Växjö Cykelväginventering
|
|
- Rolf Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Växjö Cykelväginventering 2013 TRAFIK- OCH STADSMILJÖAVDELNINGEN Tekniska förvaltningen Växjö kommun
2 Colin Hale
3 Bakgrund och innehåll Den här rapporten är ett komplement till inventeringstabellerna över Växjös cykelvägar. Inventeringen genomfördes mellan oktober och december 2013 längs vägar från Cykelvägkartan och Cykelvägplanens huvudcykelvägkarta. Problemen som noterades gjordes cyklandes på en stadscykel i stan, men det finns många olika sorters cyklister och det är viktigt att tänka på det under inventeringen. Följande är en ofullständigt lista av olika cyklister och vanor: Nya vuxencyklister Barn och unga cyclister Gamla cyklister Cyklister som kör med en hand som de pratar i mobilen Trehjulingar cyklar Cykel + vagn Lastcykel: både två och tre hjul Cyklister med dåligt framlyse Cyklister som skjutsar på pakethållaren Rapporten är uppdelad i två delar, där den första beskriver åtta olika problemtyper ( ) med 27 underkategorier. Den andra delen ( ) beskriver mer i detalj de olika problemen samt ger några förslag på lösningar. 1. Problem Gropar 4 Hål Flera hål Infällt avlopp eller lock Beläggning glapp 1.2 Kantstener 6 Olägenhet Säkerhetsproblem 1.3 Vägbeläggning 7 Grov beläggning Gupp Saknas avsnitt Sprickor 1.4 Sikt 9 Löst underlag Korsning - cykelväg, vegetation Korsning - cykelväg, staket eller annat Korsning - väg, vegetation Korsning - väg, staket eller annat Tunnel 1.5 Flyt 12 Korsning Cykelvägproblem Gående konflikt Bilkonflikt Förvirring Blockering Cykelväglogik Koppling 1.6 Skylt 16 Saknas vägskylt Saknas rikting på vägskylt 1.7 Grinder 17 Saknas korsning - eller varningsskylt 1.8 Rondell Övriga problem och förslag Osynliga cykelbanor Marking av cykelbanor Markering av fara Koppling Konsekvent Skolor Industriområdet Cykel prioritiet Cykelfartvägar 25 Tankar om inventeringen 26 2
4 1. Problem Problemen samlades ihop via ett Google Docs-formulär, där varje punkt innehåller: Datum och tid GPS koordinater Kategori Sub-kategori Åtgärd Beskrivning Bilder 1 Med GPS, kan man få utförligare information om problemområdet och det kan också användas som referens i framtiden. Komplicerade problem inkluderar mer information i beskrivningen. Åtgärdar definieras enligt följande: Lätt en enkel förandring (t.ex. saknas skylt) Mellan en mer komplicerad reparation (t.ex. ny asfalt) Svårt en stor reparation eller designförbättring (t.ex. rondell) 1 Bildfunktionen i formuläret tillkom under inventeringens gång, varför inte alla problempunkter beskrivs med bild i tabellen. Dock finns det många fler bilder i bildarkivet. 3
5 1.1 Gropar Hål Ett hål eller lucka i asfalten som kan vara en störning eller säkerhetsproblem för cyklisten. Antal: 43 Flera hål Flera hål i ett område som behöver repareras i större omfattning. Antal: 17 4
6 Infällt avlopp eller lock Ett lock eller avlopp som sitter under ytan, tillräckligt för att vara en störning eller säkerhetsrisk för cyklisten. Antal: 132 Beläggning glapp Ett stort glapp mellan två beläggningar - kullerstenar och asfalt till exempel. Antal: 7 5
7 1.2 Kantstener Olägenhet En kant som kan störa eller överraska en cyklist. Antal: 53 Säkerhetsproblem En kant som kan vara farlig eller som kan skada cykeln. Antal: 48 6
8 1.3 Vägbeläggning Grov beläggning Ett stort område med grov beläggning. Antal: 62 Gupp Ett gupp stort nog att kunna orsaka olyckor. Antal: 14 7
9 Saknas avsnitt En stor del asfalt saknas, ofta tvärs över hela banan. Antal: 32 Sprickor En spricka eller område med flera sprickor i vägen eller vägbanan som är tillräckligt bred för att fånga ett cykeldäck och utgöra en risk för cyklisten. Antal: 28 8
10 Löst underlag En betydande del av grus, smuts eller vegetation täcker vägen. Antal: Sikt Korsning - cykelväg, vegetation Dålig sikt vid en korsning mellan två cykelvägar på grund av vegetationen - ofta vid en privat bostad. Antal: 45 9
11 Korsning - cykelväg, staket eller annat Dålig sikt vid en korsning mellan två cykelvägar som orsakas av staket eller andra hinder som blockerar cyklistens sikt. Antal: 6 Korsning - väg, vegetation Dålig sikt vid en korsning mellan en cykelbana och väg orsakas av staket eller andra hinder som blockerar cyklistens eller bilförarens sikt. Antal: 27 10
12 Korsning - väg, staket eller annat Dålig sikt vid en korsning mellan en cykelbana och väg orsakad av staket eller andra hinder som blockerar cyklistens eller förarens sikt. Antal: 10 Tunnel Tunnlar kan orsaka problem med sikten, särskilt där cykelvägar korsar nära ingången till tunneln. Cykelbanor som tappar i höjd mot blinda korsningar skapar potentiellt osäkra förhållanden för cyklister som närmar sig från motsatta riktningar. Antal: 19 11
13 1.5 Flyt Korsning En korsning av cykelväg och väg som är förvirrande, bristfällig och/eller har dålig sikt. Antal: 14 Cykelvägproblem Problem som inte passar in i de andra kategorierna, till exempel dålig belysning eller potentiell fara i närheten av vägen. Antal: 15 12
14 Gående konflikt Flera cykelvägar går genom områden med många fotgängare. Det begränsar cyklistens framkomlighet och skapar osäkra förhållanden. Antal: 6 Bilkonflikt En potentiell konflikt mellan cykel och bil, till exempel kan cykelvägens design placera cyklisten på vägen på ett osäkert sätt. Konflikt uppstår också genom att bilar parkerar på cykelbanan. Antal: 21 13
15 Förvirring Cykelbanans riktning inte är uppenbar och ibland mer komplicerat än att bara lägga till en skylt. Antal: 18 Blockering Ett objekt befinner sig på cykelvägen och begränsar cyklistens rörlighet och kan tvinga ut hen på vägen. Antal: 17 14
16 Cykelväglogik Den här cykelväg är inte logiskt, och kanske finns det ett bättre alternativ. Antal: 11 Koppling Det är dålig anslutning mellan cykelvägar - ofta skapar cyklister sin egen väg. Antal: 9 15
17 1.6 Skylt Saknas vägskylt Det saknas tecken för att indikera riktningen - särskilt med färgade linjer. Antal: 59 Saknas rikting på vägskylt Skyltar för att visa riktning saknas på den blå stolpen - i ena riktningen, på färgade cykelvägar. Antal: 8 16
18 Saknas korsning - eller varningsskylt Avsaknad av korsnings- och väjningsmarkering för att se till att bilister stannar och ser upp för cyklister innan de korsar cykelbanan. Antal: Grinder Grinderna begränsar cyklistens framkomlighet - särskilt lastcyklar, trehjulingar och cyklar med vagn. Antal:
19 1.8 Rondell De flesta rondeller är utformade så att cyklisterna kör i cirkel med bilar. Detta är en farlig lösning eftersom bilar inte ger företräde för cyklisten i rondellen som avsett. Antal: 15 (som är särskilt dålig) 18
20 2. Övriga problem och förslag Den andra delen av den här rapporten kommer att ägnas åt problemområden som behöver undersökas mer noggrant. Exempel finns markerade på kartan ovan. Några av problemen har även förslag på lösningar. 19
21 2.1 Osynliga cykelbanor Många cykelbanor i Växjö är osynliga för bilförare eftersom de saknar markeringar och skyltar. Bilförare fortsätter genom banan utan att lägga märke till varken cykelbana eller cyklist. Denna bild är tagen längs Skogslyckevägen - en väg med flera exempel på osynliga cykelbanor som korsar bilvägar. När en cykelväg är osynlig, kommer bilförare använda dem för andra ändamål, till exempel parkering. Det är vanligt att se bilar parkerade i cykelbanor där märkningen är dålig, både i stadens centrum, inom kommersiella områden och i bostadsområden. På detta foto, till exempel, är lastbilar parkerade på cyklebanorna på båda sidor av Smedjegatan i Västra Mark - ett vanligt problem i området. 20
22 2.2 Marking av cykelbanor Färgad cykelväg och markeringar kan bidra till att identifiera cykelbanor längs vägar och i korsningar. Bilförare är mer benägna att ge efter för cyklister och minska parkering i cykelbana. Detta foto visar en färgad cykelkorsning i Polen. Foto: Petr Vilgus, Wikimedia Commons I områden med hög trafikvolym, som i stadens centrum och i kommersiella områden, kan det vara nödvändigt att installera fysiska hinder för att hindra bilar från parkering eller körning på cykelväg. Detta skulla till exempel hjälpa på cykelbanan längs Hjalmar Petris väg, där cyklister kör i båda riktningarna på samma sida. Det är både farligt och obehagligt med de breda lastbilarna och den höga trafikvolymen. Foto: Ken Ray, 21
23 2.3 Markering av fara Några risker som avlopp och gupp eller korsningar med dålig sikt behöver ibland inte komplicerade reparationer, det skulle kunna räcka med bättre markeringar för att kommunicera potentiella risker. Bilden till vänster visar en potentiellt farlig korsning mellan två cykelvägar. Båda vägar leder ner mot en korsningen med dålig sikt. Exempel på vägmarkeringar för bilar kan också tillämpas på cykelbanor. Målade mönster i korsningar skulle kunna användas på cykelvägarnas risk- eller problemområden som inte kan lösas på annat vis. 22
24 2.4 Koppling Ett vanligt klagomål från cyklister och en vanlig observation under inventeringen är bristen på kontinuitet och kopplingen mellan cykelbanor. Ibland hamnar de på olämpliga och obekväma ställen och ibland i vägkorsningar med dålig eller ingen markering. Till exempel: vägar som korsar flera villagator. De färgade vägarna fungerar bra för att koppla ihop de olika områdena i staden och mer bör läggas - särskilt genom staden i öst-västlig riktning. 2.5 Konsekvent Det finns exempel på inkonsekvenser i Växjös cykelinfrastruktur. Till exempel är inte alla rondeller utformade för att användas på samma sätt. Några korsningar kräver att cyklisten måste korsa vägen på olika sätt. Bilden till vänster visar samma korsning - i ena änden, en smidig övergång från en yta till en annan. Vid den andra änden, en irriterande kansten. 23
25 2.6 Skolor I flera områden kring skolor saknas det bra cykelinfrastruktur som är lämpliga för ungdomar och barn. Många ungdomar cyklar på villagator eller på trottoaren längs trafikerade vägar. I dessa områden är säkerheten högsta prioritet och infrastrukturen bör återspegla detta. Bra cykelbanor och markeringar fungerar som en inbjudan och en uppmuntran till mer cykling och till att främja en säker cykling med säkra förhållanden för unga cyklister. Människor reser till och från skolor dagligen så det är en viktig plats för att påverka rutiner och beteenden. Foto: Google Maps 2.7 Industriområdet Kommersiella och shoppingområden har höga trafikvolymer som innebär osäkra förhållanden för cyklister. Stora bilar (t.ex. lastbilar) med dålig sikt kräver separata cykelbanor med visuella och fasta markeringar för att skilja fordonen från cyklisterna. Det är områden dit människor reser till och från varje dag. De är områden med rutin som därmed kan ha stor betydelse för ett förändrat beteende. Bra cykelinfrastruktur som är synlig i rutin-områdena blir en effektiv metod för att uppmuntra till mer cykling. Exempel inkluderar Västra Mark (Arabygatan, Smedjegatan, Hjalmar Petris väg, Hammerdalsvägen), Norremark, Evedalsvagan, Alegatan-Kvarnvägen, Lantmannavägen, Systratorpsvägen, Alevägen, Grand Samarkand, Marketenterivägen och Norremarksvägen. Foto: Google Maps 24
26 2.8 Cykel prioritiet Cykel prioriterade områden är viktiga vid korsningar och för att öka statusen för cykling i staden. Att etablera cykelhighway genom staden är ett effektivt sätt att förflytta människor på ett säkert och snabbt sätt med cykeln. Smalspåret kan till exempel ta människor från Evedal, Sandsbro, Hovshaga och Araby till centrum och stationen. Det kan också ge säker framkomlighet för folk till familjedestinationer som stranden vid Evedal och Araby park. Växjö runt är en vanlig väg för både transport-och fritidscyklister. Det finns dåliga vägkorsningar, i Öster till exempel som bör ge prioritet åt cyklister. Bilden här visar en cykelbana korsar vägen - kräver att bilister stannar och ser efter cyklister innan de fortsätter. 2.9 Cykelfartvägar Foto: Google Maps Gågator kan utgöra konfliter mellan snabba cyklister och fotgängare, i synnerhet längs Storgatan som ligger längs två färgade cykelvägar. Cykelfartsområden som de i Holland skulle kunna inrättas i stadens centrum. De ger till exempel cyklisterna alternativ att välja andra vägar än gågatorna. Dessa påverkar inte trafiken med annat än att bilhastigheten sänks och det ges utrymme för cykelparkering. Cyklister kan då röra sig med större lätthet och mer säkert genom stadens centrum. Att etablera prioritet för cyklister i centrum bidrar till att upprätthålla och förmedla stadens önskan om att bli en cykelstad. Foto: Google Maps 25
27 Tankar om inventeringen Det finns uppenbart ett starkt intresse för att förbättra kvaliteten och tillgängligheten i Växjös cykelinfrastruktur och att öka säkerheten för cyklister och fotgängare. Inventeringen bör bli en kontinuerlig process som upprätthåller en dialog mellan cykelvärlden och kommunen. Denna kontinuerliga dialog kommer att bidra till att lösa infrastrukturproblem när de uppstår, förbättra kvaliteten på infrastrukturen och cyklisternas förutsättningar och med hjälp att prioritera planeringsstrategier för framtiden. 26
Cykelvett. Cykla lagligt och säkert Tips och råd
Cykelvett Cykla lagligt och säkert Tips och råd Rätt utrustning Enligt lag måste en cykel ha: Ringklocka Broms I mörker måste cykeln också ha: Vit reflex och strålkastare med vitt eller gult ljus fram
Läs merSvar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319
Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme
Läs merProtokoll trygghetscykling 1 sep 2014
Teckenförklaring Utredning pågår Ska åtgärdas et åtgärdat Struket, ska ej åtgärdas Protokoll trygghetscykling 1 sep 2014 Slinga A, medsols Ledare Karolina Oxfall (Vit markering på kartan). 1 Kungsbron
Läs merTidsstudie Cykel, elcykel, buss eller bil. Vilket alternativ väljer du?
Tidsstudie Cykel, elcykel, buss eller bil. Vilket alternativ väljer du? Av: Sommarpraktikanter Nelly Dahlstedt Karp och Joakim Wallin, trafik- och stadsmiljöavdelningen, tekniska förvaltningen 2013-07-05
Läs merNär du ska korsa en gata
När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.
Läs merCykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret
Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende Henrik Petzäll Trafikkontoret VISION Attraktiv cykelstad för alla Attraktiv cykelstad Tillgång till cykelbanor Trivsamma, trygga, rena & snygga cykelvägar
Läs merNew Summary Report - 24 September 2015
New Summary Report - 24 September 215 1. Är du? 1 85.6% 8 6 4 2 14.4% Man Kvinna Man 85.6% 831 Kvinna 14.4% 14 Total 971 2. Känner du dig som en bättre människa om och när du väljer cykeln istället för
Läs merFunktionskontroll av Bergnässtråket i Luleå
Norrbottenskretsen Funktionskontroll av Bergnässtråket i Luleå september 2014-1 - Hösten 2014 en funktionskontroll av Bergnässtråket enligt den metodik som är Cykelfrämjandet i Norrbotten har utvecklad.
Läs merRegional transportinfrastrukturplan med regional gång- och cykelstrategi för Västmanlands län
YTTRANDE 2017-102-7 Cykelfrämjandet Västerås Niklas Kihlén, vice ordförande Regional transportinfrastrukturplan 2018-2029 med regional gång- och cykelstrategi för Västmanlands län Sammanfattning Vi har
Läs merSå skapar vi en attraktiv cykelstad
Så skapar vi en attraktiv cykelstad Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 Malin Månsson, trafikkontoret Göteborg 2035 150 0000 Fler invånare 70 000 80 000 nya bostäder 80 000 nya arbetstillfällen
Läs merInformation om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister
TN 292 /15 TN-Information Trafiknämnden 2015-12-18 Diarienummer 3078/15 Specialist & sakområden Malin Månsson Telefon 031-368 26 07 E-post: malin.mansson@trafikkontoret.goteborg.se Information om Utökade
Läs merSjälvklar parkering 3.0 Gatan talar
Självklar parkering 3.0 Gatan talar Meddelande 6:2006 Trafikkontoret Parkering 2 Förord Trafikkontoret gav 2001 ut en rapport om Självklar parkering (Rapport nr 13:2001). Denna följldes upp ett år senare
Läs merTILL FOTS OCH MED CYKEL TRAFIKSKYDDET
Lämna spelrum TILL FOTS OCH MED CYKEL TRAFIKSKYDDET Innehåll 3 Till fots och med cykel 4 På egna vägar 5 Körning i cykelfält 6 Var vaksam i korsningar 6 Lär dig väjningsreglerna 7 Enligt vägmärke 8 Den
Läs merBILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning
BILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning Infrastruktur Falkenbergs cykelsystem ska vara attraktivt att använda och kunna tillgodose behoven av dels arbets- och skolpendling, men
Läs merInkomna synpunkter till Trafikplanen
Inkomna synpunkter till Trafikplanen Mitt förslag är en fortsättning av gång och cykelvägen längs med Stenskogsvägen ända ut till Backagården Jag bor med min familj i Yxnaholma vi och många med oss skulle
Läs merTill fots och med cykel
Till fots och med cykel Innehåll: Innehåll... 1 Till fots och med cykel... 2 På egna banor... 3 Cykling på cykelbana... 4 Gågata och gårdsgata... 5 Att korsa en väg... 6 Till fots... 6 Med cykel... 7 Var
Läs merTrafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet
Trafikförordningen 1 Grundbestämmelse TrF kap 2 Bestämmelser för alla trafikanter 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna,
Läs merBilaga 1 Infrastruktur
Bilaga 1 Infrastruktur Falkenbergs cykelsystem ska vara attraktivt att använda och kunna tillgodose behoven av dels arbets- och skolpendling, men även rekreation och turistcykling. Det finns goda möjligheter
Läs merVad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?
www.pitea.se/trafik Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? Obevakat övergångsställe Lagtext: Vad innebär lagen? Exempel i Piteå: En del av en väg som är avsedd att användas av gående
Läs merHur kan vi utforma cykelvägarna så att det är lätt att vintercykla i Luleå?
Hur kan vi utforma cykelvägarna så att det är lätt att vintercykla i Luleå? Så få byten som möjligt på vilken sida av bilvägen som cykelvägen finns; 2; 2% Kopiera från de bästa = Nederländerna; 2; 2% Cykel
Läs merAWARE! DESIGN OPEN 2016
DESIGN OPEN 2016 Användarstudier De första veckorna på projektarbetet arbetade vi med en undersökning för att se hur ofta människor cyklar och vad som skulle få dem att cykla mer. Vi gav ut undersökningen
Läs merMM Öresund 20140327 1
1 Samhället vill att vi ska cykla för klimat och miljö för att skapa en attraktiv stad för folkhälsan Vi har cykelplaner och cykelstrategier Vi genomför cykelkampanjer och cykelaktiviteter Vi ger tips
Läs merMoped klass II Kunskapsprov
Moped klass II Kunskapsprov Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift
Läs merVASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013
VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013 MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD Vasa stad har som mål att få folk att cykla mera. Trafikmiljön i Vasa börjar utvecklas så att man
Läs merKorsningsutredning Färjestadsskolan Karlstads kommun
Korsningsutredning Färjestadsskolan Karlstads kommun Korsningsutredning Färjestadsskolan Ramböll Malmö Beställare: Karlstads kommun (Emma Rönnbäck) Uppdragsnummer: 1320038706 Datum: 2018-11-01 Utgåva:
Läs merUTVECKLINGSPLAN KRISTDALABYGDEN
UTVECKLINGSPLAN KRISTDALABYGDEN 2014-2020 ARBETSGRUPP INFRASTRUKTUR AKTIVITETER I UTVECKLINGSPLANEN VÄGAR VÄGSTANDARD CYKELSTIG TILL RÅSVIK 2015-05-30 1 Vägar & trafikmiljö Denna rapport innehåller ett
Läs merDETTA HAR HÄNT FRÅN KOMMUNES OCH TRAFIKVERKETS SIDA. Markerat med rött.
TRAFIKSITUATIONER I FIGEHOLM Arbetsgrupp: Disa Carlsson, Inger Nicklagård, Claes Zachrison DETTA HAR HÄNT FRÅN KOMMUNES OCH TRAFIKVERKETS SIDA. Markerat med rött. 1. Trafiksituationen vid in/utfarten till
Läs merInledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet
Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,
Läs merFunktionskontroll av Sunderbystråket i Luleå
Norrbottenskretsen skontroll av Sunderbystråket i Luleå september 2014-1 - Hösten 2013 en funktionskontroll av Björkskatastråket enligt den metodik som Cykelfrämjandet i Norrbotten har utvecklad. Under
Läs mer1. Cykeln som motion och fordon
Musklerna och skelettet stärks och konditionen blir bättre. Cykeln är ett fordon. Cykelbana i första hand. Håll dig långt till höger på vägbanan. Diskussionsfrågor: Fördelar respektive nackdelar med att
Läs merSatsa på cykeln i Norrtälje
Satsa på cykeln i Norrtälje Program för hur Norrtäljecentern vill satsa på cykeln C Man kan även cykla på vintern om det finns bra snöröjda och grusade cykelvägar Cykelleder genom staden Cykelfil Bergsgatan
Läs merKalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan
Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan 2008-11-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykelstrategi... 3 3 Handlingsplan... 5 - Sid 2 - 1 Inledning Kalmar har som mål att bli en
Läs merGårdstånga. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder
Gårdstånga Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Juni-juli 2006 Stråk Stråk 1 Sandyvägen Flyingevägen. Foto 1:1a-b -1:2 Belysning ej testad Belysning provas Visuell sidoavgränsning
Läs merKundundersökning Cykel
Kundundersökning Cykel 2015-11 TALA OM HUR DU TYCKER DET ÄR ATT CYKLA I GÄVLE! Kundundersökning cykel nov 2015. Kön Man Kvinna Vill ej svara Ålder 0-12 13-17 18-24 25-39 40-64 65-75 76-85 86 år eller äldre
Läs merANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001
ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida
Läs merAntagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT
Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte
Läs merStrategi för mer cykling
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1318 av Stina Bergström m.fl. (MP) Strategi för mer cykling Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av
Läs merCykelpassager och cykelöverfarter
Cykelpassager och cykelöverfarter 1 Vem är fordonsförare? Fordonsförare är den som för ett fordon, dvs. en anordning på hjul, band eller medar. Bestämmelser om fordonsförare gäller även för den som rider
Läs merNya fordon, beteenden och trafikregler i närmiljön. Niclas Nilsson, utredare Transportstyrelsen
Nya fordon, beteenden och trafikregler i närmiljön Niclas Nilsson, utredare Transportstyrelsen niclas.nilsson@transportstyrelsen.se 010-49 55 731 Cykel 1. Ett fordon som är avsett att drivas med tramp-
Läs merCykelkurs. övning och teori. Gärdhemsvägen Trollhättan Telefon:
Cykelkurs övning och teori Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon: 0520-49 50 00 www.trollhattan.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...3 Teoridel: Skyltar & regler...4-5 Teoridel: Vad säger lagen om...6
Läs merNotera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.
Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner (2001:651).
Läs merSamhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning
Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den
Läs merFörslag till utformning av cykelöverfart
INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten
Läs merAtt cykla i Stockholms innerstad. Redovisning av undersökning. 1. Gatu- och fastighetsnämnden godkänner redovisningen
GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2004-11-02 Handläggare: Krister Isaksson Region Innerstad Park- och gatubyrån Tel: 508 262 25 krister.isaksson@gfk.stockholm.se Dnr 02-322-3505:3 2004-10-11
Läs merMotion, Utveckla Linköping som en cykelstad
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-02-05 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2011-805 Per-Erik Hahn Dnr KS 2011-610 Samhällsbyggnadsnämnden Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGENS
Läs merCykelpassager och Cykelöverfarter
Cykelpassager och Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner
Läs merFunktionskontroll av Porsöstråket i Luleå
Norrbottenskretsen Funktionskontroll av Porsöstråket i Luleå september 2014-1 - Hösten 2013 en funktionskontroll av Björkskatastråket enligt den metodik som Cykelfrämjandet i Norrbotten har utvecklad.
Läs merraka cykelvägen för Uppsala.
raka cykelvägen för Uppsala. Uppsala kommuns arbete för ökad cykeltrafik Majoriteten av kommunens invånare bor i Uppsala, det vill säga ungefär 150 000. Flera mindre tätorter i kommunen ligger dessutom
Läs merLaddstationer för elcyklar. Motion (2015:82) från Bo Arkelsten (M).
Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-05-02 Handläggare Eva Sunnerstedt Telefon: 08-508 28 913 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-05-17 p. 18 Laddstationer för elcyklar.
Läs merfebruari en viss typ av text. net för en serie e och skrivträning. Träna läsförståelse aövning Månadens tänka vidare uttryck.
Månadens Sanomaövning Månadens Sanomaövning Februari Träna läsförståelse Träna läsförståelse innehåller berättande texter och sakprosatexter. Till varje text finns läsförståelseövningar. Övningarna tränar
Läs merSå här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken
Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från
Läs mer1. Cykeln som motion och fordon
Äldre i trafiken Sveriges befolkning blir allt äldre. Trafiken är inte alltid anpassad till allas förutsättningar/behov. NTF i samarbete med SPF, PRO och SKPF. Studiematerial till studiecirklar eller information
Läs mer10 Gaturummets innehåll
10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,
Läs merBilaga 1; Bakgrund Innehåll
Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...
Läs merMål % enheter mer hållbara transporter (Kollektivtrafik, cykel och gång) Minska biltrafiken till 630 mil/ person -65% CO2 per person 33
Mål 2020 + 9% enheter mer hållbara transporter (Kollektivtrafik, cykel och gång) Minska biltrafiken till 630 mil/ person -65% CO2 per person 33 strategier 52 åtgärder 5 strategiområden (Hållbar fordonstrafik,
Läs merCykel nöjdhetsmätning
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Cykel nöjdhetsmätning November 2015 Cykel nöjdhetsmätning November 2015 Madelene Håkansson Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle kommun [årtal XXXX] Grafisk
Läs merFlyinge. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder
Flyinge Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Juni-juli 2006 Inventering av viktiga stråk Stråk Drabbade Problem 1 Västergård Ljungbjersvägen. Foto 1:1-1:6 Visuell sidoavgränsning
Läs merErfarenhet av cykel.
Erfarenhet av cykel. - Kommunal erfarenhet i 12 år. Påverka internt att prioritera cykling, påverka innevånarna att cykla. - Fyra år på regional nivå i Trafikverket för att öka hållbart resandet. 1 2012-12-13
Läs merManus till bildspel. Cykla säkert på lätt svenska. Bild 2. Demokrati. Cykla säkert på lätt svenska
Bild 2. Demokrati Manus till bildspel Cykla säkert på lätt svenska Cykla säkert på lätt svenska www.ntf.se Sverige är ett av världens mest trafiksäkra länder. Det beror framför allt på ett nationellt arbete
Läs merResultatet av trafikenkät Sturebyskolan
Resultatet av trafikenkät Sturebyskolan Trafikenkät vt 2012 Trafikenkäten fylldes i av elever och föräldrar 415 enkäter sammanställdes(av 950 elever totalt) Ganska jämt fördelat i ålder, men flest i åk
Läs merS T A T I S T I K F Ö R Nynäshamns kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R
STATISTIK FÖR Nynäshamns kommun F Ö R D J U P N I N G AV CYKELFRÄMJANDETS CYKLISTVELOMETER 2018 Rapportförfattare: Enkätfabriken AB www.enkatfabriken.se Kontaktperson Cykelfrämjandet: Emil Törnsten 073
Läs merAnalys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.
Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar
Läs merCykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss
Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.
Läs merAtt cykla på enskilda vägar är tillåtet. Markägare får inte sätta upp skyltar som förbjuder cykling.
Cykling i naturen Att cykla i naturen är härligt och enligt allemansrätten får du cykla både i naturen och på enskilda vägar. Men tänk på att inte cykla över tomt, plantering eller mark som lätt kan skadas!
Läs merTRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018
2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR
Läs merRegelverk som påverkar gående
Dainis Ciparsons Transportstyrelsen dainis.ciparsons@transportstyrelsen.se 1 Disposition - Regelverket - generellt - Regler för - Regler för fordon mot - Utformning av trafikmiljöer 2 Trafikförordningen,
Läs merS T A T I S T I K F Ö R Älvkarleby kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R
STATISTIK FÖR Älvkarleby kommun F Ö R D J U P N I N G AV CYKELFRÄMJANDETS CYKLISTVELOMETER 2018 Rapportförfattare: Enkätfabriken AB www.enkatfabriken.se Kontaktperson Cykelfrämjandet: Emil Törnsten 073
Läs merCykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se
Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION www.sollentuna.se Cykla är lycka Undersökningar visar att cyklister är lyckligare än bilister. Hela tre gånger lyckligare faktiskt. Majoriteten av alla bilresor
Läs merCykelenkät. Svensk cykling
Cykelenkät Svensk cykling Cykling ger frihet, motion och är bra för hälsa och miljö. Sammanställd av Enkätfabriken Mars 2018 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte... 4 Screening... 5 Bakgrundsfrågor...
Läs merCykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019
Cykelöverfarter Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta Trafik och Gatudagarna 151019 Bakgrund Nya trafikregler då cyklister korsar körbana - Gäller från 2014-09-01 då alla cykelöverfarter
Läs merSveriges bästa cykelstad
Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken
Läs merFörbättringsvandring i Smedby 18/9
Handläggare Malin Vikman Sofie Nyström Datum 12 2013-09-25 Förbättringsvandring i Smedby 18/9 Drygt 40 Smedbybor hade samlats utanför ICA i Smedby för att delta på kvällens förbättringsvandring. Det var
Läs merTill fots och med cykel
Till fots och med cykel LT_jalan_pyoralla_SE_290413.indd 1 Innehåll: Till fots och med cykel... 1 På egna banor.... 2 Cykling på cykelbana... 3 Gågata och gårdsgata... 4 Att korsa en väg... 5 Till fots...
Läs merBakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23
Bakgrundsdel Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Cykelplan Trollhättan 2013 Cykelplan Trollhättan 2013, bakgrundsdel, har upprättats av en projektgrupp bestående av Andreas Emanuelsson, Utredningsingenjör
Läs merPlanens syfte. Trafiksäkerhet. Planerade åtgärder. Bymiljöväg. Cykelpassage
Gång- och cykelplan för Ockelbo kommun... 2 Förklaringar.... 2 Planens syfte Gång- och cykelplanen ska användas som underlag för kommande översikts- och detaljplaneläggning samt infrastrukturplanering.
Läs merVi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det
1 Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det 2 Vår tes: Vi gör fel saker och är inte tillräckligt modiga Alla trafikslag ska inte få ökad framkomlighet Vi måste våga prioritera
Läs merMILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller:
1(10) MILJÖBILDER Nr 3 oktober 2015, Årgång 16 Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller: o Att köra i cirkulationsplatser o Cykelpassager och cykelöverfarter o Omkörning på väg o Utfart
Läs merManus till bildspel. Cykla säkert på lätt svenska. Bild 2. Demokrati. Cykla säkert på lätt svenska
Bild 2. Demokrati Manus till bildspel Cykla säkert på lätt svenska Cykla säkert på lätt svenska www.ntf.se Sverige är ett av världens mest trafiksäkra länder. Det beror framför allt på ett nationellt arbete
Läs merStockholm en ledande cykelstad Budgetsatsningar Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP)
Stockholm en ledande cykelstad Budgetsatsningar 2016 Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP) Detta har vi lovat Vi satsar en miljard på att göra Stockholm till en cykelstad Sammanhängande cykelnät, vi rustar
Läs merCykelåtgärder längs Hässelbystråket mellan Brommaplan och Åkeshov. Genomförandebeslut
Sida 1 (9) 2018-01-01 Handläggare Per-Åke Tjärnberg 08-508 266 86 Till Trafiknämnden 2018-02-01 Cykelåtgärder längs Hässelbystråket mellan Brommaplan och Åkeshov. Genomförandebeslut Förslag till beslut
Läs merExempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1
Dnr Sida 1 (5) 2016-09-16 Handläggare Lotten Svedberg 08-508 262 15 Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Kontoret föreslår att arbeta med ett antal typåtgärder längs sträckorna för att få bättre hastighetsefterlevnad
Läs merNU CYKLAR VI. Är det farligt att cykla?
1 NU CYKLAR VI Grankulla hör till de städer som befrämjar cykling. Stadsfullmäktige godkände.ett program för främjande av cykling vars mål är att höja cyklingens färdsättsandel till 15% före år 2024. Europaparlamentet
Läs merCykelplan. Gävle 2010
Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:
Läs merPM Sammanställning av upplevda problem och brister
PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats
Läs mer8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:607 av Stina Bergström och Lise Nordin (MP) Enklare att cykla Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merErfarenhet av cykel.
Erfarenhet av cykel. - Kommunal erfarenhet i 12 år. Påverka internt att prioritera cykling, påverka innevånarna att cykla. - Fyra år på regional nivå i Trafikverket för att öka hållbart resandet. 1 2012-11-01
Läs merDIALOG ENEBYBERGSVÄGEN. Sammanställning av inkomna synpunkter i samband med dialogmöte
DIALOG ENEBYBERGSVÄGEN Sammanställning av inkomna synpunkter i samband med dialogmöte 2016-01-21 Kontaktpersoner Jonas Frejd, Projektledare, Danderyd kommun Martin Wernersson, Planarkitekt, Danderyd kommun
Läs merCYKELPLAN FÖR DANDERYDS KOMMUN 2014 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11
BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11 Danderyds kommun Tekniska kontoret, 2014-06-11 Dnr: TN 2013/0177 Projektledare: Jonas Frejd Bitr. projektledare: Jonas Ackebo Text: Jonas Ackebo Fotografier/bilder/illustrationer:
Läs merTrygg i trafiken. Rapport från dialogmöte den 6:e september 2015
Trygg i trafiken Rapport från dialogmöte den 6:e september 2015 Tr ygg i tra fiken? V i vi ll ve ta va d d u so m b o r i N o rr vi k tr a fi k m il jö e n ty c k e r o m n i d it t o m rå d e. 2/8 Innehåll
Läs mer~ KOMMUNSTRYRELSENS AU
. SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Jp TRANAs KOMMUN 2016-01-13 Sida 27 (46) ~ KOMMUNSTRYRELSENS AU ~"'" 20 Dnr 340/14 Svar på cykelmotion Matiida Forsärla (MP) har inkommit med en cykelmotion.
Läs merRemissyttrande på promemorian Cykelregler
1(5) Handläggare Jens Plambeck Remissyttrande på promemorian Cykelregler Stockholms läns landsting yttrar sig över förslaget till cykelregler i den nationella cykelstrategin. Förslag till yttrande har
Läs merGruppcykling. Cykla i klunga vs gruppcykling Två i bredd när väg och trafik tillåter
Cykla i grupp med Gruppcykling Cykla i klunga vs gruppcykling Två i bredd när väg och trafik tillåter Kommunikation & regler Tydliga tecken och rop ger förutsägbarhet Vanliga trafikregler gäller Koll på
Läs merHur man ska lösa cykling längs större vägar och då framförallt 2+1-vägar behöver särskilt klargöras.
YTTRANDE 2012-06-29 Dnr: 2012/0357-13 Cyklingsutredningen Näringsdepartementet Synpunkter till Cyklingsutredningen Översyn av regler som påverkar förutsättningarna för att cykla, i syfte att öka cykeltrafiken
Läs merUtvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister. Februari 2007 Kortversion
Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister Februari 2007 Kortversion Projektgrupp Sara Malm Krister Isaksson Projektledare, tillgänglighet Trafiksäkerhet, oskyddade trafikanter
Läs merDet digitala cykelvägnätet. Fråga Vägdata. Vi vet. Just nu. finns det 2 762 700 meter. cykelnät i Skåne. Vägdata en förutsättning för rätt beslut
Det digitala cykelvägnätet 1010100011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110000010010111000010000001000111110001010101010001111000010000111010 1111010101111101010000100010000111101010111000111110000101000010011100000100101110000100000010001111100010101010100011110000100001111
Läs merRapport Valboskolan. - Resevaneundersökning elever i Årskurs 3-6
Rapport Valboskolan - Resevaneundersökning elever i Årskurs 3-6 Jenny Christensen & Lillemor Sanderberg Samordnare Kommunsamverkan Trafiksäkerhet & Miljö Dalslandskommunernas kommunalförbund Bakgrund Färgelanda
Läs mer20xx-xx-xx. Skolvägsplan för Malsta skolan
20xx-xx-xx Skolvägsplan för Malsta skolan Innehåll 1. Fakta om skolan 3 2. Vi som tagit fram planen 3 3. Resvanor 3 4, Skolvägen 4 5. Trafikmiljön vid skolan 4 6. Mål 5 7. Övergripande syfte 5 8. Insatser
Läs merFrihamnen, Göteborg. Martin Forsberg martin.forsberg@koucky.se www.koucky.se +46(0)31-80 80 52
Frihamnen, Göteborg Martin Forsberg martin.forsberg@koucky.se www.koucky.se +46(0)31-80 80 52 Dagens upplägg Kort om K&P Göteborg Det större perspektivet Pågående utvecklingar Älvstranden Utveckling Näraliggande
Läs merPM Inventering av gående och cyklister vid Ullevigatan/Fabriksgatan Detaljplan för kontor vid Ullevigatan
cyklister vid Ullevigatan/Fabriksgatan Detaljplan för kontor vid Ullevigatan Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Inventering... 4 2.1 Storlek och tidpunkt på flöden... 5 2.1.1 Eftermiddag
Läs merExempel på knutpunkter
Exempel på knutpunkter WSP Analys & Strategi i Göteborg, Stockholm och Malmö Gustav Sandkvist Thomas Höjemo Emma Strömblad 2012-09-14 Antal resenärer i relation till Västlänken-stationerna Göteborg (prognos)
Läs mer