Ungdomars kultur- och fritidsintressen utifrån studierna i Ung livsstil

Transkript

1 Ungdomars kultur- och fritidsintressen utifrån studierna i Ung livsstil 27 september 2017, Bygget konferens Stockholm Kommunkulturdagarna, Ability partner Linda Lengheden Linda. Lengheden linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 0706/ Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se tel. 08/

2 Forskningsprojektet Ung livsstil i Sverige Stockholm (sedan 1984) Norrköping (sedan 1985) Malmö (sedan 1990) Linköping (sedan 1992) Kalmar (sedan 1992) Jönköping (sedan1994) Sävsjö (sedan 1994) Vallentuna (sedan 1996) Nacka (sedan 1996) Huddinge (sedan 1998) Haninge (sedan 1998) Värmdö (sedan 1998) Helsingborg (sedan 2000) Lidingö (sedan 2003) Täby (sedan 2013) Falkenberg (sedan 2016)

3 Ung livsstil i särskolan Jönköping (2000, 2003, 2006, 2009, 2012) (2015) (unikt i Europa) (första resultaten klara) Haninge (2006, 2008, 2012/2013, 2016) Stockholm (2008/2009, 2013/2015) Tyresö (2009) Kalmar (2010) Huddinge (2015) Även i Täby har vi undersökt Ung livsstil bland barn och ungdomar som går i särskolan. Svarsfrekvensen är dock tyvärr så låg att resultaten inte kommer att presenteras.

4 Varför studier i Ung livsstil? Kunskaperna om ungdomarnas levnadsvillkor och preferenser var mycket begränsade under början av 1980-talet och är fortfarande begränsade. Stora bortfall i studier under de senaste åren gör att vi nu behöver säkra kunskaper Barnkonventionen (blir svensk lag). Vi lovar att i större utsträckning lyssna på barn och ungdomars önskemål Oro att förändringarna i ungdomars levnadsvillkor och preferenser är så snabba att kommunernas satsningar kan vara felaktiga (se den tysta värderingsrevolutionen) Utvärdering av kommunala och statliga mål (jämlikhet och jämställdhet) behövs/måste göras Likheter och skillnader bland ungdomar med olika förutsättningar

5 Alla ska med (kommunala och statliga mål) Alla barn och ungdomar Killar och tjejer i samma utsträckning Olika åldrar (inom barn och ungdomsgruppen) Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar (t.ex. de med en utvecklingsstörning) Ungdomar med olika skolframgång Barn och ungdomar i olika familjeformer Barn och ungdomar i olika socioekonomiska grupper i samma utsträckning Barn och ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund i samma utsträckning Ungdomar som identifierar sig som HBTQ God hälsa OBS! Satsningar är inte lika med effekter! Med Ung livsstil kan vi utvärdera måluppfyllelsen (undantag HBTQ)

6 Vad undersöker vi? Vad ska kommunen satsa på? Kultur, idrott, natur, förening Inflytande i kommunen i stort, i skolan och på fritiden Trivsel i livet, skolan och på fritiden Skolan Föreningslivet Fysisk aktivitet Viktigaste fritidsintresse Hälsa, matvanor och kroppsuppfattning Droger Rädd att gå ut på kvällarna Förtroende för vuxna och kompisar Fritidsgård och andra träffpunkter Deltagande i fritids- och kulturutbudet (t.ex. Kulturskola) Preferenser för olika delar i livet och skilda fritidsaktiviteter Läsvanor, biblioteksvanor Framtidsplaner Bäst och sämst i kommunen Varje kommun har med lokala frågor

7 Hur fort förändras ungdomskulturen? Den av vuxna organiserade ungdomskulturen förändras i de flesta fall långsamt (se t.ex. könsskillnader i kommunala musikskolan, ganska jämn i dag och även 1958) Den av ungdomarna själva organiserade ungdomskulturen förändras i de flesta fall snabbt eller mycket snabbt (se variationen i stödet för skateanläggningar)

8 25 Stödet för att bygga skateanläggningar Helsingborg. Andelar % Helsingborgs dagblad 24/ Högstadiet

9 Finns det en gemensam ungdomskultur i Sverige? * JA! Stora likheter i preferenser och vanor mellan olika kommuner - se t.ex. vilka kvällar ungdomar vill att fritidsgårdarna i första hand ska vara öppna: fredag och lördag + helgverksamhet bland tjejer respektive killar + viktigaste fritidsintresse MEN Inom kommunerna, systematiska olikheter när det gäller t.ex. Kön Skolframgång Socioekonomiska grupper Svensk respektive utländsk bakgrund Familjeform

10 Vad vill du helst göra på din fritid när du är ledig? Stockholm Gymnasiet. (öppen fråga) Gymnasiesärskolan Killar % Tjejer % 1. Idrott utanför förening Kompisar Kompisar Idrott utanför förening Gym Umgås med familjen Tv-spel/dataspel Ta det lugnt/chilla 16 Övriga gymnasiet Killar % Tjejer % 1. Kompisar Kompisar Idrotta utanför förening Idrotta utanför förening Tv-spel/dataspel Umgås med familjen Idrott i förening Idrott i förening 20 Generellt, det finns en gemensam ungdomskultur!

11 Vad vill barn och ungdomar att kommunen i första hand ska satsa på? - Barnkonventionen

12 The big five inom kultur- och fritid Vilket område rangordnar unga högst? Fritidsgårdar/liknande träffpunkter Föreningsverksamhet - inte idrott. (t.ex. scoutkårer, frikyrkor och kulturella föreningar) Idrott (t.ex. idrottsanläggningar och idrottsföreningar) Kultur (t.ex. bibliotek, dans, kulturskola, kulturhus, teater och utställningar) Natur (t.ex. sjöar, parker och friluftsområden)

13 Vad tycker du att kommunen i första hand ska satsa på inom kultur- och fritidssektorn? Rangordna 1-5. Rangordning 1. Jönköping Andelar %. Idrott (t.ex. idrottsanläggningar och idrottsföreningar) Mellan- Stadiet Högstadiet Gymnasiet Natur (t.ex. sjöar, parker och friluftsområden) Kultur (t.ex. bibliotek, dans, kulturskola, kulturhus, replokaler, teater och utställningar) Fritidsgårdar/liknande träffpunkter Föreningsverksamhet - inte idrott (scouter, frikyrkor, invandrarföreningar och kulturföreningar) 5 3 3

14 Vad tycker du att kommun i första hand ska satsa på inom kultur- och fritidssektorn? Rangordna 1-5. Rangordning 1. Högstadiet, andelar % Malmö 2015 Jönköping 2015 Haninge 2017 Killar Tjejer Killar Tjejer Killar Tjejer Idrott Fritidsgårdar Natur Kultur Föreningsverksamhet - inte idrott Några elever har rangordnat två områden som nr1. Här statistisk korrigerat för detta. Killars svaga stöd för kultur! Tolkningar? Stora könsskillnader i preferenser! Gäller även i mellanstadiet och gymnasiet

15 Vilka kulturaktiviteter inom kulturen vill ungdomar att kommunerna ska satsa på? - Barnkonventionen

16 Vilka kulturverksamheter tycker du att din kommun i första hand ska satsa pengar på? Högstadiet. %. Ungdomarna har kunnat kryssa högst 3 alternativ. Malmö 2015 Killar % Tjejer % Lokaler för LAN och TV-/datorspel 40 Festivaler för musik, film, teater och dans 37 Festivaler för musik, film, teater och dans 24 Bibliotek 23 Disco/klubb 23 Disco/klubb 21 Bibliotek 17 Konserter (att se på/lyssna) 20 Konserter (att se på/lyssna) 9 Skapande verksamhet (ex. teater, musik, foto, 15 bild, skrivarverkstad, hantverk eller media/film) Kulturskolan Malmö Totalt 8% Killar 6% Tjejer 10% **

17 Vilka kulturverksamheter tycker du att din kommun i första hand ska satsa pengar på? Högstadiet. %. Ungdomarna har kunnat kryssa högst 3 alternativ. Huddinge 2015 Killar % Tjejer % Bio/filmklubb 54 Bio/filmklubb 44 Lokaler för Lan 38 Festivaler för musik, film, teater och dans 36 Bibliotek för olika åldrar 15 Konserter, rock, pop, hip-hop 24 Festivaler för musik, film, teater och dans 13 Bibliotek för olika åldrar 18 Konserter, rock, pop, hip-hop 13 Dansarrangemang/disco/klubb 18 Stöd så att ungdomar själv ska kunna förverkliga sina idéer inom kulturområdet 13 Stöd så att ungdomar själv ska kunna förverkliga sina idéer inom kulturområdet 17

18 Vilka kulturverksamheter tycker du att din kommun i första hand ska satsa pengar på? Högstadiet. %. Ungdomarna har kunnat kryssa högst 2 alternativ. Jönköping 2015 Killar % Tjejer % Lokaler för LAN 33 Ungdomsfestivaler 43 Media/film 25 Konserter, rock, pop 21 Ungdomsfestivaler 20 Media/film 14 Stöd så att ungdomar själv ska kunna 13 Stöd så att ungdomar själv ska kunna 14 förverkliga idéer inom kulturområdet förverkliga idéer inom kulturområdet Konserter, rock, pop 10 Bibliotek 9

19 Vilka kulturverksamheter tycker du att din kommun i första hand ska satsa pengar på? Högstadiet. %. Ungdomarna har kunnat kryssa högst 4 alternativ. Täby 2013 Killar % Tjejer % Bio/Filmklubb 49 Festivaler för musik, film, teater och dans 45 Lokaler för LAN 49 Konserter, rock, pop, hip-hop 42 Festivaler för musik, film, teater och dans 28 Bio/Filmklubb 41 Konserter, rock, pop, hip-hop 27 Dansarrangemang/disco 24

20 Ålder och deltagande - Barnifiering

21 Socialisationshypotesen Tron på att vi skapa goda vanor om barn i allt tidigare åldrar börjar i organiserade fritidsverksamheter I vilka åldrar började vi på 1930-talet, 1950-talet, 1970-talet, 1990-talet och 2015? Fritidsgruppsbidraget på 1950-talet: år 2015/2016: Ishockeyskola för 3-åringar Fotbollsskola för 4-åringar Dansskola för 2-åringar Bebisbokprat på bibliotek för bebisar Målgrupp kulturskolan 0-19 år Körsång för bebisar i magen Håller socialisationshypotesen?

22 Håller socialisationshypotesen? - Resultat på Sverigenivå!? Deltagande i förening sjunker med ålder Deltagande på fritidsgård sjunker med ålder Besök på bibliotek sjunker med ålder Deltagande i kulturskola sjunker med ålder Läsande av böcker sjunker med ålder Den fysiska aktiviteten sjunker med ålder Fritidstrivseln försämras med ålder Andelen utomstående i kultur- och fritidsutbudet ökar med ålder

23 Kulturskolan Ålder. Statistik från 2015 Antal i varje åldersgrupp (registerdata från kulturskolorna i varje kommun) Malmö Helsingborg Värmdö 2008 (7, 3år) (åk 2) (9,3 år) (13,3 år) (16,3 år)

24 Besökt bibliotek (I veckan) Jönköping. Andelar (%) i procent. Pojkar Flickor Åk Åk Åk Åk 2 gymnasiet 4 7 Minus procentenheter

25 Läst böcker förra veckan på fritiden. %. Helsingborg (räkna även e-böcker och ljudböcker) (ej skolböcker eller andra böcker som skolan kräver att man ska läsa) Killar Tjejer Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Minus procentenheter från mellanstadiet

26 Hur har det gått för öppna mötesplatser över tid?

27 Besökt bibliotek under de senaste 4 veckorna på fritiden. Andelar i %. Malmö. Högstadiet minus procentenheter Killar Tjejer Andelen som besöker bibliotek minskar både bland killar och tjejer. Varför? Yttre eller inre faktorer som påverkar deltagande?

28 Besökt bibliotek Jönköping. Gymnasiet Mer än en gång/vecka Pojkar Mer än en gång per månad Pojkar Mer än en gång per månad Flickor Mer än en gång per månad Flickor

29 Hur ser besöken på fritidsgård ut över tid? Ung livsstil. Högstadiet Kommun Tidsperiod +/- procentenheter Stockholm Norrköping Linköping Kalmar Sävsjö Malmö Jönköping Huddinge Haninge Värmdö Helsingborg Lidingö Täby 2013-? Fritidsgården står inför nya utmaningar!! Yttre eller inre faktorer som påverkar deltagande?

30 Varför går färre ungdomar på fritidsgård? Mindre satsning på helgverksamhet (vardagsverksamhet flyttar in i helgen) Finns inte (?) en aktivitet som kan attrahera lika många som disco gjorde Bredden finns inte i vardagsverksamheten (göra vara) (timanställda experter saknas?) 1939:an! Mindre verksamhet som ger status i hela ungdomsgruppen Liten nyrekrytering bland äldre tonåringar Barnifiering Allt yngre barn tar del av kultur- och fritidsutbudet. Även det som tidigare var en tonårssatsning? Alternativa mötesplatser har vuxit fram Mindre (lokalmässiga) möjligheter att bedriva kul/varierad verksamhet Mindre ekonomiska satsningar på öppen verksamhet

31 Finns det stöd bland unga på gymnasiet att satsa på en mötesplats avsedd för dem?

32 Tycker du att din kommun behöver mötesplatser där gymnasieungdomar har möjlighet att bara vara eller syssla med olika aktiviteter? Gymnasiet. Andelar % Täby 2013 Lidingö 2015 Stockholm 2013 Helsingborg 2015 Falkenberg 2016 Huddinge 2015 Vallentuna 2016 Jönköping 2015 Haninge 2016 Killar Tjejer

33 Mot bakgrund av ett starkt stöd från kommunens unga och en enig kultur- och fritidsnämnd ansöktes om bidrag från Boverket

34 Ansökan till boverket syfte och målsättning Syftet och den önskade effekten med projektet är att skapa en jämställd mötesplats för ungdomar så att killar och tjejer i övre tonåren på lika villkor kan ta del av Täby kommuns fritidsutbud. Målsättningen med den jämställda mötesplatsen är att nå många ungdomar genom en nyskapande, lustfylld och kreativ miljö som erbjuder varierande aktiviteter.

35 Tankar om processen Ord som blev viktiga Idéer, utbildning, erfarenheter, fokusgrupper Renovering och uppstart av Jämställd mötesplats för ungdomar Dialog Flexibilitet Evidens Nyskapande Fas 1 - Utbildning och fokusgrupper. Samla kunskap. Förhållningssätt: lyssnande, lärande, undersökande och reflexivt. Fas 2 - Vad ska göras i befintlig lokal, vad kan göras? Hur och av vem? Utveckla metoder, arbetssätt och visioner av verksamhetens innehåll.

36 850m2

37 Innehållet på mötesplatsen ska spegla ett brett kulturoch fritidsutbud Replokaler, pod, inspelning Ateljé/kreativ verkstad Design studio Dans, rörelse, yoga Konserter, uppträdanden Litteratur bokcirklar Ungdomsfester Studio/dj Studieplatser Café/barristakurs Tema/inflytande Rörelse Diskussion Samarbeten?

38

39

40

41

42

43

44

45 Lärdomar Vad är uppdraget? Vilken kompetens finns i arbetslaget? Vilken kompetens behöver tillsättas? Utbildning Tidplan och planering Komplettera statistiken med fokusgrupper (skolor) och arbetssätt (utåtriktat, inflytande) Interna samarbeten (kommunikation, fastighet, skolor, andra verksamheter) Externa aktörer både under processens gång och för framtiden Goda exempel plocka russin ur fler kakor! Studiebesök, kontakter Personalens roller och att bilda ett nytt kollegium Vem gör vad och när Hur ska verksamheten styras i framtiden? Förhållningssätt, ledarskap, ledord, mötesteknik, öppettider, aktiviteter.

46 Sammanfattning Mötesplatser är en viktig fritidsarena som kompletterar övriga aktörer. Få ungdomar besöker fritidsgårdar/mötesplatser! Många fler vill besöka mötesplatser, i synnerhet tjejer. Fritidsgårdens verksamhet kan inte reduceras till ett fåtal ungdomars (killars) preferenser och enbart genom att vara öppen. Genom större bredd i vardagsverksamheten kan fritidsgårdar nå fler! Genom fler arrangemang och happenings på helgen kan fritidsgårdar nå fler! Fritidsledare bör alltid tänka på jämställdhet, ungdomsinflytande och inkludering vid planering, genomförande och utvärdering av verksamhet.

47 Aktuell forskning på nätet! TACK!!

48 Linda Magnus Ulf Stig Lengheden Åkesson Blomdahl Elofsson

49

50

51 Bilagor

52 Vilka Kulturverksamheter tycker du Malmö i första hand ska satsa pengar på? Högstadiet Andelar %. Ungdomarna har kunnat kryssa högst 3 alternativ Killar Tjejer Signif. Festivaler för musik, film, teater och dans *** Lokaler för LAN och TV-/datorspel 40 6 *** Disco/klubb Ns Bibliotek * Konserter (att se på/lyssna) 9 20 *** Skapande verksamhet (t.ex. teater, musik, foto, bild, Skrivarverkstad, hantverk eller media/film) 8 15 *** Muséer och konstutställningar 9 9 Ns Dansföreställningar (att se på) 3 13 *** Kulturskolan 6 10 ** Replokaler för musik 5 10 *** Teater (att se på 4 6 * Replokaler för dans/teater 1 8 *** Lokaler för brädspel, rollspel och lavj 6 2 *** Annat 5 4 Ns Tjejer vill mer av nästan allt som tillhör kulturförvaltningen

53 Vad är orsaken till att stödet för socialisationshypotesen vacklar? Mättnad (knapphetshypotesen får stöd). Ju tidigare man börjar desto tidigare slutar man) Avsaknad av bredd i utbudet? (se idrottsrörelsen från bredd mellan investeringsvärde och egenvärde bland barn till mycket investeringsvärden i tonåren)? Vad beror det inte på? inte på många timmar med läxläsning inte på att marknaden fångar upp Vad göras??? Med satsningar på olika åldersgrupper Pedagogiskt

54 Utomstående i fritids- och kulturutbudet. Andel (%) som inte deltar i instrumentella fritidsaktiviteter (förening eller kulturskolan) i Jönköping, Helsingborg Haninge, Huddinge och Täby. Jönköping Helsingborg Haninge Huddinge Täby Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Andel (%) utomstående totalt i Jönköping, Helsingborg, Haninge, Huddinge och Täby. Jönköping Helsingborg Haninge Huddinge Täby Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Utomstående totalt: deltar inte varken i förening, kulturskola (i Haninge musikskola) eller besökt fritidsgård, bibliotek eller simhall senaste veckan.

55 Stödet för att satsa på tunga kulturinstitutioner. %. Jönköping Kulturskolan (musik, bild, dans, drama/teater) Bibliotek Kulturskolan (musik, bild, dans, drama/teater) Gymnasiet. % Bibliotek

56 Hur viktigt är det att möjlighet finns till följande saker/aktiviteter på mötesplatser för gymnasieungdomar? Mycket viktigt Täby. Gymnasiet % Sid. 1 Killar Tjejer Fika/café Idrotta Möjligheter att sitta och studera Lyssna på konserter Aerobics, spinning eller annan gruppträning 7 33 Se film Kunna påverka innehållet Låna musik och film Prata om sex och samlevnad Låna böcker 7 23 Datorer Prata med personal Möjlighet till att uppträda med t.ex. musik, poesi, dans 9 21 Dansa 5 21 Replokaler för musik/sång 13 19

57 Hur viktigt är det att möjlighet finns till följande saker/aktiviteter på mötesplatser för gymnasieungdomar? Mycket viktigt. Täby. Gymnasiet % Killar Tjejer Teckna/måla/skulptera 3 19 Läsa tidskrifter 5 17 Kurser i t.ex. kreativt skrivande, filmmanus, tecknarskola 5 17 Producera egen film 5 14 Spela teater 3 14 Tillverka/designa kläder 3 13 Skrivarverkstad 3 13 Spela rollspel/live 7 9 Se utställningar 3 9 Träffa författare 1 4 Sid 2. Ungdomar vill ha bredd i mötesplatserna

58 Hur viktigt är det att möjlighet finns till följande saker/aktiviteter på mötesplatser för gymnasieungdomar? Jönköping. Gymnasiet Sid. 1 % Idrotta 51 Fika/café 54 Få hjälp med att söka arbete/utbildningar av vuxna 47 Bara vara/softa 44 Möjligheter att sitta och studera 37 Se film 27 Lyssna på konserter 27 Datorer/tv-spel/datorspel (online) 26 Prata om sex och samlevnad 25 Låna böcker 24 Kunna påverka innehållet 24 Aerobics, spinning eller annan gruppträning 24 Replokaler för musik/sång 22 Få hjälp med att starta en förening 22 Prata med personal 21

59 Hur viktigt är det att möjlighet finns till följande saker/aktiviteter på mötesplatser för gymnasieungdomar? Jönköping. Gymnasiet % Dansa 19 Möjlighet till att uppträda med t.ex. musik, poesi, dans 18 Låna musik och film 17 Samhällsdebatt 17 Kurser i t.ex., filmmanus, fotoskola, tecknarskola 15 Teckna/måla/skulptera 14 Tillverka/designa kläder 13 Spela teater 13 Skrivarverkstad/kreativt skrivande 12 Producera egen film 12 Läsa tidskrifter 12 Se utställningar (konst, foto) 11 Träffa författare 9 Spela rollspel/lajv 8 Sid 2. Ungdomar vill ha bredd i mötesplatserna

60 Hur viktigt är det att möjlighet finns till följande saker/aktiviteter på mötesplatser för gymnasieungdomar? Jönköping. Gymnasiet Bild 1 Killar Tjejer Fika/café Få hjälp med att söka arbete/utbildningar av vuxna Idrotta Bara vara/softa Möjligheter att sitta och studera Aerobics, spinning eller annan gruppträning Lyssna på konserter Låna böcker Se film Kunna påverka innehållet Prata om sex och samlevnad Replokaler för musik/sång Dansa Prata med personal Möjlighet till att uppträda med t.ex. musik, poesi, dans 12 24

61 Hur viktigt är det att möjlighet finns till följande saker/aktiviteter på mötesplatser för gymnasieungdomar? Jönköping. Gymnasiet Bild 2 Killar Tjejer Få hjälp med att starta en förening Låna musik och film Låna musik och film Samhällsdebatt Kurser i t.ex., filmmanus, fotoskola, tecknarskola Spela teater Teckna/måla/skulptera Tillverka/designa kläder 9 16 Skrivarverkstad/kreativt skrivande Datorer/tv-spel/datorspel (online) Se utställningar (konst, foto) 9 13 Läsa tidskrifter Producera egen film Träffa författare 9 9 Spela rollspel/lajv 8 8

62