Transkript

1 Jönköping Ung livsstil en jämförelse mellan olika åldrar när det gäller skolframgång, socioekonomisk bakgrund, svensk respektive utländsk bakgrund och fritidsvanor (förening totalt, idrottsförening, besökt fritidsgård, besökt bibliotek samt läst böcker) av forsknings- och utvärderingsprojektet Ung livsstil i Sverige Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se tel. 08/ Linda Lengheden linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/

2 Forskningsprojektet Ung livsstil i Sverige Stockholm (sedan 1984) Norrköping (sedan 1985) Malmö (sedan 1990) Linköping (sedan 1992) Kalmar (sedan 1992) Jönköping (1994, 97, 2000, 03, 06, 09, 12 och 2015) Sävsjö (sedan 1994) Vallentuna (sedan 1996) Huddinge (sedan 1998) Haninge (sedan 1998) Värmdö (sedan 1998) Helsingborg (sedan 2000) Lidingö (sedan 2003) Täby (sedan 2013)

3 Ung livsstil i särskolan Jönköping (2000, 2003, 2006, 2009, 2012) (2015) (unikt i Europa) Haninge (2006, 2008, 2012/2013) Stockholm (2008/2009, 2013/2015) Tyresö (2009) Kalmar (2010) Huddinge (2015) Även i Täby har vi undersökt Ung livsstil bland barn och ungdomar som går i särskolan. Svarsfrekvensen är dock tyvärr så låg att resultaten inte kommer att presenteras.

4 Ung livsstil i Jönköping 2015 Urval, antalet besvarade enkäter och svarsfrekvens Urval antal Besvarade enkäter antal Svarsfrekvens % Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Totalt Forsknings- och utvärderingsprojektet Ung livsstil i Sverige publicerar inga studier som inte har en urvalsram, där urvalet är draget från urvalsramen och där svarsfrekvensen är minst 70%.

5 Skolframgång/inriktning I högstadiet delas eleverna in i fem lika stora grupper utifrån skolframgång I gymnasiet jämför vi elever som går på studieförberedande program (estetisk, ekonomisk, natur, samhälle och teknisk) med elever som går på yrkesförberedande program

6 Skolframgång och fritidsvanor Högstadiet. %. Jönköping Höga betyg Ganska höga betyg Varken höga eller låga Ganska låga betyg Låga betyg Medlem i förening Killar *** Tjejer ** Medlem i idrottsförening Killar *** Tjejer *** Besökt fritidsgård (kommunala) Killar Tjejer *** Besökt bibliotek Killar Tjejer * Läst böcker (senaste veckan) Killar *** Tjejer ** * p<0.05; ** p<0.01; ***p<0.001; Ns= ej signifikant på 5% signifikansnivå. Bibliotek och fritidsgård= minst ett besök på fritiden under de senaste 4 veckorna.

7 Studieförberedande och yrkesförberedande program. Gymnasiet. Andelar i %. Jönköping Studieförberedande program Yrkesförberedande program Killar Tjejer Killar Tjejer Med i förening (totalt) Med i idrottsförening Läst böcker förra veckan Besökt bibliotek senaste 4 v Besökt fritidsgård senaste 4 v. (de kommunala)

8 Socioekonomiska grupper och föreningsvanor/fritidsvanor Ekonomisk grupp 1: Bor i villa/radhus + har tillgång till bil+ båt+ sommarstuga. Ekonomisk grupp 2: Bor i villa/radhus/insatslägenhet/bostadsrättslägenhet + har tillgång till två av: bil, båt, sommarstuga. Ekonomisk grupp 3: Övriga t.ex. bor i hyreslägenhet + har tillgång till två av: bil, båt, sommarstuga. Ekonomisk grupp 4: Bor i hyreslägenhet + har tillgång till antingen bil, båt eller sommarstuga. Ekonomisk grupp 5: Bor i hyreslägenhet. Har ej sommarstuga, bil eller båt.

9 Socioekonomiska grupper Teoretiskt kan detta mått kopplas till Webers definition av klass, vilket i sin tur kopplas till begreppet livschanser. Med ett likartat mått finner sociologen Mikael Tåhlin en tydlig koppling mellan ekonomiska resurser och flertalet fritids- och kulturaktiviteter även efter kontroll för ålder och socialgrupp. Tåhlin har också visat att individens ekonomiska resurser har en direkt inverkan på både individens fritidsoch hälsosituation. Antagandet är i enlighet med Tåhlins hypotes att familjernas kontrollvidd - mängden av möjliga handlingar - ökar kontinuerligt från ekonomisk grupp 5 till ekonomisk grupp 1. Detta mått har sedan använts i flera andra studier (Blomdahl, 1990; Elofsson, 1998; Nilsson, 1998; Larsson, 2008; Blomdahl & Elofsson, 2006; Elofsson & Karlsson, 2011) Även i internationella studier används allt mer likartade indikatorer på socioekonomisk bakgrund. I WHO:s hälsoenkät definieras de ungas socioekonomiska status utifrån svar på frågor om familjens ekonomi, bilinnehav, semestervanor, datorägande och om de unga har eget rum. För närmare information om indelningen i socioekonomiska grupper se t.ex. Elofsson m.fl., Ungas livsstil i låg- och högstatusområden, sid. 7.

10 Socioekonomiska grupper. Mellanstadiet. %. Jönköping Signifikant Medlem i förening totalt Killar Ns Tjejer *** Medlem i idrottsförening Killar * Tjejer ** Bibliotek senaste veckan Killar * Tjejer ** Läst böcker senaste veckan Killar Ns Tjejer Ns * p<0.05; ** p<0.01; ***p<0.001; Ns= ej signifikant på 5% signifikansnivå. Det är för få barn i socioekonomisk grupp 4 respektive 5 för att det ska vara statistiskt försvarbart att redovisa resultaten i varje grupp.

11 Socioekonomiska grupper. Högstadiet. %. Jönköping Medlem i förening Killar ** Tjejer *** Medlem i idrottsförening Killar ** Tjejer *** Fritidsgård (kommunala) Killar ** Tjejer * Bibliotek Killar * Tjejer Läst böcker senaste veckan Killar * Tjejer * p<0.05; ** p<0.01; ***p<0.001; Ns= ej signifikant på 5% signifikansnivå. Bibliotek och fritidsgård= minst ett besök på fritiden under de senaste 4 veckorna.

12 Socioekonomiska grupper. Gymnasiet. %. Jönköping Medlem i förening Killar ** Tjejer *** Medlem i idrottsförening Killar ** Tjejer *** Fritidsgård (kommunala) Killar * Tjejer * Bibliotek Killar * Tjejer Läst böcker senaste veckan Killar Tjejer * p<0.05; ** p<0.01; ***p<0.001; Ns= ej signifikant på 5% signifikansnivå. Bibliotek och fritidsgård= minst ett besök på fritiden under de senaste 4 veckorna.

13 Svensk bakgrund/utländsk bakgrund 1= Föräldrarna och barnet fött i Sverige 2= T. ex. en förälder född utomlands eller båda föräldrarna födda i Sverige och barnet fött utomlands 3= Andra generationens invandrare 4= Första generationens invandrare För indelning i de fyra grupperna se t.ex. Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/idrottar för lite och vilka är dom? sid,

14 Mellanstadiet. %. Jönköping 2015 Barnet och föräldrarna födda i Sverige En förälder född i Sverige Andra + första generationens invandrare Medlem i förening Killar Tjejer *** Medlem i idrottsförening Killar Tjejer *** Bibliotek Killar *** Tjejer *** Läst böcker Killar Tjejer * p<0.05; ** p<0.01; ***p<0.001; Ns= ej signifikant på 5% signifikansnivå. Bibliotek och läst böcker= senaste veckan. Det är inte statistisk säkert att redovisa andra respektive första generationen var för sig.

15 Högstadiet. %. Jönköping 2015 Barnet och föräldrarna födda i Sverige En förälder född i Sverige Andra generationens invandrare Första generationens invandrare Medlem i förening Killar ** Tjejer *** Medlem i idrottsfören. Killar * Tjejer *** Fritidsgård (Kommunala) Killar *** Tjejer *** Bibliotek Killar ** Tjejer * Läst böcker Killar Tjejer * p<0.05; ** p<0.01; ***p<0.001; Ns= ej signifikant på 5% signifikansnivå Bibliotek och fritidsgård= minst ett besök på fritiden under de senaste 4 veckorna. Läst böcker= senaste veckan

16 Gymnasiet. %. Jönköping 2015 Medlem i förening Barnet och föräldrarna födda i Sverige En förälder född i Sverige Andra generationen Första generationen Killar ** Tjejer *** Medlem i idrottsfören. Killar * Tjejer *** Fritidsgård (Kommunala) Killar *** Tjejer * Bibliotek Killar ** Tjejer * Läst böcker Killar Tjejer * p<0.05; ** p<0.01; ***p<0.001; Ns= ej signifikant på 5% signifikansnivå. Bibliotek och fritidsgård= minst ett besök på fritiden under de senaste 4 veckorna. Läst böcker= senaste veckan.

17 Sammanfattning betyg högstadiet/studieinriktning gymnasiet och fritidsvanor Vi ser att de med högre betyg på högstadiet och de på studieförberedande program är mer med i förening totalt och i idrottsförening samt läser böcker i högre utsträckning än de som har mindre bra betyg på högstadiet eller går på yrkesförberedande program på gymnasiet. Detta gäller i alla undersökta kommuner. De med mindre bra betyg på högstadiet och killar på yrkesförberedande program besöker fritidsgårdar i högre utsträckning än de med bättre betyg på högstadiet och de på studieförberedande program. Det gäller i alla undersökta kommuner. Ungdomar på studieförberedande program besöker bibliotek i betydligt högre utsträckning än de som går på yrkesförberedande program. Högstadietjejer med goda betyg besöker bibliotek i högre utsträckning än tjejer med mindre goda betyg.

18 Sammanfattning socioekonomisk bakgrund och fritidsvanor Vi ser att de i högre socioekonomiska grupper är mer med i förening totalt, i idrottsförening samt läser böcker (gäller ej i mellanstadiet) i högre utsträckning än de i lägre socioekonomiska grupper. Detta gäller i alla undersökta kommuner. De i socioekonomisk grupp 4 och 5 besöker fritidsgårdar i större utsträckning än ungdomar i de högre socioekonomiska grupperna både bland yngre och äldre tonåringar. Det gäller i alla undersökta kommuner. Killar och tjejer i mellanstadiet och killar i högstadiet i de lägre socioekonomiska grupperna besöker bibliotek i betydligt större utsträckning än de i högre socioekonomiska grupper. Tjejer i högstadiet och killar och tjejer i gymnasiet i olika socioekonomiska grupper besöker bibliotek i ungefär samma utsträckning.

19 Sammanfattning svensk respektive utländsk bakgrund och fritidsvanor Vi ser att de ungdomar som själva liksom sina föräldrar är födda i Sverige (svensk bakgrund) är mer med i förening totalt och i idrottsförening än de med utländsk bakgrund (första och andra generationens invandrare) (gäller ej killar i mellanstadiet). Detta gäller i alla undersökta kommuner. De med utländsk bakgrund besöker fritidsgårdar och bibliotek i större utsträckning än ungdomar med svensk bakgrund. Det gäller i alla undersökta kommuner. När det gäller att läsa böcker ser vi inte signifikanta skillnader mellan de med svensk respektive utländsk bakgrund.

20 Du finner forskningsrapporter, redovisningar och föreläsningar från Ung livsstil på: Du kan också följa forskningsprojektet Ung livsstil i Sverige på Facebook

21

22

23 Linda Magnus Ulf Stig Lengheden Åkesson Blomdahl Elofsson