SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM

Transkript

1 SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra ska den engelska versionen gälla.

2 BILAGA D: SVAR PÅ LÄNSSTYRELSENS BEGÄRAN OM TILLÄGGSINFORMATION D1.0 Inledning I den här bilagan beskrivs resultaten av ytterligare analys utförd på begäran av Länsstyrelsen 1 efter inlämnad ansökan för vindkraftsparken i Rödene. Den tilläggsinformation som Länsstyrelsen begärt inkluderar en bedömning av fyra förändrade layouter med alla verk flyttade så långt som platsens begränsningar tillåter, upp till maximalt 100 meter norrut, österut, söderut och västerut; en bedömning med en alternativ typ av vindkraftverk; en mer detaljerad bedömning av vindskugga; beräknade bullernivåer med spridningsmodellen Nord2000 samt en specifik bedömning av påverkan av lågfrekvent ljud (Västra Götaland, 2013). D2.0 Förändrade layouter Beräknade bullernivåer för endast Rödene, om alla föreslagna Rödene-vindkraftverk flyttas så långt som platsens begränsningar tillåter, upp till maximalt 100 meter norrut, österut, söderut och västerut, har gjorts med den spridningsmodell som beskrivits i Ljud från Vindkraftverk (Naturvårdsverket, 2010) så att de är jämförbara med de som gjorts i huvuddelen av den här rapporten. I alla de fyra scenarierna är den största ökningen av beräknad bullernivå vid någon av de berörda fastigheterna 0,8 db(a). Sådana variationer i bullernivåer är obetydliga, eftersom en förändring på 3 db(a) är den minsta som kan uppfattas (Barber, 1992). Det bör också noteras att trots att bullernivåerna vid några fastigheter kommer att öka, kommer beräknade bullernivåer vid andra fastigheter att minska. Dessutom är det osannolikt att dessa scenarier inträffar i verkligheten, med förhållanden på marken som gör att vissa verk kan bli kvar på sina föreslagna platser, vissa kan flyttas mindre än 100 meter och alla som flyttas kommer inte att flyttas åt samma håll. D3.0 Alternativt vindkraftverk Beräknade bullernivåer för Siemens SWT maskinen är avsedda att illustrera påverkan på resultaten av bedömningen i händelse av att ett alternativt vindkraftverk väljs för den föreslagna vindkraftsparken i Rödene. Siemens SWT maskinen har liknande storlek och samma märkeffekt som Vestas V112 3MW-maskinen som använts i den bedömning som presenterats i huvuddelen av denna rapport. Oktavbandsdata vid högsta ljudeffektnivå som detta vindkraftverk genererar vid drift med standardbullerinställning framgår av tabell D1 nedan och tillhandahålls av vindkraftsverkets tillverkare (Siemens, 2013). Tabell D1 Oktavbandsdata för vindkraftverket Siemens SWT Frekvens A-viktad ljudeffektnivå / (Hz) db(a) re 1 pw vid 8 m/s Total Bullernivåerna som beräknats med hjälp av den spridningsmodell som beskrivs i Ljud från Vindkraftverk (Naturvårdsverket, 2010) för detta alternativa vindkraftverk är lägre än de för Vestas V112 3MW på alla de tänkta fastigheterna, med den minsta skillnaden -0.2 db(a). Den bedömning som presenteras i huvuddelen av rapporten representerar därför det värsta scenariot för dessa alternativa vindkraftverkstyper. 1 Den Länsstyrelse som avses är Västra Götaland 1

3 D4.0 Vindskugga Som beskrivits i Avsnitt 3.6 i huvuddelen av den här rapporten är vindskuggezoner områden som är skyddade från vinden så att graden av maskering från källor till vindorsakat bakgrundsljud minskas. Naturvårdsverket definierar vindskuggezoner som områden där vindstyrkan är 50 procent lägre än på vindkraftsanläggningen (Naturvårdsverket, 2013). Information från norska Klima- og forurensningsdirektoratet antyder att en fastighet ligger i en vindskuggezon om den befinner sig på relativt sett lägre mark jämfört med vindkraftverken, som när en vindkraftspark är placerad på toppen av en kulle och fastigheten i en dal, och i vindens riktning från vindkraftsparken mer än 30 % av tiden (Klif, 2005). Här anses alla fastigheter som är placerade lägre än minsta vindkraftverkshöjd vara i vindskugga om de är i vindens riktning från något av de föreslagna vindkraftverken under mer än 30 % av ett typiskt år. Spridningsförhållanden i vindens riktning definieras enligt ISO 9613 Del 2 som när vindriktningen är inom ± 45 vinkel från riktningen som knyter samman centrum för den dominerande ljudkällan och centrum för den angivna mottagaren, med vindens riktning från källa till mottagare (ISO, 1996). För denna bedömning har en vindrikning inom ± 45 vinkel från den riktning som knyter samman ett vindkraftverk och mottagaren, med vindens riktning från källa till mottagare, använts. Detta är en konservativ definition eftersom den omfattar tider när mottagaren är i vindens riktning från bara en del av vindkraftsparken, inklusive tider när den bara är i vindens riktning från ett verk, eller de verk som är längst från den aktuella fastigheten. Vidare gäller att trots att fastighetens höjd kan vara lägre än minsta vindkraftverkshöjd så är det inte fastighetens höjd utan höjden för källorna till vindorsakat bakgrundsljud som är relevant för mängden maskeringsljud som produceras. Förekomsten av höga träd vid fastigheten, som är fallet för ett antal av fastigheterna på den här platsen, indikerar att detta är ett konservativt antagande. 74 av de 95 fastigheterna som ingår i den här bedömningen anses vara i en vindskuggezon men det bör nämnas att detta är vad man kan förvänta sig för en vindkraftspark placerad i en terräng som denna, med vindkraftverken placerade på toppen av kullen för att på bästa sätt fånga den tillgängliga vindresursen och fastigheterna normalt placerade i mer skyddade områden. Det konservativa i definitionen som används här bör också betonas, både vad gäller hur proportionerna för den tid en fastighet är i vindriktningen från vindkraftverk beräknas samt den höjd som används för att bestämma om fastigheten är i vindskugga eller inte. D5.0 Bakgrundsljud En betydande mängd skog omger platsen och fastigheterna närmast den föreslagna vindkraftsparken i Rödene. Förekomsten av träd indikerar att när vindstyrkan ökar kommer även nivån av maskeringsljud att öka, vilket gör att gränsen kan ökas enligt den metod som beskrivs i Ljud från Vindkraftverk (Naturvårdsverket, 2010). Detta gäller dock inte om fastigheten befinner sig i en vindskuggezon. Även med den konservativa definitionen av vindskugga som används här befinner sig fyra av fastigheterna där gränsen på 40 db L Aeq överskrids kumulativt, nämligen H81 (155), H82 (156), H89 (163) och H102 (176), på höjder över minsta vindkraftverkshöjd och skulle därför inte bedömas vara i vindskuggan. Förekomsten av 20 meter höga tallar intill dessa fastigheter indikerar att det är försvarligt att höja bullergränsen. En bullernivå på 55 db L Aeq kan förväntas på 20 meters avstånd från sådana träd när vindstyrkan på 10 meters höjd är 5 m/s (Naturvårdsverket, 2010). En formel tillämpas då för beräkning av maskeringsljudet vid olika vindstyrkor, där 3 db dras ifrån för korrigering från L eq till L 90 och 10 db dras ifrån för beräkning av den nivå av vindkraftsparksbuller som effektivt maskeras av ljudet från vinden genom träden (Naturvårdsverket, 2010). Observera att ingen avståndskorrigering har tillämpats eftersom dessa fastigheter ligger cirka 20 meter från de aktuella träden. Resultaten av beräkningen beskrivs i tabell D2 nedan. Tabell D2 Gränsvärden med hänsyn till bakgrundsljud 10 m vindstyrka (m/s) Bakgrundsljud, L Aeq (db) Bakgrundsljud, L A90 (db) Bullergräns, L A90 (db)

4 Den bedömning som presenteras i huvuddelen av rapporten är därför konservativ i användningen av en gräns på 40 db L Aeq (motsvarande 37 db L A90 ) eftersom den antar att inga träd förekommer eller att alla fastigheter är placerade i en vindskuggezon, vilket inte är fallet i verkligheten. Om bullergränserna vid H81 (155), H82 (156), H89 (163) och H102 (176) ökades enligt vad som är tillåtet i Ljud från Vindkraftverk (Naturvårdsverket, 2010) skulle de beräknade bullernivåerna vid dessa fastigheter understiga gränsvärdet utan behov av någon bullerbegränsning. Om en jämförelse görs med de beräknade bullernivåerna i huvuddelen av den här rapporten bör det noteras att de beräknade bullernivåerna är L eq -nivåer som bör korrigeras till L 90 för en korrekt jämförelse med de gränsvärden som anges i tabell D2 samt att de också presenteras med den vindstyrka som motsvarar den maximala akustiska emissionen från vindkraftverken, en standardiserad 10 meters vindstyrka på 7 m/s. D6.0 Nord2000 Beräkning av bullernivåer har gjorts med spridningsmodellen Nord2000 för både Rödene ensamt och kumulativt med Lärkeskogen och Skakeltorp på Länsstyrelsens begäran. I Ljud från Vindkraftverk nämns spridningsmodellen Nord2000 för sin förmåga att modellera terrängeffekter, även om man fortsatt rekommenderar användning av de enkla spridningsmodellerna som beskrivs i Ljud från Vindkraftverk (Naturvårdsverket, 2010). De beräknade bullernivåerna för Rödene ensamt vid de 25 fastigheterna inom 1,5 km från Rödeneverken presenteras i tabell D3. Den maximala beräknade bullernivån är 43,3 db(a) vid H102 (176) vid vindriktningen 90⁰. Tabell D3 Beräknade bullernivåer efter riktning för Rödene enligt Nord2000 Byggnadsbeskrivning ID Ljudtrycksnivå efter riktningssektor / db(a) re. 20 µpa H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H Skuggning betyder högre än 40 db(a) Som anges i avsnitt D5.0 är husen H82 (156) och H102 (176) inte placerade i en vindskuggezon och därför gäller de bullergränser som anges i tabell D2, vilka uppfylls utan behov av någon styrning av vindkraftverk. Den strategi för styrning av vindkraftverk som beskrivs i tabell D4 skulle reducera de 3

5 beräknade bullernivåerna så att de understiger kriteriet på 40 db(a) vid husen H7 (81), H9 (83) och H83 (157) och illustrerar att kriteriet kan uppfyllas. Tabell D4 Riktningsbaserad bullerregleringsmetod för Rödene ensamt enligt Nord2000 Verken A24 A26, B28 B29, C31, T1 T3, T7 T10, T13 T19 och T21 T22 är de föreslagna Rödenevindkraftverken Vindkraftverk A24 A25 A26 B28 B29 C31 T1 T2 T3 T7 T8 T9 T10 T13 T14 T15 T16 T17 T18 T19 T21 T22 Förklaring: Vestas V112 3MW i driftläge 0 Vestas V112 3MW i driftläge 6 De beräknade bullernivåerna med kumulativ drift i Rödene, Lärkeskogen och Skakeltorp vid de 33 fastigheterna inom 1,5 km från de föreslagna verken presenteras i tabell D5. Den maximala beräknade bullernivån är 44,7 db(a) vid H102 (176) vid vindriktningen 90⁰. 4

6 Tabell D5 Beräknade kumulativa bullernivåer efter riktning för Rödene, Lärkeskogen och Skakeltorp enligt Nord2000 Byggnadsbeskrivning ID Ljudtrycksnivå efter riktningssektor / db(a) re. 20 µpa H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H Skuggning betyder högre än 40 db(a) Som anges i avsnitt D5.0 är husen H81 (155), H82 (156), H89 (163) och H102 (176) inte placerade i en vindskuggezon och därför gäller de bullergränser som anges i tabell D2, vilka uppfylls utan behov av någon styrning av vindkraftverk. Den strategi för styrning av vindkraftverk som beskrivs i tabell D6 skulle reducera de beräknade bullernivåerna så att de understiger kriteriet på 40 db(a) vid husen H7 (81), H9 (83) och H83 (157) och illustrerar att kriteriet kan uppfyllas. 5

7 Tabell D6 Riktningsbaserad bullerregleringsmetod för Rödene, Lärkeskogen och Skakeltorp enligt Nord2000 Verken A24 A26, B28 B29, C31, T1 T3, T7 T10, T13 T19 och T21 T22 är de föreslagna Rödenevindkraftverken Verken W4 W9 och W11 är de föreslagna Lärkeskogen-vindkraftverken Verket S1 är det föreslagna Skakeltorp-vindkraftverket Vindkraftverk A24 A25 A26 B28 B29 C31 T1 T2 T3 T7 T8 T9 T10 T13 T14 T15 T16 T17 T18 T19 T21 T22 W4 W5 W6 W7 W8 W9 W11 S1 Förklaring: Vestas V112 3MW i driftläge 0 Vestas V112 3MW i driftläge 6 Vestas V90 2MW i driftläge 0 Vestas V90 2MW i driftläge 2 6

8 D7.0 Lågfrekvent ljud Nivåerna för lågfrekvent ljud i oktavbanden 63 Hz och 125 Hz beaktas visserligen i bedömningen av det bredbandsljud som vindkraftverken avger i huvuddelen av den här rapporten, men en mer riktad bedömning, med beaktande av nivåerna för lågfrekvent ljud som produceras i tredje oktavband mellan 31,5 Hz och 200 Hz, har även utförts för att kontrollera om Socialstyrelsens rekommenderade gränser för buller inomhus (Socialstyrelsen, 2005) skulle uppfyllas. Metoden som använts för bedömning av nivåerna av lågfrekvent ljud vid närliggande fastigheter beskrivs nedan. En separat beräkning görs för varje tredje oktavband mellan 31,5 Hz och 200 Hz på grund av de olika atmosfäriska absorptionskoefficienterna, mängden ljudisolering samt tillämplig bullergräns. Följande steg vidtas: Den oviktade ljudeffektnivån bestäms för det aktuella tredje oktavbandet; Den beräknade bullernivån utanför aktuell fastighet bestäms med den spridningsmodell som beskrivs i Ljud från Vindkraftverk (Naturvårdsverket, 2010) samt den atmosfäriska absorptionskoefficient som gäller för det aktuella tredje oktavbandet. Ingen atmosfärisk absorption antas i frekvensbanden 31,5 40 Hz, 0,0001 db/km i banden Hz, 0,0003 db/km i banden Hz och 0,0006 db/km i 200 Hz-bandet, i enlighet med rekommendationerna i Ljud från Vindkraftverk (Naturvårdsverket, 2010); Bullernivån inomhus bestäms med lämplig mängd ljudisolering för det aktuella tredje oktavbandet. Den ljudisoleringsnivå som används är hämtad från en dansk undersökning av representativa byggnader på landsbygden och i förort(jakobsen, 2012); och Den beräknade bullernivån inomhus jämförs med Socialstyrelsens rekommenderade gränsvärde (Socialstyrelsen, 2005). Vid fastigheten med den högsta beräknade bullernivån, H102 (176), beräknas nivåerna av lågfrekvent ljud vara under gränsen för alla frekvensband och därför uppfylla Socialstyrelsens riktlinjer (Socialstyrelsen, 2005), enligt tabell D7. Tabell D7 Bedömning av lågfrekvent ljud Gränsvärde Marginal Frekvens (Hz) Beräkning (db) (db) (db)