Folkhälsoplan Huddinge kommun

Transkript

1 Folkhälsoplan Huddinge kommun

2 FOLKHÄLSOPLANEN 1 Innehåll Om folkhälsoplanen 2 Kultur- och fritidsförvaltningens arbete med folkhälsa 2 Fysisk aktivitet 3 Målgrupp 5 Aktiviteter 5 Strategier och samarbete 6 Kommunikation 6 Uppföljning 6

3 FOLKHÄLSOPLANEN 2 Om folkhälsoplanen Folkhälsa är ett uttryck för det allmänna hälsotillståndet i en befolkning och påverkas av allt från individens egna val och levnadsvanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Det nationella folkhälsomålet i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att nå det nationella målet har elva målområden identifierats, områden som anses ha störst betydelse för hälsan: delaktighet och inflytande i samhället; ekonomiska och sociala förutsättningar; barn och ungas uppväxtvillkor; hälsa i arbetslivet; miljöer och produkter; hälsofrämjande hälso- och sjukvård; skydd mot smittspridning; sexualitet och reproduktiv hälsa; fysisk aktivitet; matvanor och livsmedel; alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. I Huddinge kommun utgår folkhälsoarbetet från Mål och budget 1 och sker till största del i förvaltningarnas vardagliga verksamhet och i samarbete med lokala aktörer. Huvudfokuset i folkhälsoarbetet är att förbättra livs- och uppväxtvillkor samt främja goda levnadsvanor som leder till god hälsa. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Huddinge är att minska de ohälsoklyftor som finns. Kultur- och fritidsförvaltningens folkhälsoarbete styrs till mångt och mycket i kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan. I verksamhetsplanen för 2016 har ett särskilt uppdrag formulerats att ta fram en plan för folkhälsoarbetet på förvaltningen. Uppdraget kommer utifrån att folkhälsa spänner över många områden och att det finns ett behov av att sätta särskild fokus på folkhälsan. Folkhälsoplanen sträcker sig över åren med en ambition att därefter vara en integrerad del i nämndens verksamhetsplan. Folkhälsoplanen inleds med ett avsnitt om förvaltningens arbete med folkhälsa och förutsättningar för en god folkhälsa. Därefter hanteras det nationella målområdet fysisk aktivitet i ett eget avsnitt med särskilda målformuleringar och aktiviteter. Planen avslutas med ett avsnitt om hur och när planen ska följas upp. Anledningen till att området fysisk aktivitet hanteras separat är dels utifrån resultat från fritidsvaneundersökningen Ung livsstil, som visar att barn och ungdomar är allt mindre fysiskt aktiva. Dels att uppföljningen av Huddinge kommuns Idrottspolitiska program våren 2016 indikerade att det område i programmet som behövde lyftas och få särskild prioritet var området folkhälsa kopplat till fysisk aktivitet. Kultur- och fritidsförvaltningens arbete med folkhälsa Kultur- och fritidsförvaltningen bidrar på flera sätt som möjliggörare inom folkhälsoområdet i Huddinge. Rekreationsområden, idrottsanläggningar, lekplatser, tillgången till bostadsnära aktivitetsytor för spontanidrott och 1 Huddinge kommuns verksamhetsplan (2017)

4 FOLKHÄLSOPLANEN 3 mötesplatser är tillsammans med föreningslivet viktiga grundstenar för ett hälsosamt samhälle. Även kulturen är avgörande för den sociala sammanhållningen i ett samhälle och fungerar som ett socialt kitt, som förutom att skapa gemenskap och öka livskvaliteten är ett viktigt bidrag till ett friskare liv. Verksamheter som biblioteken och Fullersta Gård, Kulturskolan, den konstpedagogiska verksamheten och kulturgarantin spelar en viktig roll som arena för kulturen och kulturens roll för folkhälsan. En utmaning för att nå kommunens övergripande folkhälsomål om minskade ohälsoklyftor, är att skillnaderna i bland annat inkomst, arbetslöshet, valdeltagande, hälsa, livslängd och utbildningsnivå mellan kommunens olika geografiska områden ökar. 2 En viktig ingång i förvaltningens folkhälsoarbete är därför att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer, men även barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Kultur- och fritidsförvaltningen har ett särskilt ansvar för kommunens arbete med ungdomsdelaktighet samt kulturarvsfrågan. Genom inflytande och samskapande, exempelvis genom att genomföra egna projekt, utvecklar ungdomar styrkor och kunskap som stärker individen i sitt identitetsskapande, sin samhällstillhörighet och i sin framtidstro. Kulturarvsfrågan och arbetet med kulturmiljöer är viktiga för att Huddinge ska fortsätta utvecklas som ett öppet, jämlikt och demokratiskt samhälle med fri åsiktsbildning och yttrandefrihet. En annan viktig ingång för kultur- och fritidsförvaltningens folkhälsoarbete är trygghet och säkerhet. För att invånare i Huddinge kommun ska kunna vara aktiva och delta i olika aktiviteter är känslan av trygghet 3 en viktig förutsättning. Genom olika former av brukarmedverkan kan olika gruppers behov och önskemål fångas upp, samtidigt som en känsla av delaktighet skapar starkare kopplingar mellan brukare och miljö. Fysisk aktivitet I Huddinge kommuns Idrottspolitiska program är folkhälsa ett av elva fokusområden och kommunen slår fast att det är viktigt att skapa ett varierat utbud av aktiviteter, planerade och spontana, som ska vara möjliga att delta i oavsett ålder, kön eller fysiska förutsättningar. Kommunen har också ansvar att utforma en idrottspolitik som gagnar även dem som står utanför idrottsrörelsen och skapa en bred samverkan med flera olika aktörer för att förbättra medborgarnas hälsa. Nulägesbeskrivning Under 2015 och 2016 genomförde kultur- och fritidsförvaltningen fritidsvaneundersökningen Ung livsstil. Undersökningen vände sig till barn och 2 På väg mot Huddinge 2030 (2014) 3 Trygghet handlar om att förhålla sig till upplevda risker, till skillnad från säkerhet som istället handlar om reella risker, alltså hur säkert någonting faktiskt är.

5 FOLKHÄLSOPLANEN 4 ungdomar på mellanstadiet, högstadiet, gymnasiet och gymnasiesärskolan. Resultaten är representativa för samtliga barn och unga i Huddinge. Undersökningen visar stora skillnader i föreningsdelaktighet och fysisk aktivitet utifrån kön, socioekonomiska bakgrundsfaktorer och geografiska områden. Yngre ungdomar är i större utsträckning än äldre ungdomar fysiskt aktiva 4 och/eller medlem i idrottsföreningar. Killar är i större utsträckning fysiskt aktiva och/eller medlem i idrottsföreningar än tjejer. I de starkaste socioekonomiska grupperna och i geografiska områden med hög socioekonomisk status, är en större andel av ungdomarna medlem i en idrottsförening och/eller fysiskt aktiva (tabell 1). När ungdomarna själva uppskattat hur ofta de tränar, är liknande mönster tydliga. Killar tränar och motionerar mer än tjejer (tabell 2). Ung livsstil visar även att det är många barn och ungdomar som står helt utanför kultur- och fritidsutbudet. Det vill säga ungdomar som varken är med i en förening, kulturskola, besöker bibliotek, simhall eller fritidsgård. Skillnaderna är även här stora mellan områden i kommunen (tabell 1). Tabell 1 Område Medlem idrottsförening Fysiskt aktiv Utomstående kulturoch fritidsutbudet Killar Tjejer Killar Tjejer Killar Tjejer Stuvsta, Snättringe Sjödalen/Fullersta Segeltorp Skogås Trångsund Flemingsberg Vårby Tabell 2 Tränar/motionerar minst 2 gånger/vecka (procent) Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Killar Tjejer Killar Tjejer Killar Tjejer Nulägesbeskrivningen visar att den fysiska aktiviteten och hälsan bland barn och ungdomar inte är jämlik i Huddinge. De som är minst aktiva och som i störst grad 4 Fysisk aktivitet mäts utifrån om ungdomarna är med i organiserad verksamhet som idrottsförening, dans eller gruppträning, om de har gått på gym eller idrottat spontant.

6 FOLKHÄLSOPLANEN 5 står utanför den organiserade verksameten är äldre ungdomar (framförallt tjejer) i områden som Vårby, Flemingsberg och Skogås. Målgrupp Målgruppen för arbetet med fysisk aktivitet är alla invånare i Huddinge kommun, men med särskilt fokus på ungdomar (framförallt tjejer) år boende i Vårby, Flemingsberg och Skogås. Mål för fysisk aktivitet - 85 procent av alla elever i mellanstadiet ska ha tränat/motionerat minst två gånger den senaste veckan så att de har blivit andfådda eller svettats procent av alla elever i högstadiet ska ha tränat/motionerat minst två gånger den senaste veckan så att de har blivit andfådda eller svettats procent av alla elever i gymnasiet ska ha tränat/motionerat minst två gånger den senaste veckan så att de har blivit andfådda eller svettats procent av alla vuxna invånare ska ha tränat/motionerat minst två gånger den senaste veckan så att de har blivit andfådda eller svettats procent av alla elever i åk 9 ska vara simkunniga. Aktiviteter Identifierade aktiviteter för att nå målet om ökad fysisk aktivitet är: Vad Öppen kvällsaktivitet i idrottshallar för ungdomar i Vårby, Flemingsberg och Skogås. I samarbete med mötesplatserna för unga och föreningslivet. Gemensam instruktion i utegym. KFN lämnar förslag på möjlig fysisk aktivitetsyta. Tillgänglighetsmått för aktivitetsytor. Utarbeta mått för hur långt det ska vara mellan bostad och aktivitetsyta. Simundervisning Idrotten ska in på Huddingedagarna. Minst en vecka meningsfull träning i prioriterade områden. I samverkan med föreningslivet. Öppna upp gymmet i Huddingehallen för ungdomar år. När Årligen under tre tillfällen/veckan (fredagoch lördagkväll). Minst ett tillfälle ska vara riktat till tjejer. Årligen under en vecka vår och höst. Vid de förslag/remiss till nybyggnation/område där det är möjligt. Under planperioden. Årligen under skolterminerna. Årligen under Huddingedagarna. Årligen under sommarlov. 2017

7 FOLKHÄLSOPLANEN 6 I utformningen av aktiviteterna är det viktigt att föra dialog med målgruppen för att anpassa aktiviteterna efter deras behov. Dialog kommer ske med både ungdomar och ledare i föreningslivet, i samband med öppen verksamhet/pröva på verksamhet, men även via fokusgrupper med målgruppen. Implementeringstiden för de planerade aktiviteterna pågår under hela Det är också viktigt med transparens och öppenhet i att förändra och eventuellt lägga till ytterligare tillkommande aktiviteter. Strategier och samarbete Det är viktigt att arbeta strategiskt för att hitta former för att möjliggöra arbetet med aktiviteterna. Allt från samarbetet med BUF gällande bokning av hallar, men också i samband med samhällsbyggnadsprocessen arbeta strategiskt med att skapa fysisk aktivitet på andra platser än idrottsplatser. Särskilt i de socioekonomiskt svagare områdena är utomhusytorna viktiga. I genomförandet av aktiviteterna är samarbete med andra aktörer viktigt, både internt inom den egna förvaltningen, men även med andra förvaltningar och externa aktörer utanför kommunorganisationen. Kommunikation Aktiviteterna som sker inom idrotts- och fritidsområdet måste kommuniceras. Kultur- och fritidsförvaltningen har en kultur- och fritidskalender och det är viktigt att idrotts- och fritidsområdet inkluderas i kalendern med ny benämning för kalendern. Uppföljning Folkhälsoplanen följs upp inom Huddinge kommuns ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. Förvaltningens verksamheter förhåller sig till förutsättningarna för folkhälsoarbetet och bryter ner till konkreta aktiviteter i sina arbetsplaner. Aktiviteterna under området Fysisk aktivitet hanteras i Idrott och anläggnings arbetsplan. Aktiviteterna följs upp i samband med delårsrapportering och verksamhetsberättelse. De satta målen inom området Fysisk aktivitet följs upp med enkät till målgruppen efter Folkhälsoplanen sträcker sig över med ambitionen att därefter vara en integrerad del i kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan.

8 FOLKHÄLSOPLANEN 7 För mer information kontakta: Linda Örneblad, Kultur-och fritidsförvaltningen, linda.orneblad@huddinge.se Läs mer: huddinge.se/folkhalsoplan

9 Linda Örneblad och Huddinge kommun