Så mår ungdomar på Lidingö en fördjupning av resultaten från undersökningen Ung livsstil Annelie Alexander & Stig Elofsson

Transkript

1 Så mår ungdomar på Lidingö en fördjupning av resultaten från undersökningen Ung livsstil 2011 Annelie Alexander & Stig Elofsson 1

2 Innehållsförteckning Inledning...5 Metod och material...6 Hälsa och livskvalitet bland ungdomar på Lidingö...10 Hälsans bestämningsfaktorer...15 Levnadsvanor...23 Vad påverkar elevernas hälsa?...33 Slutdiskussion...39 Referenser

3 Inledning Sedan 2005 är hälsa kärnvärdet i varumärket Lidingö och stadens förvaltningar har i uppdrag att arbeta för att ge Lidingöborna förutsättningar för en god hälsa. Hälsoarbetet i förvaltningarna är utformat på lite olika sätt och ytterst är det politikerna som sätter ramarna. Kulturoch fritidsförvaltningens uppgift är att skapa förutsättningar för en mångfald av efterfrågade, lättillgängliga aktiviteter och mötesplatser. Målet är att främja Lidingöbornas hälsa och utveckling genom fysisk aktivitet och stimulerande kulturupplevelser (1). Barn och ungdomar är en prioriterad grupp för Lidingö stads kultur-och fritidsverksamhet, vilket beskrivs i 2012-års budget på följande sätt. Det är väsentligt att barn och ungdomar får ta del av olika fritidsaktiviteter, till exempel olika idrotter, naturupplevelser och kulturverksamheter. På så sätt ökar förutsättningarna för att barn och ungdomar får en rik fritid som de kan ha glädje av även som vuxna. Stadens eget fritidsutbud ska primärt inrikta sig på aktiviteter för barn och ungdomar som kompletterar det som föreningar och andra aktörer på ön erbjuder. Samhällsutvecklingen medför att nya fritidsaktiviteter tillkommer och konkurrerar med redan etablerade. Vi måste därför uppmärksamma hur barn och ungdomars intressen för olika verksamheter förändras och våga ifrågasätta och ompröva de traditionella prioriteringarna (2) Hem- och skolmiljö, sociala relationer och levnadsvanor är faktorer som påverkar barn och ungdomars hälsa under uppväxtåren, men också senare i livet. Det är därför intressant att undersöka och följa hur dessa faktorer utvecklas över tid. På nationell nivå genomförs sedan mitten av 80-talet en enkätundersökning bland landets 11-, 13- och 15-åringar kallad Svenska skolbarns hälsovanor (3). Undersökningen görs vart fjärde år och ingår numera i en internationell undersökning som genomförs i ett 40-tal länder. Enligt undersökningen Svenska skolbarns hälsovanor har ungdomars psykiska hälsa utvecklats i en negativ riktning över tid och på grund av dessa fynd har ytterligare undersökningar om barn och ungdomars psykiska hälsa genomförts på nationell nivå sedan 2006 (4, 5). På Lidingö genomförs sedan 2003 enkätundersökningen Ung livsstil. Undersökningen genomförs vart fjärde år och innehåller en rad frågor som rör ungdomars livssituation och hälsa. I den här rapporten presenteras endast en bråkdel av de resultat som undersökningen genererar. Du som är intresserad av att ta del av resultat från andra frågeområden hittar dessa på Syfte och frågeställningar Syftet med rapporten är att kartlägga hälsosituationen bland ungdomar på Lidingö samt att undersöka eventuella kopplingar till deras livssituation i stort. Detta syfte kan preciseras i följande frågeställningar. 1. Hur är hälsan bland ungdomar i Lidingö? 2. Vilken betydelse har demografiska bakgrundsfaktorer samt skol- och fritidssituation för ungdomarnas hälsa och levnadsvanor? 3. Vilka är de viktigaste faktorerna som kan tänkas förklara ungdomarnas hälsa? 4 5

4 Metod och material Urval och undersökningsgrupp Undersökningen Ung livsstil på Lidingö genomfördes bland elever på högstadiet och gymnasiet hösten Elevurvalet motsvarade 40 procent av det totala elevantalet på högstadiet respektive gymnasiet och de valdes ut genom ett slumpmässigt stratifierat klusterurval med skolklass som enhet. Klasserna viktades utifrån antal elever för att få en representativ bild. På gymnasiet delades urvalet dessutom in i två grupper, naturvetenskapligt program eller övriga program (vilket i praktiken innebär samhällsvetenskapligt program för nästan samtliga). Urvalet på gymnasiet stratifierades också utifrån programgrupp så att fördelningen blev densamma som i hela elevgruppen. Analysmodell och statistiska metoder Analyserna i denna rapport baserades på en hypotetisk kausal modell som bygger på hälsans bestämningsfaktorer (6 8). Modellen utgår från att demografiska bakgrundfaktorer tillsammans med elevernas skol- och fritidssituation påverkar ungdomarnas levnadsvanor och hälsa. Givetvis är det möjligt att livsstilen och levnadsvanorna påverkar skol- och fritidssituationen, men vi har valt att utgå från att sambandet är det omvända. Modellen som använts går dock inte att bevisa med materialet från Ung livsstil eftersom resultaten från undersökningen endast genererar tvärsnittsdata, vilka kan påvisa samband men inte säga något om orsak och verkan. Trots det ger rapporten en fördjupad bild av hälsosituationen bland ungdomar på Lidingö och kan vara en hjälp i arbetet med att identifiera vilka faktorer eller områden som är relevanta att arbeta vidare med utifrån ett folkhälsoperspektiv. Urvalet till undersökningen bestod av 613 högstadieelever och 627 gymnasielever 1. Svarsfrekvensen på högstadiet var 90 procent, vilket innebär att 301 pojkar och 248 flickor besvarade enkäten. På gymnasiet var svarsfrekvensen 88 procent med 309 svar från pojkar och 244 från flickor. Den höga svarsfrekvensen i båda grupperna beror på att undersökningarna genomfördes under lektionstid med ordinarie lärare närvarande. Urvalsgruppen gymnasieelever bestod främst av elever som bor på Lidingö och går i skolan på Lidingö, men också av ett fåtal elever som bor i annan kommun men går i skolan på Lidingö. De ungdomar som bor på Lidingö, men går i gymnasiet i en annan kommun ingick inte i undersökningen. Ett försök att tillfråga även denna grupp gjordes genom utskick av en förkortad version av enkäten till ett slumpmässigt urval. Svarsfrekvensen bland de externa gymnasieeleverna blev trots två påminnelser alldeles för låg för att inkludera i analysen. Skolsituation Demografiska och socioekonomiska bakgrundsfaktorer Fritidssituation Genomförande Enkäten delades ut till eleverna i de utvalda klasserna under vecka men i fem klasser delades enkäten, av olika skäl, ut vecka 47 eller 48 istället. Eleverna besvarade enkäten under ordinarie lektionstid och de flesta elever behövde 60 minuter för att besvara enkätens frågor. (Högstadieenkäten innehöll något fler frågor eftersom vi i denna grupp frågade mer utförligt om fritidsgårdarnas verksamhet.) Utöver ämnesläraren närvarade också personal från kultur och fritidsförvaltningen som gav instruktioner till eleverna och besvarade eventuella frågor som uppstod under tiden som eleverna fyllde i enkäten. Under december månad kodades enkätens samtliga öppna frågor med hjälp av personal från kultur och fritidsförvaltningen. Till varje fråga fanns en kodningsmall där till exempel medlemskap i en förening kodades med olika siffervärden beroende på vilken typ av förening och verksamhet det handlade om. Vid behov kompletterades kodningsmallen med nya kategorier som kommunicerades till samtliga som kodade svaren på de öppna frågorna. Samtliga statistiska bearbetningar har gjorts i SPSS (Statistical Package of Social Science) version Våren 2011 genomfördes Ung livsstil undersökningen bland särskolans elever men dessa resultat redovisas inte i denna rapport eftersom elevunderlaget är betydligt mindre. Resultaten från undersökningen bland ungdomar med funktionsnedsättning kommer att presenteras i en separat rapport. Levnadsvanor Hälsa och livskvalitet Figur 1. Schematisk bild av den teoretiska modell som utgör utgångspunkten för de statistiska analyserna. De demografiska och socioekonomiska bakgrundsfaktorer som använts utöver ålder och kön är familjesituation, invandrarbakgrund och familjens resurser. Beskrivningen av skolsituationen innefattar uppgifter om vilken vikt eleverna lägger vid att vara bra i skolan, hur de trivs i skolan, i vilken utsträckning de skolkat, hur de upplever skolklimatet samt självrapporterade betyg. När det gäller fritidssituationen har man tittat på hur ungdomarna trivs på sin fritid och hur de nyttjar det offentliga utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter. Levnadsvanor innefattar fysisk aktivitet, matvanor samt bruk av tobak, alkohol och narkotika. Beskrivningen av hälsa/livskvalitet innefattar självskattad hälsa, förekomst av psykosomatiska besvär och mått på livskvalitet. För att få en bild av Lidingöungdomarnas aktuella livssituation presenteras resultaten från ovanstående områden uppdelade på kön och skolnivå. Eventuella skillnader mellan könen 6 7

5 har testats med hjälp av Fishers exakta test (om variabeln endast har två värden), x 2 -test (om variabeln innefattar fler värden) eller t-test (om variabeln är kontinuerlig). Resultat från dessa test presenteras genomgående i tabellerna. Eventuella skillnader mellan högstadiet och gymnasiet redovisas i form av kommentarer till tabellerna eller figurerna. Eftersom undersökningen Ung livsstil genomförts på Lidingö vid tre tillfällen (år 2003, 2007 och 2011) är det i vissa fall möjligt att jämföra resultaten över tid. Som ytterligare underlag görs också jämförelser med motsvarande undersökningar från Helsingborg, Huddinge, Jönköping och Linköping åren 2009 och I ett fåtal fall jämförs också resultaten med den nationella undersökningen av svenska skolbarns hälsovanor 2009/10 (3). Efter redovisningen av ungdomarnas levnadsvanor presenteras resultaten från analyser där eventuella samband mellan modellens olika dimensioner studerats närmare. Syftet med detta avsnitt är att ge en bild av vilka faktorer som främst inverkar på ungdomarnas fysiska aktivitet, matvanor och bruk av tobak, alkohol och narkotika. För att få fram eventuella samband har en regressionsanalys 2 använts, vilket innebär att kopplingen till enskilda variabler efter kontroll för övriga förklaringsvariabler studerats. Resultaten ger ett underlag till en diskussion av de enskilda variablernas mer direkta inverkan på ungdomarnas levandsvanor. Två former av regressionsanalys har använts, beroende på karaktären på utfallsvariablerna. I de fall då utfallsvariablerna endast innehåller två värden, eller har transformerats om till två värden, används binär logistisk multipel regressionsanalys. Om utfallet istället innefattar flera värden (efter eventuella transformationer för att det skall bli relativt symetriskt fördelat) används multipel kovariansanalys 3. Liknade analyser gjordes också med självskattad hälsa, förekomst av besvär och livskvalitet som utfallsmått. I dessa analyser ingick bakgrundfaktorer, skol- och fritidssituation och olika levnadsvanor som förklaringsvariabler. Läsanvisningar Läsare som främst är intresserade av att ta del av resultaten i stora drag utifrån den verksamhet man är verksam inom kan med fördel börja med att läsa slutdiskussionen och sedan övergå till att läsa de tidigare avsnitt som känns relevanta. Resultatredovisningen inleds med en beskrivning av ungdomars hälsa och livskvalitet. Därefter presenteras olika bakgrundsfaktorer samt skol- och fritidssituation. Avsnittet innehåller också mått som kan kopplas till ungdomarnas levnadsvanor. Slutligen presenteras resultaten från de multivariata analyserna kopplade till olika förklaringsvariabler och hälsa, besvär och livskvalitet. Rapporten avslutas med ett diskussionsavsnitt som sammanfattar och kommenterar resultaten. Huvudfokus i slutdiskussionsavsnitter dock på hur resultaten kan användas i det praktiska folkhälsoarbetet på Lidingö. 2 Regressionsanalys syftar till att visa effekten av en variabel på en annan. En regressionsanalys kan vara bivariat, vilket innebär att endast två variabler ingår i analysen, en oberoende variabel och en beroende variabel. Regressionsanalysen kan också vara multivariat vilket innebär att den innehåller en eller flera kontrollvariabler. (Kontrollvariabler är variabler som kan påverka det egentliga sambandet och som man därför behöver kontrollera för i analysen). 3 Multipel kovariansanalys är en kombination av variansanalys och linjär regressionsanalys där man studerar samband med både kategoriska och kontinuerliga variabler. De kategoriska variablerna räknas om till medelvärdesskillnader och för de kontinuerliga variablerna redovisas ett effektmått som anger hur medelvärdet för utfallsvariabeln förändras om värdet på den oberoende variabeln ökar. 8 9

6 Hälsa och livskvalitet bland ungdomar på Lidingö I följande rapport används måtten självskattad hälsa, förekomst av psykosomatiska besvär och egenrapporterad livskvalitet för att beskriva ungdomars hälsa och livskvalitet. Dessa tre mått har tidigare använts för att mäta och beskriva barn och ungdomars fysiska och psykiska hälsa i liknande undersökningar och studier (3, 4, 9) och de bedöms därför vara relevanta mått för att beskriva hälsan bland ungdomar på Lidingö. En djupare analys visar också tydliga könsskillnader i valet mellan alternativen bra och ganska bra. Svarsalternativet bra är betydligt vanligare bland pojkarna och ganska bra bland flickorna. Det är också fler flickor som skattar sin hälsa som varken bra eller dålig eller dålig. Däremot syns inga stora skillnader mellan högstadieelever och gymnasieelever. En mer detaljerad bild av elevernas självskattade hälsa totalt sett presenteras i figur 2. Självskattad hälsa En rad studier visar att självskattad hälsa, mätt med en enkel fråga, på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga framtida sjuklighet och dödlighet bland vuxna (10). Kunskapen om i vilken utsträckning detta samband också gäller för ungdomar är mer begränsad, men frågan ingår sedan 2001 i de nationella undersökningarna av Svenska elevers hälsovanor (3). Det finns också studier som funnit att självskattad hälsa kan ses som ett giltigt mått på ungdomars varierande fysiska och emotionella välbefinnande (11). I undersökningen på Lidingö hösten 2011 fick eleverna göra tre skilda skattningar av sin hälsa fysisk, psykisk och totalt utifrån frågan Hur tycker du att din hälsa är?. Eleverna fick fem svarsalternativ på en skala från bra till dålig. I de tidigare undersökningarna som genomförts på Lidingö har eleverna endast skattat sin hälsa totalt sett, men tolkningen av resultaten har alltid genererat frågor eftersom det varit oklart om elverna i sina svar syftar på sin fysiska eller psykiska hälsa, eller både och. Resultaten från undersökningen 2011 visar att det finns ett samband mellan svaren, men skattningen av den totala hälsan bygger på en sammanvägning av hur ungdomarna skattar sin fysiska och psykiska hälsa. Möjligen finns det en något starkare koppling mellan psykisk hälsa och hälsa totalt. I tabell 1 redovisas andelen ungdomar som skattar sin fysiska, psykiska och totala hälsa som bra eller ganska bra, uppdelat på kön och skolnivå. Tabell 1. Olika dimensioner av självskattad hälsa uppdelat på kön och skolnivå. Andelen i procent som skattar sin hälsa som bra eller ganska bra. Självskattad hälsa Pojkar Flickor Sig. nivå Pojkar Flickor Sig. Nivå Fysiskt *** Psykiskt ** ** Totalt *** ** Signifikansnivåer: ** p<0.01; *** p< Ungefär nio av tio pojkar och åtta av tio flickor skattar sin hälsa fysiskt, psykiskt och totalt som bra eller ganska bra. Generellt sett är det fler som skattar sin totala hälsa som bra eller ganska bra, vilket tyder på att eleverna kan vara mindre nöjda med sin fysiska eller psykiska hälsa utan att det slår igenom helt på den totala skattningen. I nästan samtliga fall så finns det en uppenbar skillnad mellan pojkar och flickor. Pojkar skattar i genomsnitt sin hälsa högre än vad flickor gör. På högstadiet tycks könsskillnaderna vara likartade när det gäller fysisk, psykisk eller total hälsa, medan könskillnaderna på gymnasiet är mindre när det gäller fysisk hälsa. Figur 2. Självskattad hälsa (totalt) uppdelat på kön och skolnivå. Andelar i procent. En jämförelse över tid pekar på vissa förändringar framför allt bland flickor. På högstadiet skattar eleverna sin totala hälsa lägre år 2011 än vad de gjorde 2003, men på ungefär samma nivå som På gymnasiet, som inte ingick i studien 2003, finns tecken på att den självskattade hälsan förbättrats mellan 2007 och En jämförelse mellan Lidingö och andra kommuner visar att Lidingöeleverna skattar sin hälsa minst lika högt och oftare högre än vad man gör i andra kommuner. Sett ur detta perspektiv tycks alltså hälsosituationen vara relativt god bland ungdomar på Lidingö, men det är viktigt att komma ihåg att det också finns en liten grupp som upplever sin hälsa som mindre bra. Förekomst av besvär Förekomsten av psykosomatiska besvär används i olika undersökningar som ett mått på barns- och ungdomars psykiska hälsa (3, 4, 9). I undersökningen på Lidingö ställde man frågan Hur ofta har du under läsåret haft följande besvär? tillsammans med svarsalternativen I stort sett varje dag, ungefär 1 gång/vecka, ungefär 1 gång/månad, sällan eller aldrig. I tabell 2 presenteras andelen pojkar respektive flickor som uppger att de i stort sett varje dag upplever olika besvär. Dessutom finns ett beräknat medelvärde för samtliga besvär som frågan avser och tanken är att detta medelvärde ska fungera som ett sammanfattande mått vad gäller besvär

7 Tabell 2. Andel elever i procent som uppger att de har psykosomatiska besvär i stort sett varje dag, samt medelvärdet för förekomsten av besvär uppdelat på kön och skolnivå. Flickor Flickor Typ av besvär Pojkar Sig. nivå Pojkar Sig. Nivå (%) (%) (%) (%) Stress *** *** Ihållande trötthet *** *** Ont i axlar, nacke eller rygg 7 16 *** 9 18 *** Svårt att somna/sova ** Ängslan, oro eller ångest 6 13 *** 6 12 *** Huvudvärk eller migrän 3 10 *** 2 8 *** Deppighet 2 9 *** 3 6 *** Magont (ej mensvärk 1 4 *** 3 7 *** Medelvärde förekomst av psykosomatiska besvär (min: 0, max: 3) Signifikansnivåer: ** p<0.01; *** p< *** *** De vanligaste besvären bland ungdomar är stress och ihållande trötthet. Värt att notera är de tydliga könsskillnaderna som pekar på att betydligt fler flickor upplever olika former av besvär nästan varje dag. Att flickor i större utsträckning känner sig stressade är något som uppmärksammats i en rad andra studier och eventuella förklaringar till detta kommer att kommenteras i diskussionsavsnittet. Skillnaderna mellan högstadiet och gymnasiet vad gäller förekomsten av besvär är begränsade, men det finns en tendens som pekar på att förekomsten är något högre på gymnasiet. En liknande fråga om besvär ställdes i undersökningen som genomfördes på Lidingö När det gäller den genomsnittliga förekomsten av besvär är skillnaderna mellan de två undersökningsåren relativt begränsade. Jämför man däremot med motsvarande undersökningar som genomförts i andra kommuner under perioden kan man notera att förekomsten av besvär på Lidingö i de flesta fall ligger på en låg nivå. Endast resultaten från Jönköping 2009 ligger på samma nivå, medan resultaten i övriga kommuner är högre. Den könsskillnad som framträder på Lidingö gäller även i samtliga kommuner som studerats. Egenrapporterad livskvalitet För att mäta livskvalitet fick eleverna svara på frågan Hur tycker du att livet är som helhet? Frågan besvarades genom att eleverna fick sätta ett kryss på en 10-gradig skala, där 1 motsvarar mycket dåligt och 10 mycket bra. Skattning av livskvalitet används ibland som ett mått på hälsa eftersom undersökningar bland både ungdomar och vuxna visar att frågor om livskvalitet bidrar till ytterligare en dimension när det gäller framför allt psykiskt välbefinnande (12). Det är därför intressant att titta närmare på hur ungdomar bedömer sitt liv i stort. I figur 3 presenteras fördelningen av svaren på frågan om livskvalitet uppdelat på kön och skolnivå. Figur 3. Ungdomarnas skattning av sin livskvalitet uppdelad på kön och skolnivå. Andelar i procent. Av figuren framgår att skattningarna är tydligt snedfördelade. Det är få ungdomar som skattar sin livskvalitet som fem eller lägre. Av figuren framgår också att gruppen flickor i genomsnitt skattar sin livskvalitet lägre, och på högstadiet är det en högre andel flickor som skattar sin livskvalitet lågt (värde 1-6). På gymnasiet är skillnaderna mellan könen inte lika stora utan det mest anmärkningsvärda är att betydligt färre flickor kryssar för den högsta skattningen det vill säga värdet 10. En beräkning av medelvärdet för flickor och pojkar förstärker bilden av att de skattar sin livskvalitet olika. Skillnaderna mellan könen har signifikanstestats med hjälp av ett så kallat t-test. Skillnaderna som syns bland Lidingöungdomar är inte unika utan liknande resultat ses också i de andra kommunerna. Tabell 3. Jämförelse av medelvärdet för livskvalitet över tid, uppdelat på kön och skolnivå. Undersökningsår Pojkar Flickor Sig. nivå Pojkar Flickor Sig. Nivå * # # *** ** *** ** Skillnader mellan könen har testats med hjälp av t-test. Signifikansnivåer: * p<0.05; ** p<0.01; *** p< (# År 2003genomfördes ingen undersökning på gymnasiet.) Jämför man resultaten från 2011 med resultaten från 2007 tycks den genomsnittliga livskvaliteten ha försämrats något på högstadiet men förbättrats något på gymnasiet. Ytterligare jämförelser mellan Lidingö och andra kommuner visar att ungdomarna på gymnasiet skattar sin livskvalitet som högre eller minst lika högt som i andra kommuner. På högstadiet är bilden den motsatta, ungdomarna på Lidingö skattar sin livskvalitet som något lägre än i övriga kommuner, med undantag för Linköping där skattningen ligger ännu lägre. Dessa resultat bör dock tolkas med försiktighet eftersom det i ett längre tidsperspektiv kan visa sig att skillnaderna bara är slumpartade

8 Hur hänger de olika måtten på hälsa och livskvalitet ihop? Det är naturligt att fundera över hur de olika måtten på hälsa och livskvalitet hänger ihop. Ett eventuellt samband har undersökts med hjälp av en faktoranalys 4. Resultaten av faktoranalysen visar att måtten kan sammanfattas i en dimension, vilken kan ses som ett slags hälsomått. Pojkarna på högstadiet utgör dock ett undantag eftersom det i denna grupp framträder en uppdelning mellan fysisk och psykisk hälsa, vilka kan knytas samman med måttet på livskvalitet. Mycket talar alltså för att de mått som avser själskattad hälsa, livskvalitet och psykosomatiska besvär i många fall kan sammanfattas med ett enda mått. Med tanke på de resultat som presenterats i tidigare forskning kring självskattad hälsa måttets starka koppling till såväl fysisk som mental och social hälsa samt dess starka koppling till livskvalitet framstår självskattad hälsa och skattad livskvalitet som två tänkbara alternativ till ett sådant sammanfattande mått. För att bedöma hur väl måtten självskattad hälsa och livskvalitet fungerar har vi undersökt kopplingen till övriga mått med hjälp av multipel regressionsanalys. Genom skapandet av en ekvation beskriver den sambandet mellan en beroende variabel och två eller flera oberoende variabler. Den multipla regressionsanalysen visar tydligt att självskattad hälsa framstår som det mest lämpliga måttet, om man ska välja endast ett mått, eftersom korrelationen med de fyra övriga måtten är 0.92 eller högre. När det gäller livskvalitet är den multipla korrelationen lägre, mellan 0.56 och Sammanfattning Ungdomar på Lidingö har relativt sett en god hälsa och livskvalitet och förändringarna över tid är begränsade. Det mest framträdande är skillnaden mellan pojkar och flickor, men detta är inget som är unikt för Lidingö utan liknande resultat ses i övriga kommuner som genomför samma undersökning. Resultaten från frågorna kopplade till självskattad hälsa visar att det totala måttet fångar både den fysiska och den psykiska dimensionen av frågan på ett bra sätt. Resultaten bland ungdomar på Lidingö ligger därför i linje med resultat som presenterats för vuxna, där en rad studier visat att självskattad hälsa ger stora möjligheter att förutsäga såväl framtida sjuklighet som dödlighet (10). Ett resultat som förstärker bilden av att just självskattad hälsa kan ses som ett tillförlitligt mått på hälsa även bland ungdomar. Hälsans bestämningsfaktorer De faktorer som anses påverka människors hälsa kallas ofta hälsans bestämningsfaktorer och omfattar alltifrån ålder, kön och genetiskt arv till sociala nätverk, levnadsvanor, livsvillkor, miljö och samhällspolitik (6 8). Om man utgår från hälsans bestämningsfaktorer när man analyserar livsstilsenkäten på Lidingö är sociodemografisk bakgrund, skol- och fritidssituation tänkbara förklaringar till ungdomarnas livsstil och hälsosituation. I detta avsnitt beskrivs dessa bestämningsfaktorer och i följande avsnitt studeras hur de kopplas till olika levnadsvanor respektive hälsa och livskvalitet. Demografiska och socioekonomiska bakgrundsfaktorer I enkäten finns ett antal frågor som kan användas för att beskriva bakgrundsfaktorer som ålder, kön, skolnivå och födelseland. Frågan om födelseland avser både eleverna själva och deras föräldrar. Eleverna har delats in i fyra kategorier beroende på de svar som uppgetts. Om både eleven och föräldrarna är födda i Sverige återfinns de i kategorin svenskt ursprung. Kategorin svag invandraranknytning, omfattar elever som är födda i Sverige, men där en av föräldrarna (oftast pappan) är född utomlands. Till denna grupp räknas även adoptivbarn. Kategorin andra generationens invandrare omfattar elever som är födda i Sverige, men där båda föräldrarna är födda utomlands. I den sista kategorin, första generations invandrare, är både eleven och föräldrarna födda utomlands. Tabell 4. Grad av invandraranknytning efter kön och skolnivå. Grad av invandraranknytning Pojkar Flickor Pojkar Flickor (%) (%) (%) (%) Svenskt ursprung Svag invandraranknytning Andra gen invandrare Första gen invandrare Majoriteten av Lidingös ungdomar, cirka åtta av tio, har svenskt ursprung. Andelen med tydlig invandrarbakgrund (första eller andra generationens invandrare) är genomgående låg endast något över fem procent. Ung livsstil innehåller också frågor som på ett generellt sätt beskriver familjeförhållanden och familjens resurser. Frågan Vilka vuxna bor du med? har används som mått på elevernas familjeförhållanden och frågan Vilka personer har du förtroende för? för att få en bild av ungdomarnas relation till sina föräldrar. Tabell 5 beskriver dessa båda variabler. 4 I en faktoranalys sammanfattas olika variabler i en eller flera representativa dimensioner beroende på vilka samband som finns mellan de olika måtten

9 Tabell 5. Familjesituation samt förtroende till föräldrar efter kön och stadium. Familjesituation samt förtroende till föräldrar Pojkar Flickor Sig. Nivå Pojkar Flickor (%) (%) (%) (%) Familjesituation Både mamma och pappa Endast mamma Ibland mamma, ibland pappa Förtroende Förtroende till föräldrar Ej förtroende för någon vuxen Signifikanta skillnader mellan könen saknas. Sig. Nivå Huvuddelen av ungdomarna, cirka sju av tio, bor med båda föräldrarna. Bland övriga är ett växelvis boende vanligast och endast en liten andel bor på annat sätt till exempel med en ensamstående mamma. Könsskillnaderna är små, men det kan vara värt att notera att det bland flickor på högstadiet är något mindre vanligt att bo med båda föräldrarna Det är i stället vanligare med ett växelvis boende. De flesta ungdomar uppger att de har förtroende för sina föräldrar och andelen som svarar att de saknar förtroende för någon vuxen är väldigt låg. Frågan om familjens materiella resurser, som omfattar familjens boende (hyresrätt, bostadsrätt, radhus eller villa) och tillgången till bil, båt och/eller sommarstuga, har använts för att ge en bild av socioekonomisk status. Denna fråga har visat sig vara mer tillförlitlig i ungdomsgruppen jämfört med frågor som handlar om föräldrarnas utbildningsnivå och sysselsättning. På Lidingö kommer cirka tre fjärdedelar från familjer med stora resurser och knappt en fjärdedel från familjer med genomsnittliga resurser. Det är endast en liten grupp som bor i familjer med mer begränsade resurser, vilket är en klar skillnad gentemot övriga kommuner där undersökningen Ung livsstil genomförts. som ett tecken på att eleven inte trivs i skolan och på Lidingö förekommer skolk i mindre utsträckning jämfört med övriga kommuner. Elevernas uppfattning om skolklimatet undersöks genom en fråga där de får ta ställning till ett antal påståenden. Påståendena handlar om det oftast är arbetsro och lugn, bra/positiv stämning, god sammanhållning, att man lär sig något viktigt, att det är bra lärare, att det är stressigt, att det förekommer mobbing, att man får det stöd och den stimulans man behöver för att lyckas i skolan, om det förekommer grova ord/svordomar, våld respektive främlingsfientlighet. En faktoranalys av svaren visar att de kan sammanfattas i tre dimensioner: - en som fångar upp ställningstagandet till positiva element i skolklimatet inne fattande påståendena kring arbetsro/lugn, bra/positiv stämning samt god samman hållning. - en som fångar upp ställningstagandet till negativa element i skolklimatet inne fattande påståendena kring mobbing, grova ord/svordomar, våld, främlingsfientlighet. - en tredje faktor som gäller stöd och stimulans som innefattar stöd, stimulans, bra lärare samt att man lär sig något viktigt. I den fortsatta diskussionen kommer denna faktor att benämnas pedagogiskt stöd. Påståendet kring att det är stressigt hamnar delvis utanför denna gruppering och stress är svagt kopplat till de övriga dimensionerna. En tänkbar förklaring kan vara att eleverna inte bara tar ställning till skolklimatet utan också till individuella faktorer som till exempel höga ambitioner som bidrar till stress. I tabell 6 redovisas andelen elever som instämmer (stämmer precis eller ganska bra) i påståendena kring skolklimatet och medelvärden för de tre ovan presenterade dimensionerna efter kön och skolnivå. Skolsituation I enkäten ingår frågor som berör elevernas skolsituation i olika avseenden. Några handlar om elevernas engagemang, andra om skolklimatet och vilket stöd eleverna kan få i skolan. Frågan om betyg ger en bild av hur väl ungdomarna lyckas med skolarbetet. Att trivas i skolan och att lyckas med skolarbetet torde ha betydelse för elevers hälsa samtidigt som att må bra är viktigt för att kunna prestera och lyckas i skolan. Nästan alla elever på Lidingö, procent, anser att det är viktigt att det går bra i skolan. Bland pojkarna på gymnasiet är denna siffra något lägre men det är fortfarande drygt nio av tio som tycker att det är viktigt. Ungefär 75 procent av eleverna på högstadiet tycker bra eller mycket bra om att gå i skolan och motsvarande siffra på gymnasiet är 80 procent. Hälften av eleverna på gymnasiet känner stor press från sina föräldrar att lyckas i skolan och bland ungdomarna på högstadiet är denna siffra 60 procent bland flickor och 68 procent bland pojkar. På gymnasiet uppger nästan en av fem elever att de skolkat en gång per månad eller oftare. På högstadiet är motsvarande siffra 13 procent. En jämförelse med övriga kommuner visar att ungdomar på Lidingö i högre grad svarar att de tycker om att gå i skolan. Om man endast ser till högstadiet tycks andelen ligga på samma nivå som presenteras i Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10. Skolk kan till viss del ses 16 17

10 Tabell 6. Andel elever i procent som instämmer i olika påståenden kopplade till skolklimatet samt medelvärden för olika skolklimatselement efter kön och skolnivå. Andel (%) som instämmer Pojkar Flickor Sig. nivå Pojkar Flickor Sig. Nivå Oftast arbetsro och lugnt * Bra och positiv stämning ** God sammanhållning ** Främlingsfientlighet Grova ord/svordomar/ könsord * *** Förekommer våld *** 7 3 ** Förekommer mobbing Jag lär mig något viktigt Bra lärare Får stöd för att lyckas Får stimulans för att lyckas * Stressigt ** *** Medelvärden (min: 1, max:4) Positiva element i skolklimat *** Negativa element i skolklimat * * Stöd/stimulans Signifikansnivåer: + p<0.10; * p<0.05; ** p<0.01; *** p< Generellt visar resultaten att huvuddelen av eleverna upplever skolklimatet som positivt och de tycker att de får stöd och stimulans för att lyckas i skolan. Nästan 90 procent eller fler instämmer i att det är en positiv stämning, att det är god sammanhållning och att det oftast är arbetsro och lugnt. När det gäller arbetsro är högstadieeleverna något mindre positiva, endast sju av tio instämmer. På högstadiet är könsskillnaderna relativt små men det finns en tendens (p<0.10) till att pojkar i något högre utsträckning tycker att det är bra, positiv stämning och att man har en god sammanhållning. I de flesta fall är ungdomarna något mer positiva på gymnasiet än på högstadiet. Ser man till negativa element i skolklimatet tycks många instämma i att det används grova ord, svordomar. Andelen som instämmer är högre bland pojkar än bland flickor och högre i högstadiet än i gymnasiet. Av svaren går det dock inte att avgöra hur vanligt förekommande grova ord svordommar är. En mindre del av eleverna, från 10 till 25 procent anser att det förekommer främlingsfientlighet, våld och mobbing. Generellt gäller att högstadieelever oftare instämmer än att gymnasieelever gör det. Det är också på båda skolnivåerna vanligare att pojkar uppger att det förekommer våld, vilket pekar på att det handlar om våld mellan pojkar, som flickor kanske inte ser. En stor del av eleverna, åtta eller fler av tio, tycker att de lär sig något viktigt, har bra lärare samt att de får det stöd och den stimulans de behöver för att lyckas i skolan. Med andra ord så upplever många ungdomar att de får pedagogiskt stöd på olika sätt. Skillnaden mellan flickor och pojkar och skolnivå är begränsade, men det finns en viss tendens till att gymnasieeleverna är något mer positiva. Ett undantag är frågan om stimulans här är gymnasieeleverna något mindre positiva. För att få fram ett medelvärde för de påstående som ingår i respektive dimension har svaren kodats från 1 4, där stämmer precis motsvarar 1 och stämmer inte alls 4. Låga medelvärden för positiva element i skolklimatet och för pedagogiskt stöd/stimulans innebär att ungdomarna upplever skolklimatet som mer positivt och att de i högre utsträckning får pedagogiskt stöd. Ett lågt medelvärde för negativa element i skolklimatet innebär att ungdomarna uppfattar skolklimatet som mer negativt. En jämförelse av resultaten över tid pekar på vissa förändringar. Den främsta förändringen på högstadiet och gymnasiet är att ungdomarna i 2011 års undersökning i högre utsträckning upplever att det är stressigt i skolan jämfört med tidigare. På högstadiet verkar det också vara fler elever som uppger att negativa element i skolklimatet förekommer. Bland pojkar gäller det för alla delar medan det bland flickorna i första hand gäller främlingsfientlighet och mobbning. När man tittar på de positiva elementen tycks däremot förändringarna vara relativt begränsade. Möjligen kan man ana att flickorna på högstadiet är något mer positiva än de var 2007, och resultaten 2011 ligger mer i nivå med På gymnasiet är förändringarna i de positiva elementen i skolklimatet begränsade, men när det gäller de negativa elementen finns det vissa indikationer på negativa förändringar. I den senaste undersökningen från 2011 uppger fler att det förekommer främlingsfientlighet (speciellt bland flickor), grova ord/ svordomar/könsord och mobbing jämfört med Eleverna på Lidingö ger en mer positiv bild när det gäller de positiva elementen i skolklimatet och de ligger högre när det gäller det pedagogiska stödet jämfört med övriga kommuner. Tittar man på de negativa elementen i skolklimatet ligger Lidingö relativt lågt, vilket också pekar på att de upplever skolklimatet mer positivt. Däremot är andelen elever som uppger att det är stressigt högre på Lidingö än i de andra kommunerna. Frågan som undersöker vilka personer ungdomarna har förtroende för bidrar med ytterligare ett perspektiv när det gäller potentiellt stöd i skolan. På högstadiet uppger 40 procent att de har förtroende för någon lärare, 21 procent för skolsköterskan och 12 procent för kuratorn. På gymnasiet är motsvarande siffror 34, 21 respektive 9 procent. Det som är värt att notera är att det är betydligt färre flickor, både på högstadiet och på gymnasiet, som uppger att de har förtroende för någon lärare. På gymnasiet är det 43 procent av pojkarna och endast 23 procent av flickorna som har förtroende för någon lärare samtidigt som 85 procent eller fler på en annan fråga svarar att det är bra lärare i den egna skolan. I undersökningen har eleverna fått uppge sina betyg eller omdömen i följande ämnen: svenska, engelska, matematik, samhällsvetenskap, idrott och estetiska ämnen. Betygen är tänkta att spegla hur eleverna klarar av skolarbetet och i analysen har betygen kodats om till ett numeriskt värde. (MVG=1, VG=2, G=3 och IG (ej uppnått målet) = 4). Med anledning av införandet av det nya betygssystemet fick eleverna i årskurserna 7 och 8 ange vilket omdöme de fick i årskurs 6 respektive 7 (nått längre än målet, uppnått målet eller inte uppnått målet; vilka har kodats om till 1-3). Eleverna i årskurs 9 fick uppskatta vilket betyg de kommer att få i respektive ämnen vid slutet av terminen. På gymnasiet fick förstaårseleverna uppge slutbetyget i årskurs 9 och eleverna från andra eller tredje året utgick från det senaste betyget i ämnet på gymnasienivå. Kodningen av betygen innebär att genomsnittsbetyget kan variera från ett till fyra (för årskurs 7 och 8 från ett till tre) och i samtliga fall innebär ett lägre medelvärde ett bättre betyg

11 Tabell 7. Beräknade medelvärden av betyg och omdöme uppdelat på kön och skolnivå. Medelvärden Pojkar Flickor Sig. nivå Omdöme årskurs 7 och Betyg årskurs Betyg gymnasiet Signifikanta skillnader mellan könen saknas. Genomsnittsbetygen på Lidingö ligger högt något över VG - och de är genomgående högre på Lidingö än i övriga kommuner där Ung livsstil genomförts. På högstadiet har det inte skett någon större förändring sedan 2003, men däremot tycks genomsnittsbetyget på gymnasiet ha ökat mellan 2007 och Fritid Ung Livsstil innehåller ett stort antal frågor om vad ungdomarna gör på sin fritid liksom frågor kring prioriteringar, vad de vill göra på fritiden och vad de tycker att kommunen ska satsa på inom kultur- och fritidsområdet. När det gäller fritid ur ett folkhälsoperspektiv har två mått som mer övergripande beskriver ungdomarnas fritidssituation valts ut hur de trivs på fritiden samt hur de utnyttjar det offentliga stödda fritidsutbudet. Det senare ger också en bild av ungdomarnas preferenser vad gäller fritidsaktiviteter, organiserad eller mer öppen verksamhet. Tre av fyra ungdomar på Lidingö svarar att de trivs bra på fritiden. Endast ett fåtal beskriver sin fritidssituation som varken bra eller dålig eller dålig/ganska dålig. Det är något fler flickor än pojkar som inte tycker att fritidssituationen är bra. Att fritiden är viktig för ungdomarna framträder tydligt om man ser till svaren på frågan Vad ger ditt liv mest mening? (skolan eller fritiden) som illustreras i figur 3 och 4. Ungefär en femtedel, oberoende av kön och skolnivå anser att det främst är fritiden som ger livet mening. Något fler ungdomar, ungefär en tredjedel tycker att både skolan och fritiden ger mening åt livet, men att fritiden betyder mest. Ytterligare en tredjedel anser att skolan och fritiden i lika stor uträckning ger mening åt livet. Övriga anser att skolan är viktigare än fritiden, men att båda ger mening åt livet. Figur 4. Skolans och fritidens betydelse för vad som ger livet mest mening. Andelar i procent och förändringar över tid på bland ungdomar på högstadiet och gymnasiet. Meningsfullhet och delaktighet har i olika studier visat sig ha en stark koppling till hälsa (13). Att mäta dessa variabler på befolkningsnivå kan vara svårt. Ofta används mått som valdeltagande, föreningsdeltagande, besöksstatistik till bibliotek, simhallar och kulturevenemang. I Ung livsstil uppger ungdomarna att fritiden bidrar till att ge mening till livet och därför är det intressant att undersöka hur stor andel av ungdomarna på Lidingö som tar del av det offentligt stödda kultur- och fritidsutbudet. I denna kategori återfinns olika former av deltagande i föreningar, musikskolans eller Sagateaterns verksamheter och/eller besök på Lidingö stadsbibliotek, Gångsätrabadet och någon av öns fritidsgårdar minst varje vecka. Traditionellt sett delas kultur- och fritidsutbudet in i två olika kategorier: organiserad verksamhet (föreningsliv, musikskolan och Sagateatern) och öppna verksamheter (bibliotek, simhall och fritidsgård). I tabell 8 nedan presenteras i vilken utsträckning ungdomarna på Lidingö regelbundet deltar i de olika offentligt stödda verksamheterna. Tabell 8. Deltagande i offentligt stödda verksamheter. Andelar i procent uppdelat på kön och skolnivå. Deltar, nyttjar Pojkar Flickor Sig. nivå Pojkar Flickor Sig. Nivå Organiserad verksamhet *** Endast öppen verksamhet Ej offentligt stödd verksamhet Signifikansnivåer: *** p< En stor andel av de ungdomar som nyttjar de offentligt stödda verksamheterna är medlemmar i någon förening, deltar i musikskolans och/eller Sagateaterns verksamhet. Det tillskott som de öppna verksamheterna ger omfattar som mest sex procent av eleverna. Jämfört med övriga kommuner är utnyttjandet av organiserade fritidsverksamheter bland pojkar ovanligt högt på Lidingö medan flickornas nyttjande motsvarar genomsnittet för övriga kommuner. Tillskottet från öppna fritidsverksamheter är lågt, men så är det även i vissa andra kommuner, t ex Jönköping och Linköping. En grupp ungdomar, mellan procent, utnyttjar inte den offentligt stödda verksamheten 5. Andelen är högre bland flickor och då särskilt bland flickor på gymnasiet. Jämför man med resultaten från tidigare undersökningar på Lidingö är förändringarna bland flickor väldigt små. 5 Offentligt stöttade verksamheter omfattar all föreningsverksamhet, musikskolan, Sagateatern, biblioteket, Gångsätrabadet och öns fritidsgårdar

12 Bland högstadiepojkarna syns däremot en ökning från 2003 till 2007 som ligger kvar på liknande nivå år Bland pojkar på gymnasiet har andelen som inte tar del av den offentligt stödda verksamheten minskat från 39 procent år 2007 till 30 procent år Andelen pojkar som inte nås eller tar del av den av offentligt stödda kultur- och fritidsverksamhet är på Lidingö låg jämfört med andra kommuner medan andelen bland flickor ligger i linje med övriga kommuner. Levnadsvanor Enkäten innehåller en rad frågor som speglar levnadsvanor som på olika sätt påverkar hälsan. Utöver frågor om fysisk aktivitet, matvanor, tobak-, alkohol- och narkotikabruk finns också frågor om bruk av lugnande medel, sömn- och värktabletter. Elevernas svar på påståendena Att jag är frisk och Att jag har en vältränad kropp, som ingår i frågan Hur viktigt är följande för dig? ger ett mer allmänt mått på ungdomarnas inställning till att leva hälsosamt. Sammanfattning kön och ålderskillnader När det gäller familjesituation och familjens resurser är skillnaderna mellan pojkar och flickor och mellan högstadie- och gymnasieelever små. Möjligen är det något vanligare att högstadieflickorna bor växelvis hos sina föräldrar i stället för med båda föräldrarna. När det gäller skol- och fritidssituationen syns det fler och större skillnader mellan de olika grupperna. På både högstadiet och gymnasiet ger flickorna en mindre positiv bild av skolklimatet och det pedagogiska stödet än pojkarna. När det gäller skolklimat handlar det främst om stämningen och sammanhållningen i klassen. På gymnasiet uppger flickorna i mindre utsträckning att de har förtroende för någon lärare och det är färre flickor än pojkar som uppger att det förekommer våld i skolan. På högstadiet är könskillnaden liten när det gäller skolprestationer, men på gymnasiet så är det en högre andel flickor som lägger större vikt vid att det går bra i skolan. Tydliga könsskillnader syns också när det gäller utnyttjandet av offentligt stödd verksamhet 5, och då framför allt bland gymnasieungdomarna. En avsevärt mindre andel av flickorna utnyttjar den organiserade verksamhet som erbjuds inom föreningsliv, musikskolan eller Sagateatern, vilket innebär att färre flickor nås eller tar del av det offentlig stödda fritidsutbudet på Lidingö. På högstadiet är könsskillnaderna i denna fråga begränsade även om de går i samma riktning som på gymnasiet. De åldersskillnader som syns är att bland både pojkar och flickor känner gymnasieeleverna i genomsnitt mindre press från föräldrar att lyckas i skolan. Gymnasieleverna trivs också något bättre i skolan och ger en mer positiv bild av skolklimatet. Däremot anser de att de får sämre pedagogiskt stöd. Fysisk aktivitet Sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa och välbefinnande har studerats i över ett halvt sekel och är väletablerat inom en rad olika forskningsområden (14-17) För att uppskatta hur fysisk aktiva ungdomarna är så har de fått besvara frågan Hur ofta tränar du på din fritid så att du blir andfådd eller svettas? Svaren på frågorna som speglar vikten av att vara frisk och ha en vältränad kropp liksom svaren på frågan om fysisk aktivitet presenteras i tabell 9 nedan. Tabell 9. Betydelsen av att vara frisk och ha vältränad kropp samt egenrapporterad fysisk aktivitet. Andelar i procent uppdelat på kön och skolnivå. Pojkar Flickor Sig. nivå Pojkar Flickor Sig. Nivå Andel (%) som instämmer Mycket viktigt att vara frisk * Viktigt att ha en vältränad kropp ** Fysisk aktivitet *** * Aldrig Mindre än 1 g/v En gång er vecka ggr per vecka ggr per vecka Mer än 5 ggr per vecka Fysisk aktiv < 2 g/vecka Signifikansnivåer: * p<0.05; ** p<0.01; *** p< Ungefär tre fjärdedelar av ungdomarna tycker att det är mycket viktigt att vara frisk och ungefär lika många tycker att det är viktigt att ha en vältränad kropp. På högstadiet betonar flickor något mer betydelsen av att vara frisk och på gymnasiet att ha en vältränad kropp än vad pojkar gör. Skillnaden mellan skolnivåerna är begränsade, men möjligen är det värt att notera förändringen från högstadiet till gymnasiet när det gäller vilken vikt ungdomarna lägger vid att ha en vältränad kropp. Bland pojkar minskar andelen som tycker detta är viktigt, men bland flickorna ökar den. När det gäller egenrapporterad fysisk aktivitet finns det mycket tydliga könsskillnader, speciellt på högstadiet. Pojkarna är generellt mer fysiskt aktiva än flickorna. Bland pojkar sker en nedgång från högstadiet till gymnasiet om man ser till andelen som är fysiskt aktiva på fritiden minst två gånger per vecka, medan det sker en viss uppgång bland flickor. En jämförelse med de andra kommunerna visar att andelen gymnasieungdomar som är fysiskt aktiva på fritiden är högre på Lidingö, medan andelen aktiva på högstadiet ligger på en liknande nivå som de andra kommunerna. Bland de ungdomar på högstadiet som inte är fysisk aktiva på fritiden 22 23

13 är Har inte hittat någon träningsform som passar mig/är rolig den vanligaste förklaringen (49 procent). På gymnasiet anger 48 procent orkar inte och 40 procent Har inte hittat någon träningsform som passar mig/är rolig som orsak till varför de inte tränar/motionerar oftare. Matvanor I enkäten ingår två frågor kring matvanor. Den ena handlar om hur ofta de äter frukt/bär, grönsaker/rotfrukter och godis/chips/ostbågar/kakor/bullar/glass samt hur ofta de dricker läsk/energidryck. Den andra frågan undersöker hur ofta eleverna hoppar över frukost, lunch eller middag och hur ofta de äter snabbmat. En faktoranalys visar att svaren kan sammanfattas i tre dimensioner: Hur ofta ungdomarna äter frukt respektive grönsaker, vilket får ses som en indikator på bra matvanor. För det sammanfattande måttet gäller att högre värde innebär bättre matvanor. Hur ofta ungdomarna dricker läsk/energidryck, äter godis respektive snabbmat, vilket kan ses som en indikator på mindre goda matvanor. För det sammanfattande måttet gäller att högre värde innebär sämre matvanor. Hur ofta ungdomarna hoppar över frukost, lunch eller middag, vilket också är en indikator på mindre goda matvanor. För det sammanfattande måttet gäller att lägre värde innebär att man oftare hoppat över måltider, dvs sämre matvanor. I tabell 10 ges en bild av elevernas matvanor. Tabellen beskriver hur ofta eleverna äter frukt, grönsaker, godis med mera samt hur ofta de hoppar över måltider. Tabellen visar också medelvärden för de konstruerade variablerna goda respektive mindre goda matvanor. I fråga om goda matvanor, det vill säga att äta frukt och/eller grönsaker, så har flickor genomgående bättre vanor än pojkar. Dessutom tycks de goda matvanorna förbättras från högstadiet till gymnasiet. Det är vanligare att eleverna dagligen äter grönsaker och/eller rotfrukter än att de äter frukt eller bär. På högstadiet uppger ungefär var fjärde elev att de äter frukt minst två gånger per dag. På gymnasiet syns dock en skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller fruktintaget, 25 procent av pojkarna och 40 procent av flickorna äter frukt minst två gånger per dag. När det gäller grönsaker så är skillnaderna mellan pojkar och flickor signifikanta. På högstadiet är det 29 procent av pojkarna och 38 procent av flickorna som äter grönsaker minst två gånger par dag. På gymnasiet har andelen ökat till 36 procent för pojkar och 50 procent för flickor. När det gäller de mindre goda matvanorna så uppger ungefär en femtedel, oberoende av kön och ålder, att de äter godis/chips/kakor/glass minst en gång per dag. Andelen som dricker läsk eller energidryck dagligen är 25 procent bland pojkarna och ungefär 10 procent bland flickorna. Ett annat sätt att undersöka mindre goda matvanor är att undersöka hur stor andel som regelbundet hoppar över måltider. Frukosten är den måltid som flest ungdomar hoppar över och på gymnasiet är det ungefär en fjärdedel som hoppar över frukosten flera gånger per vecka, bland både flickor och pojkar. På högstadiet är motsvarande siffror 29 procent bland flickor och 19 procent bland pojkar. Det är också vanligare att flickorna på högstadiet hoppar över lunchen. Det är vanligare att de som hoppat över frukosten också hoppar över lunchen jämfört med de elever som inte hoppat över frukosten. De är dock i minoritet, det vill säga att det vanligaste är att de elever som hoppar över måltider endast hoppar över en av måltiderna och inte båda. Endast ett fåtal ungdomar uppger att de brukar hoppa över middagen. I jämförelse med 2007 tycks det ha skett en viss ökning på högstadiet när det gäller hur många som hoppar över frukost eller lunch, medan förändringarna är små på gymnasiet. Tabell 10. Andel ungdomar som dagligen konsumerar frukt, grönsaker, godis och läsk samt andelen som hoppar över måltider flera gånger i veckan. Äter/dricker Pojkar Flickor Sig. nivå Pojkar Flickor Sig. Nivå Frukt 1 g/dag eller oftare *** Godis 1g/dag eller oftare Grönsaker 1 g/dag eller oftare ** ** Läsk 1 g/dag eller oftare *** *** Flera g/v eller oftare Hoppat över frukost * Hoppat över lunch Hoppat över middag Ätit snabbmat 12 9 * 22 8 *** Medelvärden Goda matvanor ** *** Mindre goda matvanor *** *** Hoppat över måltider * Signifikansnivåer: + p<0.10; * p<0.05; ** p<0.01; *** p<

14 Tobak, alkohol och narkotika Samtliga uppgifter om tobak, alkohol och narkotika bygger på elevernas egen uppskattning av hur ofta de nyttjat respektive drog de senaste fyra veckorna. Elever som svarat att de under den avsedda perioden använt cigaretter, snus, hasch/marijuana eller druckit alkoholhaltiga drycker räknas som brukare, oavsett om de är dagliganvändare eller om det skett vid enstaka tillfällen. De fåtal svar som bedömdes som orealistiska uteslöts från analysen. de senaste fyra veckorna. På gymnasiet är andelen den samma för pojkarna medan den bland flickor ökar till 83 procent. Ungefär 15 procent av pojkarna använder värktabletter motsvarande en gång per vecka och 32 respektive 39 procent av flickorna. Över tid så har andelen ungdomar som använder värktabletter minst en gång per vecka ökat från 7 till 14 procent bland pojkar och från 19 till 32 procent bland flickor på högstadiet. På gymnasiet syns ingen ökning bland pojkar och ökningen bland flickor är inte alls lika stor, från 34 till 39 procent. Bruket av värktabletter bland ungdomar på Lidingö ligger på ungefär samma nivå som i andra kommuner. Skillnader i levnadsvanor kopplade till kön och ålder Sammantaget tycks flickor lägga något större vikt vid att vara friska och/eller att ha en vältränad kropp. På högstadiet är det fler flickor som anger att det är viktigt att vara frisk, på gymnasiet anser flickorna att det är viktigt att ha en vältränad kropp. Den vikt ungdomar lägger vid att vara friska förändras obetydligt från högstadiet till gymnasiet. Däremot tycks det ske vissa förändringar när det gäller hur stor vikt man lägger vid att ha en vältränad kropp. Bland pojkar minskar denna, bland flickor ökar den. Trots det är flickor som grupp mindre fysiskt aktiva. En tänkbar förklaring kan vara att flickor i mindre utsträckning är medlemmar i någon idrottsförening (resultaten redovisas inte). Flickor tycks ur ett hälsoperspektiv ha något bättre levnadsvanor än pojkar. Deras matvanor är bättre, de dricker i mindre utsträckning alkohol och har i mindre utsträckning använt narkotika. Tobaksbruket ligger på samma nivå som bland pojkarna men flickorna använder i högre utsträckning värktabletter. Figur 5. Andel elever som någon gång under de senaste 4 veckorna brukat tobak, alkohol eller hasch/marijuana. Inte särskilt förvånande så är skillnaderna stora mellan ungdomarna på högstadiet jämfört med gymnasiet när det gäller användingen av olika former av droger. Andelen som brukar tobak fördubblas, från en fjärdedel till ungefär hälften och samma sak gäller alkoholkonsumtionen. Viktigt att notera är att det finns en skillnad mellan eleverna i årskurs 7 och årskurs 9 när det gäller bruk av både tobak och alkohol, båda är högre i årskurs 9. Bland de illegala drogerna så är det framför allt hasch eller marijuana som ungdomarna har prövat eller använder regelbundet. Till skillnad från tobak och alkohol så är skillnaderna mellan pojkar och flickor signifikanta när det gäller narkotika, och det är nästan uteslutande bland pojkarna på gymnasiet som hasch eller marijuana är aktuellt. De förändringar som syns över tid är att fler pojkar nyttjar tobak, alkohol och narkotika. Däremot tycks förändringarna bland flickor vara relativt begränsad. I jämförelser med andra kommuner så är andelen som druckit alkohol de senaste fyra veckorna hög på Lidingö. På högstadiet är det vanligast att ungdomarna får alkohol av någon (äldre) kompis som köper ut och nästan en fjärdedel svarar att de tar alkohol från sina föräldrars förråd. Bland gymnasieelever är kompisar som köper ut också det vanligaste alternativet, men drygt 40 procent uppger att de köper själva. Jämförelser med andra kommuner visar också att narkotikabruket bland pojkar på gymnasiet vid den senaste undersökning ligger högre än i de andra kommunerna när det gäller gymnasiet. Vad gäller bruk eller missbruk av läkemedel som värktabletter, sömntabletter eller lugnande medel så är det ytterst få ungdomar som uppger att de använder sömntabletter eller lugnande medel. Att ungdomarna använder värktabletter är desto vanligare och på högstadiet svarar hälften av pojkarna och tre fjärdedelar av flickorna att de använt värktabletter någon gång De ålderskillnader som syns i de olika analyserna är att bruket av olika former av droger ökar från högstadiet till gymnasiet bland både pojkar och flickor. Bland pojkar finns också indikationer på att matvanorna försämras från högstadiet till gymnasiet, medan matvanorna förbättras bland flickor. Bland flickorna gäller att användning av värktabletter ökar från högstadiet till gymnasiet. Samband mellan levandsvanor och bakgrundsfaktorer samt skol- och fritidsituation För det praktiska folkhälsoarbetet är det intressant att titta närmare på i vilken utsträckning ungdomarnas levnadsvanor kan kopplas till olika bakgrundsfaktorer och/eller skol- och fritidssituation. Eventuella samband har undersökts med hjälp av binär multipel logistisk regressionsanalys och multipel kovariansanalys. Vilken av metoderna som använts beror på om utfallet innefattat två utfallsvariabler, till exempel bättre och sämre levnadsvanor, eller om utfallet innefattat fler värden. I det första fallet används oddskvoter 6 för att beskriva resultaten, i det andra skattade medelvärdesskillnader 7. Vid tolkningen är det viktigt att notera att det handlar om direkta samband, det vill säga samband efter kontroll för alla andra oberoende variabler som ingår i analyserna. 6 Oddskvoten ger en bild av hur troligt det är att ungdomar i en viss grupp har den studerade egenskapen. Oddskvoter över 1.00 innebär att det är troligare att gruppen har den aktuella egenskapen och oddskvot under 1.00 att det är mindre troligt. 7 Skattade medelvärdesskillnader anger hur medelvärdet i en viss grupp skiljer sig från den valda referensgruppen (som har värdet 0.00) när det gäller den studerade variabeln

15 Till analysen av fysisk aktivitet så har ungdomarna delats in i två grupper där de som klassas som fysiskt aktiva har uppgett att de tränat/motionerat så att de svettats eller blivit andfådda på fritiden minst två gånger i veckan. I tabell 11 redovisas resultaten för regelbunden fysisk aktivitet bland pojkar respektive flickor på högstadiet och gymnasiet. Tabell 11. Resultat från logistiska regressioner med utfallsmåttet fysisk aktiv 2 ggr/vecka eller mer. Sammanlagd förklaringsgrad (pseudo R 2 ) samt oddskvoter med signifikansnivå uppdelat på kön och skolnivå. Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pseudo R 2 (%) Familjesituation. Bor med Båda föräldrar Växelvis Övrigt Förtroende för föräldrar Nej Ja Familjens resurser + Mycket stora Stora Mindre Grad av invandrarbakgrund * + Svenskt ursprung Svag invandraranknytning 0.25* Invandrarbakgrund Skolklimat: positivt Skolklimat: negativt 0.45* * Skolklimat: stöd Förtroende för Lärare * Skolsköterska Kurator Skolk Skoltrivsel Medelbetyg Fritid: trivsel * 0.49* 1.07 Deltagande i offentligt stödd verksamhet ** *** ** *** Instrumentell Tillskott expressiv ** Utomstående 0.18** 0.19*** 0.17*** 0.12*** Om man ser till förklaringsgraden, i vilken utsträckning de olika variablerna kan förklara om eleverna är fysiskt aktiva eller inte, är skillnaderna mellan de fyra grupperna relativt begränsade. De ungdomar som deltar i organiserade fritidsverksamheter är i högre utsträckning fysisk aktiva, vilket inte är särskilt förvånande med tanke på att majoriteten av dessa verksamheter är kopplade till olika idrottsföreningar. En liten skillnad syns mellan pojkar och flickor vad gäller sambandet mellan fysisk aktivitet och deltagande i musikskolan eller Sagateatern (resultaten redovisas inte). Bland pojkarna syns inget samband men bland flickor verkar det finnas ett samband även mellan den typen av organiserad fritidsverksamhet och fysisk aktivitet. En annan faktor som kan kopplas till fysisk aktivitet är frågan om hur man trivs med sin fritidssituation. I alla grupper, utom bland gymnasieflickor, trivs de som är fysiskt aktiva bättre med fritiden. Icke fysiskt aktiva är alltså mindre nöjda, vilket tyder på att fysisk aktivitet och då inte minst idrottsföreningar intar en central roll när det gäller trivsel på fritiden. Analyserna som gjordes kring ungdomarnas matvanor delades in i tre olika utfall: nyttiga matvanor, onyttiga matvanor och överhoppade måltider. Resultaten gav inga entydiga svar utan det verkar vara olika faktorer som kan tänkas påverka matvanorna i de olika grupperna. I vissa fall är det svårt att försöka göra någon tolkning av resultaten eftersom de ibland är något motsägelsefulla. Ett samband som är värt att notera är att det bland pojkar på både högstadiet och gymnasiet är de med invandrarbakgrund som i större utsträckning har nyttiga matvanor jämför med pojkar med svensk bakgrund. Sambanden med familjens resurser och matvanor är genomgående svaga. Det enda samband som framträder är att det bland gymnasiepojkar är vanligare att de som kommer från familjer med störst resurser i högre utsträckning äter onyttig mat. Det finns alltså inga indikatorer på att elever från familjer med mindre resurser skulle ha sämre matvanor. Relationen till föräldrarna tycks spela roll för om man hoppar över måltider eller inte. Ungdomar som inte har förtroende för sina föräldrar har i större utsträckning hoppat över måltider. Bland flickor på högstadiet finns det också ett samband mellan de som inte bor med båda föräldrarna eller växelvis och att hoppa över måltider. På gymnasiet syns också ett samband mellan överhoppade måltider och lägre betyg. Detta samband har inte undersökts på högstadiet eftersom betygsvariabeln saknas för denna grupp. Logistiska regressionsanalyser användes också för att undersöka vilka faktorer som kan tänkas förklara om ungdomarna använder tobak, alkohol eller narkotika. Resultaten för tobak presenteras i tabellform medan analyserna kopplade till alkohol och narkotika endast kommenteras i texten. Signifikansnivåer: + p<0.10; * p<0.05; ** p<0.01; *** p< Pseudo R² är ett sammanfattande mått som mäter hur starkt sambandet är mellan utfallsvariabeln och de beroende variablerna. Enligt Nagelkirke kan pseudo R² ses som ett mått på hur mycket de oberoende variablerna tillsammans kan förklara variationen i utfallsvariabeln på liknande sätt som förklaringsgraden i vanlig linjär regressionsanalys (en tolkning som inte delas av alla statistiker)

16 Tabell12. Resultat från logistiska regressioner med utfallsmåttet tobaksbruk. Sammanlagd förklaringsgrad (pseudo R 2 ) samt oddskvoter med signifikansnivå uppdelat på kön och skolnivå. Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pseudo R 2 (%) # Familjesituation. Bor med * Båda föräldrar Växelvis * Övrigt Förtroende för föräldrar * * + Nej 2.75* 2.35* Ja Familjens resurser * Mycket stora Stora Mindre * Grad av invandrarbakgrund Svenskt ursprung Svag invandraranknytning Invandrarbakgrund Skolklimat: positivt 0.39* * Skolklimat: negativt 0.49* Skolklimat: stöd 2.18* * Förtroende för Lärare Skolsköterska Kurator * Skolk 2.10*** 1.56* 2.05*** 1.63* Skoltrivsel Medelbetyg ** Fritid: trivsel Deltagande i offentligt stödd verksamhet + Instrumentell Tillskott expressiv 4.37* Utomstående Signifikansnivåer: + p<0.10; * p<0.05; ** p<0.01; *** p<0.001 Förklaringsgraden är något högre bland högstadiepojkar och gymnasieflickor än i de andra två grupperna. Värt att uppmärksamma är den roll relationen till föräldrar verkar spela, speciellt på högstadiet, men till viss del också på gymnasiet. Ungdomar som inte har förtroende för sina föräldrar nyttjar i större utsträckning tobak. Bland flickor på gymnasiet är rökning vanligare bland dem som bor växelvis hos sina föräldrar, jämfört med dem som bor tillsammans med båda föräldrarna. Bland flickor på gymnasiet är tobaksbruket också lägre hos dem som kommer från familjer med mindre resurser. Resultaten visar också att det finns en stark koppling mellan tobaksbruk och skolsituation. Elever som skolkar använder också i större utsträckning tobak. De som använder tobak ger också en mer negativ bild av skolklimatet och det pedagogiska stödet. Bland gymnasieflickorna syns också ett samband med låga betyg. När det gäller alkohol och narkotika är det liknande mönster som framträder. Pojkar och flickor på högstadiet som inte har förtroende för sina föräldrar dricker i större utsträckning alkohol. Skolk är också vanligare bland elever på både högstadiet och gymnasiet som druckit alkohol. Bland pojkar på högstadiet och flickor på gymnasiet så verkar det finnas ett samband mellan familjens resurser och alkoholkonsumtion, där alkoholkonsumtionen är högre bland elever från familjer med mycket stora resurser. Generellt så kan man också se att alkoholbruk är mindre vanligt bland elever som är aktiva inom organiserade fritidsverksamheter. Bland högstadiepojkar och gymnasieflickor som endast deltar i öppna fritidsverksamheter är andelen som dricker alkohol högre och i de andra två grupperna så är det istället de som inte alls tar del av det offentligt stödda fritidsutbudet som sticker ut. Bruk av narkotika tycks främst ha en koppling till skolk bland pojkar på gymnasiet. Resultaten pekar också mot att de som använt narkotika ger en mer negativ bild av skolklimatet. Betydelsen av olika faktorer en sammanfattning För det första kan man konstatera är att det inte går att finna ett enkelt entydigt mönster som kan förklara ungdomarnas levnadsvanor, även om vi bortser från problemet att det inte alltid är självklart vad som påverkar vad. Olika faktorer kan kopplas samman med olika levnadsvanor. De mest framträdande sambanden presenteras i matrisform nedan. Pojkar högstadiet Flickor högstadiet Pojkar gymnasiet Flickor gymnasiet Regelbundet fysisk aktiva Organiserad fritidsverksamhet Organiserad fritidsverksamhet Organiserad fritidsverksamhet Organiserad fritidsverksamhet Nyttigare matvanor Tobaksbruk Alkoholbruk Invandrarbakgrund Förtroende för föräldrar Invandrarbakgrund Lågt förtroende för föräldrar Negativt skolklimat Skolk Lågt förtroende för föräldrar Negativt skolklimat Skolk Lågt förtroende för föräldrar Växelvis boende Negativt skolklimat Skolk Växelvis boende Stora/mycket stora familjeresurser Negativt skolklimat Skolk Lågt förtroende för föräldrar Stora/mycket stora familjeresurser Skolk Öppen fritidsverksamhet Lågt förtroende för föräldrar Skolk Ingen offentlig fritidsverksamhet Skolk Ingen offentlig fritidsverksamhet Skolk Öppen fritidsverksamhet Figur 6. Matris med en sammanfattande bild av samband mellan olika levnadsvanor och sociodemografiska bakrundsfaktorer, skol- och fritidssituation

17 Ser man till familjesituationen är det främst relationen till föräldrar, om man har förtroende för dem eller inte, som verkar vara betydelsefull. Ungdomar som inte har förtroende för sina föräldrar använder i större utsträckning tobak och alkohol. Avsaknad av förtroende för föräldrar kan också kopplas till sämre matvanor genom att denna grupp i högre utsträckning hoppar över måltider. På högstadiet finns också bland flickor en koppling till att de i mindre utsträckning äter nyttigt och bland pojkar till högre bruk av värktabletter. Däremot syns ingen koppling mellan förtroende till föräldrar och användningen av narkotika. Socioekonomisk status, som ofta används för att förklara olika levnadsvanor, verkar i den här undersökningen ha en mer begränsad betydelse. De samband som finns är spridda och delvis motsägande. Bland högstadiepojkarna finns vissa tecken på att elever som kommer från familjer med mindre resurser har mindre goda matvanor de äter i mindre utsträckning nyttig mat, men samtidigt är det mindre vanligt att de använder alkohol. Gymnasieflickor från familjer med mindre resurser är inte i lika stor utsträckning fysiskt aktiva, men samtidigt är det inte lika vanligt att de använder alkohol. Invandrarbakgrund tycks också ha en ganska begränsad påverkan. När det gäller skolsituationen är det främst den starka kopplingen mellan skolk och de olika levnadsvanorna som är framträdande. Skolk är vanligare bland de som är fysiskt inaktiva, hoppar över måltider, använder tobak, alkohol eller narkotika. Bland högstadiepojkar syns också en koppling mellan skolk och högre bruk av värktabletter och bland gymnasiepojkar till att man äter mindre nyttigt. På gymnasiet syns en direkt koppling till medelbetyg där ungdomar som äter mer nyttig mat, inte hoppar över måltider och inte använder alkohol i genomsnitt har högre betyg. Bland gymnasieflickor gäller även att de som inte använder tobak har högre medelbetyg. Vad påverkar elevernas hälsa? I det sista resultatavsnittet kommer eventuella samband mellan de faktorer som presenterats tidigare undersökas i förhållande till självskattad hälsa, besvär och livskvalitet. Innan resultat presenteras är det viktigt att läsaren uppmärksammas på två centrala begränsningar. Den första är att förklaringsmodellen som används är komplex och innefattar ett stort antal variabler. Även om resultaten kontrollerats för multikollinearitet 9 går det inte att utesluta att vissa förklaringsvariabler påverkar varandra. Med tanke på det stora antal statistiska körningar som genomförts så finns det också risk för att slumpen i något fall gjort att en viss variabel slår igenom i vissa fall men inte i andra. Det är därför viktigt att leta efter övergripande mönster. Den andra begräsningen är att materialet är litet, speciellt om man tar hänsyn till modellens komplexitet. Det skulle behövas ett mycket större urval för att kunna dra några men djupgående slutsatser. Trots dessa begränsningar har vi valt att analysera och presentera resultaten utifrån en komplex hypotetisk modell eftersom den bidrar till ytterligare en dimension jämfört med en enkel rapportering av förekomst i form av frekvenstabeller och stapeldiagram. Tidigare i rapporten konstaderades att svaren på ungdomarnas skattningar av hälsan är klart snedfördelade eftersom det är få elever som skattar sin hälsa som dålig. För att hantera detta ur ett statistiskt perspektiv har svarsalternativen bra och ganska bra slagits samman till en kategori. I tabell 13 presenteras resultaten från binär logistisk regressionsanalys med självskattade hälsa totalt sett som utfallsmått. Eventuella samband med skoltrivsel och pedagogiskt stöd är svaga eller väldigt spridda vilket tyder på att ungdomarnas levandvanor inte är särskilt starkt kopplade till dessa dimensioner av skolan. Sambanden mellan levnadsvanor och fritidssituation är mer enhetliga och det som verkar påverka ungdomarnas levandsvanor mest är om de deltar i organiserade fritidsverksamheter eller inte. De som är aktiva i någon förening, musikskolan eller Sagateatern har i högre utsträckning goda levnadsvanor. Skillnaderna mellan de som endast deltar i öppna fritidsverksamheter (i form av regelbundna besök på fritidgårdar, bibliotek eller Gångsätrabadet) och de som inte alls tar del av den offentligt stödda fritidsverksamheten är tvetydiga och svåra att tolka. Lite förvånande är att sambanden med hur ungdomarna trivs med sin fritidssituation och deras levandsvanor är relativt begränsade och ganska splittrade. I just denna fråga är den mest intressanta iakttagelsen att de högstadieflickor och gymnasiepojkar som är fysiskt aktiva trivs bättre med sin fritid. Bland gymnasieflickona syns istället ett samband mellan de som druckit alkohol och en sämre fritidstrivsel. 9 Multikollinearitet är när två eller flera av de oberoende variablerna i regressionsmodellen är korrelerade med varandra i hög utsträckning. Det är ett problem för att man då inte kan hålla isär effekterna av de två variablerna på den beroende variabeln

18 Tabell 13. Resultat från logistiska regressioner med utfallsmåttet god självskattad hälsa. Sammanlagd förklaringsgrad (pseudo R 2 ) samt oddskvoter med signifikansnivå uppdelat på kön och skolnivå. Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pseudo R 2 (%) Familjesituation. Bor med * Båda föräldrar Växelvis * Övrigt ** Förtroende för föräldrar ** Nej ** Ja Familjens resurser Mycket stora Stora Mindre Grad av invandrarbakgrund Svenskt ursprung Svag invandraranknytning Invandrarbakgrund Skolklimat: positivt * 2.32 Skolklimat: negativt * 2.18 Skolklimat: stöd * Förtroende för Lärare Skolsköterska Kurator * 1.15 >100 Skolk Skoltrivsel *** Medelbetyg Fritid: trivsel 0.08*** 0.18*** ** Deltagande i offentligt stödd verksamhet ** + Instrumentell Tillskott expressiv Utomstående * Egenskattad fysisk aktivitet * ** Druckit alkohol Röker eller snusar 13.82* ** Hoppat över måltider Onyttiga matvanor Nyttiga matvanor Vilka faktorer som påverkar hur ungdomar på Lidingö skattar sin hälsa skiljer sig mellan de fyra grupperna i tabellen. Det är endast trivsel med fritiden som verkar slå igenom mer systematiskt. Ungdomar som trivs bättre skattar i högre utsträckning sin hälsa som bra. Även om sambandet inte slår igenom bland gymnasiepojkar syns tendenser att de som är nöjda med sin fritidssituation i högre utsträckning också skattar sin hälsa som bra (utan kontroll för andra faktorer). Om man ser till det samlade förklaringsvärdet så tycks de variabler som ingår vara starkast kopplade till självskattad hälsa bland flickor på gymnasiet. Bland flickor finns också en koppling mellan fysisk aktivitet och självskattad hälsa, både på högstadiet och på gymnasiet. De som är mer fysiskt aktiva skattar i högre utsträckning sin hälsa som bra. Ett annat samband bland gymnasieflickor som är värt att kommentera är den viktiga roll som familjesituation och relation till föräldrar tycks spela. De som bor tillsammans med båda föräldrarna liksom de som har förtroende för sina föräldrar skattar i högre utsträckning sin hälsa som bra. Andra intressanta iakttagelser är kopplingen till skoltrivsel och skolklimat som framträder bland gymnasieeleverna. Bland pojkar kopplas bra hälsa till en mer positiv beskrivning av positiva element i skolklimatet (lugn/ro, positiv stämning, sammanhållning). Samtidigt kopplas bra hälsa även samman med en mer negativ bild när det gäller negativa element i skolklimatet (dvs mobbing, våld osv). En tänkbar förklaring är att resultaten när det gäller skolklimat beror på tekniska problem i analyserna. De signifikanta samband som framträder med rökning/ snusande bland högstadiepojkar och gymnasieflickor bör också kommenteras eftersom de som röker eller snusar skattar sin hälsa bättre än de som inte använder tobak. Sambandet kan bero på tekniska problem i analysen men resultaten kan också bero på att ungdomarna ännu inte känner av några negativa effekter av sitt tobaksbruk utan att det istället förknippas med en samhörighet och en identitet. Frågan om vad som kan tänkas inverka på förekomsten av besvär har undersökts med hjälp av multipel kovariansanalys. Resultaten redovisas inte i tabellform eftersom det inte är några givna samband som framträder. Det som kan noteras är att det bland flickor ännu en gång verkar finnas ett samband med förtroende till föräldrar, det vill säga att de flickor som uppger att de har förtroende för sina föräldrar rapporterar i genomsnitt mindre besvär. De samband som verkar finnas mellan besvär och olika levnadsvanor är främst kopplade till matvanor. De som hoppar över måltider rapporterar också en högre förekomst av besvär. Den sista analysen avser samband med livskvalitet och även här användes multipel kovariansanalys. Signifikansnivåer: + p<0.10; * p<0.05; ** p<0.01; *** p<

19 Tabell 14. Livskvalitet. Resultat från multipel variansanalys med livskvalitet som utfallsmått. Förklaringsgrad (R 2 ) samt skattade medelvärden med signifikansnivå uppdelat på kön och skolnivå. Pojkar Flickor Pojkar Flickor R 2 (%) Familjesituation. Bor med * * Båda föräldrar Växelvis Övrigt * -0.65* -0.78** Förtroende för föräldrar * ** ** Nej -0.61* -0.89** -0.61** Ja Familjens resurser Mycket stora Stora Mindre Grad av invandrarbakgrund Svenskt ursprung Svag invandraranknytning Invandrarbakgrund Skolklimat: positivt *** Skolklimat: negativt Skolklimat: stöd * Förtroende för Lärare 0.49* Skolsköterska Kurator Skolk -0.40** Skoltrivsel *** *** Medelbetyg Fritid: trivsel -1.54*** -0.93*** -0.66*** -0.59** Deltagande i offentligt stödd verksamhet Instrumentell Tillskott expressiv Utomstående Egenskattad fysisk aktivitet Druckit alkohol Röker eller snusar 0.55* Hoppat över måltider Onyttiga matvanor Nyttiga matvanor Signifikansnivåer: * p<0.05; ** p<0.01; *** p< De två mer övergripande sambanden som bör uppmärksammas är med fritids- och familjesituation. Ungdomar som trivs bättre på sin fritid har i genomsnitt högre livskvalitet, ett samband som framträder i alla fyra grupper. I flera av grupperna framträder också att ungdomar som inte har förtroende för sina föräldrar och de som inte bor med båda föräldrarna eller har växelvis boende i genomsnitt upplever en sämre livskvalitet. En sammanfattande bild För att sammanfatta resultaten för utfallsvariablerna självskattad hälsa, förekomst av besvär och upplevd livskvalitet och de olika förklaringsvariablerna presenteras de på ett enkelt sätt i en matris nedan. Endast de förklaringsvariabler som visat på statistiskt signifikanta samband finns med. Pojkar högstadiet Flickor högstadiet Pojkar gymnasiet Flickor gymnasiet Bättre hälsa Färre besvär Högre livskvalitet Trivs på fritiden Trivs på fritiden Fysisk aktiva Trivs i skolan Fysiskt aktiva Förtroende för föräldrar Skolklimat Trivs i skolan Trivs på fritiden Fysiskt aktiva Mindre skolk Trivs på fritiden Bättre matvanor Förtroende för föräldrar Skolklimat Bättre matvanor Förtroende för föräldrar Trivs i skolan Bättre matvanor Förtroende för föräldrar Mindre skolk Trivs på fritiden Fysiskt aktiva Förtroende för föräldrar Trivs i skolan Trivs på fritiden Bättre matvanor Förtroende för föräldrar Skolklimat Trivs i skolan Trivs på fritiden Fysiskt aktiva Skolklimat Trivs i skolan Trivs på fritiden Figur 7. Matris med en sammanfattande bild av vilka faktorer som inverkar på ungdomars hälsa, förekomst av besvär och livskvalitet. Matrisen visar att relationen till föräldrar är direkt kopplat till ungdomars livskvalitet och bland flickor även till färre besvär. Tidigare i rapporten konstaterades att förtroende för föräldrar också har stor betydelse för ungdomars levnadsvanor. Hur eleverna uppfattar skolklimatet och hur de trivs i skolan är också tydligt kopplat till skattningar av hälsa och livskvalitet

20 Störst genomslag får dessa förklaringsvariabler bland gymnasieflickor, där det finns en koppling till alla tre utfallsvariablerna. Som tidigare konstaterats finns det en koppling mellan hur ungdomarna trivs på fritiden och bättre hälsa samt högre livskvalitet. Att fritiden påverkar den upplevda livskvaliteten är kanske inte så förvånande men det är intressant att fritidssituationen också ger genomslag på skattad hälsa. Bland pojkar på högstadiet finns också ett samband med färre besvär. Sambanden mellan nyttjande av offentligt stödd verksamhet och hälsoutfallen är begränsade. En tänkbar förklaring är att ungdomar som inte är aktiva i någon förening, musikskolan, Sagateatern eller regelbundet besöker bibliotek, fritidgårdar eller simhallen troligvis har andra aktiviteter som de ägnar sig åt på fritiden som bidrar till en känsla av meningsfullhet och delaktighet. En intressant iakttagelse är sambandet som verkar finnas mellan ungdomarnas matvanor och hälsa. Sämre matvanor i form av att hoppa över måltider eller i mindre utsträckning äta nyttig mat är kopplade till en högre förekomst av besvär. I folkhälsorapporter av olika slag så uppges ofta socioekonomi och invandrarbakgrund vara kopplade till både levandsvanor och olika hälsoutfall (18). Anledningen till att dessa förklaringsvariabler inte finns med i matrisen ovan är att variablerna familjens resurser och invandraranknytning inte visat sig påverka hälsoutfallen när det gäller ungdomar på Lidingö. En förklaring kan vara den sneda fördelningen i och med att en stor andel av ungdomarna kommer från familjer med stora resurser och endast ett fåtal har invandrarbakgrund. Materialet på Lidingö är alldeles för litet för att dra några definitiva slutsatser och just detta område behöver studeras närmare före det går att konstatera att Lidingös ungdomar utskiljer sig från övriga folkhälsorapporteringar. Slutdiskussion Undersökningen Ung livsstil 2011 på Lidingö visar att Lidingöungdomar, liksom många andra ungdomar i Sverige, har en bra livssituation. En stor andel skattar sin hälsa som god och sin livskvalitet som hög. Psykosomatiska besvär förekommer, men siffrorna på Lidingö ligger i linje med eller är lägre än i andra kommuner. Ungdomarna tycker att det är viktigt att lyckas med sina studier och en stor andel svarar att de trivs bra i skolan. Andelen som skolkar är relativt låg och de flesta ungdomar ger en positiv bild av skolklimatet och det pedagogiska stödet. Bilden av ungdomarnas fritidssituation, som är undersökningens huvudfokus, är också positiv. Majoriteten trivs bra eller mycket bra med sin fritid och den offentligt stödda fritidsverksamheten når en hög andel av ungdomarna på Lidingö. Frågorna som är kopplade till levandsvanor och hälsa visar också att det finns en medvetenhet kring detta. Man anser också att vara fysiskt aktiv för att må bra är viktigare än att tävla (dessa resultat redovisas på www. lidingo.se/stadpolitik/kvalitetochutveckling/unglivsstil). När det gäller matvanor finns det en mindre grupp som regelbundet hoppar över måltider eller på annat sätt har mindre bra matvanor. De allra flesta ungdomarna äter grönsaker och frukt varje dag, även om alla kanske inte når upp till Livsmedelsverkets rekommendation om ett halvt kilo per dag. Bruk av värktabletter, tobak och alkohol är relativt vanligt i ungdomsgruppen medan användandet av narkotika är begränsat till en mindre grupp. Denna grupp har blivit större bland pojkar på gymnasiet jämfört med undersökningen Syftet med denna rapport var utöver att beskriva hälsoläget bland ungdomar på Lidingö att undersöka vilka faktorer som kan tänkas påverka ungdomarnas levandsvanor och hälsa. En utgångspunkt för analyserna har varit att det finns skillnader mellan könen och mellan ungdomar på högstadiet och gymnasiet, ett antagande som har bekräftats av resultaten. Det mest framträdande är att flickor skattar sin hälsa och livskvalitet lägre än pojkar och att flickor i högre utsträckning rapporterar besvär av olika slag. Detta är inte något som är utmärkande för Lidingö utan något som ses i en rad olika undersökningar och rapporter (3-5, 9). De olika statistiska analyserna har lyckats identifiera ett antal faktorer som verkar ha ett direkt samband med ungdomars hälsa, livskvalitet och förekomsten av besvär men generellt sett tycks det vara olika faktorer som påverkar pojkar respektive flickor i de olika åldersgrupperna. En förklaring till varför det finns så få direkta samband med självskattad hälsa kan vara att långsiktiga effekter eller sjukdomar tillföljd av olika levandsvanor ännu inte är något som ungdomarna märker av eller tänker på. Resultaten visar dock att bland flickor på gymnasiet så är det ett antal faktorer som verkar påverka den självskattade hälsan. De faktorer som framträder är förknippade med relationer i hemmet, skolan och fritiden samt olika levandsvanor. Med andra ord områden som i tidigare forskning kategoriserats som hälsans bestämningsfaktorer. Varför denna bild är tydligast bland flickor på gymnasiet och inte i alla grupper kan denna rapport inte ge svar på. Tendensen till ökad stress på Lidingö bland både pojkar och flickor är värd att notera. Om kraven i skolan har ökat, eller om eleverna upplever att det är så på grund av politiska uttalande och diverse uppmärksamhet i media är svårt att säga. Ett antal studier och rapporter de senaste åren har konstaterat att stressrelaterade problem ökar bland ungdomar och unga vuxna i Sverige och att det finns en skillnad mellan könen (3,4, 9, 12, 19)