Ung livsstil i Jönköping - en studie av barn och ungdomar i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet.

Transkript

1 Ung livsstil i Jönköping - en studie av barn och ungdomar i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. - en sammanfattning av resultaten 2015 och jämförelse med tidigare studier. Av Forsknings- och utvärderingsprojektet Ung livsstil Ulf Blomdahl, Stig Elofsson och Linda Lengheden

2 Inledning Jönköpings kommun genomför tillsammans med forskningsprojektet Ung livsstil sedan 1994 undersökningar om barns och ungdomars livsstil och preferenser i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet 1. Undersökningarna har genomförts 1994, 1997, 2000, 2003, 2006, 2009, 2012 och nu År 2000, 2003, 2006, 2009, 2012 och 2015 gjordes också studier med högstadieelever och elever i gymnasiet i särskolan i Jönköping. Studien i Jönköping är gjord på uppdrag av kommunens samverkansgrupp för barn och ungdom (SBU). Studierna om Ung livsstil genomförs också i Stockholms stad, Malmö stad, Linköpings kommun, Helsingborgs stad, Norrköpings kommun, Huddinge kommun, Haninge kommun, Täby kommun, Kalmar kommun, Lidingö stad, Värmdö kommun, Vallentuna kommun, Sävsjö kommun och Falkenbergs kommun. I Stockholm startades studierna Särskolan undersöks också i Stockholms stad, Haninge kommun, Huddinge kommun, Kalmar kommun och Tyresö kommun. Den första särskolestudien gjordes i Jönköping år Antalet elever som besvarat enkäten i Jönköping år 2015 är i mellanstadiet 856, i högstadiet och i gymnasiet Urvalet var i mellanstadiet 910, i högstadiet och i gymnasiet Svarsfrekvensen i mellanstadiet är 93%, i högstadiet 86% och i gymnasiet 84% 3. Urvalet i Jönköping och i de övriga kommunerna har genomförts som stratifierade slumpmässiga urval 4. I alla våra undersökta kommuner ingår både kommunala skolor och friskolor i urvalet. Resultaten är därför representativa för alla elever i kommunerna. I de flesta fall har en anställd från kultur- och fritidsförvaltningen (motsvarande) eller Ung livsstil varit närvarande i klasserna när enkäten fyllts i. Den anställde från kultur- och fritidsförvaltningen har också i de flesta fall introducerat enkäten för eleverna och samlat in enkäterna efter att de fyllts i. Har eleverna haft problem vid ifyllandet av enkäten har den anställde från kultur- och fritidsförvaltningen (eller motsvarande) och lärarna hjälpt till. I särskolan i högstadiet i Jönköping 2015 har 24 elever besvarat enkäten. I bruttourvalet i högstadiet ingick 25 elever (totalundersökning). Svarsfrekvensen är alltså 96%. I särskolan i gymnasiet i Jönköping har 59 elever besvarat enkäten. I bruttourvalet i gymnasiet ingick 68 elever (totalundersökning). Svarsfrekvensen är alltså 86%. Eleverna i träningsskolan ingick inte i studien. Eleverna har fyllt i enkäten under lektionstid. Både lärare och oftast personal från kultur- och fritidsförvaltningen har varit med när särskoleeleverna har fyllt i enkäten. Resultaten från undersökningen om särskoleelevers livsstil i Jönköping kan jämföras med resultaten från undersökningen om särskoleelevers livsstil i Haninge, Stockholm, Kalmar, Tyresö och Huddinge. Resultaten i särskolestudien redovisas i en separat rapport. Att skriva forskningsrapporter tar ofta mycket lång tid. Vi har därför valt, sedan våra studier inleddes 1984, att mycket tidigt låta alla intresserade ta del av våra resultat. Fördelen med 1 Forskningsprojektet Ung livsstil startades i början av 1980-talet på sociologiska institutionen (Ulf Blomdahl) och institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet (Stig Elofsson). Vetenskapligt ansvarig för forskningsprojektet sedan starten är Stig Elofsson, Fil. Dr. i statistik och docent i socialt arbete. 2 Ansvarig för studien 2015 i Jönköping har varit utvecklingschefen vid Kultur- och fritidsförvaltningen Eva Gunnarsson. 3 Ung livsstil publicerar enbart resultat där det finns en urvalsram, där urvalet är dragit från urvalsramen och där svarsfrekvensen är minst 70%. 4 För en detaljerad genomgång om hur urvalet gått till se: Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/ idrottar för lite och vilka är dom? Kapitel 2.

3 denna teknik är att de som är berörda mycket snart efter det att undersökningen genomförts kan starta förändringsarbete om så behövs. Nackdelen är att våra analyser inte finns med när resultaten presenteras. Resultaten från Ung livsstil 2015 finns i följande föreläsningsfiler 5 : 1. SBU 2. Kultur- och fritidsnämnden 3. Kultur- och fritidsförvaltningen, förvaltningsdag 4. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 5. Barn- och utbildningsnämnden Vad är då de viktigaste förändringarna i Ung livsstil i Jönköping 2015 i förhållande till situationen i första hand år 2012 men även situationen vid tidigare mättillfällen? Låt oss först konstatera att förändringstakten i ungdomskulturen är långsammare än vad de flesta både ungdomar och vuxna tror. Det viktigaste resultatet från Ung livsstil 2015 är kanske att ungdomars handlingar och preferenser är ganska oförändrade sedan Det finns dock förändringar som måste noteras. En första viktig förändring är att andelen tonåringar som är med i både förening totalt och i en idrottsförening inte fortsätter att minska är det fler både killar och tjejer som är med i föreningslivet än det var Det vi nu noterar i Jönköping är unikt! Både i Jönköping och i alla andra kommuner i Ung livsstil har andelen tonåringar i förening minskat sedan ganska många år tillbaka 7 I mellanstadiet är det % som är med i en förening, i högstadiet 61% och i gymnasiet 52%. I en idrottsförening är andelen som är med 75% i mellanstadiet, 51% i högstadiet samt i gymnasiet 41%. Killar och tjejer är med i en förening i ungefär samma grad. I en idrottsförening är dock killar med i högre utsträckning än tjejer. Andelar medlemmar i förening totalt och i idrottsförening sjunker med ålder i studien 2015 liksom i tidigare studier. Färre ungdomar i gymnasieåldrar har styrelseuppdrag i dag än på 1990-talet. Andelen med styrelseuppdrag har sjunkit sedan första studien 1994 (11% hade styrelseuppdrag) fram till 2012 (4%) är det 5% som har styrelseuppdrag. En annan viktig förändring (läs förbättring) är att allt färre ungdomar använder alkohol 8. Detta gäller bland killar och tjejer i både högstadiet och i gymnasiet. Andelen som använt någon typ av narkotika är relativt lika i förhållande till både 2009 och Killar använder narkotika i högre grad än tjejer. En viktig förändring sedan 1994 är att både barn och ungdomar i Jönköping upplever att de har det bättre på fritiden 9. Tjejer i alla tre stadierna upplever under hela undersökningsperioden sedan 1994, att de har det sämre på fritiden än killar. 5 Dessutom finns alla resultat totalt och uppdelat på kön i tre ifyllda enkäter. Dessa enkäter kan beställas från utvecklingschef Eva Gunnarsson på kultur- och fritidsförvaltningen i Jönköping. 6 För resultat se föreläsningsfil, Blomdahl/Elofsson/Lengheden, Kultur- och fritidsnämnden 7 Se Blomdahl/Elofsson/lengheden/Åkesson, Segrar föreningslivet? i Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Fokus För resultat se föreläsningsfil, Blomdahl/Elofsson/Lengheden, SBU. 9 För resultat se föreläsningsfil, Blomdahl/Elofsson/Lengheden, Kultur- och fritidsnämnden. Skalnivån på frågan är bra, ganska bra, varken bra eller dåligt, ganska dåligt, dåligt. I texten redovisas svarsalternativt bra.

4 Vi ser att barn och ungdomar i alla tre stadierna skattar sin hälsa allt sämre 10. Detta gäller både killar och tjejer. Sämst mår tjejer i gymnasiet. Tjejer och killar i gymnasiet tycker också att livet som helhet är sämre än 2009 och Sämst tycker gymnasietjejerna det är. Även ungdomar i högstadiet tycker livet är sämre än i tidigare studier. Ungdomar i övriga kommuner i Ung livsstil anser också (självskattad hälsa) att deras hälsa är sämre än vad ungdomar i tidigare studier tyckte. En annan viktig förändring är att barn och ungdomar i Jönköping liksom i andra kommuner i Ung livsstil läser böcker i allt mindre utsträckning 11. Tonåringar i Jönköping, liksom i övriga undersökta kommuner, besöker också bibliotek i allt mindre grad. Detta gäller både killar och tjejer. Andelen gymnasieelever som tänker sig läsa vidare på universitet eller högskola är oförändrad sedan 2009 och Tjejer tänker sig i något högre grad än killar att läsa vidare. Det är relativt få ungdomar i Jönköping, i jämförelse med ungdomar i övriga kommuner i Ung livsstil, som tänker sig att läsa på universitet eller högskola. I fortsatta texten ska vi i huvudsak koncentrera oss på Ung livsstil i Jönköping år Vi har frågat tonåringarna vad de tycker Jönköpings kommun i första hand ska satsa på inom kultur- och fritidssektorn. De alternativ som tonåringarna fått ta ställning till är: Idrott (t.ex. idrottsanläggningar och idrottsföreningar), Fritidsgårdar/liknande träffpunkter, Natur (t.ex. sjöar, parker och friluftsområden), Kultur (t.ex. bibliotek, dans, kulturskola, kulturhus, replokaler, teater och utställningar), Föreningsverksamhet - inte idrott (t.ex. scoutkårer, religiösa föreningar/församlingar, invandrarföreningar och kulturella föreningar). Ungdomarna har fått rangordna alternativen 1 till 5. Både killar och tjejer i högstadiet och i gymnasiet tycker att Jönköpings kommun i första hand ska satsa på idrott 13. Tjejer i både högstadiet och i gymnasiet tycker att Jönköpings kommun i andra hand ska satsa på kultur. Killar i högstadiet och gymnasiet tycker att kommunen i andra ska satsa på Naturen (t.ex. sjöar, parker och friluftsområden). Tonårskillarnas stöd för att kommunen ska satsa på Kultur är svagt. Vår studie visar att tonårskillar i första hand önskar att Jönköpings kommun inom idrottsområdet fram till år 2019 ska satsa på fotbollsplaner och i andra hand på gym (inne) 14. På tredje plats bland killar i högstadiet kommer yta för parkour och bland gymnasiekillar skjutbanor. Tjejer i högstadiet vill att kultur- och fritidsnämnden i tur och ordning fram till 2019 ska satsa på simhallar/badhus, gym (inomhus) och ridsportanläggningar/stall. Gymnasietjejer önskar att kommunen fram till 2019 i tur och ordning ska satsa på motionsspår/skidspår, gym (inomhus), utegym och beachvolleyplaner 15. Både killar och tjejer i gymnasiet i Jönköping är överens om att kultur- och fritidsnämnden inom kulturområdet fram till år 2019 i första hand ska satsa på ungdomsfestivaler 16. Tjejer i gymnasiet önskar i andra hand att kommunen ska satsa på konserter (rock, 10 Första studien om hälsa gjordes Studierna har sedan genomförts 2006, 2009, 2012 och För resultat se föreläsningsfil, Blomdahl/Elofsson/Lengheden, Kultur- och fritidsnämnden. För övriga kommuner se resultatredovisning på Ung livsstil på Facebook. 12 För resultat se föreläsningsfil, Blomdahl/Elofsson/Lengheden, Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. 13 För resultat se föreläsningsfil, Blomdahl/Elofsson/Lengheden, Kultur- och fritidsnämnden. 14 För resultat se föreläsningsfil, Blomdahl/Elofsson/Lengheden, Kultur- och fritidsnämnden. 15 I alla kommuner i Ung livsstil vill gymnasietjejer i allt högre utsträckning att kommunerna ska satsa på motionsspår/skidspår. 16 För resultat se föreläsningsfil, Blomdahl/Elofsson/Lengheden, Kultur- och fritidsnämnden.

5 pop), och i tredje hand media/film. Gymnasiekillar önskar i andra hand att det ska satsas på lokaler för LAN och i tredje hand på media/film. Killar i högstadiet önskar i första hand det ska satsas på lokaler för LAN och i andra hand på media/film. Högstadietjejer vill i första hand att Jönköping ska satsa på ungdomsfestivaler och i andra hand på konserter (rock, pop). Stödet för att Jönköpings kommun i första hand fram till 2019 ska satsa på bibliotek och kulturskolan är relativt lågt bland tonåringar. Tjejer i högstadiet tycker i högre utsträckning än killar i högstadiet att det ska satsas på Kulturskolan. 77% av tjejer i gymnasiet och 62% av gymnasiekillar tycker att det i Jönköpings kommun behöver finnas mötesplatser där enbart gymnasieungdomar har möjlighet att bara vara eller syssla med olika aktiviteter (kultur, idrott, möjlighet till studier). Ungdomar i övriga kommuner tycker också att kommunerna ska satsa på mötesplatser enbart för gymnasieungdomar. Det bästa (öppen fråga) med Jönköping enligt killar i gymnasiet är i tur och ordning: Bra snabbmatställen (11%), Vättern (6%), Naturen (6%) och att Jönköping är lagom stort (5%). Tjejer i gymnasiet tycker i tur och ordning att det bästa med Jönköping är: Naturen (10%), centrala Jönköping (t.ex. hamnpiren) (10%), att det är trevligt/mysigt/fint i Jönköping (9%). Vättern (9%) och att Jönköping är en vacker stad (8%). Det sämsta (öppen fråga) med Jönköping enligt gymnasiekillar är i tur och ordning: Dåliga kommunikationer (9%), Juneporten (5%) och många tiggare (4%). Det sämsta med Jönköping enligt tjejerna är i tur och ordning: Dåliga kommunikationer (12%), dålig sammanhållning (8%) och för lite att se och göra (7%). Det är 2015, som vid alla övriga undersökningstillfällena, ungefär lika få högstadieelever och gymnasielever som inte tycker skolan är meningsfull Det är också få tonåringar, vid alla undersökningstillfällen, som inte tycker de lär sig något viktigt i skolan 19. Något färre elever i både högstadiet och i gymnasiet tycker, i förhållande till studierna 2009 och 2012, att skolan är mycket meningsfull. Det är också något färre elever, jämfört med studierna 2009 och 2012 som tycker att de dels lär sig något viktigt i skolan, dels (gäller högstadiet) får det stöd och den stimulans som de behöver för att lyckas i skolarbetet 20. I gymnasiet har det inte ägt rum några stora förändringar sedan studien 2006 när det gäller stöd och stimulans. De flesta elever tycker att det inre arbetsklimatet i skolan än bra eller ganska bra. Störst problem i skolan enligt eleverna är att det används för mycket grova ord/svordomar och att det inte i tillräcklig hög grad är arbetsro och lugnt. Ganska många elever i framförallt gymnasiet upplever stress. Det är fler tjejer än killar i både högstadiet och i gymnasiet som upplever stress. Några stora förändringar över tid har inte ägt rum när det gäller god sammanhållning, bra och positiv stämning samt arbetsro och lugnt. Färre högstadieelever än i tidigare studier anser att det förekommer våld i skolan, grova ord/svordomar och främlingsfientlighet. Eleverna i både högstadiet och gymnasiet är överens om att mobbningen har minskat sedan i första hand mitten av 00-talet. Eleverna i mellanstadiet och i gymnasiet tycker också i högre utsträckning än tidigare att de har bra lärare. 17 Det är omkring 15% som inte tycker skolan är meningsfull. Då har vi slagit ihop alternativen inte särskilt meningsfull och inte alls meningsfull. Övriga svarsalternativ i frågan är mycket meningsfull och ganska meningsfull. 18 För resultat se föreläsningsfil, Blomdahl/Elofsson/Lengheden, Barn- och utbildningsnämnden, och, Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. 19 Då har vi slagit ihop nej, inte speciellt mycket och nej inget alls. Mellan 15% och 20% tycker då att de inte lär sig något viktigt. Övriga svarsalternativ i frågan är: Ja, mycket och Ja, ganska mycket. 20 Här redovisas svarsalternativet Ja, mycket.

6 Stora förändringar har dock skett när det gäller högstadieelevernas förtroende för lärarna var det 13% av högstadieeleverna som hade förtroende för någon lärare är det 46%. Både högstadie- och gymnasieelever i Jönköping läser i liten grad läxor Högstadieeleverna läser läxor i snitt i veckan 2,4 timmar och gymnasieeleverna 3,5 timmar. Tjejer läser läxor mer än killar. Eleverna tillbringar mycket mer tid med att titta på TV, lyssna på musik, chatta, surfa, spela spel på dator, idrotta/motionera än att läsa läxor 21. Högstadieelever besöker fritidsgårdar i alla våra kommuner i högre grad än gymnasieelever. Killar besöker fritidsgårdar mer än tjejer i alla studier i Jönköping sedan 1994 och i alla andra kommuner. Det viktigaste för dem som besöker fritidsgård är att själv få bestämma om jag vill delta i aktiviteter på fritidsgården, att det är viktigt att kunna träffa både killar och tjejer, att gården är fri från skolan, att jag ska kunna träffa nya kompisar och att jag får koppla av/ta det lugnt. På helgen vill killar i stor utsträckning att fritidsgården ska arrangera TV-spel, E-sport/LAN och idrottsturneringar. Tjejer vill att gårdarna i första hand ska arrangera filmvisningar, cafékvällar och disco/dans/klubb. Orsakerna till att huvuddelen av högstadieeleverna inte besöker fritidsgård är att de upplever att fritidsgården inte har ett utbud som attraherar. Både killar och tjejer i Jönköping och alla andra kommuner vill att fritidsgårdarna i första hand ska vara öppna på kvällarna på fredagar och lördagar 22. Tjejer i Jönköping och andra kommuner är med i Kulturskolan mer än killar i alla tre stadierna. Det viktigaste för eleverna i Kulturskolan är att ha kul, lära sig mer och att uppleva en bra stämning. Vilka är då de platser i Jönköping som flest elever besöker under en 4-veckors period? Flest killar i högstadiet har besökt hamburger-, pizza eller kebabställen (70%) och A6 (64%). Tjejerna i högstadiet har i störst utsträckning besökt A6 (76%) och hamburger-, pizza eller kebabställen (70%) Gymnasietjejer har i störst utsträckning besökt A6 (85%) och caféer (82%) medan killar i gymnasiet i störst utsträckning varit på hamburger-, pizza eller kebabställen (84%) och A6 (73%%). Kompisar är det som är viktigast för tonåringar både i Jönköping och i andra kommuner. Tjejer tycker det är viktigare att vara en bra kompis än killar medan killar tycker att ha många kompisar är viktigare än tjejer. Killar tycker det är viktigare än tjejer att ha en vältränad kropp och vara bra på en idrott. Tjejer tycker å sin sida i större utsträckning än killar att det är mycket viktigt att vara bra i skolan och att föräldrarna alltid har tid för dem. Det är, inte förvånansvärt alls, föräldrar som tonåringar i störst utsträckning har förtroende för 23. Minst 71% har vid alla våra undersökningstillfällen haft förtroende för sina föräldrar. Tjejer har i något större utsträckning än killar förtroende för sina föräldrar. Sedan studien 2009 har vi också frågat ungdomar om de har förtroende för någon kompis. Vi ser att det är ungefär lika många ungdomar som har förtroende för någon kompis som för sina föräldrar. 21 För resultat se föreläsningsfil, Blomdahl/Elofsson/Lengheden, Barn- och utbildningsnämnden. 22 För resultat se föreläsningsfil, Blomdahl/Elofsson/Lengheden, Kultur- och fritidsnämnden. 23 För resultat se föreläsningsfil, Blomdahl/Elofsson/Lengheden, Barn- och utbildningsnämnden, och, Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

7 Tjejer i Jönköping och i alla våra andra undersökningskommuner är mer rädda än killar att gå ut på kvällarna (fredag, lördag) i såväl sitt bostadsområde som i Jönköpings centrum 24. De känner också mer obehag eller rädsla än killar på bussarna. Liksom i alla tidigare studier både i Jönköping och i våra andra kommuner ser vi att ungdomar med högre betyg är överrepresenterade i skolliknande verksamheter, d.v.s. i kulturskolan och i föreningslivet. De med låga betyg är, liksom i tidigare studier i förhållande till de med höga betyg, överrepresenterade bland dem som besöker de kommunala fritidsgårdarna 25. När det gäller besök på bibliotek ser vi bland killar inga signifikanta skillnader mellan de med höga respektive låga skolbetyg. Tjejer med goda skolresultat besöker dock bibliotek i betydligt högre grad än tjejer med mindre bra skolresultat. De med höga betyg läser böcker på sin fritid i högre grad än de med lägre betyg. Ungdomar på studieförberedande program är med i förening totalt, idrottsförening, besöker bibliotek och läser böcker på sin fritid i betydligt högre grad än ungdomar på yrkesförberedande program. Vi ser i Jönköping, liksom i våra andra kommuner, att barn och ungdomar som tillhör en högre socioekonomisk grupp är med i förening totalt, idrottsförening och i kulturskolan i högre grad än barn och ungdomar i lägre socioekonomiska grupper Bland tonåringar noterar vi att de i de lägre socioekonomiska grupperna besöker de kommunala fritidsgårdarna i betydligt större utsträckning än de i de högre socioekonomiska grupperna. När det gäller biblioteksbesök noterar vi inga systematiska skillnader mellan ungdomar i olika socioekonomiska grupper. Fritidsgård (de kommunala) liksom bibliotek besöks i högre utsträckning av första och andra generationens invandrare än av de ungdomar som är födda i Sverige av föräldrar som också är födda i Sverige ( svenska ungdomar ) Detta gäller i alla våra kommuner. Första och andra generationens invandrare är bland både killar (undantag killar i mellanstadiet) och tjejer starkt underrepresenterade i alla tre stadierna i både förening totalt och i en idrottsförening. Enligt ungdomarna i Jönköping och i alla andra undersökta kommuner står livets mening i första hand att sökas på fritiden För resultat se föreläsningsfil, Blomdahl/Elofsson/Lengheden, SBU. 25 Blomdahl/Elofsson/Lengheden, Jönköping Ung livsstil en jämförelse mellan olika åldrar när det gäller skolframgång, socioekonomisk bakgrund, svensk respektive utländsk bakgrund och fritidsvanor, 26 Blomdahl/Elofsson/Lengheden, Jönköping Ung livsstil en jämförelse mellan olika åldrar när det gäller skolframgång, socioekonomisk bakgrund, svensk respektive utländsk bakgrund och fritidsvanor, 27 En analys av detta finns i: Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/ idrottar för lite och vilka är dom? Se t.ex. sidorna Blomdahl/Elofsson/Lengheden, Jönköping Ung livsstil en jämförelse mellan olika åldrar när det gäller skolframgång, socioekonomisk bakgrund, svensk respektive utländsk bakgrund och fritidsvanor, 29 Invandrare tillhör i högre grad än svenskar lägre socioekonomiska grupper. Det innebär, när inte kontroll för social bakgrund görs, att man inte kan göra utsagor om skillnader beror på socioekonomisk bakgrund eller beror på invandrareffekter. För en närmare analys av detta se: Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/ idrottar för lite och vilka är dom? sid Frågan är formulerad på följande sätt: Vad ger ditt liv mest mening? Svarsalternativen är: Det är främst skolan som ger mening åt livet. Både skolan och fritiden ger mening åt livet, men skolan betyder mest. Skolan och fritiden betyder lika mycket för att ge mening åt livet. Både skolan och fritiden ger mening åt livet, men fritiden betyder mest. Det är främst fritiden som ger mening åt livet. För resultaten i detalj se föreläsningsfil, Blomdahl/Elofsson/Lengheden, Kultur- och fritidsnämnden.