Ung livsstil. Livsstilsundersökning bland barn och ungdomar i Jönköpings kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ung livsstil. Livsstilsundersökning bland barn och ungdomar i Jönköpings kommun"

Transkript

1 Ung livsstil Livsstilsundersökning bland barn och ungdomar i Jönköpings kommun

2 Inledning Fakta Ung livsstil 2012 hade följande underlag till studien: 713 barn i mellanstadiet skolår 5 (svarsfrekvens: 90%), barn/unga i högstadiet skolår 7 och 9 (svarsfrekvens: 80%) samt gymnasiet skolår ungdomar (svarsfrekvens: 70%). Totalt antal barn i undersökningsgruppen var detta år Urvalet är stratifierat slumpmässigt. Följande bakgrundsvariabler användes: ålder, kön, geografiska områden, socioekonomisk bakgrund, skolframgång och olika grader av svensk bakgrund. Fritidsnämnden och därmed också Fritid Jönköping, har i uppdrag att erbjuda en meningsfull och aktiv fritid för Jönköpings barn och unga. En förutsättning för att lyckas med detta uppdrag är att ha god kännedom om målgruppen hur flickor och pojkar mår, vad de gör på sin fritid och vad de vill att det ska satsas på. Jönköpings kommun genomför, tillsammans med forskaren Ulf Blomdahl och Stig Elofsson (Stockholms universitet) sedan 1994 undersökningar om barns och ungas livsstil i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Undersökningarna genomförs vart tredje år och har sedan 2000 även genomförts i särskolan. Studien i Jönköping görs på uppdrag av kommunens samverkansgrupp för barn och ungdom (SBU). Syftet med studien är att se vilka faktorer som spelar roll om flickor och pojkar har en aktiv fritid eller inte. Resultaten är representativa för alla barn och unga i kommunen. I denna populärutgåva av studien, genomförd i maj 2012, presenteras ett axplock av resultatet. Ung livsstil i Jönköping grundar sig på en omfattande statistisk undersökning som gjorts bland Jönköpings barn och unga och som resulterat i en nyanserad bild av vad våra unga av idag tänker om livet och samhället, hur skolan, fritiden och familjelivet fungerar, vad de vill göra på sin fritid och mycket mer. Förutom en intressant läsning ger undersökningen också god vägledning för vad politikerna ska satsa på nu och framöver. Studierna om Ung livsstil genomförs även i Stockholms stad, Haninge kommun, Lidingö stad, Helsingborgs stad, Norrköpings kommun, Linköpings kommun, Täby kommun, Sävsjö kommun, Kalmar kommun och Huddinge kommun. Trevlig läsning! Jönköping mars 2014 Flickor Pojkar Hans-Åke Antonsson fritidsdirektör Innehåll Inledning... 2 Så mår Jönköpings unga... 4 Vad vill ungdomar satsa på?... 8 Föreningslivet i Jönköping...12 Motionsvanor Läs och biblioteksvanor Fritidsintressen Mötesplatser för unga Framtida utmaningar Kontakt Fritid Jönköping Box Huskvarna tfn (vxl) fritid@jonkoping.se FOTO: SMÅLANDSBILDER, mikael nyander och joakim walltegen 2 UNG LIVSSTIL

3 UNG LIVSSTIL 3

4 Så mår Jönköpings unga Vi har frågat Jönköpings barn och unga om hur Alla barn och unga trivs de ser på livet som helhet, och om deras egna bättre på sin fritid 2012 än Både upplevelser av situationen på fritiden, i skolan bland pojkar respektive och den personliga hälsan. Generellt ser vi att flickor faller andelen Jönköpings unga trivs ungefär lika bra med sin som trivs bra på sin fritid som unga i andra undersökta kommuner. fritid från mellanstadiet till gymnasiet. Unga i Jönköping trivs ungefär lika bra på fritiden som unga i andra kommuner av likartad storlek. Trivseln med livet i stort har förbättrats i högstadiet och försämrats i gymnasiet i förhållande till undersökningen Pojkarna trivs generellt sett bättre än flickorna med sin fritid. Bland högstadieelever är det 66 procent som läst läxor mindre än tre timmar i veckan. Motsvarande siffra i gymnasiet är 55 procent. Flickor läser läxor mer än pojkar. Eleverna tillbringar mycket mer tid med att titta på TV, lyssna på musik, chatta, surfa, spela spel på dator, idrotta/ motionera än att läsa läxor. Det är fortfarande ganska få elever i Jönköping som säger att de direkt efter gymnasiet skulle vilja studera på universitet eller högskola. Flickor vill studera vidare i högre grad än pojkar. Alla barn och unga bedömer sin hälsa något sämre vid varje studie sedan Pojkar i alla stadier Glädjande är att både högstadieelever och gymnasieelever tycker att skolan är meningsfull och att de lär sig viktiga saker. Det är något fler högstadieelever och gymnasieelever 2012 än vid tidigare undersökningstillfällen som tycker att de får den stimulans som behövs för att de ska lyckas i skolan. Unga i gymnasiet tycker 2012 att de i högre grad än tidigare får det stöd som behövs för att lyckas i skolarbetet. Förbättringar i det inre arbetsklimatet i skolan har enligt mellanstadieeleverna ägt rum på de flesta områdena. I högstadiet har det skett kontinuerliga förbättringar på alla områden. Gymnasieeleverna tycker över tid att det inre arbetsklimatet har blivit bättre jämfört med tidigare när det gäller god sammanhållning, bra och positiv stämning och det är oftast arbetsro och lugnt. Störst problem i skolan enligt eleverna är att det används för mycket grova ord/svordomar och att det inte i tillräckligt hög grad är arbetsro och lugn. 66% av eleverna på högstadiet uppger att det har läst läxor mindre än tre timmar i veckan. Flickor läser mer läxor än pojkar. 4 UNG LIVSSTIL

5 Hur har du det på din fritid? Årskurs % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Bra Årskurs % 80 % 60 % skattar sin hälsa högre än flickor. Sämst hälsa bedömer flickor på gymnasiet sig ha. Detta gäller i alla övriga undersökningskommuner. Flickor i Jönköping liksom i övriga kommuner anger också att de i högre grad än pojkar haft ont i huvudet, magen, varit jättetrött och haft svårt att sova. Ju bättre skolbetyg eleverna har desto bättre hälsa har de. De som läser läxor flest timmar skattar sin hälsa bäst. Ungdomar i högre socioekonomiska grupper skattar sin hälsa bättre än de i lägre socioekonomiska grupper. Studierna i alla övriga kommuner visar att de som är fysiskt aktiva skattar sin hälsa bättre än de som är fysiskt inaktiva. Kompisar är det som är viktigast för unga både i Jönköping och i andra kommuner. Flickor tycker det är viktigare att vara en bra kompis medan pojkar tycker att ha många kompisar är viktigare. Pojkar tycker det är viktigare än flickor att ha 40 % 20 % 0 % Dåligt Gymnasiet 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Dåligt Ganska dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Ganska bra Bra Bra UNG LIVSSTIL 5

6 en vältränad kropp och att vara bra på en idrott. Flickor tycker å sin sida i större utsträckning än pojkar att det är mycket viktigt att vara bra i skolan och att föräldrarna alltid har tid att prata med dem. Det är föräldrar som unga i störst utsträckning har förtroende för. Hur tycker du att din hälsa är? Årskurs % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Dålig Ganska dålig Varken bra eller dålig Ganska bra Bra Årskurs % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Bra Gymnasiet 100 % 80 % 60 % 76% 40 % 20 % av ungdomarna på gymnasiet, både flickor och pojkar, 0 % Dålig Ganska dålig Varken bra eller dålig Ganska bra Bra tycker att de har en bra hälsa, eller en ganska bra hälsa. 6 UNG LIVSSTIL

7 UNG LIVSSTIL 7

8 Vad vill ungdomar satsa på? Ung livsstil ger oss värdefulla kunskaper om Vilken typ av vad Jönköpings barn och unga vill att vi ska fritidsaktiviteter tycker barn och unga att satsa på. Pojkar och flickor har delvis olika Jönköpings kommun prioriteringar. ska satsa på? Eleverna i de tre stadierna tycker att kommunen i första hand ska satsa på idrott (idrottsföreningar och idrottsanläggningar). På andra plats tycker barn och ungdomar att kommunen ska satsa på kultur (kulturskola, bibliotek, teater, dans, kulturhus och utställningar). På tredje plats kommer i högstadiet fritidsgårdar/träffpunkter. Pojkar i alla tre stadierna tycker i första hand att Jönköping ska satsa på idrott. Det tycker också flickor i mellan och högstadiet. Flickor tycker det är viktigare än pojkar att kommunen ska satsa på kultur. Pojkar och flickor i alla tre stadierna tycker det är ungefär lika viktigt att det satsas på fritidsgårdar. Flickor både i högstadiet och i gymnasiet tycker i högre grad än pojkar att kommunen ska satsa Vilken typ av fritidsaktiviteter tycker du Jönköpings kommun ska satsa på? Rangordna 1-5 Natur 14 % Förening 9 % Fritidsgård 7 % Kultur 21 % Idrott 50 % Förening 8 % Fritidsgård 17 % Natur 12 % Kultur 19 % Idrott 43 % Förening 14 % Natur 15 % Fritidsgård 15 % Kultur 22 % Idrott 34 % Årskurs 4-6 Årskurs 7-9 Gymnasiet Idrott (t.ex idrottsanläggningar och idrottsföreningar) Kultur (t.ex kulturskola, bibliotek. teater, dans, utställningar) Annan föreningsverksamhet (t.ex scout, kyrka, invandrarförening) Natur, sjöar och parkområden (för skötsel, underhåll och kalkning) Fritidsgårdar/träffpunkter 8 UNG LIVSSTIL

9 Vilka kulturverksamheter tycker du Jönköpings kommun ska satsa på? Årskurs 7-9 på dansföreställningar, skapande verksamhet, kulturskola och ungdomsfestivaler. Pojkar både i yngre och äldre tonåren önskar i högre grad än flickor i motsvarande åldrar att kommunen ska satsa på media/film. Både unga pojkar och flickor i Jönköping är överens om att kulturverksamheter fram till 2016 i första hand ska vara ungdomsfestivaler, konserter för rock och pop och media/film. Stödet för att kommunen ska satsa på bibliotek är svagare i Jönköping än i de flesta andra kommuner. Kulturskolan har ett starkare stöd bland elever i högstadiet än bland elever i gymnasiet. Vår studie visar att unga önskar att Jönköpings kommun inom idrottsområdet fram till 2016 i första hand ska satsa på gym. Mellanstadieeleverna tycker att det i första hand ska satsas på fotbollsplaner. Pojkar i högstadiet önskar att kommunen i första hand ska satsa på fotbollsplaner och i andra hand 1. Ungdomsfestivaler (44 %) 2. Konserter, rock, pop (27 %) 3. Media/film (15 %) 4. Kulturskolan (12 %) Gymnasiet 1. Ungdomsfestivaler (57 %) 2. Konserter, rock, pop (38 %) 3. Media/film (15 %) 4. Skapande verksamhet (14 %) (t.ex. drama, musik, foto, bild skrivarverkstad) 5. Dansföreställningar (11 %) 1. Media/film (32 %) 2. Ungdomsfestivaler (28 %) 3. Konserter, rock, pop (24 %) 4. Studieförbundens verks. (7 %) (t.ex. dans, musik, jägarskola, hundressyr, språk) 1. Ungdomsfestivaler (46 %) 2. Konserter, rock, pop (37 %) 3. Media/film (27 %) 4. Skapande verksamhet (6 %) (t.ex. drama, musik, foto, bild skrivarverkstad) 5. Dansföreställningar (1 %) 52% av alla gymnasieungdomar tycker att ungdomsfestivaler är den kulturverksamhet som Jönköpings kommun ska satsa mest på fram till UNG LIVSSTIL 9

10 Vilka idrottsanläggningar tycker du Jönköpings kommun ska satsa på fram till 2016? Årskurs 4-6 på gym. Gymnasiepojkar är av åsikten att kommunen i första hand ska satsa på gym och i andra hand sporthallar för bollsporter. Flickor i både högstadiet och gymnasiet tycker att det i första hand ska satsas på gym och i andra hand simhallar. 1. Simhallar (33 %) 2. Fotbollsplaner (33 %) 3. Ridanläggningar (24 %) 4. Skidbackar (23 %) 5. Sporthallar för bollsporter (18 %) 1. Fotbollsplaner (43 %) 2. Sporthallar för bollsporter (29 %) 3. Simhallar (21 %) 4. Skidbackar (16 %) Ishallar för ishockey (16 %) Årskurs Gym (31 %) 2. Simhallar (21 %) 3. Fotbollsplaner (21 %) 4. Skidbackar (18 %) 5. Sporthallar för bollsporter (17 %) 1. Fotbollsplaner (33 %) 2. Gym (28 %) 3. Sporthallar för bollsporter (25 %) 4. Simhallar (12 %) Gymnasiet 1. Gym (33 %) 2. Simhallar (23 %) 3. Ridanläggningar (18 %) 4. Lokaler för aerobics/dans (16 %) 5. Motionsspår/skidspår (15 %) Beachvolleyplaner (15 %) 1. Gym (29 %) 2. Sporthallar för bollsporter (25 %) 3. Fotbollsplaner (21 %) 4. Skjutbanor (12 %) Banor för motorsport (12 %) (t.ex. enduro, cross, speedway, isracing) 23% av flickorna i gymnasiet tycker att kommunen bör satsa på simhallar. Bland pojkarna på gymnasiet är gym och sporthallar för bollsporter mest efterfrågade. 10 UNG LIVSSTIL

11 UNG LIVSSTIL 11

12 Föreningslivet i Jönköping Hur går det för föreningslivet i Jönköping? Den Föreningslivet i ideella föreningens roll förändras i takt med Jönköping har en stor och betydande roll i individens vardag. Fritid Jönköping är mån folkhälsoarbetet och om att hänga med utvecklingen av framtidens är idag den enskilda förening. Samhället förändras hela tiden verksamhet där och därmed bör även vissa av strukturerna i flest barn och unga föreningslivet förändras. är fysiskt aktiva. Det är inte bara idrottsföreningar som bidrar i folkhälsoarbetet utan även föreningar som ägnar sig åt exempelvis friluftsliv och djurhållning gör att fler blir fysiskt aktiva. Att vara aktiv i en förening leder utöver själva deltagandet till social samvaro, fostran och kunskap. Många har funnit vänner för livet genom sitt föreningsdeltagande. Hur går det för de olika idrotterna* i Jönköpings kommun? Årskurs Fotboll (18 %) 2. Ridning (7 %) 3. Innebandy (4 %) Handboll (4 %) 5. Friskis&Svettis (3 %) 1. Fotboll (32 %) 2. Innebandy (12 %) 3. Handboll (3 %) Ishockey (3 %) 5. Golf (2 %) *Idrotter som är organiserade under Riksidrottsförbundet (RF) Fritidsnämnden i Jönköpings kommun ska arbeta för att skapa goda förutsättningar för stadens föreningsliv att bedriva verksamhet och få fler engagerade. Föreningslivet skapar en meningsfull fritid för barn och unga, samtidigt som det finns grupper som delvis eller helt står utanför. En minskning av antalet medlemmar sker för många föreningar när ungdomar börjar i högstadiet och framförallt gymnasiet. Jönköpings kommun och föreningslivet har ett gemensamt ansvar att inspirera och motivera ungdomar att delta i föreningslivet. Det finns idag svårigheter att finna personer som är beredda att engagera sig i föreningen genom att vara ledare eller sköta andra sysslor. Detta gäller särskilt mindre föreningar där få personer får dela på många åtaganden och där man inte har samma möjligheter att erbjuda ersättning till dem som väljer att engagera sig. Det är viktigt att de som väljer att engagera sig ideellt får stöd och kunskap i arbetet. Smålandsidrotten ska tillsammans med Jönköpings kommun stötta föreningslivet när det gäller utbildningar för ledare och andra funktioner inom föreningen. Strävan är att alla som arbetar med barn och ungdomar ska ha en grundläggande ledarutbildning. Ung livsstil 2012 visar att Jönköpings föreningsliv är duktiga på att organisera barn upp till 12 års ålder. I högstadiet ser vi att det sker ett tapp inom främst deltagandet i idrottsföreningar och unga i gymnasiet lämnar idrotten i än större utsträckning. Därmed inte sagt att ungdomarna inte vill idrotta. Deltagandet i övrigt föreningsliv håller sig stabilt i alla stadier. Föreningslivet är en viktig arena för 12 UNG LIVSSTIL

13 Med i förening Årskurs 7-9 (procent) Totalt Pojkar Flickor 1 Sanda idrottshögstadium Attarpsskolan Junedalsskolan Flahultsskolan Internationella Engelska skolan Stadsgårdsskolan Ljungarumsskolan Alfred Dalinsskolan Rosenlundsskolan Med i idrottsförening Årskurs 7-9 (procent) Totalt Pojkar Flickor 1 Sanda idrottshögstadium Attarpsskolan Junedalsskolan Flahultsskolan Internationella Engelska skolan Stadsgårdsskolan Ljungarumsskolan Alfred Dalinsskolan Rosenlundsskolan Bland Jönköpings kommuns högstadieskolor är det Sanda idrottshögstadium som har flest andel elever involverade i föreningslivet medan eleverna på Rosenlundsskolan är de som i minst utsträckning är aktiva i föreningslivet. UNG LIVSSTIL 13

14 både lärande och rekreation. I Jönköping har vi traditionellt sett ett starkt föreningsliv, där barn- och ungdomsverksamheten domineras av idrott. Trenden i landet är dock att deltagandet i föreningslivet minskar, både bland tonåringar och bland äldre. Även Jönköpingsungdomarnas föreningsengagemang sjunker med åldern. Flickor i gymnasieåldern är den grupp som är minst med i föreningslivet. Andelen elever i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet som är medlemmar i en förening totalt och i en idrottsförening har minskat sedan talet. I exempelvis gymnasiet var det procent av pojkarna och 48 procent av flickorna som var med i en idrottsförening. Motsvarande siffror i dag är 34 procent respektive 27 procent. Tendensen att speciellt unga är mindre med i föreningslivet totalt och i idrottsföreningar noteras även i de övriga kommuner som genomför studien. Barn och unga i Jönköping är med i föreningslivet i något större utsträckning än barn och unga i huvuddelen av de andra kommunerna vilka genomför studien. Flickor i Jönköping i alla tre stadierna är med i föreningslivet totalt i något mindre utsträckning än pojkar. procent av pojkarna och 58 procent av flickorna i årskurs 5 medlemmar i en idrottsförening. År 2012 gick dessa elever i årskurs 2 på gymnasiet. Det var 34 procent av pojkarna och 27 procent av flickorna som var medlemmar i en idrottsförening. Ser man till sambanden mellan självskattad hälsa och medlemskap i idrottsförening stämmer resultaten väl med forskningen som visar att fysisk aktivitet har en klar hälsoeffekt. Aktiva i idrottsförening skattar sin hälsa bättre än övriga. Färre unga har uppdrag i föreningar i dag jämfört med tidigare. Andelen med styrelseuppdrag har sjunkit kontinuerligt sedan första studien Även i övriga kommuner minskar andelen tonåringar som har styrelseuppdrag och uppdrag i en arbetsgrupp eller kommitté. Tonårsflickor har uppdrag i föreningslivet i högre grad än pojkar i tonåren. Det viktigaste för unga när de idrottar och motionerar på fritiden är att må bra och ha roligt, snarare än att tävla, vinna, bli bäst eller spela med i det bästa laget. Vi kan i alla studerade kommuner också se att ju äldre de unga är i desto mindre utsträckning blir de medlemmar i en idrottsförening. År 2006 var UNG LIVSSTIL

15 Motionsvanor Hälften av alla högstadieungdomar i Jönköping Varför behöver vi röra är med i en idrottsförening. En del idrottar på oss? Genom att vara fysiskt aktiv även utanför idrottsrörelsen, exempelvis i ökar muskelmassan kommunens badanläggningar, motionsspår och och bentätheten, friskotek men även i privat regi. Trots detta är koordinationen, mer än 20 procent av ungdomarna i högstadiet balansen, konditionen fysiskt inaktiva på sin fritid. och den allmänna orken förbättras. Även immunförsvaret stärks vid fysisk aktivitet. För barn och unga finns det dessutom särskilda anledningar att vara fysiskt aktiv. I barn och ungdomsåren, när kroppen fortfarande växer och utvecklas, är det av särskilt stor vikt att skelettet belastas för att bli stärkt och att motorik och balans främjas. Det finns även forskning som visar på att inlärningsförmågan ökar och att Hur ofta på din fritid tränar du så att du blir andfådd eller svettas? Minst 2 gånger per vecka (procent) Årskurs 4-6 Årskurs 7-9 Gymnasiet skolprestationerna förbättras när barn och unga är fysiskt aktiva. Det är aldrig för sent att börja motionera eller att röra på sig. Det blir enklare om träning ses som en god vana. I ung livsstil uppger de unga att de vill att Jönköpings kommun satsar på gym. Gym är även bra ur en tillgänglighetsaspekt då det finns träningsalternativ för de flesta. Det är viktigt för hälsan att motionera regelbundet. Ett minimum för goda motionsvanor anses vara att motionera så att man blir andfådd eller svettig minst två gånger i veckan. Vi kan se att många ungdomar i Jönköping rör på sig mindre än så. Huvudskälen till att många pojkar och flickor inte tränar är enligt dem själva att det finns andra saker som är roligare och att de inte orkar. För kommunen och föreningarna är det prioriterat att hitta aktiviteter och former som kan locka fler unga att träna. Pojkar är mer fysiskt aktiva än flickor oberoende av mått på fysisk aktivitet. Flickor tycks däremot ha bättre matvanor. Flickor äter mer grönsaker och frukt än pojkar. Det finns flera andra studier som visar att många barn och unga rör på sig för lite eller är fysiskt inaktiva. Flickor är mer fysiskt inaktiva än pojkar, flickor med utländsk bakgrund är i större utsträckning inaktiva än de med svensk bakgrund och barn som kommer från hem med sämre ekonomisk standard idrottar/motionerar mindre än de som kommer från hem med god ekonomisk standard. Fritidsnämnden i Jönköping ska särskilt verka för att få fler flickor i allmänhet mer fysiskt aktiva. Motion är livsnödvändigt för kroppen. Forskning har visat att stillasittande är en stor UNG LIVSSTIL 15

16 riskfaktor i dagens samhälle oberoende av graden av idrottande/motionerande. En timmes motion på kvällen väger inte upp för en hel dags stillasittande. För barn- och unga rekommenderas minst 60 minuters fysisk aktivitet varje dag. Aktiviteten kan delas upp i flera pass under dagen och aktiviteterna bör vara så allsidiga som möjligt. Den fysiska aktiviteten kan te sig i olika former såväl spontant som organiserat. Idrott, träning, tävling, lek, kroppsövning, motion, friluftsliv och mycket mera. Jönköpings kommuns badanläggningar har cirka en halv miljon besökare årligen. Verksamheterna består av bad, gruppträning och friskotek och inriktar sig särskilt på att få fler fysiskt aktiva genom att erbjuda tränings- och motionsmöjligheter på en nivå som alla klarar av. Många unga Jönköpingsbor önskar också motionera på egen hand och när det passar dem själva, så kallat spontant motionerande som löpning, jogging, styrketräning, gympa, powerwalk och dans. 31% av alla gymnasieungdomar, både flickor och pojkar, rankar gym som den högst prioriterade investeringen av idrottsanläggningar som Jönköping bör satsa på fram till år UNG LIVSSTIL

17 Läs och biblioteksvanor Många olika undersökningar visar att svenska barn och unga idag läser färre böcker och besöker bibliotek mer sällan än tidigare. Ung livsstil visar att även Jönköpings ungdomar, och då främst pojkarna, besöker biblioteken i mindre utsträckning än tidigare. Internet och ny teknik kan vara en bidragande orsak till de ändrade läs- och biblioteksvanorna. Andelen högstadieelever och gymnasister som besökt bibliotek har minskat över tid. Flickor i alla tre skolstadierna går mer på bibliotek på fritiden än pojkar. Så är det också i övriga kommuner. Alla våra studier visar att andelen elever som läst en bok den senaste veckan, har minskat kontinuerligt sedan vår första studie Vi ser i Jönköping och i andra kommuner att andelen som läst en bok den senaste veckan minskar från mellanstadiet till gymnasiet. Det är samma tendens som när det gäller att besöka bibliotek på fritiden och deltagande i idrottsförening och i kulturskola. Flickor läser böcker och besöker bibliotek i högre grad än pojkar. Stödet för att Jönköpings kommun i första hand fram till 2016 ska satsa på bibliotek är lågt. Stödet för att kommunen ska satsa på bibliotek är svagare i Jönköping än i övriga kommuner. Kulturskolan har ett starkare stöd bland elever i högstadiet än bland elever i gymnasiet. Har du på din fritid besökt ett bibliotek de senaste fyra veckorna? Andel som svarat minst en gång Årskurs 4-6 Årskurs 7-9 Gymnasiet Har du läst någon bok den senaste veckan? Andel som svarat minst en gång Årskurs 4-6 Årskurs 7-9 Gymnasiet På Öxnehaga bibliotek görs satsningar i ett led att vända lästrenden bland unga. De boende har sina rötter i många olika delar av världen. Biblioteket har en självklar plats i lokalsamhället. Tack vare idogt nätverksarbete, god samverkan med andra i området och en öppenhet för infall och idéer från olika och ibland oväntade håll, lockas också de invånare dit som inte brukar besöka biblioteket. UNG LIVSSTIL 17

18 Fritidsintressen Bakom de offentliga satsningarna på barns och Liksom i alla tidigare ungas fritid ligger mer eller mindre outtalat studier både i Jönköping och i övriga kommuner ambitioner/tankar om att dessa satsningar ser vi att ungdomar skall leda till en bättre hälsa sett från ett brett med högre betyg är perspektiv. Kunskapen om hur olika typer av överrepresenterade fritidsverksamheter kan inverka på hälsan är i kulturskolan och i dock begränsad. föreningslivet. De med lägst betyg är liksom i tidigare studier i förhållande till de med högst betyg något överrepresenterade bland de pojkar som besöker fritidsgårdar. Bland flickor besöker de med höga och låga betyg fritidsgård i ungefär samma grad. Vi ser i Jönköping liksom i övriga kommuner att högstadieungdomar som tillhör en högre socioekonomisk grupp är med i förening totalt, idrottsförening och i kulturskolan i högre grad än ungdomar i lägre socioekonomiska grupper. Kulturskolan lyckas dock i högstadiet nå flickor i de olika socioekonomiska grupperna i ungefär samma grad. I gymnasiet är pojkar i de olika socioekonomiska grupperna med i kulturskolan i ungefär samma grad. I högstadiet ser vi att pojkar i lägre socioekonomiska grupper besöker fritidsgård i betydligt större utsträckning än pojkar i högre socioekonomiska grupper. Bibliotek besöks av flickor i lägre socioekonomiska grupper i högre utsträckning än ungdomar i övriga socioekonomiska grupper. Jönköpings fritidsområden (fritidsgårdar) ska regelbundet själva, eller i samverkan med föreningslivet arrangera regelbundna idrotts-/ motionsmöjligheter för barn och unga. Flickor i Jönköping och i andra kommuner är med i kulturskolan mer än pojkar i alla tre stadierna. Både pojkar och flickor i Jönköping är med i kulturskolan i Jönköping i ganska stor utsträckning i förhållande till övriga kommuner. Ju äldre eleverna blir i desto mindre grad är de med i kulturskolan. Det viktigaste för eleverna i kulturskolan är att ha kul, lära sig mer och att uppleva en bra stämning. 81% av alla barn på mellanstadiet uppger att de har en bra fritid. 18 UNG LIVSSTIL

19 Vad får dig att må bra på din fritid? Öppen fråga Årskurs Kompisar (65 %) 2. Idrottsförening (43 %) 3. Familjen (42 %) 4. Vara ute i naturen (16 %) (t.ex. friluftsliv, fiske) 1. Idrottsförening (50 %) 2. Kompisar (46 %) 3. Spela data/tv-spel (19 %) 4. Vara ute i naturen (16 %) (t.ex. friluftsliv, fiske) Årskurs Kompisar (81 %) 2. Familjen (39 %) 3. Idrottsförening (35 %) 4. Sova/vara ostörd (10 %) Idrotta motionera utanför RF-idrotten (10 %) 1. Kompisar (56 %) 2. Idrottsförening (38 %) 3. Spela data/tv-spel (14 %) 4. Familjen (14 %) Gymnasiet 1. Kompisar (52 %) 2. Idrottsförening (27 %) 3. Familjen (22 %) 4. Pojk-/flickvän (14 %) 1. Kompisar (27 %) 2. Idrottsförening (20 %) 3. Spela data/tv-spel (7 %) Ta det lugnt (7 %) Alla barn och unga i samtliga tre stadier menar att kompisar är viktiga och spelar stor roll för livskvalitén. Flickor tycker att det är viktigare att vara en bra kompis medan pojkar tycker att ha många kompisar är viktigare. UNG LIVSSTIL 19

20 Mötesplatser för unga Mötesplatser i Jönköping för barn och unga Unga i Jönköping besöker drivs kommunalt men även av några föreningar fritidsgårdar i mindre utsträckning än i och organisationer. De kallas fritidsgårdar/ övriga kommuner som träffpunkter. I verksamheten lyfts frågor ingår i studien Ung om folkhälsa, integration, delaktighet, livsstil. Högstadieelever jämställdhet, relationer och olika trender. besöker fritidsgårdar Verksamheten är frivillig och öppen för alla, i alla undersökta främst för åldrarna år. kommuner i högre grad än gymnasieelever. Det är betydligt fler ungdomar som säger att de vill gå på fritidsgård än vad som för tillfället gör det. Det viktigaste för dem som besöker fritidsgård är Hur många gånger de fyra senaste veckorna har du besökt någon fritidsgård på fritiden?* 25% 20% 15% 10% 5% 0% Årskurs % 20% 15% 10% 5% 0% Gymnasiet * När vi tittar närmare på vilka som besöker fritidsgårdarna ofta i Jönköping så är det pojkarna som är den klart största besökargruppen. att själv få bestämma om de vill delta i aktiviteter på fritidsgården, att kunna träffa både flickor och pojkar, att kunna träffa nya kompisar, att fritidsgården är fri från skolan och att få koppla av/ta det lugnt. Orsakerna till att huvuddelen av högstadieeleverna inte besöker fritidsgård är för att de upplever att fritidgården inte har ett utbud som attraherar. Jönköping erbjuder ungdomar mötesplatser i form av fritidsgårdar, föreningsdrivna träffpunkter, bad och bibliotek. Många av alla församlingar i Jönköping har också öppna mötesplatser i sina kyrkor. Samhället i övrigt erbjuder också öppna mötesplatser som exempelvis privatägda caféer. Vilka är då de platser i Jönköping som flest unga besöker? Det är köpcentret A6 och caféer som flest unga besökt på sin fritid under en fyraveckorsperiod. På tredje plats kommer sporthallar/gymnastiksalar. Gymnasieflickor besöker i störst utsträckning A6 och caféer medan pojkar i gymnasiet i störst utsträckning varit på A6 och gym. Fritidsgård liksom bibliotek besöks i högre utsträckning av första och andra generationens invandrare än av de ungdomar som är födda i Sverige av föräldrar som också är födda i Sverige. Detta gäller i alla undersökta kommuner. Vi ser också att första generationens invandrarflickor är starkt underrepresenterade både i föreningslivet som helhet och i idrottsföreningar. I studien har vi också frågat tonåringar om i vilken grad de skulle vilja göra olika saker men som familjer inte har råd med. Det unga både i högstadiet och i gymnasiet i första hand skulle 20 UNG LIVSSTIL

21 vilja göra men som de själva eller familjen inte har råd med är att åka på semester och att gå på gym I Jönköping finns det idag tio fritidsgårdar, som drivs av kommunen, Attarps fritidsgård, (Bankeryd) Brunnen (centrala Jönköping), fritidsgården Birka (Österängen), Gränna fritidsgård, fritidsgården Forum (Öxnehaga), fritidsgården Ankaret (Huskvarna), Norrahammars fritidsgård, Råslätts fritidsgård, Stråga fritidsgård (Gräshagen) och Ungdomens Hus (i samarbete med KFUM) på Rosenlund. Ett av fritidsgårdarnas signum är den öppna verksamheten, en verksamhet som syftar till att under fria former underlätta och ge utrymme åt människors möten. Ett sätt att definiera öppen verksamhet är en fritidsform dit man kan gå och inom vida ramar fritt välja att möta vänner, samtala eller syssla med fritidsaktiviteter. Exempelvis spontanidrott och olika estetiska uttrycksformer. Verksamheten är frivillig och öppen för alla. Besökarna kommer när de själva vill. I eller i anslutning till öppen verksamhet skapas ofta tillfälliga eller mer varaktiga aktiviteter. 26% av ungdomarna på högstadiet vill besöka en fritidsgård, men gör det inte idag. UNG LIVSSTIL 21

22 Framtida utmaningar Vilka är då de viktigaste förändringarna i Ung livsstil i Jönköping 2012 i förhållande till situationen i första hand år 2009 men även situationen vid tidigare mättillfällen? Vilka satsningar bör Jönköping göra? Vi kan konstatera att förändringstakten i ungdomskulturen är långsammare än vad de flesta både ungdomar och vuxna tror. Det viktigaste resultatet från Ung livsstil 2012 är kanske att ungdomars handlingar och preferenser är ganska oförändrade sedan Hur många barn och ungdomar är det i Jönköping som varje vecka inte deltar i huvuddelen av det offentligt drivna eller understödda fritids- och kulturutbudet (förening/ idrottsanläggningar, kulturskolan, fritidsgård, bibliotek och simhall)? I mellanstadiet är det enbart 8 procent som inte deltar, i högstadiet 31 procent och i gymnasiet 52 procent. Pojkar och flickor deltar i fritids- och kulturutbudet i ungefär samma utsträckning. Fritids- och kulturpolitiken i Jönköping liksom i övriga kommuner svarar bättre mot barns än mot tonåringars preferenser. Det finns dock hopp för fritids- och kultursektorn i Jönköping om att nå ut till fler barn och unga. En del av ungdomarna ger uttryck för att de vill ta del av fritids- och kulturutbudet om de satsningar görs som de ger uttryck för. Fritid Jönköping måste svara upp mot ungdomarnas efterfrågan. Om detta görs är förutsättningarna goda för att stimulera fler barn och unga i Jönköpings kommun. Bibliotek och fritidsgård behöver hitta ett sätt att närma sig varandra och samverka kring barn och unga i de olika fritidsområdena. Med anledning av att både biblioteken och fritidsgårdarna visar en nedåtgående trend i sitt besöksunderlag står verksamheterna inför liknande utmaningar. Vi behöver göra riktade satsningar som stimulerar framförallt de flickor på gymnasiet som går ett yrkesförberedande program och som står helt utanför de kommunalt drivna verksamheterna idag. Det är dessa flickor som skattar sin hälsa sämst, har dåliga betyg och har även sämre socioekonomiska förutsättningar. Det finns idag en Besökt på fritiden och vill besöka på fritiden Årskurs 4-6 (procent) Årskurs 7-9 (procent) Gymnasiet (procent) Varit med/besökt varje vecka Vill vara med/besöka varje vecka Skillnad i procent Bibliotek Idrottsförening Fritidsgård Simhall Kulturskola Varit med/besökt varje vecka Vill vara med/besöka varje vecka Skillnad i procent Bibliotek Idrottsförening Fritidsgård Simhall Kulturskola Varit med/besökt varje vecka Vill vara med/besöka varje vecka Skillnad i procent Bibliotek Idrottsförening Fritidsgård Simhall Kulturskola Vi kan i alla tre stadier se att det finns en stark vilja av att delta i kommunalt driven verksamhet. Procentuellt är det en stor andel som vill mer än vad de gör. Här behöver olika förutsättningar skapas så att målgrupperna kan ta del av utbudet. 22 UNG LIVSSTIL

23 uppdelning av den unga befolkningen beroende på socioekonomisk bakgrund. Många flickor vill dansa. Detta ska beaktas och bättre förutsättningar för detta bör skapas. Jönköpings barn och unga vill att vi ska satsa på. Och att pojkar och flickor har olika prioriteringar. Föreningslivet i Jönköping står inför stora utmaningar. Vi ser den ständigt nedåtgående trenden att unga i högstadiet och gymnasiet lämnar föreningslivet i allt större utsträckning. Framförallt är det idrotten som lämnas och av flickor i större utsträckning. Med anledning av detta måste nya vägar in och strategier för att behålla unga inom föreningslivet i olika verksamheter arrangeras för ungdomar i högstadiet och gymnasiet. En debatt kring den psykologiska mättnaden (generellt finns medlemmar i föreningslivet under en sju års period) bör lyftas. Samhällsdebatten kring att tidig specialisering inte lönar sig bör ventileras även bland de lokala politikerna. Nästan all forskning i ämnet stärker tesen. Barnkonventionen slår fast att varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör honom eller henne. Ung livsstil ger oss värdefulla kunskaper om vad 52% av gymnasieeleverena, både flickor och pojkar, deltar inte i kommunalt driven verksamhet. UNG LIVSSTIL 23

24 FRITID JÖNKÖPING, MARS 2014 Ung livsstil Livsstilsundersökning bland barn och ungdomar i Jönköpings kommun FRITID JÖNKÖPING Box 1002, Huskvarna tfn , fax fritid@jonkoping.se

Ung livsstil i Huddinge 2015 Kultur- och fritidsnämnden den 10 november 2015 - andra resultatredovisningen

Ung livsstil i Huddinge 2015 Kultur- och fritidsnämnden den 10 november 2015 - andra resultatredovisningen Ung livsstil i Huddinge 2015 Kultur- och fritidsnämnden den 10 november 2015 - andra resultatredovisningen Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Ung livsstil på Värmdö 2015 - några första resultat

Ung livsstil på Värmdö 2015 - några första resultat Ung livsstil på Värmdö 2015 - några första resultat - fritids- och kulturnämnden 16.6.2015 Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Ung livsstil på Lidingö Ht 2007

Ung livsstil på Lidingö Ht 2007 på Lidingö Ht 2007 - en studie av år 7-9 och gymnasiet - en jämförelse mellan åren 2003 och 2007 bland år 7-9 - en jämförelse med resultaten i andra kommuner av Inledning Lidingö stad genomför tillsammans

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Kultur- och fritidsvaneundersökningen LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och

Läs mer

Sammanfattning av resultatet enkätundersökningen Ung Livsstil 2006

Sammanfattning av resultatet enkätundersökningen Ung Livsstil 2006 Sammanfattning av resultatet enkätundersökningen Ung Livsstil 2006 Resultatet i tabeller och texter är framtaget av Ulf Blomdahl, Forskningsledare, Idrottsoch kulturförvaltningen Stockholm och Stig Elofsson,

Läs mer

Utan spaning ingen aning

Utan spaning ingen aning Utan spaning ingen aning med Forsknings- och utvärderingsprojektet Ung livsstil i Sverige På: Ungdomars livssituation och preferenser i Helsingborg Ung livsstil i Helsingborg 2015 Föreläsning 24 maj 2016.

Läs mer

Ung livsstil i Täby 2013 Andra presentationen inför nämnden. 9 december 2013.

Ung livsstil i Täby 2013 Andra presentationen inför nämnden. 9 december 2013. Ung livsstil i Täby 2013 Andra presentationen inför nämnden. 9 december 2013. Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se tel.

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Tjänsteskrivelse 1 (5) Tjänsteskrivelse 1 (5) 2010-09-08 FRN 2009/82 Fritidnämnden Redovisning av fritidsvanor bland barn och unga från vissa av Nackas särskolor Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till

Läs mer

UNG LIVSSTIL. ung livsstil. en studie av elever i högstadiet och gymnasiet i Jönköping 2009. Resultatredovisning. Av Ulf Blomdahl

UNG LIVSSTIL. ung livsstil. en studie av elever i högstadiet och gymnasiet i Jönköping 2009. Resultatredovisning. Av Ulf Blomdahl UNG LIVSSTIL en studie av elever i högstadiet och gymnasiet i Jönköping 2009 Resultatredovisning Av Ulf Blomdahl ung livsstil 2009 Inledning Jönköpings kommun genomför tillsammans med undertecknade sedan

Läs mer

Ung livsstil på Lidingö 2015/2016

Ung livsstil på Lidingö 2015/2016 Ung livsstil på Lidingö 2015/2016 En studie av årskurs 7-9 samt gymnasiet Av: Ulf Blomdahl, Stig Elofsson och Linda Lengheden Fritidstrivsel & preferenser Undersökningsgrupp Ung livsstil Lidingö 2003 Antal

Läs mer

Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter?

Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter? Ung livsstil December 2015 Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter? - En resultatredovisning bland mellanstadie-, högstadie- och gymnasieelever i Stockholms

Läs mer

Spontanidrott för vilka?

Spontanidrott för vilka? 2011-05-11 SIDAN 1 Spontanidrott för vilka? En studie av kön och nyttjande av planlagda utomhusytor för spontanidrott under sommarhalvåret Ulf Blomdahl Forskningsledare, Idrottsförvaltningen, Stockholms

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Fakta om undersökningen En rikstäckande undersökning som Riksidrottsförbundet, RF, årligen genomför i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I slutet

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

Ung livsstil i Täby 2013 första presentationen inför nämnden den 22 oktober 2013

Ung livsstil i Täby 2013 första presentationen inför nämnden den 22 oktober 2013 Ung livsstil i Täby 2013 första presentationen inför nämnden den 22 oktober 2013 Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se tel.

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Ung livsstil i Jönköping - en studie av barn och ungdomar i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet.

Ung livsstil i Jönköping - en studie av barn och ungdomar i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Ung livsstil i Jönköping - en studie av barn och ungdomar i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. - en sammanfattning av resultaten 2015 och jämförelse med tidigare studier. Av Forsknings- och utvärderingsprojektet

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Beachhallen Antaget av kommunfullmäktige den 30 mars 2015, 28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrotten är en samhällsresurs... 4 Idrottsrörelsens verksamhetsidé...

Läs mer

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd

Läs mer

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2015 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande:

Läs mer

Medlem i en gymnastikförening utifrån svensk respektive utländsk bakgrund

Medlem i en gymnastikförening utifrån svensk respektive utländsk bakgrund Medlem i en gymnastikförening utifrån svensk respektive utländsk bakgrund - en undersökning från forsknings- och utvärderingsprojektet Ung livsstil i Sverige Ulf Blomdahl. ulf.blomdahl@telia.com 070/ 665

Läs mer

UNG i Linköping. En livsstilsundersökning bland högstadieoch gymnasieelever. Av Ulf Blomdahl och Stig Elofsson, april 2011

UNG i Linköping. En livsstilsundersökning bland högstadieoch gymnasieelever. Av Ulf Blomdahl och Stig Elofsson, april 2011 UNG i Linköping En livsstilsundersökning bland högstadieoch gymnasieelever Av och Stig Elofsson, april 2011 Inledning Linköpings kommun genomförde tillsammans med undertecknade år 1992 en undersökning

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Vad gör du på din fritid?

Vad gör du på din fritid? Vad gör du på din fritid? Mellan perioden 12-24 maj 2009 fick Vännäs medborgarpanel möjligheten att svara på sin andra enkät som handlade om vad vi ägnar vår fritid åt. Enkäten bestod av sex stycken bakgrundsfrågor

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan Viktig information om rapporten: Syftet med snabbrapporterna är att ge dig som arbetar i kommunen eller skolan snabb återkoppling av resultaten. Det är en automatiserad

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer

Fritidsnämnden HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN. Beslutad 2008-01-30. www.hassleholm.se

Fritidsnämnden HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN. Beslutad 2008-01-30. www.hassleholm.se Fritids- och idrottspolitiskt måldokument Fritidsnämnden Beslutad 2008-01-30 www.hassleholm.se HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN 2 (8) Fritids- och idrottspolitiskt måldokument Fritidsnämnden Hässleholms

Läs mer

Vilka anläggningar/verksamheter

Vilka anläggningar/verksamheter Vilka anläggningar/verksamheter tycker de fysiskt inaktiva vuxna att Stockholms stad ska satsa på under 2009-2013? Av Ulf Blomdahl, Stig Elofsson och Jari Öhman Forskningen Förord Forskningsenheten vid

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökning 2012

Kultur- och fritidsvaneundersökning 2012 Kultur- och fritidsvaneundersökning 2012 Kunskapen om vilka som är brukare inom kultur- och fritidsområdet går inte att få fram på samma enkla sätt som inom barnomsorgens och skolans verksamhet där barn/elever

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Under oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sju gymnasieskolor i Sjuhärad; Almåsgymnasiet, Jensen Gymnasium, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

Medlem i en ridklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund

Medlem i en ridklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund Medlem i en ridklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund - en undersökning från forsknings- och utvärderingsprojektet Ung livsstil i Sverige Ulf Blomdahl. ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökning. Landskrona stad

Kultur- och fritidsvaneundersökning. Landskrona stad Kultur- och fritidsvaneundersökning Landskrona stad Fritids- och kulturförvaltningen 2009 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattande resultat...3-4 Jämförelse med andra kommuner...4 Sammanfattande

Läs mer

En handbok från Kulturskolerådet. Från musikskola till kulturskola - tips på vägen

En handbok från Kulturskolerådet. Från musikskola till kulturskola - tips på vägen En handbok från Kulturskolerådet Från musikskola till kulturskola - tips på vägen Kulturskolerådet är en ideell, partipolitiskt och fackligt obunden förening där kommuner samverkar för en tillgänglig och

Läs mer

Unglivsstil Huddinge kommun 2015/2016

Unglivsstil Huddinge kommun 2015/2016 Unglivsstil Huddinge kommun 2015/2016 UNG LIVSSTIL I HUDDINGE 1 Ung livsstil i Huddinge En studie av barn och ungdomar i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. En sammanfattning av resultaten 2015 och

Läs mer

Resultat Sätra skola åk 3 våren 2015

Resultat Sätra skola åk 3 våren 2015 Datum 2015-04-09 Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/111 Resultat Sätra skola åk 3 våren 2015 2013 23 svarande av 24 elever, 10 flickor och 13 pojkar (enligt Procapita 6/2) dvs 96 % 2014 22 svarande av 22

Läs mer

Örebro - världens bästa stad för barn!

Örebro - världens bästa stad för barn! Socialdemokraterna i Örebro Örebro 2011-05-05 Örebro - världens bästa stad för barn! Hur man kan göra Örebro bättre för barn? Ja, man vill ju ha roliga lekplatser dit man kan gå och träffa andra barn och

Läs mer

Verksamhetsplan för Hässlehus fritidsgård 2011.

Verksamhetsplan för Hässlehus fritidsgård 2011. Verksamhetsplan för Hässlehus fritidsgård 2011. Verksamhetsbeskrivning Hässlehus fritidsgård är centralt placerad vid Hässletorg. Fritidsgården delar lokaler med kommundelens bibliotek. Fritidsgården ansvarar

Läs mer

Idrott och motion. bland ungdomar i särskolan. Ung livsstil. av Ulf Blomdahl och Stig Elofsson. Nr 10 Januari 2011

Idrott och motion. bland ungdomar i särskolan. Ung livsstil. av Ulf Blomdahl och Stig Elofsson. Nr 10 Januari 2011 Ung livsstil Idrott och motion Nr 10 Januari 2011 bland ungdomar i särskolan En studie av ungdomar i särskolan i Stockholm, Haninge, Jönköping och Tyresö i jämförelse med de ungdomar som inte går i särskolan

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

Täby kommun Planeringsavdelningen den 4 juni 2014 kl. 1330-1500 Presentation av forskningsprojektet Ung livsstil

Täby kommun Planeringsavdelningen den 4 juni 2014 kl. 1330-1500 Presentation av forskningsprojektet Ung livsstil Täby kommun Planeringsavdelningen den 4 juni 2014 kl. 1330-1500 Presentation av forskningsprojektet Ung livsstil Ung livsstil i Täby Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Frivan 2008 - Alingså s - Å r 5-6

Frivan 2008 - Alingså s - Å r 5-6 Frivan 2008 - Alingså s - Å r 5-6 1. Vilken å rskurs gå r du i? Å k 1 0 0 Å k 2 0 0 Å k 3 0 0 Å k 4 0 0 Å k 5 380 50 Å k 6 373 50 Å k 7 0 0 Å k 8 0 0 Å k 9 0 0 Antal EAS: 0. Antal svarande: 753. Kultur

Läs mer

Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen

Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsmetod... 3 Om Smedby... 4 Social delaktighet, ekonomisk utsatthet och goda uppväxtvillkor... 5 Resultat förslag

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Resultatredovisning av kultur- och fritidsvaneundersökningen i Nacka år 2009. 2009-11-23 Dnr 2008/50.

Tjänsteskrivelse. Resultatredovisning av kultur- och fritidsvaneundersökningen i Nacka år 2009. 2009-11-23 Dnr 2008/50. Tjänsteskrivelse 2009-11-23 Dnr 2008/50 1 (15) Fritidsnämnden Resultatredovisning av kultur- och fritidsvaneundersökningen i Nacka år 2009 Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar redovisningen till

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du 6 Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du > veta något om hur mycket och på vilket sätt du ska träna > kunna skilja på träning för uthållighet, styrka och rörlighet > förstå uppvärmningens betydelse

Läs mer

Segrar föreningslivet?

Segrar föreningslivet? Segrar föreningslivet? En studie av svenskt föreningsliv under 30 år bland barn och unga Magnus Åkesson RF 150325 The Capital of Scandinavia Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare

Läs mer

Ung livsstil i Helsingborg

Ung livsstil i Helsingborg Ung livsstil i Helsingborg Idrotts- och fritidsnämnden den 18 juli 2013. Några första resultat. av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 08/ 604 45 18 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

Foto: Ing-Marie Fransson. Kulturgaranti för barn och ungdom. bild dans musik litteratur film teater

Foto: Ing-Marie Fransson. Kulturgaranti för barn och ungdom. bild dans musik litteratur film teater Foto: Ing-Marie Fransson Kulturgaranti för barn och ungdom bild dans musik litteratur film teater Kulturgarantin alla barns rätt till kultur Vimmerby kommun garanterar alla barn i förskolan och skolan

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

Golfnyttan i samhället

Golfnyttan i samhället Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla

Läs mer

Varför tappar vi talanger i Svensk hockey En talangstudie av TV Puckare födda 85 89

Varför tappar vi talanger i Svensk hockey En talangstudie av TV Puckare födda 85 89 Varför tappar vi talanger i Svensk hockey En talangstudie av TV Puckare födda 85 89 2010 04 21 Ulf Hall Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syfte var att undersöka spelare som

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,

Läs mer

Ung livsstil I Jönköping och 10 andra kommuner

Ung livsstil I Jönköping och 10 andra kommuner Ung livsstil I Jönköping och 10 andra kommuner Kultur- och fritidschefskonferensen i Jönköping Onsdagen den 27 augusti 2014 kl. 1530-1630 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år

Läs mer

Resultat Montessoriskolan åk 5 våren 2015

Resultat Montessoriskolan åk 5 våren 2015 Datum 2015-04-08 Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/111 Resultat Montessoriskolan åk 5 våren 2015 2013 16 svarande av 15 elever, 7 flickor och 9 pojkar (enligt Procapita 6/2) dvs 100 % 2014 15 svarande

Läs mer

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid! Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro

Läs mer

Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011. April 2011 Genomförd av CMA Research AB

Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011. April 2011 Genomförd av CMA Research AB Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011 April 2011 Genomförd av CMA Research AB Sammanfattning Grundskoleelever För tredje året i rad har Norrköpings kommun genomfört en brukarundersökning bland grundskoleelever

Läs mer

UNG LIVSSTIL. ung livsstil. en studie av elever i mellanstadiet i Jönköping 2009. Av Ulf Blomdahl

UNG LIVSSTIL. ung livsstil. en studie av elever i mellanstadiet i Jönköping 2009. Av Ulf Blomdahl UNG LIVSSTIL en studie av elever i mellanstadiet i Jönköping 2009 Resultatredovisning och jämförelse mellan åren 1994, 1997, 2000, 2003, 2006 och 2009. Av Ulf Blomdahl ung livsstil 2009 Inledning Jönköpings

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Elevernas trygghetsplan

Elevernas trygghetsplan Elevernas trygghetsplan Parkskolan 2015-2016 Vår guldregel Som du vill att andra ska vara mot dig, så ska du vara mot andra Planen är förnyad av rektor, personal, elever och föräldrar 2015-08-24. Innehåll

Läs mer

REGIONAL KULTURSKOLA Västmanlands län

REGIONAL KULTURSKOLA Västmanlands län REGIONAL KULTURSKOLA Västmanlands län BAKGRUND PUFFIMOK-ÖM (mars 2010-aug 2011) Gemensamma länsstudiedagar Nätverk mellan lärare Aktiviteter med elever Dela tjänster mellan kommuner Träffar med chefer

Läs mer

laget? Viktiga frågor för vuxna inom barn- och ungdomsidrotten

laget? Viktiga frågor för vuxna inom barn- och ungdomsidrotten Toppa laget? Viktiga frågor för vuxna inom barn- och ungdomsidrotten Är det vanligt att barn- och ungdomslag toppas? * Vad säger barnen som spelar eller slutat spela i lag som toppats och hur resonerar

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens lägesredovisning.

Förvaltningens förslag till beslut. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens lägesredovisning. Idrottsförvaltningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-11-13 IDN 2015-12-15 Handläggare Magnus Åkesson Telefon: 08-508 27 638 Till Idrottsnämnden Ung livsstil - lägesredovisning av andel fysiskt aktiva

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Konkurrensutsättning av verksamheter inom kultur och fritidsnämnden

Konkurrensutsättning av verksamheter inom kultur och fritidsnämnden Tjänsteskrivelse Tyresö kommun Utvecklingsförvaltningen 1 (6) Utredare: Marita Sirviö, 08-5782 9509 2013-01-22 Diarienr: 2012 KFN Kultur och fritidsnämnden Konkurrensutsättning av verksamheter inom kultur

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje

Läs mer

Kultur- och fritidsutbudet i Södertälje en brukarundersökning

Kultur- och fritidsutbudet i Södertälje en brukarundersökning PM KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET 2006-03-13 Ann-Kristin Andén Utredare 08-550 21974 ann-kristin.anden@sodertalje.se Kultur- och fritidsutbudet i Södertälje en brukarundersökning Inledning På uppdrag av kultur-

Läs mer

Ung livsstil på Lidingö Ht 2011 (november/december)

Ung livsstil på Lidingö Ht 2011 (november/december) Ung livsstil på Lidingö Ht 2011 (november/december) - en studie av år 7-9 och gymnasiet - en jämförelse mellan åren 2003, 2007 och 2011 i år 7-9 - en jämförelse mellan åren 2007 och 2011 i gymnasiet -

Läs mer

Ung livsstil i Täby. Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014

Ung livsstil i Täby. Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014 Ung livsstil i Täby Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Linda Lengheden. E-post: linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ 81

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Idrottslyftet. år 6. Svenska Fotbollförbundet

Idrottslyftet. år 6. Svenska Fotbollförbundet Idrottslyftet år 6 Svenska Fotbollförbundet Välkommen till Idrottslyftet år 6! 1/1 2013 31/12 2013 Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt! Idrottslyftet handlar om att svensk fotboll

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning. arbetsplan. Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola. Läsåret 2014 2015

Verksamhetsbeskrivning. arbetsplan. Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola. Läsåret 2014 2015 Verksamhetsbeskrivning & arbetsplan Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola Läsåret 2014 2015 Verksamhetsbeskrivning grundfakta och förutsättningar Personal I fritidsverksamheten kommer personalen

Läs mer

Vilka idrottsanläggningar vill ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på?

Vilka idrottsanläggningar vill ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? Vilka idrottsanläggningar vill ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? - Ulf Blomdahl och Stig Elofsson Forskning och utveckling IDROTTSFÖRVALTNINGEN Förord Forskningsenheten vid idrotts- och

Läs mer

FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2012-2013

FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2012-2013 FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2012-2013 Fritidsresan gick i år till Linköping. På hemväg stannade vi vid Cloetta och köpte godis. Innehållsförteckning : 1. Inledning...s.1 2.

Läs mer

Sammanställning av ungas åsikter. November 2009 Anna Lena Pogulis Carina Ingesson

Sammanställning av ungas åsikter. November 2009 Anna Lena Pogulis Carina Ingesson Sammanställning av ungas åsikter November 2009 Anna Lena Pogulis Carina Ingesson Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit ett strategiskt område Barn och unga vår framtid. Utifrån de övergripande och nämndsspecifika

Läs mer

Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25

Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Med klättring för barn avser vi i allmänhet idrott till tolv års ålder. I barnklättring låter vi barnen lära sig genom lek och därigenom utveckla

Läs mer

MOTION. Muskler. Träning

MOTION. Muskler. Träning MOTION Muskler Oftast när man pratar om muskler så menar man skelettmusklerna, alltså dom musklerna som gör att vi t.ex kan gå,prata osv. Skelettmusklerna täcker hela skelettet och vi har ganska god kontroll

Läs mer

Skapande skola 2015-2016, Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan

Skapande skola 2015-2016, Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan Skapande skola 2015-2016, Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan Bakgrund - problembeskrivning Strömsunds kommun är den nordligaste av Jämtlands läns kommuner. Strömsund är en vacker glesbygdskommun,

Läs mer

Fritidsplan för Åstorps kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012-08-27 Dnr 2012/257

Fritidsplan för Åstorps kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012-08-27 Dnr 2012/257 Fritidsplan för Åstorps kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012-08-27 Dnr 2012/257 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan 7 E-post: kommun@astorp.se Telefon: 042-640 00 Fax: 042-642 10 Org. nr.

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer