Rapport Datum: Författare: Ingela Berndt. Utvärdering av regiontrafiken Örebro

Transkript

1 Rapport Datum: Författare: Ingela Berndt Utvärdering av regiontrafiken Örebro

2 Utvärdering av regiontrafiken Örebro Ingela Berndt Emily Folkö Maria Segelberg Fredrik Eliasson Foto: Alexander von Sydow

3 Förord Utvärderingen av regiontrafiken är en del av projektet Framtidens kollektivtrafik, som drivs av Region Örebro län i nära samarbete med Örebro kommun. Projektet syftar dels till att ta fram ett förslag till busstrafik i delar av regiontrafiken kring Örebro till 2019, då nuvarande trafikavtal löper ut. Utvärderingen görs mot bakgrund av de förändringar som har skett i vissa delar av trafiken 2011 och 2015, för att klargöra om trafiksystemet är utformat så att det tar oss i riktning mot målet när det gäller resandeutveckling. Ingela Berndt har varit rapportens huvudförfattare. Emily Folkö har ansvarat för kartmaterial och Maria Segelberg för beräkningar av resandestatistik. I arbetsgruppen har även Fredrik Eliasson varit expertstöd. Fredrik Idevall Enhetschef Samhällsplanering & Utveckling Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

4 4 (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

5 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte Metod Teoretiska utgångspunkter Restiden Tillgänglighet Turtäthet Analys av regiontrafiken kring Örebro Stråket Fellingsbro Glanshammar Örebro Linje 321 Örebro Glanshammar Götlunda Linje 322 Örebro Ödeby Glanshammar Linje 323 Örebro Nasta Glanshammar Samlade reflektioner för linjerna 321, 322 och Linje 324 Örebro Fellingsbro Linjerna kring Odesbacken Linje 721 Odensbacken Stora Mellösa Örebro Linje 722 Odensbacken Läppe Vingåker Linje 723 Brevens bruk Kilsmo Odensbacken Stora Mellösa Linje 740 Odensbacken Sköllersta Kumla Linjerna kring Norra Bro och Hidingsta Linje 724 Örebro Almbro Norrbyås Linje 725 Örebro Norra Bro Almbro Linjerna kring Pålsboda och stråket till Örebro Linje 727 Örebro Sköllersta Pålsboda Linje 728 Hjortkvarn Pålsboda Linje 731 Pålsboda Hallsberg Resande och produktion Slutsatser Linjesträckningar Turtäthet Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

6 4.3 Restid Produktion och beläggning Locka nya resenärer Bilaga 1 påstigande i helgtrafiken Bilaga 2 Hållplatser Örebro Glanshammar när gång- och cykelväg byggs på sträckan (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

7 Sammanfattning I samband med att nuvarande trafikavtal inom två områden av regiontrafiken kring Örebro löper ut under 2019 ska det göras en översyn av linjerna, för att klargöra om det kan göras förbättringar. Denna utvärdering är ett första steg i detta arbete. Beroende på slutsatserna i utvärderingen kommer det därefter att tas fram förslag till justeringar. Området som denna utvärdering omfattar är linjerna kring Glanshammar och Fellingsbro Örebro, linjerna kring Odensbacken, linjerna kring Norra Bro och Hidingsta och linjerna kring Pålsboda och stråket mot Örebro. Totalt är det 13 linjer som har analyserats, varav fyra är stomlinjer, med tätare trafik och som trafikerar mellan större tätorter och Örebro. I stomlinjerna finns potential till ökat resande, vilket inte finns i lika stor utsträckning i de flesta övriga linjer i det analyserade området. I samtliga områden finns det behov av en bättre samordning mellan linjetrafik och skolskjutsar. För att kollektivtrafiken ska vara så kostnadseffektiv som möjligt är det mycket viktigt att det fortsatta planeringsarbetet klargör om den regionala kollektivtrafiken ska dimensionernas för skolresande, eller om detta resande ska hanteras med separata skolskjutsar. Inför att nuvarande avtal löper ut under 2019 behöver busstrafiken i området förändras i vissa avseenden för att målet om ett ökat resande ska nås. Det handlar om linjesträckningar, turtäthet, restider i stomlinjerna, samplanering med skolskjutsar, beläggningsgrad på bussarna samt att marknadsföra och locka nya resenärer till kollektivtrafiken. Stråket Fellingsbro Glanshammar Örebro Det har varit en god resandeutveckling på linjen som trafikerar mellan Fellingsbro och Örebro, resandet har ökat med 36 procent mellan åren 2010 och Det finns potential till ett ännu större resande. Resandeutvecklingen på linjerna mellan Glanshammar och Örebro har varit negativ, - 15 procent mellan åren 2010 till Det finns potential till ett ökat resande. För att locka fler resenärer kan ett sätt vara att utöka antalet turer i högtrafik samt se över linjesträckningarna. Linjerna kring Odensbacken Trots en kraftig produktionsökning på 30 procent (antal kilometer) har det inte blivit någon resandeökning. Produktionsökningen är inom hela avtalet med Keolis, vilket även innefattar linjerna 728, 731 samt del av 727. Det finns potential till ett ökat resande mellan Odensbacken, Stora Mellösa och Örebro. För att locka fler behöver bussarna ha kortare körtid mellan de större orterna. En utbyggd expressbusstrafik mellan orterna som kompletteras med regionbussar som stannar på samtliga Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

8 hållplatser är ett förslag. Regionbussarna skulle då kunna trafikförsörja Ekeby- Almby. De mindre linjerna i området, som trafikerar Vingåker, Hampetorp, Brevens Bruk, Kilsmo och Asker har alla mycket svagt resande. Det finns turer med ytterst få resenärer, dessa turer kan starkt ifrågasättas. Linjerna kring Norra Bro och Hidingsta Det har skett en kraftig minskning av resandet på linje 724 som trafikerar Norrbyås, Hidingsta, Mark samt Norra Bro. Det finns behov av en enklare och tydligare linjesträckning. Linjen kan även få ett större resandeunderlag när södra Orresta exploateras. Linjerna kring Pålsboda och stråket till Örebro Det finns potential till ökat resande från Pålsboda och Sköllersta mot Örebro. Det är relativt högt resande från Pålsboda mot Hallsberg i högtrafik, men ytterst få i lågtrafik, varför vissa turer kan ifrågasättas. Mellan Hjortkvarn och Pålsboda är resandet svagt och även här kan vissa turer ifrågasättas. 8 (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

9 1. Inledning 1.1 Bakgrund I samband med att nuvarande trafikavtal inom två områden av regiontrafiken kring Örebro löper ut under 2019 ska det göras en översyn av linjerna, för att klargöra om det kan göras förbättringar. Denna utvärdering är ett första steg i detta arbete. Beroende på slutsatserna i utvärderingen kommer det därefter att tas fram förslag till justeringar. Området som denna utvärdering omfattar är linjerna kring Glanshammar och Fellingsbro Örebro, linjerna kring Odensbacken, linjerna kring Norra Bro och Hidingsta och linjerna kring Pålsboda och stråket mot Örebro. Inför nuvarande avtalsperiod (avtalsperioden började 2011) gjordes en större utredning av kollektivtrafiken kring Odensbacken. Även linjerna kring Pålsboda genomgick liknande förändringar under Det gjordes inom ramen av projektet Merkoll. Syftet med delprojektet Starka stråk var: Syftet med denna studie är att belysa möjligheterna att genom effektiviseringar i befintlig samhällsbetald trafik, (linjetrafik med buss, skolskjutsar, sjukresor/färdtjänst och kompletteringstrafik) undvika suboptimeringar och frigöra resurser för en attraktivare trafik i de stråk där det finns stora marknadspotentialer. Resultatet ska medverka till att kollektivtrafikens marknadsandelar ökar. Avsikten är också att binda samman orter och kommuner i stråk med hjälp av effektiv kollektivtrafik för att på så sätt förstora arbetsmarknadsregionerna. All kollektivtrafik förutsätts vara planerad för mesta möjliga samordning mellan tåg-, buss- och skolskjutstrafik. I dag är det till stor del skolskjutsarna som är dimensionerande för busstrafiken. Det effektivaste sättet att minimera trafikeringskostnaderna är att använda så få fordon som möjligt och därför måste all samhällsbetald trafik samordnas och samplaneras. 1.2 Syfte Syftet med utvärderingen är att klargöra huruvida busslinjerna som ingår i utvärderingen är utformade så att de kan leda utvecklingen i riktning mot målen, samt klargöra vilka eventuella brister man behöver komma tillrätta med. Utvärderingen ska peka på viktiga brister och till viss del ge förslag på förändringar. Utvärderingen kommer att efterföljas av utredningar för att beskriva förslag till utveckling av linjerna. Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

10 Vägledande frågeställningar för utvärderingen är följande: Vilket syfte har respektive linje? Hur ser resandet ut på respektive linje? Är turtätheten anpassad efter resandeunderlaget? Vilka använder respektive linje, skolungdomar/vuxna? Har linjen en optimal linjesträckning i förhållande till upptagningsområdet? Har linjerna i de starka stråken restider som har god konkurrenskraft gentemot bilen? Hur har resandeutvecklingen sett ut under nuvarande avtalsperiod? 1.3 Metod En central anledning till att utvärdera busslinjerna är att understödja beslutfattandet. Oavsett om denna utvärdering resulterar i justeringar av linjerna eller inte är det en viktig utvärdering på så vis att den kan ligga till grund för den busstrafik som ska köras i området framöver. Utvärderingen fokuserar på om nuvarande resurser läggs på rätt ställe och på vilka effekter som skulle kunna uppnås vid en förändring. För att kunna bedöma effekternas storlek kommer utvärderingen att kopplas till ett antal mätvärden eller indikatorer. I det här fallet kommer mätvärdena utgå från faktorer som turtäthet, antal resor, avstånd till hållplatser, driftskostnader och intäkter. Källor för detta är de nyckeltal som finns från Region Örebro läns produktionsbeskrivning, biljettsystem och ekonomiska redovisning. För att få klarhet i huruvida linjenätet står i rimlig proportion och utformning till stadens struktur sker också en kartläggning av turtäthet och linjesträckning i förhållande till befolkningsunderlag och sysselsättning. Underlag för detta är statistik från SCB som matats in i GIS. 1.4 Teoretiska utgångspunkter Några centrala faktorer som påverkar kollektivtrafikens konkurrenskraft är restiden, turtätheten, tillgängligheten, komforten och priset. En slutsats som gjorts, bland annat med utgångspunkt i det omfattande material som finns att tillgå genom Kollektivtrafikbarometerns enkätundersökningar, är att standardfaktorer som främst lockar nya resenärer är hög turtäthet, kort restid och inga byten. Kvalitetsfaktorer, i första hand att bussen är i rätt tid, fräscha fordon och fräscha medresenärer samt ett enkelt biljettsystem behåller kunder. Priset anges som en faktor som i första hand påverkar nöjdheten bland redan befintliga resenärer. Nedan sker ett fördjupat resonemang kring några av dessa faktorer. 10 (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

11 1.4.1 Restiden Forskning har visat att benägenheten att pendla i mycket hög grad styrs av restiden. Restider upp till 20 minuter har mycket liten påverkan på pendlingsbenägenheten. Benägenheten att pendla avtar kraftigt när restider överstiger 45 minuter. För att en kollektivtrafikresa ska vara riktigt konkurrenskraftig i jämförelse med en bilresa krävs ofta att restiden med kollektivtrafik är kortare. Detta bland annat för att kompensera för den tid resenären får lägga på anslutningsresor och väntetid. Även om det finns många belägg för att restiden är en avgörande faktor för kollektivtrafikens attraktivitet, finns det också forsning som visar att turtätheten och avstånden till hållplatserna skulle vara viktigare faktorer än restiden. För att jämföra kollektivtrafikens restid med bilens brukar man beräkna en restidskvot, det vill säga restiden med kollektivtrafik dividerat med restiden för bil i samma relation. En undersökning från dåvarande Region- och trafikplanekontoret vid Stockholms läns landsting visar att restidskvoten mellan bil och kollektivtrafik har en mycket starkt inverkan på valet av färdsätt. Undersökningen visar att andelen kollektivtrafikresenärer minskar dramatiskt så fort restidskvoten överstiger 1. Benägenheten att välja kollektivtrafiken har halverats redan när restidskvoten uppgår till 1,5. (Region- och trafikplanekontoret, 1997). Figur 1: Relationen mellan kollektivtrafikandel och restidskvot. (Källa: Region- och trafikplanekontoret, SLL) Eftersom kortare restider än bilen i de flesta fall är svåra att åstadkomma, ställer det krav på att kollektivtrafiken har en rad andra inneboende faktorer som gör att den upplevs som attraktivare än bilen. För långa och regionala kollektivtrafikresor blir förflyttningstiden till hållplats och väntetiden liten i förhållande till åktiden. Restidskvoten med bil blir då god medan det omvänt är svårt att få goda restidskvoter för korta bussresor i tätort. (Holmberg, 2008). Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

12 Detta ger ytterligare argument till att satsa på gena busslinjer med därtill gena, högklassiga gång- och cykelvägar till välutvecklade hållplatser. Det kan också vara relevant att ha olika kravnivåer på restidskvoten beroende på kollektivtrafikens syfte. (Bjerkemo, S-A. 2011) Tillgänglighet Tillgängligheten påverkas i första hand av linjedragningen. Det är förstås kanske kollektivtrafikens viktigaste planeringsförutsättning att busslinjerna går där det finns så stort resandeunderlag som möjligt samt att linjerna därtill går dit de flesta människor vill resa. Forskning har visat att det finns ett positivt samband mellan antalet linjer/stråk och antalet kollektivtrafikresenärer. Vidare är hållplatsernas placering och avståndet mellan dem avgörande för hur många människor kollektivtrafiken når samt om den är attraktiv att använda. Täta avstånd mellan hållplatser gör att många människor har kort avstånd till kollektivtrafiken. Men tätt avstånd mellan hållplatserna innebär också att bussen måste stanna ofta, vilket påverkar restiden negativt. Detta påverkas dock av kollektivtrafikens standard och egenskaper. Det lönar sig att gå en bit extra för att i gengäld få välja på fler linjer med hög turtäthet och korta restider. Även om det inte är vetenskapligt belagt, hävdas det ibland att även en god komfort på resan kan leda till att man accepterar ett längre avstånd till hållplatsen. Längre avstånd mellan hållplatserna utmed linjen ger färre stopp, kortare restider och i förlängningen fler resenärer. Genom så kallade elasticitetsberäkningar kan man påvisa om en hållplats bidrar till en nettoökning av resandet. Elasticitetsberäkningen kan påvisa om antalet påstigande vid en hållplats överstiger de som väljer andra transportmedel på grund av den förlängda restid det innebär för bussen att stanna vid hållplatsen. Detta är dock inget enkelt förhållande. Det finns även forskning som visar på ett positivt förhållande mellan antalet hållplatser och antal resenärer. Denna forskning ska dock förstås som att i områden där det finns ett omfattande resandeunderlag kan en tät hållplatsstruktur bidra till ett ökat resande, medan en tät hållplatsstruktur där resandeunderlaget är mindre bidrar till ett minskat resande med kollektivtrafiken. På landsbygden där bebyggelsen ofta är betydligt glesare än i tätorter bör hållplatsavståndet vara längre än i tätorter. En alltför tät hållplatsstruktur på landsbygden genererar ofta en längre restid i högtrafik mellan två tätorter. Anledningen är att det är under högtrafik som hållplatserna på landsbygden används, främst då av skolelever som ska till skolan och hem från skolan. Det är kommunerna skolskjutsreglementen som styr hur långt skolelever kan ta sig mellan hemmet och 12 (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

13 busshållplatsen, vanligen mellan 2-5 km beroende på vilken årskurs eleverna går i. Kommunernas skolskjutsreglemente och trafiksäkerheten längst vägen styr ofta hållplatsernas placering. Ofta är det inte trafiksäkert att gå längst med de mest trafikerade regionala vägarna på landsbygden och då placeras hållplatserna vid anslutningsvägar så att skoleleverna inte ska behöva gå längst med vägen. Med säkrare gångvägar till hållplatser, genom gång- och cykelvägar längst de mest trafikerade regionala vägarna kan antalet hållplatser på landsbygden minska och restiden för de som åker mellan två orter kortas Turtäthet Turtätheten är, tillsammans med den totala restiden, en av de faktorer som har starkast samband med benägenheten att resa kollektivt. Ökad turtäthet innebär i många fall en bättre anpassning till människors aktivitetsmönster och resbehovets fördelning över dygnet. En låg turtäthet innebär också att resenärer får en längre så kallad dold väntetid. Den dolda väntetiden innebär att det finns en missanpassning mellan när bussen går och när resenärerna verkligen vill åka. Anpassning till den dolda väntetiden sker normalt i hemmet liksom på arbetsplatsen för den som har flextid. Men den negativa upplevelsen av dolda väntetider blir större för den som har fasta tider att passa, eller för den som behöver göra byten i kollektivtrafiken. (Holmberg, B. 2008). Man bör också ha i åtanke att en ökad turtäthet är starkt kostnadsdrivande. Driftskostnaden är i stort sett direkt proportionell mot turtätheten, men motsvaras inte alltid av samma resandeökning och resandeintäkter. En högre turtäthet kan således vara en företagsekonomiskt olönsam affär. Det positiva är dock att högre turtäthet även ger befintliga resenärer kortare väntetid, eftersom bussarna går oftare. Detta innebär att man i princip kan räkna att medborgarnyttan är dubbelt så stor som den monetära kostnadsökningen. Enligt den så kallade Mohring-effekten finns det därför en större samhällsekonomisk nytta av en högre turtäthet än det ökade företagsekonomiska underskottet. (Franckx, L. 2006, Norheim, B. 2002, Ljungberg, A. 2007). Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

14 2. Analys av regiontrafiken kring Örebro Området som denna utvärdering omfattar är linjerna kring Glanshammar och Fellingsbro Örebro, linjerna kring Odensbacken, linjerna kring Norra Bro och Hidingsta och linjerna kring Pålsboda och stråket mot Örebro. Inför nuvarande avtalsperiod (avtalsperioden började 2011) gjordes en större utredning av kollektivtrafiken kring Odensbacken. Även linjerna kring Pålsboda genomgick liknande förändringar under Det gjordes inom ramen av projektet Merkoll. Analysen är uppdelad på de olika geografiska områdena och även linjevis. Först redovisas stråket i helhet, antal arbetspendlare och antal påstigande per hållplats. Figur 2: Linjerna som ingår i analysen. Analysen bygger på resandestatistik från perioden 30 mars 26 april 2016, vardagar respektive helgdagar. En vanlig vardag är det totalt påstigande på de linjer som 14 (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

15 ingår i det analyserade området. I stomlinjerna, röda i Figur 2, är det påstigande en vanlig vardag. Övervägande andel av de påstigande kliver således på en buss i stomlinjerna. Totalt är det 8,5 påstigande per tur, i stomlinjerna är antalet högre, 12,6 påstigande per tur. 2.1 Stråket Fellingsbro Glanshammar Örebro Linje Destination 321 Örebro Glanshammar Götlunda 322 Örebro Ödeby Glanshammar 323 Örebro Nasta Glanshammar 324 Örebro Fellingsbro Figur 3: arbetspendlare från tätorterna Fellingsbro och Glanshammar till Örebro tätort. (SCB 2014) Kartan visar endast ett urval av pendlingsrelationer och ger inte en komplett bild av all arbetspendling i området. Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

16 Figur 4: påstigande på linjerna 321, 322, 323 och 324, genomsnitt per vardag. 16 (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

17 2.1.1 Linje 321 Örebro Glanshammar Götlunda påstigande, genomsnittlig vardag Hållplats med högst antal påstigande Restidskvot (bil/buss) Andel betalande resenärer (ej skolelever) turer/ vardag, fredag kväll resenärer/ tur, vardagar turer lör/ sön resenärer/ tur, helgdag 260 Resecentrum Örebro (49) 1,5 37 procent 28/4 9,3 18/10 3,1 Linje 321 trafikerar Götlunda via Glanshammar till Örebro. Linjen har 13 turer på vardagar, två kvälls/natturer på fredagar, nio turer på lördagar och fem turer på söndagar. Samtliga turer utom tre på lördagar och en på söndagar går hela linjens sträckning. De kortare turerna går mellan Örebro och Glanshammar. Det ska byggas en gång- och cykelväg mellan Glanshammar och Örebro, planerad byggstart är under I samband med det kommer ett antal hållplatser att rustas upp och några tas ur bruk. Se bilaga 1 för mer information. Övervägande resor görs mellan Glanshammar och Örebro. Även öster om Glanshammar finns det ett visst resande. 25 procent av de påstigande kliver på öster om Glanshammar. Ett antal av dessa är skolbarn som kliver av i Glanshammar. De största hållplatserna för linjen är Örebro resecentrum och Konserthuset, med i stort sett lika stort resande (49 och 47). Därefter är det hållplats Glanshammar kyrka (42) som har många påstigande, en stor anledning till det är att skolan är belägen där. Övriga hållplatser i Glanshammar har ett blygsamt resande med tanke på befolkningen. Dessa fem hållplatser skulle kunna minskas ner till tre för att korta restiden. Boende i Glanshammar skulle ändå ha acceptabla avstånd till hållplats. De flesta bor inom 400 meter till hållplats. Örebro kommun planerar att bygga cykelväg genom Glanshammar och i samband med det planeras hållplats Glanshammar kyrka att rustas upp samt att ett par hållplatser tas bort. Mellan Götlunda och Glanshammar är det stora resandet mellan kl. 6-8 med 42 resenärer. Övervägande del är skolungdomar som ska till Glanshammar eller Örebro. Övriga tider på dagen är det endast ströresenärer. Linjedelen har en tydlig enkelriktad pendling. De flesta åker mot Glanshammar och Örebro på morgonen och hem därifrån på eftermiddagen. Hållplatserna mellan Glanshammar och Örebro har generellt sett ett lågt resande. Det är Rinkaby kyrka som utmärker sig och har mellan 6-10 påstigande per dag. Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

18 Av hållplatserna i Örebro är det Resecentrum och Konserthuset som dominerar. Även USÖ har en del resenärer. Hållplatserna på norr däremot har ett väldigt lågt resande, mellan 1-3 resenärer. Hållplats Vena har idag mindre än en resenär per dag. Det kan dock komma att ändras då den hållplatsen blir den närmsta till Elektroskandia som kommer att flytta dit under våren Den företagsetableringen kan eventuellt generera några resande per dag. Det skulle kunna vara en idé att ändra körvägen för att snabba upp linjen, att inte köra Hjorttorpsvägen, men då blir den nya företagsetableringen utan busstrafik. Mitt på dagen är det generellt ett lågt resande på linjen. Öster om Glanshammar är det omotiverat med turer då det endast är 2-3 påstigande per tur. Troligen är det inte heller så många som vill kliva av öster om Glanshammar mitt på dagen, utan först när skolorna har slutat Linje 322 Örebro Ödeby Glanshammar påstigande, genomsnittlig vardag Hållplats med högst antal påstigande Restidskvot (bil/buss) Andel betalande resenärer (ej skolelever) enkelturer/ vardag, fredag kväll resenärer/ tur, vardagar turer lör/ sön resenärer/ tur, helgdag 20 Glansha mmars kyrka (3) 1,5 16 procent /0 - Linje 322 är en skolanpassad linje som tillsammans med linjerna 321 och 323 utgör kollektivtrafiken mellan Glanshammar och Örebro. Linjen har endast en tur i riktning mot Glanshammar på morgonen och två turer i riktning mot Örebro, en på morgonen och en på eftermiddagen. Det är lågt resande på linjen och inte mer än högst tre resenärer per hållplats. Det är sex hållplatser på hela sträckan som har mellan 1-3 resenärer och fjorton resenärer som har ett spritt resande med mindre än en resenär per dag. Frågan är om linjen behövs mer än som skollinje kring Glanshammar? 18 (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

19 2.1.3 Linje 323 Örebro Nasta Glanshammar påstigande, genomsnittlig vardag Hållplats med högst antal påstigande Restidskvot (bil/buss) Andel betalande resenärer (ej skolelever) turer/ vardag, fredag kväll resenärer/ tur, vardagar turer lör/ sön resenärer/ tur, helgdag 114 Glansha mmars kyrka (37) 1,3 16 procent 12 9,5 0/0 - Linje 323 är en skolanpassad linje som tillsammans med linjerna 321 och 322 utgör kollektivtrafiken mellan Glanshammar och Örebro. Det går två turer i vardera riktningen på morgonen och fyra turer på eftermiddagen i vardera riktningen. På morgonen åker elever som ska till Glanshammar skola med denna linje västerifrån, ca 20 skolelever Samlade reflektioner för linjerna 321, 322 och 323 Det skulle behövas ett samlat grepp med skolskjutsar och linjetrafiken i området för att se vilka samordningseffekter som kan finnas. Linjerna är planerade utifrån att högstadieeleverna ska till Glanshammar, vilket de inte längre ska, utan högstadieeleverna går på skolor i Örebro. De turer på 322 och 323 som går samma sträckning som linje 321 skulle kunna vara på linje 321 istället för att kunna visa på hela utbudet. Det finns en samlingstidtabell, men med olika körvarianter blir det rörigt för ovana resenärer. Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

20 2.1.5 Linje 324 Örebro Fellingsbro påstigande, genomsnittlig vardag Hållplats med högst antal påstigande Restidskvot (bil/buss) Andel betalande resenärer (ej skolelever) turer/ vardag, fredag kväll resenärer/ tur, vardagar turer lör/ sön resenärer/ tur, helgdag 256 Fellingsbro järnvägsstation (83) 1,1 55procent 24 10,7 0/0 - Linje 324 går från Fellingsbro järnvägsstation som är den hållplats som har flest påstigande, i snitt 83 påstigande per vardag. Samtliga hållplatser längst sträckan utanför centrala Örebro, förutom Fellingsbro Folkhögskola (som har i snitt 13 påstigande per vardag), har under tio påstigande per dag. Det är bara vid hållplats Ringabyvägen som fler än fem kliver på per dag. I Örebro kliver flest på vid Resecentrum, följt av Konserthuset. Övriga hållplatser i Örebro har få påstigande, precis som för linje 321 är frågan vilken väg som bör väljas i Örebro för att få till den snabbaste resan till och från resecentrum. Det är fler vuxna än skolungdomar som åker med linjen. Från Fellingsbro tätort till Örebro tätort är det totalt ungefär 110 personer som arbetspendlar och det är ungefär 30 vuxna som åker med bussen från Fellingsbro mellan kl. 6-9 på morgonen. Det behöver inte bara vara arbetspendlare utan det kan även vara vuxna som studerar eller som åker på fritidsresor. Den största målpunkten utanför Örebro är Fellingsbro folkhögskola. En del av de som går på skolan är inackorderade och en del bor i Lindesberg och Örebro. Även en del personal arbetspendlar från Örebro till skolan. Från Örebro till Fellingsbro går det endast två turer som är i Fellingsbro innan klockan nio. På dessa turer är det övervägande del av de i snitt 12 påstigande vuxna. Potentialen till ökat resande är från Fellingsbro till Örebro. I Örebro är arbetspendlingen utspridd och för att det ska vara möjligt att åka kollektivt hela vägen till arbetsplatsen krävs bytesmöjlighet vid resecentrum. Då blir genast restiden betydligt längre med bussarna än med bil vilket har stor betydelse för antalet arbetspendlare som väljer bussen. Restidskvoten är helt ok, det tar 35 minuter att köra bil och 40 minuter att åka buss, vilket ger en restidskvot på 1,14. Det som talar emot en ökad marknadsandel är att det går få turer, en tur i timmen, vilket är i minsta laget för att locka fler. Fellingsbro har 20 (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

21 knappt invånare. Enligt Trafikförsörjningsprogrammet är miniminivån för en ort med invånare minst 15 turer på vardagar, till Lindesberg har Fellingsbro det, men till Örebro är det 12 turer. Det kan finnas potential till att öka antal resenärer genom att utöka antalet turer, samtidigt finns det platser kvar i de turer som går idag. Med en ökad turtäthet i högtrafik borde det locka ännu fler arbetspendlare att resa med bussen. Det går tät tågtrafik från Frövi till Örebro, men busstrafiken från Fellingsbro till Frövi är inte anpassad efter tågets avgångar utan är anpassade efter tågen i Arboga. Det gör att väntetiden blir lång och reserelationen mindre attraktiv. Men en anpassad trafik till tåget skulle det kunna vara ett alternativ till buss hela sträckan. Både boende i Fellingsbro och studenter som bor inkvarterade på Folkhögskolan har framfört önskemål om trafik på lördagar till och från Örebro. Idag går det att resa med buss till Lindesberg på helgerna men inte till Örebro. Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

22 2.2 Linjerna kring Odesbacken Linje Destination 721 Odensbacken Stora Mellösa Örebro 722 Odensbacken Läppe Vingåker 723 Brevens bruk Kilsmo Odensbacken Stora Mellösa 740 Odensbacken Sköllersta Kumla Figur 5: arbetspendlare mellan tätorter i området kring Odensbacken. (SCB 2014) Kartan visar endast ett urval av pendlingsrelationer och ger inte en komplett bild av all arbetspendling. 22 (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

23 Figur 6: påstigande på linjerna 721, 722, 723 och 740, genomsnitt per vardag. Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

24 2.2.1 Linje 721 Odensbacken Stora Mellösa Örebro påstigande, genomsnittlig vardag Hållplats med högst antal påstigande Restidskvot (bil/buss) Andel betalande resenärer (ej skolelever) turer/ vardag, fredag kväll resenärer/ tur, vardagar turer lör/ sön resenärer/ tur, helgdag Våghustorget (249) 1,53, 1, procent 64/1 17,7 22/16 6 Linje 721 går mellan Odensbacken och Örebro, passerar Stora Mellösa och kör via Ekeby-Almby. Det finns en tur på morgonen från Odensbacken och en tur på eftermiddagen från Örebro som inte kör via Ekeby-Almby. Restidskvoten för turerna genom Ekeby-Almby är hög (1,53), däremot är restidskvoten för turen som inte trafikerar Ekeby-Almby mer acceptabel (1,29). Målpunkterna för de boende och sysselsatta längst med linjen är framförallt Örebro, men även skola och arbetsplatser i Odensbacken och Stora Mellösa. Från Odensbackens tätort arbetspendlar ungefär 240 personer till Örebro tätort. För att försöka räkna ut marknadsandelen har antalet vuxna påstigande under morgonen använts. Sedan är det säkert så att några av dessa vuxna inte åker till arbete utan till studier eller på fritidsaktiviteter, men samtidigt kan det vara arbetspendlare som åker från Odensbacken på andra tider än på morgonen. Marknadsandelen är relativt hög, 22 procent från Odensbacken till Örebro. Från Stora Mellösa arbetspendlar ungefär 190 personer till Örebro tätort, marknadsandel härifrån är betydligt större än från Odensbacken, hela 50 procent. Skulle marknadsandelen kunna öka ännu mer om det går snabbare att resan med bussen? resenärer per tur kan vara högre än vad statstiken visar då det ibland är en buss som kommer från t.ex. Hampetorp eller Brevens bruk som går vidare mot Örebro. Om de resenärerna inte stämplar igen missas det påstigande på linje. Linjen är en av de största regionlinjerna inom länet sett till antalet påstigande. Våghustorget är den största hållplatsen för linjen med i genomsnitt 249 påstigande per dag. Hållplatserna i Örebro mellan Almbyplan och USÖ (Almbyplan, Behrn Arena, Våghustorget, Resecentrum och USÖ) har sammanlagt ungefär 550 påstigande per dag. 1 Restidskvot för turen som inte går genom Ekeby-Almby. 24 (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

25 De flesta hållplatserna i Ekeby-Almby är undermånliga för den mängd boende som finns där. Det har under många år varit diskussioner om att kommunen ska ta över väghållarskapet för vägen från Trafikverket. Det har även gjorts studier på hållplatserna utan att det har resulterat i några fysiska åtgärder. Det är ungefär 110 påstigande per dag från hållplatserna i Ekeby-Almby. Mellan kl är det ungefär 150 påstigande mellan Odensbacken och Hjälmarbadsvägen (hållplatsen innan linjen svänger av mot Ekeby- Almby). Troligen är det fler då inte alla påstigande vid Odensskolan registreras då de redan sitter på bussen. påstigande i Ekeby-Almby under samma tid är drygt 60 personer. Strukturen på hållplatserna är förhållandevis bra. I Odensbacken har i princip alla som mest 400 meter fågelvägen till en hållplats. De ligger väldigt tätt och det går att ifrågasätta om alla verkligen behövs, hållplats Källvägen har visserligen 26 påstigande per vardag, men det är 400 meter mellan hållplatserna vilket gör att upptagningsområdet för de tre hållplatserna till hälften överlappar. I Ekeby-Almby är det väldigt tätt där två hållplatsers upptagningsområde i stort sett överlappar varandra. et hållplatser i Ekeby-Almby skulle kunna minska från nio till sex, förutsatt att det går att ta sig till hållplatserna på ett säkert sätt. Hållplatserna mellan Resta och Stora Mellösa (hållplatserna mellan Stortorpsvägen och Dömmestavägen) ligger alldeles för tätt. Anledningen är att det inte är trafiksäkert att gå längst väg 207 och då finns det istället hållplastser vid i stort sett varje utfart. Området Ekeby-Almby har idag drygt invånare och området expanderar med nybyggnation av bostäder. Enligt den senaste statistiken som vi har tillgång till är det 490 personer som arbetspendlar från området till Örebro tätort. Marknadsandelen är väldigt liten, endast drygt 7procent. Tänkbara orsaker till det kan vara, restiden (inklusive gång- och väntetid vid hållplats) i förhållande till bilen blir relativt lång, det är villabebyggelse där merparten av hushållen har tillgång till en eller i många fall två bilar, många boende är barnfamiljer där barnen skjutsas till förskola och skola på väg till arbetet. Dessutom lockar inte de flesta hållplatserna att vänta på bussen. De synpunkter som inkommer från boende i Ekeby-Almby är att det går för få turer på kvällar och helger. Mellan klockan sex och åtta på morgonen finns sex turer att välja mellan, tidtabellen haltar och går inte i takt. Ett återkommande önskemål från boende i Ekeby-Almby är stadstrafik till området. I utredningen kring ny stadstrafik i Örebro 2014 gjordes en analys av förutsättningarna för stadstrafik till området. Förslaget som analyserades var att ändra linjesträckningen Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

26 för linje 9 till att gå som på kartan nedan. Linjedragningen skulle innebära att de boende i Ekeby-Almby skulle få en tätare trafik under hela dagen än idag. Dock en lite försämring i högtrafik jämfört med idag. De boende i Ekeby-Almby skulle få en längre restid till centrala Örebro då linjen skulle gå via Universitetet och inte via Hjälmarevägen som linje 721. Linje 9 skulle få en längre linjesträckning vilket skulle innebära ett behov av ytterligare fordon på linjen och boende längst Ormestagatans norra sträckning skulle få längre till busstrafik än idag. Funderingar på framtida utveckling för linjen Linjen måste även i fortsättningen knytas ihop med linjerna från Asker, Hampetorp och Brevens bruk i Odensbacken för att ge boende i hela östernärke förbindelser med Örebro. Det borde finnas underlag för en expressbuss från Odensbacken, som endast stannar i Stora Mellösa på vägen in till centrala Örebro. Från Odensbacken är det 240 personer som arbetspendlar till Örebro tätort och från Stora Mellösa till Örebro tätort är det 190 arbetspendlare. Expressbussen från Askerund och Åsbro har ett mindre underlag av arbetspendlare till Örebro tätort. Från Askersund är det 153 arbetspendlare och Åsbro 97, totalt 250 arbetspendlare till Örebro. Utöver arbetspendlare har både Odensbacken/Stora Mellösa och Askersund/Åsbro gymnasieelever och universitetsstuderande som pendlar till Örebro. Med stöd i Trafikförsörjningsprogrammet skulle en möjlig utveckling kunna vara en tur med expressbuss varje kvart i högtrafik och en lägre turtäthet för en regionbuss som stannar på samtliga hållplatser. Det torde vara ett fullgott alternativ för de som bor mellan orterna, men räcker den turtätheten mellan Ekeby-Almby och Örebro? 26 (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

27 2.2.2 Linje 722 Odensbacken Läppe Vingåker påstigande, genomsnittlig vardag Hållplats med högst antal påstigande Restidskvot (bil/buss) Andel betalande resenärer (ej skolelever) turer/ vardag, fredag kväll resenärer/ tur, vardagar turer lör/ sön resenärer/ tur, helgdag 46 Hampetorp (8) 1,68, 1, procent /8 2,7 Linje 722 går mellan Odensbacken och Vingåker med tre turer per vardag, dessutom sju turer som vänder i Hampetorp. Linjen har en tur som är udda som går mellan Bönerud och Kilingetorp på eftermiddagen, endast skoldagar. Linjen har helgtrafik, fem turer på lördagar och fyra turer på söndagar. Linjen har samtrafik med linje 721 för att möjliggöra resa till och från Örebro. Dessutom har linjen passning med Trafikverkets färja till Vinön. Från hållplatserna öster om Läppe till Vingåker är det bara fem resenärer per dag som kliver på. Med tanke på det låga antalet resenärer kan turerna ifrågasättas. På helgerna när linjen går mellan Odensbacken och Hampetorp är resandet mycket lågt. Under perioden som analyseras är det endast ett par påstigande vid Hampetorp och ett par påstigande vid Hampetorp färjeläge under hela helgen. Utöver det är det spridda resor från enstaka hållplatser. Totalt är det i genomsnitt sju påstigande på samtliga nio dubbelturer. Troligen är det några fler som kommer med bussen från Örebro och som inte stämplar på nytt när de reser vidare till Hampetorp. Men dock är det ett ytterst lågt resande med tanke på antal turer. Från Hampetorp färjeläge går det att resa med Trafikverkets vägfärja till Vinön. Det är mer populärt under sommaren varför även statistik för påstigande under sommaren har analyserats. et resande ökar, till fyra ifrån Hampetorp färjeläge, men är ännu mindre på resterande hållplatser på sommaren än under jämförmånaden i april. Det är fler som åker på söndagar än på lördagar. Det kan vara så att ett besök på Vinön över helgen tar slut på söndagen och att några få då väljer att åka bussen från färjeläget. Det ringa antalet resenärer på turerna på helgerna motiverar inte busstrafik. En variant skulle kunna vara anropsstyrda turer som stämmer med vägfärjan från Vinön vid några tillfällen på lördagar och söndagar. 2 Restidskvot mellan Hampetorp och Odensbacken. 3 Varav sju enkelturer till/från Vingåker, Övriga går till/från Hampetorp eller Läppe. Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

28 2.2.3 Linje 723 Brevens bruk Kilsmo Odensbacken Stora Mellösa påstigande, genomsnittlig vardag Hållplats med högst antal påstigande Restidskvot (bil/buss) Andel betalande resenärer (ej skolelever) turer/ vardag, fredag kväll resenärer/ tur, vardagar turer lör/ sön resenärer/ tur, helgdag 45 Odenskolan (17) 1,5 4, 2, procent 17 2,6 0/0 - Linje 723 är en linje som har två delar, delen Odensbacken Brevens bruk och Odensbacken Stora Mellösa via Segersjö. Linjen har åtta turer i riktning Brevens bruk och Odensbacken och fem turer i andra riktningen. Mellan Odensbacken och Stora Mellösa är det fyra turer i vardera riktningen. Den har passning till linje 721 i Stora Mellösa och i Odensbacken för att ge möjlighet att resa till och från Örebro. Det är ett lågt resande på hela linjen, totalt 44 påstigande per dag. Sträckan Stora Mellösa via Segersjö till Odensbacken har väldigt få påstigande. På morgonen är det i stort sett ingen som åker på sträckan, det är på eftermiddagens om det finns ett litet spritt resande. Totalt är det fem resenärer per dag som åker på sträckan, exklusive Odensskolans hållplats. Syftet från början var sannolikt att skolelever skulle åka med linjen, men mot bakgrund av det låga resandet förefaller eventuella skolelever ha andra resmöjligheter. Rekommendationen på denna sträcka är att dra in den och ersätta med anropsstyrd trafik, om det inte går att använda den för skolelever som ska till Stora Mellösa eller Odensbacken. et boende är lågt och stora delar har som mest 1,5 km till närmsta hållplats. Kring Segersjö gård är det ingen påstigande under den perioden som är med i analysen. Eftersom området är klassat som landsbygd finns det stöd i Trafikförsörjningsprogrammet. Delen Odensbacken Kilsmo Brevensbruk har 40 påstigande, exklusive Odensbacken skola. Det är två turer på morgonen som har mellan sju och tio resenärer och en tur på eftermiddagen som har nio resenärer. Turen på eftermiddagen är troligen främst gymnasieelever från Örebro. Kilsmo har ungefär 260 invånare och Brevens bruk ungefär 120 invånare. I stråket är det färre än 500 boende inom 1,5 km från hållplats vilket gör att Trafikförsörjningsprogrammets rekommenderade minimiutbud på två turer per vardag är vad som är motiverat i stråket. De turer som har under sju resenärer är svåra att motivera både kostnadsmässigt och miljömässigt. 4 Restidskvot mellan Brevens bruk och Odensbacken, ej via Kilsmo skola och Himmersvägen. 5 Restidskvot mellan Odensbacken och Stora Mellösa, bussen via Segersjö. 28 (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

29 2.2.4 Linje 740 Odensbacken Sköllersta Kumla påstigande, genomsnittlig vardag Hållplats med högst antal påstigande Restidskvot (bil/buss) Andel betalande resenärer (ej skolelever) turer/ vardag, fredag kväll resenärer/ tur, vardagar turer lör/ sön resenärer/ tur, helgdag 100 Sköllerst a skola (16) 1,78 42 procent 24 4,2 0/0 - Linje 740 är en ny linje från augusti 2015 då den ersatte två linjer. Den sammanbinder Odensbacken med Kumla som tidigare saknade förbindelse med varandra. Linjen trafikförsörjer även Asker med Odensbacken. Linjen är anpassad till linje 727 i Sköllersta så att byten mellan dessa två linjer ska fungera. På så vis kan invånarna i Asker antingen åka via Sköllersta för att ta sig till Örebro eller via Odensbacken för vidare färd med linje 721 där linjen också har passning. Linjen har sex (sju i ena riktningen) turer mellan Odensbacken och Kumla och fyra (fem i ena riktningen) turer mellan endast Sköllersta och Odensbacken. Linjen startar vid Hummelstavägen i Odensbacken men har inga påstigande innan Odensskolan varvid den sträckan starkt kan ifrågasättas. Likadant är det i linjens andra ände, från resecentrum i Kumla till industriområdet Via, söder om central Kumla där det endast är ett par påstigande per dag. Det är övervägande del skolelever som reser med linjen, 42 procent är vuxna resenärer. Det är endast 100 påstigande per dag som reser med linjen vilket ger ett snitt på knappt fem resenärer per tur. De största hållplatserna på linjen är Sköllersta skola, Kumla resecentrum och Odenskolan med mellan påstigande per hållplats och dag. Lithells i Sköllersta är en stor arbetsplats längst linjen, med en hållplats i anslutning till arbetsplatsen, trots det är det endast 2-3 påstigande per dag från hållplatsen. Från hållplatserna i Asker är det ett tjugotal påstigande per dag. Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

30 2.3 Linjerna kring Norra Bro och Hidingsta Linje Destination 724 Örebro Almbro Norrbyås 725 Örebro Norra Bro Almbro Figur 7: arbetspendlare mellan Norra Bro och området kring Hidingsta/Mark/Stortorp. (SCB 2014) Kartan visar endast ett urval av pendlingsrelationer och ger inte en komplett bild av all arbetspendling. 30 (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

31 Figur 8: påstigande på linjerna 724 och 725, genomsnitt per vardag. Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

32 2.3.1 Linje 724 Örebro Almbro Norrbyås påstigande, genomsnittlig vardag Hållplats med högst antal påstigande Restidskvot (bil/buss) Andel betalande resenärer (ej skolelever) turer/ vardag, fredag kväll resenärer/ tur, vardagar turer lör/ sön resenärer/ tur, helgdag 77 Våghustorget (10) 1,14 23 procent 14 5,5 0/0 - Linje 724 går som i en cirkel från Örebro till Almbro och vidare till Norrbyås för att sedan åka via Hidingsta på vägen till Örebro och tvärtom. Tre turer på morgonen och en på förmiddagen går från Norrbyås via Hidingsta till Örebro, en av dessa gör en avstickare till Mark, för att hämta upp skolbarn. I andra riktningen, från Örebro går turerna via Almbro till Norrbyås. På eftermiddagen är det tvärtom, då går turerna från Örebro via Mark och Hidingsta till Norrbyås. På eftermiddagen finns det tre turer. Det är ytterst få, inte ens en om dagen som kliver på linje 724 mellan Österplan och Almbro, vilket gör att den linjesträckningen går att ifrågasätta, framförallt när linje 725 trafikförsörjer sträckan. Det är ytterst få som använder denna linje, i genomsnitt 77 påstigande per dag. Den största hållplatsen, utöver Våghustorget är hållplats Fridhems skola med sex påstigande per dag. Många hållplatser från Hidingsta, Stortorp och Mark har mellan 1-5 påstigande per dag. Det är endast några hållplatser som har inga eller färre än en per dag. 77 procent av resenärerna är skolungdomar. Det är betydligt fler som reser med linjen på morgonen än som reser med den på vägen hem. Troligen reser grundskoleeleverna med skolbuss hem på eftermiddagen. En förklaring skulle kunna vara att de ska bli avsläppta på rätt sida vägen, en annan skulle kunna vara att turerna inte passar med skolans (Almby skola) ramschema. I Norra Bro är befolkningen som tätast, utöver det området är det Hidingsta, Stortorp och Mark som har den tätaste befolkningen, dock är underlaget för en linje från Norrbyås till Örebro lågt. Det finns inget stort samhälle utöver Norra Bro, vilket försvårar för linjen, det finns ingen stor efterfrågan på kollektivtrafik då antal invånare är begränsat. Totalt i stråket Almbro Norrbyås Hidingsta Stortorp Mark är det invånare inom 1,5 km till hållplats. Av dessa är ungefär mellan år. Örebro kommun har planer på att bebygga området norr om mark med bostäder. En befolkningsförtätning där skulle ge linjen ytterligare underlag. invånare är 32 (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

33 större i detta område än vad det är i Odensbacken. Med en tätare trafik borde fler än de 18 påstigande vuxna som reser med linjen idag Linje 725 Örebro Norra Bro Almbro påstigande, genomsnittlig vardag Hållplats med högst antal påstigande Restidskvot (bil/buss) Andel betalande resenärer (ej skolelever) turer/ vardag, fredag kväll resenärer/ tur, vardagar turer lör/ sön resenärer/ tur, helgdag 142 Lilla Ässkogsvägen (21) 1, procent 29 4,9 0/0 - Linje 725 började rulla i augusti 2015 som en del av resultatet av projektet Mer Koll syd. Tidigare trafikförsörjdes Norra Bro av linje 727 mellan Örebro och Pålsboda. Nu är den linjen mer renodlad till att inte trafikera Norra Bro under dagtid utan endast under kvällar och helger. Linje 725 har fjorton turer, i princip en tur i timmen mellan kl Linjens syfte är att dels att invånarna i Norra Bro ska kunna ta sig till Örebro och dels att eleverna ska kunna åka till skolan i Almbro, som är en skola för årskurs F-6. Boende i Almbro kan även välja linje 727 för resa till centrala Örebro då den går en genare väg än linje 725. Linjen är mest använd mellan kl Majoriteten av resenärerna är skolelever, 72 procent. I Norra Bro och dess närhet bor det ungefär 800 invånare. I Norra Bro finns även Atlas Copco med ungefär anställda. Trots att en busshållplats ligger i nära anslutning till företaget är det endast ett fåtal, 2-3 påstigande på hållplatsen Lilla Ässkogsvägen på eftermiddagen. Enligt pendlingsstatistiken i Solen är det ett 60-tal anställda på Atlas Copco i Norra Bro som har rimligt gångavstånd från hemmet till en hållplats för linjen. Det är endast 40 vuxna påstigande per dag på linjen, vilket betyder att det endast är 20 resenärer (om alla gör tur- och returresa) som använder linjen per dag. Några använder säkert linje 727 för att resa på kvällar och helger (se linje 727 nedan i dokumentet). 6 Restidskvoten beräknad Norra Bro-Örebro resecentrum då Almbro även har linje 727 som går en genare väg till Örebro. Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

34 Enligt Trafikförsörjningsprogrammet har tätorter med invånarantal mellan fem turer som miniminivå. Det betyder att Norra Bro har nio turer, plus fem turer på linje 727, fler än den nivån. Norra Bro har idag även en nattur på fredagar och helgtrafik, tio turer på lördagar och åtta turer på söndagar, med linje 727. Det finns ingen affär i Norra Bro vilket gör att invånarna till stor del är beroende av bil för inköp, även om bussen har hållplatser i närheten av livsmedelsbutiker i Örebro. Linjen har endast funnits i ett år vilket är för kort tid för att dra några större slutsatser. Men det som går att säga är att det verkar vara ett för litet upptagningsområde för att antal turer ska vara motiverat.. 34 (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

35 2.4 Linjerna kring Pålsboda och stråket till Örebro Linje Destination 727 Örebro Sköllersta Pålsboda 728 Hjortkvarn Pålsboda 731 Pålsboda Hallsberg Figur 9: arbetspendlare mellan tätorter i området. (SCB 2014) Kartan visar endast ett urval av pendlingsrelationer och ger inte en komplett bild av all arbetspendling. Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

36 Figur 10: påstigande på linjerna 727, 728 och 731, genomsnitt per vardag. 36 (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

37 2.4.1 Linje 727 Örebro Sköllersta Pålsboda påstigande, genomsnittlig vardag Hållplats med högst antal påstigande Restidskvot (bil/buss) Andel betalande resenärer (ej skolelever) turer/ vardag, fredag kväll resenärer/ tur, vardagar turer lör/ sön resenärer/ tur, helgdag 683 Våghustorget (101) 1,5 45 procent 55/2 12,4 20/16 5,7 Linje 727 går från Örebro via Sköllersta till Pålsboda. Innan augusti 2015 gick vissa turer vidare till Hjortkvarn, som nu har en egen linje, linje 728. På kvällar och helger går linje 727 via Norra Bro. Linjen har 27 turer på vardagar och tio turer på lördagar och åtta turer på söndagar. Dessutom går det en nattur på fredagar. Linjens nuvarande utformning fick den i augusti 2015, med fler turer och en kortare linjesträckning. Linjen är till för arbets- och studiependling och även för fritidsresor. De största hållplatserna utanför Örebro är de två första hållplatserna i Pålsboda, Norra Bangatan och Centralplan med sammanlagt 131 påstigande per dag (99+32). Även hållplatserna i Sköllersta, Sköllersta skola med 81 påstigande och Dalaskogsvägen med 33 påstigande har många påstigande. En målpunkt längs linjen är Kävesta folkhögskola, vid hållplats Kävesta östra som är närmast folkhögskolan är det 41 påstigande per dag. Hållplats Rävarbacken i Ekeby har 32 påstigande. Övriga hållplatser utanför Örebro har ett fåtal påstigande per dag. Ett trettiotal hållplatser har under två resande per dag, bland annat samtliga på sträckan mellan Almbro och Norra Bro. Det kan däremot vara några som åker med linjen från Örebro till Norra Bro eftersom linjen går på kvällar och resandet troligen är större till Norra Bro än tvärtom vid den tidpunkten på dagen. På helgerna är det ett ytterst lågt resande från hållplatser längst linjen, förutom från Pålsboda, Kävesta och Sköllersta. Dock är resandet lågt på helgen med tanke på det antal turer som erbjuds. Utslaget på samtliga turer i båda riktningarna är det i snitt sex personer per tur. Om man tänker sig att de flesta vill till Örebro på förmiddagen och från Örebro på eftermiddagen och att turerna i motsatt riktning är tomturer så blir det i snitt 12 påstigande per tur. På vardagar är motsvarande siffra 12 påstigande per tur och det dubbla, 24 påstigande per tur om en riktning anses som tomturer. Arbetspendlingen i stråket är kraftigt riktad mot Örebro, från Pålsboda arbetspendlar ungefär 170 personer, från Sköllersta 250 personer och från Ekeby 85, totalt 505 personer till Örebro tätort, ungefär 180 av dessa har sin arbetsplats inom linjens Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

38 upptagningsområde. Övriga behöver byta buss för att nå sin arbetsplats med kollektivtrafiken. Aspholmen och kring Gustavsvik (Atlas Copco) är två områden där många arbetar, men som inte nås med linjen. Idag är 55 procent av de påstigande på vardagar skolungdomar. Målpunkterna för skolungdomarna är skolorna i Örebro, men även skolorna i Pålsboda, Ekeby och Sköllersta. Gymnasieelever från Sköllersta som går på skola i Hallsberg åker med linjen till Pålsboda och byter buss där. Sedan använder även ungdomarna bussen på kvällar och helger för att nå fritidsaktiviteter. Marknadsandelen (uträknad på likadant sätt som för Odensbacken och Stora Mellösa se linje 721) från Pålsboda och Sköllersta är 12 procent, vilket är i nivå med hur det generellt ser ut på landsbygden där det finns ett relativt stort utbud av kollektivtrafik. Restidskvoten i relationen Pålsboda - Örebro är relativt hög (1,5) då bilen har en genare körväg än vad bussen har, som kör omvägen via Sköllersta. När rv 51 är ombyggd till mötesfri väg om några år kommer restiden med bil att minska vilket gör att restidskvoten kommer att öka och attraktiviteten för bussen minska. Om bussen får prioritering i Örebro kommer däremot attraktiviten för bussen att öka. För att minska restiden med buss från Pålsboda till Örebro är det möjligt att köra bussen på nya rv 51, men då går det inte att samplanera trafiken mellan Pålsboda och Sköllersta. 2.5 Linje 728 Hjortkvarn Pålsboda påstigande, genomsnittlig vardag Hållplats med högst antal påstigande Restidskvot (bil/buss) Andel betalande resenärer (ej skolelever) turer/ vardag, fredag kväll resenärer/ tur, vardagar turer lör/ sön resenärer/ tur, helgdag 62 Norra Bangatan (24) 1,39 28 procent 18 3,4 5/4 7 0,25 Hjortkvarn trafikförsörjs med linje 728 till och från Pålsboda. Linjen är ny sedan augusti 2015, tidigare var den en del av linje 727 mellan Örebro och Pålsboda där vissa turer gick vidare till Hjortkvarn. turer utökades när linjen blev fristående. Linjen är planerad för att byte ska kunna ske till linje 727 till och från Örebro och linje 731 till och från Hallsberg. Linjen har tio turer i vardera riktningen på vardagar, 7 All helgtrafik är anropsstyrd, d.v.s. den körs endast när någon ringer och beställer en resa. 38 (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

39 varav en tur från Pålsboda är anropsstyrd, vilket betyder att den behöver förbeställas. På helgerna är turerna också anropsstyrda, två (tre från Pålsboda) turer på lördagar och två på söndagar i vardera riktningen. Linjen har ett väldigt svagt resande. Det kan dock vara något större resande än vad som syns i statistiken då bussarna som kör vissa turer kommer som linje 727 eller 731 till Pålsboda och redan har resenärer med sig. Det är endast en tur på morgonen och en tur på eftermiddagen som har något resande att tala om. Många turer går mer eller mindre tomma och är inte försvarbara varken ekonomiskt eller miljömässigt. Merparten av resenärerna är från Hjortkvarn. Det skulle kunna vara fler från Svennevad om skoleleverna till Folkaboskolan i Pålsboda åkte med. Men på grund av trafiksäkerheten går det en separat skolbuss för eleverna i Svennevad. Med en säkrare hållplats i Svennevad skulle eleverna kunna åka med linjen. Eftersom det är rv 51 som skär genom Svennevad krävs en ensidig hållplats så att eleverna inte ska behöva korsa rv 51. Resenärerna på linjen är främst grundskolelever till Pålsboda och gymnasieelever till Hallsberg och Örebro. 72 procent av resenärerna är skolelever. Helgtrafiken som består av två turer i båda riktningarna både lördagar och söndagar samt en nattur som finansieras av Hallsbergs kommun har även det ett ytterst lågt resande. Dessa turer samt en tur på fredagskvällarna är anropsstyrda. Under den månad som analysen är gjort så gjordes totalt sju resor på samtliga anropsstyrda turer, vilket är 0,2 resenärer per tur. turer på linjen är inte försvarbart utifrån ekonomiska eller miljömässiga skäl. Potentialen till ett ökat resande är ytterst begränsat då det är få som bor längst med linjen. Enligt rekommendationerna i Trafikförsörjningsprogrammet är miniminivån för en ort av Hjortkvarns storlek två turer per vardag och det utbudet verkar vara vad som är försvarbart för sträckan. Enligt miniminivån så behöver det endast vara en tur i vardera riktningen på lördagar. Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

40 2.6 Linje 731 Pålsboda Hallsberg påstigande, genomsnittlig vardag Hållplats med högst antal påstigande Restidskvot (bil/buss) Andel betalande resenärer (ej skolelever) turer/ vardag, fredag kväll resenärer/ tur, vardagar turer lör/ sön resenärer/ tur, helgdag 229 Hallsbergs resecentrum (103) 1,21 43 procent 42 5,4 0/0 - Linje 731 går mellan Pålsboda och Hallsberg och har samtrafik i Pålsboda med linje 727 till och från Örebro och Sköllersta samt med linje 728 till och från Hjortkvarn. Linjen fick en lite annan linjesträckning och utökade antal turer i augusti Nu går tre turer i vardera riktningen vidare till nordväst om järnvägen via Ahlsells till Hallsbergsterminalen. Den största hållplatsen, med god marginal, för linjen är resecentrum i Hallsberg, med drygt 100 påstigande per dag. Därefter är det hållplatserna Norra Bangatan och Centralplan i Pålsboda som är stora. Arbetspendlarna till arbetsplatserna nordväst om järnvägen har inte upptäckt linjen i någon större utsträckning, totalt är det 12 påstigande per vardag och då är det främst från hållplatserna Esplanaden och Per- Larsgatan som påstigandet sker. Den har inte heller marknadsförts till de som arbetar i området. Det är ytterst få som kliver på mellan Pålsboda och Hallsberg, det är endast två hållplatser som har 2-3 resenärer per dag, övriga har endast sporadiskt med resande. Linjen har flest påstigande mellan kl. 7-9 och mellan kl , precis som de flesta andra linjer. Det finns dock en del resande mitt på dagen också. Däremot är det inte motiverat att köra de två första respektive sista turerna på kvällen då det är i genomsnitt en resenär per tur på morgonen och mindre än en resenär per tur på kvällen. Linjen har lockat en del vuxna resenärer, 43 procent av resenärerna är vuxna varav majoriteten har ett pendlarkort. Från Pålsboda tätort till Hallsbergs tätort arbetspendlar drygt 80 personer. Mellan kl är det i genomsnitt 31 vuxna som kliver på bussen i Pålsboda för att resa mot Hallsberg. Det ger en marknadsandel på hela 37 procent vilket anses som väldigt högt. Det skulle kunna vara så att en del av dessa går på vuxenutbildning i Hallsberg, så marknadsandelen kan vara lägre. 40 (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

41 3. Resande och produktion En del i utvärderingen är att se på hur antal resor har förändrats över tid. Jämförelsen görs mellan jan-aug 2010 och jan-aug Jämförelsen görs inte på linjenivå överallt då det har skett förändringar i vissa linjers omfattning under tiden. Under perioden har biljettsystemet bytts ut vilket gör det svårt att analysera resandet innan 2014 samt att resandestatistiken för 2015 är bristfällig. I Figur 11 visas antal resor i en linjegrupp eller i en reserelation. Totalt har resandet minskat med 3 procent i de analyserade områdena. Totalt i regiontrafiken i hela länet minskade resandet med 2 procent under samma period. Det betyder att resandeutvecklingen har varit något sämre i de analyserade områdena jämfört med övriga länet. En kraftig ökning har skett på linje 324 mellan Fellingsbro och Örebro ändrades både linjesträckningen och antal turer utökades. Tidigare gick linjen mellan Arboga, Fellingsbro till Örebro. Den förändringen har visat sig lyckad med en ökning av antal resenärer med 36 procent. Linje 724 som visas som Norrbyås-Ö i Figur 11 har tappat mer än hälften av antalet påstigande från 2010 till Tidtabellen har i stort sett varit oförändrad under perioden, det är endast en tur på kvällen som inte finns 2016 som fanns et skolelever i kommunen har ökat mellan 2010 och 2015 så tappet kan inte förklaras med ett minskat elevunderlag. En förklaring skulle kunna vara parallell skolskjuts i området. Här finns det således skäl att fortsatt utreda om linjen fortsatt ska planeras för att inrymma skolelever, eller om resandet till och från skolor ska tillgodoses med separata skolskjutsar. Resandet kring Glanshammar har minskat med 15 procent. Tidtabellerna har i stort sett varit likadana under perioden, ingen utveckling har skett. Om tappet är vuxna resenärer eller skolelever går inte att utläsa från siffrorna. Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

42 % % % +36 % -15 % jan-aug 2010 jan-aug Figur 11: resor, jan-aug 2010 och jan-aug 2016 Linjerna i stråket Pålsboda Örebro, inklusive linjen mellan Hjortkvarn och Pålsboda har fått nya sträckningar och utökning av antal turer. Det hände 2015 i augusti så det kan vara för tidigt att dra några större slutsatser om resandet, men den förväntade resandeökningen har inte infriats ännu. Linjerna kring Odensbacken genomgick en stor förändring i samband med införandet av Merkoll 2011 samt 2015 för linjerna 727(del av), 728, 731 och 740. Produktionen ökade kraftigt vid införandet och jämfört med 2016 är ökningen 30 procent. Den kraftiga ökningen av produktion har däremot inte gett någon resandeökning, utan på linjerna kring Odensbacken har resandet minskat med 1 procent. Minskningen kan inte härledas till antalet skolelever då antalet har öka mellan 2010 och Troligen är inte skolskjutsarna och linjetrafiken så samplanerad som det var tänkt från början och att det istället går parallella bussar i vissa stråk. För att kollektivtrafiken ska vara så kostnadseffektiv som möjligt är det mycket viktigt att det fortsatta planeringsarbetet klargör om den regionala kollektivtrafiken ska dimensionernas för skolresande, eller om detta resande ska hanteras med separata skolskjutsar. 42 (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

43 Avtal Keolis, antal produktionskm jan-aug 2010 jan- aug 2016 Figur 12: Produktionskilometer jan-aug 2010 jämfört med jan-aug 2016 i avtal med Keolis. För de övriga områdena som har analyserats går det inte att bryta ner produktionen på samma vis. Den totala ökningen av produktionen i hela länets regiontrafik var under samma tidsperiod 31 procent, vilket är i paritet med ökningen i Odensbacken. Målet för regiontrafiken i det nya Trafikförsörjningsprogrammet är att resandet ska öka i express- och regionbussarna, för att bryta den negativa trenden i de analyserade områdena måste utbudet anpassas bättre till efterfrågan och fokus behöver vara på de stråk där det är störst sannolikhet att öka resandet. I Trafikförsörjningsprogrammet finns det även mål om beläggning, dvs. antal passagerare per busstur. Beläggningen ska öka från 7 till 12 passagerare per tur. Det målet går att nå genom att erbjuda en attraktivare kollektivtrafik för att locka fler och även genom att ta bort turer med få resenärer. Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

44 4. Slutsatser Syftet med den här utredningen om den nuvarande regiontrafiken i det studerade området är utformat så att det finns förutsättningar att nå de mål om resandeutveckling som Kollektivtrafikmyndigheten har ställt upp. Detta mot bakgrund av att nuvarande avtal inom regiontrafiken löper i ut i augusti 2019, och att det då finns goda förutsättningar att göra ändringar i trafiksystemet.. En slutsats av denna utvärdering är att resandeutvecklingen inte har gått i riktning mot målet, med undantag för linjen mellan Fellingsbro och Örebro. Det finns därför anledning att se över hur regiontrafiken kan utvecklas för att leda i riktning mot målen. 4.1 Linjesträckningar De flesta av linjerna som ingår i denna utredning går i de stråk där flest bor, arbetar och arbetspendlar. Det finns dock ett antal sträckor som kan ifrågasättas. Kring Glanshammar behöver linjernas syfte förtydligas och sträckorna norr om Glanshammar ifrågasättas om det ska vara linjetrafik eller skolskjutsar. En bättre samordning mellan linjetrafik och skolskjutsar är en förutsättning för en kostnadseffektivtrafik på samhällsekonomiska grunder. Linjen från Brevens bruk och Kilsmo, linje 723, bör kortas ner till att endast gå till Odensbacken och inte via Segersjö till Stora Mellösa. Det låga resandet kring Segersjö motiverar inte en linje. Sträckningen för linje 724 till Norrbyås via Norra Bro kan ifrågasättas då Norra Bro har trafik med linje 725 och 727, den sistnämnda på kvällar och helger. 4.2 Turtäthet Med en högre turtäthet i framförallt högtrafik gör kollektivtrafiken mer attraktiv. I de analyserade stråken är det främst i tre stråk där det kan vara motiverat med en högre turtäthet än det är idag. I stråket mellan Glanshammar och Örebro, Fellingsbro och Örebro, samt i stråket Odensbacken och Örebro. I ett antal stråk är turutbudet stort i förhållande till antal resenärer. Öster om Glanshammar, mellan Glanshammar och Götlunda, linje 321, är resandet mitt på dagen så pass lågt att turer kan ifrågasättas. Likadant mellan Odensbacken och Brevens bruk, linje 723, samt Pålsboda och Hjortkvarn, linje 728. Linje 731 mellan Pålsboda och Hallsberg har turer tidigt på morgonen och på kvällstid som har så pass litet resande att de kan ifrågasättas. 44 (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

45 4.3 Restid I de linjer med flest resenärer och flest turer är restidskvoten mellan bil och buss 1,2 1,5, vilket måste anses vara acceptabelt. Den linje som utmärker sig är linje 721 mellan Odensbacken och Örebro som har en restidskvot på 1,53 för de allra flesta turerna, då bussarna går via Ekeby-Almby. De två turer som går utanför Ekeby- Almby har en restidskvot på 1,29. Med tanke på att linje 721 har ett högt resande och att potentialen till ännu större resande finns bör restiden på fler turer ner. För de linjer som trafikerar Örebro kan restiden kortas ner genom bussgator och signalljusprioritering, det skulle göra linjerna mer attraktiva och öka resandet. 4.4 Produktion och beläggning Trots en kraftig produktionsökning på linjerna kring Odensbacken har inte resandet ökat. Som tidigare nämnts förekommer sannolikt trafik skolskjutsar parallellt med den linjelagda kollektivtrafiken. Det innebär att trafiken planerats för en målgrupp som samtidigt erbjuds andra alternativ. Det gör att delar av kollektivtrafiken i området har små förutsättningar att generera ett ökat resande, samtidigt trafiken varken är ekonomiskt eller miljömässigt försvarbar. I det fortsatta arbetet med kollektivtrafikplaneringen förutsätts därför att berörda kommuner kommer överens med Region Örebro län om produktionen av den regionala kollektivtrafiken ska dimensioneras för skolelever, eller om kommunerna avser att anordna separata skolbussar. Med en översyn av linjetrafiken och skolskjutsarna i området borde det gå att antingen föra över fler skolelever på linjetrafik eller att minska ner linjetrafiken och låta en del elever åka skolskjuts istället. Linjerna 722 och 723 har 2 respektive 2,6 resenärer per tur, vilket är långt ifrån målet om 12 resenärer per tur. Samtliga linjer som har under åtta resenärer per tur 8 bör ses över och se vilka åtgärder som krävs för att få fler resenärer. Det kan vara att samplanera linjetrafik och skolskjutsar bättre och/eller att ta bort turer med få resenärer. I de stråk där det finns potential till ökat resande krävs en ökning av antal turer för att locka fler resenärer. En ökning av antal turer genererar en produktionsökning, vilket till viss del kan göras genom att omfördela produktion från linjer med lågt resandet till linjer i de starka stråken. 8 Under åtta resenärer per tur är inte försvarbart miljömässigt. Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

46 4.5 Locka nya resenärer De förändringar som har skett i de analyserade områdena har marknadsförts i begränsad omfattning. Om det har skett någon marknadsföring har det varit i samband med förändringen och ingen efterföljande påverkanskampanj för att locka nya resenärer. Att göra förändringar i linjernas sträckningar eller utbud och inte kommunicera det kan innebära att endast de som redan åker bussarna får kännedom om det. Människor som vanligtvis inte åker buss får inte kännedom om förändringarna och ändrar inte heller sina resvanor. Det krävs något extra för att få människor att ompröva sina resvanor. 46 (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

47 Källförteckning Bjerkemo, S-A. (2011) Nya vägar för kollektivtrafiken. En kunskapsöversikt. KTH. Franckx, L., User economics of scale in public transport. What are they and why we should care about them. Public Transport International (UITP) Holmberg (2008) Trafiken i den hållbara staden. Lunds tekniska högskola. Studentlitteratur Lund. Ljungberg, A., Lokal kollektivtrafik på samhällsekonomisk grundval, IEI, Linköpings universitet, 2007 Norheim, B., Market Efficient Urban Public Transport Optimal incentives under different constraints, Assoc. For European Transport, 2002 Region- och trafikplanekontoret, Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

48 Bilaga 1 påstigande i helgtrafiken påstigande i genomsnitt per helgdag på de linjer som har helgtrafik. Linje (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

49 Linje 721 Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)

50 Linje 722 Linjen trafikerar endast mellan Hampetorp och Odensbacken på lördagar och söndagar. På kartan visas samtliga hållplatser för linjen som trafikeras på vardagar. 50 (52) Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: Region Örebro län

51 Linje 727 Linje 728 Det var endast nio resor som gjordes under perioden som har analyserats. De hållplatser som hade påstigande var Norra Bangatan i Pålsboda, fyra påstigande, Hjortkvarn tre påstigande och två på hållplats Landbostigen. Region Örebro län Utvärdering av regiontrafiken Örebro Författare: Ingela Berndt Datum: (52)