Vindpark Berg, Uppvidinge kommun

Transkript

1 RAPPORT 1 (12) Handläggare Manne Friman Tel Mobil Fax manne.friman@afconsult.com Rapport nr Rapport A WSP Environmental Datum Vindpark Berg, Uppvidinge kommun Uppdragsnr Beräkning av ljudimmission utomhus samt lågfrekvent ljud inomhus för vindpark Berg ÅF-Infrastructure AB Ljud och Vibrationer Granskad Manne Friman Paul Appelqvist ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Stockholm Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr VAT nr SE Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO Rapport A Vindpark Berg

2 RAPPORT (12) Sammanfattning Stena Renewable AB projekterar för en vindpark, Berg, i Uppvidinge kommun om 40 st vindkraftverk. I samband med tillståndsprocessen ska ljudimmissionsberäkningar samt beräkning av lågfrekvent ljud från vindparken utföras. ÅF har på uppdrag av bolagets konsult, WSP Environmental, utfört dessa beräkningar vilka redovisas i föreliggande rapport. ÅF har utfört beräkningar för vindpark Berg samt andra närliggande parker. Beräkningar har även utförts för endast vindpark Berg för att se vindpark Bergs bidrag till den kumulativa ljudnivån. Riktvärdena innehålls för samtliga punkter för beräkning med endast vindpark Berg samt för beräkning med Berg och Tvinnesheda-Badeboda. Beräkning av lågfrekvent ljud inomhus har utförts för det kumulativa fallet. Beräkningarna är utförda med beräkningsmodellen Nord2000 för ett medvindsfall då det blåser 8 m/s på 10 m höjd, i enlighet med Naturvårdsverkets rekommenderade praxis. Ljudeffektnivån och frekvensspektrum för det exemplifierade vindkraftverket för vindpark Berg, Vestas V112 3 MW med navhöjd 144 m, härrör från leverantörens dokumentation. Därutöver ingår ljudet från den närliggande och tillståndsgivna vindparken Tvinnesheda-Badeboda i beräkningarna. Beräkningarna har utförts utifrån vad som finns angivet i denna vindparks tillståndsansökan vilket innebär 50 vindkraftverk av modell Vestas V90 2 MW. Naturvårdsverkets rekommenderade riktvärde ekvivalent ljudnivå 40 dba, vilket också är praxis enligt ett antal domar, innehålls i samtliga ljudkänsliga punkter för båda beräkningsfallen. För att riktvärdet ska innehållas för det kumulativa fallet behöver inga verk i vindpark Berg och Tvinnesheda ljudregleras. Vindpark Tvinnesheda projekteras även den av Stena Renewable AB. Beräkningar av lågfrekvent ljud, för det kumulativa fallet, har utförts detaljerat för de fem ljudkänsliga punkter med högst beräknad ekvivalent ljudnivå. Beräkningarna visar att Socialstyrelsens riktvärden i SOSFS 2005:6 (1) för lågfrekvent ljud inomhus innehålls för samtliga av dessa ljudkänsliga punkter. En översiktlig kontroll av beräknade ljudnivåer för låga frekvenser har utförts även för de övriga ljudkänsliga punkterna. Denna översiktliga kontroll visar att samtliga fastigheter innehåller riktvärdena. För fallet med endast vindpark Berg innehålls riktvärdena för lågfrekvent ljud i samtliga ljudkänsliga punkter.

3 RAPPORT (12) Innehållsförteckning 1 BAKGRUND BERÄKNINGSMETOD Diskussion och kommentarer till beräkningsmodellen Beräkningsmodellens osäkerhet Beräkningsmetod för lågfrekvent ljud UNDERLAG TILL BERÄKNING RESULTAT Resultat ljudimmission Resultat beräkning lågfrekvent ljud SKYDDSÅTGÄRDER CITERADE ARBETEN... 12

4 RAPPORT (12) 1 Bakgrund Stena Renewable AB projekterar för en vindpark, Berg, i Uppvidinge kommun om 40 st vindkraftverk. I samband med tillståndsprocessen ska ljudimmissionsberäkningar samt beräkning av lågfrekvent ljud från vindparken utföras. ÅF har på uppdrag av bolagets konsult, WSP Environmental, utfört dessa beräkningar vilka redovisas i föreliggande rapport. ÅF har utfört beräkningar för vindkraftpark Berg men även tillsammans med närliggande park Tvinnesheda- Badeboda för att undersöka att den kumulativa ljudnivån innehåller riktvärden från Naturvårdsverket. Beräkningarna är utförda med beräkningsmodellen Nord2000. Beräkningen utförs för ett medvindsfall då det blåser 8 m/s på 10 m höjd, vilket är i enlighet med Naturvårdsverkets rekommenderade praxis. Lågfrekvent ljud beräknas inomhus och jämförs mot Socialstyrelsens riktvärden enligt SOSFS 2005:6 (1). 2 Beräkningsmetod Vid beräkningen utgår man från hur mycket ljud som alstras från varje vindkraftverk. Källjudet modelleras som en punktkälla vid navhöjd utgående från ljuddata erhållen från verksleverantören. Beräkningen tar vidare hänsyn till hur ljudenergin tunnas ut då den sprids över en allt större yta då avståndet ökar, ljudabsorption i luften, ljudreflektion från marken. Beräkningen tar också hänsyn till vindriktningen. Ljudnivån nedströms verket, dvs. då det blåser från verket till en bostad blir nästan alltid högre än när det blåser åt andra hållet. Beräkningarna är utförda för fallet att det blåser medvind från respektive verk till varje ljudkänslig punkt, samtidigt. Det fallet kan inte inträffa, vilket innebär att ljudnivån i verkligheten bör bli lägre. Beräkningen har gjorts med beräkningsmodellen Nord2000, en modell gemensamt framtagen av de nordiska länderna, som rekommenderas av Naturvårdsverket för detaljerade beräkningar av ljud från vindkraft. Beräkningarna utförs baserat på ljuddata erhållen från verksleverantören. Den resulterande ljudtrycksnivån i de ljudkänsliga punkterna kan därmed beräknas. I utförda beräkningar ingår även den närliggande tillståndsgivna vindparken Tvinnesheda-Badeboda, redovisade ljudnivåer motsvarar således den kumulativa ljudnivån från båda dessa vindparker. Som underlag till beräkningarna har digitalt höjdmaterial erhållet från WSP Environmental använts. Kartunderlaget och vindkraftverken har lagts in i ett datorprogram, SoundPlan 7.1. Vindkraftverken har modellerats som punktkällor vid verkens navhöjd. Därefter har ljudnivåer utomhus i dba samt ovägt i tersband (1/3-oktavband) beräknats. 2.1 Diskussion och kommentarer till beräkningsmodellen Fördelen med beräkningsmodellen Nord2000 är att den är mer detaljerad jämfört med Naturvårdsverkets beräkningsmodell för planeringsändamål. Naturvårdsverket rekommenderar Nord2000 för mer detaljerade beräkningar i rapport Naturvårdsverket rapport ljud från vindkraftverk - koncept, 20 april Naturvårdsverket har även tagit fram ett uppdaterat beräkningsark, tillgänglig via Naturvårdsverkets hemsida (2), för ljud från vindkraft där rekommendationen av Nord2000 framgår för mer detaljerade beräkningar: Det finns även mer detaljerade beräkningsmodeller, t ex Nord 2000, där hänsyn tas till många parametrar. Men det kräver också att flera data tas fram för beräkningarna, vilket kan vara

5 RAPPORT (12) omständligt att få fram och kräver kompetens och erfarenhet. Det har också visat sig att de enklare modellerna normalt ger beräkningsresultat med god noggrannhet, åtminstone när det gäller etableringar på land. 2.2 Beräkningsmodellens osäkerhet När ljud utomhus ska bedömas används ofta ljudberäkningar som grund eller hjälpmedel. Det går dock inte att skapa en beräkningsmodell vilken tar hänsyn till alla parametrar som påverkar ljudet vid verklig ljudutbredning, verkligheten är för komplex. Vädret är aldrig konstant och ljudutbredning är beroende av vädret. Medvind och positiv temperaturgradient leder till nedåtböjd refraktion, som innebär att ljudet får en högre koncentration närmare marken och kan leda till att ljudet ökar vid en mottagare. Det är vid sådana förhållanden man ska mäta och beräkna. Därför används väl avvägda antaganden och förenklingar som gör att ljudet kan beräknas. Antaganden ger dock en osäkerhet till beräkningsmodellen. För att förstå hur osäkerheten påverkar beräkningen och hur den beror av olika förhållanden, t.ex. vindhastighetsprofil eller temperaturgradientsprofil, görs omfattande studier på att verifiera eller kontrollera osäkerheten i beräkningsmodeller. Denna ljudberäkning har genomförts med vissa marginaler, t.ex. medvind i alla riktningar och positiv temperaturgradient, för att öka sannolikheten att det verkliga ljudet inte blir högre än beräknat. För Naturvårdsverkets planeringsmodell för ljud från vindkraftverk anges beräkningsosäkerheten ligga inom intervallet ±1 db över relativt slät mark. Dock nämns att det inte är känt hur väl beräkningarna stämmer i kuperad terräng eller på vilket avstånd från verket den noggrannheten gäller. Klart är att osäkerheten över kuperad terräng är större. Osäkerheten för beräkningsmodellen Nord2000 utgår från den validering av beräkningsmodellen Nord2000 som utförts av danska Delta redovisad i rapport PSO-07 F&U project no 7389 Noise and energy optimization of wind farms - Validation of the Nord2000 propagation model for use on wind turbine noise. (3) Felmarginalen baserat på resultatet i rapporten är med 90-procentigt konfidensintervall för plan mark ±1 db på avstånd upp till 1500 m och för komplex terräng ±4 db på avstånd upp till 1000 m. Noterbart är att denna osäkerhet är osäkerheten i avvikelsen mellan beräknad och uppmätt ljudutbredningsdämpning. Den innefattar således både osäkerhet i beräkning och kontrollmätning. Osäkerheten för aktuella beräkningar, med avstånd från närmaste vindkraftverk till ljudkänsliga punkter på 1000 m eller mer och relativt plan terräng, uppskattas utifrån denna validering vara mindre än ±2 db med 90-procentigt konfidensintervall. Att betänka är att osäkerheten ökar med avståndet från vindparken och kan vara högre på stora avstånd. Osäkerheten med Naturvårdsverkets beräkningsmodell antas vara minst lika stor. Vid jämförelse mot riktvärden är det praxis att använda den beräknade ljudnivån. Osäkerheten ska inte adderas. 2.3 Beräkningsmetod för lågfrekvent ljud Det finns i dagsläget inget specifikt riktvärde gällande lågfrekvent ljud och vindkraft. I Naturvårdsverkets rekommendationer rörande lågfrekvent ljud (4), sägs att: Naturvårdsverket anser därför att man vid de större verken bör beakta och följa upp lågfrekvent ljud. Ett sätt att ganska enkelt bedöma om det förekommer lågfrekvent ljud, är att ta reda på skillnaden mellan A-vägt (se under Mer information) och C-vägt ljud. Det är sannolikt inget problem om den A-vägda nivån är klart under riktvärdet samtidigt som skillnaden mellan det C- vägda och A-vägda värdet är mindre än cirka 20 db. Om det däremot skiljer mer bör man göra en mer noggrann mätning. Socialstyrelsen har gett ut allmänna råd som bland annat innehåller riktvärden för lågfrekvent buller inomhus.

6 RAPPORT (12) En bra utgångspunkt utifrån dessa rekommendationer är därvid att undersöka skillnaden mellan A-vägt och C-vägt ljud, vilket om vindparken ej är uppförd bör göras genom beräkningar. Detta kan i beräkningsmodellen Nord2000 utföras med beräkningar utgående från vindkraftverkets källjud i 1/3- oktavband, även kallat tersband. Om tersband ej finns tillgängligt för verktypen kan beräkning utföras för oktavband, där varje oktavband fördelas på tre tersband. Detta ger dock en större osäkerhet på resultatet. Om skillnaden mellan det beräknade A-vägda och C-vägda ljudet är större än 20 db eller om skillnaden är nära 20 db och den ekvivalenta ljudnivån är kring riktvärdet 40 dba bör en vidare undersökning utföras. I Sverige har Socialstyrelsen, i SOSFS 2005:6 (1), angett riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus, inget riktvärde finns i dagsläget utomhus. Riktvärdena anges som ljudnivån per tersband mellan frekvenserna 31.5 och 200 Hz, se tabell 1. I rapport Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter (5), som Naturvårdsverket låtit sammanställa, sägs att det är dessa riktvärden som bör ligga till grund för om en vindpark klarar det lågfrekventa ljudet vid bostäder eller ej. Bedömningen i denna rapport görs utifrån dessa riktvärden. Tabell 1. Riktvärden för lågfrekvent ljud enligt SOSFS 2005:6 (1). Frekvens (Hz) Ljudtrycksnivå (db) 31, , Ljudnivån inomhus beräknas i tersband genom antagandet av en fasaddämpning enligt tabell 2. Dessa värden är från en artikel om ljudisolering i bostäder vid låga frekvenser enligt Sound insulation of dwellings at low frequencies, Journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control, vol 29, no 1,pp 15-23, 2010 av Hoffmeyer och Jakobsen (6). De motsvarar ljudnivån i fritt fält ute minus ljudnivån inne som förväntas överskridas av 80-90% av typiska danska bostäder. Fasaddämpningen är uppmätt på hus i Danmark och normalt har bostadshus i Sverige fasader med bättre isolering som dämpar ljudet bättre. Tabell 2. Antagen fasaddämpning utifrån Hoffmeyer o Jakobsen (6). Frekvens (Hz) Fasaddämpning dl i db 31,5 6,7 40 7, , , , , , , ,4 Mätningarna som ligger till grund för Hoffmeyer och Jakobsens artikel (6) har kritiseras för att ge för hög fasaddämpning, se Møller et al. i referens (7).

7 RAPPORT (12) 3 Underlag till beräkning Följande indata ligger till grund för beräkningarna: För beräkning med Nord2000 har luftfuktigheten RH 70 %, temperaturen 15 C samt lufttrycket 1013,25 mbar ansatts. Detta motsvarar standardiserade meteorologiska värden enligt ISA-standarden, International Standard Atmosphere vilket brukar vara praxis vid bullerberäkningar. Värdena är en bra kompromiss som ger låg ljuddämpning vid ljudutbredning. Vid ljudutbredningsberäkning till bostäder har vindhastigheten 8 m/s och medvind använts enligt praxis. Den geografiska modellen i SoundPLAN är uppbyggd med höjddata erhållen från WSP Environmental. Modellen tar hänsyn till höjdskillnader i terrängen. Beräkningen är gjord för 1,5 m mottagarhöjd. Markråhetslängden z 0 har ansatts till 0,3 enligt definition i Ljud från vindkraftverk, Naturvårdsverkets rapport Terrängytor definieras i Nord2000 genom den effektiva flödesresistansen som för skog samt fält som klass D, normal uncompacted ground och för vatten klass G, hard surface. Standardavvikelsen av vindhastigheten är satt till 1,2 m/s. Turbulenta vindhastighetsfluktuationer är satt till 0,12 Cw 2 [m 4/3 s -2 ]. Turbulenta temperaturfluktuationer är satt till 0,008 C t 2 [Ks -2 ]. Temperaturgradienten har satts till +0,05 º/m. Vid immissionsmätning vid bostad (enligt Elforsk 98:24) får temperaturgradienten ej överstiga +0,05 º/m. Positiv temperaturgradient ger generellt sätt högre ljudnivåer. Verkens placering och benämning anges i (8). I beräkningarna använda ljudeffektnivåer och frekvensspektrum anges (8). 4 Resultat 4.1 Resultat ljudimmission Beräkningsresultatet presenteras dels som en ljudkarta och dels som ljudnivån i ljudkänsliga punkter. Resultatet från beräkningar i de ljudkänsliga punkterna ges i Tabell 3. En översikt över vindkraftverken samt beräkningspunkterna samt en detaljerad ljudkarta, som ISO-linjer för beräknad ljudnivå i 5-dB steg, redovisas i (8). Tabell 3 Beräkningsresultat utomhus vid bostäder av vindkraftsljud vid vindhastigheten 8 m/s på 10 m höjd. Nr Fastighetsbeteckning X Y Ekvivalent Skillnad Endast Markhöjd ljudnivå Alla parker Berg [möh] alla parker Berg 0 ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:39> NORRAMÅLA 1:4> BERG 1:8> LABBEMÅLA 1:7> STOCKHULT 1:5> FAGRASKRUV 1:11> MARSKOG S:2>

8 RAPPORT (12) Nr Fastighetsbeteckning X Y Markhöjd [möh] Ekvivalent ljudnivå alla parker Endast Berg Skillnad Alla parker Berg 7 FLÖXHULTS GLASBRUK 1:2> BERG 1:6> EKHOLMA 2:7> BLÖTSKOG 2:7> STOCKHULT 1:6> STÖDSBODA 1:2> EKHOLMA 2:7> MARSKOG S:2> HÖKANÄS 1:3> RÄVEBERG 1:8> KULLTORP 1:3> KRUBBETORP 2:1> HÖKANÄS 1:1> MARSHULT 2:9> HÖKANÄS 1:4> ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:23> LABBEMÅLA 1:6> HOVGÅRD 1:11> HOVGÅRD 1:7> STÖDSBODA 1:5> ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:20> RÖMOSSÖ 1:1> STOCKHULT 1:5> HÖKANÄS 1:2> FLYAHULT 1:9> FLÖXHULT 1:2> HOVGÅRD 1:2> URANÄS 1:9> MARSHULT 2:12> MARSKOG 1:2> FAGRASKRUV 1:12> BLÖTSKOG 2:7> ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:29> RISMÅLA 1:3> LABBEMÅLA 1:3> STÖDSBODA 1:7> STÖDSBODA 1:8> VARSHULT 2:4> ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:33> ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:21> KÄRSESKRUV 1:7> STÖDSBODA 1:5> VARSHULT 3:3> NORRAMÅLA 1:7> HÄLTEKÄRR 2:6> HÄLTEKÄRR 2:5> FAGRASKRUV 1:6> FAGRASKRUV 1:4>

9 RAPPORT (12) Nr Fastighetsbeteckning X Y Markhöjd [möh] Ekvivalent ljudnivå alla parker Endast Berg Skillnad Alla parker Berg 55 NORRAMÅLA 1:3> ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:24> KÄRSESKRUV :OUTR: URANÄS 1:9> STOCKHULT 1:2> ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:34> STOCKHULT 1:8> STOCKHULT 1:2> FAGRASKRUV 1:7> FLYAHULT 1:10> FAGRASKRUV 1:6> NORRAMÅLA 1:6> MADA 1:7> EKHOLMA 2:4> HÄLTEKÄRR 2:5> STOCKHULT 1:6> BERG 1:10> FLÖXHULT 1:2> NYKOMSTORP 1:2> NORRAMÅLA 1:2> ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:38> FAGRASKRUV 1:13> MADA 1:12> FLÖXHULT 1:2> BLÖTSKOG 2:9> ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:39> MARSKOG 1:3> MARSKOG 1:4> KÄRSESKRUV 1:10> BLÖTSKOG 2:13> ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:4> RISMÅLA 1:4> RÄVEBERG 1:7> KRUBBETORP 1:2> VARSHULT 2:9> ÄLGHULTS-ÅKVARN 1:32> NYKOMSTORP 1:5> MARSHULT 3:1> RÄVEBERG 1:10> FLYAHULT 1:9> STOCKHULT 1:7> Naturvårdsverkets rekommenderade riktvärde, vilket också fastslagits som praxis i ett antal domar, ekvivalent ljudnivå 40 dba utomhus innehålls ej i punkt I och punkt W men i övriga ljudkänsliga beräkningspunkter innehålls riktvärdet. Den ekvivalenta ljudnivån överskrider riktvärdet, 40 dba, i punkt I och punkt W. De grannparker som ligger nära punkt I och W bidrar var för sig med över 40 dba till punkterna.

10 RAPPORT (12) 4.2 Resultat beräkning lågfrekvent ljud För skillnaden mellan A-vägda och C-vägda ljudnivåer görs en kontroll av de fem beräkningspunkter som har högst ekvivalent A-vägd ljudnivå, se tabell 4. Enligt den studie Naturvårdsverket låtit sammanställa (5) är det framförallt för ljudnivåer vid riktvärdet 40 dba som vidare undersökning bör göras. Beräkningspunkterna redovisas i. Resultatet av jämförelsen redovisas i tabell 4. Av tabell 4 framgår att skillnaden mellan A-vägd och C-vägd ekvivalent ljudnivå utomhus är mindre än 20 db för alla utvalda beräkningspunkter. Trots detta utförs en detaljerad frekvensanalys för dessa beräkningspunkter där ljudnivån i tersband inomhus beräknats, se tabell 5, genom antagandet av en fasaddämpning enligt tabell 2. Beräkningspunkt Tabell 4. Skillnad mellan A-vägda och C-vägda ljudnivåer. Ekvivalent Ekvivalent ljudnivå i dba ljudnivå i dbc Skillnad i db dbc - dba K U B V X Tabell 5. Beräknad ljudnivå i tersband inomhus i db. Ovägt. Beräkningspunkt 31,5 Hz 40 Hz 50 Hz 63 Hz 80 Hz 100 Hz 125 Hz 160 Hz 200 Hz K U B V X Resultatet av den detaljerade frekvensanalysen ges i tabell 6, där skillnaden mellan Socialstyrelsens riktvärden och beräknad ljudnivå anges. Ett negativt värde innebär att riktvärdena innehålls vilket markeras med grönt i tabellen. Beräkningspunkter som ej klarar riktvärdena markeras med rött. Det finns inga sådana punkter. I figur 1 visas även ett diagram med beräknad ljudnivå inomhus och Socialstyrelsens riktvärde. Tabell 6. Skillnad mellan riktvärdena i SOSFS 2005:6 (1)och beräknade ovägda ekvivalenta ljudnivåer db. Beärkningspunkt 31,5 Hz 40 Hz 50 Hz 63 Hz 80 Hz 100 Hz 125 Hz 160 Hz 200 Hz K U B V X Detaljerad beräkning redovisas endast för de fem beräkningspunkter med högst A-vägd ljudnivå, vilket ofta är de punkter med högst ljudnivå vid låga frekvenser. Genom kontroll av frekvensinnehållet i alla ljudkänsliga punkter konstateras att inga punkter överskrider riktvärdena i SOSFS 2005:6 (1).

11 RAPPORT (12) Notera också att det finns en viss beräkningsmarginal genom att beräkning skett för fallet att det blåser medvind från alla verk mot respektive bostad och att fasadisolering med låg ljuddämpning antagits. Riktvärden för lågfrekvent ljud och riktvärde 40 dba ekvivalent ljudnivå innehålls för samtliga punkter. Notera att för fallet med endast Berg blir det lågfrekventa ljudet lägre än för det kumulativa fallet. Figur 1. Jämförelse mellan beräknad ovägd ekvivalent ljudnivå i beräkningspunkterna och riktvärdena i SOSFS 2005:6 (1). Utifrån utförda beräkningar innehålls Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent ljud enligt SOSFS 2005:6 (1) i samtliga ljudkänsliga beräkningspunkter. 5 Skyddsåtgärder I utförda beräkningar ingår följande marginaler som kan ses som skyddsåtgärder: Medvind i alla riktningar har antagits i beräkningarna. Då det är stora avstånd från vindkraftverken till bostäder kommer verkligheten troligtvis innebära en lägre ljudpåverkan. Alla vindkraftverk som använts i beräkningarna för vindpark Berg har möjlighet till nedreglering. Det finns möjlighet till ytterligare ljudreglering om 3.7 decibel för samtliga verk i vindpark Berg. Utan hänseende till närliggande vindparker innehåller vindpark Berg riktvärdet 40 dba utan ljudreglering.

12 RAPPORT (12) 6 Citerade arbeten 1. Socialstyrelsen. SOSFS 2005:6 "Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus" Naturvårdsverket. [Online] [Citat: den ] 3. Søndergaard, Bo. PSO-07 F&U project no 7389 Noise and energy optimization of wind farms - Validation of the Nord2000 propagation model for use on wind turbine noise.. Hørsholm : DELTA, AV 1238/ Naturvårdsverket. Ljud från vindkraft - Lågfrekvent ljud. [Online] den Nilsson, M E, o.a., o.a. Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, reviderad nov Stockholm : Naturvårdsverket, Jakobsen och Hoffmeyer. Sound Insulation of dwellings at low frequencies. Journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control. no 1 pp 15-23, 2010, Vol Møller, Henrik, o.a., o.a. Comments to the article Sound insulation of dwellings at low frequencies 1. Journal of Low frequency noise, vibration and active control. 3, 2011, Vol. 30 p ÅF Ljudimmissionsberäkning vindpark Berg kumulativt ÅF Lågfrekvensberäkning vindpark Berg