Ljudimmissionsberäkning för Rödene vindkraftpark och intilliggande planerade parker i Alingsåskommun

Transkript

1 RAPPORT A 1 (29) Handläggare Martin Almgren Tel Mobil +46 (0) Fax martin.almgren@afconsult.com Datum NV Nordisk Vindkraft AB Patrik Sjöö Lilla Bommen Göteborg Uppdragsnr Rödene vindkraftpark i Alingsås kommun Redovisning av ljud från vindkraft Martin Almgren Uppdragsansvarig Ljudimmissionsberäkning för Rödene vindkraftpark och intilliggande planerade parker i Alingsåskommun Uppdrag: Redovisning och sammanfattning av ljudimmissionsberäkningar för den planerade vindkraftparken Rödene och intilliggande planerade vindkraftverk i Alingsås och Vårgårda kommuner. Sammanfattning: Beräknade ljudnivåer vid bostäder kring den planerade vindkraftsparken Rödene överskrider inte 40 dba. Även riktvärdena för lågfrekvent ljud enligt FoHMFS 2014:13 beräknas innehållas. I juli och augusti måste extra nedreglering av ljudet vid några verk göras för att klara 40 dba när husen är bebodda enligt ljudberäkningen för aktuell layout. När hänsyn tas till det ackumulerade ljudet från de planerade parkerna Rödene och Lärkeskogen, samt det planerade verket vid Skakeltorp klaras 40 dba med olika grad av nedreglering enligt ljudberäkningen. Något av de närmsta verken vid en bostad måste stängas av i juli och augusti för att klara 40 dba vid det huset, åtminstone för de föreslagna layouterna. Marginalen mot 40 dba redovisas i rapporten liksom inverkan av 100 m flyttmån. ÅF-Infrastructure AB Ljud & Vibrationer Uddevalla Martin Almgren Granskad av Elis Johansson ÅF-Infrastructure AB, Västerlånggatan 4, Västerlånggatan 4 SE Uddevalla Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr VAT nr SE

2 RAPPORT A (29) Innehållsförteckning 1 UPPDRAG OCH BAKGRUND BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR VINDKRAFTLJUD Bedömningsgrunder enligt Naturvårdsverket och rättspraxis Förslag bedömningsgrunder för Rödene vindkraftpark METOD FÖR LJUDBERÄKNINGAR Metoder för beräkning av A-vägd ekvivalent ljudnivå Metod för beräkning av lågfrekvent ljud Metod för uppskattning av lågt bakgrundsljud vid vindskugga Metod för beräkning av maskering av vindkraftljud Beräkningsmodellernas osäkerhet och marginal UNDERLAG OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Layout och ljuddata för vindkraftverken Uppgifter om bostäder Övriga indata till ljudberäkningarna RESULTAT Beräknad A-vägd ekvivalent ljudnivå från vindkraft Inverkan på A-vägd ekvivalent ljudnivå av flyttmån Lågfrekvent ljud Bedömning risk för låg ljudnivå på grund av vindskyddat läge och maskerande vindalstrat bakgrundsljud DISKUSSION OCH SLUTSATSER REFERENSER Bilaga. Parameterstudie för indata till beräkning I Nord2000

3 RAPPORT A (29) Sammanfattning Ljudimmissionsberäkningar har genomförts för vindkraftljud vid den planerade vindkraftparken Rödene i Alingsås och Vårgårda kommuner. Beräkningen har genomförts av Renewable Energy Systems Ltd, RES, i Storbritannien och beställare är NV Nordisk Vindkraft AB. RES beräkningar sammanfattas i denna rapport. Beräknade ljudnivåer vid bostäder kring den planerade vindkraftparken Rödene överskrider inte 40 dba. Även riktvärdena för lågfrekvent ljud enligt FoHMFS 2014:13 beräknas innehållas. I juli och augusti måste extra nedreglering av ljudet vid några verk göras för att klara 40 dba när husen är bebodda enligt ljudberäkningen för aktuell layout. När hänsyn tas till det ackumulerade ljudet från de planerade parkerna Rödene och Lärkeskogen, samt det planerade verket vid Skakeltorp klaras 40 dba med olika grad av nedreglering enligt ljudberäkningen. Något av de närmsta verken vid en bostad måste stängas av i juli och augusti för att klara 40 dba vid det huset, åtminstone för de föreslagna layouterna. Marginalen mot 40 dba redovisas i rapporten liksom inverkan av 100 m flyttmån.

4 RAPPORT A (29) 1 Uppdrag och bakgrund Nordisk vindkraft planerar en vindkraftanläggning vid Rödene i Alingsås kommun. Antalet vindkraftverk förväntas vara högst 22 stycken och totala effekten MW. Ljudberäkningar har gjorts av RES och dessa har kompletterats efter ett föreläggande från Länsstyrelsen Ytterligare ett föreläggande, daterat , har gjorts. ÅF har, på uppdrag av Nordisk Vindkraft, Patrik Sjöö, sammanfattat den genomförda bullerutredningen med kompletteringar i denna rapport, och förhoppningen är att Länsstyrelsens föreläggande om kompletteringar därmed ska anses vara tillräckligt väl besvarade. 2 Bedömningsgrunder för vindkraftljud 2.1 Bedömningsgrunder enligt Naturvårdsverket och rättspraxis Naturvårdsverket anger i sin vägledning på Naturvårdsverkets webbplats att 40 dba utomhus vid bostäder inte bör överskridas. Se avläst Särskild hänsyn bör tas, enligt Naturvårdsverket, till bostäder i vindskyddade lägen, det vill säga områden där vindhastigheten är i storleksordningen 50 procent lägre än vid aggregatet, i båda fallen avses här vindhastigheten på 10 meters höjd. Eftersom vindstyrkan här är betydligt lägre än vid vindkraftverket kommer det normalt förekommande vindbruset att bli lägre och ljudet från anläggningen mera framträdande. För att kunna bedöma detta behövs bland annat underlag som redovisar de lokala förhållandena. På hemsidan anges olika rättsfall och tolkning av dessa. Där skrivs följande om buller: Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i flera avgöranden uttalat sig om buller från vindkraftverk. Av avgörandena går att utläsa att fast praxis är att bullret från vindkraftverken inte får överstiga 40 db(a) ekvivalent nivå utomhus vid bostäder och att sökanden ska visa att han har tekniska och faktiska förutsättningar att klara den nivån. Det krävs inte någon marginal till detta värde. MÖD har vidare tagit ställning till att bara för att ett område används för fritidsboende är det ensamt inte skäl att sätta bullervillkoret till 35 db(a). Det tycks inte finnas något rättsfall där Mark- och miljööverdomstolen prövat om 35 dba på grund av låg bakgrundsnivå i vindskugga ska anges som ljudvillkor. I många tillståndsbeslut och domar anges att riktvärdet för vindkraftljud ska gälla för ljudet sammanlagrat med ljud från andra vindkraftverk i närheten. För lågfrekvent ljud anges i allt fler tillståndsbeslut att Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus ska gälla, se FoHMFS 2014:13, tidigare SOSFS 2005: Förslag bedömningsgrunder för Rödene vindkraftpark För Rödene vindkraftpark bör 40 dba ekvivalent ljudnivå vid bostäder och fritidsbostäder gälla vid en vindhastighet på 8 m/s på 10 m höjd under referensförhållanden, dvs vind vid navhöjd

5 RAPPORT A (29) omräknat till 10 m höjd under antagande av logaritmisk vindhastighetsprofil och markråhetslängd 0,05 m. För 119 m navhöjd motsvarar det vindhastigheten 11,7 m/s. När det gäller bostäder med låg ljudnivå på grund av vindskyddat läge, kan det konstateras att området är kuperat, men att växtlighet förväntas ge maskerande ljud i de flesta fall och därmed högst osannolikt att låg bakgrundsnivå på grund av vindskyddat läge inträffar. Vid en framtida kontroll av vindkraftljudet utomhus föreslår Nordisk Vindkraft att en förstagångskontroll av ljudet ska ske, inom ett år efter driftsättning, med en ljudemissionsmätning vid 3 av verken, kombinerat med en ljudbredningsberäkning till närliggande bostäder. Kontroll av vindkraftsljudet ska därefter ske varje år, men om tre på varandra följande mätningar visar att ljudvillkorsvärdena inte överskrids, ska kontroll därefter ske vart femte år eller då ändringar i verksamheten görs så att högre ljudnivåer kan befaras. För lågfrekvent ljud ska Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus uppfyllas, se FoHMFS 2014:13. Kontroll kan ske utifrån tersbandsspektrum utomhus och beräkning av ljudnivå inomhus med antaget schablonvärde för fasaddämpning. 3 Metod för ljudberäkningar 3.1 Metoder för beräkning av A-vägd ekvivalent ljudnivå RES har använt tre metoder för beräkning av A-vägd ekvivalent ljudnivå. Beräkningarna som visar om riktvärdet klaras eller ej för medvindvindsförhållanden har gjorts med Naturvårdsverkets beräkningsmodell för planeringsändamål enligt Naturvårdsverket, Ljud från vindkraftverk. Reviderad utgåva av rapport Koncept 20 april Beräkning för att göra ljudkartor har gjorts med metoden i ISO Dessa kartor har syftet att illustrera ungefär hur ljudspridningen ser ut. RES kallar det footprint. ISO , tillsammans med uppskattad direktivitet för ljudutbredningen, användes först för att ta fram exempel på hur vindkraftverken kunde ljudregleras vid olika vindriktning för att klara föreslagna villkorsvärden. I den senaste reviderade rapporten från RES användes istället beräkningsmetoden Nord2000, som ger mer trovärdiga resultat vid olika vindriktningar enligt ÅFs erfarenhet. 3.2 Metod för beräkning av lågfrekvent ljud För beräkning av lågfrekvent ljud utomhus vid tersbanden 31,5 200 Hz har en variant av Naturvårdsverkets beräkningsmodell för planeringsändamål använts (Naturvårdsverket, Ljud från vindkraftverk. Reviderad utgåva av rapport Koncept 20 april 2010 ). Härvid har luftabsorptionen i tersband approximerats med värden för oktavband angivna i Naturvårdsverkets rapport. För fasaddämpningen, dvs skillnaden i ljudnivå ute och inne, har värdena enligt danska myndigheters anvisning använts enligt följande tabell. Tabell 1 Fasaddämpning som ska användas vid beräkning av lågfrekvent ljud inomhus enligt Jakobsen, Danish Regulation of Low Frequency Noise from Wind Turbines, Journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control, 31(4), Frekvens (Hz) Ljudisolering (db) ,8

6 RAPPORT A (29) Frekvens (Hz) Ljudisolering (db) 40 11, , , , , , , ,2* * Nivån vid 200 Hz antas vara densamma som vid 160 Hz 3.3 Metod för uppskattning av lågt bakgrundsljud vid vindskugga För att rätt bedöma om en bostad befinner sig i ett vindskyddat läge behövs information om de lokala förhållandena. Detta kan t.ex. bero på hur platsen ser ut, hur terrängen varierar eller hur vinden vanligtvis blåser i området. I projekt för Energimyndigheten, Låg ljudnivå i vindskyddade lägen Metod för kvantifiering av platser med vindskyddat läge, slutrapport undersöktes olika metoder att kvantifiera låg ljudnivå på grund av vindskyddat läge. Den enda metod som, med någorlunda säkerhet, kan rekommenderas för att utreda om en plats har låg ljudnivå på grund av ett vindskyddat läge, är mätning av vindhastighet på 10 m höjd vid verket och vid bostad samt ljudnivå vid bostad. Problemet med denna metod är att det är kostsamt att göra sådana mätningar beroende på var bostaden ligger. Den förutsätter också att det finns vindmätningsutrustning vid den tänkta platsen för verken och vinddata i form av vindhastighet och vindriktning att tillgå vid mätningen. Om vindhastigheten, vid t.ex. vissa vindriktningar, skiljer sig kraftigt åt kan bostaden ligga i ett vindskyddat läge vid vissa tillfällen. En annan metod som undersöktes i projektet för Energimyndigheten är att studera höjdskillnader och jämföra med, och dra nytta av, kända vindskuggefall. Vid fyra sådana platser, där vindskugga och låg ljudnivå har konstaterats, har det varit vid tillfällen då det blåser från parken mot bostaden och där markens medellutning varit 9, 11, 17 och 20 %. Kartor ger inte ett fullständigt underlag för att kunna bedöma om platser ligger i ett vindskyddat läge eller inte. Det kan ändå vara intressant att bedöma risken för vindskyddat läge, vilket enklast görs genom att undersöka terrängen med hjälp av kartor och koordinater tillsammans med flygfoton. 3.4 Metod för beräkning av maskering av vindkraftljud RES har använt metoden i Naturvårdsverkets rapport Ljud från vindkraftverk. Reviderad utgåva av rapport Koncept 20 april 2010 för att beräkna ljud från träd när det blåser. Enligt Naturvårdsverkets rapport kan en högre ljudnivå än 40 dba från vindkraftverken accepteras, om träden ger en betydligt högre ekvivalent ljudnivå.

7 RAPPORT A (29) Beräkningarna redovisas dock inte i denna sammanfattande rapport på svenska. 3.5 Beräkningsmodellernas osäkerhet och marginal RES anger inte osäkerheten i beräkningarna. De har använt Naturvårdsverkets beräkningsmodell för planeringsändamål i sina grundläggande ljudberäkningar och Nord2000 för beräkningar med hänsyn till vindriktning.. Nord2000 har mindre osäkerhet än Naturvårdsverkets modell. Nord2000 finns dessutom validerad med ljudutbredningsmätningar för vindkraftverk både över plan mark och och över kuperad terräng. Se Sondergard, & Plovsing. (2009). PSO-07 F&U project no 7389 "Noise and energy optimization of wind farms. Validation of the Nord 2000 propagation model for use on wind turbine noise". Frederica, Danmark: Energinet.dk. I redovisningen av beräknad A-vägd ekvivalent ljudnivå visas också marginalen mot 40 dba med hänsyn till att de flesta vindkraftverken går att ljudreglera. Ytterligare marginal finns vanligtvis i valet av ljudeffektnivå för vindkraftverken. Många leverantörer av vindkraftverk använder IEC TS eller liknande för att deklarera och garantera ljudeffektnivå. Det innebär att man tar hänsyn till mätosäkerheten för ljudemission och variationen i ljudemission mellan olika exemplar av vindkraftverk av samma typ. Vindalstrat bakgrundsljud kan ge en marginal mot störning, särskilt vid höga vindhastigheter. 4 Underlag och förutsättningar 4.1 Layout och ljuddata för vindkraftverken Layout för Rödene vindkraftpark och angränsande verk finns redovisat i projekthandlingarna. Ljudberäkningarna har utförts med layout enligt kartritningen Turbine layout 02322D med 22 vindkraftverk i Rödeneparken, 7 verk i Lärkeskogen och 1 verk vid Skakeltorp. I layoutritningen anges också koordinater för Rödeneverken. Verktyp i Rödene vindkraftpark alternativ 1 är Vestas V112 3MW Mod 0 med navhöjd 119 m. Beräkningsexempel med verk nedställda till mod 6 har också gjorts. Verktyp Rödene vindkraftpark alternativ 2 är Siemens SWT Mod standard noise setting med navhöjd 115 m. Vid ljudberäkningarna används samma verktyp i Lärkeskogen som i Rödene vindkraftpark alternativ 1, dvs Vestas V112 3MW Mod 0 med navhöjd 119 m. För ljudreglering används även mod 6. Verktyp i Skakeltorp är Vestas V90 2MW Mod 0 med navhöjd 105 m. För ljudreglering används även mod 2. För ljudberäkningarna av A-vägd ekvivalent ljudnivå har följande ljuddata använts

8 RAPPORT A (29) Tabell 2 A-vägda ljudeffektnivåer i oktavband och totalt för Vestas V112 3MW Mod 0 med navhöjd 119 m. Referens för data är Vestas, 2011a. General Specification V MW 50/60 Hz, Vestas document V00, dated 28 November 2011 Frekvens (Hz) A-vägd ljudeffektnivå db(a) re 1 pw vid 8m/s 63 90, , , , , , , ,6 Total 106,5 Tabell 3 A-vägda ljudeffektnivåer i oktavband och totalt för Vestas V112 3MW Mod 1-6 med navhöjd 119 m. Referens för data är Vestas, 2011a. General Specification V MW 50/60 Hz, Vestas document V00, dated 28 November 2011 Frekvens (Hz) A-vägd ljudeffektnivå/ db(a) re 1 pw vid 8m/s Mode 1 Mode 2 Mode 3 Mode 4 Mode 5 Mode 6 Mode ,4 88,4 89,4 90,4 86,4 84,9 87, ,9 93,9 94,9 95,9 91,9 90,4 93, ,5 94,5 95,5 96,5 92,5 91,0 94, ,0 97,0 98,0 99,0 95,0 93,5 96, ,8 99,8 100,8 101,8 97,8 96,3 99, ,7 97,7 98,7 99,7 95,7 94,2 97, ,8 92,8 93,8 94,8 90,8 89,3 92, ,6 82,6 83,6 84,6 80,6 79,1 82,1 Total 106,5 104,5 105,5 106,5 102,5 101,0 104,0 Oktavbandsspektrum för mod 1 6 är lika med oktavbandsspektrum för mod 0, men parallellförskjutet 1 till 5,5 db. Tabell 4 A-vägda ljudeffektnivåer i oktavband och totalt för Vestas V90 2MW Mod 0 med navhöjd 105 m. Referens för data är Vestas, 2011b. General Specification V90-1.8/2.0 MW GridStreamer, Vestas document V15, dated 27 October 2011 Frekvens (Hz) A-vägd ljudeffektnivå db(a) re 1 pw vid 8m/s 63 84, , , , ,9

9 RAPPORT A (29) Frekvens (Hz) A-vägd ljudeffektnivå db(a) re 1 pw vid 8m/s , , ,0 Total 104,0 Tabell 5 A-vägda ljudeffektnivåer i oktavband och totalt för Vestas V90 2MW Mod 1-3 med navhöjd 105 m. Referens för data är Vestas, 2011b. General Specification V90-1.8/2.0 MW GridStreamer, Vestas document V15, dated 27 October 2011 Frekvens (Hz) A-vägd ljudeffektnivå db(a) re 1 pw vid 8m/s Mode 1 Mode 2 Mode ,2 81,2 84, ,7 84,7 87, ,6 88,6 91, ,9 92,9 95, ,9 95,9 98, ,1 95,1 98, ,1 93,1 96, ,0 86,0 89,0 Total 103,0 101,0 104,0 Ljudberäkning har också gjorts med ett alternativt med Siemens SWT MW istället för Vestas V112 3MW. Siemens-verket uppges ha A-vägd ljudeffektnivå db(a) re 1 pw vid 8m/s 105,5 dba istället för Vestas-maskinens 106,5 dba. Oktavbandsspektrum med referens anges i referens 1) och referens 2). 4.2 Uppgifter om bostäder Följande bostäder kring vindkraftparken har identifierats. Tabell 6 Byggnader nära Rödene vindkraftpark och avstånd till närmaste vindkraftverk. Koordinaterna är angivna i koordinatsystemet, RT gon V datum. Verk med prefix A, B, C eller T är de föreslagna Rödene-verken. Verk med prefix W är de föreslagna Lärkeskogen-verken och verket med prefix S är den föreslagna Skakeltorp-turbinen. Byggnad ID Fastighetsbeteckning Koordinater Avstånd m Närmsta verk X Y Z 75 H1 Säveljung 1: B29 76 H2 Areberg 1: B29 77 H3 Röttorp 1: B29 78 H4 Holma 1: B29 79 H5 Kampetå 1: B29 80 H6 Rödene 11: A26 81 H7 Kampetå 1: A25

10 RAPPORT A (29) Byggnad ID Fastighetsbeteckning Koordinater Avstånd m Närmsta verk X Y Z 82 H8 Rödene 11: A26 83 H9 Rödene 11: A26 84 H10 Bolltorp 4: T3 85 H11 Bolltorp 4: T3 86 H12 Bolltorp 4: T3 87 H13 Noltorp 2: W4 88 H14 Vekaryd 1: W4 89 H15 Laggarebacken 2: W4 90 H16 Björkekärr 4: W4 91 H17 Björkekärr 4: W4 92 H18 Björkekärr 4: W4 93 H19 Vekaryd 1: W4 94 H20 Vekaryd 1: W4 95 H21 Vekaryd 2: W4 96 H22 Vekaryd 1: W4 97 H23 Vekaryd 1: W4 98 H24 Lovik 3: W4 99 H25 Östad 15: W5 100 H26 Östad 15: W4 101 H27 Östad 15: W4 102 H28 Östad 15: W5 103 H29 Östad 15: W5 104 H30 Östad 15: W5 105 H31 Östad 15: W5 106 H32 Östad 21: W5 107 H33 Östad 19: W H34 Östad 17: W H35 Östad 17: W H36 Älvviken 1: W H37 Ålanda 4: W H38 Ålanda 2: W H39 Ålanda 4: W H40 Östad 15: W H41 Östad 15: W7 116 H42 Östad 15: W H43 Brogärde 2: W H44 Brogärde 2: W H45 Äspenäs 1: W H46 Äspenäs 1: T H47 Äspenäs 1: T H48 Äspenäs 1: T H49 Äspenäs 1: T H50 Äspenäs 1: T H51 Äspenäs 1: T H52 Äspenäs 1: T H53 Äspenäs 1: T H54 Brogärde 2: T H55 Brogärde 2: T H56 Brogärde 2: T H57 Brogärde 2: T H58 Brogärde 2: T H59 Vänga 1: T H60 Brogärde 2: T H61 Klåvnebacken 1: T18

11 RAPPORT A (29) Byggnad ID Fastighetsbeteckning Koordinater Avstånd m Närmsta verk X Y Z 136 H62 Klåvnebacken 1: T H63 Deragården 1: T H64 Deragården 1: T H65 Deragården 1: T H66 Deragården 2: T H67 Deragården 1: T H68 Deragården 1: T H69 Vänga S: T H70 Vänga 2: T H71 Vagnshed 2: T H72 Vagnshed 2: T H73 Vagnshed 2: T H74 Vagnshed 2: T H75 Ulvarås 1: T H76 Ulvarås 1: T H77 Häckelid 1: T H78 Vagnshed 1: T H79 Börta 3: T H80 Börta 3: T H81 Börta 1: S1 156 H82 Börta 3: S1 157 H83 Börta 3: S1 158 H84 Ulvarås 1: S1 159 H85 Ulvarås 1: S1 160 H86 Ulvarås 1: S1 161 H87 Lena 8: S1 162 H88 Vittene 1: S1 163 H89 Vittene 3: S1 164 H90 Vittene 4: S1 165 H91 Strömsberg 1: B H92 Gisslatorp 1: B H93 Lena 5: S1 168 H94 Lena 5: B H95 Skakeltorp 1: B H96 Skakeltorp 2: B H97 Skakeltorp 2: B H98 Rödene 2: A H99 Rödene 4: T3 174 H100 Laggarebacken 1: T3 175 H101 Rödene 3: T2 176 H102 Äspenäs 1: T7 177 H103 Deragården 2: T H104 Rödene 11: A H105 Rödene 10: A H106 Skakeltorp 2: B28 Angående grå- och grönmarkerade hus, se förklaring under tabell 8.

12 RAPPORT A (29) 4.3 Övriga indata till ljudberäkningarna För ljudberäkningarna enligt Naturvårdsverkets beräkningsmodell behövs utöver ljuddata för verken med oktavbandsnivåer, xyz-koordinater för marken vid verken och bostäderna även beräkningshöjden över marken. Ljudnivån är beräknad 1,8 m över marken vid beräkningarna med Naturvårdsverkets modell. För beräkningarna i Nord2000 behövs ännu mer data, se Tabell 7. Tabell 7 Indata till Nord2000-beräkningarna Parameter Programvara Beräkningshöjd över marken Värde Cadna/A 4 m Relativ luftfuktighet 70 % Temperatur Temperaturgradient Markråhetslängd Anemometerhöjd Vindhastighet Standardavvikelse för vindhastighet Vindriktning 10 C 0,0 C/m 1 m 80 m 6,5 m/s 2,6 m/s Medvind i alla riktningar utom vid beräkning för specifika vindriktingar Markabsorption (G) 0,5 Eftersom en del av ingångsparametrarna till Nord2000-beräkningarna skiljer sig en del från vad ÅF brukar räkna med i Sverige, har en beräkning och bedömning av inverkan i skillnader i dessa parametrar vid beräkning i Nord2000 i programvaran Soundplan gjorts, se Bilaga. RES val av parametrar i Nord2000-beräkningarna bedöms sammanfattningsvis ge rimliga resultat. 5 Resultat 5.1 Beräknad A-vägd ekvivalent ljudnivå från vindkraft Följande ljudberäkningar har utförts av RES för jämförelse med riktvärdet 40 dba ekvivalent ljudnivå under referensförhållanden. 1. Enbart Rödene-parken i medvindsfallet med ej nedreglerade verk. Beräkning med Naturvårdsverkets ljudutbredningsmodell. 2. Enbart Rödene-parken i olika vindriktningar med normaldrift utan sektorstyrning. Beräkning med Nord Enbart Rödene-parken i olika vindriktningar med sektorstyrning för att klara 40 dba. Beräkning med Nord Enbart Rödene-parken i olika vindriktningar med största möjliga nedreglering för att visa marginal till 40 dba. Beräkning med Nord2000.

13 RAPPORT A (29) 5. Rödene-parken tillsammans med Lärkeskogen och Skakeltorp ackumulerat i medvindsfallet med ej nedreglerade verk. Beräkning med Naturvårdsverkets ljudutbredningsmodell. 6. Rödene-parken tillsammans med Lärkeskogen och Skakeltorp ackumulerat i olika vindriktningar med normaldrift utan sektorstyrning. Beräkning med Nord Rödene-parken tillsammans med Lärkeskogen och Skakeltorp ackumulerat i olika vindriktningar med sektorstyrning för att klara 40 dba. Beräkning med Nord Rödene-parken tillsammans med Lärkeskogen och Skakeltorp ackumulerat i olika vindriktningar med största möjliga nedreglering för att visa marginal till 40 dba. Beräkning med Nord2000. Beräkningsfallen 1 4 redovisas i Tabell 8 och beräkningsfallen 5 8 i Tabell 9. Tabell 8 Beräknade ljudnivåer för enbart Rödeneparken. Beräkningen för medvindsfallet och ej nedställda verk har gjorts med Naturvårdsverkets beräkningsmodell. Beräkningarna i de tre sista kolumnerna är gjorda med Nord2000. Notera att beräkning för fall 2 4 har bara skett för kritiskt belägna bostäder med ljudnivå närmare 40 dba. Därför är många fält i tabellerna tomma. Bostads-ID Fall 1: Beräknad ljudnivå medvindsfallet, ej nedställda verk (Ref 1 och 2 tabell 4) Fall 2: ljudnivå olika vindriktningar, ej nedställda verk. Vindriktning för maximalt ljud inom parantes. (Ref 2 tabell D4 och uppgifter från RES detaljerade rådata) Fall 3: ljudnivå olika vindriktningar med sektorstyrning (Ref 2 tabell D6 och uppgifter från RES detaljerade rådata) Fall 4: ljudnivå olika vindriktningar med alla verk maximalt nedställda (Ref 2 text under tabell D6 och uppgifter från RES detaljerade rådata) H1 33 H2 33 H (300 ) H4 35 H5 34 H6 35 H (300 ) 39 (300 ) 36 (300 ) H (30 ) *) 41 (30 ) *) 37 (30 ) *) H (30 ) 40 (30 ) 36 (30 ) H10 32 H11 34 H12 35 H13 32 H14 31 H15 31 H16 31 H17 30 H18 30 H19 30 H20 28 H21 29 H22 27 H23 28 H24 29 H25 28 H26 27

14 RAPPORT A (29) Bostads-ID Fall 1: Beräknad ljudnivå medvindsfallet, ej nedställda verk (Ref 1 och 2 tabell 4) Fall 2: ljudnivå olika vindriktningar, ej nedställda verk. Vindriktning för maximalt ljud inom parantes. (Ref 2 tabell D4 och uppgifter från RES detaljerade rådata) Fall 3: ljudnivå olika vindriktningar med sektorstyrning (Ref 2 tabell D6 och uppgifter från RES detaljerade rådata) Fall 4: ljudnivå olika vindriktningar med alla verk maximalt nedställda (Ref 2 text under tabell D6 och uppgifter från RES detaljerade rådata) H27 26 H28 28 H29 30 H30 31 H31 29 H32 28 H33 31 H34 31 H35 31 H36 30 H37 30 H38 30 H39 31 H40 32 H41 31 H42 36 H43 36 H44 36 H45 36 H46 37 H (150 ) H48 36 H49 36 H50 36 H51 35 H52 36 H53 36 H (270 ) H55 36 H56 36 H57 35 H58 35 H59 34 H60 36 H (150 ) H62 36 H (150 ) H (180 ) H (180 ) 40 (180 ) 34 (180 ) H (150 ) H (180 ) H (180 ) H69 34 H70 35 H71 35

15 RAPPORT A (29) Bostads-ID Fall 1: Beräknad ljudnivå medvindsfallet, ej nedställda verk (Ref 1 och 2 tabell 4) Fall 2: ljudnivå olika vindriktningar, ej nedställda verk. Vindriktning för maximalt ljud inom parantes. (Ref 2 tabell D4 och uppgifter från RES detaljerade rådata) Fall 3: ljudnivå olika vindriktningar med sektorstyrning (Ref 2 tabell D6 och uppgifter från RES detaljerade rådata) Fall 4: ljudnivå olika vindriktningar med alla verk maximalt nedställda (Ref 2 text under tabell D6 och uppgifter från RES detaljerade rådata) H72 36 H (210 ) H (280 ) H75 34 H76 34 H (210 ) H (210 ) 39 (210 ) 34 (210 ) H79 H80 H (180 ) 39 (180 ) 34 (180 ) H (150 ) 40 (180 ) 36 (180 ) H (210 ) 40 (240 ) 36 (210 ) H84 35 H85 35 H86 35 H87 34 H (240 ) H (270 ) 38 (300 ) 34 (270 ) H (240 ) H (180 ) 38 (180 ) 34 (270 ) H (270 ) 38 (270 ) 34 (270 ) H93 35 H94 34 H95 34 H96 33 H97 33 H98 H99 H100 H101 H (90 ) 43 (90 ) 38 (90 ) H103 H104 H105 H106 *) För hus H8 gjordes inga Nord2000-beräkningar. Ljudnivåerna i kolumnerna 3, 4 och 5 uppskattades med hjälp av värdet i kolumn 1 och beräknad ljudnivå i angränsande punkter H7 och H9. För de 10 hus som gråmarkerats i Tabell 6 och Tabell 8 har avtal tecknats enligt vilket de är obebodda och inte behöver beaktas i ljudhänseende, enligt uppgift från Nordisk Vindkraft. De två grönmarkerade husen H8 och H102 är bebodda i juli, respektive i juli och augusti.

16 RAPPORT A (29) Beräkning med den alternativa verktypen Siemens SWT ger lägre ljudnivå för Rödeneparken vid alla bostäder räknat med Naturvårdsverkets beräkningsmodell. Den minsta minskningen är 0,2 db. Tabell 9 Beräknade ljudnivåer för Rödeneparken, Lärkeskogens vindkraftpark och Skakeltorps vindkraftverk ackumulerat. Beräkningen för medvindsfallet och ej nedställda verk har gjorts med Naturvårdsverkets beräkningsmodell. Beräkningarna i de tre sista kolumnerna är gjorda med Nord2000. Notera att beräkning för fall 6 8 har bara skett för kritiskt belägna bostäder med ljudnivå närmare 40 dba. Därför är många fält i tabellerna tomma. Bostads-ID Fall 5: Beräknad ljudnivå ackumulerat medvindsfallet, ej nedställda verk (Ref 1 och 2 tabell B3) Fall 6: Fall 7: ljudnivå ackumulerat olika vindriktningar, ej nedställda verk (Ref 2 tabell D7 och uppgifter från RES detaljerade rådata) ljudnivå olika vindriktningar med sektorstyrning (Ref 2 tabell D9 och uppgifter från RES detaljerade rådata) Fall 8: ljudnivå ackumulerat olika vindriktningar med Rödeneverken maximalt nedställda (Ref 2 text under tabell D9 och uppgifter från RES detaljerade rådata) H1 33 H2 33 H (300 ) H4 35 H5 34 H6 35 H (330 ) 39 (300 ) 36 (330 ) H (240 ) 41 (300 ) 38 (240 ) H (240 ) 40 (300 ) 37 (240 ) H10 34 H11 35 H12 36 H13 34 H14 35 H (30 ) H (30 ) H17 34 H18 35 H19 35 H20 32 H21 34 H22 31 H23 32 H24 34 H25 33 H26 30 H27 30 H28 33 H29 35 H30 35 H31 33 H32 32 H33 34

17 RAPPORT A (29) Bostads-ID Fall 5: Beräknad ljudnivå ackumulerat medvindsfallet, ej nedställda verk (Ref 1 och 2 tabell B3) Fall 6: Fall 7: ljudnivå ackumulerat olika vindriktningar, ej nedställda verk (Ref 2 tabell D7 och uppgifter från RES detaljerade rådata) ljudnivå olika vindriktningar med sektorstyrning (Ref 2 tabell D9 och uppgifter från RES detaljerade rådata) Fall 8: ljudnivå ackumulerat olika vindriktningar med Rödeneverken maximalt nedställda (Ref 2 text under tabell D9 och uppgifter från RES detaljerade rådata) H34 34 H35 33 H36 32 H37 33 H38 33 H39 34 H40 36 H41 36 H (120 ) H (90 ) H (180 ) H45 37 H46 38 H (150 ) H48 37 H49 37 H50 37 H51 36 H52 37 H53 36 H (270 ) H55 36 H56 37 H57 36 H58 36 H59 35 H60 36 H (180 ) H62 37 H (150 ) H (180 ) H (180 ) 39 (180 ) 35 (210 ) H (150 ) H (180 ) H (180 ) H69 34 H70 35 H71 35 H72 36 H (210 ) H (180 ) H75 34 H76 34 H (210 )

18 RAPPORT A (29) Bostads-ID Fall 5: Beräknad ljudnivå ackumulerat medvindsfallet, ej nedställda verk (Ref 1 och 2 tabell B3) Fall 6: Fall 7: ljudnivå ackumulerat olika vindriktningar, ej nedställda verk (Ref 2 tabell D7 och uppgifter från RES detaljerade rådata) ljudnivå olika vindriktningar med sektorstyrning (Ref 2 tabell D9 och uppgifter från RES detaljerade rådata) Fall 8: ljudnivå ackumulerat olika vindriktningar med Rödeneverken maximalt nedställda (Ref 2 text under tabell D9 och uppgifter från RES detaljerade rådata) H (210 ) 37 (210 ) 35 (210 ) H79 H80 H (300 ) 40 (90 ) 39 (300 ) H (150 ) 40 **) (120 ) 39 (240 ) H (270 ) 40 (0 ) 39 (300 ) H84 35 H (180 ) H (150 ) H (240 ) H (240 ) H (210 ) 40 (90 ) 38 (180 ) H (240 ) H (270 ) 38 (180 ) 35 (270 ) H (270 ) 38 (300 ) 35 (270 ) H93 35 H94 34 H95 34 H96 33 H97 33 H98 H99 H100 H101 H (90 ) 45 (90 ) 42 (90 ) H103 H104 H105 H106 *) För hus H8 gjordes inga Nord2000-beräkningar. Ljudnivåerna i kolumnerna 3, 4 och 5 uppskattades med hjälp av värdet i kolumn 1 och beräknad ljudnivå i angränsande punkter H7 och H9. **) För hus H82 måste, i fall 7, något eller några vindkraftverk nedregleras med ytterligare 1 db för vindriktning från 120, dvs vind från ungefär OSO, för att klara 40 dba. Hus H82 beskrivs även i avsnitt 5.4 om vindskydd och maskering. 5.2 Inverkan på A-vägd ekvivalent ljudnivå av flyttmån Nordisk Vindkraft föreslår att positionen för verken ska ha en flyttmån på 100 m. RES har kontrollerat inverkan på beräknad A-vägd ekvivalent ljudnivå då alla verken i Rödeneparken flyttas 100 m åt norr, ost, syd och väst. Beräkningen gjordes med Naturvårdsverkets ljudutbredningsmodell. Vid några fastigheter ökar ljudnivån och vid några minskar den. Den

19 RAPPORT A (29) maximala ökningen blev 0,8 db. Det är dock osannolikt att alla verken skulle flyttas gemensamt åt bara ett håll. Beräkningsresultatet redovisades i RES rapport i referens 1). 5.3 Lågfrekvent ljud RES har först beräknat C-vägd och A-vägd ekvivalent ljudnivå samt skillnaden dem emellan, se Tabell 10. Beräkningen gjordes för bostäder inom 1500 m avstånd från verk i Rödene-parken. Tabell 10 Beräkning av skillnad i C-vägd och A-vägd ekvivalent ljudnivå utomhus för enbart Rödene-parken i medvindsfallet med ej nedreglerade verk Bostads- ID L eq, db(c) L eq, db(a) Skillnad (db) H3 51,6 36,0 15,6 H7 54,2 39,1 15,1 H9 54,8 40,4 14,4 H47 52,7 37,2 15,5 H54 52,3 36,8 15,5 H61 52,7 37,3 15,4 H63 52,7 37,2 15,5 H64 52,7 37,2 15,5 H65 54,6 39,8 14,8 H66 53,2 38,0 15,2 H67 53,2 38,0 15,2 H68 52,3 36,7 15,6 H73 53,2 38,0 15,2 H74 52,5 37,1 15,4 H77 52,3 36,8 15,5 H78 53,6 39,2 14,4 H81 53,7 38,6 15,1 H82 54,3 39,4 14,9 H83 54,4 39,6 14,8 H88 51,9 36,3 15,6 H89 53,7 38,7 15,0 H90 52,1 36,7 15,4 H91 53,2 38,8 14,4 H92 53,8 39,6 14,2 H102 57,0 43,7 13,3 Skillnaden är i samtliga fall mindre än 20 db och ljudnivån är högst 40 dba, förutom för H102, där högst nivå av lågfrekvent ljud förväntas. En detaljerad beräkning av ljudnivån inomhus gjordes därför vid hus H102 av RES.

20 RAPPORT A (29) Tabell 11 Beräkning av lågfrekvent ljud inomhus i tersbanden 31,5 200 Hz för enbart Rödene-parken i medvindsfallet med ej nedreglerade verk. Beräkningen har gjorts för bostaden med högst beräknad A-vägd ekvivalent ljudnivå, H102. Frekvens (Hz) Beräknad ljudtrycksnivå i tersband, o-vägt (db) Riktvärde (db) Marginal (db) 31,5 40, , ,5 49-9, ,4 43-6, ,9 42-4, ,3 40-9, ,1 38-6, ,3 36-9, , , ,8 32,0-10,2 Om värdena för fasaddämpning som ÅF brukar använda tillämpats här, skulle marginalen mot riktvärdet blivit 2 db mindre vid 63 Hz där marginalen är minst. Riktvärdet väntas ändå vara uppfyllt. 5.4 Bedömning risk för låg ljudnivå på grund av vindskyddat läge och maskerande vindalstrat bakgrundsljud Eftersom förhärskande vindriktning är ungefär västlig, eller vind från 240, har några hus öster om parken valts ut och studeras med avseende på höjdskillnader (mellan marknivå vid tornbas och marknivå vid bostad) och flygfoton. Två hus med någorlunda stor höjdskillnad och med beräknad ljudnivå över 35 dba och permanentboende har valts. Dessutom har en motsvarande analys gjorts för att bedöma det vindalstrade bakgrundsljudet vid hus H82. Den punkt som först tas upp bland de karakteristiska punkterna är H92, som är ett bostadshus för permanentboende. Tabell 12. Karakteristisk punkt H92 Långesbro Granlid 4. Närmaste verk i Rödeneparken: B28 Avstånd mellan verk och punkt: 894 m Höjdskillnad mellan verk och punkt: 32 m Lutning: 4% Beräknad ljudnivå utomhus vid punkten enligt Tabell 8: 40 dba