Detta dokument ( rapporten ) har utarbetats av Renewable Energy Systems Ltd ( RES ). RES ska inte anses göra några som helst åtaganden avseende

Transkript

1 Utvärdering av ljudpåverkan från den föreslagna vindkraftsanläggningen Våsberget Detta dokument ( rapporten ) har utarbetats av Renewable Energy Systems Ltd ( RES ). RES ska inte anses göra några som helst åtaganden avseende korrekthet, fullständighet, metod, pålitlighet eller nuvarande status för någon del av det material som ingår i denna rapport. RES kan dessutom inte ställas till ansvar i någon fråga eller i samband med någon information som rapporten avser eller innehåller. Den person som utgår från informationen i rapporten ( mottagaren ) gör detta på egen risk, och varken mottagaren eller den part till vilken mottagaren vidarebefordrar rapporten eller någon upplysning eller information som härrör från rapporten ska ha några som helst rättigheter och kan inte ställa några som helst krav gentemot RES eller några av RES närstående företag i anslutning därtill. Mottagaren ska behandla all information i rapporten som konfidentiell.

2 Revisionshistoria Utgåva Datum Författare Ändring april 2010 Colin Bothwell Första version INNEHÅLL INLEDNING ALLMÄN ÖVERSIKT ÖVER BULLER FRÅN VINDKRAFTVERK METODIK Bulleregenskaper för ett vindkraftverk av typen Siemens 2.3 MW med en rotordiameter av 101 m Vindkraftverkens placering Lokalisering av närmaste grannar Beräkning av ljudnivåer hos mottagarna Modell för ljudspridning Korrigering för ytråhet Försiktighet i samband med spridningsmodeller Prognoser Kriterier för acceptabel ljudnivå Naturvårdsverkets utvärderingsförfarande Akustisk bedömning ÖVRIGA ASPEKTER PÅ BULLER Lågfrekvent ljud Infraljud Vibrationer Aerodynamisk modulering SLUTSATSER REFERENSER 9 BILAGA A: BILDER 11 Originalrapport på engelska finns i ansökan. Översättning av Tranflex AB, februari 2011.

3 Utvärdering av ljudpåverkan från den föreslagna vindkraftsanläggningen Våsberget INLEDNING Denna rapport innehåller en utvärdering av ljudpåverkan från det föreslagna vindkraftverket i Våsberget enligt de riktlinjer som utfärdats av Naturvårdsverket ALLMÄN ÖVERSIKT ÖVER BULLER FRÅN VINDKRAFTVERK Buller kan påverka miljön och livskvaliteten för personer och samhällen. Effekterna av buller kan därför vara en viktig faktor i bedömningen av bygglov. Det finns två olika typer av buller från ett vindkraftverk. Å ena sidan det mekaniska buller som orsakas av växellåda, generator och andra delar av drivlinan, och å den andra det aerodynamiska buller som uppkommer när bladen passerar genom luften. Sedan början på 1990-talet har det skett en betydande minskning av det mekaniska bullret från vindturbiner. Det är numera i regel lägre än, eller ligger på samma nivå som, det aerodynamiska bullret. Aerodynamiskt buller från vindkraftverk är i regel ganska diskret. Det är lågfrekvent och i det avseende liknar det till exempel ljudet från vind i träden. Aerodynamiskt buller uppfattas i regel enbart när vindhastigheten är relativt låg. Vid högre vindstyrka döljs det i regel av det normala ljudet när vinden blåser genom träden och runt byggnader. Snabba framsteg har gjorts när det gäller att minska både det aerodynamiska och det mekaniska bullret från vindkraftverk. Nya konstruktionslösningar är betydligt tystare än dem som fanns för ett par år sedan. På senare år har många vindkraftverk byggts i Sverige och övriga världen, och man har fått en klarare bild av vad som utgör en acceptabel ljudnivå från vindkraftverk. I Sverige beskrivs metoderna för att bedöma ljudpåverkan från vindkraftverk i Naturvårdsverkets rapport nr 78:5 [1]. Den rapporten ger en stabil grund för bedömning av ljudpåverkan från ett vindkraftverk och har därför utnyttjats i denna utvärdering. I regel måste alla eventuella bullerrestriktioner som införs för vindkraftverk balansera vindkraftverkets miljöeffekter mot de nationella och globala fördelar som skulle uppkomma genom utvecklingen av förnybara energikällor, och inte vara så strikta att utvecklingen av vindkraftverk hämmas. 2.0 METODIK Denna utvärdering av ljudpåverkan har utarbetats av RES och avser en föreslagen layout med 8 vindkraftverk. I enlighet med riktlinjerna från Naturvårdsverket [1] bedöms möjligheten att godkänna den föreslagna vindkraftsanläggningen genom att man jämför ljudnivåerna som uppkommer genom drift av de föreslagna vindkraftverken med en lämplig nivå vid näraliggande bostäder. För att göra denna bedömning har följande åtgärder vidtagits enligt vad som framgår av rapporten: Fastställande av vindkraftverkens ljudemissionsegenskaper. Fastställande av vindkraftverkens placering. Fastställande av de närmast belägna, eller mest bullerkänsliga, grannarnas placering. Uppskattning av ljudnivåer vid närmaste granne på grund av drift av vindkraftverket, med hjälp av en modell för ljudspridning. 1

4 Fastställande av kriterier för bullerbedömning i enlighet med relevanta riktlinjer eller föreskrifter. Utvärdering av bullerbedömningen genom en jämförelse av beräknade ljudnivåer med kriterierna för bullerbedömning. Tekniska termer förklaras i ordlistan och alla figurer ingår i bilaga A. 2.1 Bulleregenskaper för ett vindkraftverk av typen Siemens 2.3 MW med en rotordiameter av 101 m Även om inget definitivt beslut föreligger, är det troligt att vindkraftverkstypen i den föreslagna anläggningen på Våsberget i bullerhänseende blir mycket likt Siemens 2.3 MW med en rotordiameter av 101 m. Bedömningen utgår från att de valda vindkraftverken drivs i ett läge med standardbullernivå. I samtliga fall kommer de bullerdata som används i denna analys från tillverkarens garanterade dokumentation [1]. I samtliga fall antas att de tonala ljudegenskaperna är sådana att inga klart hörbara toner förekommer vid någon vindhastighet 1. Det bör noteras att driften av denna typ av vindkraftverk kan ändras genom att ändra rotorbladens stigningsvinkel vilket ger lägre buller på bekostnad av effekten. Data i tabell 1 avser driftläget med full uteffekt. Se avsnitt för ytterligare information om de värden för vindkraftverket som tillämpats. Tabell 1 Oktavbandsdata för vindkraftverket Siemens 2.3MW med 101 m rotorblad Frekvens (Hz) 2.2 Vindkraftverkens placering A-viktad ljudeffektnivå / db(a) re 1 pw vid 8 m/s 63 83, , , , , , , ,2 Totalt 107,0 Den föreslagna vindkraftsanläggningen Våsberget ligger i Ljusdals kommun i Gävleborg, cirka 9 km sydväst om Ramsjö vid nätreferenserna ( , ) 2. Den layout som har undersökts i denna utvärdering är den layout med åtta vindkraftverk som visas i figur 1 (bilaga A). Vindkraftverken förutsätts drivas i ett läge med standardbullernivå (högsta bullernivå). 2.3 Lokalisering av närmaste grannar De närmaste grannarna till de planerade vindkraftverken har lokaliserats genom användning av relevanta kartor och besök på platsen. Totalt har elva byggnader identifierats (se figur 1 i bilaga A). 1 RES standard innebär att inga klart hörbara toner från turbinen är acceptabla. Innan denna typ av vindkraftverk kan användas i Våsberget, kommer RES att begära en sådan garanti från tillverkaren. 2 Koordinater i Rikets triangelnät, RT gon V datum. 2

5 Även avstånden från varje hus till närmaste vindkraftverk anges i tabell 2. Som framgår av tabellen är minsta avståndet mellan byggnad och kraftverk i layouten med åtta vindkraftverk H9 vid 1856 m från T5. Tabell 2 Byggnader nära vindkraftsanläggningen och avstånd till närmaste vindkraftverk Nätkoordinater Åtta vindkraftverk ID Avstånd Närmaste X Y / m vindkraftverk H T5 H T5 H T5 H T5 H T5 H T5 H T5 H T5 H T5 H T3 H T3 2.4 Beräkning av ljudnivåer hos mottagarna Modell för ljudspridning I Sverige måste bullernivåer beräknas med hjälp av någon av de ljudspridningsmodeller som beskrivs i Ljud från Vindkraftverk [3]. Två spridningsmodeller beskrivs för landbaserade anläggningar. Vilken man väljer beror på om avståndet mellan källan och mottagaren överstiger 1 km eller ej. För den bedömning som presenteras här har en kombination av båda modellerna använts enligt vad som är lämpligast för avståndet mellan ett visst vindkraftverk och närmaste byggnad. De modeller som beskrivs är enkla, robusta modeller som enbart tar hänsyn till den geometriska skillnaden och den atmosfäriska absorberingen av ljudet. Följaktligen kan de förväntas ge prognoser för värsta scenario, vilket innebär att den beräkning som presenteras här kommer att bli konservativ. För att utarbeta prognoserna görs följande antaganden: Vindkraftverken är identiskt lika. Vindkraftverken avger ljud med den effekt som anges i avsnitt 2.1. Varje vindkraftverk betraktas som en punktkälla i höjd med rotornavet Korrigering för ytråhet I dokumentet Ljud från Vindkraftverk anges också att de uppgifter om ljudeffektnivå som används i spridningsmodeller bör korrigeras om den aktuella platsen har olika ytegenskaper än dem som antas i specifikationen av vindkraftverkets ljudeffektnivå, dvs. en råhetsparameter, zo, på O,O5 m [3]. Enligt det förfarande som anges i det svenska dokumentet beräknas en korrigerad ljudeffektnivå, L WA,corr, från det uppmätta värdet, L WA,meas, enligt följande: där WAcorr = LWA, meas L + k v h, [2.01] 3

6 = v v h [({ ( H z ) ln( hz )} { ln( h0.05) ln( H 0.05) }) 1] ln 0 h [2.02] 0 och där k anger hur snabbt ljudeffektnivån ändras upp till 10 m vindhöjd, i db per ms -1, H är höjden till turbinnavet, här 90 m, z O är platsens faktiska råhetsparameter i meter, h är 10 m. Värdet L WA,corr som bestämts med hjälp av detta förfarande bör användas i stället för L WA,meas i spridningsmodeller. För det vindkraftverk som övervägs för Våsberget anses emellertid inte den korrigeringsmetod som anges här vara i alla avseenden lämplig. Anledningen till detta är att förhållandet mellan turbinens ljudeffektnivå och vindhastigheten vid navhöjden är komplex. Det är därför inte säkert att ljudeffektnivån höjs med ökande vindhastighet. I ekvation 2.01 antas ett generellt sätt ökande samband mellan de båda, och detta gäller helt klart inte för detta vindkraftverk. Som ett alternativ har den maximala bullereffekt som detta vindkraftverk genererar tillämpats för LWA,corr Försiktighet i samband med spridningsmodeller Som nämndes i avsnitt kommer de ljudimmissionsnivåer som presenteras här förmodligen att vara tilltagna i överkant, och de ljudimmissionsnivåer man kan förvänta sig i praktiken skulle förmodligen vara betydligt lägre, dvs. ligga ännu längre under SEPA:s gräns på 40 db(a). Huvudskälet till detta är att den ljudspridningsmodell som har använts, och som är obligatorisk, är en enkel, robust modell som enbart tar hänsyn till den geometriska skillnaden och den atmosfäriska absorberingen av ljudet. Den beaktar inte andra ljuddämpande effekter, t.ex. barriäreffekter, markeffekter och meteorologiska effekter, och följaktligen kommer den förmodligen att ge prognoser över ljudnivåer som kraftigt överskattar de verkliga värdena under större delen av tiden. Det kan vara intressant att notera att om man hade använt den vanligen använda spridningsmodellen för beräkning av miljöbuller, ISO 9613 del 2, i stället för den obligatoriska modellen, så hade de uppskattade ljudnivåerna för de närmaste byggnaderna legat i genomsnitt 2,8 db(a) under de nivåer som anges enligt SEPA:s modell Prognoser I tabell 3 visas de beräknade ljudimmissionsnivåerna vid de utvärderade byggnaderna i alternativet med 8 turbiner. Den maximala beräknade bullernivån är 34,9 db(a) vid H11. I figur 1 (bilaga A) visas isobellinjer (dvs. ljudkonturer) för den föreslagna layouten vid maximal ljudnivå enligt spridningsmodellen ISO 9613:2. Sådana isobellinjer är mycket användbara för att beräkna bulleravtrycket för ett visst projekt och visas enbart i informationssyfte. 4

7 Tabell 3 Beräknade ljudnivåer vid intilliggande byggnader i alternativet med 8 vindkraftverk ID Ljudeffektnivε / db(a) re. 20 µpa H1 31,4 H2 30,3 H3 30,8 H4 30,9 H5 30,8 H6 30,4 H7 30,1 H8 29,9 H9 32,7 H10 33,8 H11 34,9 2.5 Kriterier för acceptabel ljudnivå De riktlinjer som oftast används för att bedöma ljudemissionsnivåer från svenska vindkraftverk bygger på riktlinjer som utfärdats av svenska Naturvårdsverket [1]. De riktlinjerna har i praktiken blivit standard för sådana projekt i Sverige. Dessa tillämpas även på anläggningen Våsberget. Effekten av den föreslagna vindkraftsanläggningen har fastställts i enlighet med rekommendationerna från Naturvårdsverket genom att jämföra den beräknade ljudnivå som genereras av de föreslagna vindkraftverken vid näraliggande fastigheter med de gränsvärden för ljud som angetts Naturvårdsverkets utvärderingsförfarande Naturvårdsverkets riktlinjer, som ursprungligen utfärdades 1978, har nu ersatts: först 1983 och därefter åter en gång. På Naturvårdsverkets webbplatser anges att riktvärdet för buller utanför bostäder är 40dB(A) [3]. 2.6 Akustisk bedömning För scenariot med åtta vindkraftverk överskrids inte utvärderingskriteriet 40 db(a) hos någon av de närmaste grannarna. 3.0 ÖVRIGA ASPEKTER PÅ BULLER Frekvensområdet för hörbart ljud anses i allmänhet vara 2O Hz till 2O OOO Hz. Den största känsligheten för ljud ligger i allmänhet i det centrala intervallet 5OO Hz till 4 OOO Hz. Ljud i intervallet 1O Hz till 2OO Hz kallas i regel lågfrekvent ljud och ljud med frekvenser under 2O Hz kallas infraljud, även om det ibland råder brist på konsekvens vad gäller definitionen av dessa termer i såväl allmän användning som i facklitteraturen. Huvudfokus i denna utvärdering av ljudpåverkan ligger på bredbandsemissioner och emission av tonalt ljud, de två mest relevanta typerna av ljudemissioner för moderna vindkraftverk. Båda är typer av hörbart ljud. Andra aspekter av buller kopplas emellertid ibland till vindkraftverk, inklusive såväl lågfrekvent ljud som infraljud. Dessa båda typer diskuteras nedan. 3.1 Lågfrekvent ljud Lågfrekvent ljud förekommer alltid, även i en till synes tyst bakgrund. Det genereras av naturliga källor, såsom hav, jordbävningar, åska och vind. Det är dessutom en typ av 5

8 emission från många artificiella källor i det moderna vardagslivet, såsom hushållsapparater (t.ex. tvättmaskiner, diskmaskiner) och alla former av transporter. Leventhall [5] konstaterar att det råder liten eller ingen enighet om de biologiska effekterna av lågfrekvent ljud på människors hälsa, trots det stora antalet offentliggjorda undersökningar. I själva verket saknas det direkta bevis för negativa effekter av exponering för lågintensiva nivåer av lågfrekvent ljud (under 9O db). Han konstaterar också att lågfrekvent ljud måste ha en hög ljudstyrka för att överskrida tröskeln för hörbart ljud vid dessa lägre frekvenser. Frågan undersöks i Assessment of Low Frequency Noise from the Proposed West Mill Wind Farm Watchfield ( Utvärdering av lågfrekvent ljud från den föreslagna vindkraftsanläggningen i West Mill ), en utredning av dr. Geoff Leventhall för Vale of the White Horse District Council i Storbritannien den 8 mars 2004 [5]. Analyser i lågfrekvensregionen bekräftade förekomsten av tonala spikar. Ljudnivåerna låg emellertid under tröskeln för hörbart ljud för de flesta människor. I februari 2005 offentliggjorde den brittiska vindenergiföreningen bakgrundsinformation om lågfrekvent ljud från vindkraftverk [7]. I rapporten drar man följande slutsatser: "Genom mätningar av ljudet från vindkraftverk som utförts i Storbritannien, Danmark, Tyskland och USA under det senaste decenniet och som accepterats av erfarna ljudexperter har det upprepade gånger visats att nivåerna på det lågfrekventa ljudet och vibrationerna från moderna vindkraftverk av motvindstyp ligger på mycket låg nivå, så låg att den hamnar under tröskeln för hörbart ljud, även för de personer som är särskilt känsliga för sådant ljud, till och med inne på själva vindkraftsanläggningen. [6] I avsnittet Ljud, vibrationer och akustik hänvisas till dr. Geoff Leventhall, konsult och författare till rapporten Low Frequency Noise and its Effects ( Lågfrekvent ljud och dess effekter ) [5] från det brittiska ministeriet för miljö, livsmedel och landsbygdsfrågor. Dr. Leventhall säger bland annat följande: Jag kan helt säkert säga att moderna vindkraftverk inte avger några betydande infraljud. [6] 3.2 Infraljud När det gäller infraljud anger Leventhall att frekvenser under 2O Hz kan vara hörbara, även om tonaliteten går förlorad under Hz, vilket gör att man förlorar en nyckelfaktor för att ljudet ska uppfattas [5]. Hans slutsats är att man tryggt kan utgå från att det inte uppkommer några allvarliga effekter på människors hälsa på grund av exponeringen för infraljud. I rapporten från brittiska vindenergiföreningen förklarar författarna följande: Infraljudet som genereras av vindkraftverk kan endast upptäckas av den känsligaste utrustningen, och återigen ligger detta ljud på nivåer långt under dem där människor kan upptäcka lågfrekvent ljud. Det finns inga vetenskapliga belägg för att infraljud skulle påverka människors hälsa. [6] I en nyligen genomförd undersökning av DEWI (det tyska vindinstitutet) [8] redovisades infraljudmätningar på ett vindkraftverk av typen V66-1,65 MW. Slutsatsen i undersökningen blev att nivån på det infraljud som avgavs av vindkraftverket låg långt under (3O db under) tröskeln för att uppfattas av människor. I årslånga studier har man också funnit att infraljud som inte kan höras är fullständigt ofarligt och att vindkraftverk därför inte medför några risker [9]. 6

9 3.3 Vibrationer Strukturburet ljud, som uppkommer genom vibrationer, har också låg frekvens, liksom ljud från grannarna som hörs genom en vägg, eftersom väggar i regel blockerar högre frekvenser effektivare än lägre frekvenser. I en rapport från Snow [10] återges uppgifter om mätningar av lågfrekvent ljud och vibrationer som gjorts vid en vindkraftsanläggning. Mätningarna gjordes såväl på själva vindkraftsanläggningen som på avstånd av upp till 1 km. Man fann att vibrationsnivåerna 100 m från närmaste vindkraftverk var tio gånger lägre än den exponering som rekommenderades för människor i de mest kritiska byggnaderna (dvs. laboratorier för precisionsmätning) och lägre än de gränsvärden som angetts för bostäder [11]. Man fann att ljud- och vibrationsnivåerna uppfyllde rekommenderade kriterier för bostäder, till och med på själva vindkraftsanläggningen, och att ljudsignalen låg under det allmänt antagna frekvensintervallet för hörbart ljud, dvs. 2O Hz. Dessutom upptäckte man att det inte fanns tydliga samband mellan vibrationsnivåer och vindhastighet och att vissa vibrationer verkade komma från yttre källor, eftersom de förekom även när vindkraftverken var avstängda. Nyligen, under 2OO4/2OO5, undersökte forskare från Keele University i Storbritannien effekterna av de extremt låga vibrationsnivåer som skapas av vindkraftverk med den seismiska mätutrustningen på Eskdalemuir (UK) en av de känsligaste sådana installationerna i världen. Resultaten från den undersökningen har ofta feltolkats, och för att förtydliga sin ståndpunkt har författarna förklarat följande: Vibrationerna från vindkraftverk är så små att endast den mest sofistikerade utrustningen och databehandlingen kan avslöja deras förekomst och de är praktiskt taget omöjliga att upptäcka [12]. De fortsätter: "Det kommer att förekomma vibrationer på denna nivå och i detta frekvensintervall från alla typer av källor, såsom trafik- och bakgrundsljud. De är inte begränsade till vindkraftverk. För att sätta in vibrationsnivån i sitt sammanhang kan sägas att det är markvibrationer med amplituder på cirka en miljondels millimeter. Det finns ingen möjlighet att människor känner vibrationerna och absolut inga risker för människors hälsa. [12] 3.4 Aerodynamisk modulering I maj 2OO6 publicerade det brittiska handels- och näringslivsministeriet en rapport om forskning som utförts av Hayes McKenzie Partnership om påståendet att lågfrekvent ljud och/eller infraljud som avges av vindkraftverk skulle påverka människors hälsa [13]. I rapporten drog man slutsatsen att det inte fanns något som styrkte att detta var fallet. I rapporten konstaterade man emellertid att ett fenomen som kallades aerodynamisk modellering (AM) under vissa förhållanden kunde inträffa på sätt som man inte räknat med i gällande regelsystem för utvärdering, det s.k. ETSU-R-97 3 [13]. För att undersöka om AM var något som eventuellt behövde undersökas ytterligare i samband med ratingrådgivningen i ETSU-R-97, beställde den brittiska regeringen därefter ytterligare forskning på området [15]. Därefter publicerade den brittiska regeringen ett meddelande [16] om resultaten i den beställda rapporten från Salfords universitet om aerodynamisk modulering av ljud från vindkraftverk [17] som publicerades Eftersom det framgår klart av rapporten att aerodynamisk modulering från vindkraftverk i Storbritannien är ovanlig, sägs det i meddelandet: 3 ETSU är den brittiska Energy Technology Support Unit. 7

10 regeringen anser inte att det finns några tungt vägande skäl för att fortsätta arbeta med AM och kommer inte för närvarande att låta genomföra någon ytterligare forskning. 4.0 SLUTSATSER De akustiska effekterna från den föreslagna vindkraftsanläggningen på Våsberget på intilliggande grannar har utvärderats i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer om ljud från vindkraftverk [1]. I utvärderingen presenteras en layout som består av åtta vindkraftverk. Även om valet av turbinmodell ännu inte är definitivt, har undersökningen genomförts på maskiner av typen Siemens 2.3 MW med 101 m rotordiameter, eftersom det slutgiltiga valet av turbin förmodligen kommer att likna den. Ljudnivåerna har beräknats vid elva identifierade byggnader. Naturvårdsverkets riktlinjer har uppfyllts vid samtliga byggnader eftersom den beräknade ljudnivån låg under 40 db(a). Slutsatsen är att ljud i lågfrekvensbandet (1O-200 Hz) och vibrationer från den föreslagna installationen sannolikt inte kommer att bli ett problem. Den föreslagna vindkraftsanläggningen förväntas därför inte medföra några olägenheter för lokala fastigheter på grund av vibrationer, infraljud eller lågfrekvent ljud. 8

11 5.0 REFERENSER [1] Naturvårdsverket (1978), rapport 78:5, 1978 [2] Siemens (2009), Acoustic Emissions SWT , Siemens dokument E R WP-EN , 31 mars 2009 [3] Naturvårdsverket (2001), Ljud från vindkraftverk, Rapport 6241, december 2001 [4] Riktvärden för ljud från vindkraft, [5] Dr Geoff Leventhall, A Review of Published Research on Low Frequency Noise and Its Effects, Rapport för DEFRA, maj 2003 [6] Dr Geoff Leventhall, Assessment of Low Frequency Noise from the Proposed West Mill Wind Farm, Watchfield, en rapport till Vale of the White Horse District Council, 8 mars 2004 [7] BWEA, Low Frequency Noise and Wind Turbines, januari 2005, med teknisk bilaga: februari 2005 [8] DEWI Magazine, Infraschall von Windenergieanlagen: Realität oder Mythos?, ( Infraljud från vindkraftverk: verklighet eller myt? ), Helmut Klug, DEWI Magazine nr. 20, februari 2002 [9] Ising, Makrert, Schenoda, Schwarze (1982), Düsseldorf, VDI förlag Infrasound Effects on Humans, [10] Snow, D.J, Low Frequency Noise & Vibration Measurements at a Modern Windfarm, ETSU W/13/00392/REP, [11] British Standards Institution, Guide to Evaluation of human exposure to vibration in buildings (1 Hz to 80 Hz), BS 6472, 1992 [12] "Wind farm noise" ett öppet brev från (prof) Peter Styles, ordförande för Geological Society of London och Sam Toon, Keeles universitet i Staffordshire, publicerat i dagstidningen Scotsman för att bemöta påståenden som framförts av Renewable Energy Foundation, augusti 2005 [13] Hayes, M (2006), The Measurement of Low Frequency Noise at Three UK Wind Farms, Contract Number W/45/00656/00/00, URN 06/ [14] ETSU, The Assessment and Rating of Noise from Wind Farms, The Working Group on Noise from Wind Turbines, ETSU-rapport för DTI, ETSU-R-97, september 1996 [15] DTI (2006), Advice on findings of the Hayes McKenzie report on noise arising from Wind Farms, URN 06/2162, november 2006 ( [16] BERR (2007), Government statement regarding the findings of the Salford University report into Amplitude Modulation of Wind Turbine Noise, URN 07/1276, juli 2007 ( 9

12 [17] University of Salford (2007), Research into Aerodynamic Modulation of Wind Turbine Noise: Final Report, URN 07/1235, juli 2007 ( 10

13 BILAGA A: BILDER 11

14 Figur 1 Beräknad ljudbild för föreslagen anläggning med 8 vindkraftverk Nätintervall 1 km Faktorn LAeq har tillämpats Ljudbilden har beräknats vid vindhastigheter som motsvarar maximal ljudeffekt med hjälp av spridningsmodellen ISO-9613:2 12

15 Ordlista Bredbandsljud Ljud som omfattar ett brett frekvensintervall (t.ex. 1O Hz-5 khz). db(a) eller decibel (A-viktad) Det mänskliga örat förlorar känsligheten vid både höga (>6 khz) och låga (<4OO Hz) frekvenser. Örat kommer att dämpa ljud vid dessa lägre och högre frekvenser. db(a) är en internationell viktad skala av ljudnivåer eller ljud som i de flesta fall ger en bra korrelation med subjektiva individuella intryck av intensitet och känsla av obehag genom att korrigera ljudnivåerna i varje frekvensband (oktavband eller tredje oktavband). Korrigeringen kallas A-viktning och den korrigerade nivån är den A-viktade ljudeffektnivån, eller db(a). Frekvens Tonhöjden för ett ljud, uttryckt i Hz eller khz. Se Hz. Hz Ljudets frekvens avser hur snabbt luften vibrerar, eller hur nära ljudvågorna befinner sig varandra (i cykler per sekund, eller Hertz (Hz)). Leq Den ekvivalenta kontinuerliga ljudnivån är en tänkt, stadig ljudnivå, som över en viss given tid skulle ge samma energi som det intermittenta ljudet. Olika ljudstandarder anger ofta den tidslängd under vilken ljudet bör mätas. L 90 Ljudeffektnivån överskriden för 90 procent av tiden för ett visst givet tidsintervall. L(A)9O, 1Omin betyder till exempel den A-viktade nivå som överskrids för 90 procent av ett tiominutersintervall. Detta anger ljudnivåerna under tystare perioder, eller bakgrundsljudets nivå. Det motsvarar det lägre uppskattade värdet för den befintliga ljudnivån och är användbart för att utesluta till exempel effekterna av flygplan eller hundar som skäller från bakgrundsljudets nivå. L W Ljudeffektnivån är den akustiska effekt (W) som avges av en ljudkälla. Denna effekt är i allt väsentligt oberoende av omgivningarna, medan ljudeffekten är beroende av omgivningarna (reflekterande ytor) och avstånd till mottagaren. Ljudemission Den ljudenergi som avges av en källa (t.ex. ett vindkraftverk). Ljudimmission: den ljudeffektnivå som detekteras på en viss given plats (t.ex. närmaste bostadshus). Oktavband Frekvensomfång mellan en frekvens (fo*2-1/2 ) och en annan frekvens fo*2 +1/2. Den angivna mittfrekvensen i oktavbandet är fo. Ljudfrekvens Avser hur snabbt luften vibrerar, eller hur nära ljudvågorna befinner sig varandra (i Hertz). Frekvensen upplevs subjektivt som ljudets tonhöjd. Den lägsta frekvens som är hörbar för människor är 18 Hz och den högsta är 18 OOO Hz. Det mänskliga örat är känsligast för oktaverna 1 khz, 2 khz och 4 khz och betydligt mindre känsligt för lägre hörbara frekvenser. Spektrum Beskrivning av ljudeffektnivån för en källa som en funktion av frekvensen. Tredje oktavbandet Frekvensomfånget mellan en frekvens fo*2-1/6 och en annan frekvens, motsvarande (fo*2 +1/6 ). Den angivna mittfrekvensen i det tredje oktavbandet är fo. 13

16 Tonalt ljud Ljud som omfattar ett mycket begränsat frekvensomfång (t.ex. <=2O Hz). Detta ljud är mer störande än bredbandsljud. 14