Ljudutredning vindkraftpark Kvilla, Torsås kommun

Transkript

1 Hanläggare Paul Appelqvist Telefon Mobil E-post Paul.appelqvist@afconsult.com Datum Projekt ID 7926 Rapport ID 7926 Rapport A Kund Samhällsbyggnadsförvaltningen i Torsås kommun Ljudutredning vindkraftpark Kvilla, Torsås kommun ÅF Infrastructure AB Jens Fredriksson Paul Appelqvist Handläggare Martin Almgren Kvalitetsgranskare ÅF Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Stockholm Sweden Phone , Registered office in Stockholm, Corp. id , VAT SE Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 1 (81)

2 Sammanfattning Bolaget GreenExtreme AB har byggt en vindkraftpark med sex vindkraftverk i Kvilla, Torsås kommun. Efter drifttagning av verken har störningsrapporter från ett flertal närboende inkommit till Samhällsbyggnadsförvaltningen i Torsås kommun. Störningsrapporterna rör både det normala vindkraftljudet, s.k. Svischljud, toner samt lågfrekvent ljud. Därutöver har närboende framfört synpunkter om att området är ett s.k. vindskyddat läge som kan ge upphov till låg bakgrundsnivå. Samhällsbyggnadsförvaltningen i Torsås kommun har för att vidare utreda rapporterade störningar uppdragit åt ÅF att utföra ljudmätningar, som långtidsmätningar av ljudimmission under cirka 3 veckor, vid fyra fastigheter kompletterat med mätning av ljudnivån vid ett vindkraftverk. I denna rapport redovisas resultatet från dessa mätningar vilket innefattar analys av uppmätt ljudimmission (ljud vid bostad), tonalitet, lågfrekvent ljud, störningsdagböcker, ljudemission (källjud) samt bedömning av låg bakgrundsnivå p.g.a. vindskyddat läge. Baserat på resultatet från långtidsmätningen och analys enligt Elforsk 98:24 framgår att vindkraftparken innehåller riktvärdet, ekvivalent ljudnivå 4 dba, då det blåser 7 m/s på 1 m höjd. För en av fastigheterna kunde dock endast en övre gräns på 41 dba fastställas utifrån mätresultatet. Med övre gräns menas att vindkraftljudet kan vara upp till denna nivå, men det går ej att fastställa vad den exakta ljudnivån är. Utifrån objektiv analys av toner, i tre av mätpunkterna, finns det inget objektivt skäl att skärpa riktvärdet ekvivalent ljudnivå 4 dba då det blåser 8 m/s på 1 m höjd. Det finns dock objektivt hörbara toner för lägre vindhastigheter. Enligt mätresultatet förekommer dock dessa toner då uppmätt ekvivalent ljudnivå är under 35 dba, vilket är den undre gränsen vid skärpning av riktvärdet 4 dba. Mätresultatet visar också att Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent ljud innehålls för samtliga fastigheter där ljud inomhus mätts. Ljudnivån ligger dock för några frekvenser, där objektiva toner påvisats, över hörbarhetströskeln. Detta kan göra dem hörbara inomhus. Slutligen visar mätningarna samt ÅF:s bedömning att området, och de fastigheter där långtidsmätningarna utförts, ej kan klassas som vindskyddade lägen som ger upphov till lågt bakgrundsljud. Då det blåser över 6 m/s, på 1 m höjd, är bakgrundsljudet utifrån mätresultatet i samma storleksordning, eller strax under, som det uppmätta ljudet då vindkraftverken är i drift. Således blir inte ljudet från anläggningen mera framträdande vid vindhastigheten 8 m/s på 1 m höjd då riktvärdet 4 dba gäller. Det kan dock konstateras att det är låg bakgrundsnivå i området då det blåser lite, samtidigt vid både bostäderna och vindkraftverken, och vindkraftverken fortfarande är i drift. Det finns därutöver objektivt hörbara toner, subjektivt beskrivna som lågfrekvent muller och tjutljud, som överensstämmer med tidpunkter då ett flertal av de boende har rapporterat störningar. Detta har även konstaterats subjektivt i analysen av ÅF då ljudfilerna lyssnats igenom. Några av de lågfrekventa tonerna ligger även över hörbarhetströskeln inomhus och kan således vara hörbara inomhus. Det är viktigt att påtala att störningar kan förekomma trots att riktvärden innehålls och det är ÅF:s bedömning att de objektiva tonerna, vilka framförallt inträffar då bakgrundsljudet är lågt, kan vara en orsak till de rapporterade störningarna kring vindkraftpark Kvilla. Därutöver ökar störningsgraden, enligt störningsdagböckerna, när den ekvivalenta ljudnivån från vindparken ökar trots att mätningarna visar att riktvärdet 4 dba innehålls Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 2 (81)

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Översikt ljudmätningar Mät- och analysmetoder Ljudimmission Ljud vid bostad samt vindkraftverk Tonalitet Mätning inomhus Lågfrekvent ljud Mätpunkter Information vindkraftverk Mätutrustning Drifts- och väderförhållanden Resultatredovisning Resultat - Fastighet Kvilla 5: Fotografi mätpunkt Kvilla 5: Övergripande resultat ljudmätning Resultat enligt Elforsk 98: Analys lågfrekvent ljud Analys av tonalitet Analys av rapporterade störningar Sammanfattning resultat Kvilla 5: Resultat - Fastighet Kvilla 2: Fotografi mätpunkt Kvilla 2: Övergripande resultat ljudmätning Resultat enligt Elforsk 98: Analys lågfrekvent ljud Analys av tonalitet Analys av rapporterade störningar Sammanfattning resultat Kvilla 2: Resultat - Fastighet Kvilla 1: Fotografier mätpunkt Kvilla 1: Övergripande resultat ljudmätning Resultat enligt Elforsk 98: Analys lågfrekvent ljud Analys av tonalitet Analys av rapporterade störningar Sammanfattning resultat Kvilla 1: Resultat - Fastighet Kvilla 2: Fotografi mätpunkt Kvilla 2: Övergripande resultat ljudmätning Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 3 (81)

4 6.3 Resultat enligt Elforsk 98: Analys lågfrekvent ljud Analys av rapporterade störningar Sammanfattning resultat Kvilla 2: Resultat - Vindkraftverk Kvilla Fotografi mätpunkt vindkraftverk Kvilla Uppmätt ljudeffektnivå Uppmätt frekvensspektrum Låg bakgrundsnivå p.g.a. vindskyddat läge Kommentarer och bedömning av mätresultat Uppmätta ljudnivåer Lågfrekvent ljud Tonalitet Rapporterade störningar Ljudeffektnivå vindkraftverk Kvilla Osäkerhetsbedömning Slutsatser Referenser... 8 Bilagor 7926-A1: Störningsdagböcker 7926 Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 4 (81)

5 1 Bakgrund Bolaget GreenExtreme AB har byggt en vindkraftpark med sex vindkraftverk i Kvilla, Torsås kommun. Efter drifttagning av verken har störningsrapporter från ett flertal närboende inkommit till Samhällsbyggnadsförvaltningen i Torsås kommun. Störningsrapporterna rör både det normala vindkraftljudet, s.k. Svischljud, toner samt lågfrekvent ljud. Därutöver har närboende framfört synpunkter om att området är ett s.k. vindskyddat läge som kan ge upphov till låg bakgrundsnivå. Verksamhetsutövaren GreenExtreme har för att utreda ljudet från vindkraftparken låtit utföra en ljudutredning, redovisad i Akustikverkstan Rapport R1 samt Rapport R2 (1) (2). Ljudutredningen är utförd som ljudemissionsmätning på fem av sex vindkraftverk samt beräkning av ljudimmission med beräkningsmodellen Nord2. Enligt resultatet innehålls riktvärdet i vindkraftparkens bullervillkor, ekvivalent ljudnivå 4 dba, vid samtliga närliggande bostadshus. Som högst beräknas ekvivalent ljudnivå 4 dba. Ingen utredning av tonalitet eller lågfrekvent ljud redovisas. Samhällsbyggnadsförvaltningen i Torsås kommun har för att vidare utreda rapporterade störningar uppdragit åt ÅF att utföra kompletterande ljudmätningar, som långtidsmätningar av ljudimmission under cirka tre veckor, vid fyra fastigheter kompletterat med mätning av ljudnivån vid ett vindkraftverk, Kvilla 4. Mätning av ljudimmission utförs vid fastighet Kvilla 2:28, Kvilla 5:12 1 se kommentar om val av denna fastighet i fotnot 1 nedan, Kvilla 1:1 samt Kvilla 2:31. Fastigheterna har valts ut av Samhällsbyggnadsförvaltningen i Torsås kommun. I denna rapport redovisas resultatet från dessa mätningar vilket innefattar analys av uppmätt ljudimmission enligt Elforsk 98:24 (3), tonalitet, lågfrekvent ljud, störningsdagböcker, ljudemission samt bedömning av låg bakgrundsnivå p.g.a. vindskyddat läge. 2 Översikt ljudmätningar 2.1 Mät- och analysmetoder Ljudimmission Ljud vid bostad samt vindkraftverk Ljudmätningar av ljudimmission, ljud vid bostad eller annan punkt, har primärt utförts som långtidsmätningar med utgångspunkt från mätmetoden beskriven i Elforsk 98:24 (3) som rekommenderas av Naturvårdsverket för mätning av ljudimmission från vindkraftverk. Mätningarna har utförts vid fyra fastigheter och ett vindkraftverk, Kvilla 4, med klass 1 ljudnivåmätare. Ljudnivåer har loggats kontinuerligt mellan och I tre av mätpunkterna har även ljudnivåer inomhus uppmätts. I två av mätpunkterna har ljud spelats in kontinuerligt och i en mätpunkt har ljudinspelning aktiverats av den närboende vid upplevd störning. Mätningarna vid bostad har utförts vid fasad med mikrofonen monterad på standardiserad mätplatta och mätningen vid vindkraftverket har gjorts med mikrofonen monterad på ett cirka 2 m högt stativ. I samtliga fall har ett primärt och ett sekundärt vindskydd använts. 1 Bostadshus på fastighet Kvilla 5:12 anvisades av den boende som mätpunkt och ej bostadshus på den intilliggande fastigheten Kvilla 5:11 som anvisats av kommunen. Miljöinspektör Hanna Gustafsson, Torsås kommun, var med vid utsättning av mätsystemet vid aktuell fastighet. Bostadshusen ligger dock nära varandra på ungefär samma avstånd från vindparken och således bör mätresultatet samt bedömningen vara jämförbart även för Kvilla 5: Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 5 (81)

6 Den detaljerade analysen enligt (3) görs med avsteget att korrigeringen för bakgrundsljud görs direkt utifrån, genom regressionsanalys, erhållet polynom på totalljudet och inte på varje enskilt mätvärde. Den ekvivalenta ljudnivån erhålls således direkt utifrån polynom totaljud - polynom bakgrundsljud vilket motsvarar hur korrigering för bakgrundsljud utförs enligt (4). Detta bedöms inte påverka redovisat resultat. Bedömningen har gjorts genom att genomföra analysen på varje enskilt mätvärde i samtliga fall. För mätningarna har ekvivalenta ljudnivåer med 1 minuters mättidsintervall registrerats, detta motsvarar mättidsintervall för loggning av driftdata från vindkraftverken. Ljudnivån registreras dock även varje sekund i ljudnivåmätaren så att tidsvariationen kan följas i analysen. Därutöver lagras frekvensdata i 1/3-oktavband samt andra ljudparameterar såsom t.ex. maximal ljudnivå. Anledningen till att man mäter ekvivalent ljudnivå när det gäller ljud från vindkraft är att riktvärdet är satt som en ekvivalent ljudnivå, normalt ekvivalent ljudnivå 4 dba. En ekvivalent ljudnivå kan beskrivas som ett energimedelvärde över tid som mer tar hänsyn till höga ljudtoppar än låga momentana ljud. För att beräkna ljudemissionen, även kallat ljudeffektnivå eller källjud, från vindkraftverket har därutöver en standardiserad mätning med platta på mark gjorts i enlighet med mätstandarden för ljudemission från vindkraftverk IEC Ed. 2.1 (4). Därvid har en relation, mellan stativmätningen och den standardiserade mätningen tagits fram, som kan användas för att beräkna ljudeffektnivån. De närboende har fört dagbok över upplevd störning under mätperioden. Efter genomförd mätning har data analyserats med hänsyn till väderförhållanden, vindhastighet, bakgrundsljud samt rapporterade störningar. Uppgifter om bl.a. producerad effekt och vindhastighet från en anemometer vid navhöjd har erhållits av GreenExtreme AB Tonalitet Toner innebär ljudtoppar vid enskilda frekvenser som sticker upp tillräckligt mycket över kringliggande frekvenser när man ser på ljudet i ett diagram med ljudnivå som funktion av frekvens. Exempel visas längre ner i rapporten. Om en ton sticker upp tillräcklig mycket blir hörbarheten till slut så hög att den kan klassas som extra störande för närboende. Då rekommenderar Naturvårdsverket en skärpning av riktvärdet med 5 decibel. Man anger på sin hemsida att (5): Om ljudet innehåller tydligt hörbara toner bör värdet vara 5 dba lägre. Värdet 35 dba bör då inte överskridas vid bostäder och värdet 3 dba bör inte överskridas i områden med lågt bakgrundsljud där ljudnivån är särskilt viktig och låga ljudnivåer eftersträvas. För att fastställa om det finns tydligt hörbara toner i ett ljud kan man initialt göra en subjektiv bedömning, d.v.s. lyssna efter toner i ett ljud. För att fastställa om ett riktvärde ska skärpas anvisar Naturvårdsverket att en bedömning ska göras genom en objektiv analys, vilket i praktiken innebär att man ska utgå från en erkänd analysmetod som ger likvärdigt resultat avsett vem som utför analysen. I denna rapport utförs objektiv analys av tonalitet, med vissa avsteg, utifrån mätstandarden för mätning av ljudemission från vindkraftverk IEC Ed. 2.1 (4) och bedömning för skärpning av riktvärdet görs i enlighet med ISO :27(E) (6). Bedömningsgrunderna enligt (6) redovisas nedan med ändringen att skärpningen av riktvärdet ska göras med högst 5 db i enlighet med Naturvårdsverkets anvisningar Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 6 (81)

7 Justeringen av riktvärdet, K t, uttryckt i decibel, utförs enligt ekvation [1]-[3]. ΔL ta är den objektiva hörbarheten. I IEC Ed. 2.1 (4) används beteckningen ΔL ak för hörbarheten, denna beteckning används vidare i tonanalysen i rapporten. För 9 db < ΔL ta, i enlighet med ekvation [1]: K t=5 db [1] För 4 db ΔL ta 9 db, i enlighet med ekvation [2] K t= ΔL ta - 4 db [2] För ΔL ta < 4 db, i enlighet med ekvation [3] K t= db [3] K t är inte begränsad till heltalsvärden enligt (6). Justeringen av riktvärdet görs enligt ekvation [4] Nytt riktvärde = Riktvärde i villkor - K t [4] Enligt ÅF:s uppfattning ska bedömning av tonalitet utföras för riktvärdet ekvivalent ljudnivå 4 dba då det blåser 8 m/s på 1 m höjd om ej annat anges. Enligt (4) ska en hörbarhet över -3 db rapporteras. Båda metoderna anvisas av Naturvårdsverket för analys och bedömning av tonalitet från vindkraftverk. Metoden i (4) anses bäst lämpad för att analysera toner som varierar i frekvens och amplitud som är vanligt då det rör tonalitet från vindkraftverk, detta då analysen delas in i mindre ljudavsnitt, 12 stycken 1 sekunders spektrum analyseras, vilket bättre fångar in ljudvariationer. För en översiktlig bedömning av tonalitet utifrån 1/3-oktavband finns metoden i Annex D - Objective method for assessing the audibility of tones in noise Simplified method i (6) enligt nedan. 15 db skillnad mot intilliggande tersband för låga frekvenser i 1/3-oktavband (25 Hz till 125 Hz) 8 db skillnad mot intilliggande tersband för mellanfrekvenser i 1/3-okavband (16 Hz till 4 Hz) 5 db skillnad mot intilliggande tersband för höga frekvenser i 1/3 oktavband (5 Hz till 1 Hz) Utifrån den översiktliga analysen enligt ovan samt subjektiva störningsrapporter har perioder med hög tonalitet identifierats för vidare objektiv analys. Detta har varit nödvändigt då vissa av mätpunkterna har varit obevakade under stora delar av mätningarna. Konsulterna som utfört analysen har även gjort en subjektiv bedömning genom att lyssna på inspelat ljud från mätningarna, viktigt att påpeka är dock att genomlyssning i hörlurar ej går att jämföra mot verklig subjektiv upplevelse Mätning inomhus Lågfrekvent ljud Ljud med låga frekvenser har en längre våglängd vilket gör att de dels kan färdas längre och dels lättare kan tränga igenom t.ex. en fasad in i en bostad. Lågfrekventa ljud förekommer från många ljudkällor i samhället och vindkraftverk är inget undantag. För att minska risken för störning av lågfrekvent ljud från vindkraftverk rekommenderar myndigheter ofta att Folkhälsomyndighetens Allmänna råd om buller inomhus FoHMFS 214:13 (7) ska följas. I denna anvisning finns det riktvärden på lågfrekvent ljud från 31,5 Hz till 2 Hz och även riktvärden på ekvivalenta ljudnivån samt maximala ljudnivåer, 3 dba ekvivalent ljudnivå samt 45 dba maximal ljudnivå, inomhus. Dessa riktvärden ligger till grund för bedömningen av ljudnivåer inomhus i denna rapport Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 7 (81)

8 Mätning av ljudnivåer inomhus görs med vissa avsteg i enlighet med SP INFO 1996:17 (8). Det största avsteget är att mätningen utförs i en och inte tre mätpunkter i rummet samt att mätningen görs obevakat. I aktuellt fall används en mikrofon som den närboende har anvisats att ställa i rummet där vindkraftljudet upplevs som mest störande. Detta kan ge en överskattning av uppmätta ljudnivåer då ett medelvärde utifrån tre mätpositioner normalt ska tas enligt (8). Primärt syfte med mätningen inomhus är att bedöma lågfrekvent ljud inomhus kopplat till rapporterade störningar. I analysen jämförs uppmätta ljudnivåer både mot Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent ljud i FoHMFS (7) samt mot hörtröskeln i enlighet med standarden SS ISO 226:24 (9). Mättid för den detaljerade redovisningen av lågfrekvent ljud har valts till en ekvivalent ljudnivå under 2 minuter som bedöms vara tillräckligt lång för att innehålla en full fluktuationscykel utifrån de ljudnivåer som uppmätts. Då mätningarna sker obevakat utan mätpersonal från ÅF, i flera fall med närboende hemma, finns en risk att mätningarna påverkas av ovidkommande ljud då det är väldigt låga ljudnivåer som ska mätas upp. Vid genomlyssning av ljudfiler har perioder med liten inverkan från ovidkommande ljud valts ut. Ingen korrektion för rummets ljudabsorption har gjorts i enlighet med mätstandarden. 2.2 Mätpunkter Kvilla 5:12 Kvilla 1:1 Kvilla 2:28 MP Kvilla 4 4 Kvilla 2:31 Figur 1. Översikt placering av vindkraftverk (Kvilla 1 till 6) med aktuella mätpunkter vid bostäder, markerade med lila prickar, samt mätpunkt vid vindkraftverk Kvilla 4 markerad med röd prick. (Bild från Akustikverkstan rapport R2 ( ) (2)). Fotografier från mätpunkterna utomhus presenteras under avsnitt 3-7, för respektive mätpunkt. Inga fotografier från mätpunkterna inomhus redovisas dock med hänsyn till 7926 Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 8 (81)

9 personlig integritet. Fotografier över mikrofonplaceringar vid utsättning av mätsystemen inomhus finns i ÅFs projektarkiv. I Tabell 1 redovisas mätuppställningarna vid respektive mätpunkt. Tabell 1. Information mätuppställning. Mätpunkt Mätuppställning Kommentar Kvilla 2:28 Fasad Ute/Stativ Inne Inspelning ljud kontinuerligt Kvilla 5:12 Fasad Ute/Stativ Inne Inspelning ljud manuellt Kvilla 1:1 Fasad Ute/Stativ Inne Inspelning ljud kontinuerligt Kvilla 2:31 Fasad Ute Ingen inspelning ljud Verk Kvilla 4 Stativ Ingen inspelning ljud Området där mätpunkterna är placerade är relativt plant med höjdskillnader på som högst runt 1 m. Höjdkurvor i området finns illustrerade i Figur 1. Mätpunkt Kvilla 1:1 och Kvilla 2.31 ligger utmed en väg med viss fordonstrafik. Detta har gett upphov till visst bakgrundsljud från passerande fordon. Detta gäller framförallt mätpunkt Kvilla 1:1 där mikrofonen vette mot vindkraftverken och vägen. I mätpunkt Kvilla 2:31 satt mikrofonen på fasad som vette från vägen mot vindkraftverken vilket där har reducerat ljud från passerande fordon. Övrigt bakgrundsljud i mätpunkterna är framförallt vindinducerat vegetationsbrus, mänsklig aktivitet samt regn. Framförallt i mätpunkt Kvilla 2:31 gav regn upphov till höga bakgrundsnivåer, på mellan 4-6 dba i 1 minuters ekvivalent ljudnivå. Enligt uppgift från närboende passerar också ett antal flygplan området. En av de närboende noterade att 15 flygplan passerade området vid mätning av bakgrundsljud kl. 22:-23:, se notering på sida 1 i bilaga A1. Ingen tydlig inverkan från detta kunde dock höras i det inspelade ljudet. Enligt mätresultatet låter det från vegetation när det blåser mycket och vid lägre vindhastigheter är det ofta låga bakgrundsnivåer. 2.3 Information vindkraftverk I Tabell 2 redovisas övergripande information om vindkraftverken. Tabell 2. Information om vindkraftverket. Antal verk 6 st Tillverkare: Sinovel Modell: SL3 Navhöjd ovan mark: 9 m Rotordiameter 113 m Vindkraftverken är placerade i terräng med tät skog, små höjdskillnader och en del öppna fält. Data från vindkraftverk Kvilla 1, 3 och 4 har primärt använts i analysen. För beräkning av vindhastighet ur producerad elektrisk effekt används effektkurvan (Power Curve) för aktuell vindkraftverksmodell enligt Figur 2 (1) Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 9 (81)

10 Elektrisk effekt [kw] 35 3 Effektkurva : Elektrisk effekt över vindhastighet navhöjd från navanemometer Effektkurva Vindhastighet [m/s] Figur 2. Effektkurva för vindkraftverk Sinovel SL3 (1). 2.4 Mätutrustning I Tabell 3 listas utrustningen som användes under mätningen. Instrumenten är kalibrerade med spårbarhet till nationella och internationella referenser enligt vår kvalitetsstandard som uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (11). Datum för senaste systemkalibrering finns angiven i vår kalibreringslogg. Tre av instrumenten var inhyrda från instrumentleverantören Norsonic. Tabell 3. Använd mätutrustning. Benämning Fabrikat, Modell Intern beteckning Realtidsanalysator Norsonic AL14 SN ) Realtidsanalysator Norsonic AL14 SN ) Realtidsanalysator Norsonic AL14 SN ) Realtidsanalysator Norsonic AL14 AL116 Analysator/log 2 kan. 1dB Symphonie AL133 Analysator/log 2 kan. 1dB Symphonie AL134 1) Dessa ljudnivåmätare var inhyrda från instrumentleverantören Norsonic. I alla mätpunkter utomhus har två vindskydd använts, dels ett primärt och dels ett sekundärt. Det primära är gjort av skumplast och har en diameter på cirka 9 mm. Detta sitter närmast mikrofonen men har liten ljudpåverkan. Det sekundära vindskyddet har en diameter på cirka 3 mm för det sfäriska vindskyddet och cirka 6 mm för det halvsfäriska. Ett vindskydd kan påverka ljudbilden vid mikrofonen. Vid mätningarna har ett sfäriskt vindskydd använts vid vindkraftverket och halvsfäriska vindskydd vid bostäderna. Vindskyddens ljudpåverkan har mätts i laboratorium och påverkan är mindre än 1 dba. Vid analysen har en korrektion för vindskyddens inverkan på ljudtrycksnivån gjorts Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 1 (81)

11 2.5 Drifts- och väderförhållanden Samtliga vindkraftverk var enligt uppgift från GreenExtreme AB i drift med ordinarie reglerinställningar, det vill säga en angiven produktionskapacitet på 3 kw. Verken stängdes av och på för att mäta total- och bakgrundsljud, se Tabell 4. Totalljud är allt ljud inklusive ljud från vindkraftverken och bakgrundsljud är allt ljud i omgivningen utan ljud från vindkraftverken. Tabell 4. Driftsschema för vindkraftverk, planerade mätaktiviteter. Datum och tidpunkt Mätaktivitet Kvilla kl. 17:-18: Bakgrundsljud Samtliga verk av kl. 22:-23: Bakgrundsljud Samtliga verk av kl. 23:-24: Bakgrundsljud Samtliga verk av till Totalljud Samtliga vindkraftverk i planerad drift. 1) 1) Vindkraftverk Kvilla 4 stängdes av kl. 21: till kl. 8: den till och därefter var det inställd för drift över hela dygnet. Vid ett antal tillfällen var ett eller flera vindkraftverk ur drift framförallt beroende på för låga vindar t.ex kl. 11: till kl. 15:3 och kl. 12: till kl. :1 då det blåste under instegsvinden (cut-in wind speed) 3 m/s vid navhöjd för vindkraftverken (1). Detta ljud markeras som bakgrundsljud i den fortsatta analysen. Ingen vädermast har använts vid mätningen och analysen baseras på uppmätt vindhastighet med navanemometern samt vindhastighet beräknad ur producerad elektrisk effekt. Primärt har vindhastighet beräknad utifrån effektkurvan i Figur 2 använts då vindkraftverken producerat. För perioder då vindkraftverken ej producerat, t.ex. vid mätning av bakgrundsljud eller låga vindhastigheter, används vindhastighet uppmätt med navanemometern korrigerad enligt nacellemetoden i enlighet med (4). Temperaturen under hela mätperioden, uppmätt vid vindkraftverken, varierar mellan 1-13 C. De närboende har även i dagböckerna angett upplevda väderförhållanden under mätningen vilket redovisas i bilaga 7926-A1. I Figur 3 redovisas vindhastighet beräknad ur producerad elektrisk effekt samt vindhastighet uppmätt med navanemometern. Formeln för den linjära regressionskurvan används för kalibrering av navanemometern i enlighet med nacellemetoden i (4) Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 11 (81)

12 Vindhastighet ur producerad effekt [m/s] 1 9 Vindhastighet vid navhöjd från producerad elektrisk effekt över vindhastighet från nacellanemometer Mätdata - 1-minuts intervall Linear (Mätdata - 1-minuts intervall) 8 7 y =,9386x +,6136 R² =, Vindhastighet uppmätt med navanemometer [m/s] Figur 3. Vindhastighet beräknad ur producerad elektrisk effekt mot vindhastighet uppmätt med navanemometern. Polynomet av 1:a ordningen för den linjära regressionskurvan används för kalibrering av navanemometern i enlighet med nacellemetoden i (4). I Figur 4 redovisas vindhastigheter vid navhöjd för samtliga vindkraftverk, Kvilla 1-6, under hela mätperioden kl. 11. till kl För perioder då vindkraftverken varit i drift har vindhastigheten beräknats ur producerad elektrisk effekt och för tillfällen då de ej varit i drift har vindhastigheten tagits från navanemometern som därefter har kalibrerats enligt nacellemetoden (4) Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 12 (81)

13 VIndhastighet [m/s] 12 Vindhastigheter under mätning till Vindhastighet Kvilla 1 Vindhastighet Kvilla 2 Vindhastighet Kvilla 3 Vindhastighet Kvilla 4 Vindhastighet Kvilla 5 Vindhastighet Kvilla Figur 4. Vindhastigheter vid navhöjd för vindkraftverk Kvilla 1-6 beräknade ur driftsdata från vindkraftverk Kvilla 1-6 för mätperioden till Notera att det är vindhastigheten vid navhöjd som anges i rapporten om ej annat nämns. 2.6 Resultatredovisning Resultatet redovisas separat för respektive mätpunkt. Resultatredovisningen har delats in i 5 delavsnitt per mätpunkt, för de fyra mätpunkterna vid bostad. Avsnitten är övergripande resultat ljudmätning, resultat enligt Elforsk 98:24 (3), analys lågfrekvent ljud, analys av tonalitet (ej för fastighet Kvilla 2:31) samt analys av rapporterade störningar. Resultatet för mätningen vid vindkraftverk Kvilla 4 redovisas som uppmätt ljudeffektnivå och frekvensspektrum. Vindkraftverk Kvilla 4 valdes ut som referensverk i vindkraftparken i samråd med beställaren. Urvalskriterierna för detta vindkraftverk var att det dels hade föreläggande om att stängas ner nattetid, missljud hade rapporterats från vindkraftverket och vindkraftverket ligger närmast flest mätpunkter. Alla redovisade mätvärden har ett mättidsintervall på 1 minuter, det innebär att den ekvivalenta ljudnivån är beräknad över 1 minuter, om ej annat anges. Tid 7926 Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 13 (81)

14 3 Resultat - Fastighet Kvilla 5:12 Kvilla 5: Fotografi mätpunkt Kvilla 5:12 Mikrofon på mätplatta med sekundärt vindskydd Figur 5. Fotografi mätpunkt fasad, Kvilla 5: Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 14 (81)

15 Ekvivalent ljudnivå [dba] 3.2 Övergripande resultat ljudmätning Resultatet i Figur 6 visar allt uppmätt ljud under mätperioden som funktion av vindhastigheten beräknad utifrån elektrisk produktion för vindkraftverk Kvilla 4. De redovisade ljudnivåerna innehåller således också perioder med störande bakgrundsljud. Varje punkt motsvarar en ekvivalent ljudnivå beräknad över 1 minuter. Totalljud motsvarar både bakgrundsljud samt ljud från vindkraftverken. Bakgrundsljud motsvarar perioder då samtliga vindkraftverk varit avstängda. Bakgrundsljudet består framförallt av vindinducerat vegetationsbrus, regn samt mänsklig aktivitet. Vindkraftverken börjar enligt tillverkarens specifikation producera elektricitet vid en vindhastighet på 3 m/s vid navhöjd (cut-in wind speed) (1). 7 Uppmätta ljudnivåer ute vid Kvilla 5:12 Ute - Kvilla 5:12 (Totalljud) Ute - Kvilla 5:12 (Bakgrundsljud) Riktvärde ute - 4 dba Vindkraftverk börjar producera Vindhastighet vid navhöjd Kvilla 4 [m/s] Figur 6. Alla uppmätta totala ljudnivåer (blå prick), som 1 minuters värden av ekvivalent ljudnivå, utomhus vid fastigheten Kvilla 5:12, relaterade till vindhastigheten beräknad ur elektrisk produktion för Kvilla 4. Vid tillfällen då hela vindkraftparken varit avstängd, eller inte producerat p.g.a. låga vindar, har bakgrundsnivå (röd prick) uppmätts, vindhastigheten är då uppmätt med navanemometern på Kvilla 4. Varje prick, datapar av ekvivalent ljudnivå och vindhastighet, motsvarar 1 minuters mätvärden Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 15 (81)

16 VIndhastighet [m/s] Ekvivalent ljudnivå [dba] I Figur 7 redovisas beräknad vindhastighet vid navhöjd, som 1 minuters medelvärden, för vindkraftverk Kvilla 4 samt uppmätt 1 minuters ekvivalent ljudnivå utomhus vid Kvilla 5:12. Vindhastigheten har beräknats ur producerad elektrisk effekt då vindkraftverket har varit i drift. För tillfällen då det ej varit i drift, t.ex. vid låga vindhastigheter och mätning av bakgrundsnivå, har vindhastigheten tagits från navanemometern som därefter har kalibrerats enligt nacellemetoden. Perioder då Kvilla 4 ej varit i drift är markerade med orange färg i Figur Vindhastighet samt ljudnivå Kvilla 5: till Vindhastighet Kvilla 4 Riktvärde - 4 dba Ute - Kvilla 5:12 (Ekvivalent ljudnivå) Kvilla 4 ej i drift Tid Figur 7. Beräknad vindhastighet vid navhöjd för Kvilla 4 samt uppmätt ekvivalent ljudnivå, som 1 minuters värden. Tidpunkter då Kvilla 4 ej var i drift är markerade med orange färg Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 16 (81)

17 Ekvivalent ljudnivå [dba] I Figur 8 redovisas mätresultatet då Kvilla 4 var i drift, d.v.s. mätdata mellan kl. 21. och kl 8. den till ingår ej i det redovisade resultatet, då Kvilla 4 var nedstängt under dessa perioder. Uppmätt ljud vid mätpunkten korrelerar väl mot uppmätta ljudnivåer vid Kvilla 4, vilka redovisas med grå markering i Figur 8. Noterbart är att även här påverkas de redovisade mätvärdena av bakgrundsljud. 7 Uppmätta ljudnivåer ute vid Kvilla 5:12 och Kvilla 4 Kvilla 4 (Totalljud med Kvilla 4 i drift) Ute - Kvilla 5:12 (Totalljud) Ute - Kvilla 5:12 (Bakgrundsljud) Riktvärde ute - 4 dba Vindhastighet vid navhöjd Kvilla 4 [m/s] Figur 8. Totala ljudnivåer, under perioder då Kvilla 4 var i drift, utomhus vid fastigheten Kvilla 5:12 (blå cirkel), relaterade till vindhastigheten beräknad ur elektrisk produktion för Kvilla 4. Uppmätta ljudnivåer vid Kvilla 4 finns utmärkta med grå markering. Vid tillfällen då hela vindkraftparken varit avstängd, eller inte producerat p.g.a. låga vindar, har bakgrundsnivå (röd prick) uppmätts, vindhastigheten är då uppmätt med navanemometern på Kvilla Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 17 (81)

18 Ekvivalent ljudnivå [dba] I Figur 9 redovisas uppmätta ekvivalenta ljudnivåer inomhus som funktion av vindhastigheten beräknad ur elektrisk produktion för Kvilla 4 då Kvilla 4 var i drift. Resultatet i Figur 9 är under vissa perioder troligtvis påverkat av ljudet från en värmeluftpump monterad på utsidan av fasaden, motsvarande de konstanta ljudnivåerna runt 3 dba och 34 dba. I övrigt är bakgrundsljudet i mätpunkten framförallt mänsklig aktivitet inomhus. Det går att notera viss korrelation där ljudnivån inomhus stiger med ökande vindhastighet och ljudnivå från vindkraftverken. 7 Uppmätta ljudnivåer inne vid Kvilla 5:12 och Kvilla 4 Kvilla 4 (Totalljud med Kvilla 4 i drift) Inne - Kvilla 5:12 (Totalljud) Inne - Kvilla 5:12 (Bakgrundsljud) Riktvärde inne - 3 dba Figur 9. Totala ljudnivåer, under perioder då Kvilla 4 var i drift, inomhus vid fastigheten Kvilla 5:12 (orange cirkel), relaterade till vindhastigheten beräknad ur elektrisk produktion för Kvilla 4. Uppmätta ljudnivåer vid Kvilla 4 finns utmärkta med grå markering. Vid tillfällen då hela vindkraftparken varit avstängd, eller inte producerat pga. låga vindar, har bakgrundsnivå (röd prick) uppmätts, vindhastigheten är då uppmätt med navanemometern på Kvilla Resultat enligt Elforsk 98:24 Vindhastighet vid navhöjd Kvilla 4 [m/s] En detaljerad analys enligt Elforsk 98:24 (3), för att bestämma den ekvivalenta ljudnivån från vindkraftparken, har gjorts för två mätperioder där hela vindkraftsparken stängdes av under 3 tillfällen, för att mäta bakgrundsljud i anslutning till mätningen av totala ljudnivåer. Perioderna som har analyserats i detta avsnitt är (kl. 16:2) till (kl. 9:4) samt (kl. 23:) till (kl. 2:4). Vid det första tillfället förelåg SSO-vindar med högre vindhastigheter (6 m/s och uppåt). Vid andra tillfället förelåg OSO-vindar med lägre vindhastigheter (5 m/s och lägre). Vindriktningarna innebär att det förelåg medvind från vindkraftparken mot aktuell mätpunkt. De utvalda tidsperioderna överensstämmer också med perioder då de boende har noterat hög ljudstyrka från vindkraftparken. I Figur 1 plottas ekvivalenta ljudnivåer då vindkraftverken var i drift samt då de stängts av för att mäta bakgrundsljud. För att bestämma de ekvivalenta ljudnivåerna för totalnivå samt bakgrundsnivå görs en regressionsanalys mot respektive mätserier, vilket 7926 Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 18 (81)

19 Ekvivalent ljudnivå [dba] innebär att en regressionskurva anpassa till mätvärdena i enlighet med Elforsk 98:24 (3). Det polynom som ger bäst anpassning mot mätvärdena används i regressionsanalysen, vilket är ett avsteg mot regressionsanalysen i mätstandarden. 6 Uppmätta ljudnivåer ute vid Kvilla 5:12 - Elforsk 98:24 Ute - Kvilla 5:12 (Totalljud) Ute - Kvilla 5:12 (Bakgrundsljud) Kvilla 4 (Totalljud med Kvilla 4 i drift) Poly. (Ute - Kvilla 5:12 (Totalljud)) Poly. (Ute - Kvilla 5:12 (Bakgrundsljud)) y = -,342x 2 + 6,53x + 7, y = -,3329x 2 + 9,32x - 13, Vindhastighet vid navhöjd Kvilla 4 [m/s] Figur 1. Totala ljudnivåer, under perioder då samtliga verk var i drift, utomhus vid fastigheten Kvilla 5:12 (blå cirkel), relaterade till vindhastigheten beräknad ur elektrisk produktion för Kvilla 4. Uppmätta ljudnivåer vid Kvilla 4 finns utmärkta med grå markering. Vid tillfällen då hela vindkraftparken varit avstängd har bakgrundsnivå (röd prick) uppmätts, vindhastigheten är då uppmätt med navanemometern på Kvilla 4. Utifrån andra gradens polynom i Figur 1 har totalnivåer och bakgrundsnivåer vid olika vindhastigheter tagits fram, vilka redovisas i Tabell 5 nedan. Endast vindhastigheter upp till 7 m/s på 1 m höjd uppmättes och ingår därvid i resultatredovisningen. Tabell 5 Uppmätta totala ljudnivåer och bakgrundsnivåer vid Kvilla 5:12 för olika vindhastigheter. Utifrån dessa har vindkraftsljudet, d.v.s. den bakgrundskorrigerade ljudnivån, beräknats för respektive vindhastighet. Vindhastighet navanemometer [m/s] 4,2 5,7 7,1 8,5 9,9 Vindhastighet på 1 m höjd [m/s] Totalnivå [dba] 29,6 34,5 38,4 4,8 42,2 Bakgrundsnivå [dba] 18,5** 26,6 33,4 38,8 42,9** Bakgrundskorrigerad ljudnivå [dba] * 39* *Skillnaden mellan bakgrundsnivå och totalnivå är mindre än 3 db. Beräknad ljudnivå utgör således en övre gräns för vindkraftsljudet. En övre gräns är en benämning enligt mätstandarden (3) som innebär att vindkraftljudet är påverkat av bakgrundsljudet så att vindkraftljudet kan vara upp till denna nivå, men det går ej att fastställa vad den exakta nivån är Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 19 (81)

20 **Estimerat från regressionskurva trots att värden för bakgrundsnivån saknas vid denna vindhastighet. Den faktiska bakgrundsnivån kan skilja mot den uppgivna. Utifrån analysen enligt Elforsk 98:24 (3) är den ekvivalenta ljudnivån från vindkraftparken, under aktuellt mättillfälle vid medvindsförhållande och 7 m/s på 1 m höjd, en övre gräns på 39 dba. Enligt beräkningar av ljudimmission utförda av bolaget redovisade i Rapport R2 (2) beräknas 37 dba i mätpunkten utifrån ljudemissionsmätningar redovisade i Rapport R1 (1). Mät och beräkningsresultat visar på god korrelation. Noterbart är dock att endast vindhastigheter upp mot 7 m/s förelåg vid ljudimmissionsmätningen och enligt Rapport R1 (1) stiger ljudeffektnivån för några av vindkraftverken med,6-,9 dba från 7 m/s-9 m/s. För närmast liggande vindkraftverk, Kvilla 4, är skillnaden mellan 7 m/s och 9 m/s,9 dba. Vid högre vindhastigheter kan den ekvivalenta ljudnivån således vara något högre, uppskattningsvis som högst,-,5 dba i ökad ekvivalent ljudnivå p.g.a. av högre ljudemission, än den redovisade. 3.4 Analys lågfrekvent ljud En analys av lågfrekvent ljud har genomförts i anslutning till ett tillfälle där totalnivå och bakgrundsnivå har uppmätts. Vid detta tillfälle förelåg högst vindhastighet och således produktion under hela mätperioden. Perioden för totalnivå (då vindkraftparken var i drift) är från en 2 min lång period den kl. 21:42. Perioden för bakgrundsnivån (då vindkraftparken var avstängd) är från en 2 min lång period den kl. 22:28. Perioderna har valts då störningar i de redovisade mätpunkterna varit förhållandevis små och vindhastigheten vid vindkraftverkens navanemometrar var cirka 9 m/s. Uppmätta ljudnivåer redovisas i Figur 11 nedan och jämförs mot Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus enligt (7) Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 2 (81)

21 31,5 Hz 4 Hz 5 Hz 63 Hz 8 Hz 1 Hz 125 Hz 16 Hz 2 Hz Ekvivalent ljudnivå [db] 6 Lågfrekvent ljud vid Kvilla 5:12 Riktvärde Lågfrekvent ljud inomhus (FoHMFS 214:13) Hörtröskel (SS ISO 226:24) Kvilla 5:12 Ute (Bakgrund) Kvilla 5:12 Ute (vkv i drift) Kvilla 5:12 Inne (Bakgrund) Kvilla 5:12 Inne (vkv i drift) Frekvens [Hz] Figur 11. Totala ljudnivåer och bakgrundsljudnivåer i 1/3-oktavband från 31,5 Hz till 2 Hz, under perioder vid fastigheten Kvilla 5:12. Folkhälsomyndighetens riktvärde finns angiven med röd linje. Ljudnivå inomhus då vindkraftparken är i drift (grön heldragen linje) ska jämföras mot detta riktvärde. De ekvivalenta ljudnivåerna för respektive mätpunkt i Figur 11 finns angivet i Tabell 6 nedan. Tabell 6 Uppmätta A-vägda ekvivalenta ljudnivåer Kvilla 5:12 för mätperioderna redovisade i Figur 11. Mätpunkt Kvilla 5:12 Ute Kvilla 5:12 Inne Totalnivå (vkv i drift) 37 dba 27 dba Bakgrundsnivå (vkv avstängda) 32 dba 24 dba Utifrån resultatet innehålls riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus samt även ekvivalenta ljudnivåer inomhus vid hög produktion i vindkraftparken. Ljudnivån vid några av frekvenserna ligger dock över hörtröskeln. Utöver perioden ovan har även en period då störning av lågfrekvent ljud rapporterats av den närboende tagits ut. En period med högt lågfrekvent ljud har valts ut. Perioden är 2 min lång och är tagen från kl. 3:18 till 3:2. Den boende har under denna period noterat Typ av ljud: Hela natten muller + tjutljud, lågfrekvent, Plats: Inne, kunde inte sova, Styrka: 3-4. Vindhastigheten vid verkens navanemometer var cirka 7 m/s. Resultatet redovisas i figur 12 samt tabell Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 21 (81)

22 31,5 Hz 4 Hz 5 Hz 63 Hz 8 Hz 1 Hz 125 Hz 16 Hz 2 Hz Ekvivalent ljudnivå [db] Lågfrekvent ljud vid Kvilla 5:12 samt vid Kvilla 4 Riktvärde Lågfrekvent ljud inomhus (FoHMFS 214:13) Hörtröskel (SS ISO 226:24) Ljudnivå vkv 4 Kvilla 5:12 Ute Kvilla 5:12 Inne Frekvens [Hz] Figur 12. Totala ljudnivåer i 1/3-oktavband från 31,5 Hz till 2 Hz, under perioder vid fastigheten Kvilla 5:12 samt Kvilla 4. Folkhälsomyndighetens riktvärde finns angivet med röd linje. Ljudnivå inomhus då vindkraftparken är i drift (grön heldragen linje) ska jämföras mot detta riktvärde. De ekvivalenta ljudnivåerna för respektive mätpunkt i figuren ovan finns angivet i tabell 7 nedan. Tabell 7 Uppmätta A-vägda ekvivalenta ljudnivåer Kvilla 5:12 för mätperioderna redovisade i Figur 12. Mätpunkt Kvilla 5:12 Ute Kvilla 5:12 Inne Kvilla 4 Totalnivå (vkv i drift) 28 dba 21 dba 47 dba Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent ljud innehålls för alla frekvenser och vid 16 Hz och 2 Hz ligger ljudnivån över hörtröskeln. Noterbart är att ljudnivån vid 2 Hz är högre än i fallet med hög produktion trots låga ljudnivåer från vindkraftverken. Lågfrekvent ljud vid samma frekvenser, som i den redovisade 2 min perioden i Figur 12, förelåg under hela natten enligt analysen. Samma frekvensfördelning syns även vid Kvilla 4 vilket tyder på att ljudet kommer från vindkraftverken. Det är troligt att det är liten påverkan från bakgrundsljud vid mätningen utifrån de uppmätta ljudnivåerna. De redovisade lågfrekventa ljudnivåerna i Figur motsvarar representativa perioder med högt lågfrekvent ljud under hela mätperioden. I fallet redovisat i Figur 12 har den närboende även noterat subjektivt högt lågfrekvent ljud inomhus och 7926 Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 22 (81)

23 A-vägd ljudtrycksnivå (dba 2e-5 Pa) sömnstörningar. De uppmätta ljudnivåerna i frekvensintervallet Hz vid bostaden korrelerar även väl mot de uppmätta ljudnivåerna vid Kvilla 4 i samma frekvensintervall. Kommentar Enligt mätresultatet ligger det lågfrekventa ljudet under riktvärdet enligt (7), men det kan förklara upplevd störning då störning även kan förekomma under ett riktvärde och ljudnivån vid enstaka frekvenser ligger över hörtröskeln i båda fallen. 3.5 Analys av tonalitet Analys av tonalitet har utförts i enlighet med avsnitt för tre utvalda tidsperioder. Tidsperioderna har valts ut för att motsvara olika vindhastighet (elektrisk produktion), möjlig tonalitet enligt den förenklade objektiva metoden för 1/3-oktavband samt störningsrapporter. Dels redovisas de tolv analyserade frekvensspektrumen för respektive tidsperiod och dels beräknad hörbarhet för bedömning enligt (6), se Figur samt Tabell 8-9. Smalbandsspektrum kl. 1: m/s - L Aeq =32 dba 25 2 Spektrum 1 Spektrum 2 Spektrum 3 Spektrum 4 Spektrum 5 Spektrum 6 Spektrum 7 Spektrum 8 Spektrum 9 Spektrum 1 Spektrum 11 Spektrum 12 Inställningar smalbandsanalys Samplingsfrekvens - 48 Hz Antal linjer Frekvensupplösning - 2,9 Hz Fönster - Hanning Overlap - 75% Frekvens (Hz) Figur 13. Frekvensspektrum för tonanalys. Varje spektrum är medelvärdesbildat över 1 s motsvarande totalt 2 minuters mättid Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 23 (81)

24 Tabell 9. Beräknad hörbarhet för ton med medelfrekvens 28 Hz. Spektrum nr Ton (Hz) Kritisk bandbredd (Hz) L pt,j,k L pn,j,k ΔL tn,j,k L a ΔL a,k ,6-2, -11, ,9 27,3 1,5-2, 3, ,8 25,9-1,1-2,, ,6 26,5,1-2, 2, ,3 27,1-3,8-2,1-1, ,6-2, -11, ,6-2, -11, ,6-2, -11, ,6-2, -11, ,6-2, -11, ,6-2, -11, ,5 27,9-5,4-2, -3,4 Energimedelvärde av ΔL tn,j,k: ΔL k -4,5 Frekvensberoende hörbarhetskriterium: L a -2, Hörbarhet - ΔL k - L a: ΔL ak -2,5 Hörbarhet -3 db JA Utöver tonen vid 28 Hz finns det även tonalt bidrag runt 9 Hz med lägre hörbarhet. Hörbarheten hos tonen vid 28 Hz ligger under det som rekommenderas i ISO :27 (6) men ska enligt IEC Ed. 2.1 (4) rapporteras då den ligger över -3 db. Tonen är modulerande till sin karaktär, den kommer och går, vilket kan bero på både källans modulation, att bakgrundsnivån maskerar den periodvis samt varierande ljudutbredningsdämpning. Tonen vid 28 Hz kan subjektivt höras som ett återkommande tjutande i ljudfilen. Den subjektiva bedömningen från den närboende är Typ av ljud: Buller + tjutande pipande (ej svischande), Styrka: Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 24 (81)

25 A-vägd ljudtrycksnivå (dba 2e-5 Pa) Smalbandsspektrum kl. 21:26-21:28-9 m/s - L Aeq = 37 dba Spektrum 1 Spektrum 2 Spektrum 3 Spektrum 4 Spektrum 5 Spektrum 6 Spektrum 7 Spektrum 8 Spektrum 9 Spektrum 1 Spektrum 11 Spektrum 12 Inställningar smalbandsanalys Samplingsfrekvens - 48 Hz Antal linjer Frekvensupplösning - 2,9 Hz Fönster - Hanning Overlap - 75% Frekvens (Hz) Figur 14. Frekvensspektrum för tonanalys. Varje spektrum är medelvärdesbildat över 1 s motsvarande totalt 2 minuters mättid. För den analyserade perioden hittas inga objektivt hörbara toner enligt (6), ett svagt tjutljud av kan dock tidvis höras subjektivt i ljudfilen. En liten topp vid 28 Hz kan ses i frekvensspektra i Figur 14. Perioden motsvarar hög produktion i vindkraftparken och i den närliggande mätpunkten Kvilla 2:28 var toppen vid 28 Hz tydligare vid motsvarande driftförhållande i vindkraftparken, se Figur 28. Den subjektiva bedömningen från den närboende är Typ av ljud: Flygplansljud + buller, Styrka: 3. Då inge toner hittats i analysen redovisas ingen tabell över hörbarhet Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 25 (81)

26 A-vägd ljudtrycksnivå (dba 2e-5 Pa) Smalbandsspektrum kl. 23:55 och 23:57-7 m/s - L Aeq = 31 dba Spektrum 1 Spektrum 2 Spektrum 3 Spektrum 4 Spektrum 5 Spektrum 6 Spektrum 7 Spektrum 8 Spektrum 9 Spektrum 1 Spektrum 11 Spektrum 12 Inställningar smalbandsanalys Samplingsfrekvens - 48 Hz Antal linjer Frekvensupplösning - 2,9 Hz Fönster - Hanning Overlap - 75% Figur 15. Frekvensspektrum för tonanalys. Varje spektrum är medelvärdesbildat över 1 s motsvarande totalt 2 minuters mättid. Tabell 9. Beräknad hörbarhet för ton med medelfrekvens 211 Hz. Spektrum nr Ton (Hz) Kritisk bandbredd (Hz) L pt,j,k Frekvens (Hz) L pn,j,k ΔL tn,j,k L a ΔL a,k ,8 27,9-9,1-2, -7, , 26,8 3,2-2, 5, ,5 26,5, -2, 2, ,5 25,5 3, -2, 5, ,1 28,9 -,8-2,1 1, ,, -13,7-2, -11, ,, -13,7-2, -11, ,, -13,7-2, -11, ,6 25,4,2-2, 2, ,, -13,7-2, -11, ,, -13,7-2, -11, ,, -13,7-2, -11,7 Energimedelvärde av ΔL tn,j,k: ΔL k -2,1 Frekvensberoende hörbarhetskriterium: L a -2, 7926 Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 26 (81)

27 Spektrum nr Ton (Hz) Kritisk bandbredd (Hz) L pt,j,k L pn,j,k ΔL tn,j,k L a ΔL a,k Hörbarhet - ΔL k - L a: ΔL ak -,1 Hörbarhet -3 db JA Utöver tonen vid 211 Hz finns det även tonalt bidrag runt 1 Hz med lägre hörbarhet. Hörbarheten hos tonen vid 211 Hz ligger under det som rekommenderas i ISO :27 (6) men ska enligt IEC Ed. 2.1 (4) rapporteras då den ligger över -3 db. Tonen är modulerande till sin karaktär, den kommer och går, vilket kan bero på både källans modulation, att bakgrundsnivån maskerar den periodvis samt varierande ljudutbredningsdämpning. Tonen vid 211 Hz kan subjektivt höras som ett återkommande tjutande i ljudfilen. Den subjektiva bedömningen från den närboende är Typ av ljud: tjutljud + buller, Styrka: 3. På morgonen finns återigen en notering som säger Typ av ljud: Hela natten muller + tjutljud, lågfrekvent, Styrka: 3 till 4. Utifrån tonanalysen kan konstateras att det förekommer subjektivt hörbara tonkomponenter, av framförallt lågfrekvent karaktär, som ger upphov till dels ett mullrande ljud och dels ett tjutande ljud. Notera att bedömningen görs för ljud utomhus. Vid genomlyssning av ljudfiler kan de ljud som den boende vid Kvilla 5:12 noterar höras subjektivt. Det mullrande ljudet är framförallt framträdande vid låga vindhastigheter och härrör troligtvis från frekvenser runt 9-11 Hz. Det tjutande ljudet är av modulerande karaktär, det kommer och går, och varierar även i frekvens. Frekvensen varierar mellan cirka 2-28 Hz beroende på vindkraftverkens drift. Vid högre vindhastigheter (högre produktion) ökar frekvensen vilket kan tyda på en varvtalsberoende komponent. Hörbarheten av tonerna är lägre i denna mätpunkt jämfört med mätpunkterna Kvilla 1:1 sam Kvilla 2:28, mätpunkten har också lägre beräknad ekvivalent ljudnivå jämfört med övriga punkter enligt (2). Ingen objektivt hörbar ton vid hög produktion, då det blåser cirka 6-7 m/s på 1 m höjd, hittas i analysen. Dock kan en svag topp vid cirka 28 Hz ses i frekvensspektra i Figur 14 och ett svagt tjutljud kan ibland höras i ljudfilen. Högst hörbarhet inträffar för låga vindhastigheter då även den ekvivalenta ljudnivån från vindkraftverken är lägre och i de analyserade fallen under 35 dba som är den undre gränsen vid skärpning av riktvärdet. För bedömning mot riktvärde vid aktuell fastighet förekommer inga toner, enligt ÅF:s bedömning, som ger upphov till en objektiv hörbarhet som ska skärpa riktvärdet ekvivalent ljudnivå 4 dba då det blåser 8 m/s på 1 m höjd. Kommentar Notera dock att även om en ton ligger under kravet på hörbarhet i (6) kan den höras subjektivt. Hörbarheten ökar också då vindhastigheten minskar då även det maskerande bakgrundsljud minskar. Då vindhastigheten minskar blir dock även ljudet från vindkraftverken lägre. 3.6 Analys av rapporterade störningar Den närboende har fört dagbok under mätperioden och detaljerad redovisning av noteringarna redovisas i bilaga 7926-A1. Där redovisas även uppmätt ljudnivå per notering samt vindhastighet vid vindkraftverken. I Figur 16 och Figur 17 redovisas en 7926 Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 27 (81)

28 Styrka vindkraftsljud Styrka vindkraftsljud sammanställning av subjektiv styrka hos vindkraftljudet, på en skala 1-5, relativt dels ekvivalent ljudnivå samt vindhastighet vid navhöjd. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Kvilla 5:12 - Styrka mot ljudnivå Styrka mot ljudnivå Ekvivalent ljudnivå [dba] Figur 16. Subjektiv styrka vindkraftljud relativt ekvivalent ljudnivå. 5 Kvilla 5:12 - Styrka mot vindhastighet Styrka mot vindhastighet 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1, Vindhastighet Navhöjd [m/s] Figur 17. Subjektiv styrka vindkraftljud relativt vindhastighet vid navhöjd. Noterbart är att en prick i figurerna kan motsvara flera värden. Utifrån figurerna ovan framgår att den subjektiva upplevelsen av ljudstyrkan ej är direkt knuten till den 7926 Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 28 (81)

29 uppmätta ekvivalenta ljudnivån, dock är trenden att den upplevda styrkan ökar med ökande ekvivalent ljudnivå samt vindhastighet. I ett flertal av de rapporterade fallen nämns också att det inte är det direkta svischljudet som upplevs utan även tjutljud samt muller. Vid genomlyssning av ljudfilerna går det även ofta att subjektivt höra de olika ljudkaraktärerna som beskrivs av den boende. Vid lägre vindhastigheter kan vindkraftljudet också troligtvis uppfattas tydligare även fast det har en lägre ljudnivå, ofta mellan 3-35 dba, detta då bakgrundsnivån stiger med ökande vindhastighet varvid maskeringen ökar. 3.7 Sammanfattning resultat Kvilla 5:12 Utifrån mätresultatet kan konstateras att riktvärdet, ekvivalent ljudnivå 4 dba, innehålls enligt den detaljerade analysen med metoden i Elforsk 98:24 (3). Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent ljud i (7) innehålls. Det finns tonkomponenter som är subjektivt hörbara men vilka ej, enligt ÅF:s tolkning, ska leda till en skärpning av riktvärdet 4 dba då det blåser 8 m/s på 1 m höjd. Hörbarheten ökar vid lägre vindhastigheter då även ljudet från vindkraftverken är lägre Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 29 (81)

30 4 Resultat - Fastighet Kvilla 2:28 Kvilla 2: Fotografi mätpunkt Kvilla 2:28 Mikrofon på mätplatta med sekundärt vindskydd Figur 18. Fotografi mätpunkt fasad, Kvilla 2: Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 3 (81)

31 Ekvivalent ljudnivå [dba] 4.2 Övergripande resultat ljudmätning Resultatet i Figur 19 visar allt uppmätt ljud under mätperioden som funktion av vindhastigheten beräknad utifrån elektrisk produktion på vindkraftverk Kvilla 4. De redovisade ljudnivåerna innehåller således också perioder med störande bakgrundsljud. Varje punkt motsvarar en ekvivalent ljudnivå beräknad över 1 minuter. Totalljud motsvarar både bakgrundsljud samt ljud från vindkraftverken. Bakgrundsljud motsvarar perioder då samtliga vindkraftverk varit avstängda. Bakgrundsljudet består framförallt av vindinducerat vegetationsbrus, regn samt mänsklig aktivitet. Vindkraftverken börjar enligt tillverkarens specifikation producera elektricitet vid en vindhastighet på 3 m/s vid navhöjd (cut-in wind speed) (1). 7 Uppmätta ljudnivåer ute vid Kvilla 2:28 Ute - Kvilla 2:28 (Totalljud) Ute - Kvilla 2:28 (Bakgrundsljud) Riktvärde ute - 4 dba Vindkraftverk börjar producera Vindhastighet vid navhöjd Kvilla 4 [m/s] Figur 19. Alla uppmätta totala ljudnivåer (blå prick), som 1 minuters värden, utomhus vid fastigheten Kvilla 2:28, relaterade till vindhastigheten beräknad ur elektrisk produktion för Kvilla 4. Vid tillfällen då hela vindkraftparken varit avstängd, eller inte producerat p.g.a. låga vindar, har bakgrundsnivå (röd prick) uppmätts, vindhastigheten är då uppmätt med navanemometern på Kvilla 4. Riktvärdet 4 dba är markerat med transparent röd linje Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 31 (81)

32 VIndhastighet [m/s] Ekvivalent ljudnivå [dba] I Figur 2 redovisas beräknad vindhastighet vid navhöjd, som 1 minuters medelvärden, för vindkraftverk Kvilla 4 samt uppmätt 1 minuters ekvivalent ljudnivå utomhus vid Kvilla 2:28. Vindhastigheten har beräknats ur producerad elektrisk effekt då vindkraftverket har varit i drift. För tillfällen då det ej varit i drift, t.ex. vid låga vindhastigheter och mätning av bakgrundsnivå, har vindhastigheten tagits från navanemometern som därefter har kalibrerats enligt nacellemetoden. Perioder då Kvilla 4 ej varit i drift är markerade med orange färg i Figur Vindhastighet samt ljudnivå Kvilla 2: till Vindhastighet Kvilla 4 Ute - Kvilla 2:28 (Ekvivalent ljudnivå) Riktvärde - 4 dba Kvilla 4 ej i drift Tid Figur 2. Beräknad vindhastighet vid navhöjd för Kvilla 4 samt uppmätt ekvivalent ljudnivå, som 1 minuters värden. Tidpunkter då Kvilla 4 ej var i drift är markerade med orange färg Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 32 (81)

33 Ekvivalent ljudnivå [dba] I Figur 21 redovisas mätresultatet då Kvilla 4 var i drift, d.v.s. mätdata mellan kl. 21. och kl 8. den till ingår ej i det redovisade resultatet, då Kvilla 4 var nedstängt under dessa perioder. Uppmätt ljud vid mätpunkten korrelerar väl mot uppmätta ljudnivåer vid Kvilla 4, vilka redovisas med grå markering i Figur 21. Noterbart är att även här påverkas de redovisade mätvärdena av bakgrundsljud. 7 Uppmätta ljudnivåer ute vid Kvilla 2:28 och Kvilla 4 Kvilla 4 (Totalljud med Kvilla 4 i drift) Ute - Kvilla 2:28 (Totalljud) Ute - Kvilla 2:28 (Bakgrundsljud) Riktvärde ute - 4 dba Vindhastighet vid navhöjd Kvilla 4 [m/s] Figur 21. Totala ljudnivåer, under perioder då Kvilla 4 var i drift, utomhus vid fastigheten Kvilla 2:28 (blå cirkel), relaterade till vindhastigheten beräknad ur elektrisk produktion för Kvilla 4. Uppmätta ljudnivåer vid Kvilla 4 finns utmärkta med grå markering. Vid tillfällen då hela vindkraftparken varit avstängd, eller inte producerat p.g.a. låga vindar, har bakgrundsnivå (röd prick) uppmätts, vindhastigheten är då uppmätt med navanemometern på Kvilla Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 33 (81)

34 Ekvivalent ljudnivå [dba] I Figur 22 redovisas uppmätta ekvivalenta ljudnivåer inomhus som funktion av vindhastigheten beräknad utifrån elektrisk produktion på vindkraftverk Kvilla 4 då Kvilla 4 var i drift. Resultatet i Figur 22 är under vissa perioder påverkat av bakgrundsljud av framförallt mänsklig aktivitet. Det går att notera vis korrelation där ljudnivån inomhus stiger med ökande vindhastighet och ljudnivå från vindkraftverken. 7 Uppmätta ljudnivåer inne vid Kvilla 2:28 Kvilla 4 (Totalljud med Kvilla 4 i drift) Inne - Kvilla 2:28 (Totalljud) Inne - Kvilla 2:28 (Bakgrundsljud) Riktvärde inne - 3 dba Vindhastighet vid navhöjd Kvilla 4 [m/s] Figur 22. Totala ljudnivåer, under perioder då Kvilla 4 var i drift, inomhus vid fastigheten Kvilla 2:28 (orange cirkel), relaterade till vindhastigheten beräknad ur elektrisk produktion för Kvilla 4. Uppmätta ljudnivåer vid Kvilla 4 finns utmärkta med grå markering. Vid tillfällen då hela vindkraftparken varit avstängd, eller inte producerat p.g.a. låga vindar, har bakgrundsnivå (röd prick) uppmätts, vindhastigheten är då uppmätt med navanemometern på Kvilla Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 34 (81)

35 Ekvivalent ljudnivå [dba] 4.3 Resultat enligt Elforsk 98:24 En detaljerad analys enligt Elforsk 98:24 (3), för att bestämma den ekvivalenta ljudnivån från vindkraftparken, har gjorts för två mätperioder där hela vindkraftsparken stängdes av under 3 tillfällen, för att mäta bakgrundsljud i anslutning till mätningen av totala ljudnivåer. Perioderna som har analyserats i detta avsnitt är (kl. 16:2) till (kl. 9:4) samt (kl. 23:) till (kl. 2:39). Vid det första tillfället förelåg SSO-vindar med högre vindhastigheter (6 m/s och uppåt). Vid andra tillfället förelåg OSO-vindar med lägre vindhastigheter (5 m/s och lägre). Vindriktningarna innebär att det förelåg medvind från vindkraftparken mot aktuell mätpunkt. De utvalda tidsperioderna överensstämmer också med perioder då de boende har noterat hög ljudstyrka från vindkraftparken. I Figur 23 plottas ekvivalenta ljudnivåer då vindkraftverken var i drift samt då de stängts av för att mäta bakgrundsljud. För att bestämma de ekvivalenta ljudnivåerna för totalnivå samt bakgrundsnivå görs en regressionsanalys mot respektive mätserier, vilket innebär att en regressionskurva anpassa till mätvärdena i enlighet med Elforsk 98:24[3]. Det polynom som ger bäst anpassning mot mätvärdena används i regressionsanalysen, vilket är ett avsteg mot regressionsanalysen i mätstandarden. 6 Uppmätta ljudnivåer ute vid Kvilla 2:28 - Elforsk 98:24 Ute - Kvilla 2:28 (Totalljud) Ute - Kvilla 2:28 (Bakgrundsljud) Kvilla 4 (Totalljud med Kvilla 4 i drift) Poly. (Ute - Kvilla 2:28 (Totalljud)) Poly. (Ute - Kvilla 2:28 (Bakgrundsljud)) y = -,3273x 2 + 6,6536x + 8, y = -,8275x ,928x - 37, Vindhastighet vid navhöjd Kvilla 4 [m/s] Figur 23. Totala ljudnivåer, under perioder då samtliga verk var i drift, utomhus vid fastigheten Kvilla 2:28 (blå cirkel), relaterade till vindhastigheten beräknad ur elektrisk produktion för Kvilla 4. Uppmätta ljudnivåer vid Kvilla 4 finns utmärkta med grå markering. Vid tillfällen då hela vindkraftparken varit avstängd har bakgrundsnivå (röd prick) uppmätts, vindhastigheten är då uppmätt med navanemometern på Kvilla 4. Utifrån andra gradens polynom i Figur 2 har totalnivåer och bakgrundsnivåer vid olika vindhastigheter tagits fram, vilka redovisas i Tabell 1 nedan Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 35 (81)

36 Tabell 1 Uppmätta totala ljudnivåer och bakgrundsnivåer vid Kvilla 2:28 för olika vindhastigheter. Utifrån dessa har vindkraftsljudet, d.v.s. den bakgrundskorrigerade ljudnivån, beräknats för respektive vindhastighet. Vindhastighet navanemometer [m/s] 4,2 5,7 7,1 8,5 9,9 Vindhastighet på 1 m höjd [m/s] Totalnivå [dba] 3,5 35,3 38,8 41, 41,9 Bakgrundsnivå [dba] 15,3** 26,2 33,9 38,2 39,2** Bakgrundskorrigerad ljudnivå [dba] * 39* *Skillnaden mellan bakgrundsnivå och totalnivå är mindre än 3 db. Beräknad ljudnivå utgör således en övre gräns för vindkraftsljudet. En övre gräns är en benämning enligt mätstandarden (3) som innebär att vindkraftljudet är påverkat av bakgrundsljudet så att vindkraftljudet kan vara upp till denna nivå, men det går ej att fastställa vad den exakta nivån är. **Estimerat från regressionskurva trots att värden för bakgrundsnivån saknas vid denna vindhastighet. Den faktiska bakgrundsnivån kan skilja mot den uppgivna. Utifrån analysen enligt Elforsk 98:24 (3) är den ekvivalenta ljudnivån från vindkraftparken, under aktuellt mättillfälle vid medvindsförhållande och 7 m/s på 1 m höjd, en övre gräns på 39 dba. Enligt beräkningar av ljudimmission utförda av bolaget redovisade i Rapport R2 (2) beräknas 39 dba i mätpunkten utifrån ljudemissionsmätningar redovisade i Rapport R1 (1). Mät och beräkningsresultat visar på god korrelation. Noterbart är dock att endast vindhastigheter upp mot 7 m/s förelåg vid ljudimmissionsmätningen och enligt Rapport R1 (1) stiger ljudeffektnivån för några av vindkraftverken med,6-,9 dba från 7 m/s-9 m/s. För närmast liggande vindkraftverk, Kvilla 4, är skillnaden mellan 7 m/s och 9 m/s,9 dba. Vid högre vindhastigheter kan den ekvivalenta ljudnivån således vara något högre, uppskattningsvis som högst,-,5 dba i ökad ekvivalent ljudnivå p.g.a. av högre ljudemission, än den redovisade. 4.4 Analys lågfrekvent ljud En analys av lågfrekvent ljud har genomförts i anslutning till ett tillfälle där totalnivå och bakgrundsnivå har uppmätts. Perioden för totalnivå (då vindkraftparken var i drift) är från en 2 min lång period den kl. 21:36. Perioden för bakgrundsnivån (då vindkraftparken var avstängd) är från en 2 min lång period den kl. 22:28. Perioderna har valts då störningar i de redovisade mätpunkterna varit förhållandevis små och vindhastigheten vid verkens navanemometrar var cirka 9 m/s. Uppmätta ljudnivåer redovisas i Figur 24 och jämförs mot Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus enligt (7) Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 36 (81)

37 31.5 Hz 4 Hz 5 Hz 63 Hz 8 Hz 1 Hz 125 Hz 16 Hz 2 Hz Ekvivalent ljudnivå [db] Lågfrekvent ljud vid Kvilla 2:28 Riktvärde Lågfrekvent ljud inomhus (FoHMFS 214:13) Hörtröskel (SS ISO 226:24) Kvilla 2:28 ute (Bakgrundsnivå) Kvilla 2:28 ute (Totalnivå) Kvilla 2:28 Inne (Bakgrund) Kvilla 2:28 Inne (Totalnivå) Frekvens [Hz] Figur 24. Totala ljudnivåer och bakgrundsljudnivåer i 1/3-oktavband från 31,5 Hz till 2 Hz, under perioder vid fastigheten Kvilla 2:28. Folkhälsomyndighetens riktvärde finns angiven med röd linje. Ljudnivå inomhus då vindkraftparken är i drift (grön heldragen linje) ska jämföras mot detta riktvärde. De ekvivalenta ljudnivåerna för respektive mätpunkt i figuren ovan finns angivet i Tabell 11 nedan. Tabell 11 Uppmätta A-vägda ekvivalenta redovisade i Figur 24. ljudnivåer Kvilla 2:28 för mätperioderna Mätpunkt Kvilla 2:28 Ute Kvilla 2:28 Inne Totalnivå (vkv i drift) 4 dba 25 dba Bakgrundsnivå (vkv avstängda) 31 dba 22 dba Utifrån resultatet innehålls riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus samt även ekvivalenta ljudnivåer inomhus vid hög produktion i vindkraftparken. Ljudnivån vid några av frekvenserna ligger dock över hörtröskeln. Utöver perioden ovan har ytterligare två perioder med framträdande lågfrekvent ljud tagits ut. Den första perioden är 2 min lång och är tagen från kl. 3:12 till kl. 3:14. Analyserad period motsvarar period då boende vid Kvilla 5:12 uppfattat höga ljudnivåer av lågfrekvent ljud inomhus. Vindhastigheten vid vindkraftverkens navanemometer är 7 m/s. Resultatet redovisas i Figur 25 samt tabell Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 37 (81)

38 31.5 Hz 4 Hz 5 Hz 63 Hz 8 Hz 1 Hz 125 Hz 16 Hz 2 Hz Ekvivalent ljudnivå [db] Lågfrekvent ljud vid Kvilla 2:28 samt vid Kvilla 4 6 Riktvärde Lågfrekvent ljud inomhus (FoHMFS 214:13) Hörtröskel (SS ISO 226:24) Ljudnivå vkv 4 Kvilla 2:28 Ute Kvilla 2:28 Inne Figur 25. Totala ljudnivåer i 1/3-oktavband från 31,5 Hz till 2 Hz, under perioder vid fastigheten Kvilla 2:28 samt Kvilla 4. Folkhälsomyndighetens riktvärde finns angiven med röd linje. Ljudnivå inomhus då vindkraftparken är i drift (grön heldragen linje) ska jämföras mot detta riktvärde. De ekvivalenta ljudnivåerna för respektive mätpunkt i Figur 25 finns angivna i Tabell 12 nedan. Frekvens [Hz] Tabell 12 Uppmätta A-vägda ekvivalenta ljudnivåer Kvilla 2:28 för mätperioderna redovisade i Figur 25. Mätpunkt Kvilla 2:28 Ute Kvilla 2:28 Inne Kvilla 4 Totalnivå (vkv i drift) 33 dba 21 dba 49 dba Den andra perioden är tagen från kl. 3:52 till kl. 3:54 motsvarande en period med lågfrekvent objektivt hörbar tonalitet vid cirka 9 Hz. Vindhastigheten vid verkens navanemometer var cirka 5 m/s. Analysen redovisas i Figur Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 38 (81)

39 31.5 Hz 4 Hz 5 Hz 63 Hz 8 Hz 1 Hz 125 Hz 16 Hz 2 Hz Ekvivalent ljudnivå [db] 6 Lågfrekvent ljud vid Kvilla 2:28 samt vid Kvilla 4 Riktvärde Lågfrekvent ljud inomhus (FoHMFS 214:13) Hörtröskel (SS ISO 226:24) Ljudnivå vkv 4 Kvilla 2:28 Ute Kvilla 2:28 Inne Figur 26. Totala ljudnivåer i 1/3-oktavband från 31,5 Hz till 2 Hz, under perioder vid fastigheten Kvilla 2:28 samt Kvilla 4. Folkhälsomyndighetens riktvärde finns angiven med röd linje. Ljudnivå inomhus då vindkraftparken är i drift (grön heldragen linje) ska jämföras mot detta riktvärde. De ekvivalenta ljudnivåerna för respektive mätpunkt i Figur 26 finns angivna i Tabell 13 nedan. Frekvens [Hz] Tabell 13 Uppmätta A-vägda ljudnivåer Kvilla 2:28 för mätperioderna redovisade i Figur 26. Mätpunkt Kvilla 2:28 Ute Kvilla 2:28 Inne Kvilla 4 Totalnivå (vkv i drift) 28 dba 22 dba 39 dba Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus samt även ekvivalenta ljudnivåer inomhus innehålls för båda dessa perioder. Ljudnivån vid 2 Hz ligger dock över hörtröskeln i Figur 25. De redovisade lågfrekventa ljudnivåerna i Figur motsvarar representativa perioder med högt lågfrekvent ljud under mätperioden. De uppmätta ljudnivåerna i frekvensintervallet Hz vid bostaden korrelerar även väl mot de uppmätta ljudnivåerna vid Kvilla 4 i samma frekvensintervall Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 39 (81)

40 A-vägd ljudtrycksnivå (dba 2e-5 Pa) Kommentar Enligt mätresultatet ligger det lågfrekventa ljudet under riktvärdet enligt (7), men det kan förklara upplevd störning då störning även kan förekomma under ett riktvärde och ljudnivån vid enstaka frekvenser ligger över hörtröskeln i några av fallen. 4.5 Analys av tonalitet Analys av tonalitet har utförts i enlighet med avsnitt för tre utvalda tidsperioder. Tidsperioderna har valts ut för att motsvara olika vindhastighet (elektrisk produktion), möjlig tonalitet enligt den förenklade objektiva metoden för 1/3-okatavband samt störningsrapporter. Dels redovisas de tolv analyserade frekvensspektrumen för respektive tidsperiod och dels beräknad hörbarhet för bedömning enligt (6). Smalbandsspektrum kl. 4:36-4: m/s - L Aeq =29 dba Spektrum 1 Spektrum 2 Spektrum 3 Spektrum 4 Spektrum 5 Spektrum 6 Spektrum 7 Spektrum 8 Spektrum 9 Spektrum 1 Spektrum 11 Spektrum Inställningar smalbandsanalys Samplingsfrekvens Hz Antal linjer Frekvensupplösning - 3,1 Hz Fönster - Hanning Overlap - 75% Frekvens (Hz) Figur 27. Frekvensspektrum för tonanalys. Varje spektrum är medelvärdesbildat över 1 s motsvarande totalt 2 minuters mättid Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 4 (81)

41 Tabell 14. Beräknad hörbarhet för ton med medelfrekvens 91 Hz. Spektrum nr Ton (Hz) Kritisk bandbredd (Hz) L pt,j,k L pn,j,k ΔL tn,j,k L a ,2 18,9 6,3-2, 8,3 ΔL a,k ,9 18,6 8,3-2, 1, ,8 19, 7,8-2, 9, ,2 19,1 7,1-2, 9, , 19,3 6,7-2, 8, ,4 19, 6,4-2, 8, ,9 18,7 7,1-2, 9, ,1 18,3 6,8-2, 8, , 18,2 7,8-2, 9, ,4 18,8 7,6-2, 9, ,1 18,7 7,4-2, 9, ,4 18,1 8,3-2, 1,3 Energimedelvärde av ΔL tn,j,k: ΔL k 7,4 Frekvensberoende hörbarhetskriterium: L a -2, Hörbarhet - ΔL k - L a: ΔL ak 9,4 Hörbarhet -3 db JA Utöver tonen vid 91 Hz finns det även tonalt bidrag runt 35 Hz med lägre hörbarhet. Hörbarheten hos tonen vid 91 Hz ligger över det som rekommenderas i ISO :27 [6] för skärpning av riktvärde. Noterbart är dock att det inte blåser 8 m/s på 1 m höjd samt att ljudnivån redan är under 35 dba, som är den undre gränsen vid skärpning av riktvärdet. Tonen är relativt konstant till sin karaktär och kan subjektivt höras som ett mullrande ljud i inspelningen, även ett svagt tjutande ljud ute vid fasad kan höras vilket kan vara ljudnivåer runt 35 Hz. Den subjektiva bedömningen från den närboende vid Kvilla 5:12 kl. 1:13 är Typ av ljud: Dovt muller (ej svischande), Plats: Inne, Styrka: Inget bakgrundsljud, Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 41 (81)

42 A-vägd ljudtrycksnivå (dba 2e-5 Pa) Smalbandsspektrum kl. 1:34-1:36-9 m/s - L Aeq = 37 dba Spektrum 1 Spektrum 2 Spektrum 3 Spektrum 4 Spektrum 5 Spektrum 6 Spektrum 7 Spektrum 8 Spektrum 9 Spektrum 1 Spektrum 11 Spektrum Inställningar smalbandsanalys Samplingsfrekvens Hz Antal linjer Frekvensupplösning - 3,1 Hz Fönster - Hanning Overlap - 75% Frekvens (Hz) Figur 28. Frekvensspektrum för tonanalys. Varje spektrum är medelvärdesbildat över 1 s motsvarande totalt 2 minuters mättid. Tabell 15. Beräknad hörbarhet för ton med medelfrekvens 281 Hz. Spektrum nr Ton (Hz) Kritisk bandbredd (Hz) L pt,j,k L pn,j,k ΔL tn,j,k L a ΔL a,k ,3-2,1-11, ,3-2,1-11, ,1 36,8 1,4-2,1 3, ,3 36, -4,6-2,1-2, ,3-2,1-11, ,2 36,1-4,8-2,1-2, ,3-2,1-11, ,3-2,1-11, ,3-2,1-11, ,1 36,8 1,3-2,1 3, ,7 38,3-3,5-2,1-1, ,1 36,5 1,5-2,1 3, Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 42 (81)

43 A-vägd ljudtrycksnivå (dba 2e-5 Pa) Spektrum nr Ton (Hz) Kritisk bandbredd (Hz) L pt,j,k L pn,j,k ΔL tn,j,k L a ΔL a,k Energimedelvärde av ΔL tn,j,k: ΔL k -3,4 Frekvensberoende hörbarhetskriterium: L a -2,1 Hörbarhet - ΔL k - L a: ΔL ak -1,3 Hörbarhet -3 db JA Hörbarheten hos tonen vid 281 Hz ligger under det som rekommenderas i ISO :27 (6) men ska enligt IEC Ed. 2.1 (4) rapporteras då den ligger över -3 db. Tonen är modulerande till sin karaktär vilket kan bero på både källans modulation, att bakgrundsnivån maskerar den periodvis samt varierande ljudutbredningsdämpning. Tonen vid 281 Hz kan subjektivt höras som ett återkommande tjutande i ljudfilen. Den subjektiva bedömningen vid Kvilla 2: kl. 23: till kl. 23:1 var Typ av ljud: Tjutande malande kraftigt swish, ljudet började direkt, muller - lågfrekvent, låter som en riktigt stor flygplats, högst ljud hittills, Styrka: Styrka 5/5 efter avstängningen. De vindförhållanden som rådde kl. 23: förelåg även kl. 1:34. Smalbandsspektrum kl. 16:19-16:2 och 16:21-16:22-6 m/s - L Aeq =32 dba Spektrum 1 Spektrum 2 Spektrum 3 Spektrum 4 Spektrum 5 Spektrum 6 Spektrum 7 Spektrum 8 Spektrum 9 Spektrum 1 Spektrum 11 Spektrum 12 Inställningar smalbandsanalys Samplingsfrekvens Hz Antal linjer Frekvensupplösning - 3,1 Hz Fönster - Hanning Overlap - 75% Frekvens (Hz) Figur 29. Frekvensspektrum för tonanalys. Varje spektrum är medelvärdesbildat över 1 s motsvarande totalt 2 minuters mättid Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 43 (81)

44 Tabell 16. Beräknad hörbarhet för ton med medelfrekvens 28 Hz. Spektru m nr Ton (Hz) Kritisk bandbredd (Hz) L pt,j,k L pn,j,k ΔL tn,j,k L a ,4 32, 5,3-2, 7, ,9 32,7 2,2-2, 4, ,9 3,4 6,4-2, 8, ,9 29, 4,9-2, 7, ,7 27,7 5, -2, 7, ,3 28,4, -2, 2, ,4 27,3 5,1-2, 7, , 29, 5, -2, 7, ,4 29,1 3,3-2, 5, , 28,2 3,8-2, 5, ,2 3,4 1,8-2, 3, ,5 3,7-1,2-2,,9 Energimedelvärde av ΔL tn,j,k: ΔL k 4, ΔL a,k Frekvensberoende hörbarhetskriterium: L a -2, Hörbarhet - ΔL k - L a: ΔL ak 6, Hörbarhet -3 db JA Utöver tonen vid 28 Hz finns det även tonalt bidrag runt 11 Hz med lägre hörbarhet. Hörbarheten hos tonen vid 28 Hz ligger över det som rekommenderas i ISO :27 [5] för skärpning av riktvärde. Noterbart är dock att det inte blåser 8 m/s på 1 m höjd samt att ljudnivån redan är under 35 dba, som är den undre gränsen vid skärpning av riktvärdet. Tonen vid 28 Hz kan subjektivt höras som ett modulerande tjutande i inspelningen. Den subjektiva bedömningen vid Kvilla 2: kl. 23:3 till kl. 23:4 var Typ av ljud: Tjuter en del hårda swish, Styrka: Styrka 3+/1. De vindförhållanden som rådde kl. 23:3 var cirka 1 m/s högre en vad som förelåg kl. 16:2. Utifrån tonanalysen kan konstateras att det förekommer objektivt hörbara tonkomponenter, av framförallt lågfrekvent karaktär, som ger upphov till dels ett mullrande ljud och dels ett tjutande ljud. Notera att bedömningen görs för ljud utomhus. Vid genomlyssning av ljudfiler kan de ljud som den boende vid Kvilla 2:28 samt en närboende noterat höras subjektivt. Det mullrande ljudet är framförallt framträdande vid låga vindhastigheter och härrör troligtvis från frekvenser runt 9-11 Hz. Det tjutande ljudet är av modulerande karaktär, det kommer och går, och varierar även i frekvens. Frekvensen varierar mellan cirka 2-28 Hz beroende på vindkraftverkens drift. Vid högre vindhastigheter (högre produktion) ökar frekvensen vilket kan tyda på en varvtalsberoende komponent. Därutöver noteras övertoner vid cirka 35 Hz i en analyserad mätperiod. Hörbarheten för tonen vid 281 Hz, som inträffar vid hög produktion då det blåser cirka 6-7 m/s på 1 m höjd, ligger under 4 db i hörbarhet som är kravet för skärpning av riktvärdet. Högst hörbarhet inträffar för låga vindhastigheter då även den ekvivalenta 7926 Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 44 (81)

45 Styrka vindkraftsljud ljudnivån från vindkraftverken är lägre och i de analyserade fallen under 35 dba som är den undre gränsen vid skärpning av riktvärdet. För bedömning mot riktvärdevid aktuell fastighet förekommer inga toner, enligt ÅF:s bedömning, som ger upphov till en objektiv hörbarhet som ska skärpa riktvärdet ekvivalent ljudnivå 4 dba då det blåser 8 m/s på 1 m höjd. Kommentar Notera dock att även om en ton ligger under kravet på hörbarhet i (6) kan den höras subjektivt. Hörbarheten ökar också då vindhastigheten minskar då även det maskerande bakgrundsljud minskar. Då vindhastigheten minskar blir dock även ljudet från vindkraftverken lägre. 4.6 Analys av rapporterade störningar Den boende samt en granne bosatt på fastighet Davidsmåla 1:1 har fört dagbok under mätperioden och detaljerad redovisning av noteringarna redovisas i bilaga 7926-A1. Detta inkluderar även noteringar om subjektiv upplevelse på fastighet Davidsmåla 1:1 relaterad till uppmätta ljudnivåer vid Kvilla 2:28. I sammanställningen redovisas uppmätt ljudnivå per notering samt vindhastighet vid vindkraftverken. I Figur 3 och Figur 31 redovisas en sammanställning av subjektiv styrka hos vindkraftljudet, på en skala 1-5, relativt dels ekvivalent ljudnivå samt vindhastighet vid navhöjd. 6 5,5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Kvilla 2:28 - Styrka mot ljudnivå Styrka mot ljudnivå Ljudnivå [dba] Figur 3. Subjektiv styrka vindkraftljud relativt ekvivalent ljudnivå Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 45 (81)

46 Styrka vindkraftsljud 6 5,5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Kvilla 2:28 - Styrka mot vindhastighet Styrka mot vindhastighet Vindhastighet Navhöjd [m/s] Figur 31. Subjektiv styrka vindkraftljud relativt vindhastighet vid navhöjd. Noterbart är att en prick i figurerna kan motsvara flera värden. Utifrån figurerna ovan framgår att den subjektiva upplevelsen av ljudstyrkan tenderar att öka med ökande ekvivalent ljudnivå samt vindhastighet. Det finns dock ett stort antal perioder med hög angiven ljudstyrka vid lägre ljudnivåer och vindhastigheter. I flertalet noteringar nämns även tjutljud samt lågfrekvent ljud vilket kan bli tydligare vid lägre vindhastigheter. Vid genomlyssning av ljudfilerna går det även ofta att höra de olika ljudkaraktärerna som beskrivs av de boende. Vid lägre vindhastigheter kan vindkraftljudet också troligtvis uppfattas tydligare även fast det har en lägre ljudnivå, ofta mellan 3-35 dba, detta då bakgrundsnivån stiger med ökande vindhastighet varvid maskeringen ökar. 4.7 Sammanfattning resultat Kvilla 2:28 Utifrån mätresultatet kan konstateras att riktvärdet, ekvivalent ljudnivå 4 dba, innehålls enligt den detaljerade analysen med metoden i Elforsk 98:24 (3). Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent ljud i (7) innehålls. Det finns tonkomponenter som är objektivt hörbara men vilka ej, enligt ÅF:s tolkning, ska leda till en skärpning av riktvärdet 4 dba då det blåser 8 m/s på 1 m höjd. Hörbarheten ökar vid lägre vindhastigheter då även ljudet från vindkraftverken är lägre Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 46 (81)

47 5 Resultat - Fastighet Kvilla 1:1 Kvilla 1:1 5.1 Fotografier mätpunkt Kvilla 1:1 Mikrofon på mätplatta med sekundärt vindskydd Figur 32. Fotografi mätpunkt fasad, Kvilla 1: Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 47 (81)

48 Ekvivalent ljudnivå [dba] 5.2 Övergripande resultat ljudmätning Resultatet i Figur 33 visar allt uppmätt ljud under mätperioden som funktion av vindhastigheten beräknad utifrån elektrisk produktion på vindkraftverk Kvilla 4. De redovisade ljudnivåerna innehåller således också perioder med störande bakgrundsljud. Varje punkt motsvarar en ekvivalent ljudnivå beräknad över 1 minuter. Totalljud motsvarar både bakgrundsljud samt ljud från vindkraftverken. Bakgrundsljud motsvarar perioder då samtliga vindkraftverk varit avstängda. Bakgrundsljudet består framförallt av vindinducerat vegetationsbrus, regn, passerande fordon samt mänsklig aktivitet. Vindkraftverken börjar enligt tillverkarens specifikation producera elektricitet vid en vindhastighet på 3 m/s vid navhöjd (cut-in wind speed) (1). 7 Uppmätta ljudnivåer ute vid Kvilla 1:1 Ute - Kvilla 1:1 (totallljud) Ute - Kvilla 1:1 (Bakgrundsljud) Riktvärde ute - 4 dba Vindkraftverk börjar producera Vindhastighet vid navhöjd Kvilla 4 [m/s] Figur 33. Alla uppmätta totala ljudnivåer (blå prick), som 1 minuters värden, utomhus vid fastigheten Kvilla 1:1, relaterade till vindhastigheten beräknad ur elektrisk produktion för Kvilla 4. Vid tillfällen då hela vindkraftparken varit avstängd, eller inte producerat p.g.a. låga vindar, har bakgrundsnivå (röd prick) uppmätts, vindhastigheten är då uppmätt med navanemometern på Kvilla 4. Störst inverkan på bakgrundsljudet ger passerande fordon på den närliggande vägen, vilket framförallt förekommer mellan kl. 6: och 21: enligt mätresultatet. Genom genomlyssning av ljudfilerna samt korrelation mot enskilda fordonspassager konstateras att den maximala ljudnivån vid fordonspassage ligger mellan dba. För att redogöra för eventuell inverkan på de uppmätta ljudnivåerna redovisas i Figur 34 inverkan från fordonspassager för en dag, kl. : till 23:59, med låga vindar (3-4 m/s uppmätt med vindkraftverkens navanemometer) och därvid låg produktion i vindkraftparken och följaktligen lågt ljud från vindkraftverken Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 48 (81)

49 :: :5: 1:4: 2:3: 3:2: 4:1: 5:: 5:5: 6:4: 7:3: 8:2: 9:1: 1:: 1:5: 11:4: 12:3: 13:2: 14:1: 15:: 15:5: 16:4: 17:3: 18:2: 19:1: 2:: 2:5: 21:4: 22:3: 23:2: Ekvivalent ljudinivå [dba] 8 7 Inverkan på bakgrundsljudet från fordonspassager vid Kvilla 1:1 Ekvivalent ljudnivå 1 min Maximal ljudnivå 1 min Tid [Min] Figur 34. Maximala och ekvivalenta ljudnivåer dygnet då det förelåg låg produktion och således låga ljudnivåer från vindkraftparken. De maximala ljudnivåerna på dba motsvarar i de flesta fallen fordonspassager. Utifrån Figur 34 framgår att fordonspassager kan ge upphov till en ekvivalent ljudnivå, beräknad över 1 minuter, på över 4 dba. Detta bör beaktas vid tolkning av mätresultatet. Det är tydligt utifrån redovisningen att detta främst påverkar bakgrundsljudet mellan cirka kl. 6: till 21:. Samma förekomst av fordon kan ses alla dagar med något mindre förekomst på helger. I analysen enligt Elforsk rapport 98:24 (3) tas perioder med tydliga fordonspassager bort Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 49 (81)

50 VIndhastighet [m/s] Ekvivalent ljudnivå [dba] I Figur 35 redovisas beräknad vindhastighet vid navhöjd, som 1 minuters medelvärden, för vindkraftverk Kvilla 4 samt uppmätt 1 minuters ekvivalent ljudnivå utomhus vid Kvilla 1:1. Vindhastigheten har beräknats ur producerad elektrisk effekt då vindkraftverket har varit i drift. För tillfällen då det ej varit i drift, t.ex. vid låga vindhastigheter och mätning av bakgrundsnivå, har vindhastigheten tagits från navanemometern som därefter har kalibrerats enligt nacellemetoden. Perioder då Kvilla 4 ej varit i drift är markerade med orange färg i Figur Vindhastighet samt ljudnivå Kvilla 1: till Vindhastighet Kvilla 4 Ute - Kvilla 1:1 (Ekvivalent ljudnivå) Riktvärde - 4 dba Kvilla 4 ej i drift Tid Figur 35. Beräknad vindhastighet vid navhöjd för Kvilla 4 samt uppmätt ekvivalent ljudnivå, som 1 minuters värden. Tidpunkter då Kvilla 4 ej var i drift är markerade med orange färg Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 5 (81)

51 Ekvivalent ljudnivå [dba] I Figur 36 redovisas mätresultatet då Kvilla 4 var i drift, d.v.s. mätdata mellan kl. 21. och kl 8. den till ingår ej i det redovisade resultatet, då Kvilla 4 var nedstängt under dessa perioder. Uppmätt ljud vid mätpunkten korrelerar väl mot uppmätta ljudnivåer vid Kvilla 4, vilka redovisas med grå markering i Figur 36. Noterbart är att även här påverkas de redovisade mätvärdena av bakgrundsljud. 7 Uppmätta ljudnivåer ute vid Kvilla 1:1 och Kvilla 4 Kvilla 4 (Totalljud med Kvilla 4 i drift) Ute - Kvilla 1:1 (Totalljud) Ute - Kvilla 1:1 (Bakgrundsljud) Riktvärde ute - 4 dba Vindhastighet vid navhöjd Kvilla 4 [m/s] Figur 36. Totala ljudnivåer, under perioder då Kvilla 4 var i drift, utomhus vid fastigheten Kvilla 1:1 (blå cirkel), relaterade till vindhastigheten beräknad ur elektrisk produktion för Kvilla 4. Uppmätta ljudnivåer vid Kvilla 4 finns utmärkta med grå markering. Vid tillfällen då hela vindkraftparken varit avstängd, eller inte producerat p.g.a. låga vindar, har bakgrundsnivå (röd prick) uppmätts, vindhastigheten är då uppmätt med navanemometern på Kvilla Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 51 (81)

52 Ekvivalent ljudnivå [dba] I Figur 37 redovisas uppmätta ekvivalenta ljudnivåer inomhus som funktion av vindhastigheten beräknad utifrån elektrisk produktion på vindkraftverk Kvilla 4 då Kvilla 4 var i drift. Resultatet i Figur 37 är under vissa perioder påverkat av bakgrundsljud av framförallt mänsklig aktivitet men det kan även finnas påverkan från passerande fordon på den närliggande vägen. Det går att notera viss korrelation där ljudnivån inomhus stiger med ökande vindhastighet och ljudnivå från vindkraftverken. 7 Uppmätta ljudnivåer inne vid Kvilla 1:1 och Kvilla 4 Kvilla 4 (Totalljud med Kvilla 4 i drift) Inne - Kvilla 1:1 (Totalljud) Inne - Kvilla 1:1 (Bakgrundsljud) Riktvärde inne - 3 dba Vindhastighet vid navhöjd Kvilla 4 [m/s] Figur 37. Totala ljudnivåer, under perioder då Kvilla 4 var i drift, inomhus vid fastigheten Kvilla 1:1 (orange cirkel), relaterade till vindhastigheten beräknad ur elektrisk produktion för Kvilla 4. Uppmätta ljudnivåer vid Kvilla 4 finns utmärkta med grå markering. Vid tillfällen då hela vindkraftparken varit avstängd, eller inte producerat p.g.a. låga vindar, har bakgrundsnivå (röd prick) uppmätts, vindhastigheten är då uppmätt med navanemometern på Kvilla Resultat enligt Elforsk 98:24 En detaljerad analys enligt Elforsk 98:24 (3), för att bestämma den ekvivalenta ljudnivån från vindkraftparken, har gjorts för två mätperioder där hela vindkraftsparken stängdes av under 3 tillfällen, för att mäta bakgrundsljud i anslutning till mätningen av totala ljudnivåer. Perioderna som har analyserats i detta avsnitt är (kl. 16:2) till (kl. 9:4) samt (kl. 23:) till (kl. 2:4). Vid det första tillfället förelåg SSO-vindar med högre vindhastigheter (6 m/s och uppåt). Vid andra tillfället förelåg OSO-vindar med lägre vindhastigheter (5 m/s och lägre). Vindriktningarna innebär att det förelåg medvind från vindkraftparken mot aktuell mätpunkt. Med de vindriktningar som förelåg vid dessa perioder har ljudnivåerna korrelerats mot uppmätt vindhastighet på Kvilla 3 då dessa vindar bedöms mest representativa för fastigheten. De utvalda tidsperioderna överensstämmer också med perioder då de boende har noterat hög ljudstyrka från vindkraftparken. I Figur 38 plottas ekvivalenta ljudnivåer då vindkraftverken var i drift samt då de stängts av för att mäta bakgrundsljud. För att bestämma de ekvivalenta ljudnivåerna för 7926 Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 52 (81)

53 Ekvivalent ljudnivå [dba] totalnivå samt bakgrundsnivå görs en regressionsanalys mot respektive mätserier, vilket innebär att en regressionskurva anpassa till mätvärdena i enlighet med Elforsk 98:24 (3). Det polynom som ger bäst anpassning mot mätvärdena används i regressionsanalysen, vilket är ett avsteg mot regressionsanalysen i mätstandarden. 6 Uppmätta ljudnivåer ute vid Kvilla 1:1 - Elforsk 98:24 Ute - Kvilla 1:1 (Totalljud) Ute - Kvilla 1:1 (Bakgrundsljud) Kvilla 4 (Totalljud med Kvilla 4 i drift) Poly. (Ute - Kvilla 1:1 (Totalljud)) Poly. (Ute - Kvilla 1:1 (Bakgrundsljud)) y = -,6855x ,268x - 2, y = -,1647x 2 + 6,1426x -, Vindhastighet vid navhöjd Kvilla 3 [m/s] Figur 38. Totala ljudnivåer, under perioder då samtliga verk var i drift, utomhus vid fastigheten Kvilla 1:1 (blå cirkel), relaterade till vindhastigheten beräknad ur elektrisk produktion för Kvilla 3. Uppmätta ljudnivåer vid Kvilla 4 finns utmärkta med grå markering (även dessa är korrelerade mot vindhastighet vid Kvilla 3). Vid tillfällen då hela vindkraftparken varit avstängd har bakgrundsnivå (röd prick) uppmätts, vindhastigheten är då uppmätt med navanemometern på Kvilla 3. Utifrån andra gradens polynom i Figur 38 har totalnivåer och bakgrundsnivåer vid olika vindhastigheter tagits fram, vilka redovisas i Tabell 17. Tabell 17 Uppmätta totala ljudnivåer och bakgrundsnivåer vid Kvilla 1:1 för olika vindhastigheter. Utifrån dessa har vindkraftsljudet, dvs den bakgrundskorrigerade ljudnivån, beräknats för respektive vindhastighet. Vindhastighet navanemometer [m/s] 5,7 7,1 8,5 9,9 Vindhastighet på 1 m höjd [m/s] Totalnivå [dba] 32,6 39, 42,7 43,6 Bakgrundsnivå [dba] 29,4 35,1 4,2 44,6** Bakgrundskorrigerad ljudnivå [dba] * *Skillnaden mellan bakgrundsnivå och totalnivå är mindre än 3 db. Beräknad ljudnivå utgör således en övre gräns för vindkraftsljudet. En övre gräns är en benämning enligt mätstandarden (3) som innebär att vindkraftljudet är påverkat av bakgrundsljudet så 7926 Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 53 (81)

54 att vindkraftljudet kan vara upp till denna nivå, men det går ej att fastställa vad den exakta nivån är. **Estimerat från regressionskurva trots att värden för bakgrundsnivån saknas vid denna vindhastighet. Den faktiska bakgrundsnivån kan skilja mot den uppgivna. Utifrån analysen enligt Elforsk rapport 98:24 (3) är den ekvivalenta ljudnivån från vindkraftparken, under aktuellt mättillfälle, vid medvindsförhållande och 7 m/s på 1 m höjd, en övre gräns på 41 dba. Enligt beräkningar av ljudimmission utförda av bolaget redovisade i Rapport R2 (2) beräknas 4 dba i mätpunkten utifrån ljudemissionsmätningar redovisade i Rapport R1 (1). Mät och beräkningsresultat visar på god korrelation. Noterbart är dock att endast vindhastigheter upp mot 7 m/s förelåg vid ljudimmissionsmätningen och enligt Rapport R1 [1] stiger ljudeffektnivån för några av vindkraftverken med,6-,9 dba från 7 m/s-9 m/s. Vid högre vindhastigheter kan den ekvivalenta ljudnivån således vara något högre, uppskattningsvis som högst,-,5 dba i ökad ekvivalent ljudnivå p.g.a. av högre ljudemission, än den redovisade. Kommentar: Den bakgrundskorrigerade ekvivalenta ljudnivån vid 9,9 m/s (7 m/s på 1 m höjd) är svår att fastställa då bakgrundsljudet vid denna vindhastighet ej kunnat fastställas utan har uppskattats utifrån regressionskurvan i Figur 38. Det som kan sägas är att den övre gränsen för vindkraftsljudet är 41 dba med givna förutsättningar. Med övre gräns menas att vindkraftljudet kan vara upp till denna nivå, men det går ej att fastställa vad den exakta nivån är. Sannolikt är den faktiska nivån lägre än denna övre gräns. I tillsyn av vindkraftparker är det då vanligt att kontroll mot villkorsvärdet istället görs utifrån mätning av ljudemission samt beräkning av ljudimmission. Färre än trettio mätvärden med bakgrundsnivå uppmättes vilket är ett avsteg från (3) 5.4 Analys lågfrekvent ljud En analys av lågfrekvent ljud har genomförts i anslutning till ett tillfälle där totalnivå och bakgrundsnivå har uppmätts. Perioden för totalnivå (då vindkraftparken var i drift) är från en 2 min lång period den kl. 21:36. Perioden för bakgrundsnivån (då vindkraftparken var avstängd) är från en 2 min lång period den kl. 22:28. Perioderna har valts då ovidkommande ljudstörningar i de redovisade mätpunkterna varit förhållandevis små och vindhastigheten vid verkens navanemometrar var cirka 9 m/s. Uppmätta ljudnivåer redovisas i Figur 36 och jämförs mot Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus enligt (7) Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 54 (81)

55 31.5 Hz 4 Hz 5 Hz 63 Hz 8 Hz 1 Hz 125 Hz 16 Hz 2 Hz Ekvivalent ljudnivå [db] Lågfrekvent ljud vid Kvilla 1:1 Riktvärde Lågfrekvent ljud inomhus (FoHMFS 214:13) Hörtröskel (SS ISO 226:24) Kvilla 1:1 ute (Bakgrundsnivå) Kvilla 1:1 ute (Totalnivå) Kvilla 1:1 Inne (Bakgrund) Kvilla 1:1 Inne (Totalnivå) Frekvens [Hz] Figur 39. Totala ljudnivåer och bakgrundsljudnivåer i 1/3-oktavband från 31,5 Hz till 2 Hz, under perioder vid fastigheten Kvilla 1:1. Folkhälsomyndighetens riktvärde finns angiven med röd linje. Ljudnivå inomhus då vindkraftparken är i drift (grön heldragen linje) ska jämföras mot detta riktvärde. De ekvivalenta ljudnivåerna för respektive mätpunkt i Figur 39 finns angivet i Tabell 18. Tabell 18 Uppmätta A-vägda ljudnivåer Kvilla 1:1 för mätperioderna redovisade i Figur 39. Mätpunkt Kvilla1:1 Ute Kvilla 1:1 Inne Totalnivå (vkv i drift) 41 dba 2 dba Bakgrundsnivå (vkv avstängda) 38 dba 19 dba Utifrån resultatet innehålls riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus samt även ekvivalenta ljudnivåer inomhus vid hög produktion i vindkraftparken. Ljudnivån vid några av frekvenserna ligger dock över hörtröskeln. Utöver perioden ovan har ytterligare en period med rapporterat lågfrekvent ljud inomhus tagits ut. Den analyserade perioden är 2 min lång och tagen från kl. 2:36 till kl. 2:38. Analyserad tidsperiod motsvarar period då boende vid Kvilla 1:1 uppfattat höga ljudnivåer av lågfrekvent ljud inomhus, noteringen gjordes kl. 2: till kl. 2:1, då förelåg störningar inomhus och därvid tas en senare period ut. Vindhastigheten vid vindkraftverkens navanemometer är 6 m/s. Resultatet redovisas i Figur 4 samt tabell Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 55 (81)

56 31.5 Hz 4 Hz 5 Hz 63 Hz 8 Hz 1 Hz 125 Hz 16 Hz 2 Hz Ekvivalent ljudnivå [db] Lågfrekvent ljud vid Kvilla 1:1 samt vid Kvilla 4 Riktvärde Lågfrekvent ljud inomhus (FoHMFS 214:13) Hörtröskel (SS ISO 226:24) Ljudnivå vkv 4 Kvilla 1:1 Ute Kvilla 1:1 Inne Figur 4. Totala ljudnivåer och bakgrundsljudnivåer i 1/3-oktavband från 31,5 Hz till 2 Hz, under perioder vid fastigheten Kvilla 1:1. Folkhälsomyndighetens riktvärde finns angiven med röd linje. Ljudnivå inomhus då vindkraftparken är i drift (grön heldragen linje) ska jämföras mot detta riktvärde. De ekvivalenta ljudnivåerna för respektive mätpunkt i Figur 4 ovan finns angivet i Tabell 19. Frekvens [Hz] Tabell 19 Uppmätta A-vägda ljudnivåer Kvilla 1:1 för mätperioderna redovisade i Figur 4. Mätpunkt Kvilla 1:1 Ute Kvilla 1:1 Inne Kvilla 4 Totalnivå (vkv i drift) 37 dba 21 dba 49 dba Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus samt även ekvivalenta ljudnivåer inomhus innehålls för dessa perioder. De redovisade lågfrekventa ljudnivåerna i Figur 39-4 motsvarar representativa perioder med högt lågfrekvent ljud under mätperioden. De uppmätta ljudnivåerna i frekvensintervallet Hz vid bostaden korrelerar även väl mot de uppmätta ljudnivåerna vid Kvilla 4 i samma frekvensintervall. Kommentar Enligt mätresultatet ligger det lågfrekventa ljudet under riktvärdet enligt (7), men det kan förklara upplevd störning då störning även kan förekomma under ett riktvärde och ljudnivån vid enstaka frekvenser ligger över hörtröskeln i ett av fallen Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 56 (81)

57 A-vägd ljudtrycksnivå (dba 2e-5 Pa) 5.5 Analys av tonalitet Analys av tonalitet har utförts i enlighet med avsnitt för tre utvalda tidsperioder. Tidsperioderna har valts ut för att motsvara olika vindhastighet (elektrisk produktion), möjlig tonalitet enligt den förenklade objektiva metoden för 1/3-okatavband samt störningsrapporter. Dels redovisas de tolv analyserade frekvensspektrumen för respektive tidsperiod och dels beräknad hörbarhet för bedömning enligt (6). Smalbandsspektrum kl. 3:33-3:35-5 m/s - L Aeq =29 dba Spektrum 1 Spektrum 2 Spektrum 3 Spektrum 4 Spektrum 5 Spektrum 6 Spektrum 7 Spektrum 8 Spektrum 9 Spektrum 1 Spektrum 11 Spektrum Inställningar smalbandsanalys Samplingsfrekvens Hz Antal linjer Frekvensupplösning - 3,1 Hz Fönster - Hanning Overlap - 75% Frekvens (Hz) Figur 41. Frekvensspektrum för tonanalys. Varje spektrum är medelvärdesbildat över 1 s motsvarande totalt 2 minuters mättid. Tabell 2. Beräknad hörbarhet för ton med medelfrekvens 91 Hz. Spektru m nr Ton (Hz) Kritisk bandbredd (Hz) L pt,j,k L pn,j,k ΔL tn,j,k L a ,6 22,3 7,3-2, 9,3 ΔL a,k ,8 21,7 8,1-2, 1, ,9 21,9 7, -2, 9, ,9 22, 6,9-2, 8, ,5 21,6 7,9-2, 9, ,2 21,7 6,5-2, 8, ,9 22,1 5,8-2, 7, Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 57 (81)

58 Spektru m nr Ton (Hz) Kritisk bandbredd (Hz) L pt,j,k L pn,j,k ΔL tn,j,k L a ,1 21,4 6,7-2, 8, ,5 21,6 6,9-2, 8,9 ΔL a,k ,5 22,9 8,6-2, 1, ,7 23, 7,7-2, 9, ,9 21,5 6,5-2, 8,5 Energimedelvärde av ΔL tn,j,k: ΔL k 7,2 Frekvensberoende hörbarhetskriterium: L a -2, Hörbarhet - ΔL k - L a: ΔL ak 9,2 Hörbarhet -3 db JA Utöver tonen vid 91 Hz finns det även tonalt bidrag vid cirka 175 Hz, 26 Hz samt 35 Hz med lägre hörbarhet. Hörbarheten hos tonen vid 91 Hz ligger över det som rekommenderas i ISO :27 (6) för skärpning av riktvärde. Noterbart är dock att det inte blåser 8 m/s på 1 m höjd samt att ljudnivån redan är under 35 dba, som är den undre gränsen vid skärpning av riktvärdet. Tonen vid 91 Hz är relativt konstant till sin karaktär och kan subjektivt höras som ett mullrande ljud i inspelningen, även ett svagt tjutande ljud ute vid fasad kan höras vilket kan vara ljudnivåer från övriga tonala bidrag. Den subjektiva bedömningen från den närboende vid Kvilla 5:12 kl. 1:13 är Typ av ljud: Dovt muller (ej svischande), Plats: Inne, Styrka: Inget bakgrundsljud, Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 58 (81)

59 A-vägd ljudtrycksnivå (dba 2e-5 Pa) Smalbandsspektrum kl. 16:1-16:11 och 16:13-16:14-6 m/s - L Aeq =32 dba Spektrum 1 Spektrum 2 Spektrum 3 Spektrum 4 Spektrum 5 Spektrum 6 Spektrum 7 Spektrum 8 Spektrum 9 Spektrum 1 Spektrum 11 Spektrum Inställningar smalbandsanalys Samplingsfrekvens Hz Antal linjer Frekvensupplösning - 3,1 Hz Fönster - Hanning Overlap - 75% Frekvens (Hz) Figur 42. Frekvensspektrum för tonanalys. Varje spektrum är medelvärdesbildat över 1 s motsvarande totalt 2 minuters mättid. Tabell 21. Beräknad hörbarhet för ton med medelfrekvens 24 Hz. Spektrum nr Ton (Hz) Kritisk bandbredd (Hz) L pt,j,k L pn,j,k ΔL tn,j,k L a ΔL a,k ,7 3,6 4,1-2, 6, ,2 31,2 1, -2, 3, ,8 31, -,2-2, 1, ,5 29,7 3,9-2, 5, ,7 31,5 6,3-2, 8, ,2 32,3,9-2, 3, ,7 3, 3,7-2, 5, ,6 29,6 4,1-2, 6, ,4 3,3 6,2-2, 8, ,2 3,3 4,9-2, 7, ,6 29, 7,6-2, 9, ,9 29,6 3,2-2, 5,3 Energimedelvärde av ΔL tn,j,k: ΔL k 4, Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 59 (81)

60 A-vägd ljudtrycksnivå (dba 2e-5 Pa) Spektrum nr Ton (Hz) Kritisk bandbredd (Hz) L pt,j,k L pn,j,k ΔL tn,j,k L a ΔL a,k Frekvensberoende hörbarhetskriterium: L a -2, Hörbarhet - ΔL k - L a: ΔL ak 6,4 Hörbarhet -3 db JA Hörbarheten hos tonen vid 24 Hz ligger över det som rekommenderas i ISO :27 (6) för skärpning av riktvärde. Noterbart är dock att det inte blåser 8 m/s på 1 m höjd samt att ljudnivån redan är under 35 dba, som är den undre gränsen vid skärpning av riktvärdet. Tonen vid 24 Hz kan subjektivt höras som ett modulerande tjutande i inspelningen. Den subjektiva bedömningen vid Kvilla 2: kl. 23:3 till kl. 23:4 var Typ av ljud: Tjuter en del hårda swish, Styrka: Styrka 3+/1. De vindförhållanden som rådde kl. 23:3 var cirka 1 m/s högre en vad som förelåg kl. 16: Smalbandsspektrum kl m/s - L Aeq = 41 dba Spektrum 1 Spektrum 2 Spektrum 3 Spektrum 4 Spektrum 5 Spektrum 6 Spektrum 7 Spektrum 8 Spektrum 9 Spektrum 1 Spektrum 11 Spektrum 12 Inställningar smalbandsanalys Samplingsfrekvens Hz Anatal linjer Frekvensupplösning - 3,1 Hz Fönster - Hanning Overlap - 75% Frekvens (Hz) Figur 43. Frekvensspektrum för tonanalys. Varje spektrum är medelvärdesbildat över 1 s motsvarande totalt 2 minuters mättid. För den analyserade perioden hittas inga objektivt hörbara toner enligt (6), ett svagt tjutljud kan dock tidvis höras subjektivt i ljudfilen. En indikation till topp vid cirka 28 Hz kan ses i några av frekvensspektra i Figur 43. Perioden motsvarar hög produktion i vindkraftparken och i mätpunkten Kvilla 2:28 var toppen vid 28 Hz tydligare vid samma tidpunkt, se Figur 28. Den subjektiva bedömningen vid Kvilla 2: kl. 23: till kl. 23:1 var Typ av ljud: Tjutande malande kraftigt swish, ljudet började direkt, muller - lågfrekvent, låter som en riktigt stor flygplats, högst ljud hittills, Styrka: Styrka 7926 Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 6 (81)

61 5/5 efter avstängningen. De vindförhållanden som rådde kl. 23: förelåg även kl. 1:34. Utifrån tonanalysen kan konstateras att det förekommer objektivt hörbara tonkomponenter, av framförallt lågfrekvent karaktär, som ger upphov till dels ett mullrande ljud och dels ett tjutande ljud. Notera att bedömningen görs för ljud utomhus. Vid genomlyssning av ljudfiler kan de ljud som den boende vid Kvilla 1:1 noterat höras subjektivt. Det mullrande ljudet är framförallt framträdande vid låga vindhastigheter och härrör troligtvis från frekvenser runt 9-11 Hz. Det tjutande ljudet är av modulerande karaktär, det kommer och går, och varierar även i frekvens. Frekvensen på den mest hörbara tonkomponenten varierar mellan cirka 2-28 Hz beroende på vindkraftverkens drift. Vid högre vindhastigheter (högre produktion) ökar även frekvensen vilket kan tyda på en varvtalsberoende komponent. Därutöver noteras toner vid 175 Hz, 26 Hz samt 35 Hz i en analyserad period. Ingen objektivt hörbar ton vid hög produktion, då det blåser cirka 6-7 m/s på 1 m höjd, hittas i analysen. Dock kan en indikation till topp vid cirka 28 Hz ses i några frekvensspektra i Figur 43 och ett svagt tjutljud kan ibland höras i ljudfilen. Högst hörbarhet inträffar för låga vindhastigheter då även den ekvivalenta ljudnivån från vindkraftverken är lägre och i de analyserade fallen under 35 dba som är den undre gränsen vid skärpning av riktvärdet. För bedömning mot riktvärde vid aktuell fastighet förekommer inga toner, enligt ÅF:s bedömning, som ger upphov till en objektiv hörbarhet som ska skärpa riktvärdet ekvivalent ljudnivå 4 dba då det blåser 8 m/s på 1 m höjd. Kommentar Notera dock att även om en ton ligger under kravet på hörbarhet i (6) kan den höras subjektivt. Hörbarheten ökar också då vindhastigheten minskar då även det maskerande bakgrundsljud minskar. Då vindhastigheten minskar blir dock även ljudet från vindkraftverken lägre. 5.6 Analys av rapporterade störningar Den boende har fört dagbok under mätperioden och detaljerad redovisning av noteringarna redovisas i bilaga 7926-A1. I sammanställningen redovisas uppmätt ljudnivå per notering samt vindhastighet vid vindkraftverken. I Figur 44 och Figur 45 redovisas en sammanställning av subjektiv styrka hos vindkraftljudet, på en skala 1-5, relativt dels ekvivalent ljudnivå samt vindhastighet vid navhöjd Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 61 (81)

62 Styrka vindkraftsljud Styrka vindkraftsljud 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Kvilla 1:1 - Styrka mot ljudnivå Styrka mot ljudnivå Ljudnivå [dba] Figur 44. Subjektiv styrka vindkraftljud relativt ekvivalent ljudnivå. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Kvilla 1:1 - Styrka mot vindhastighet Styrka mot vindhastighet Vindhastighet Navhöjd [m/s] Figur 45. Subjektiv styrka vindkraftljud relativt vindhastighet vid navhöjd. Noterbart är att en prick i figurerna kan motsvara flera värden. Utifrån figurerna ovan framgår att den subjektiva upplevelsen av ljudstyrkan tenderar att öka med ökande ekvivalent ljudnivå samt vindhastighet. Det finns dock ett stort antal perioder med hög angiven ljudstyrka vid lägre ljudnivåer och vindhastigheter. I flertalet noteringar nämns även tonljud samt lågfrekvent ljud vilket kan bli tydligare vid lägre vindhastigheter. Vid genomlyssning av ljudfilerna går det även ofta att höra de olika ljudkaraktärerna som beskrivs av de boende. Vid lägre vindhastigheter kan vindkraftljudet också troligtvis uppfattas tydligare även fast det har en lägre ljudnivå, ofta mellan 3-35 dba, detta då bakgrundsnivån stiger med ökande vindhastighet varvid maskeringen ökar Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 62 (81)

63 5.7 Sammanfattning resultat Kvilla 1:1 Utifrån mätresultatet kan konstateras att det inte går att fastställa om riktvärdet i, ekvivalent ljudnivå 4 dba, innehålls då endast en övre gräns på 41 dba har fåtts fram enligt den detaljerade analysen med metoden i Elforsk 98:24 (3). Ett vanligt förfarande vid tillsyn av vindkraftparker är då att göra bedömningen mot villkorsvärdet utifrån uppmätt ljudemission och beräkning av ljudimmission som inte påverkas av bakgrundsnivåer på samma sätt. Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent ljud i (7) innehålls. Det finns tonkomponenter som är objektivt hörbara men vilka ej, enligt ÅF:s tolkning, ska leda till en skärpning av riktvärdet 4 dba då det blåser 8 m/s på 1 m höjd. Hörbarheten ökar vid lägre vindhastigheter då även ljudet från vindkraftverken är lägre Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 63 (81)

64 6 Resultat - Fastighet Kvilla 2:31 Kvilla 2: Fotografi mätpunkt Kvilla 2:31 Mikrofon på mätplatta med sekundärt vindskydd Figur 46. Fotografi mätpunkt fasad, Kvilla 2: Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 64 (81)

65 Ekvivalent ljudnivå [dba] 6.2 Övergripande resultat ljudmätning Resultatet i Figur 47 visar allt uppmätt ljud under mätperioden som funktion av vindhastigheten uppmätt med navanemometern på vindkraftverk Kvilla 1, som ligger närmast mätpunkten. De redovisade ljudnivåerna innehåller således också perioder med störande bakgrundsljud. Varje punkt motsvarar en ekvivalent ljudnivå beräknad över 1 minuter. Totalljud motsvarar både bakgrundsljud samt ljud från vindkraftverken. Bakgrundsljud motsvarar perioder då samtliga vindkraftverk varit avstängda. Bakgrundsljudet består framförallt av vindinducerat vegetationsbrus, regn och passerande fordon. De höga ekvivalenta ljudnivåer mellan 4 och 6 dba är i troligtvis perioder med regn som slår mot plåtlådan där ljudmätaren är placerad. Vindkraftverken börjar enligt tillverkarens specifikation producera elektricitet vid en vindhastighet på 3 m/s vid navhöjd (cut-in wind speed). 7 Uppmätta ljudnivåer ute vid Kvilla 2:31 Ute - Kvilla 2:31 (Totalljud) Ute - Kvilla 2:31 (Bakgrundsljud) Riktvärde ute - 4 dba Vindkraftverk börjar producera Vindhastighet vid navhöjd Kvilla 1 [m/s] Figur 47. Alla uppmätta totala ljudnivåer (blå prick), som 1 minuters värden, utomhus vid fastigheten Kvilla 2:31, relaterade till vindhastigheten beräknad ur elektrisk produktion för Kvilla 1. Vid tillfällen då hela vindkraftparken varit avstängd, eller inte producerat p.g.a. låga vindar, har bakgrundsnivå (röd prick) uppmätts, vindhastigheten är då uppmätt med navanemometern på Kvilla Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 65 (81)

66 VIndhastighet [m/s] Ekvivalent ljudnivå [dba] I Figur 48 redovisas beräknad vindhastighet vid navhöjd, som 1 minuters medelvärden, för vindkraftverk Kvilla 1 samt uppmätt 1 minuters ekvivalent ljudnivå utomhus vid Kvilla 2:31. Vindhastigheten har beräknats ur producerad elektrisk effekt då vindkraftverket har varit i drift. För tillfällen då det ej varit i drift, t.ex. vid låga vindhastigheter och mätning av bakgrundsnivå, har vindhastigheten tagits från navanemometern som därefter har kalibrerats enligt nacellemetoden. Perioder då Kvilla 1 ej varit i drift är markerade med orange färg i Figur Vindhastighet samt ljudnivå Kvilla 2: till Vindhastighet Kvilla 1 Ute - Kvilla 2:31 (Totalljud) Riktvärde - 4 dba Kvilla 1 ej i drift Tid Figur 48. Beräknad vindhastighet vid navhöjd för Kvilla 1 samt uppmätt ekvivalent ljudnivå, som 1 minuters värden. Tidpunkter då Kvilla 1 ej var i drift är markerade med orange färg Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 66 (81)

67 Ekvivalent ljudnivå [dba] I Figur 49 redovisas mätresultatet då Kvilla 4 var i drift, d.v.s. mätdata mellan kl. 21. och kl 8. den till ingår ej i det redovisade resultatet, då Kvilla 4 var nedstängt under dessa perioder. Uppmätt ljud vid mätpunkten korrelerar väl mot uppmätta ljudnivåer vid Kvilla 4. Det ska dock noteras att ljudnivåerna vid Kvilla 4 har relaterats till vindhastigheter uppmätta vid Kvilla 1 som är det närmaste vindkraftverket. 7 Uppmätta ljudnivåer ute vid Kvilla 2:31 och Kvilla 4 Kvilla 4 (Totalljud med Kvilla 4 i drift) Ute - Kvilla 2:31 (Totalljud) Ute - Kvilla 2:31 (Bakgrundsljud) Riktvärde ute - 4 dba Vindhastighet vid navhöjd Kvilla 4 [m/s] Figur 49 Totala ljudnivåer, under perioder då Kvilla 4 var i drift, utomhus vid fastigheten Kvilla 2:31 (blå cirkel), relaterade till vindhastigheten beräknad ur elektrisk produktion för Kvilla 1. Uppmätta ljudnivåer vid Kvilla 4 finns utmärkta med grå markering. Vid tillfällen då hela vindkraftparken varit avstängd, eller inte producerat p.g.a. låga vindar, har bakgrundsnivå (röd prick) uppmätts, vindhastigheten är då uppmätt med navanemometern på Kvilla Resultat enligt Elforsk 98:24 En detaljerad analys enligt Elforsk 98:24 (3), för att bestämma den ekvivalenta ljudnivån från vindkraftparken, har gjorts för två mätperioder där hela vindkraftsparken stängdes av under 3 tillfällen, för att mäta bakgrundsljud i anslutning till mätningen av totala ljudnivåer. Perioderna som har analyserats i detta avsnitt är (kl. 16:2) till (kl. 9:4) samt (kl. 23:) till (kl. 2:39). Vid det första tillfället förelåg SSO-vindar med högre vindhastigheter (6 m/s och uppåt). Vid andra tillfället förelåg OSO-vindar med lägre vindhastigheter (5 m/s och lägre). Vindriktningarna innebär att det ej förelåg medvind från vindkraftparken mot aktuell bostad. Uppmätta ljudnivåer har korrelerats mot uppmätt vindhastighet på Kvilla 1 då det är det närmaste verket till aktuell mätpunkt. I Figur 5 plottas ekvivalenta ljudnivåer då vindkraftverken var i drift samt då de stängts av för att mäta bakgrundsljud. För att bestämma de ekvivalenta ljudnivåerna för totalnivå samt bakgrundsnivå görs en regressionsanalys mot respektive mätserier, vilket innebär att en regressionskurva anpassa till mätvärdena i enlighet med Elforsk 98: Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 67 (81)

68 Ekvivalent ljudnivå [dba] (3). Det polynom som ger bäst anpassning mot mätvärdena används i regressionsanalysen, vilket är ett avsteg mot regressionsanalysen i mätstandarden. 6 Uppmätta ljudnivåer ute vid Kvilla 2:31 - Elforsk 98:24 Ute - Kvilla 2:31 (Totalljud) Ute - Kvilla 2:31 (Bakgrundsljud) Kvilla 4 (Totalljud med Kvilla 4 i drift) Poly. (Ute - Kvilla 2:31 (Totalljud)) Poly. (Ute - Kvilla 2:31 (Bakgrundsljud)) y = -,7131x ,768x - 26, y =,362x 3-9,1461x ,357x - 183, Vindhastighet vid navhöjd Kvilla 1 [m/s] Figur 5. Totala ljudnivåer, då samtliga verk var i drift, utomhus vid fastigheten Kvilla 2:31 (blå cirkel), relaterade till vindhastigheten vid navanemometern på Kvilla 1. Vid tillfällen då hela vindkraftparken varit avstängd har bakgrundsnivå (röd prick) uppmätts. Utifrån andra samt tredje gradens polynom i Figur 5 har totalnivåer och bakgrundsnivåer vid olika vindhastigheter tagits fram, vilka redovisas i Tabell 22 nedan. Tabell 22 Uppmätta totala ljudnivåer och bakgrundsnivåer vid Kvilla 2:31 för olika vindhastigheter. Utifrån dessa har vindkraftsljudet, d.v.s. den bakgrundskorrigerade ljudnivån, beräknats för respektive vindhastighet. Vindhastighet navanemometer [m/s] 5,7 7,1 8,5 9,9 Vindhastighet på 1 m höjd [m/s] Totalnivå [dba] 28,8 35,4 39,2 4,1 Bakgrundsnivå [dba] 26,5 33,4 34,3 35,3 Bakgrundskorrigerad ljudnivå [dba] 26* 32* *Skillnaden mellan bakgrundsnivå och totalnivå är mindre än 3 db. Beräknad ljudnivå utgör således en övre gräns för vindkraftsljudet. En övre gräns är en benämning enligt mätstandarden (3) som innebär att vindkraftljudet är påverkat av bakgrundsljudet så att vindkraftljudet kan vara upp till denna nivå, men det går ej att fastställa vad den exakta nivån är Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 68 (81)

69 Utifrån analysen enligt Elforsk 98:24 (3) är den ekvivalenta ljudnivån från vindkraftparken, under aktuellt mättillfälle vid 7 m/s på 1 m höjd, 38 dba. Enligt beräkningar av ljudimmission utförda av bolaget redovisade i Rapport R2 (2) beräknas 4 dba i mätpunkten utifrån ljudemissionsmätningar redovisade i Rapport R1 (1). Mät och beräkningsresultat visar på god korrelation. Noterbart är dock att endast vindhastigheter upp mot 7 m/s förelåg vid ljudimmissionsmätningen och enligt Rapport R1 (1) stiger ljudeffektnivån för några av vindkraftverken med,6-,9 dba från 7 m/s-9 m/s. För närmast liggande vindkraftverk, Kvilla 1, är det dock ingen skillnad mellan 7 m/s och 8 m/s. Vid högre vindhastigheter kan den ekvivalenta ljudnivån således vara något högre, uppskattningsvis som högst,-,5 dba i ökad ekvivalent ljudnivå p.g.a. av högre ljudemission, än den redovisade. Kommentar Det förelåg ej medvindsförhållanden från vindkraftparken mot denna fastighet. Högre nivåer vid andra vindriktningar kan inte uteslutas. Lägre uppmätta än beräknade ekvivalent ljudnivåer fås också enligt analysen vilket tyder på detta. Färre än trettio mätvärden med bakgrundsnivå uppmättes vilket är ett avsteg från (3) 6.4 Analys lågfrekvent ljud En analys av lågfrekvent ljud har genomförts i anslutning till ett tillfälle där totalnivå och bakgrundsnivå har uppmätts. Perioden för totalnivå (då vindkraftparken var i drift) är från en 2 min lång period den kl. 21:42. Perioden för bakgrundsnivån (då vindkraftparken var avstängd) är från en 2 min lång period den kl. 22:28. Perioderna har valts då störningar i de redovisade mätpunkterna varit förhållandevis små och vindhastigheten vid verkens navanemometrar var cirka 9 m/s. Uppmätta ljudnivåer redovisas i Figur 51 nedan och jämförs mot Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus. Vid aktuell fastighet gjordes ingen mätning inomhus, men vindkraftsljudet är rimligtvis lägre inomhus än utomhus Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 69 (81)

70 31,5 Hz 4 Hz 5 Hz 63 Hz 8 Hz 1 Hz 125 Hz 16 Hz 2 Hz Ekvivalent ljudnivå [db] Lågfrekvent ljud vid Kvilla 2:31 Riktvärde Lågfrekvent ljud inomhus (FoHMFS 214:13) Hörtröskel (SS ISO 226:24) 6 Kvilla 2:31 ute (Bakgrundsnivå) Kvilla 2:31 ute (vkv i drift) Frekvens [Hz] Figur 51. Totala ljudnivåer och bakgrundsljudnivåer i tersband från 31,5 Hz till 2 Hz, under perioder vid fastigheten Kvilla 2:31. Folkhälsomyndighetens riktvärde finns angiven med röd linje. Ingen ljudnivå inomhus har uppmätts vid fastigheten. De ekvivalenta ljudnivåerna för respektive mätpunkt i figuren ovan finns angivet i Tabell 23. Tabell 23 Uppmätta A-vägda ljudnivåer Kvilla 2:31 för mätperioderna redovisade i Figur 51. Mätpunkt Totalnivå (vkv i drift) Bakgrundsnivå (vkv avstängda) Kvilla 2:31 Ute 38 dba 34 dba Kommentar Då ingen mätning utförs inomhus görs ej bedömning mot riktvärdena i (7). Noterbart är också att det ej förelåg medvindsförhållanden från vindkraftparken mot denna fastighet. Högre nivåer vid andra vindriktningar kan inte uteslutas Analys av rapporterade störningar Framförallt har två grannar fört anteckningar om ljud vid fastigheten eller vid närliggande fastigheter. Detaljerad redovisning av noteringarna redovisas i bilaga A1. I sammanställningen redovisas uppmätt ljudnivå per notering samt vindhastighet vid vindkraftverken. I Figur 52 och Figur 53 redovisas en sammanställning av subjektiv 7926 Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 7 (81)

71 Styrka vindkraftsljud Styrka vindkraftsljud styrka hos vindkraftljudet, på en skala 1-5, relativt dels ekvivalent ljudnivå samt vindhastighet vid navhöjd. Kvilla 2:31 - Styrka mot ljudnivå 6 Styrka mot ljudnivå Ljudnivå [dba] Figur 52. Subjektiv styrka vindkraftljud relativt ekvivalent ljudnivå. Kvilla 2:31 - Styrka mot vindhastighet 6 Styrka mot vindhastighet Vindhastighet Navhöjd [m/s] Figur 53. Subjektiv styrka vindkraftljud relativt vindhastighet vid navhöjd. Noterbart är att en prick i figurerna kan motsvara flera värden. Utifrån figurerna ovan framgår att den subjektiva upplevelsen av ljudstyrkan tenderar att öka med ökande 7926 Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 71 (81)

72 ekvivalent ljudnivå samt vindhastighet. Det finns dock ett stort antal perioder med hög angiven ljudstyrka vid lägre ljudnivåer och vindhastigheter. Ingen ljudinspelning har gjorts i mätpunkten varvid inga ljudfiler har genomlyssnats. 6.5 Sammanfattning resultat Kvilla 2:31 Utifrån mätresultatet kan konstateras att riktvärdet, ekvivalent ljudnivå 4 dba, innehålls enligt den detaljerade analysen med metoden i Elforsk 98:24 (3). Dock förelåg ej medvindsförhållande vid ljudimmissionsmätningen. Ingen jämförelse görs mot Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent ljud i (7) då ingen mätning har gjorts inomhus. Då ingen ljudinspelning utfördes i mätpunkten har ingen objektiv analys av toner utförts Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 72 (81)

73 7 Resultat - Vindkraftverk Kvilla 4 MP Kvilla Fotografi mätpunkt vindkraftverk Kvilla 4 Figur 54. Fotografi mätpunkt stativ, vindkraftverk Kvilla Rapport A Ljudmätningar Kvilla vindkraftpark 1542 Sida 73 (81)