Detta dokument ( rapporten ) har utarbetats av Renewable Energy Systems Ltd ( RES ). RES ska inte anses ha några som helst åtaganden avseende

Transkript

1 Bedömning av ljudpåverkan från den föreslagna vindkraftsparken Trysslinge. Författare: Malachy McAlister Datum: 17 september 2013 Ref: Detta dokument ( rapporten ) har utarbetats av Renewable Energy Systems Ltd ( RES ). RES ska inte anses ha några som helst åtaganden avseende korrekthet, fullständighet, metod, pålitlighet eller nuvarande status för någon del av det material som ingår i denna rapport. RES kan dessutom inte ställas till ansvar i någon fråga eller i samband med någon information som rapporten avser eller innehåller. Den person som utgår från informationen i rapporten ( mottagaren ) gör detta på egen risk, och varken mottagaren eller den part till vilken mottagaren vidarebefordrar rapporten eller någon upplysning, eller information som härrör från rapporten, kan hävda några som helst rättigheter eller ställa några som helst krav gentemot RES eller några av RES närstående företag i anslutning därtill. Mottagaren ska behandla all information i rapporten som konfidentiell.

2 Revisionshistorik Utgåva Datum Författare Typ av och plats för ändring sep 2013 Malachy McAlister Skapad första gången INNEHÅLL 1.0 INLEDNING Allmän översikt över vindkraftverks bullernivåer METOD Bulleregenskaper för ett vindkraftverk av typen Vestas V112 3MW Vindkraftverkens placering Lokalisering av närmaste grannar Beräkning av ljudnivåer hos mottagarna Modell för ljudspridning Korrigering för ytråhet Försiktighet i spridningsmodeller Prognoser Kriterier för acceptabel ljudnivå Naturvårdsverkets utvärderingsförfarande Bedömning av ljudpåverkan Styrning av vindkraftverk Bullerreducerade lägen för föreslagna vindkraftverk Föreslagen styrning av vindkraftverk ÖVRIGA ASPEKTER PÅ BULLER Lågfrekvent ljud Infraljud Vibration Aerodynamisk modulering Vindkraftssyndromet Vindskuggepåverkan Förhållanden som gynnar ljudspridning Dimma SLUTSATSER REFERENSER 14 BILAGA A: FIGURER 16 BILAGA B: KUMULATIV EFFEKT 18 ORDLISTA 26

3 Bedömning av ljudpåverkan från den föreslagna vindkraftsparken Trysslinge 1.0 INLEDNING Denna rapport innehåller en bedömning av ljudpåverkan från den föreslagna vindkraftsparken Trysslinge i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer (1978). 1.1 Allmän översikt över vindkraftverks bullernivåer Buller kan inverka på såväl miljö som livskvalitet för människor och samhällen. Bullerpåverkan kan därför vara en viktig aspekt att beakta vid planering av ansökningar. Det finns två huvudsakliga bullertyper för ett vindkraftverk. Dels mekaniskt buller från växellådan, generatorn och andra delar av drevet; dels aerodynamiskt buller från rotorbladen när de skär genom luften. Sedan 1990-talet har det mekaniska bullret från vindkraftverk minskat avsevärt och ligger nu lägre än, eller på liknande nivåer som, det aerodynamiska bullret. Det aerodynamiska bullret från vindkraftverk är generellt diskret och motsvarar exempelvis vindens sus i träden. Aerodynamiskt buller uppfattas som regel bara vid relativt låga vindstyrkor. Vid högre vindstyrkor tenderar det att smälta ihop med det normala ljudet av vinden som blåser genom träd och viner kring byggnader. Såväl det aerodynamiska som mekaniska bullret från vindkraftverk har genomgått en snabb utveckling, vilket gjort att nya konstruktioner är mycket tystare än för några år sedan. På senare år har många vindkraftsparker uppförts, både i Sverige och utomlands, och man har fått en bättre bild av vad som är en acceptabel bullernivå från vindkraftsparker. I Sverige finns relevanta metoder för bedömning av vindkraftverks bullernivåer beskrivna i Naturvårdsverkets rapport 78:5 (1978). Metoderna utgör en solid plattform vid beräkning av en vindkraftsparks bullernivåer och har därför fått ligga till grund för denna bedömning. Vid införande av bullerrestriktioner för vindkraftverk måste vindkraftsparkens miljöpåverkan ställas mot de nationella och globala fördelarna med utvecklingen av förnybara energikällor, och inte vara så strikta att utvecklingen av vindkraftsparker hämmas i onödan. 2.0 METOD Denna utvärdering av ljudpåverkan har utarbetats av RES och avser ett föreslaget upplägg med 47 vindkraftverk. I enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer [1] bygger godkännandet av den föreslagna vindkraftsanläggningen på en jämförelse mellan ljudnivåerna från föreslagna vindkraftverk med tillämpliga bullergränser vid närliggande bostäder. För att göra denna bedömning har följande åtgärder vidtagits enligt rapporten: fastställande av vindkraftverkens ljudemissionsegenskaper fastställande av vindkraftverkens placering fastställande av de närmast belägna, eller mest bullerkänsliga, grannarnas placering uppskattning av ljudnivåer vid närmaste granne på grund av drift av vindkraftverket med hjälp av en modell för ljudspridning fastställande av de akustiska bedömningskriterierna mot bakgrund av relevanta riktlinjer och bestämmelser samt 1

4 utvärdering av bullerbedömningen genom en jämförelse av beräknade ljudnivåer med kriterierna för bullerbedömning Tekniska termer förklaras i ordlistan och alla figurer finns i bilaga A. 2.1 Bulleregenskaper för ett vindkraftverk av typen Vestas V112 3MW Även om inget definitivt beslut föreligger, är det troligt att vindkraftverkstypen i den föreslagna anläggningen i Trysslinge blir mycket lik Vestas V112 3MW. Bedömningen utgår från att samtliga av vindkraftverken drivs i ett läge med standardbullernivå (bullrigast). I samtliga fall kommer de bullerdata som används i denna analys från tillverkarens garanterade dokumentation för ljudnivåer (Vestas 2011). I samtliga fall antas att de tonala ljudegenskaperna är sådana att inga klart hörbara toner förekommer vid någon vindstyrka 1. Tabell 1 Ljudeffektnivåer för vindkraftverk av typen Vestas V112 3MW Standardiserad 10m hög A-viktad ljudeffektnivå / vindstyrka, v 10 (ms -1 ) db(a) re 1 pw 3 94,7 4 98, , , , , , , , ,5 Oktavbandsdata vid högsta ljudeffektnivå som detta vindkraftverk genererar vid drift med standardbullerinställning framgår av tabell 2 nedan. Se avsnitt för ytterligare information om godkända värden för vindkraftverket. 1 RES standard innebär att inga klart hörbara toner från vindkraftverket är acceptabla. Innan denna typ av vindkraftverk kan användas i Trysslinge, kommer RES att begära en sådan garanti från tillverkaren. 2

5 Tabell 2 Oktavbandsdata för vindkraftverket Vestas V112 3MW 2.2 Vindkraftverkens placering Frekvens A-viktad ljudeffektnivå / (Hz) db(a) re 1 pw vid 8m/s Total Den föreslagna vindkraftsparken Trysslinge ligger nära Laxå, i Örebro län, vid nätreferenserna , Denna bedömning bygger på ett upplägg med 47 vindkraftverk såsom framgår av figur 1 (bilaga A). 2.3 Lokalisering av närmaste grannar De närmaste grannarna till de planerade vindkraftverken har lokaliserats genom en husundersökning. Totalt har 30 byggnader identifierats och avståndet från samtliga fastigheter till närmaste vindkraftverk finns i tabell 3. Fyra av dessa är obebodda och är markerade med grått i tabell 3. Resterande 26 fastigheter framgår av figur 1 (bilaga A). Minsta avståndet mellan byggnad och kraftverk för fastigheterna uppskattas i denna bedömning till m till hus H10. 2 Koordinater i Rikets triangelnät, RT gon V datum. 3

6 Tabell 3 Byggnader nära vindkraftsanläggningen och avstånd till närmaste vindkraftverk Byggnader som konstaterats vara, eller kommer att bli, obebodda/oanvända är markerade med grått. Hus-ID Nätkoordinater Närmaste Avstånd / m X Y vindkraftverk H T126 H T127 H T46 H T43 H T43 H T45 H T89 H T91 H T59 H T59 H T91 H T91 H T91 H T89 H T89 H T99 H T99 H T111 H T106 H T91 H T92 H T92 H T91 H T94 H T94 H T94 H T96 H T96 H T96 H T Beräkning av ljudnivåer hos mottagarna Modell för ljudspridning I Sverige måste bullernivåer beräknas med hjälp av någon av de ljudspridningsmodeller som beskrivs i Ljud från Vindkraftverk (Naturvårdsverket, 2010). Två spridningsmodeller beskrivs för landbaserade anläggningar. Vilken man väljer beror på om avståndet mellan källan och mottagaren överstiger 1 km eller ej. För den bedömning som presenteras här har en kombination av båda modellerna använts enligt vad som är lämpligast för avståndet mellan ett visst vindkraftverk och närmaste byggnad. De modeller som beskrivs är enkla och robusta modeller som enbart tar hänsyn till den geometriska skillnaden och den atomsfäriska absorberingen av ljudet. Följaktligen kan de förväntas ge prognoser för värsta scenario, vilket innebär att den beräkning som presenteras här kommer att bli konservativ. För att utarbeta prognoserna görs följande antaganden: Vindkraftverken är identiskt lika. Vindkraftverken avger ljud med den effekt som anges i avsnitt 2.1. Varje vindkraftverk betraktas som en punktkälla i höjd med rotornavet. 4

7 2.4.2 Korrigering för ytråhet I dokumentet Ljud från Vindkraftverk (Naturvårdsverket, 2010) anges också att de uppgifter om ljudeffektnivå som används i spridningsmodeller bör korrigeras om den aktuella platsen har olika ytegenskaper än dem som antas i specifikationen av vindkraftverkets ljudeffektnivå, dvs. en råhetsparameter, z O, på 0,05 m (Vestas, 2011). Enligt det förfarande som anges i det svenska dokumentet, har en korrigerad ljudeffektnivå, L WA,corr, beräknats från det uppmätta värdet, L WA,meas, enligt följande: WA corr = LWA, meas L + k v h, [2.01] där: v [({ ( H z ) ln( h z )} { ln( h 0.05) ln( H 0.05) }) 1] h = v h ln 0 0 [2.02] och där: k anger hur snabbt ljudeffektnivån ändras upp till 10 m hög vindstyrka, i db per ms -1 H är höjden till turbinnavet, här 119 m z 0 är platsens faktiska råhetsparameter i meter h är 10 m Värdet L WA,corr som bestämts med hjälp av detta förfarande bör användas i stället för L WA,meas i spridningsmodeller. För det vindkraftverk som övervägs för Trysslinge anses emellertid inte den korrigeringsmetod som anges här i alla avseenden vara lämplig. Anledningen till detta är att förhållandet mellan vindkraftverkets ljudeffektnivå och vindhastigheten vid navhöjden är komplex. Det är därför inte säkert att ljudeffektnivån höjs med ökande vindhastighet. I ekvation 2.01 antas ett generellt sett ökande samband mellan de båda, och detta gäller helt klart inte för detta vindkraftverk (se tabell 1). Som ett alternativ har den maximala ljudeffektnivå som detta vindkraftverk genererar tillämpats för L WA,corr Försiktighet i spridningsmodeller Som nämndes i avsnitt kommer de ljudimmissionsnivåer som presenteras här förmodligen att vara konservativa, och de ljudimmissionsnivåer man kan förvänta sig i praktiken antas vara betydligt lägre. Huvudskälet till detta är att den ljudspridningsmodell som har använts, och som är obligatorisk, är en enkel, robust modell som enbart tar hänsyn till den geometriska skillnaden och den atmosfäriska absorberingen av ljudet. Modellerna tar inte hänsyn till andra ljuddämpande effekter, t.ex. barriäreffekter, markeffekter och meterologiska effekter och följaktligen kommer de förmodligen att ge prognoser över ljudnivåer som kraftigt överskattar de verkliga värdena under större delen av tiden. Notera att om den vanliga spridningsmodellen för beräkning av miljöbuller, ISO 9613 del 2, hade tillämpats i stället för den obligatoriska modellen, så hade de uppskattade ljudnivåerna för de närmaste byggnaderna legat i genomsnitt 1,1 db(a) under de nivåer som anges enligt Naturvårdsverkets modell. 5

8 2.4.4 Prognoser I tabell 4 visas de beräknade ljudimmissionsnivåerna vid de utvärderade byggnaderna i upplägget med 47 vindkraftverk. Den maximala beräknade bullernivån vid en bebodd fastighet är 40,4 db(a) vid H10. I figur 1 (Bilaga A) visas isobellinjer (dvs. ljudkonturer) för det föreslagna upplägget vid maximal ljudnivå enligt spridningsmodellen i Ljud från Vindkraftverk. Sådana isobellinjer är mycket användbara för att beräkna bulleravtrycket för ett visst projekt och visas enbart i informationssyfte. Tabell 4 Beräknade maximala bullernivåer vid intilliggande byggnader Hus- ID Skuggning betyder högre än 40 db (A). Ljudtryck Nivå / db(a) re. 20 µpa H1 39,5 H3 38,1 H4 36,4 H5 32,4 H6 38,8 H7 34,8 H8 34,7 H9 39,2 H10 40,4 H11 34,3 H12 34,4 H13 36,6 H14 36,8 H16 39,2 H17 38,7 H20 39,0 H21 39,0 H22 38,8 H23 36,2 H24 38,6 H25 36,2 H26 34,1 H27 37,8 H28 39,0 H29 38,6 H30 34,2 2.5 Kriterier för acceptabel ljudnivå De riktlinjer som oftast används för att bedöma ljudimissionsnivåer från svenska vindkraftverk bygger på Naturvårdsverkets riktlinjer (1978). Riktlinjerna har i praktiken blivit standard för sådana projekt i Sverige. Dessa tillämpas även på anläggningen Trysslinge. Effekten av den föreslagna vindkraftsanläggningen har fastställts i enlighet med rekommendationerna från Naturvårdsverket genom att jämföra den beräknade ljudnivå som genereras av de föreslagna vindkraftverken med bullergränser som angivits vid intilliggande fastigheter. 6

9 2.5.1 Naturvårdsverkets utvärderingsförfarande Naturvårdsverkets riktlinjer, som ursprungligen utfärdades 1978, har nu ersatts: först 1983 och därefter åter en gång. På Naturvårdsverkets webbplats anges att riktvärdet för buller utanför bostäder inte får överstiga 40 db(a). I områden med lågt bakgrundsbuller där ljudmiljön är särskilt viktig rekommenderar Naturvårdsverket att 35 db(a) inte överskrids (Naturvårdsverket, 2012). 2.6 Bedömning av ljudpåverkan För upplägget med 47 vindkraftverk överskrids 40 db(a) nivå vid en av de närmaste grannfastigheterna. 2.7 Styrning av vindkraftverk Genom att styra vindkraftverken säkerställs att beräknade bullernivåer vid alla bebodda hus uppfyller kriteriet på 40 db(a). Med denna metod reduceras buller under kriteriet genom styrning av utvalda vindkraftverk. Detta är en konservativ bedömning eftersom prognoserna är gjorda utifrån antagandet att alla fastigheter alltid ligger i medvindsläge i förhållande till vindkraftverken och därför skulle inte föreslagen styrning av vindkraftverk vara nödvändig i alla lägen. Det finns emellertid många olika styrningsalternativ för vindkraftverk som resulterar i bullernivåer som är lägre än angivna kriterier. Förslaget nedan är ett potentiellt styrningssystem för vindkraftverk som kanske inte är effektivast ur energisynpunkt utan helt enkelt visar på nyttan med styrning av vindkraftverk för att minska bullernivåerna i alla fastigheter till acceptabla nivåer Bullerreducerade lägen för föreslagna vindkraftverk Bulleremissionsegenskaperna för föreslagna vindkraftverk i normal drift framgår av avsnitt 2.1. Emellertid kan funktionen hos denna typ av vindkraftverk ändras genom att ändra vinkeln för rotorbladen, vilket innebär en kompromiss mellan kraftproduktion och bullerreducering. Det finns flera alternativa driftlägen att välja bland. Denna undersökning syftar till att identifiera vilka vindkraftverk som behöver köras på bullerreducerat läge för att kriterierna ska uppfyllas. Oktavbandsdata för reducerade bullernivåer finns för föreslagna vindkraftverk i Trysslinge såsom visas i tabell 5. Dessa visas vid maximal ljudeffektnivå (Vestas, 2011). Tabell 5 Oktavbandsdata för Vestas vindkraftverk V112 3MW Bullerreducerade lägen Föreslagen styrning av vindkraftverk A-viktad ljudeffektnivå / db(a) re 1 pw Frekvens vid 8m/s (Hz) Normal drift Läge ,4 84, ,9 90, ,5 91, ,0 93, ,8 96, ,7 94, ,8 89,3 Total 106,5 101,0 Följande metod för styrning av vindkraftverk föreslås för att sänka de beräknade bullernivåerna under kriteriet på 40 db(a) vid alla bebodda fastigheter. Köra vindkraftverk T59 i läge 6 7

10 Som tidigare nämnts kan den bullerstyrningsmetod som används i praktiken skilja sig från den som beskrivs här. Metoden ovan presenteras för att visa att kriteriet på 40 db(a) kan uppfyllas. I figur 2 (bilaga A) visas isobellinjer (dvs. ljudkonturer) för det föreslagna upplägget vid identifierad ljudnivå enligt spridningsmodellen Ljud från Vindkraftverk. Sådana isobellinjer är mycket användbara för att beräkna bulleravtrycket för ett visst projekt och visas enbart i informationssyfte. 3.0 ÖVRIGA ASPEKTER PÅ BULLER Huvudfokus i denna utvärdering av ljudpåverkan ligger på bredbandsemissioner och emission av tonalt ljud, de två mest relevanta typerna av ljudemissioner för moderna vindkraftverk. Båda är typer av hörbart ljud. I denna bedömning ingår underförstått normala bulleregenskaper för vindkraftverk (ofta kallat swish ) samt ett antal bullerfrekvenser som bl.a. låga frekvenser. 3.1 Lågfrekvent ljud Frekvensområdet för hörbart ljud ligger generellt sett mellan 20 och Hz, med den största ljudkänsligheten i det centrala området mellan 500 och Hz. Intervallet mellan 10 och 200 Hz används vanligen för att beskriva lågfrekvent ljud och ljud med frekvenser under 20 Hz som används för att beskriva infraljud (Leventhall, 2003), även om dessa termer används inkonsekvent både i allmänhet och i litteratur. Lågfrekvent ljud förekommer alltid, även i en till synes tyst bakgrund (Leventhall, 2003). Det genereras av naturliga källor, såsom hav, jordbävningar, åska och vind. Det är dessutom en typ av emission från många artificiella källor i det moderna vardagslivet, såsom hushållsapparater (t.ex. tvättmaskiner, diskmaskiner) och alla former av transporter. Buller från vindkraftverk täcker ett brett spektrum från låga till höga frekvenser. När det gäller människans uppfattning av bredbandsbuller från vindkraftverk, är det dominerande frekvensområdet inte lågfrekvens eller infraljud (Ontario Ministry of the Environment, 2010). Anledningen till detta är att tröskeln för att människor ska uppfatta dessa frekvensområden är mycket högre än för talfrekvenser mellan 250 och Hz. Resultatet av denna minskade känslighet är att buller från vindkraftverk vid lägsta frekvensområde, s.k. lågfrekvent ljud skulle hamna under tröskeln för att uppfattas av det mänskliga örat. Av den väldokumenterade studien Low Frequency Noise and Infrasound Associated with Wind Turbine Generator Systems, framgår att lågfrekvent ljud från vindkraftverk hamnar över tröskelvärdet och således skulle bli hörbart över frekvenser på omkring Hz (Ontario Ministry of the Environment, 2010). Graden av hörbarhet beror på vindförhållanden, inverkan av bakgrundsljud samt avståndet från vindkraftverken (Ontario Ministry of the Environment, 2010). Även om lågfrekvent ljud från vindkraftverk är hörbart under vissa omständigheter så hävdar studien Infrasound and low frequency noise from wind turbines: exposure and health effects (Bolin et al., 2011), publicerad av författarna till en litteraturgenomgång i ämnet framtagen för Naturvårdsverket 2011, att detta inte överskrider ljudnivåerna från andra källor, såsom vägtrafikbuller (Bolin et al., 2011). Med anledning av en artikel publicerad i brittisk press 2004, som hävdade att lågfrekvent ljud från vindkraftverk kan inverka negativt på människors hälsa, uppdrog brittiska handels- och näringslivsministeriet (DTI) åt Hayes McKenzie Partnership att utföra en oberoende undersökning för att utreda dessa påståenden (Hayes, 2006). Med stöd av rönen i rapporten gick brittiska regeringen därefter ut med följande information: Rapporten ger vid handen att inga negativa hälsoeffekter orsakas av infraljud eller lågfrekvent ljud från vindkraftverk. (DTI, 2006) Samma slutsats dras i den undersökning som gjorts för Ontario Ministry of the Environment (Ontario Ministry of the Environment, 2010) med hänvisning till publicerade medicinska artiklar som hävdar att 8

11 vid normala avstånd utgör det buller som genereras av vindkraftverk, inklusive lågfrekvent ljud och infraljud, inte några direkta hälsorisker (Ontario Ministry of the Environment, 2010). Eftersom det lågfrekventa innehållet i buller från vindkraftsparker ingår i tillämpningen av oktavbandsspecifik bulleremission och spridningsmodellering inom ramarna för denna bedömning, anses det inte vara motiverat att göra en specifik bedömning av lågfrekvent innehåll i bulleremissioner från föreslagen vindkraftspark. 3.2 Infraljud När det gäller infraljud generellt sett kan frekvenser under 2O Hz vara hörbara, även om tonaliteten går förlorad under Hz, vilket gör att man förlorar en nyckelfaktor för att ljudet ska gå att uppfatta (Leventhall, 2003). När det gäller moderna motvindsvindkraftverk så finns det starka bevis för att alstrade infraljudsnivåer skulle ligga långt under tröskeln för att människor ska kunna uppfatta det (Ontario Ministry of the Environment, 2010). I ovan nämnda DTI-rapport (Hayes, 2006) omfattar denna slutsats även känsligare delar av befolkningen: Även om man antar att de känsligaste delarna av befolkningen har en tröskel som är 12 db lägre än den genomsnittliga hörseltröskeln, ligger uppmätta infraljudsnivåer klart under denna gräns (Hayes, 2006). Exempel: Infraljud från vindkraftverk är inte hörbart på nära håll och än mindre på avstånd där invånarna lever (Bolin et al., 2011). I februari 2005 offentliggjorde den brittiska vindenergiföreningen bakgrundsinformation om lågfrekvent ljud från vindkraftverk (BWEA 3, 2005). I rapporten drar man följande slutsatser: Genom mätningar av ljudet från vindkraftverk utförda i Storbritannien, Danmark, Tyskland och USA under det senaste decenniet, och som accepterats av erfarna ljudexperter, har det upprepade gånger visats att nivåerna på det lågfrekventa ljudet och vibrationerna från moderna vindkraftverk av motvindstyp ligger på mycket låg nivå, så låg att den hamnar under tröskeln för hörbart ljud, även för de personer som är särskilt känsliga för sådant ljud, till och med inne på själva vindkraftsanläggningen. (BWEA, 2005) I BWEA-rapporten citeras även Dr. Geoff Leventhall, författare till DEFRA-rapporten Low Frequency Noise and its Effects (BWEA, 2005). Leventhall säger bland annat följande: Jag kan helt säkert säga att moderna vindkraftverk inte avger några betydande infraljud. (BWEA, 2005) När det gäller hälsoeffekter, citerar DTI-rapporten dokumentet Community Noise, som tagits fram åt Världshälsoorganisationen (WHO), i vilken följande sägs: Det finns inga tillförlitliga belägg för att infraljud under hörseltröskeln skulle ha några fysiologiska eller psykologiska effekter. (Hayes, 2006) DTI-rapporten slår även fast följande. Infraljud från moderna vindkraftverk är inte en källa som alstrar bullernivåer som kan inverka skadligt på hälsan för boende nära en vindkraftspark (Hayes, 2006) Vidare hävdar forskare från Keele University i Storbritannien följande: 3 BWEA går idag under namnet RenewableUK en grupp som tillvaratar intressena för företag i branschen för förnybar energi i Storbritannien. 9

12 Infraljud som genereras av vindkraftverk kan endast upptäckas av den känsligaste utrustningen, och återigen ligger detta ljud på nivåer långt under dem där människor kan upptäcka lågfrekvent ljud. Det finns inga vetenskapliga belägg för att infraljud skulle påverka människors hälsa. (Styles and Toon, 2005) I enlighet med dessa rön anses det varken lämpligt eller relevant att göra särskilda bedömningar med avseende på infraljud för föreslagen vindkraftspark. 3.3 Vibration Strukturburet ljud, som uppkommer genom vibrationer, har också låg frekvens, liksom ljud från grannar som hörs genom en vägg, eftersom väggar i regel blockerar högre frekvenser effektivare än lägre frekvenser. I en rapport från Snow återges uppgifter om mätningar av lågfrekvent ljud och vibrationer som gjorts vid en vindkraftsanläggning (Snow, 1997). Mätningarna gjordes såväl på själva vindkraftsanläggningen som på avstånd av upp till 1 km. Man fann att vibrationsnivåerna 100 m från närmaste vindkraftverk var tio gånger lägre än den exponering som rekommenderades för människor i de mest kritiska byggnaderna (dvs. laboratorier för precisionsmätning) och lägre än de gränsvärden som angetts för bostäder (BSI, 1992). Man fann att ljud- och vibrationsnivåerna uppfyllde rekommenderade kriterier för bostäder, till och med på själva vindkraftsanläggningen, och att ljudsignalen låg under det allmänt antagna frekvensintervallet för hörbart ljud, dvs. 2O Hz. Dessutom upptäckte man att det inte fanns tydliga samband mellan vibrationsnivåer och vindhastighet och att vissa vibrationer verkade komma från yttre källor, eftersom de förekom även när vindkraftverken var avstängda. Nyligen, under 2OO4/2OO5, undersökte forskare från Keele University i Storbritannien effekterna av de extremt låga vibrationsnivåer som skapas av vindkraftverk med den seismiska mätutrustningen på Eskdalemuir (UK) en av de känsligaste installationerna i världen av sitt slag. Resultaten från den undersökningen har ofta feltolkats, och för att förtydliga sin ståndpunkt har författarna förklarat följande: Vibrationerna från vindkraftverk är så små att endast den mest sofistikerade utrustningen och databehandlingen kan avslöja deras förekomst och de är praktiskt taget omöjliga att upptäcka (Styles and Toon, 2005). De fortsätter med att säga: Det kommer att förekomma vibrationer på denna nivå och i detta frekvensintervall från alla typer av källor, såsom trafik- och bakgrundsljud. De är inte begränsade till vindkraftverk. För att sätta in vibrationsnivån i sitt sammanhang kan sägas att det är markvibrationer med amplituder på cirka en miljondels millimeter. Det finns ingen möjlighet att människor känner vibrationerna och absolut inga risker för människors hälsa (Styles and Toon, 2005). I enlighet med dessa rön anses det varken lämpligt eller relevant att göra en särskild bedömning med avseende på vibrationer orsakade av vindkraftsparker under drift. 3.4 Aerodynamisk modulering Det buller som normalt förknippas med vindkraftverk och som ofta benämns som swish, är en modulering av aerodynamiskt buller som uppstår vid rotorbladets passagefrekvens (den frekvens vid vilken rotorbladet passerar en viss punkt). Dessa bulleregenskaper redovisas i rekommendationerna i ETSU-R-97 4, som är ett regelsystem för utvärdering och rating av buller från vindkraftsanläggningar i Storbritannien (ETSU, 1996). I ovan nämnda DTI-rapport (Hayes, 2006) om lågfrekvensbuller och/eller infraljud från vindkraftverk, konstateras att fenomenet amplitudmodulering (AM) under 4 ETSU är en förkortning för brittiska Energy Technology Support Unit. 10

13 vissa förhållanden kunde inträffa på sätt som man inte räknat med i gällande regelsystem för utvärdering, det s.k. ETSU-R-97. Amplitudmodulering över och under det som anges i ETSU-R-97 kallas ofta Excess (överskriden) eller Other (annan), AM. För att undersöka om AM var något som eventuellt behövde undersökas ytterligare i samband med ratingrådgivningen i ETSU-R-97, uppdrog den brittiska regeringen därefter åt University of Salford (UK) att göra ytterligare forskning på området (DTI, 2006). Den 1 augusti 2007 kungjorde den brittiska regeringen (BERR, 2007) ett meddelande rörande resultaten i denna rapport gällande (annan) AM för buller från vindkraftverk (University of Salford, 2007), som publicerades tidigare under 2007 och som kom fram till att av 133 vindkraftsparker som var i drift i Storbritannien vid tidpunkten för rapportens utarbetande, så förekom endast fyra fall där AM kan ha varit en bidragande faktor. Klagomålen har nu minskat för tre av fallen (tack vare bullerreducering genom ett styrningssystem för vindkraftsparker) och i resterande fall har man träffat uppgörelser. I meddelandet sägs bl.a. följande:... regeringen anser inte att det finns några tungt vägande skäl till att fortsätta arbeta med AM och kommer för närvarande inte låta genomföra någon ytterligare forskning. Flera möjliga orsaker till dessa förekomster av annan AM har framförts, varav hög vindskjuvning, överstegring, girfel, aerodynamiska störningar som uppstår vid bladets passage av tornet, inflödesturbulens och bakströmsinterferens mellan närliggande vindkraftverk. Det finns emellertid inga tydliga belägg för något av de föreslagna orsakssambanden för s.k. annan AM. Detta beror delvis på svårigheten att få tillräckligt detaljerade mätningar av annan AM och de förhållanden under vilka den inträffar, vilket är en direkt följd av att fenomenet är sällsynt och att det bara är ett fåtal anläggningar som rapporterat höga nivåer för annan AM. Följaktligen är orsaken till annan AM fortsatt föremål för ytterligare forskning. I enlighet med dessa rön anses det varken lämpligt eller relevant att göra någon särskild bedömning med avseende på annan AM som eventuellt kan orsakas av föreslagen vindkraftspark i drift. 3.5 Vindkraftssyndromet Detta är ett tillstånd som konstaterats av barnläkaren Nina Pierpont i hennes studie Wind Turbine Syndrome: A Report on a Natural Experiment (Pierpont, 2009) och kännetecknas av en rad fysiska förnimmelser och symptom hos människor som lever nära vindkraftsparker. Studien bygger på en serie intervjuer gjorda i en studiegrupp på tio familjer. Detta är en egenpublicerad studie som inte publicerats i någon referentgranskad medicinsk tidskrift. I en kommentar från den brittiska sjukvårdsmyndigheten NHS på Pierponts studie - en rapport med rubriken Are wind farms a health risk? (NHS, 2009) (NHS 2009), konstaterar man att det inte finns några avgörande bevis för att vindkraftverk har någon effekt på hälsan eller orsakar de symptom som går under benämningen vindkraftssyndromet. Det noterades att gruppstudien som Pierpont gjort inte var tillräcklig som belägg för påståendena. En vetenskaplig, rådgivande panel har gjort en studie av aktuell dokumentation om upplevda hälsoeffekter orsakade av vindkraftverk Wind Turbine Sound and Health Effects - An Expert Panel Review (Colby et al., 2009). Studien utfördes av amerikanska och kanadensiska vindenergiföreningarna med slutsatsen att vindkraftsyndromet inte är någon erkänd medicinsk diagnos, att den primärt återspeglar symptom förenade med störande buller samt att den är ett onödigt och förvirrande tillskott i bullerterminologin. Rapporten slog även fast följande: 11

14 Det finns inga unika symptom eller kombinationer av symptom som skulle leda till ett specifikt mönster för detta hypotetiska tillstånd. En oberoende studie av kunskapsläget om detta påstådda hälsotillstånd har utförts (RenewableUK, 2010). Rapporten innehåller tre expertutlåtanden av: Richard J.Q. McNally - lektor i epidemilogi vid Institute of Health and Society Newcastle University; Geoff Leventhall oberoende konsult specialiserad på lågfrekvent ljud, infraljud och vibration och Mark E. Lutman - professor i audiologi vid University of Southampton. Deras slutsatser av Pierponts studie är att rapporterade symptom är effekter av stress och oro orsakade av en negativ faktor i miljön. Det finns inga belägg för att det skulle finnas några patofysiologiska effekter av buller från vindkraftverk. Författarna till A literature review of infra and low frequency noise from wind turbines: exposure and health effects, utarbetad för Naturvårdsverket 2011 (2011), slår fast att det i Pierponts arbete finns flera brister som underminerar slutsatserna i studien (Bolin et al., 2011). Inga hållbara samband mellan exponering för buller från vindkraftverk och rapporterade symptom kunde påvisas (Bolin et al., 2011). En artikel av Pedersen undersöker data från tre tvärsnittsstudier med A-viktade ljudtrycksnivåer i buller från vindkraftverk och subjektivt bedömda svar från personer för att identifiera samband mellan ljudnivåer och aspekter som rör hälsa och välbefinnande. Slutsatsen blev att det inte finns något konkret samband mellan exponering för buller från vindkraftverk och de symptom som är förenade med vindkraftsyndromet (Pedersen, 2011). I enlighet med dessa rön anses det därför varken lämpligt eller relevant att göra någon särskild bedömning med avseende på vindkraftsyndromet som eventuellt kan orsakas av driften från föreslagen vindkraftspark. 3.6 Vindskuggepåverkan Vindskuggezoner definieras av Naturvårdsverket som områden där vindstyrkan är 50 procent lägre än på vindkraftsanläggningen. Fastigheter som ligger i sådana skyddade områden kan därför uppleva lägre bakgrundsljud och påverkan av en viss ljudnivå kan således öka. Såsom anges i Avsnitt tar den spridningsmodell som används i denna bedömning inte hänsyn till ljuddämpande effekter som uppnås genom barriär-, mark- och meteorologiska faktorer. Beräknade ljudnivåer kan därför överskattas kraftigt vid bedömning av de verkliga värdena under större delen av tiden. Barriär- och meteorologiska effekter är särskilt relevanta vid bedömning av vindskuggepåverkan. Områden som är skyddade från vinden kan även ge visst skydd mot buller. Ljuddämpning av det här slaget har emellertid inte beaktats i denna bedömning. Vidare har man utgått från antagandet att en fastighet ligger i medvindsläge i förhållande till samtliga vindkraftverk samtidigt. I själva verket är bullernivån vid en viss fastighet lägre när denna ligger i sidvinds- eller motvindsläge i förhållande till föreslagna vindkraftverk. Denna faktor har emellertid inte beaktats i denna bedömning. Sammanfattningsvis minskar vindskuggepåverkan om barriär- och meteorologiska effekter tas med i beräkningen. Eftersom den konservativt hållna spridningsmodellen inte tar hänsyn till sådana effekter anses utrymme finnas för ljudskuggepåverkan. 12

15 3.7 Förhållanden som gynnar ljudspridning Ett exempel på meteorologiska förhållanden som gynnar ljudspridning är när mottagaren befinner sig i medvindsläge i förhållande till ljudkällan. Ett annat är temperaturinversion då luften vid marken är kallare än den ovanför, något som är vanligt under klara och stilla nätter. Ljudspridningsmodellen Ljud från Vindkraftverk som använts i denna bedömning, har visat sig vara mer konservativ än den vanligt tillämpade spridningsmodellen ISO , som är konservativ i sig, då den förutsätter meteorologiskt gynnsamma spridningsförhållanden. Den konservativa hållning i den enkla spridningsmodell som använts i denna bedömning antas leda till en kraftig överskattning av bullernivåerna under de flesta meteorologiska förhållanden Dimma Den ökade fuktigheten i samband med dimma är endast av sekundär betydelse och påverkar ljudspridningen minimalt. Dimma är emellertid kännetecknande för mycket stabila atmosfäriska förhållanden som kan påverka ljudspridningen i extrema fall. Mycket stabila förhållanden av det här slaget är emellertid även förenade med låga vindstyrkor där bullernivåerna från vindkraftsparken är lägre än dem som redovisas i denna bedömning som utgår från högsta ljudeffektnivå för föreslagna vindkraftverk. Detta i kombination med tillämpningen av den konservativa spridningsmodell som beskrivs i Avsnitt leder sannolikt till en kraftig överskattning av bullernivåerna under de flesta meteorologiska förhållanden. 4.0 SLUTSATSER Ljudpåverkan från den föreslagna vindkraftsanläggningen i Trysslinge på intilliggande grannar har utvärderats i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer om ljud från vindkraftverk (1978). I utvärderingen presenteras ett upplägg med 47 Vestas V112 3MW vindkraftverk. Bullernivåerna har beräknats vid 30 identifierade byggnader. Beräknade bullernivåer överstiger inte bedömningskriteriet på 40dB(A) vid någon av de intilliggande fastigheterna. Bullerstyrningsmetoden som beskrivs i Avsnitt 2.7 har tillämpats. Slutsatsen är att ljud i lågfrekvensbandet (1O-200 Hz) och vibrationer från den föreslagna installationen sannolikt inte kommer att utgöra något problem. Den föreslagna vindkraftsanläggningen förväntas därför inte medföra några olägenheter för lokala fastigheter på grund av vibrationer, infraljud eller lågfrekvent ljud. 13

16 5.0 REFERENSER BERR, Government statement regarding the findings of the Salford University report into Amplitude Modulation of Wind Turbine Noise, URN 07/1276, juli 2007 ( Bolin, K., Bluhm, G., Eriksson, G. och Nilsson, M.E., Infrasound and low frequency noise from wind turbines: exposure and health effects, Environmental Research Letters 6, september 2011 BSI, British Standards Institution, Guide to Evaluation of human exposure to vibration in buildings (1 Hz to 80 Hz), BS 6472, 1992 BWEA, Low Frequency Noise and Wind Turbines, januari 2005, & Technical Bilaga: februari 2005 Colby, W.D., Dobie, R., Leventhall, G., Lipscomb, D.M., McCunney, R.J., Seilo, M.T. och Søndergaard, B., Wind Turbine Sound and Health Effects - An Expert Panel Review 2009, utarbetad för den amerikanska respektive kanadensiska vindenergiföreningen. DTI, Advice on findings of the Hayes McKenzie report on noise arising from Wind Farms, URN 06/2162, november 2006 ( ETSU, The Assessment and Rating of Noise from Wind Farms, The Working Group on Noise from Wind Turbines, ETSU Rappart för DTI, ETSU-R-97, september 1996 Hayes, The Measurement of Low Frequency Noise at Three UK Wind Farms, Contract Number W/45/00656/00/00, URN 06/ Kenersys, Measurement of the Noise Emission of the Wind Turbine (WT) Kenersys K kW, WICO142SE710/03, 25/10/2010 Leventhall, G., Dr Geoff Leventhall, A Review of Published Research on Low Frequency Noise and Its Effects, Rapport för DEFRA, maj 2003 Naturvådsverket, Ljud från vindkraftverk, Rapport 5933, april 2010 NHS, Are wind farms a health risk?, Ontario Ministry of the Environment, Low Frequency Noise and Infrasound Associated with Wind Turbine Generator Systems, a Literature Review, OSS078696, december 2010 Pedersen, Health aspects associated with wind turbine noise results from three field studies Noise Control Engineering Journal, volym 59, nummer 1 Pierpont, N., Wind Turbine Syndrome - A Report on a Natural Experiment, K-Selected Books RenewableUK, Wind Turbine Syndrome (WTS) - An independent review of the state of knowledge about the alleged health condition, SEPA, Naturvårdsverket, rapport 78:5, 1978, A literature review of infra and low frequency noise from wind turbines: exposure and health effects, utarbetad för Naturvårdsverket, november 2011 SEPA, Riktvärden för ljud från vindkraft, Siemens Acoustic Emission, SWT DD, Hub Height 89.5m, dokument-id: E R WP SP EN , 04/03/2010 Sinovel, Acoustics Emissions Measurement for Sinovel SL3000/113 Wind Turbine, WEL , september

17 Snow, D.J., Low Frequency Noise & Vibration Measurements at a Modern Windfarm, ETSU W/13/00392/REP, Styles, P. and Toon, S., Wind farm noise ett brev författat av (professor) Peter Styles, ordförande för Geological Society of London och Sam Toon, Keele University, Staffordshire, publicerad i tidningen the Scotsman som ett vederläggande av påståenden gjorda av Renewable Energy Foundation, augusti 2005 University of Salford, Research into Aerodynamic Modulation of Wind Turbine Noise: Final Report, URN 07/1235, juli 2007 ( Vestas, General Specification V MW 50/60 Hz, dokument-id: V00, 28/11/

18 BILAGA A: FIGURER Figur 1 Beräknad ljudbild för föreslagen anläggning i Trysslinge med 47 vindkraftverk Nätintervall 1 km Faktorn L Aeq har tillämpats. Ljudbilden har beräknats vid vindstyrkor motsvarande maximal ljudeffekt med hjälp av spridningsmodellen Ljud från vindkraftverk och används bara som indikation. 16

19 Figur 2 Beräknad ljudbild för föreslaget, begränsat upplägg med 47 vindkraftverk i Trysslinge Nätintervall 1 km Faktorn L Aeq har tillämpats. Ljudbilden har beräknats vid vindstyrkor som motsvarar maximal ljudeffekt med hjälp av spridningsmodellen Ljud från vindkraftverk och används bara som indikation. 17

20 BILAGA B: KUMULATIV EFFEKT B1.0 Inledning Ansökningar har gjorts för de intilliggande vindkraftsparkerna Skagern, Torpaskoga och Vårbo Degerfors. Denna bilaga innehåller en bedömning av den kumulativa ljudpåverkan i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer (1978). B2.0 Metod Metoden är identisk med den som beskrivs i Avsnitt 2.0 i huvuddelen av denna rapport. B2.1 Bulleremissionsegenskaper för föreslagna vindkraftverk Bulleremissionsegenskaperna för föreslagna vindkraftverk i Trysslinge vindkraftspark är desamma som för det begränsade upplägget i huvuddelen av denna rapport. Utvalt vindkraftverk för föreselagen vindkraftspark i Skagern är en Kenersys K100 (Kenersys, 2010), för Torpaskoga vindkraftspark en Siemens SWT (Siemens, 2012) och för Vårbo Degerfors vindkraftpark en Sinovel SL3000/113 (Sinovel, 2011). Ljudeffektsdata för samtliga av dessa vindkraftverk framgår av tabellerna B1 till B6 och har legat till grund för denna bedömning. Tabell B1 Ljudeffektnivå för vindkraftverk Kenersys K100 Standardiserad 10m hög A-viktad ljudeffektnivå / vindstyrka, v 10 (ms -1 ) db(a) re 1 pw 6 104, , , , ,0 Tabell 2 Oktavbandsdata för vindkraftverk Kenersys K100 Frekvens A-viktad ljudeffektnivå / (Hz) db(a) re 1 pw vid 8m/s 63 88, , , , , , ,0 Total 105,9 18

21 Tabell B3 Ljudeffektnivåer för vindkraftverket Siemens SWT Standardiserad 10m hög A-viktad ljudeffektnivå / vindstyrka, v 10 (ms -1 ) db(a) re 1 pw 4 95, , , , , , , , ,0 Tabell B4 Oktavbandsdata för vindkraftverket Siemens SWT Frekvens A-viktad ljudeffektnivå / (Hz) db(a) re 1 pw vid 8m/s 63 82, , , , , , ,6 Total 108,0 Tabell B5 Ljudeffektnivåer för vindkraftverket Sinovel SL3000/113 Standardiserad 10m hög A-viktad ljudeffektnivå / vindstyrka, v 10 (ms -1 ) db(a) re 1 pw 6 104, , , , ,9 19

22 Tabell B6 Oktavbandsdata för vindkraftverket Sinovel SL3000/113 Frekvens A-viktad ljudeffektnivå / (Hz) db(a) re 1 pw vid 8m/s 63 85, , , , , , ,0 Total 105,9 B2.2 Vindkraftverkens placering Liksom i avsnitt 2.7 i huvuddelen av denna rapport har ett begränsat upplägg med 47 vindkraftverk undersökts för Trysslinge vindkraftspark. Den kumulativa vindkraftsparken Skagern har två vindkraftverk, Torpaskoga fem vindkraftverk och Vårbo Degerfors två vindkraftverk. B2.3 Lokalisering av närmaste grannar Läget för de närmaste grannarna framgår av Avsnitt 2.3 i huvuddelen av denna rapport. Avstånden från varje hus till närmaste vindkraftverk (gäller för bägge vindkraftsparkerna) redovisas i tabell B7. Som framgår av tabellen är minsta avståndet mellan en bebodd fastighet (gäller för bägge vindkraftsparkerna) H29 vid 664 m. Detta är avståndet till föreslaget vindkraftverk i Torpaskoga. 20

23 Tabell B7 Avstånd till närmaste vindkraftspark i Trysslinge, Skagern, Torpaskoga respektive Vårbo Degerfors För Trysslinge har vindkraftverken prefix T, för Skagern prefix K, för Torpaskoga prefix A och för Vårbo Degerfors prefix E. ID Nätkoordinater Avstånd Närmaste X Y / m vindkraftverk H T126 H T46 H T43 H T43 H T45 H T89 H T91 H T59 H T59 H T91 H T91 H T91 H T89 H T99 H T99 H T91 H T92 H T92 H T91 H T94 H T94 H A3 H A3 H A3 H A3 H A5 2.4 Beräkning av kumulativa bullernivåer hos mottagarna B2.4.1 Prognoser Tabell B8 visar beräknade ljudimmissionsnivåer vid utvärderade byggnader med utgångspunkt från 47 vindkraftverk i Trysslinge, två i Skagern, fem i Torpaskoga och två i Vårbo Degerfors, såsom framgår av avsnitt B2.2. Dels anges nivån för vindkraftsparkens bidrag till respektive fastighet, dels kumulativ nivå. 21

24 Tabell B8 Beräknade bullernivåer utifrån kumulativ påverkan från vindkraftsparkerna Trysslinge, Skagern, Torpaskoga och Vårbo Degerfors. Skuggning betyder högre än 40 db (A) ID Ljudeffektnivå / db (A) re. 20 µpa Trysslinge Skagern Torpaskoga Vårbo Degerfors Kumulativ H1 39,4 11,1 14,1 10,6 39,4 H3 38,1 13,1 14,0 14,4 38,1 H4 36,4 14,1 14,3 16,3 36,4 H5 32,3 17,1 15,8 21,0 32,8 H6 38,5 18,0 18,9 17,6 38,5 H7 34,6 21,3 22,3 18,5 35,1 H8 34,6 21,5 22,6 18,5 35,1 H9 38,7 17,6 19,9 15,8 38,7 H10 39,8 17,1 19,5 15,5 39,8 H11 34,2 21,7 22,1 19,2 34,8 H12 34,2 22,0 22,6 19,0 34,9 H13 36,6 23,6 25,9 18,0 37,2 H14 36,7 19,4 23,1 15,8 36,7 H16 39,2 15,9 31,0 9,9 39,9 H17 38,7 15,7 31,1 9,7 39,4 H20 39,0 25,0 29,5 17,1 39,7 H21 38,9 25,3 30,5 17,0 39,7 H22 38,8 25,4 30,6 17,0 39,6 H23 36,2 27,0 29,2 18,2 37,5 H24 38,6 24,5 36,0 15,4 40,6 H25 36,2 25,5 36,4 15,7 39,5 H26 34,1 25,8 37,7 15,5 39,4 H27 37,8 23,0 40,3 14,2 42,3 H28 39,0 21,2 42,6 13,0 44,2 H29 38,6 20,9 43,9 12,8 45,0 H30 34,2 16,8 40,6 9,8 41,5 Maximal beräknad kumulativ bullernivå vid en bebodd fastighet är 45,0dB(A) vid H29. Av tabell B8 framgår att H27, H28, H29 och H30 överstiger gränsen på 40dB(A) för tredje parts kumulativa anläggning Torpskoga allena. Den andra fastigheten med beräknade kumulativa bullernivåer över 40dB(A) är H24 med maximala beräknade bullernivåer på 40,6dB(A). I figur B1 visas isobellinjer (dvs. ljudkonturer) för det föreslagna upplägget vid maximal ljudnivå enligt spridningsmodellen Ljud från vindkraftverk. Sådana isobellinjer är mycket användbara för att beräkna ljudbilden för ett visst projekt och visas enbart i informationssyfte. 2.5 Kriterier för acceptabel ljudnivå De bedömningskriterier som använts för denna kumulativa bedömning är identisk med den i avsnitt 2.5 i huvuddelen av denna rapport, som bygger på Naturvårdsverkets riktlinjer [1]. 22

25 B2.6 Bedömning av ljudpåverkan För det kumulativa upplägget överskrids bedömningskriteriet på 40dB(A) vid fem bebodda fastigheter såsom framgår av tabell B8 men hela fyra av dessa ingår i Torpaskoga vindkraftspark, varför denna vindkraftspark måste köra sina vindkraftverk med reducerat ljudläge. Diskussioner bör föras med företrädare för Torpaskoga vindkraftspark i syfte att enas om en balanserad styrning av vindkraftverk baserad på det enskilda bidraget samtidigt som det kumulativa bidraget från samtliga vindkraftsparker ska uppfylla kriteriet på 40 db(a). B2.7 Styrning av vindkraftverk Tillämpad metod är identisk med den som beskrivs i avsnitt 2.7 i huvuddelen av denna rapport. Styrningen av vindkraftverk i fråga innebär att bullernivåerna reduceras under nivån för kriteriet genom styrning av utvalda vindkraftverk. Det finns emellertid många olika alternativ för styrning av vindkraftverk som resulterar i bullernivåer som är lägre än angivna kriterier. Förslaget nedan är ett potentiellt styrningssystem för vindkraftverk som kanske inte är effektivast ur energisynpunkt utan helt enkelt visar på nyttan med en sådan styrning för att minska bullernivåerna i alla fastigheter till acceptabla nivåer. B2.7.1 Bulleremissionsegenskaper för föreslagna vindkraftverk Bulleremissionsegenskaperna för föreslagna vindkraftverk i normal drift framgår av avsnitt 2.1 i huvuddelen av denna rapport. Emellertid kan funktionen hos denna typ av vindkraftverk ändras genom att ändra vinkeln för rotorbladen vilket innebär en kompromiss mellan kraftproduktion och bullerreducering såsom framgår av avsnitt 2.7 i huvuddelen av denna rapport. Oktavbandsspektrat 1/1 för reducerat driftläge framgår av tabell 5 (se huvudrapport). B2.7.2 Föreslagen styrning av vindkraftverk Efter utredning föreslås följande styrning av vindkraftverk för att reducera beräknade kumulativa bullernivåer under kriteriet på 40dB(A) vid H29. Om beräknade kumulativa bullernivåer ska gå att sänka till under 40dB (A) vid H27, H28, H29 och H30, krävs emellertid följande överenskommelse med företrädare för Torpaskoga vindkraftspark: Att vindkraftverk T59, T94 och T96 körs i driftläge 6 B2.8 Sammanfattning Tack vare möjligheten att styra specifika vindkraftverk går det att reducera beräknade bullernivåer under kriteriet på 40dB (A). 23

26 Figur B1 Beräknad kumulativ ljudbild Nätintervall 1 km Faktorn L Aeq har använts. Ljudbilden har beräknats vid vindstyrkor som motsvarar maximal ljudeffekt med hjälp av spridningsmodellen Ljud från vindkraftverk och används bara som indikation. För Trysslinge har vindkraftverken prefix T, för Skagern prefix K, för Torpaskoga prefix A och för Vårbo Degerfors prefix E. 24

27 Figur B2 Begränsad beräknad kumulativ ljudbild Nätintervall 1 km Faktorn L Aeq har använts. Ljudbilden har beräknats vid vindstyrkor som motsvarar maximal ljudeffekt med hjälp av spridningsmodellen Ljud från vindkraftverk och används bara som indikation. För Trysslinge har vindkraftverken prefix T, för Skagern prefix K, för Torpaskoga prefix A och för Vårbo Degerfors prefix E. 25