Cykelåret i Mölndal Cykelbokslut

Transkript

1 Cykelåret i Mölndal 29 Cykelbokslut

2 Cykelåret 29 i Mölndal är producerat av: Mölndals stad Gatukontoret Mölndal gatukontoret@molndalse Kontaktperson: Ulf Bredby Bilder: Somja Skäär, Ulf Bredby, Johan Ljung (sidor 11, 13) Cykelbokslutet är en del i EU-projektet Nordiska cykelstäder där Mölndal deltar tillsammans med 1 andra svenska, danska och norska kommuner för att främja cyklingen

3 Inledning Vår vision är att Mölndals stad ska bli en etablerad cykelstad där cykeln är en naturlig del av vardagen (Från Mölndals stads cykelstrategi, antagen ) Cykelbokslutet ska vara ett verktyg för att följa upp och utveckla arbetet i riktning mot visionen Bokslutet ska göras regelbundet och redovisa: - nuvarande förhållanden för cykling och hur de utvecklas, utifrån olika aspekter, - hur nöjda våra cyklister är, - åtgärder staden gör för att främja cyklandet och resultaten av dessa Du läser nu Mölndals stads första cykelbokslut som redovisar fakta och medborgarnas åsikter inom sex utpekade insatsområden: - Infrastruktur, parkering och service - Framkomlighet - Trygghet och säkerhet - Barns cykling - Drift och underhåll - Dialog, kampanjer och kommunikation Som underlag för medborgarnas åsikter om cykling i Mölndal har två medborgarundersökningar använts Den ena är en undersökning från hösten 29 som riktades direkt till cyklister som Mölndals stad stod bakom och den andra är SCB:s medborgarundersökning våren 21

4 Cykelstaden Mölndal Cykelresor och resandeutveckling En resvaneundersökning i Göteborgsregionen som gjordes 25 visar att cykelandelen i Mölndals stad är 1 % och därmed något högre än i Göteborg och kranskommunerna Kommun Bil Kollektivt Cykel Gång Mölndal 69% 11% 1% 1% Göteborg 51% 26% 9% 14% Härryda 77% 1% 3% 1% Kungsbacka 77% 9% 7% 7% Partille 66% 18% 5% 11% Cyklister per vardag i nio punkter i Mölndals stad Gatukontoret genomför årligen räkningar av cyklister i Mölndal, Kållered och Lindome Räkningarna visar att cykeltrafiken på dessa ställen har ökat med i genomsnitt 14 % mellan 24 och 29 Under 29 påbörjades även räkningar där cykelandelen jämförs med bilandelen på fyra utvalda gator Andelen cyklar ska inte tas som ett absolut mått, utan mer användas för att se utvecklingen från år till år Vad tycker cyklisterna? Drygt 44 procent av cyklisterna uppger att Mölndal är en bra eller mycket bra cykelstad 15 procent tycker Mölndal är en dålig eller mycket dålig cykelstad Hur man svarar på denna fråga beror på hur man tolkar ordet cykelstad I SCB:s medborgarenkät blev betyget på gångoch cykelvägar i allmänhet samt cykelvänliga vägar i din kommun 6,1 på skalan 1-1 Medelvärdet i samtliga deltagande kommuner var 5,9 Cyklisternas värdering av Mölndal som cykelstad 41% 15% 44% Därför cyklar Mölndalsborna Den vanligaste anledningen till att cykla är att det är bra för hälsan Hela 93 procent tycker att motion och frisk luft är skäl till att cykla Många anger också att det faktiskt går fortare att cykla än att ta sig fram på andra sätt Endast 1 procent cyklar för att de inte har några andra möjligheter Vad kan få bilisten att börja cykla? Till dem som inte cyklar eller cyklar mycket sällan ställdes frågan om vad som skulle kunna motivera dem till att börja cykla Även här var den egna hälsan samt omtanke om miljön de vanligaste skälen som uppgavs Närapå exakt samma svar ger cyklister på frågan vad som skulle få dem att cykla ännu mer Bra Rimlig Dålig,8,6,4,2 1 2,5% Streteredsvägen punkt 44 Procent Procent Cykelandel på några gator 2,8% Gamla Riksv punkt 16 7,% Toltorpsgatan punkt 4B+A 4,3% Gamla Kungsbackav punkt 3 A och B Varför väljer cyklister att cykla? 93 Jag får motion och frisk luft (sundhet) 77 För miljöns/klimatets skull 72 Det går fortare och lättare att cykla 63 Jag sparar pengar Vad kan få icke-cyklister att börja cykla? 55 Att få motion och bättre hälsa 53 Omtanke om miljön/klimatet 49 Flera cykelbanor och cykelvägar 43 Mer säkerhet för cyklister i trafiken 4,6% Totalt Cykel andel Bil andel 8 Jag har inte andra möjligheter 39 Att vädret var bättre

5 Infrastruktur, parkering och service Cykelnätet i Mölndal I Mölndal finns totalt 18 km separerad gång- och cykelväg Dessa, tillsammans med vissa blandtrafikgator, utgör cykelnätet i kommunen Nätet delas in i stomcykelnät, huvudcykelnät och övriga cykelvägar Funktionindelning av cykelvägar i Mölndal: Stomnät: Huvudnät: Övrigt nät: Totalt: 19 km 5 km 39 km 18 km Stomcykelnätet utgör förbindelserna: Lindome-Göteborg Mölndal-Frölunda Huvudcykelnätet förbinder olika områden inom kommunen Övriga cykelvägar är de som går inom olika bostadsområden Felande länkar För att uppnå ett gent, kontinuerligt, tydligt och säkert cykelnät i hela kommunen återstår ca 23 km cykelväg att bygga I viss mån kan cykelvägar skapas genom att breda gator tas i anspråk, antingen för konventionella cykelvägar eller genom att måla cykelfält Utöver detta finns behov av cykelvägar längs statliga vägar i kommunen på en sträcka av drygt 2 km För år 21 byggs ca 7 meter ny cykelväg till en kostnad på ca 1,8 mnkr I budget för 211 och plan för finns avsatt 3 mnkr årligen för nya cykelbanor Dessutom tillkommer fortsatt utbyggd cykelbana inom projektet Göteborgsvägen Vad tycker cyklisterna om cykelnätet? 46 procent av cyklisterna uppger att de är nöjda eller mycket nöjda med utbudet av gång- och cykelbanor Cyklisternas åsikter om utbudet av cykelvägar 39% 15% 46% I SCB:s medborgarenkät fick tillgången till gång- och cykelvägar samt cykelvänliga vägar betyget 6,3 på skalan 1-1 Medelvärdet i samtliga deltagande kommuner var 6,1 Cykelparkeringar Tillgång och användning av cykelparkeringar har inventerats i kommunens lokala centrumbildningar, vid stationer och busshållplatser (juni 21) I stort sett möter tillgången dagens efterfrågan Brister finns dock, framför allt i vid knutpunkten Mölndalsbros nedre plan där många cyklar parkeras vilt, trots att där finns ett överskott av parkeringar totalt Det är en följd av att parkeringsplatserna är för långt från hållplatslägena Även i Mölndals centrum väljer flera att parkera sin cykel vid affärerna, där det idag saknas parkeringsplatser 36 procent av de parkerade cyklarna vid Mölndalsbro och Mölndals centrum hade parkerats vilt Nöjd Missnöjd Var ken eller Nya cykelvägar Under år 29 byggdes ca 2,1 km nya cykelvägar I det ingick ny cykelväg inom miljö- och säkerhetsupprustningen av Göteborgsvägen Km ny cykelväg ,6,5 2,1, (plan) Vild parkering vid kuntpunkten Mölndalsbro

6 - Infrastruktur, parkering och service Vid åtta av kommunens busshållplatser som saknar cykelparkering fanns cyklar parkerade På de nio hållplatser som har cykelparkering fanns ingen brist på platser Under 29 byggdes nya cykelställ vid hållplatsen Fässbergsgymnasiet Vad tycker cyklisterna? 36 procent av cyklisterna uppger sig vara nöjda med antalet cykelparkeringar Något sämre betyg får standarden på parkeringsplatserna Anledningen till att man inte är nöjd med såväl antalet som standarden på parkeringsplatser är oftast att det saknas möjlighet att låsa fast cykeln Cyklisternas åsikter om antalet cykelparkeringar Cykelgarage Sedan 28 finns möjlighet att hyra en plats i två cykelgarage vid Knutpunkt Mölndalsbro Garagen tar åtta cyklar vardera och kostar 5 kr i månaden Användarna är framför allt personer som åker kollektivt till knutpunkten och sedan cyklar sista biten till sin arbetsplats Alla platser är uthyrda och det verkar finnas efterfrågan på fler platser Cykelpumpar I kommunen finns tre offentliga cykelpumpar, vid cykelparkeringar i anslutning till Knutpunkt Mölndalsbro samt vid pendeltågsstationerna i Kållered och Lindome Utöver det finns möjlighet att pumpa cyklar vid sex bensinstationer och vid en cykelaffär, som även erbjuder cykelservice och reparationer Cykelkarta 34% 52% Cyklisternas åsikter om standarden på cykelparkeringar 26% 14% 59% 15% Nöjd M issnöjd Var keneller Mölndals stad ger ut en tryckt cykelkarta som gratis kan hämtas i stadshuset och på biblioteken Den finns också på vissa företag och andra arbetsplatser Kartan uppdateras ungefär vart tredje år Den kan beställas på gatukontoret@molndalse eller laddas ner på wwwtrafikennu Sedan sommaren 21 finns en webbaserad cykelreseplanerare för Mölndal, Göteborg och Partille (www trafikennu)

7 Framkomlighet Korsningar och trafiksignaler Flertalet signalanläggningar i Mölndal är byggda så att cyklister automatiskt får grönt samtidigt som bilar i samma riktning Det finns dock egenskaper i vissa av signalanläggningarna som påverkar cyklisternas framkomlighet negativt, till exempel att cyklister inte detekteras när de närmar sig signalen (signalen slår bara om till grönt om en bil kommer samtidigt), att man i vissa fall fortfarande måste stanna och trycka för att få grön signal samt att så kallade sekundärsignaler för cyklister saknas Sekundärsignaler används för att förtydliga för bilister som svänger och korsar en cykelöverfart att cyklisten också har grönt ljus Cykelöverfarter över mindre tvärgator utförs ibland med röd marksten för att tydliggöra överfarten Ett annat sätt är att måla beläggningen i avvikande färg i större korsningar eller cirkulationer, men detta är inte gjort i Mölndal Vad tycker cyklisterna? 46 % cyklisterna är nöjda med framkomligheten och 17 % är missnöjda Det man är missnöjd över rör framkomligheten i korsningar Problem som nämns är trafiksignaler som inte automatiskt slår om till grönt för cyklister, bilister som inte respekterar cyklister samt dålig sikt i cirkulationer Bristande framkomlighet vid vägarbeten är en annan orsak till missnöje 32 % av cyklisterna är nöjda med vägvisningen Cyklisternas åsikter om m öjligheter att kom m a fram i trafiken 37% 46% Nöjd M issnöjd Var keneller Separering mellan gående och cyklister 17% Både cyklister och gående efterfrågar en tydlig separering mellan varandra Cyklisterna därför att de vill ha bättre framkomlighet och gående av oro för att bli påcyklade Endast en mycket liten andel av gång- och cykelvägarna i Mölndal är idag separerade mellan gående och cyklister Vid byggnation av nya gång- och cykelvägar är detta numera ett krav1 Cyklisternas åsikter om cykelvägvisningen 32% Cykelvägvisning Cykelvägvisning finns i ett ganska stort antal korsningspunkter, men det finns stora brister i kontinuiteten och avståndsangivelser saknas Underhållet är också i många fall dåligt Exempel på dagens, ibland förvirrande, cykelvägvisning Under 21 kommer en cykelvägvisningsplan att tas fram Den ska beskriva hur vägvisningen i Mölndal ska se ut Arbetet med att genomföra planen kommer att pågå Enligt Boverkets föreskrifter om tillgänglighet (ALM1) är det numer ett krav vid nybyggnation att gångbanor är väl åtskilda från cykelbanor 5% Nöjd M issnöjd Var keneller 18%

8 Trygghet och säkerhet Cykelolyckor Enligt statistik från sjukhusen så ser vi en trend på minskade antal olyckor särskilt svåra olyckor Två olyckor med dödlig utgång har inträffat sedan 21 Det ena var en singelolycka och den andra skedde efter konflikt med en annan cykel Sjukhusrapporterade cykelolyckor, antal personer Uppgifterna från visar att tre fjärdedelar av alla cyklister som skadas gör det i singelolyckor eller i konflikt med andra cyklister eller mopedister Den återstående fjärdedelen skadas i konflikt med motorfordon Endast två cyklister har skadats i konflikt med gående 29 skadades 5 cyklister i Mölndal, varav tre svårt Ingen cyklist dog i trafiken Lindrig Svår Död 1% Typ av olycka 1% Typ av olycka, enbart 29 8% 8% 6% 6% 4% 4% 2% 2% % Alla Lindrig Svår Död % Alla Lindrig Svår Singel Cykel Moped Fotgängar e Motor f ordon Si ngel Cykel M oped Gående Motor f or don Vad tycker cyklisterna? 36 procent av cyklisterna känner sig säkra i trafiken 28 procent uppger att de känner sig osäkra i trafiken Den vanligaste anledningen till känslan av osäkerhet är när man ska korsa biltrafiken i korningar och cirkulationer Att cykelbanor längs trafikerade gator upphör eller endast avskiljs med målad linje anges också som anledningar Cyklisterna har även tillfrågats om hur trygga de känner sig, i förhållande till överfall, stöld eller liknande 56 procent änner sig trygga, medan 9 procent känner sig otrygg För ungefär hälften handlar otryggheten om oro för att få cykeln stulen eller förstörd Mölndalsbro nämns som en plats där flera känner sig otrygga SCB:s medborgarenkät fick trafiksäkerheten på gång- och cykelvägar betyget 6, på skalan 1-1 Även medelvärdet i samtliga deltagande kommuner var 6, 36% Cyklisternas upplevelse av säkerhet i trafiken 28% 36% Säker Osäker Var ken eller 35% Cyklisternas upplevelse av trygghet 9% 56% Tr ygg Otr ygg Var ken eller

9 Hjälmanvändning I Mölndal mäts användandet av cykelhjälms årligen på fyra platser i morgontrafiken Vid dessa tillfällen var hjälmanvändningen 29 i genomsnitt 63 procent och vi kan notera en viss ökning jämfört med 27 Eftersom mätningar enbart görs på utvalda stråk, där pendlingstråken får stort genomslag, kan man inte jämföra resultatet med genomsnittet i Sverige som ligger på 27 % (VTI 28) 1% 8% 6% 4% 2% % 71% Hjälm användning 29 jm f 27 73% 74% 68% 5% 48% 19% 29% 62% 63% De stora skillnaderna mellan mätpunkterna beror troligen på typen av cykelstråk På Bangårdsvägen och vid Lindome station är det en stor andel som cyklar en kort sträcka till pendeltågsstationerna På Toltorpsgatan och Kvarnbygatan är det fler som pendlar längre sträckor till arbetet, vilket i allmänhet innebär en högre hjälmanvändning 1% Toltorpsg Kvarnbyg Bangårdsv Lindome stn Totalt Godkänd belysning 29 jmf 27 Belysningsmätningar Mätningar av hur många som använder lyset på cykeln har gjorts på samma platser som hjälmanvändningen I genomsnitt använde drygt hälften av dessa cyklister godkänd belysning 29 Här kan vi konstatera att användningen gick ner med sju procent från 27 till 29 Anledningen till det är okänd 8% 6% 4% 2% % 75% 72% 65% 68% Totorpsg Kvarnbyg 51% Bangårdsv 22% 34% 28% Lindome stn 63% 56% Totalt 27 29

10 Drift och underhåll Vinterväghållning av cykelvägar Gatukontorets kriterier för vinterväghållning av cykelvägar: Snöplogning på stom- och huvudcykelnät ska påbörjas vid 5 centimeter snödjup och vara klar inom 5 timmar Övriga cykelvägar plogas vid snödjup över 8 centimeter Vid halka används stenflis Saltning av cykelbanor förekommer inte och inte heller så kallade isrivare på snöplogen Det finns inget särskilt klockslag för när cykelvägarna ska vara framkomliga och huvudvägnätet för bil har idag något högre prioritet än cykelnätet Sopning Sandupptagningen på våren startar den 15 mars, med prioritet på stom- och huvudcykelnätet, och ska vara klar till den sista april Cykelnätet underhållssopas ett par gånger per år samt vid behov Centrumnära cykelvägar sopas som regel oftare Beläggning och tillsyn Gatukontoret gör årligen en besiktning av gator och vägar för att bestämma sträckor där ny beläggning behövs Då ser man samtidigt över de cykelvägar som ligger längs med större gator Mindre brister åtgärdas kontinuerligt och utifrån bl a rapporter från allmänheten Schakter som tas upp i cykelvägar återbeläggs oftast av gatukontoret I de nya schaktbestämmelser som ska antas kommer krav på återbeläggning inom 14 dagar, något som saknas idag För att åstadkomma så kantfria återbeläggningar som möjligt finns regler om att skära asfalten runt schakten innan beläggning Brister finns dock i efterlevnaden av detta Planerad inventering Gatukontoret som mål att 21 åtgärda 1 punkter i cykelnätet Hela cykelnätet ska därför inventeras avseende beläggning, vegetation, brunnar, skyltar Inventeringen som görs med bil ska hädanefter göras årligen Vad tycker cyklisterna? En fjärdedel av cyklisterna uppger att de är nöjda med underhållet av cykelvägar Siffran avser här cyklisternas samlade åsikter om beläggning, sopning och snöröjning Lika många uppger att de är missnöjda I SCB:s medborgarenkät delades frågan upp i underhåll och skötsel av cykelvägarna, där betyget blev 6, och snöröjning av gång och cykelvägar som fick betyget 4,9 Medel för alla deltagande kommuner var 5,8 respektive 5,1 Cyklisternas åsikter om underhåll (beläggning, sopning, snöröjning) 27% Underhållsbeläggning av cykelvägar har under de senaste åren skett mycket sparsamt Budgeten totalt för beläggningsprogrammet har varierat mellan ca,3 mnkr -7 mnkr årligen, men endast en liten del och ibland inget har gått till cykelvägar 45% 28% Nöjd Missnöjd Var ken eller Pengar investerade i beläggningsunderhåll cykelvägar (tkr)

11 Barns cykling Fördelarna med att barn går eller cyklar till skolan och fritidsaktiviteter istället för att bli skjutsade är många: barnen får motion och träning på att röra sig i trafiken, trafikmiljön vid skolorna blir säkrare och miljöpåverkan minskar Inventering av trafikmiljön vid skolor År 29 gjordes en trafikmiljöinventering av kommunens alla ca 3 skolor Inventeringen görs av gatukontoret tillsammans med rektor, föräldrar från brukarråd och eleverna Problem som identifieras prioriteras och tas upp på en åtgärdslista Inventeringen görs ungefär vart tredje år sedan år 22 Exempel på genomförda åtgärder är nya cykelvägar på Streteredsvägen, Sagbrovägen och Fågelbergsgatan som prioriterades efter önskemål från trafikmiljöinventeringar Skjutsfri dag på Brattåsskolan Den nya cykelvägen längs Streteredsvägen som byggdes 29 underlättar för barn att ta sig till Brattåsskolan på cykel Vid invigningen av cykelvägen genomfördes en skjutsfri dag, där de elever som gick eller cyklade till skolan deltog i en utlottning Gatukontoret besökte skolan på morgonen för att dela ut frukt och reflexer Drygt 1 elever trotsade ösregnet Cykelservice på Bosgårdsskolan Nationell utmaning 15 elever på totalt åtta skolor deltog i Nationell utmaning Gå och cykla till skolan Utmaningen höll på i två veckor då det gällde att gå och cykla till skolan så ofta som möjligt Bland de skolor som deltog i Mölndal lottades en dag med cykelservice ut till två skolor Valåsskolan och Bosgårdsskolan vann utlottningen Utmaningen På egna ben I Mölndal fick Toltorspskolan testa satsningen På egna ben som går ut på att lära elever i årskurs 4-6 hållbara resvanor 15 elever deltog och fick poäng genom att gå och cykla till skolan De fick även delta i olika övningar inom ämnena trafiksäkerhet, miljö och hälsa På egna ben kommer åter att genomföras 21 då alla skolor kommer att bjudas in Parkerade cyklar på skolor Parkerade cyklar räknades 29 på tre olika skolor i kommunens tre tätorter under en skolvecka Räkningen kommer att genomföras årligen för att kunna följa upp utvecklingen Parkerade cyklar under vecka 36 år Invigning av gång- och cykelväg i Stretered, maj 29 Stöd till skolor Alla skolor fick NTF s cykelpaket med trafikinformation och undervisningsmaterial för årskurserna F Valåsskolan Br attåsskolan Bosgår dsskolan

12 Dialog, kampanjer och kommunikation Kommunikation fyller en viktig funktion i att stödja de fysiska investeringar som görs för cyklister Både insatser för att motivera flera till att cykla och ren information om servicen och infrastrukturen för cyklister och andra intressenter behövs som komplement och stöd Cykelaktivitet på stan Under den europeiska mobilitetsveckan i september anordnades en cykeldag Allmänheten bjöds på gratis cykelservice, information och möjligheten att ställa frågor till gatukontoret Runt 1 personer fick sin cykel servad Hushållsdialog Alla hushåll med boende under 7 år har ringts upp för ett samtal om deras resvanor Information har erbjudits om cykling, kollektivtrafik, miljöfordon och bilpool Totalt har ca 13 hushåll blivit kontaktade Projektet pågick mellan 27 och 29 och delfinansieras genom Naturvårdsverkets Klimatinvesteringsprogram (klimp) samt Göteborgsregionens kommunalförbund Aktivitet på stan under Trafikantveckan i september Utmaningen Till jobbet utan bil Utmaningen Till jobbet utan bil är en kampanjvecka som går ut på att motivera människor till att under veckan välja alternativ till bilen såsom cykeln Trafikkontoret i Göteborg står bakom kampanjen där Mölndal var med för tredje året Kommunen som arbetsgivare samt ett tiotal företag deltog i Mölndal 925 anställda på Mölndals stad antog utmaningen Cykelutmaningen Mölndals stad stödjer Cykelutmaningen som är ett miljö- och hälsoprojekt som vänder sig till både privata och offentliga arbetsplatser Den går ut på att stimulera fler till att cykla till och från arbetet och i tjänsten I Mölndal deltog totalt 5 personer Dialog med företagen Mölndal har kontaktat totalt 5 företag med över 5 anställda och erbjudit rådgivning kring tjänsteresor och arbetsresor i syfte att minska miljöpåverkan från trafiken och bl a öka cykling till, från och i arbetet Företagen erbjuds att få besök av en expert som ger dem råd utifrån deras förutsättningar och möjligheter Satsningen påbörjades 28 och avslutas 21 och delfinansieras genom Naturvårdsverkets Klimatinvesteringsprogram (klimp) samt Göteborgsregionens kommunalförbund Informationskampanj inför utmaningen - Till jobbet utan bil

13 Välkomstpaket till nya företag Projektet vänder sig till nya och nyinflyttade företag i kommunen 13 nya företag har fått ett välkomstpaket med råd för effektivare tjänste- och arbetsresor, samt information till alla anställda med bl a cykelkarta, tidtabeller etc 11 företag med fler än 2 anställda har fått rådgivning via telefon och/eller besök Projektet delfinansieras genom klimp och pågår mellan 29 och 211 RAM-nätverket I RAM-nätverker (Resor till och från Arbetsplatser i Mölndal) samarbetare Mölndals stad tillsammans med flera stora företag för att främja hållbara arbetsresor och bl a öka cyklingen Nätverket träffas fyra gånger per år och utbyter erfarenhet och samarbetar kring vissa frågor Cykelvänlig arbetsplats Inom projektet Nordiska Cykelstäder startades satsningen Cykelvänlig arbetsplats upp under 29 Tio privata och offentliga arbetsplatser deltar och har utsett en cykelinspiratör Satsningen fortsätter med att en inventering av arbetsplatsen görs utifrån hur cykelvänlig den är för att sedan sätta upp mål och göra förbättringar Cykelrapportörer Utöver egna inventeringar av cykelvägarna engagerade gatukontoret under 29 särskilda så kallade cykelrapportörer De flesta rapportörerna cyklar dagligen året runt, och har tagit på sig att löpande rapportera in brister i cykelnätet Dialog med cykelintressenter Under året har Gatukontoret startat upp ett nätverk med förvaltningar, organisationer, Trafikverket och cyklister för att diskutera hur Mölndal kan bli en bättre cykelstad Nätverket har bland annat spelat en viktig roll i framtagandet av Mölndals stads cykelstrategi Media Information om cykling i Mölndal sprids bland annat genom trycksaker, webbplatser, annonser och genom medias bevakning Tidningar och radio Exempel på bevakning i media: Miljonsatsning på cyklister, Göteborgsposten, Fler ska trampa för miljö och hälsa, Sveriges Radio P4 Göteborg, Ulf vill få Mölndalsborna att cykla mer, Mölndalsposten, Ingen skjuts till Brattåsskolan idag, Sveriges Radio P4 Göteborg, Malin och Mölndal utmanar bilen, Mölndalsposten, Cykelstad så in i Norden, Ditt och Mitt Mölndal, 29-1 Mölndal ska bli en bättre cykelstad, Göteborgsposten, Intervju om visionsseminarium, Sveriges Radio P4 Göteborg, Det ska bli lättare att cykla i Mölndal, Mölndalsposten, Klassen gick hem sitt pris, Mölndalsposten Cykelpump under Mölndalsbro, Göteborgsposten, Webbplatser wwwmolndalse wwwnordiskacykelstaderse wwwnyavagvanorse wwwcykelutmaningense wwwpaegnabense wwwtrafikennu

14 H ög Eh re ros Bif D Hamm Markla D Hammars kjöldsl Bif ros tg Åbyv Balltor psbäck en sg Aminog Pixbo Kikås kyrkogård g rrs kä ve ä R v Södra Långevattnet ckav Kungsba n c ke sbä red v vs tla ar Sv Pe BALLTORP Gu nd ef jäl lsg pp a Horsika le Kål Kärra Rävekärrs Långevatten SANDBÄCK re ds l Östra Balltorp Nordtjärn Torrekullamotet tig KIKÅS Rävekärr /E2 E6 Åby Fritidscentrum ård nag Lun Ry g sg Fässbergsmotet Stora Tjärn Golfbana ALVERED v ers sv såld Hovå ron HB asa ns Gunnebo slott bo Hulelyckan öv G:a Sär l 158 Golfbana TORRE- KÅLLERED KULLA VÅMMEDAL av åv Kl ASKIM Skjutfält en 1 öled Fisjön b La H Oxledsv 58 GÖTEBORGS KOMMUN v ka ac APELGÅRDEN LABACKA Vägetjärn Haga 2 6/E l E ka ac sb ng nl Ku Eke Sär Klåvav v als Bro illd ttkä B rr s v Stre HALLEN LÅNGÅKER Oxsjön STRET BÖLET Färåstjärn HELJERED tered sv bäcks l LIVERED Ö Lindom ev BACKEN KÅLLEREDGÅRDEN Tutjärn EKEN TÅLLERED Sagsjön yck ev El of Lin dä lsv Gull v ÅREKÄRR Skintebov A v Billdals iks Fageredssjön FAGERED Billdalspark ar ml Ga Johanneshusv ngs N yä Sandsjöbacka naturreservat Billdalsv BRÄCKA S ls l da Bi l Fageredsv Billdals sv ion tat Kyrkogård TORKELSBOHÖG AMBJÖRNHAGEN GASTORP Flaksjö Lindomemotet v ä ra S HÖGSERED gav rha S på FÅ E6/E 2 Sandsjöbacka naturreservat ckal Söd gårds Letse TRÅKÄRRSLÄTT Björnåsen rö v gsba Haga Kile Särölede n 158 HF g Åbromotet Särö rkh vä v Glasberget k yc Brännås Idrott sv Per-Hans V sv ol m ls al A Mad bäcks v Pix Sisjön Hovåsv Strandg Höjdg FORSÅKER ÅBY BALLTORP id KOBBEGÅRDEN v Villa ons V Hanss Ryet jö v Sis el MÖLNDAL k bac ngs Stora Åv Ko bb Bro Ku Ån ra Sto sv egård Knap A Stationsv Söderleden Golfbana sv Ån ora ndag Åby Travbana FÄSSBERG Sisjömotet egård Kobb rksg gsve Ha l Stensjöhöjd lel Hu Frölu Söderleden Järnbrottsmotet Broslätt Stensjön Gunnebodal O Elanders G g TRÄDGÅRDEN g med je Ormås als hn Stensjöbacke s väg EKLANDA SOLÄNGEN Jo Enerbacken lnd Mö SJÖVALLA Rådav Järn Kyrkogård BOSGÅRDEN Freja gatan Fässbergs Råd LackareLACKAREBÄCK unnebog bäcks- G v orgs HÖGSBO Helenevik Kristinedal b Göte G Rv4 Norra Långevattnet motet sg ad ede n hners Sisöv Fr S Axg g rp lto To ov tg r Hä Nymilsg g Marconig BROTT ä lto rp sg Bifrost A Od LT Mölndalsån v Göteborgs Bergskanalen TOLTORP Boråsl ÖIS lto rp Ändis sg To erbergsv Kikåsl arskjöldsl To Toltorpsdalen J A Fag g rgs ndsg g Park slätts Kä ok mp r g Sörgården K eg ätts ksl Kro KROKSLÄTT e jelb Flö sbol Tunnlandsg ÄNGÅRDEN ns trö m sg Da lg Södermalm ån gs g C sg g ldmynts ns V g m trädgården la ul Botaniska Sk ott sb G GULDHEDEN trö ns d sg Mar INGEMANTORP

15 Bor Rv4 åsl Gröen Råda portar dasjön g ån RÅDA L MÖLNLYCKE Säte r äs en HÄRRYDA KOMMUN v iv Rådasjön 5 1 m Teckenförklaring PIXBO on v Cykelbana Pl om m Yxsjön Gata lämplig för cykeltrafik Vällsjön gen Mölndalsvä Kobacka Pendeltågstation KULLBÄCKSTORP DJUPEDALSÄNG HYLTAN BOLÅS Gravsjön Finnsjön HÅRSKERÖD Ringtjärn Nordsjön Granbacken Hultakulla Hålsjön Gravsjön Djupedala LÅNGÖ HOLMEN TULEBO TERED Benarebyv SPÅRRÖD Västra Knipereds- Östra Knipetjärn redstjärn Slättåstjärn RANERED Småsjön SKRÄPPHOLMEN GREGGERED Tulebosjön HULTET KNIPERED Espås HÄLLESÅKER rsv ke så älle H N DVÄRRED H åk es äll er sv SKÅ ROGGELID N Hälleså kersv SKÅR GÅRDA ll Hä meån Lindo sv e k r eså ÅLGÅRDSBA TORVMOSSARED STREKERED SAGERED ÖL KÄTTERED ev om ind n eå om nd i L Kroksjön ANNESTORP Gödeberg Isaksmosse HASSUNGARED rsv ke så l le ä H SINNTORP Valåsdalen Golfbana Kyrkängen In s du v tri RANNTORP ÅGELSTEN LINDOME Norra Barnsjön Södra Barnsjön TOMMERED Lilla Hassungaredssjön Stora Hassungaredssjön m Lindo

16