Cykelstaden En strategisk handlingsplan för ökad cykling

Transkript

1 Cykelstaden En strategisk handlingsplan för ökad cykling Åsa Lindgren Strategisk trafikplanerare

2 Innehåll 1. Framkomlighetsstrategin 2. Varför en cykelplan? 3. Direktiv och budget 4. Stockholmscyklisten 5. Resultatmål 6. Insatsområden 7. Tidplan

3 1. Framkomlighetsstrategin Uppdrag grund i befolkningsökningen Sammanhållen strategi för Gods Cykel hur trafikkapaciteten kan ökas och sårbarheten Trafikmiljö ITS / MM minskas. Steg 1: sätta mål Steg 2: fördjupningsstudier Gång Koll Bilpool/ Egen bil och handlingsplaner

4 Fyra övergripande planeringsinriktningar : 1. Kapaciteten i väg- och gatunätet ska ökas, långsiktigt och hållbart, genom att fler människor använder kapacitetsstarka färdmedel. 2. Framkomligheten i väg- och gatunätet ska förbättras genom att öka reshastigheten för de kapacitetsstarka färdmedlen och öka restidspålitligheten för alla trafikanter. 3. Vägarnas och gatornas roll som attraktiva platser ska förstärkas genom att förbättra gångvänligheten i promenadstaden. 4. De negativa effekterna av väg- och gatutrafiken ska minimeras genom att styra bilanvändning till resor där bilen gör mest samhällsnytta.

5 2. Varför en cykelplan? Fler cyklister ger plats för fler resande En ökad andel cyklister är ett sätt att effektivisera resandet Fler cyklister är sätt att bibehålla attraktiviteten i promenadstaden Fler cyklister kan bidra till att minska de negativa effekterna av biltrafiken såsom buller och luftföroreningar. Ett ökat cyklande svarar mot Framkomlighetsstrategins mål om ett kapacitetsstarkt resande och cykelplanen syftar just till att skapa förutsättningar för ett ökat cyklande

6 Cykelanvändningen ökar Cyklingen ökar redan idag, men nätet börjar bli för trångt och glest. Trängsel framför allt i innerstaden, men även vid tex broar. Cykel fungerar precis som andra transportslag: Bygg så kommer de!

7 Stor potential för ökad cykling Slussen - över potentiella passager nu passager. 80 % har mindre än 30 min cykelresa mellan bostad och arbetsplats. Skall fler börja cykla behöver infrastrukturen följa med!

8 3. Direktiv och budget Trafik- och renhållningsnämnden Juni 2010 Foga samman de befintliga cykelplanerna för innerstaden och ytterstaden Fortsätta fokusera på pendlingscyklister Prioritera regionala stråk Budget 2011 Stockholm skall vara jämförbar med andra cykelstäder som Köpenhamn och Amsterdam vad gäller cykelvänlighet och cykelsäkerhet. Budget miljard till cykling

9 Målgrupp: Arbetspendlare

10 eller vem är egentligen arbetspendlare?

11 4. Stockholmscyklisten Lika många män som kvinnor 70% mellan år 92% har körkort Hälften cyklar 9 km enkel resa 1/3 cyklar mer än 10 km 75% har hjälm Snabbaste sättet Cyklar en stor del av året Cyklar på fritiden Stort missnöje med trafiksignaler Cyklar ibland mot rött Cykelbanor hellre än cykelfält

12 Glöm inte mig!

13 5. Cykelplanens resultatmål 1. Andelen cyklister skall öka till minst 12 % 2018 och minst 15 % Antalet passager med cykel i stadens mätpunkter skall öka med 50 % till 2018 och 100 % Cyklisternas framkomlighet i pendlingsstråken ska öka genom att minst 75% av identifierade framkomlighetsbrister skall ha åtgärdats till Standard på drift och underhåll i cykelvägnätet skall förbättras. 5. Andelen säkra GCM-passager och korsningar skall vara 80% år Risken att dödas eller skadas svårt i en cykelolycka skall minska. 7. Möjligheterna att kombinera cykelresor med kollektivtrafik skall förbättras. 8. Barn åk 4-9 som cyklar till skolan skall öka. 9. Cyklisternas nöjdhet med antalet cykelparkeringar och cykelparkeringarnas standard skall öka. 10. Cyklisternas upplevelse av Stockholm som en god cykelstad skall öka.

14 6. Cykelplanens insatsområden 1. En välfungerande infrastruktur 2. Framkomlighet 3. Drift och underhåll 4. Säkerhet och trygghet 5. Cykel och kollektivtrafik 6. Barn på cykel 7. Information, kampanjer, och dialog 8. Cykelparkering 9. Metodutveckling 10. Cykelvägvisning 11. Lånecykelsystemet 12. Uppföljning och utvärdering

15 En välfungerande infrastruktur

16 Insatser Infrastruktur En klassificering av cykelvägnätet har tagits fram. Standardnivåer för de klassificerade stråken redovisas. Förslag på åtgärder för att uppnå god standardnivå på pendlingsstråken har tagits fram. Åtgärder för att uppnå god standard på huvud- och lokalnät föreslås tas fram.

17 Pendlingsstråk Vilka är de? Vad behöver göras för att uppnå god standard? Grov bild Vad kostar det? Totalt: 918 milj kr

18 Framkomlighet Korsningspunkter på pendlingsstråken med framkomlighetsproblem för cykel har pekats ut. Pendlingsstråkens breddangivelser möjliggör omkörningar. Slutsatser från trafikkontorets studie av hur stadens signalanläggningar kan förbättra cyklisternas framkomlighet föreslås implementeras i den ordinarie verksamheten. En analys om konflikterande signalpunkter för cykel och kollektivtrafik föreslås tas fram. En studie av hur enkelriktade gator kan utformas för dubbelriktad cykeltrafik föreslås genomföras. Ett fortsatt engagemang gentemot Sveriges kommuner och landsting gällande lagändringar som främjar cykling föreslås.

19 Drift och underhåll De viktigaste stråken att underhålla vintertid har identifieras. Konkreta riktlinjer och kriterier för drift och underhåll av de olika nivåerna på cykelstråken har tagits fram. Drift och underhåll av hela gång- och cykelvägnätet föreslås övergå till en huvudman. En grov bedömning ger att kostnadsökningen för förbättrat vinterunderhåll är ca 20 %.

20 Säkerhet och trygghet Riktlinjer för när, var och hur hastighetssäkring av gång- och cykelpassager skall genomföras föreslås tas fram och utsatta platser åtgärdas. Trafikmiljön runt skolor och i bostadsområden föreslås få säker utformning. Information och kommunikation om lagar och regler i trafiken föreslås genomföras. Drift och underhåll på stadens cykelvägnät föreslås förbättras. Förbättrad säkerhet och tydlighet i korsningar med cykelboxar och färgade cykelöverfarter genomförs. Tillfälliga hinder i gatumiljön utformas säkert.

21 Kollektivtrafik och cykel Anslutning av de utpekade pendlingsstråken till de större kollektivtrafikknutpunkterna har i huvudsak genomförts. Samarbetet med SL, Trafikverket och andra aktörer om cykel på kollektivtrafik föreslås utökas. Cykelparkeringsmöjligheterna vid knutpunkter föreslås studeras i samarbete med SL och andra kollektivtrafikaktörer och hanteras i kommande cykelparkeringsplan. Cykelparkeringsplanen skall identifiera det cykelparkeringsbehov som finns vid hållplatser, båtlägen och stationer och föreslå kompletteringar av cykelparkeringar där så behövs.

22 Barn på cykel Arbetet med cykelstråken stäms av med skolornas läge. Staden skall fortsätta arbeta med säkra skolvägar utifrån skolinventeringen. Staden föreslås genomföra kampanjer och information om barn och cykel. Trafik integreras i undervisningen. Stadens skolor föreslås formulera en skolreseplan. Staden föreslås arbeta med cykelparkeringar på skolorna. Trygghetsfrågor ska alltid uppmärksammas vid åtgärder i cykelvägnätet, samt vid drift och underhåll av cykelvägar.

23 Information, kampanjer och dialog En kommunikationsplan har tagits fram En rutin för dialog med allmänhetens syn på cykel har tagits fram Hemsidan föreslås utvecklas Arbetet med med digitala medier t.ex. framtagande av appar för cykel föreslås ökas Kampanjer i samband med cykelinsatser genomförs

24 Cykelparkering En uppdatering av p-normen för cykel genomförs. En cykelparkeringsplan för hela staden tas fram. En rutin för borttagning av långtidsparkerade cyklar tas fram. Metoder för tillskapande av cykelparkering i attraktiva parkeringslägen tas fram. Möjligheten till demonstrationsprojekt med allmänna parkeringsgarage för cykel, mot en avgift, ska undersökas.

25 Metodutveckling Parkeringsnormen för cykel skall bearbetas. Ta fram en strategi för utveckling av kompetens och organisation gällande cykelfrågor i Stockholms stad. Utarbeta metoder för cykelplanering i tidiga skeden i stadsbyggnads- och exploateringskontorets verksamhet. Utarbeta rutiner för att cykelbanorna bibehåller sin status även vid ombyggnationer.

26 Cykelvägvisning En ny cykelvägvisningsplan för hela Stockholm arbetas fram under Nya skyltar kommer att komma på plats med start Cykelstationer föreslås uppföras på lämpliga platser längs med cykelstråken. Skyltning längs med pendelstråkens sträckning föreslås där stationer anges längs med vägen för att öka stråkens igenkännbarhet och attraktivitet.

27 Lånecykelsystemet Utvecklingsplan för lånecykelsystemet föreslås tas fram. Gatuparkering föreslås tas i anspråk för lånecyklar sommartid.

28 Uppföljning och utvärdering En resvaneundersökning föreslås genomföras Allmänhetens synpunkter fångas upp i dialog Utveckla antalet fasta mätstationer till pendlingsstråken En rutin för uppföljning och utvärdering har tagits fram Förslag till indikatorer för att kunna följa upp planens mål har tagits fram Cykelplanens mål och indikatorer hanteras i stadens projekt med bäring på cykel

29 Tidplan Cykelplan 2011 Workshop Drift- och underhåll 4 oktober Workshop Gestaltning 14 oktober Workshop Trafikplanering 7 nov Förslag färdigt mitten december Trafik- och renhållningsnämnden beslutar februari

30 Långsiktig tidplan Cykelplan Planen är genomförd när alla insatser har betats av! Årlig åtgärdsplan Årlig uppföljning Resvaneundersökning 2012 och 2018 Avstämning 2018 pga Cykelmiljarden 2012 Q2-3 Åtgärdsplan Trafikräkning RVU Utgångsläge Dialog och information Q1 Uppföljning och rapport för 2012 Q Åtgärdsplan 2014 se 2013 Trafikräkning Dialog och information

31 Tack!