Stråkstudie - Framtida kollektivtrafik i stråket Sydnärke - Örebro

Transkript

1 Stråkstudie - Framtida kollektivtrafik i stråket Sydnärke - Örebro

2 Finansiärer Mer Koll finansieras av följande organisationer: Skinnskattebergs kommun. En publikation utgiven av Mer Koll 2

3 Sammanfattning Detta arbete syftar till att behovsinventera samt effektivisera kollektivtrafiken i de fyra södra kommunerna i Örebro län, Askersund, Laxå, Hallsberg och Kumla samt södra delen av Örebro kommun. Ett mål har varit att skapa förutsättningar för ett ökat resandet i kollektivtrafiken genom enklare tidtabell, relevanta körvägar samt konkurrenskraftiga restider. Ett annat mål har varit att genom integrering av skolskjutsar i linjetrafiken minska kostnaderna samt skapa förutsättningar för kollektivtrafik i glesbygd. Enligt resandeundersökning 2006 är kollektivtrafikens marknadsandel för arbetspendling mellan större tätorter cirka 18 procent 1 vilket även är fallet i de studerade kommunerna - kollektivtrafikens marknadsandelar är generellt sett låga. Bedömningen är att det finns ett behov av förbättrad kollektivtrafik utifrån de stora pendlingsströmmar som reser i det studerade området. Kollektivtrafiken i stråket kan sammanfattningsvis anses hålla en hög kvalitet såväl avseende trafikutbud och restider samt är förhållandevis prisvärd. Det körs dock mycket trafik parallellt mellan olika trafikslag i stråket. Busstrafik körs inte bara samma sträcka utan ibland även samtidigt som tåget. Skolskjutsar körs samtidigt på samma vägar som vanlig linjetrafik o.s.v. Det finns alltså stora potentialer att kunna rationalisera trafiken utan att försämra kvaliteten för resenären. Att förbättra anpassningen mellan linjetrafiken och skolans start- och sluttider gör det möjligt att minska såväl fordonsbehov som elevernas res- och väntetider. Därmed kan de elever vid gymnasierna i Hallsberg och Kumla som bor vid sidan om de stora stråken erbjudas en avsevärt bättre kollektivtrafik. Skolornas i Kumla ställning i konkurrensen med skolorna i Örebro kan därmed stärkas. Ett väl samordnat skolskjutssystem gör det även möjligt att bygga upp en glesbygdstrafik där det annars av ekonomiska skäl skulle vara omöjligt att åstadkomma detta. I det framtagna trafikeringsförslaget reduceras antal skolskjutsfordon med 21 st och kalkyl visar att man kan minska skolskjutskostnaderna i de fyra kommunerna med c:a 11 MSEK. Kostnaderna för linjetrafik med buss beräknas öka medan tågkostnaderna är oförändrade. 1 Rapport 2007:3 Målbild 2015 och 2030 för kollektivtrafiken i Örebroregionen 3

4 Innehållsförteckning Bakgrund Mer Koll 5 Syfte 5 Stråket Sydnärke-Örebro 6 Stråkbeskrivning 6 Befolkning 6 Arbetspendling 8 Skolor och utbildningspendling 11 Infrastruktur 12 Trafik och resande 12 Förslag till ny trafiklösning 17 Framtida trafik 17 Förslag till linjenät 18 Tåg/Expressbuss 18 Regional busstrafik 19 Närtrafik/skolskjutslinje 21 Linjelagd skoltrafik 22 Fler tåguppehåll 23 Anslutning till universitetet 24 Integrering av Örebro stadstrafik i linjetrafiken Kumla-Örebro 24 Konsekvensanalys 25 Fortsatt arbete 26 Slutsats 26 Bilagor 27 Bilaga 1 - Infrastrukturåtgärder 28 Bilaga 2 Förslag ändrade ramtider i skolorna 34 Bilaga 3 Förslag tidtabeller 38 4

5 Bakgrund Mer Koll I studien Pendlare utan gränser 2 konstateras att pendling och regionförstoring har visat sig öka det materiella välståndet bland människor. Dessutom, menar forskarna i studien, ställs stora förhoppningar om att investeringar i infrastruktur och effektivare transportsystem ska möjliggöra en fortsatt snabb pendlingsutveckling. De konstaterar vidare att vi inför dessa framtidsutsikter behöver ställa oss två frågor av helt olika karaktär: Lönsamhet för individen är en förutsättning för att pendling ska komma till stånd. Finns det potential för att fler kan bedöma pendling som lönsamt? Hur kan pendling öka samtidigt som regeringen satt som nationellt mål att minska koldioxidutsläppen med 20 procent fram till 2020? I det regionala strukturfondsprogrammet för Östra Mellansverige konstateras att allt fler människor väljer att resa kollektivt när kollektivtrafiken anpassas efter människornas behov av effektiva, tillgängliga och prisvärda transporter. Att skapa god tillgänglighet med effektiva och prisvärda transporter, är kollektivtrafikens viktigaste bidrag till att åstadkomma positiv regional utveckling, menar programtexten. Samtidigt konstateras att regionförstoring - i betydelsen utvidgad arbetsmarknad är helt grundläggande för kollektivtrafiken och tillgänglighetsbegreppet. Medborgarna skall således kunna bo på en ort och arbeta på en annan: Ur näringslivets synpunkt innebär en ökad tillgänglighet att det blir lättare att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens genom att befolkningsunderlaget blir större. För företag, inom främst tjänste- och servicesektorerna, innebär en ökad tillgänglighet att man kan vidga sin marknad till ett större område och till ett större befolkningsunderlag, något som på sikt gynnar en specialisering som i sig är tillväxtbefrämjande. Det finns tydliga samband mellan funktionella regioners storlek och ekonomisk tillväxt där större regioner generellt uppvisar en bättre utveckling än mindre. Orsakerna till detta ligger i att stora funktionella regioner har komparativa fördelar för företagen i form av bättre geografiska marknadspotentialer, marknaderna blir större och präglas av en större mångfald. Regionförstoring innebär ur ett individperspektiv att antalet tillgängliga arbetstillfällen ökar. På samma sätt blir också antalet tillgängliga studiemöjligheter fler, det tillgängliga utbudet av service av olika slag förbättras och möjligheterna att välja arbetsplats och bostadsort mer oberoende av varandra. Regionförstoring innebär inte enbart en vidgning av de lokala arbetsmarknaderna, utan omfattar även exempelvis serviceregioner och utbildningsregioner 3. För att underlätta regionförstoring liksom ett mer långsiktigt hållbart resande respektive tillgänglighet har vi i projektet Mer Koll formulerat en gemensam utgångspunkt, utifrån vilken utvecklad kollektivtrafik och infrastruktur, som erbjuder stora möjligheter till dagligt resande inom regionen och mellan regioner, ska kunna utformas: När vi blickar framåt ser vi också möjligheter för resenären att på ett enkelt och snabbt sätt få information om resmöjligheter och betalningssätt samt klimatpåverkan vid val av färdsätt 4. Syfte Syftet med denna studie är att belysa möjligheterna att genom effektiviseringar i befintlig samhällsbetald trafik, (linjetrafik med buss, skolskjutsar, sjukresor/ färdtjänst och kompletteringstrafik) undvika suboptimeringar och frigöra resurser för en attraktivare trafik i de stråk där det finns stora marknadspotentialer. Resultatet ska medverka till att kollektivtrafikens marknadsandelar ökar. Avsikten är också att binda samman orter och kommuner i stråk med hjälp av effektiv kollektivtrafik för att på så sätt förstora arbetsmarknadsregionerna. All kollektivtrafik förutsätts vara planerad för mesta möjliga samordning mellan tåg-, buss- och skolskjutstrafik. I dag är det till stor del skolskjutsarna som är dimensionerande för busstrafiken. Det effektivaste sättet att minimera trafikeringskostnaderna är att använda så få fordon som möjligt och därför måste all samhällsbetald trafik samordnas och samplaneras. 2 Pendlare utan gränser, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm, Regionalt strukturfondsprogram i Östra Mellansverige , Nutek; ur Mer Koll, projektbeskrivning, bilaga 1, Mer Koll, projektbeskrivning, a.a., s. 2. 5

6 Stråket Sydnärke-Örebro Projektägare till Mer Koll är Länstrafiken Mälardalen (LTM) vilka även ansvarar för projektledning och administration. LTM har utarbetat ett trafikeringsförslag för stråket Sydnärke-Örebro vilket underhand kommunicerats med berörda kommuner och Trafikverket. Här redovisas kortfattat såväl den historiska bakgrunden till dagens situation som en del demografiska data. Vidare redovisas dagens trafikförsörjning och hur den skulle kunna utvecklas. En vision redovisas för en trafiklösning som baseras på stomtrafik med tåg och expressbuss kompletterad med regionbusstrafik samt närtrafik integrerat med skolskjuts. Om möjligt skall s.k. styv tidtabell eftersträvas, vilket innebär avgångstider från respektive utgångsstation på samma minuttal i återkommande intervall. Genom samordning och mer effektivt utnyttjande av befintliga resurser antas resultatet bli en kvalitativt bättre och mer attraktiv trafik än i dag. Arbetsgrupp: Bo Fredriksson, Örebro kommun Daniel Malmborg, Kumla kommun Eje Larsson, Länstrafiken Mälardalen Göran Bender, Länstrafiken Mälardalen Ingela Berndt, Länstrafiken Mälardalen Kaire Ruus, Örebro kommun Kristina Budfors, Askersunds kommun Lars Lundholm, Länstrafiken Mälardalen (projektledare) Lennart Larsson, Hallsbergs kommun Marita Mattsson, Laxå kommun Stråkbeskrivning De kommuner i Örebro län som berörs av stråket Sydnärke-Örebro är fem till antalet: Laxå, Askersund, Hallsberg, Kumla och Örebro. Befolkning Befolkningen i Laxå kommun, i stråkets södra del, uppgick vid årsskiftet 2011/2012 till personer. Befolkningsutvecklingen beskriver en konstant nedgång under lång tid. Kommunen består av de mindre orterna Finnerödja, Hasselfors, Röfors och Tived samt huvudorten Laxå. Centralorten Laxå har tillsammans med Röfors drygt 3500 invånare och Finnerödja/Tived drygt 1500 invånare samt Hasselfors/Porla c:a 600. Befolkningen i Askersunds kommun uppgick vid årsskiftet 2011/2012 till personer. Invånarantalet har varit relativt konstant under de senaste 40 åren. Kommunen är flerkärnig med flera tätorter. Förutom centralorten med drygt invånare finns två tätorter som har mer än 500 invånare; Åmmeberg (c:a 650 inv.) samt Åsbro (c:a inv.). Bland de mindre tätorterna märks Zinkgruvan, Rönneshytta, Hammar och Olshammar med c:a 300 invånare vardera. Åsbro, Zinkgruvan, Hammar och Olshammar uppvisar en svag befolkningsminskning över åren medan centralorten, Åmmeberg och Rönneshytta visar en tendens till stagnation. Befolkningen i Hallsbergs kommun uppgick vid årsskiftet 2011/2012 till personer. Befolkningsutvecklingen beskriver en svag nedgång sedan början på 80-talet. Förutom centralorten med c:a invånare finns fyra tätorter med mer än 500 invånare; Sköllersta (c:a inv.), Pålsboda (c:a inv.), Östansjö samt Vretstorp (c:a 800 inv. vardera). Kommunens vision är att invånarantalet uppgår till personer år Befolkningen i Kumla kommun uppgick vid årsskiftet 2011/2012 till personer. Kumla är den enda kommunen förutom Örebro där be-folkningen stadigt ökar. Förutom centralorten finns två tätorter som har mer än 500 invånare; Hällabrottet (c:a 1800 inv.) och Åbytorp (c:a 750 inv.) Mindre tätorter är Sannahed (c:a 400 inv.) och Ekeby (c:a 350 inv.). Kommunen har en målsättning om att invånarantalet ska vara år Befolkningen i Örebro kommun har, till skillnad från de flesta kommuner i länet, ökat under hela efterkrigstiden och uppgick vid årsskiftet 2011/2012 till personer. Ökningen sedan 1950 uppgår till invånare. Folkmängden låg under 1960-talet runt invånare, varefter befolkningstillväxten ökade ännu snabbare, vilket hänger samman med bland annat högskolans, sedermera Örebro universitets, etablering. 6

7 Nyckeltal befolkning Askersund Hallsberg Kumla Laxå Örebro Befolkning Andel män 50,6% 50,9% 49,8% 51,3% 49,0% Andel kvinnor 49,4% 49,1% 50,2% 48,7% 51,0% Befolkningsutveckling (Källa SCB) Befolkningens åldersstruktur Laxå och Askersunds kommuner har lägre andel barn och personer i åldrarna upp till 44 år än länet eller riket som helhet medan andelen är högre i åldrarna från 45 år och uppåt. Andelen personer äldre än 65 uppgår till ca 25 % var fjärde person i kommunerna är således ålderspensionärer. Hallsbergs kommun har lägre andel barn i åldern 0-6 år, men högre andel barn och ungdomar i åldersgruppen 7-19 år, jämfört med länet och riket. Andelen invånare i åldrarna år är lägre än riksgenomsnittet, medan andelen invånare äldre än 44 år är fler än i länet och riket som helhet. Kumla kommun har högre andel invånare åldersgruppen upp till 20 år samt i åldrarna mellan år jämfört med länet och riket. Andelen äldre än 50 år är lägre än i länet och riket som helhet. Örebro kommuns ålderssammansättning är klart skild från övriga med en högre andel invånare i åldrarna år än genomsnittet för riket, delvis beroende på antalet studenter vid universitetet. Åldersfördelning i Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå och Örebro kommuner jämfört med riket (Källa SCB) 10% 9% 8% 7% Andel av befolkning 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Åldersgrupp Laxå Hallsberg Örebro Riket Kumla Askersund 7

8 Sysselsättning och utbildning Sysselsättningsgraden, d.v.s. antalet som har ett arbete i förhållande till antalet som vill och kan ta ett arbete, är ett mått på hur väl marknaden fungerar när det gäller utbud och efterfrågan på arbetskraft i en region. Sysselsättningsgraden i Örebro kommun för boende i kommunen i åldersgruppen år (nattbefolkning) uppgick år 2010 till 74,5 % vilket är samma som för riket men lägre än motsvarande värde för länet (75,9 %). Förmodligen beror detta på en större andel studerande. För de övriga kommunerna är sysselsättningsgraden högre än länsgenomsnittet. Om vi studerar befolkningen i sydnärke 2010 med avseende på högsta utbildningsnivå för personer i åldern år, kan vi konstatera att en lägre andel har eftergymnasial utbildning jämfört med genomsnittet för länet (31 %) och riket (36 %) medan den är högre än dessa genomsnitt i Örebro kommun. Kvinnorna har allmänt en något högre utbildningsnivå än männen, vilket speglar den allmänna bilden i landet. Askersund Hallsberg Kumla Laxå Örebro Medelinkomst kr Andel förvärvsarbetande (20-64 år) 78,4% 75,8% 78,6% 79,0% 74,5% Högsta utbildningsnivå Förgymnasial 17,9% 19,4% 17,0% 18,8% 13,0% Gymnasial 60,6% 58,9% 56,7% 62,7% 45,0% Eftergymnasial 20,7% 20,7% 25,2% 17,7% 39,9% Nyckeltal utbildning och sysselsättning 2010 (Källa SCB) Arbetspendling Laxå och Hallsbergs kommuner har fler personer som pendlar till arbeten i kommunen än de som pendlar till arbeten utanför kommunen medan Askersund och Kumla har ett negativt pendlingsnetto. Pendling norrut enligt SCB 2008 Örebro har som regionalt centrum en positiv nettopendling. Dock är även pendlingen från Örebro till kommunerna i sydnärke omfattande. Sträckan Örebro mot sydnärke är länets tyngsta pendlingsstråk OBS! Kumla ej skalenlig 785 varav 313 från tätorter i Askersunds kommun I kartorna redovisas arbetspendlingen mellan några av orterna i stråket

9 Utpendling från Askersund enligt SCB 2008 Kumla Örebro Motala Pendling söderut enligt SCB Varav 92 till tätorter i Askersunds kn Ackumulerad pendling norrut enligt SCB Hjortkvarn 9

10 Ackumulerad pendling söderut enligt SCB Hjortkvarn Nyckeltal pendling 2010 Askersund Hallsberg Kumla Laxå Örebro Inpendling Utpendling Netto Pendlingsberoende 5 40% 48% 59% 31% 17% Nyckeltal pendling 2010 (Källa SCB) Arbetspendling till och från kommuner 2010 (Källa SCB) 6 Askersund Inpendling Utpendling Örebro Hallsberg Kumla 216 Motala 123 Laxå 122 Hallsberg Örebro Kumla Laxå Askersund Lekeberg 104 Kumla Örebro Hallsberg Askersund 216 Lekeberg 141 Laxå Örebro Hallsberg Askersund Andel utpendlare av förvärvsarbetande invånare (20-64 år) som bor i respektive kommun. 6 Endast pendlarströmmar med minsts 100 pendlare redovisas 10

11 Skolor och utbildningspendling Sydnärkes Utbildningsförbund (SUF) är ett kommunalförbund med Askersund, Hallsberg och Laxå som medlemskommuner. De bedriver bl a gymnasieutbildning vid Alléskolan i Hallsberg som är en av länets största gymnasieskolor. I Kumla finns John Norlander gymnasiet som har ett flertal program med yrkesinriktning. Enligt skolverkets statistik valde 40 % av gymnasieeleverna från Hallsberg att studera i annan kommun läsåret 2010/2011 medan motsvarande siffra för elever boende i Kumla är 82 %. De flesta av dessa elever valde att studera i Örebro. När det gäller grundskolan är skillnaderna stora mellan kommunerna delvis beroende på antal tätorter samt kommunens ytstorlek. I Laxå finns 5 grundskolor varav en, Centralskolan i Laxå tätort, med årskurs 7-9. I Kumla finns 13 varav två i centrala Kumla med årskurs 6-9, Askersund har 7 varav årskurs 6-9 på Sjöängsskolan i centrala Askersund och Hallsberg har 8 grundskolor varav två med årskurs 6-9, en i Hallsberg och en i Pålsboda. Skolskjutsreglemente Kommunernas skolskjutsreglemente anger följande avstånd som eleven själv måste ta sig mellan bostad och hållplats/skola: Askersund Avstånd km Årskurs Bostad-hållplats Bostad- skola Förskoleklass årskurs Årskurs Årskurs (Källa: Askersunds kommun) Hallsberg Avstånd km Årskurs Bostad-hållplats Bostad- skola Förskoleklass - årskurs Årskurs Årskurs Årskurs Kumla Avstånd km Årskurs Bostad-hållplats Bostad- skola Förskoleklass + årskurs Årskurs Laxå Avstånd km Årskurs Bostad-hållplats Bostad- skola Förskoleklass - årskurs Årskurs Årskurs Avsteg från samtliga reglementen kan göras av trafiksäkerhetsskäl eller av andra särskilda skäl. (Källor: Respektive kommun) 11

12 Kostnader för skolskjutsar Kommunernas kostnader för skolskjutsar är totalt 32,5 miljoner kr per år varav 4,4 miljoner är ersättning till Länstrafiken för skolkort till elever som reser med den linjelagda kollektivtrafiken. Resterande 28,1 miljoner är kostnaden för de skolskjutsar som kommunerna själva upphandlar. Kommun Egen Ersättning Summa upphandlad till Länstrafik Laxå 5,2 0,5 5,7 Askersund 8,0 2,2 10,2 Hallsberg 5,3 1,4 6,7 Kumla 6,2 0,3 6,5 Örebro 3,4? 3,4 Summa 28,1 4,4 32,5 Preliminär kostnad Mkr skolskjutsar (exkl särskola) läsåret 2010/2011 Infrastruktur I Mer Kolls projektbeskrivning från konstateras att infrastrukturen hela tiden måste förbättras för att en region skall utvecklas. Detta gäller inte minst transportstråk och kollektivtrafik om inte utvecklingen av dessa funktioner sker i samma takt som inom övriga sektorer i regionen, uppstår allokeringsproblem med samhällsekonomiska förluster som följd. En stor del av kollektivtrafikens attraktivitet hänger samman med omgivande infrastruktur och service i anslutning till resan. Ökad tillgänglighet kan nås genom exempelvis fler turer, goda anslutningsmöjligheter, bättre väntmiljöer, miljövänliga fordon, fordon med hög standard och god komfort, kortare restider etc. 7 Trafik och resande Busstrafiken i stråket är uppbyggd kring skolornas behov samt arbetspendling mellan centralorterna. Dessutom finns ett antal tågförbindelser vilket förutom nämnda resenärsgrupper även tillgodoser det långväga resandet i alla väderstreck. Figuren på nästa sida ger en schematisk översikt gällande trafikutbudet för allmän kollektivtrafik som berör området. Noterbart är att det i vissa relationer finns flera linjer som delvis körs parallellt del av sträckorna. Förutom risken för ineffektiv produktion riskerar ett sådant upplägg att göra trafiken svåröverskådlig för resenären. En renodling av utbudet är därför av stor vikt utifrån såväl ett produktions- som resenärsperspektiv. Karlskoga Degerfors Örebro Tåglinje Busslinje Stombusslinje Servicelinje Svartå Kumla Sköllersta Hasselfors Laxå 705 Vretstorp Åsbro Hallsberg Pålsboda 727 Hjortkvarn Sthlm Röfors Mariestad Finnerödja Skövde Olshammar Askersund Åmmeberg Hammar Zinkgruvan 752 Mariedamm 629 Motala Trafiköversikt, buss- och tåglinjer som berör Sydnärke (mindre skolskjutslinjer är utelämnade). 7 Mer Koll a.a. 12

13 Enligt en resvaneundersökning 2006, görs under en normal vardag totalt 7250 resor med kollektivtrafik i det aktuella området varav 2250 sker med tåg % är resor till/från utbildning vilket är lika stor andel som resor till/från arbetsplatsen. Störst andel arbetsresor återfinns på de mer pendlingsanpassade linjerna 701, 704, 727 samt på tågen. Uppgift saknas 7% Arbete 34% Övrigt 25% Utbildning 34% Ärendefördelning resor med buss- och tåg i stråket Sydnärke-Örebro (resandeundersökning 2006) 8 Resor med på- och/eller avstigning vid någon av stationerna Örebro C, Örebro S, Kumla, Hallsberg eller Laxå Örebro-Kumla-Hallsberg Örebro- Hjortkvarn 727 Kumla-Ekeby-Hallsberg 703 Hallsberg-Askersund 704 Hallsberg-Vretstorp-Laxå 705 Askersund-Laxå 706 Uppgift saknas Övrigt Skola/Utbildning Arbete Hallsberg-Odesnbacken 731 Hallsberg-Sköllersta 732 Kumla- Sköllersta 741 Kumla-Götabro 743 Hallsberg-Brändåsen 744 Askersund-Olshammar 751 Askersund-Mariedamm 752 Askersund-Vretstorp 754 Hallsberg-Zinkgruvan 755 Laxå-Finnerödja 761 Laxå-Hasselfors 762 Örebro-Åsbro-Askersund 841 Antal påstigande samt ärendefördelning per busslinje en vardag (resandeundersökning 2006) Tågtrafik Stråket Laxå-Hallsberg-Kumla-Örebro trafikeras av Tåg i Bergslagen, Kinnekulletåget samt SJ:s interregionaltåg. Aktuell resandestatistik saknas men enligt undersökning 2006 genomfördes drygt 1000 resor varje vardag mellan Hallsberg-Örebro samt 225 mellan Laxå-Hallsberg. 13

14 Kollektivtrafikens konkurrenskraft Enligt resandeundersökningen 2006 är kollektivtrafikens marknadsandel för arbetspendling mellan större tätorter cirka 18 procent 9. Detta gäller dock inte i korta reserelationer där kollektivtrafiken har svårt att konkurrera med bilens flexibilitet. I den aktuella länsdelen är kollektivtrafikens marknadsandelar generellt sett låga. Några exempel: Kumla - Örebro 15 %, Kumla-Hallsberg 11 %, Hallsberg-Örebro 17 %, Hallsberg - Askersund 17 %, Laxå-Hallsberg 25 % samt Örebro-Askersund 11 %. Genom att tätorterna i stråket, förutom Askersund, har tåguppehåll har kollektivtrafiken restidsmässigt en mycket god konkurrenskraft gentemot biltrafiken. I samtliga viktiga pendlingsrelationer, förutom mellan Laxå C och Örebro C, går det fortare att resa kollektivt (tåg) än med bil. Bästa förutsättningarna för kollektivtrafiken återfinns på sträckan Kumla-Örebro där restidskvoten (restid tåg/restid bil) uppgår till 0,56 d.v.s. det går nästan dubbelt så fort att resa med tåg jämfört med bil. Busstrafiken har däremot restidsmässigt generellt en svagare konkurrenskraft gentemot biltrafiken. Undantaget är mellan Askersund-Örebro där restidskvoten är 1,13 vilket innebär att restiden med buss är marginellt längre än med bil. Även trafikutbudet, d.v.s. antalet turer per dag kan anses vara bra i stråket. Mellan exempelvis Hallsberg och Örebro finns totalt 58 enkelturer per dag varav 15 med buss samt 43 med tåg. Kollektivtrafiken i stråket kan sammanfattningsvis anses hålla en hög kvalitet såväl avseende trafikutbud och restider samt är förhållandevis prisvärd. Marknadsandelarna är relativt låga vilket innebär att det finns en bra potential för ett ökat kollektivresande Laxå Hallsberg Kumla Örebro 0 Tåg Bil Buss Restider i minuter till Örebro för tåg, buss respektive bil 10 Kollektivtrafiken har ett relativt konkurrenskraftigt pris jämfört med bilen, åtminstone för arbetspendlare och andra grupper som reser dagligen med månadskort. Beräknat enbart utifrån ren körsträckskostnad (som är det sätt en bilist oftast uppskattar sin reskostnad utifrån) är det exempelvis mer än kr billigare per månad att resa med tåg mellan Laxå och Örebro. Jämfört med den skattefria milersättningen (som är tänkt att spegla den verkliga kostnaden) är det drygt kr billigare per månad att pendla till/från arbetet med tåg mellan Laxå-Örebro 9 Rapport 2007:3 Målbild 2015 och 2030 för kollektivtrafiken i Örebroregionen 10 Restider för bil från 14

15 Askersund Åsbro Örebro 0 Bil ExpressBuss Restider i minuter till Örebro för tåg, buss respektive bil Örebro till/från: Färdmedel Askersund Hallsberg Kumla Laxå (53 km) (29 km) (20 km) (53 km) Tåg/Buss kr 965 kr 845 kr kr Bil (enligt milersättning) kr kr kr kr Bil (endast körsträcka) kr kr 930 kr kr Månadskostnad (vuxen) för respektive färdmedel :50 kr per mil (skattefri ersättning per mil), 40 enkelresor per månad. 12 Beräknat utifrån förbrukning 0,83 l/mil (genomsnittlig nivå för bensindrivna bilar Örebro län SCB 2009), bensinkostnad 14 kr/l, 40 enkelresor per månad. 13 Kostnad för tåg och buss avser priser jan

16 Justering av skoltider Utredningen föreslår: Anpassning av skolornas start- och sluttider för att bättre passa med kollektivtrafiken. Möjliggör ett bättre kollektivtrafikutbud i kommunen och underlättar exempelvis för elever som valt annan skola och för elever med växelvis boende. Ett hinder för samordning av trafiken är att skolornas sluttider varierar mellan olika veckodagar. Detta gör det svårt att samordna skolskjutstrafiken med annan trafik samtidigt som det går åt extra fordon. Trafiksäkerhetsskäl kan vara ett annat hinder, t.ex. att elever bor på fel sida av en starkt trafikerad väg. Dessa hinder kan elimineras om skolorna, utan att inkräkta på veckoundervisningstiden, lägger scheman som har samma sluttider varje dag. Detta förekommer redan idag på en del skolor. Ett vanligt upplägg är då att en F-6 skola har två fasta sluttider och en F-9 tre. Genom schematekniska åtgärder kan skolskjutsar i många fall göras om till linjetrafik och öppnas för allmänheten. Trafiksäkerheten kan lösas genom att särskilda slingor för eleverna byggs på ena sidan av en väg så att elever alltid kan hämtas och lämnas på rätt sida. Att förbättra anpassningen mellan linjetrafiken och skolans start- och sluttider gör det möjligt att reducera såväl fordonsbehov som elevernas res- och väntetider. Generellt gäller principen att ytterskolor bör börja först på morgonen och skolorna i kommunens centralort sist. Ett väl samordnat skolskjutssystem gör det möjligt att åtminstone under skoldagar bygga upp en glesbygdstrafik som kan köras utan förbeställning där det annars av ekonomiska skäl skulle vara omöjligt att åstadkomma detta. De tidtabellslagda skolskjutsarna kan dessutom fungera som anslutning till och från annan kollektivtrafik. Fordonen kan dessutom meranvändas i övrig kollektivtrafik. I ett samordnat system kan därmed de elever vid gymnasierna i Hallsberg och Kumla som bor vid sidan om de stora stråken erbjudas en avsevärt bättre kollektivtrafik. Hallsbergs- och Kumlaskolornas ställning i konkurrensen med skolorna i Örebro kan därmed stärkas. Trafikförslaget är beroende av att det finns en samsyn och att inga undantag görs för enstaka skolors skolskjutsar. De skolor som idag inte har några skjutselever skulle visserligen kunna fortsätta med samma skoltider som idag men i och med många elever exempelvis har växelvis boende, väljer annan skola än den tilldelade etc. gynnar det såväl den enskilda eleven som skolan att ha skoltider som passar mot kollektivtrafiken. För skolor i centralorterna (inkl. gymnasieskolorna), som har hela kommunerna som upptagningsområde, är det av särskilt stor vikt att elever från olika delar av kommunen/kommunerna har möjlighet att ta sig till/från dessa. Ett förslag (bilaga 2) med förändring av skoltiderna har därför tagits fram. Respektive skola har ej tagit del av förslaget, kunnat ge synpunkter och komma med egna önskemål. Detta steg återstår innan ett slutligt trafikeringsupplägg föreligger. 16

17 Förslag till ny trafiklösning Analysen av stråket Sydnärke - Örebro visar att kollektivtrafikens konkurrenskraft är förhållandevis god. För att nå fler resenärer bedöms det totala utbudet av kollektivtrafik behöva ökas och en omfördelning av trafiken ske. Det körs trafik parallellt mellan olika trafikslag i stråket. Busstrafik körs inte bara samma sträcka utan ibland även samtidigt som tåget och skolskjutsar körs samtidigt på samma vägar som vanlig linjetrafik o.s.v. Det finns alltså stora potentialer att kunna rationalisera trafiken utan att försämra kvaliteten för resenären. I huvudsak handlar det om att förenkla för resenären samt att en större andel av trafiken ska ske med snabb busstrafik eller med tåg. Tåget utgör stommen i trafiksystemet som all övrig trafik anpassas till. Detta innebär tågtrafik med 15-minuterstrafik på sträckan Hallsberg Kumla Örebro med fasta avgångstider samt säkerställd och utökad tågtrafik till Laxå. Framtida trafik Eftersom de fyra kommunerna i södra länsdelen trafikmässigt hänger ihop har ett samordnat trafikupplägg studerats. Där har förutsatts att SJ:s tåg körs enligt den trafikvision för Mälardalen som TiM:s arbetsgrupp för planering och kvalité har tagit fram. Ett utvecklat samarbete avseende tågtrafik med Västtrafik och Värmlandstrafik bör utredas och värderas. Förutsättningarna som förslaget baseras på sammanfattas i detta kapitel samt i bilaga 2. Som grund ligger en detaljerad genomgång av dagens resmönster, arbetspendling samt skolskjutsar i området. går att ordna reguljär busstrafik. En konsekvens av denna samplanering är att även skolskjutsarna kan öppnas för allmänheten och fungera som matning till tåg i stationsorterna. Tågen kompletteras mellan Hallsberg och Örebro med regionbusstrafik under tider då tågtrafiken inte erbjuder ett acceptabelt utbud och för att tillgodose behovet av att kunna göra resor till mellanliggande platser. För att hålla nere åktiderna föreslås delvis nya linjesträckningar och hållplatser. Detta innebär även att denna trafik inte alltid kan samordnas med de lokala skolskjutssystemen eftersom det inte finns tid för utvikningar till skolor. Expressbuss körs på linje 841 (Askersund-Örebro) medan linjerna 701, 702, 704, 705, 727, 731 och 741 trafikeras med regionbuss. Trafikeringen på nämnda linjer sker med s k styv tidtabell (avgång samma minuttal) med minst en tur var 30:e minut i högtrafik och varje eller varannan timme i lågtrafik. Tidtabellen ger goda tåganslutningar i Hallsberg mot Stockholm, Göteborg och Oslo. Övrig busstrafik består i huvudsak av linjelagda skolskjutsar som i vissa fall kompletteras med turer för arbetspendling genom meranvändning av skolskjutsfordon. Där det finns tågtrafik är den stommen i trafiksystemet. All annan kollektivtrafik anpassas till denna. De skolelever som har möjlighet att åka tåg förutsätts göra det. För att uppnå en bättre skolskjutshantering krävs justering av skolornas schemaramar. Detta för att få till utökad samordning skolorna emellan och även till kollektivtrafiken. Samordningen kommer att ge större möjligheter att bevilja skolskjuts vid val av skola. Med skolskjutsar som grund kommer också många kommuninvånare på landsbygden att få betydligt bättre kollektivtrafik än idag. För att minimera antalet fordon i trafik förutsätts därför vissa skoltider justeras, Alléskolan med 50 min och andra skolor med 5 15 min. Där det saknas tåg men finns linjetrafik med buss förutsätts det att eleverna i regel åker med den. Vissa hållplatsåtgärder krävs för att detta ska kunna ske på ett trafiksäkert sätt. Särskilda skolskjutsar körs endast där det av andra skäl inte 17

18 Förslag till linjenät Trafikeringsförslag i stråket Laxå- Degerfors/Karlskoga inbegrips inte i denna rapport utan återfinns i den utredning som fokuserar på västra länsdelen. Tåg/expressbuss Örebro Tåglinje Expressbuss Degerfors Karlskoga Bytespunkter Kumla Laxå Hallsberg Åsbro Sthlm Mariestad Skövde Askersund Motala Tåg Förslaget innebär: -15-minuterstrafik i stråket Hallsberg-Kumla-Örebro -att Laxå trafikeras i princip med timmestrafik hela trafikdygnet med förstärkning till 30-minuterstrafik i högtrafiktid. Resenärer till/från Örebro slipper, i de flesta fall, bytet i Hallsberg. Ingående förutsättning är att SJ fortsätter trafikera som i dagsläget. Expressbuss L 841 Askersund Örebro Förslaget innebär: -att linjen får 30-minuterstrafik i högtrafiktid -färre stopp -utökad kvällstrafik 18

19 Regional busstrafik Örebro Berglunda Marieberg Ekeby Regionbuss Bytespunkter Kumla Hällabrottet Sköllersta Östansjö 705 Hallsberg 731 Pålsboda Vretstorp Laxå 705 Åsbro 704 Askersund Linje 701 Kumla Mariebergs köpcentrum USÖ Linjen går idag sträckan Hallsberg Kumla Örebro. Förslaget innebär: -att linjen kortas och inte sträcker sig ända till Hallsberg. Linjens tidtabell samordnas med linje 704 (Hallsberg, Askersund) vilket innebär att byte kan ske vid Kumla resecentrum -att linjen trafikeras med 15-minuterstrafik i högtrafiktid och 30-minuterstrafik i övrigt -att linjens sträckning blir Kumla resec Smedstorp Mosjö k:a Mariebergs köpcentrum 14 Mässan S:a station Resecentrum USÖ. -att Örebros stadstrafiklinjer 22 (Marieberg-USÖ) och 23 (Mosås-USÖ) samordnas med linje 701 Förslaget möjliggör för boende i centrala Örebro och Kumla att enkelt nå Mariebergs köpcentrum. Linje 702 Kumla Berglunda USÖ Ny linje Förslaget innebär: -att linjen trafikeras med 30-minuterstrafik hela dagen -att linjens sträckning blir Kumla resec Sörby Smedstorp Berglunda Bista S:a station Resecentrum USÖ. -att linjen samordnas med Örebros stadstrafiklinje 21 -att arbetspendling till/från industriområden (Berglunda, Bista) blir möjlig för boende söder om Örebro och underlättas för resenärer från centrala Örebro. 14 Förutsätter hållplats enl beskrivning i bilaga 1 19

20 Linje 704 Askersund-Hallsberg-Kumla Linjen går idag sträckan Askersund-Hallsberg. Förslaget innebär: -att linjen förlängs till Kumla resec. -att linjen trafikeras med 30-minuterstrafik under högtrafiktid och i övrigt timmestrafik på delar av sträckan -att linjens sträckning blir Askersunds Skyllbergsvallen 15 Åsbro skola Hallsbergs resec Sannahed Klockarbacken - Kumla resec. Linje 705 Laxå - Vretstorp - Östansjö - Hallsberg Förslaget innebär: -att sträckan Vretstorp Östansjö-Hallsberg får 30-minuterstrafik i högtrafiktid och varannan timmestrafik i övrigt medan Laxå trafikeras mer sällan. Linje 727 Pålsboda Sköllersta-Örebro Linjen går idag sträckan Hjortkvarn Pålsboda-Sköllersta Örebro. Förslaget innebär: -att linjen kortas och inte sträcker sig ända till Hjortkvarn. -att linjen trafikeras med 30-minuterstrafik i högtrafiktid och timmestrafik i övrigt -att linjens sträckning blir Pålsboda Sköllersta Ekeby Almbro Sörbyängsvägen Resecentrum USÖ Linje 731 Hallsberg-Pålsboda Linjen går idag sträckan Hallsberg- Pålsboda-Sköllersta Odensbacken. Förslaget innebär: -att linjen kortas och inte sträcker sig ända till Sköllersta och Odensbacken. -att linjen trafikeras med 30-minuterstrafik i högtrafiktid och varannan timmestrafik i övrigt -att linjens sträckning blir Hallsberg resec Pålsboda. I högtrafiktid förlängs linjen till Ahlsells i Hallsberg. Linje 741 Kumla- Hällabrottet-Kvarntorp- Ekeby Linjen går idag sträckan Kumla- Hällabrottet- Kvarntorp- Sköllersta. Förslaget innebär: -att linjen förlängs till Ekeby och att den inte trafikerar Sköllersta. -att linjen trafikeras med 30-minuterstrafik i högtrafiktid och timmestrafik i övrigt -att linjens sträckning blir Kumla resec Solbacka serv.hus Hällabrottet Trilobiten Ytongbanan Gasolv. Vägskäl Ekeby Egnahem. -att ankomst/avgång till Ekeby är samordnat med linje 727 där byte till/från Örebro kan ske. -att linjen möjliggör arbets-/studiependling till Scantec samt universitetet (byte i Ekeby). 15 Förutsätter hållplatser vid Skyllbergsvallen och vid Åsbro skola enl. beskrivning i bilaga 1 20

21 Närtrafik/skolskjutslinje Örebro Degerfors Karlskoga Fjugesta 743 Täby k:a 742 Hardemo Kumla Almbro Ekeby 739 Hällabrottet Närtrafik/skolskjuts Bytespunkter 740 Sköllersta Hasselfors Brändåsen Tälle Östansjö Vretstorp Hallsberg 732 Pålsboda 728 Laxå 761 Röfors 754 Hjortkvarn Finnerödja Tived 706 Askersund Olshammar Åmmeberg Mariedamm 752 Zinkgruvan Hammar Motala Linje 706 Laxå-Askersund Förslaget innebär: -att dagens utbud ökas med två dubbelturer Linje 725 Almbro Norra Bro Örebro Förslaget innebär: -att linje 726 läggs ner och ersätts med denna linje samt linje 740 -att linjen trafikeras med timmestrafik hela dagen Linje 728 Hjortkvarn-Pålsboda Förslaget innebär: -att ankomst/avgång till Pålsboda är samordnat med linje 727 till/från Örebro samt linje 731 till/från Hallsberg Linje 732 Hallsberg - Hällabrottet Förslaget innebär: -att linjen kortas och körs Hällabrottet - Hallsberg. Sköllersta 30-minuterstrafik i högtrafiktid till/från Hallsberg med byte i Pålsboda. -att ankomst/avgång till Pålsboda är samordnat med linje 727 till/från Örebro samt linje 731 till/från Hallsberg Linje 740 Odensbacken - Sköllersta - Kumla Förslaget innebär: - ny linje som ersätter delar av L 726 och 732 Linje 743 Kumla - Götabro Fjugesta - utreds i samband med översyn Lekeberg 21

22 L 745 Hallsberg - Ericsson Kumla Förslaget innebär: - ny linje som ersätter delar av L 701 och 703 L 746 Hallsberg - Via Industriområde Kumla Förslaget innebär: - ny linje som ersätter delar av L 701 och 703 L 751 Olshammar - Askersund Förslaget innebär: - att arbetspendling möjliggörs till Askersund samt till Örebro eftersom koppling finns till linje 841 i Askersund L 752 Mariedamm - Zinkgruvan - Askersund Förslaget innebär: - att utbudet anpassas till arbetstiderna i gruvan i Zinkgruvan L 754 Askersund - Vretstorp - Brändåsen Förslaget innebär: - att utbudet samordnats bättre med skolan - att arbetspendling möjliggörs till Örebro och Askersund eftersom koppling finns 2 ggr på för- respektive eftermiddag till linje 841 i Brändåsen Linje 761 Tived - Finnerödja Laxå Förslaget innebär: - att linjen förlängts till Tived - att vissa turer körs via Röfors -att linjen samordnats med nya skoltider i Laxå och Finnerödja - att arbetspendling möjliggörs till Laxå samt Örebro Linje 762 Hasselfors - Laxå Förslaget innebär: - att linjen anpassas till arbets- och skoltider i Laxå Linjelagd skoltrafik Utgångspunkten har varit att skolskjutsar som kräver att den körs med buss bör lyftas in Länstrafikens regi vilket möjliggör merutnyttjande av fordonen. Följande linjer föreslås vara linjelagda: Linje 739 Kumla Brånsta-Sätra - Ekeby Förslaget innebär: -linjelagd skolskjuts som körs med en av dagens skolbussar L 742 Kumla - Hörsta - Täby Kyrka Förslaget innebär: -linjelagd skolskjuts som körs med fordon från linje 701 L 744 Tälle - Hardemo - Kumla Förslaget innebär: -linjelagd skolskjuts som körs med en av dagens skolbussar Ovanstående förutsätter att fordon samutnyttjas mellan linjetrafik och ren skolskjuts. I några fall nyttjas samma skolskjutsfordon i två kommuner. Under dimensionerande tid körs skolförstärkning med anslutande skolbussar, t.ex. på L 704, 705, 731, 744 och

23 Totala trafikeringsförslaget Degerfors Karlskoga 593 Laxå Hasselfors Fjugesta Berglunda 702 Täby k:a 742 Hardemo 744 Brändåsen Östansjö Vretstorp Tälle Örebro Marieberg Kumla Hallsberg Åsbro Almbro Ekeby Hällabrottet Sköllersta Pålsboda 728 Hjortkvarn Tåglinje Expressbuss Regionbuss Närtrafik/skolskjuts Bytespunkter Sthlm Röfors Mariestad Finnerödja Skövde Tived 706 Askersund Olshammar Åmmeberg 752 Zinkgruvan Hammar Mariedamm Motala Fler tåguppehåll Önskemål om tåguppehåll i Åsbro, Östansjö och Vretstorp har i olika sammanhang framförts. Av de nämnda orterna är förutsättningarna för tågstopp bäst i Åsbro. Ett tågstopp där vore positivt inte bara för invånare i Åsbro utan även för de som bor i Askersund. I de båda orterna bor sammantaget c:a personer. Boende i Askersund skulle då, med matartrafik med buss Åsbro Askersund, få ett större pendlingsomland med korta restider till bl a Örebro och orter i Östergötland. Dubbelspår mellan Hallsberg - Degerön är nödvändigt för att klara framtida gods- och persontrafik i stråket men objektet finns inte med i Nationella planen för transportsystemet När dubbelspåret blir verklighet bör det innefatta åtgärder som möjliggör tågstopp i Åsbro. Att bygga detta nu innebär stora investeringar som när dubbelspår blir verklighet vore bortkastade eftersom allt då måste byggas om. Östansjö och Vretstorp ligger 7 respektive 14 kilometer från centralorten och i respektive ort bor c:a 800 personer. Kollektivtrafiken idag utgörs av buss med 10 dubbelturer per dag som f f a bygger på skolornas behov. Det finns en relativt omfattande arbetspendling från båda orterna mot Hallsberg och Örebro vilket förmodligen sker med egen bil. För att möjliggöra tågstopp i Östansjö så är bedömningen att detta kräver ett tredje spår på västra stambanan mellan Vretstorp, Östansjö och Hallsberg. Med denna åtgärd undviks att en utvidgad lokal persontågtrafik med uppehåll generar störningar på den interregionala tågtrafiken. Dessutom löser detta den köbildning som f n tidvis uppstår när godståg väntar på att få komma in på godsterminalen i Hallsberg. Ett sådant tredje spår finns inte med i Nationella planen för transportsystemet Länstrafiken har (jan 2012) hos Trafikverket beställt en åtgärdsvalsstudie avseende ett tredje järnvägsspår Hallsberg-Vretstorp. 23

24 Anslutning till universitetet Resenärer från orter utanför Örebro som åker kollektivtrafik till universitet hänvisas idag till byte till stadsbuss vid Resecentrum. Restiden Resecentrum - Universitetet är mellan minuter är alltför lång och önskemål har framförts att hitta effektivare lösningar. Tågtrafiken utgör stommen i framtida trafiklösningar. Målsättningen är att utveckla tågtrafiken mellan Hallsberg Örebro till 15-minuterstrafik i högtrafiktid och norr om Örebro, mot Borlänge, infördes timmestrafik Den åtgärd som bedöms skapa mest nytta för universitetets studie- och arbetspendlare är att utveckla ett koncept med direktbuss under högtrafik mellan Örebro Södra och Universitetet. Förutom tågresenärer kommer en dylik lösning även bussresenärer från Karlstad/Karlskoga som ska till universitetet tillgodo. Integrering av Örebro stadstrafik i linjetrafiken Kumla-Örebro Arbetspendlingen från Kumla till Örebro är betydande men kollektivtrafikens marknadsandel är låg. Detta kan förklaras av att många arbetar på platser i Örebro t ex Marieberg, Berglunda och Bista som inte ligger i anslutning till de befintliga kollektivtrafiklinjer som trafikerar Kumla. Restiden mellan bostad och arbetsplats blir därmed betydligt kortare med egen bil jämfört med att åka kollektivtrafik eftersom detta även genererar ett byte inne i Örebro. Platser i Örebro dit boende i Kumla arbetspendlar (Källa SCB 2008). Ett sätt att utveckla pendlingsmöjligheterna med kollektivtrafik mellan Kumla och Örebro är att integrera Marieberg och Berglunda/Bista (som nu trafikeras av stadstrafiken) till att ingå i trafiken mellan Kumla och Örebro. En sådan lösning innebär även att man kan ta bort den parallella busstrafik som finns på delar av sträckan. Idag körs t ex landsbygdstrafikens linje 701 delvis i samma sträckning som stadstrafikens linje

25 Konsekvensanalys Trafikeringsförslaget innebär ökade linjetrafikkostnader medan kommunernas kostnader för skolskjutsar bedöms minska med 11 Mkr. Skolskjuts exkl resor på linjebuss Nuläge Laxå Askersund Hallsberg Kumla Örebro Summa Antal fordon Kostnad Mkr 5,2 8,0 5,3 6,2 3,4 28,1 Källa: Respektive kommun Förslag Laxå Askersund Hallsberg Kumla Örebro Summa Antal fordon Kostnad Mkr Förslaget innebär 21 fordon färre än nuläget till en årlig kostnad som är 11,1 Mkr lägre Den preliminära kalkylen baseras på uppgifter från nuvarande avtal Linjetrafik Trafikeringsförslaget innebär att kilometerproduktionen i linjetrafiken bedöms öka med drygt 50 %, antalet vagnstimmar med 32 % samt bruttokostnaderna med 18,1 Mkr Totalt Bruttokostnad Mkr Nu Förslag Linjetrafik 47,2 65,3 Skolskjuts 28,1 17 Totalt 75,3 82,3 Förändring + 7 (9%) Konsekvenser för resenären Sammantaget rör det sig om fler turer, tätare trafik och enklare tidtabell. För skolelever innebär förslaget generellt en stor förbättring, särskilt för gymnasielever där vissa idag saknar möjlighet att resa hem med kollektivtrafik. För arbets- och studiependlare skapas förutsättningar till arbete/studier på längre avstånd från bostadsorten. För boende i glesbygd ökar möjligheter att åka med kollektivtrafik när de linjer som tidigare endast tog emot skolelever öppnas för allmänhet. Infrastrukturåtgärder Nya linjedragningar kräver att man anordnar nya hållplatser på ett antal platser. För att skolelever ska kunna åka med linjetrafiken behöver hållplatser, Information Trafikeringsvisionen bygger på en trafik där tågtrafiken utgör stommen och busstrafiken kompletterar denna. Detta förutsätter en samlad information i tidtabeller (läns-/ficktidtabeller, tidtabellsanslag) där resenären får information om samtliga resmöjligheter på aktuell sträcka. Även Länstrafikens trafikupplysning ska kunna ge information om samtliga resmöjligheter och inte som idag där informationen endast omfattar busstrafik. vändslingor samt gångvägar finnas som möjliggör en trygg och säker resa. Exempel på platser där åtgärder erfordras redovisas i bilaga 1. 25

26 Fortsatt arbete Nedan ges exempel på nödvändiga åtgärder, samt ansvar för dessa, för realisering av trafikeringsvisionen. Tidplan för dessa åtgärder är avhängigt av driftstart. Åtgärd Anpassning av skoltider Information skolor, föräldrar Upphandling/ Omförhandling av avtal busstrafik Upphandling/ Omförhandling av skolskjutsavtal 15-min.trafik tåg Örebro-Hallsberg Utvecklad tågtrafik Hallsberg- Laxå Översyn närtrafik Nya hållplatser och vändslingor Marknadsföring Ansvariga Kommun Kommun Länstrafiken Kommun och Länstrafiken Länstrafiken och Trafikverket Länstrafiken och Trafikverket Länstrafiken Kommun, Trafikverket Länstrafiken och Kommun Slutsats Hög turtäthet, konkurrenskraftiga taxor och restider är nyckelfaktorer när det gäller att nå ett fördubblat kollektivtrafikresande. För stråket är kollektivtrafikens konkurrenskraft utifrån dessa faktorer bra och förutsättningarna att öka kollektivtrafikens marknadsandel bedöms vara goda. Detta åstadkoms i första hand genom att på ett bättre sätt än idag samordna tåg- och busstrafik, öka turtätheten, tillämpa s k styv tidtabell samt att integrera skolskjutsar i linjetrafiken. Genom justering av skoltider kan de resurser som samhället lägger på kollektivtrafiken fördelas på ett mer effektivt sätt. Att öppna skolskjutslinjer för allmänheten genom att göra om dem till linjetrafik medför också att nya resmöjligheter skapas för boende i glest befolkade områden. Genomförandet är beroende av finansiering, avtal samt när nödvändiga infrastrukturåtgärder är vidtagna. 26

27 Bilagor: Bilaga 1. Infrastrukturåtgärder Bilaga 2. Förslag ändrade ramtider i skolorna Bilaga 3. Förslag tidtabeller 27

28 Bilaga 1 - Infrastrukturåtgärder Nedan beskrivs ett antal åtgärder som erfordras för att möjliggöra den trafikering som föreslås. Det handlar om nya och förbättrade hållplatser. Vissa av de föreslagna åtgärderna är nödvändiga för att på ett säkert sätt kunna integrera skolskjutsarna i linjetrafiken. Fortlöpande pågår förbättringsåtgärder vid andra hållplatser som inte ingår i detta projekt. Askersunds kommun Linje 629 Askersund Medevi - Motala Ny slinga/ensidig hållplats i Stora Forsa Ger ökad trafiksäkerhet med på- och avstigning på samma sida Ger möjlighet att hänvisa elever till linjetrafiken istället för skolskjuts Linje 704 Askersund Hallsberg - Kumla Två nya hållplatser i Åsbro Ger snabbare körväg genom att trafikera Gamla riksvägen och inte genom samhället Förstudie pågår 28

29 Linje 704 Askersund Hallsberg - Kumla Ny hållplats vid Skyllbergsvallen Ger snabbare körväg genom att trafikera väg 50 och inte genom samhället Kumla kommun Kumla resecentrum Utökning av antal lägen för bussuppställning I och med det föreslagna linjenätet räcker inte antalet lägen på resecentrum till. Det krävs en utökning till sju platser. Projekt pågår. 29

30 Linje 701 Kumla Marieberg - Örebro Ny hållplats efter Järnvägsgatan. Ger fler möjlighet att nå bussen i och med den nya linjesträckningen Nås både från östra och västra sidan av järnvägen Linje 702 Kumla Berglunda - Örebro Två nya hållplatser på gamla E3 vid Ericsson Ger fler möjlighet att nå bussen i och med den nya linje-sträckningen Ger ökad möjlighet att arbetspendla till Ericsson Linjerna 701 och 702 Smedstorp Förbättra hållplats Smedstorp Förlänga hållplatsfickorna så att två bussar får plats. Ger möjlighet till byte mellan linjerna vid samtrafik Iordningställa en cykelparkering. Idag är det vild parkering. En cykelparkering med tak ger resenärer från Smedstorp och Skogstorp möjlighet att använda hållplatsen 30

31 Linje 739 Kumla - Brånsta - Sätra - Ekeby Hållplatsstolpar längst linjen Ny linje, vilket gör att hållplatser saknas Identifiera lämpliga lägen för hållplatser Linje 741 Kumla Hällabrottet - Ekeby Ny hållplats vid Ytongbanan, Kvarntorpsvägen Ger möjlighet att nå Ytongbanan med den nya linjen Linje 741 Kumla Hällabrottet - Ekeby Ny hållplats vid Gasolvägen/Kvarntorpsvägen Ger snabbare körväg genom att inte köra till Gejrots väg och vända 31

32 Linje 742 Kumla - Hörsta - Täby Kyrka Hållplatsstolpar längst linjen Ny linje, vilket gör att hållplatser saknas Identifiera lämpliga lägen för hållplatser Linje 744 Tälle - Hardemo - Kumla Hållplatsstolpar längst linjen Ny linje, vilket gör att hållplatser saknas Identifiera lämpliga lägen för hållplatser Laxå kommun Linje 761 Tived - Finnerödja - Laxå Hållplatsstolpar längst linjen Ny linje, vilket gör att hållplatser saknas på delar av linjen Identifiera lämpliga lägen för hållplatser 32