Låg ljudnivå i vindskyddade lägen Projekt Paul Appelqvist & Martin Almgren ÅF- Ljud och Vibrationer Örebro

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Låg ljudnivå i vindskyddade lägen Projekt Paul Appelqvist & Martin Almgren ÅF- Ljud och Vibrationer Örebro"

Pernilla Ivarsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Låg ljudnivå i vindskyddade lägen Projekt Paul Appelqvist & Martin Almgren ÅF- Ljud och Vibrationer Örebro

2 Bakgrund Naturvårdsverket rekommenderar 40 dba vid 8 m/s på 10 m höjd...och 35 dba i områden med lågt bakgrundsljud. Naturvårdsverket föreslår att områden klassificerade som vindskyddade lägen (områden där vindhastigheten är 50% lägre än vid vindkraftverket/en, på 10 m höjd) ska klassas som områden med lågt bakgrundsljud. Upp till vindkraftsprojektören att visa om så är fallet. Ingen metod för kvantifiering anges och bedömningsgrunden är ej verifierad. 2

3 Problemställning? Vindskyddade lägen! Lågt bakgrundsljud! Ökad störningsupplevelse! Reducerad maskering! Sänkt riktvärde? När? Vindhastighetskvot? Vilken tidsperiod? Vilken vindhastighet? Vilken vindriktning? 3

4 4 Energimyndigheten Projekt : Låg ljudnivå i vindskyddade lägen Metod för kvantifiering av platser med vindskyddat läge.

5 Projektmål Projektets huvudmål är att ta fram en metod för kvantifiering av vindskyddade lägen samt verifiering av rekommenderad bedömningsgrund. Metod Utföra mätningar vid ett antal vindkraftparker som bedöms ha detta problem. 5

6 Metod för kvantifiering? 1. Mätning av vindhastighet vid vindkraftverket och vid bostaden där också ljud mäts. 2. Mätning av bara vind eller ljud. 3. Studera höjdskillnader i topografin vid den planerade etableringen och jämföra med kända fall av vindskyddade lägen. 4. Beräkna vindhastighet baserat på detaljerad vindanalys i den lokala topografin. 6

7 Mätningar Utförda i enlighet med Elforsk 98:24 Mätplatser 1. Stora höjdskillnader 2. Rapporterade störningar Både kort- och långtidsmätningar 7

8 Analys Analysera skillnaden i vindhastighet vid vindkraftverket och bostaden på 10 m höjd Vindhastighetskvot (VK) Vindriktningens inverkan. Tidpunktens inverkan. Korrelera mot uppmätta ljudnivåer analyserade enligt Elforsk 98:24. 8

9 Exempel 1 Höjdskillnad = 165 m Vindriktning = 1500 m Immissionspunkt = 9

10 Resultat exempel 1 Värsta fallet (Medvind NV riktning): Vindhastighet vid navhöjd 15 m/s Vindhastighet vid immissionspunkten 0-2 m/s Bakgrundsljud 27 dba Vindkraftsljud 35 dba För den dominerande vindriktningen (SV) ljud från vindkraftverken är oftast ohörbara på grund av bakgrundsljudet. 10

Exempel 2 Mp 2 +180 m Mp 1 +125 m Vkr +200 m

11 Exempel 2 Mp m Mp m Vkr +200 m Höjdskillnader på upp till 75 m och rapporterade störningar! 11

12 Resultat Exempel 2 vid Mp 1 Vindhastigheten vid bostaden oftast under 50% av vindhastigheten vid vindkraftverket VK>2 12

13 Resultat Exempel 2 vid Mp 2 Oftast låg vindhastighet vid bostaden förutom vid vissa vindriktningar och svaga vindar 13

14 Resultat Exempel 2 vid Mp 2 Skillnaden i ljudnivå med verket i drift och verket avstängt är mer än 10 decibel! 14

15 Resultat Exempel 2 Vindhastighetskvot Alla vindriktningar Kvot <2 Kvot 2 Vindhastighet Medel Imm m/s Imm m/s Visar att förhållandena kan variera även inom små områden. Störst kvot på kväll och natt mellan kl

16 Exempel 3 Höjdskillnader på upp till 130 m och rapporterade störningar! 16

17 17 Resultat Exempel 3

18 Resultat Exempel 3 Vindhastighetskvot Olika vindriktningar 150 ±5 (Medvind) Kvot <2 Kvot 2 Vindhastighet Medel m/s 215 ± m/s Visar att förhållandena varierar för olika vindriktningar 18 Störst kvot på kväll och natt mellan kl , oberoende av vindriktning!

19 Resultat Exempel 4 290º 19

20 Resultat Exempel 4 Vindhastighet mot Vindriktning Ljudnivå mot Vindriktning 20

21 Sammanfattning Fem stycken ljudmätningar har genomförts Vindhastighetskvot Hög kvot 1. Lägre vindinducerat bakgrundsljud 2. Större risk för störning Stor tidsvariation Platsspecifikt Högre kvot på natten Oberoende av vindriktning Beroende av vindriktning 21

22 22 Metod?

23 Metod? 1. Mätning av vindhastighet vid vindkraftverket och vid bostaden där också ljud mäts. Tillämpats i flera fall i denna studie och i tidigare examensarbete, Daniel Appel KTH, år Har fungerat bra för att kvantifiera vindskyddat läge i dessa fall. Delvis samma slutsatser för metod 2. 23

24 Metod? 3. Studera höjdskillnader i topografin vid den planerade etableringen och jämföra med kända fall av vindskyddade lägen. Osäker metod, ej repeterbar enligt de analyser som gjorts i studien. Ej att rekommendera! 24

25 Metod? 4. Beräkna vindhastighet i den lokala topografin baserat på detaljerad vindanalys. Möjlig metod dock ej testad i denna studie. Bör kunna användas för att beräkna vindhastighetskvoter vid bostäder relativt vindkraftverken. Säger dock inget om bakgrundsljudnivån vid bostaden jämfört med den förväntade ljudnivån från vindkraftverket. 25

26 Metod = Årsekvivalent? Föreslås i delrapport utförd av Gunnar Lundmark. I Holland och Norge används ett sådant riktvärde, L den, redan idag. Hänsyn tas till verkliga vindar under ett år. Ljudnivån på kvällen straffas med 5 db och på natten med 10 db. Särskilt riktvärde för natten L night =41 dba motsvarande ett årsekvivalent värde på natten utan straffet 10 db. L den motsvarar i Holland en konstant ljudnivå på 41 dba (40.6 dba) dygnet runt. Då krävs en omarbetning av det svenska riktvärdet för ljud från vindkraft. 26

27 Slutsatser Endast Metod 1 rekommenderas för att med säkerhet kvantifiera områden med vindskyddade lägen. Dyrbar och tidskrävande metod, cirka kr per mätning. Kräver vinddata vid verken t.ex. från vindmast. Metoden kan ge information som gör att vindkraftverken kan regleras för att undvika störningar t.ex. reglerinställningar för olika vindriktningar och tider på dygnet. Kvoten kan vara tillämpar i några fall men ej generellt Motargument : Hur stor del av tiden? 27

28 Diskussion! Förändring av bullervillkoren för att förebygga störningar! Bör kunna formuleras så att det går att driva lönsamma vindkraftparker med minskad risk för störning. Årsmedelvärde? Vindhastighetsberoende riktvärde? Högre riktvärde dagtid - Lägre riktvärde kvälls- och nattetid? 28

29 Tack till! - Gunnar Lundmark Lundmark Akustik & Vibration 29

Relevanta dokument

Innehållsförteckning RAPPORT 2 (13) BAKGRUND... 4

Innehållsförteckning RAPPORT 2 (13) BAKGRUND... 4 RAPPORT 2 (13) Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 4 2 GENOMFÖRT ARBETE OCH RESULTAT... 4 2.1 Ljudmätningar... 4 2.1.1 Mätning vid ett vindkraftverk i Marks kommun i Västra Götalands län... 4 2.1.2 Mätning