Ögonklinikens föreläsningssal
|
|
- Siv Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skriftligt prov för termin 7 enl nya curriculum 17 augusti 2006, kl Ögonklinikens föreläsningssal Provet består av fyra fall: Fall 1 7 delfrågor sid p Fall 2 7 delfrågor sid p Fall 3 7 delfrågor sid p Fall 4 5 delfrågar sid p Totalt provpoäng: 101 poäng INSTRUKTION Det här är en instruktion som Du får ha framme under hela provet. Den kod som står högst upp till höger ska Du i fortsättningen skriva på alla Dina provsidor. Provet ska ligga till vänster om Dig, upp och ned (med texten nedåt) under hela provtiden. När Du får tillstånd att börja skriva river Du av det översta bladet och vänder det rätt. Besvara frågorna på sidan och lägg den i det tomma kuvertet till höger om Dig. Först nu får Du riva av nästa ark i provet till vänster om Dig och vända det rätt, skriva Din kod, svara på frågorna och lägga i kuvertet. Var noga med att bara riva av ett blad åt gången!!! Det är liktydigt med fusk att bläddra fram och tillbaka i provet. Lycka till!
2 Nr. Fall 1 30 p Arne 40 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen och Du tillkallas som infektionsjour då patienten har en veckas anamnes på buksmärtor, illamående och kräkningar. Arne insjuknade den 12/4 med buksmärtor, illamående och kräkningar. Oklart kring ev. feber i initialskedet. Den 18/4 larmar mamman ambulans då Arne blivit omtöcknad och gett dålig kontakt. Du tar emot Arne som vid ankomsten har 38 grader. Ditt status kl 14.00: Lätt medvetandesänkning - RLS 2, faller lätt i sömn men väckbar, svarar med latens, ej nackstyv, inga petekiala blödningar eller tecken till septiska embolier, inga ödem, ingen cyanos. Cor bedside: 110/min, inga blåsljud. Pulm: ua, Andningsfrekvens 20/min BT: 105 /65 som stiger till 130 systoliskt efter 1000 ml Ringer-Acetat på akutrummet. Buk: Mjuk men diffust öm i övre delen. Saturation: 94% utan syrgas. Lab på akutrummet CRP på 196, P-glukos på artärblodgas: ph 7.58, BE +5, po2 9.9 och pco2 3.8 Åtgärd: Ytterligare dropp i form av NaCl med Actrapid, genomodlas avseende blod och urin. Fråga 1: Du misstänker naturligtvis sepsis med oklart fokus - vilken antibiotikabehandling är lämplig i detta läge? a. Ange preparat (2p), b. antibakteriellt spektrum. (2p) 2
3 Nr. Arne 40 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen och Du tillkallas som infektionsjour då patienten har en veckas anamnes på buksmärtor, illamående och kräkningar. Arne insjuknade den 12/4 med buksmärtor, illamående och kräkningar. Oklart kring ev feber i initialskedet. Den 18/4 larmar mamman ambulans då Arne blivit omtöcknad och gett dålig kontakt. Du tar emot Arne som vid ankomsten har 38 grader. Ditt status kl 14.00: Lätt medvetandesänkning - RLS 2, faller lätt i sömn men väckbar, svarar med latens, ej nackstyv, inga petekiala blödningar eller tecken till septiska embolier, inga ödem, ingen cyanos. Cor bedside: 110/min, inga blåsljud. Pulm: ua, Andningsfrekvens 20/min BT: 105 /65 som stiger till 130 systoliskt efter 1000 ml Ringer-Acetat på akutrummet. Buk: Mjuk men diffust öm i övre delen. Saturation: 94% utan syrgas. Lab på akutrummet CRP på 196, P-glukos på artärblodgas: ph 7.58, BE +5, po2 9.9 och pco2 3.8 Åtgärd: Ytterligare dropp i form av NaCl med Actrapid, genomodlas avseende blod och urin. Svar Fråga 1a. Cefotaxim (Claforan) + aminoglykosid, b. Cefotaxim täcker de fem viktigaste patogenerna vid svåra samhällsförvärvade infektioner: betahemolyserande streptokocker grupp A, S. aureus (ej MRSA), pneumokocker (ej pc-resistenta), E. coli och meningokocker. Aminoglykosiden har snabb baktericid effekt på gramnegativa aeroba bakterier (ej meningo-kocker). Stafylokocker är som regel känsliga, men streptokocker, pneumokocker och enterokocker har nedsatt känslighet eller är resistenta, Efter diskussion med infektionsbakjouren insättes Arne på Claforan 2g x 3 samt en dos Tobramycin 320mg. Narkosläkare tillkallas och patienten tas till IVA. Fråga 2: Ange a. verkningsmekanism (2p) och b. princip för dosering för bästa effekt för dessa två antibiotika (2 p) 3
4 Nr. Arne 40 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen och Du tillkallas som infektionsjour då patienten har en veckas anamnes på buksmärtor, illamående och kräkningar. Arne insjuknade den 12/4 med buksmärtor, illamående och kräkningar. Oklart kring ev feber i initialskedet. Den 18/4 larmar mamman ambulans då Arne blivit omtöcknad och gett dålig kontakt. Du tar emot Arne som vid ankomsten har 38 grader. Ditt status kl 14.00: Lätt medvetandesänkning - RLS 2, faller lätt i sömn men väckbar, svarar med latens, ej nackstyv, inga petekiala blödningar eller tecken till septiska embolier, inga ödem, ingen cyanos. Cor bedside: 110/min, inga blåsljud. Pulm: ua, Andningsfrekvens 20/min BT: 105 /65 som stiger till 130 systoliskt efter 1000 ml Ringer-Acetat på akutrummet. Buk: Mjuk men diffust öm i övre delen. Saturation: 94% utan syrgas. Lab på akutrummet CRP på 196, P-glukos på artärblodgas: ph 7.58, BE +5, po2 9.9 och pco2 3.8 Åtgärd: Ytterligare dropp i form av NaCl med Actrapid, genomodlas avseende blod och urin. Efter diskussion med infektionsbakjouren insättes Arne på Claforan 2g x 3 samt en dos Tobramycin 320mg. Narkosläkare tillkallas och patienten tas till IVA. Svar Fråga 2 a. cefalosporiner binder in till de penicillinbildande proteinerna (PBP) som är enzymer som behövs för peptidoglukansyntesen. Effekten är att bakterien går långsamt i lys. Aminoglykosider verkar genom att störa bakteriens proteinsyntes på ribosomal nivå resulterande i felavläsning av m-rna, som leder till att fel aminosyror inkorporeras och och defekta proteiner bildas. Aminoglykosider är mycket snabbt baktericida (2p) b. för bästa effekt skall den fria cefalosporinkoncentrationen ligga > MIC minst 40-50% av dygnet. Aminoglykosider skall ges i höga doser gärna en gång per dygn då Cmax/MIC styr effekten (2 p). Arne erhåller sedvanliga IVA-attribut i form av artärnål, CVK, KAD och V-sond. Arne går på en CT-skalle som är u a. Lumbalpunkteras efter detta med klar likvor i utbyte. Analys av likvor visar 0 poly, 2 mono. Vidare labprover visar CRP 270, vita på drygt 20 med kraftig neutrofil övervikt. Elektrolyter med Na 125, K 3.8 och krea 111. Eftersom fokus fortfarande är oklart görs en CT-buk och CT-thorax som visar ett ca 2 cm stort infiltrat i höger lungas ovanlob samt i anslutning till denna en misstänkt abscess i mediastinum mätande 4 x 4 x 5.5cm. Fråga 3: a. Vilka bakterier som kan förekomma i en abscess täcker Du dåligt med nuvarande antibiotikabehandling (cefotaxim + engångsdos aminoglykosid)? (2p) b. Hur önskar Du fortsätta antibiotikabehandlingen? (2 p) 4
5 Nr. Arne 40 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen och Du tillkallas som infektionsjour då patienten har en veckas anamnes på buksmärtor, illamående och kräkningar. Arne insjuknade den 12/4 med buksmärtor, illamående och kräkningar. Oklart kring ev feber i initialskedet. Den 18/4 larmar mamman ambulans då Arne blivit omtöcknad och gett dålig kontakt. Du tar emot Arne som vid ankomsten har 38 grader. Ditt status kl 14.00: Lätt medvetandesänkning - RLS 2, faller lätt i sömn men väckbar, svarar med latens, ej nackstyv, inga petekiala blödningar eller tecken till septiska embolier, inga ödem, ingen cyanos. Cor bedside: 110/min, inga blåsljud. Pulm: ua, Andningsfrekvens 20/min BT: 105 /65 som stiger till 130 systoliskt efter 1000 ml Ringer-Acetat på akutrummet. Buk: Mjuk men diffust öm i övre delen. Saturation: 94% utan syrgas. Lab på akutrummet CRP på 196, P-glukos på artärblodgas: ph 7.58, BE +5, po2 9.9 och pco2 3.8 Åtgärd: Ytterligare dropp i form av NaCl med Actrapid, genomodlas avseende blod och urin. Efter diskussion med infektionsbakjouren insättes Arne på Claforan 2g x 3 samt en dos Tobramycin 320mg. Narkosläkare tillkallas och patienten tas till IVA. Arne erhåller sedvanliga IVA-attribut i form av artärnål, CVK, KAD och V-sond. Arne går på en CT-skalle som är ua. Lumbalpunkteras efter detta med klar likvor i utbyte. Analys av likvor visar 0 poly, 2 mono. Vidare labprover visar CRP 270, vita på drygt 20 med kraftig neutrofil övervikt. Elektrolyter med Na 125, K 3.8 och krea 111. Eftersom fokus fortfarande är oklart görs en CT-buk och CT-thorax som visar ett ca 2 cm stort infiltrat i höger lungas ovanlob samt i anslutning till denna en misstänkt abscess i mediastinum mätande 4 x 4 x 5.5cm. Svar Fråga 3 a. Anaerober kan förekomma i en abscess och täcks dåligt med nuvarande antibiotikabehandling b. Du byter därför behandling till Meropenem 1 g x 3. Initialt på IVA spontanandning men krampar ganska omgående. Svarar bra på givet Stesolid men har postiktalt svårt att hålla fria luftvägar. Intuberas och läggs i respirator. Med anledning av röntgenfyndet tas kontakt med thoraxkirurg och patienten överflyttas 19/1 till thorax för planerad mediastinoskopi med försök till dränering av abscessen. Efter överflyttningen till thorax anländer blododlingssvaren med växt av pneumokocker i både blod och likvor. Trots avsaknad av leukocyter i likvor växer det pneumokocker även i likvorodlingen. Man gör vidare en Trans- Esophagal-Ekokardiografi (TEE) som visar en stor vegetation på aortaklaffen. Fortsatt grumlat medvetande men utan säker fokalneurologi medför MR-hjärna som visar multipla misstänkta septiska embolier. Fråga 4: a. Fn har pat höga sepsis-doser av meropenem (1g x 3). Hur önskar Du ändra dos eller dosintervall av meropenem mot bakgrund av odlingsfynden? (2p). b. Trots avsaknad av leukocyter i likvor växer det pneumokocker i likvorodlingen hur kan man förklara det? (2p) c. Var det rätt att göra LP på denna patient som var lätt medvetandesänkt men hade en CT utan uppenbart hjärnödem? Vilka överväganden bör man göra innan LP på en septisk patient? Kontraindikationer? (3p) 5
6 Nr. Arne 40 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen och Du tillkallas som infektionsjour då patienten har en veckas anamnes på buksmärtor, illamående och kräkningar. Arne insjuknade den 12/4 med buksmärtor, illamående och kräkningar. Oklart kring ev feber i initialskedet. Den 18/4 larmar mamman ambulans då Arne blivit omtöcknad och gett dålig kontakt. Du tar emot Arne som vid ankomsten har 38 grader. Ditt status kl 14.00: Lätt medvetandesänkning - RLS 2, faller lätt i sömn men väckbar, svarar med latens, ej nackstyv, inga petekiala blödningar eller tecken till septiska embolier, inga ödem, ingen cyanos. Cor bedside: 110/min, inga blåsljud. Pulm: ua, Andningsfrekvens 20/min BT: 105 /65 som stiger till 130 systoliskt efter 1000 ml Ringer-Acetat på akutrummet. Buk: Mjuk men diffust öm i övre delen. Saturation: 94% utan syrgas. Lab på akutrummet CRP på 196, P-glukos på artärblodgas: ph 7.58, BE +5, po2 9.9 och pco2 3.8 Åtgärd: Ytterligare dropp i form av NaCl med Actrapid, genomodlas avseende blod och urin. Efter diskussion med infektionsbakjouren insättes Arne på Claforan 2g x 3 samt en dos Tobramycin 320mg. Narkosläkare tillkallas och patienten tas till IVA. Arne erhåller sedvanliga IVA-attribut i form av artärnål, CVK, KAD och V-sond. Arne går på en CT-skalle som är ua. Lumbalpunkteras efter detta med klar likvor i utbyte. Analys av likvor visar 0 poly, 2 mono. Vidare labprover visar CRP 270, vita på drygt 20 med kraftig neutrofil övervikt. Elektrolyter med Na 125, K 3.8 och krea 111. Eftersom fokus fortfarande är oklart görs en CT-buk och CT-thorax som visar ett ca 2 cm stort infiltrat i höger lungas ovanlob samt i anslutning till denna en misstänkt abscess i mediastinum mätande 4 x 4 x 5.5cm. Anaerober kan förekomma i en abscess och täcks dåligt med nuvarande antibiotikabehandling. Du byter därför behandling till Meropenem 1 g x 3. Initialt på IVA spontanandning men krampar ganska omgående. Svarar bra på givet Stesolid men har postiktalt svårt att hålla fria luftvägar. Intuberas och läggs i respirator. Med anledning av röntgenfyndet tas kontakt med thoraxkirurg och patienten överflyttas 19/1 till thorax för planerad mediastinoskopi med försök till dränering av abscessen. Efter överflyttningen till thorax anländer blododlingssvaren med växt av pneumokocker i både blod och likvor. Trots avsaknad av leukocyter i likvor växer det pneumokocker även i likvorodlingen. Man gör vidare en Trans-Esophagal-Ekokardiografi (TEE) som visar en stor vegetation på aortaklaffen. Fortsatt grumlat medvetande men utan säker fokalneurologi medför MR-hjärna som visar multipla misstänkta septiska embolier. Svar Fråga 4 a. Du ger Meronem i meningitdos 2g x 3 iv. (2p). b Trots avsaknad av leukocyter i likvor växer det pneumokocker i likvorodlingen hur kan man förklara det? Troligen så snabbt förlopp med med septiska CNS-embolier och spill over till likvor att det infalmmatoriska svaret inte hunnit med. (2p) c. Ja, det var rätt att göra LP på denna patient eftersom CT inte visade uppenbart hjärnödem och ingen fokalneurologi förelåg. Överväg alltid innan LP på septisk patient om svaret ändrar behandlingen. Kontraindikationer; koagulopati med risk för intraspinal blödning, risk för inklämning pga hjärnödem, fokalneurologi. Vid tveksamhet NK-konsult och vid meningit kan ventrikeldrän läggas så att man även kan monitorera och behandla intrakraniell tryckstegring (3p) Pat genomgår mediastinoskopi 19/1 med aspiration av vitaktigt pus som är utan växt. Åtgärdas thoraxkirurgiskt 24/1 med byte till en mekanisk aortaklaff. Insättes på Waran. Postoperativt glatt förlopp. Går åter till den 1/2 till infektionsavdelning. Är vaken och äter själv men är mycket trött. Mobiliseras. Det framkommer under mobiliseringen att Arne hade ett i.v. amfetaminmissbruk från 20 till 25 års ålder och hade månaden före insjuknandet ett återfall i detta missbruk. Han är tidigare via beroendeenheten testad för HIV, HbsAg samt anti HCV och var för drygt ett halvt år sedan negativ i dessa serologier. Dessa prover tas åter om. Han är mycket ångerfull över sitt senaste återfall och vill inte att Du berättar det för någon. Fråga 5: a. Skall uppgifterna om missbruket samt återfallet dokumenteras i journalen, dvs. hur skall Du ställa Dig till Arnes önskan? Motivera Ditt svar! (2 p) b. Arnes mor ringer Dig på Din telefontid och vill veta vilken sjukdom Arne har och hur han kunnat bli så svårt sjuk. Vad svarar Du henne? (2 p) 6
7 Nr. Arne 40 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen och Du tillkallas som infektionsjour då patienten har en veckas anamnes på buksmärtor, illamående och kräkningar. Arne insjuknade den 12/4 med buksmärtor, illamående och kräkningar. Oklart kring ev feber i initialskedet. Den 18/4 larmar mamman ambulans då Arne blivit omtöcknad och gett dålig kontakt. Du tar emot Arne som vid ankomsten har 38 grader. Ditt status kl 14.00: Lätt medvetandesänkning - RLS 2, faller lätt i sömn men väckbar, svarar med latens, ej nackstyv, inga petekiala blödningar eller tecken till septiska embolier, inga ödem, ingen cyanos. Cor bedside: 110/min, inga blåsljud. Pulm: ua, Andningsfrekvens 20/min BT: 105 /65 som stiger till 130 systoliskt efter 1000 ml Ringer-Acetat på akutrummet. Buk: Mjuk men diffust öm i övre delen. Saturation: 94% utan syrgas. Lab på akutrummet CRP på 196, P-glukos på artärblodgas: ph 7.58, BE +5, po2 9.9 och pco2 3.8 Åtgärd: Ytterligare dropp i form av NaCl med Actrapid, genomodlas avseende blod och urin. Efter diskussion med infektionsbakjouren insättes Arne på Claforan 2g x 3 samt en dos Tobramycin 320mg. Narkosläkare tillkallas och patienten tas till IVA. Arne erhåller sedvanliga IVA-attribut i form av artärnål, CVK, KAD och V-sond. Arne går på en CT-skalle som är ua. Lumbalpunkteras efter detta med klar likvor i utbyte. Analys av likvor visar 0 poly, 2 mono. Vidare labprover visar CRP 270, vita på drygt 20 med kraftig neutrofil övervikt. Elektrolyter med Na 125, K 3.8 och krea 111. Eftersom fokus fortfrande är oklart görs en CT-buk och CT-thorax som visar ett ca 2 cm stort infiltrat i höger lungas ovanlob samt i anslutning till denna en misstänkt abscess i mediastinum mätande 4 x 4 x 5.5cm. Anaerober kan förekomma i en abscess och täcks dåligt med nuvarande antibiotikabehandling. Du byter därför behandling till Meropenem 1 g x 3. Initialt på IVA spontanandning men krampar ganska omgående. Svarar bra på givet Stesolid men har postiktalt svårt att hålla fria luftvägar. Intuberas och läggs i respirator. Med anledning av röntgenfyndet tas kontakt med thoraxkirurg och patienten överflyttas 19/1 till thorax för planerad mediastinoskopi med försök till dränering av abscessen. Efter överflyttningen till thorax anländer blododlingssvaren med växt av pneumokocker i både blod och likvor. Trots avsaknad av leukocyter i likvor växer det pneumokocker även i likvorodlingen. Man gör vidare en Trans-Esophagal-Ekokardiografi (TEE) som visar en stor vegetation på aortaklaffen. Fortsatt grumlat medvetande men utan säker fokalneurologi medför MR-hjärna som visar multipla misstänkta septiska embolier. Pat genomgår mediastinoskopi 19/1 med aspiration av vitaktigt pus som är utan växt. Åtgärdas thoraxkirurgiskt 24/1 med byte till en mekanisk aortaklaff. Insättes på Waran. Postoperativt glatt förlopp. Går åter till den 1/2 till infektionsavdelning. Är vaken och äter själv men är mycket trött. Mobiliseras. Det framkommer under mobiliseringen att Arne hade ett i.v. amfetaminmissbruk från 20 till 25 års ålder och hade månaden före insjuknandet ett återfall i detta missbruk. Han är tidigare via beroendeenheten testad för HIV, HbsAg samt anti HCV och var för drygt ett halvt år sedan negativ i dessa serologier. Dessa prover tas åter om. Han är mycket ångerfull över sitt senaste återfall och vill inte att Du berättar det för någon. Svar Fråga 5 a. Uppgifterna om missbruket samt återfallet bör dokumenteras i journalen informera Arne om att all personal har absolut tystnadsplikt (2 p) b. Informera Arnes mor om att Du skall be Arne om tillåtelse att berätta om hans sjukdom vilket lämpligen sker tillsammans med Arne när hans mamma hälsar på. (2 p) Svar på utvidgad hepatit-serologi anländer nu på Arne som visar följande mönster: HbsAg neg, antihbc neg, anti-hbs pos, anti-hav IgG pos och IgM neg, anti-hcv pos. Fråga 6: Hur tolkar Du detta svar? Ge diagnos och beskriv ev smittsamhet och ev behov av ytterligare prover (3 p) 7
8 Nr. Arne 40 år, inkommer med ambulans till akutmottagningen och Du tillkallas som infektionsjour då patienten har en veckas anamnes på buksmärtor, illamående och kräkningar. Arne insjuknade den 12/4 med buksmärtor, illamående och kräkningar. Oklart kring ev feber i initialskedet. Den 18/4 larmar mamman ambulans då Arne blivit omtöcknad och gett dålig kontakt. Du tar emot Arne som vid ankomsten har 38 grader. Ditt status kl 14.00: Lätt medvetandesänkning - RLS 2, faller lätt i sömn men väckbar, svarar med latens, ej nackstyv, inga petekiala blödningar eller tecken till septiska embolier, inga ödem, ingen cyanos. Cor bedside: 110/min, inga blåsljud. Pulm: ua, Andningsfrekvens 20/min BT: 105 /65 som stiger till 130 systoliskt efter 1000 ml Ringer-Acetat på akutrummet. Buk: Mjuk men diffust öm i övre delen. Saturation: 94% utan syrgas. Lab på akutrummet CRP på 196, P-glukos på artärblodgas: ph 7.58, BE +5, po2 9.9 och pco2 3.8 Åtgärd: Ytterligare dropp i form av NaCl med Actrapid, genomodlas avseende blod och urin. Efter diskussion med infektionsbakjouren insättes Arne på Claforan 2g x 3 samt en dos Tobramycin 320mg. Narkosläkare tillkallas och patienten tas till IVA. Arne erhåller sedvanliga IVA-attribut i form av artärnål, CVK, KAD och V-sond. Arne går på en CT-skalle som är ua. Lumbalpunkteras efter detta med klar likvor i utbyte. Analys av likvor visar 0 poly, 2 mono. Vidare labprover visar CRP 270, vita på drygt 20 med kraftig neutrofil övervikt. Elektrolyter med Na 125, K 3.8 och krea 111. Eftersom fokus fortfarande är oklart görs en CT-buk och CT-thorax som visar ett ca 2 cm stort infiltrat i höger lungas ovanlob samt i anslutning till denna en misstänkt abscess i mediastinum mätande 4 x 4 x 5.5cm. Anaerober kan förekomma i en abscess och täcks dåligt med nuvarande antibiotikabe-handling. Du byter därför behandling till Meropenem 1 g x 3. Initialt på IVA spontanandning men krampar ganska omgående. Svarar bra på givet Stesolid men har postiktalt svårt att hålla fria luftvägar. Intuberas och läggs i respirator. Med anledning av röntgenfyndet tas kontakt med thoraxkirurg och patienten överflyttas 19/1 till thorax för planerad mediastinoskopi med försök till dränering av abscessen. Efter överflyttningen till thorax anländer blododlingssvaren med växt av pneumokocker i både blod och likvor. Trots avsaknad av leukocyter i likvor växer det pneumokocker även i likvorodlingen. Man gör vidare en Trans-Esophagal-Ekokardiografi (TEE) som visar en stor vegetation på aortaklaffen. Fortsatt grumlat medvetande men utan säker fokalneurologi medför MR-hjärna som visar multipla misstänkta septiska embolier. Pat genomgår mediastinoskopi 19/1 med aspiration av vitaktigt pus som är utan växt. Åtgärdas thoraxkirurgiskt 24/1 med byte till en mekanisk aortaklaff. Insättes på Waran. Postoperativt glatt förlopp. Går åter till den 1/2 till infektionsavdelning. Är vaken och äter själv men är mycket trött. Mobiliseras. Det framkommer under mobiliseringen att Arne hade ett i.v. amfetaminmissbruk från 20 till 25 års ålder och hade månaden före insjuknandet ett återfall i detta missbruk. Han är tidigare via beroendeenheten testad för HIV, HbsAg samt anti HCV och var för drygt ett halvt år sedan negativ i dessa serologier. Dessa prover tas åter om. Han är mycket ångerfull över sitt senaste återfall och vill inte att Du berättar det för någon. Uppgifterna om missbruket samt återfallet bör dokumenteras i journalen informera Arne om att all personal har absolut tystnadsplikt. Svar på utvidgad hepatit-serologi anländer nu på Maria som visar följande mönster: HbsAg neg, antihbc neg, anti-hbs pos, anti-hav IgG pos och IgM neg, anti-hcv pos. Svar Fråga 6: Hur tolkar Du detta svar: Arne har serokonverterat mot Hepatit C och har troligen en smittsamm Hepatit C. Du bör ta PCR-HCV-RNA. Arne är vaccinerad mot hepatit B virus. Arne är vaccinerad eller har tidigare haft en hepatit A infektion. PCR-HCV-RNA visade sig vara positivt och Arne har en hög virusmängd av genotyp 2. När Arne 3 månader senare kommer på ÅB och börjar känna sig återställd från sin svåra sepsis frågar han om vilken behandling man kan erbjuda avseende hans hepatit C hur behandlingen fungerar i kroppen. Fråga 7: Vad svarar Du Arne? Vilka läkemedel och vad är det för läkemedel som man behandlar med idag? Kan Du säga något om verkningsmekanismen? Vad är chansen att bli botad? (4p) Nr. 8
9 Svar Fråga 7: Pegylerat interferon med ribavirin Ribavirin är en syntetisk nukleosidanalog. Mekanismen genom vilken ribavirin i kombination peginterferon alfa-2a utövar sina effekter på HCV är okänd. Peginterferonet ger i jämförelse med interferon en jämnare serumkoncentration och har inneburit att behandlingen kan ges mer sällan och patienterna mår subjektivt bättre under behandlingstiden. Chansen att läka ut en hepatit C infektion med genotyp 2 och höga virusmängder är idag ca %. Nr 9
10 Fall 2 25 p Astrid, 77 år, kommer till Syncentralen på sitt första besök för att prova ut synhjälpmedel. På det vänstra ögat har synen varit dålig sedan barndomen, men det högra har blivit dåligt under senare år. 1. Vid vilken synskärpenivå remitteras en patient till Syncentralen? [1p] Nr. 10
11 Astrid, 77 år, kommer till Syncentralen på sitt första besök för att prova ut synhjälpmedel. På det vänstra ögat har synen varit dålig sedan barndomen, men det högra har blivit dåligt under senare år. Fråga 1: Vid vilken synskärpenivå remitteras en patient till Syncentralen? [1p] Svar Fråga 1: 0,3 På Syncentralen ser man att Astrid har en vänstersidig inåtskelning. För att prova ut förstorande läsglasögon gör man en noggrann refraktion på Astrid och finner höger: +3 D sf och vänster: +5 D sf. Tidigare undersökningar på ögonkliniken har visat att medierna och ögonbotten är ua. på vänster öga. Synfältet är bra. Hon har fått beskedet att syn-nedsättningen på detta öga inte kan behandlas. Hennes synskärpa är 0,1 på höger och 0,2 på vänster. Fråga 2: Vilken typ av synnedsättning har Astrid på vänster öga och vilka faktorer är det som lett till denna diagnos? Vad har orsakat skelningen? Varför kan inte Astrid behandlas för sin synnedsättning? När och hur skulle man gjort detta? [7 p] 11
12 Nr. Astrid, 77 år, kommer till Syncentralen på sitt första besök för att prova ut synhjälpmedel. På det vänstra ögat har synen varit dålig sedan barndomen, men det högra har blivit dåligt under senare år. Fråga 1: Vid vilken synskärpenivå remitteras en patient till Syncentralen? [1p] Svar Fråga 1: 0,3 På Syncentralen ser man att Astrid har en vänstersidig inåtskelning. För att prova ut förstorande läsglasögon gör man en noggrann refraktion på Astrid och finner höger: +3 D sf och vänster: +5 D sf. Tidigare undersökningar på ögonkliniken har visat att medierna och ögonbotten är ua. på vänster öga. Synfältet är bra. Hon har fått beskedet att syn-nedsättningen på detta öga inte kan behandlas. Hennes synskärpa är 0,1 på höger och 0,2 på vänster. Fråga 2: Vilken typ av synnedsättning har Astrid på vänster öga och vilka faktorer är det som lett till denna diagnos? Vad har orsakat skelningen? Varför kan inte Astrid behandlas för sin synnedsättning? När och hur skulle man gjort detta? [7 p] Svar: Amblyopi. Anisometropi och skelning. Skelningen har orsakats av hyperopi och kopplingen mellan konvergens och ackommodation. Amblyopi kan bara behandlas under den sk. kritiska perioden upp till c:a 8 år. Hon skulle ha behandlats med glasögon och troligtvis lapp. Man förstår att Astrid skulle ha varit mycket bättre ställd om hon inte haft amblyopi på sitt ena öga. Hon hade då inte varit synhandikappad. Ingen upptäckte att hon hade dålig syn på ena ögat under barndomen. Fråga 3: Vilka åtgärder har idag vidtagits i Sverige för att undvika denna situation? [2p] 12
13 Nr. Astrid, 77 år, kommer till Syncentralen på sitt första besök för att prova ut synhjälpmedel. På det vänstra ögat har synen varit dålig sedan barndomen, men det högra har blivit dåligt under senare år. Fråga 1: Vid vilken synskärpenivå remitteras en patient till Syncentralen? [1p] Svar Fråga 1: 0,3 På Syncentralen ser man att Astrid har en vänstersidig inåtskelning. För att prova ut förstorande läsglasögon gör man en noggrann refraktion på Astrid och finner höger: +3 D sf och vänster: +5 D sf. Tidigare undersökningar på ögonkliniken har visat att medierna och ögonbotten är ua. på vänster öga. Synfältet är bra. Hon har fått beskedet att syn-nedsättningen på detta öga inte kan behandlas. Hennes synskärpa är 0,1 på höger och 0,2 på vänster. Fråga 2: Vilken typ av synnedsättning har Astrid på vänster öga och vilka faktorer är det som lett till denna diagnos? Vad har orsakat skelningen? Varför kan inte Astrid behandlas för sin synnedsättning? När och hur skulle man gjort detta? [7 p] Svar: Amblyopi. Anisometropi och skelning. Skelningen har orsakats av hyperopi och kopplingen mellan konvergens och ackommodation. Amblyopi kan bara behandlas under den sk. kritiska perioden upp till c:a 8 år. Hon skulle ha behandlats med glasögon och troligtvis lapp. Man förstår att Astrid skulle ha varit mycket bättre ställd om hon inte haft amblyopi på sitt ena öga. Hon hade då inte varit synhandikappad. Ingen upptäckte att hon hade dålig syn på ena ögat under barndomen. Fråga 3: Vilka åtgärder har idag vidtagits i Sverige för att undvika denna situation? [2p] Svar: Vi har i Sverige sedan 70-talet BVC kontroller där i stort sett alla barn kontrolleras. Vid 4-årskontrollen kontrolleras även synen på alla barn och de som har nedsättning remitteras till ögonklinik. På höger öga har man konstaterat synfältsdefekter. Trycket har varit förhöjt och papillen har varit exkaverad. Fråga 4: Trolig diagnos? [1p] 13
14 Nr. Astrid, 77 år, kommer till Syncentralen på sitt första besök för att prova ut synhjälpmedel. På det vänstra ögat har synen varit dålig sedan barndomen, men det högra har blivit dåligt under senare år. Fråga 1: Vid vilken synskärpenivå remitteras en patient till Syncentralen? [1p] Svar : 0,3 På Syncentralen ser man att Astrid har en vänstersidig inåtskelning. För att prova ut förstorande läsglasögon gör man en noggrann refraktion på Astrid och finner höger: +3 D sf och vänster: +5 D sf. Tidigare undersökningar på ögonkliniken har visat att medierna och ögonbotten är ua. på vänster öga. Synfältet är bra. Hon har fått beskedet att syn-nedsättningen på detta öga inte kan behandlas. Hennes synskärpa är 0,1 på höger och 0,2 på vänster. Fråga 2: Vilken typ av synnedsättning har Astrid på vänster öga och vilka faktorer är det som lett till denna diagnos? Vad har orsakat skelningen? Varför kan inte Astrid behandlas för sin synnedsättning? När och hur skulle man gjort detta? [7 p] Svar: Amblyopi. Anisometropi och skelning. Skelningen har orsakats av hyperopi och kopplingen mellan konvergens och ackommodation. Amblyopi kan bara behandlas under den sk. kritiska perioden upp till c:a 8 år. Hon skulle ha behandlats med glasögon och troligtvis lapp. Man förstår att Astrid skulle ha varit mycket bättre ställd om hon inte haft amblyopi på sitt ena öga. Hon hade då inte varit synhandikappad. Ingen upptäckte att hon hade dålig syn på ena ögat under barndomen. Fråga 3: Vilka åtgärder har idag vidtagits i Sverige för att undvika denna situation? [2p] Svar: Vi har i Sverige sedan 70-talet BVC kontroller där i stort sett alla barn kontrolleras. Vid 4-årskontrollen kontrolleras även synen på alla barn och de som har nedsättning remitteras till ögonklinik. På höger öga har man konstaterat synfältsdefekter. Trycket har varit förhöjt och papillen har varit exkaverad. Fråga 4: Trolig diagnos? [1p] Svar: Glaukom Med hjälp av behandling har trycket varit under kontroll de senaste åren, men synfältet har inte blivit bättre och papillexkavationen har möjligen blivit något större. Fråga 5: Hur skadas papillen vid glaukom och hur mäter man papillens exkavation? Hur ser den typiska synfältsdefekten ut vid glaukom [5p] 14
15 Nr. Astrid, 77 år, kommer till Syncentralen på sitt första besök för att prova ut synhjälpmedel. På det vänstra ögat har synen varit dålig sedan barndomen, men det högra har blivit dåligt under senare år. Fråga 1: Vid vilken synskärpenivå remitteras en patient till Syncentralen? [1p] Svar : 0,3 På Syncentralen ser man att Astrid har en vänstersidig inåtskelning. För att prova ut förstorande läsglasögon gör man en noggrann refraktion på Astrid och finner höger: +3 D sf och vänster: +5 D sf. Tidigare undersökningar på ögonkliniken har visat att medierna och ögonbotten är ua. på vänster öga. Synfältet är bra. Hon har fått beskedet att syn-nedsättningen på detta öga inte kan behandlas. Hennes synskärpa är 0,1 på höger och 0,2 på vänster. Fråga 2: Vilken typ av synnedsättning har Astrid på vänster öga och vilka faktorer är det som lett till denna diagnos? Vad har orsakat skelningen? Varför kan inte Astrid behandlas för sin synnedsättning? När och hur skulle man gjort detta? [7 p] Svar: Amblyopi. Anisometropi och skelning. Skelningen har orsakats av hyperopi och kopplingen mellan konvergens och ackommodation. Amblyopi kan bara behandlas under den sk. kritiska perioden upp till c:a 8 år. Hon skulle ha behandlats med glasögon och troligtvis lapp. Man förstår att Astrid skulle ha varit mycket bättre ställd om hon inte haft amblyopi på sitt ena öga. Hon hade då inte varit synhandikappad. Ingen upptäckte att hon hade dålig syn på ena ögat under barndomen. Fråga 3: Vilka åtgärder har idag vidtagits i Sverige för att undvika denna situation? [2p] Svar: Vi har i Sverige sedan 70-talet BVC kontroller där i stort sett alla barn kontrolleras. Vid 4-årskontrollen kontrolleras även synen på alla barn och de som har nedsättning remitteras till ögonklinik. På höger öga har man konstaterat synfältsdefekter. Trycket har varit förhöjt och papillen har varit exkaverad. Fråga 4: Trolig diagnos? [1p] Svar: Glaukom Med hjälp av behandling har trycket varit under kontroll de senaste åren, men synfältet har inte blivit bättre och papillexkavationen har möjligen blivit något större. Fråga 5: Hur skadas papillen vid glaukom och hur mäter man papillens exkavation? Hur ser den typiska synfältsdefekten ut vid glaukom [5p] Svar: Det finns flera teorier om detta. Troligtvis är det en kombination av tryckets direkta verkan och tryckets verkan på blodcirkulationen kring papillen. Dessa faktorer skadar nervfibrerna. Cirkulationen försämras också av ev. arterioskleros. Exkavationen mäts i C/D kvoten (Cup Disc ratio) och anger exkavationens diameter i förhållande till papillens diameter. Den skall ligga under c:a 0,6. Typiskt är en synfältsdefekt något uppåt temporalt om centrum i den sk. Bjerrumarean ev. kan det också tillkomma ett nasalt hak från nasalsidan. När Astrid första gången kom till ögonkliniken på remiss från optiker var hennes tryck på höger 37 mm Hg. Fråga 6: Ungefär vad är att betrakta som normalt tryck och vid vilka trycknivåer skall man observera respektive behandla? [3 p] 15
16 Nr. Astrid, 77 år, kommer till Syncentralen på sitt första besök för att prova ut synhjälpmedel. På det vänstra ögat har synen varit dålig sedan barndomen, men det högra har blivit dåligt under senare år. Fråga 1: Vid vilken synskärpenivå remitteras en patient till Syncentralen? [1p] Svar : 0,3 På Syncentralen ser man att Astrid har en vänstersidig inåtskelning. För att prova ut förstorande läsglasögon gör man en noggrann refraktion på Astrid och finner höger: +3 D sf och vänster: +5 D sf. Tidigare undersökningar på ögonkliniken har visat att medierna och ögonbotten är ua. på vänster öga. Synfältet är bra. Hon har fått beskedet att syn-nedsättningen på detta öga inte kan behandlas. Hennes synskärpa är 0,1 på höger och 0,2 på vänster. Fråga 2: Vilken typ av synnedsättning har Astrid på vänster öga och vilka faktorer är det som lett till denna diagnos? Vad har orsakat skelningen? Varför kan inte Astrid behandlas för sin synnedsättning? När och hur skulle man gjort detta? [7 p] Svar: Amblyopi. Anisometropi och skelning. Skelningen har orsakats av hyperopi och kopplingen mellan konvergens och ackommodation. Amblyopi kan bara behandlas under den sk. kritiska perioden upp till c:a 8 år. Hon skulle ha behandlats med glasögon och troligtvis lapp. Man förstår att Astrid skulle ha varit mycket bättre ställd om hon inte haft amblyopi på sitt ena öga. Hon hade då inte varit synhandikappad. Ingen upptäckte att hon hade dålig syn på ena ögat under barndomen. Fråga 3: Vilka åtgärder har idag vidtagits i Sverige för att undvika denna situation? [2p] Svar: Vi har i Sverige sedan 70-talet BVC kontroller där i stort sett alla barn kontrolleras. Vid 4-årskontrollen kontrolleras även synen på alla barn och de som har nedsättning remitteras till ögonklinik. På höger öga har man konstaterat synfältsdefekter. Trycket har varit förhöjt och papillen har varit exkaverad. Fråga 4: Trolig diagnos? [1p] Svar: Glaukom Med hjälp av behandling har trycket varit under kontroll de senaste åren, men synfältet har inte blivit bättre och papillexkavationen har möjligen blivit något större. Fråga 5: Hur skadas papillen vid glaukom och hur mäter man papillens exkavation? Hur ser den typiska synfältsdefekten ut vid glaukom [5p] Svar: Det finns flera teorier om detta. Troligtvis är det en kombination av tryckets direkta verkan och tryckets verkan på blodcirkulationen kring papillen. Dessa faktorer skadar nervfibrerna. Cirkulationen försämras också av ev. arterioskleros. Exkavationen mäts i C/D kvoten (Cup Disc ratio) och anger exkavationens diameter i förhållande till papillens diameter. Den skall ligga under c:a 0,6. Typiskt är en synfältsdefekt något uppåt temporalt om centrum i den sk. Bjerrumarean ev. kan det också tillkomma ett nasalt hak från nasalsidan. När Astrid första gången kom till ögonkliniken på remiss från optiker var hennes tryck på höger 37 mm Hg. Fråga 6: Ungefär vad är att betrakta som normalt tryck och vid vilka trycknivåer skall man observera respektive behandla? [3 p] Svar: Under 22= normalt; 22-30=observation, skall behandlas om patologisk papill eller synfältsdefekt; över 30=behandling. Skillnaden mellan ögonen är också viktig och skall inte överstiga 5 mm Hg. Astrid har haft flera olika ögondroppar sedan hennes glaukom upptäcktes. Fråga 7: Hur behandlas glaukom? [6 p] 16
17 Nr. Astrid, 77 år, kommer till Syncentralen på sitt första besök för att prova ut synhjälpmedel. På det vänstra ögat har synen varit dålig sedan barndomen, men det högra har blivit dåligt under senare år. Fråga 1: Vid vilken synskärpenivå remitteras en patient till Syncentralen? [1p] Svar : 0,3 På Syncentralen ser man att Astrid har en vänstersidig inåtskelning. För att prova ut förstorande läsglasögon gör man en noggrann refraktion på Astrid och finner höger: +3 D sf och vänster: +5 D sf. Tidigare undersökningar på ögonkliniken har visat att medierna och ögonbotten är ua. på vänster öga. Synfältet är bra. Hon har fått beskedet att syn-nedsättningen på detta öga inte kan behandlas. Hennes synskärpa är 0,1 på höger och 0,2 på vänster. Fråga 2: Vilken typ av synnedsättning har Astrid på vänster öga och vilka faktorer är det som lett till denna diagnos? Vad har orsakat skelningen? Varför kan inte Astrid behandlas för sin synnedsättning? När och hur skulle man gjort detta? [7 p] Svar: Amblyopi. Anisometropi och skelning. Skelningen har orsakats av hyperopi och kopplingen mellan konvergens och ackommodation. Amblyopi kan bara behandlas under den sk. kritiska perioden upp till c:a 8 år. Hon skulle ha behandlats med glasögon och troligtvis lapp. Man förstår att Astrid skulle ha varit mycket bättre ställd om hon inte haft amblyopi på sitt ena öga. Hon hade då inte varit synhandikappad. Ingen upptäckte att hon hade dålig syn på ena ögat under barndomen. Fråga 3: Vilka åtgärder har idag vidtagits i Sverige för att undvika denna situation? [2p] Svar: Vi har i Sverige sedan 70-talet BVC kontroller där i stort sett alla barn kontrolleras. Vid 4-årskontrollen kontrolleras även synen på alla barn och de som har nedsättning remitteras till ögonklinik. På höger öga har man konstaterat synfältsdefekter. Trycket har varit förhöjt och papillen har varit exkaverad. Fråga 4: Trolig diagnos? [1p] Svar: Glaukom Med hjälp av behandling har trycket varit under kontroll de senaste åren, men synfältet har inte blivit bättre och papillexkavationen har möjligen blivit något större. Fråga 5: Hur skadas papillen vid glaukom och hur mäter man papillens exkavation? Hur ser den typiska synfältsdefekten ut vid glaukom [5p] Svar: Det finns flera teorier om detta. Troligtvis är det en kombination av tryckets direkta verkan och tryckets verkan på blodcirkulationen kring papillen. Dessa faktorer skadar nervfibrerna. Cirkulationen försämras också av ev. arterioskleros. Exkavationen mäts i C/D kvoten (Cup Disc ratio) och anger exkavationens diameter i förhållande till papillens diameter. Den skall ligga under c:a 0,6. Typiskt är en synfältsdefekt något uppåt temporalt om centrum i den sk. Bjerrumarean ev. kan det också tillkomma ett nasalt hak från nasalsidan. När Astrid första gången kom till ögonkliniken på remiss från optiker var hennes tryck på höger 37 mm Hg. Fråga 6: Ungefär vad är att betrakta som normalt tryck och vid vilka trycknivåer skall man observera respektive behandla? [3 p] Svar: Under 22= normalt; 22-30=observation, skall behandlas om patologisk papill eller synfältsdefekt; över 30=behandling. Skillnaden mellan ögonen är också viktig och skall inte överstiga 5 mm Hg. Astrid har haft flera olika ögondroppar sedan hennes glaukom upptäcktes. Fråga 7: Hur behandlas glaukom? [6 p] Svar: 1. Betablockare (t ex Optimol), 2. Prostaglandinanaloger (t ex Xalatan), 3. Kammarvinkellaser (ibland flera gånger), 4. Karbanhydrashämmare lokalt (t ex Trusopt), 5. Kirurgi: trabeulektomi. 6. α 2 -agonist (t ex Alfagan). 17
18 Nr Fall 3 26 p Du är läkare på Öronkliniken vid Universitetssjukhuset och träffar på ett möte i oktober en av Dina gamla preklinlärare. Han frågar dig vid kaffepausen Fråga 1: Hur behandlar man achalasi nu för tiden? Och vet man egentligen vad det beror på? (5p). 18
19 Nr. Du är läkare på Öronkliniken vid universitetssjukhuset och träffar på ett möte i oktober en av Dina gamla preklinlärare. Han frågar dig vid kaffepausen Fråga 1: Hur behandlar man achalasi nu för tiden? Och vet man egentligen vad det beror på? (5p). Svar: Achalasi behandlas antingen med balongdilatation (Gjiertz balongkateter) i lokalbedövning eller med operation, då man gör en myotomi. Vid operation föreligger risk för reflux varför man även brukar göra en antirefluxåtgärd en dvs. man syr en del av ventrikeln runt oesofagus för att förhindra reflux. b) Nej man vet fortfarande inte helt vad som orsakar achalasi. Man vet att gangliecellerna i plexus Auerbachi har nedsatt funktion men det kan vara en sekundär effekt av att matstrupen stått utvidgad. Man har också sett skador på ganglieceller centralt i Vaguskärnan. Fråga 2: Sven-Erik är 55 år kortvuxen och har alltid varit lite rundnätt. Du inser när Du svarat att han egentligen frågat om sig själv. Vilka frågor vill Du då ställa direkt till honom? (4 p) 19
20 Nr. Du är läkare på Öronkliniken vid universitetssjukhuset och träffar på ett möte i oktober en av Dina gamla preklinlärare. Han frågar dig vid kaffepausen Fråga 1: Hur behandlar man achalasi nu för tiden? Och vet man egentligen vad det beror på? (5p) Svar: Achalasi behandlas antingen med balongdilatation (Gjiertz balongkateter) i lokalbedövning eller med operation, då man gör en myotomi. Vid operation föreligger risk för reflux varför man även brukar göra en antirefluxåtgärd en dvs. man syr en del av ventrikeln runt oesofagus för att förhindra reflux. b) Nej man vet fortfarande inte helt vad som orsakar achalasi. Man vet att gangliecellerna i plexus Auerbachi har nedsatt funktion men det kan vara en sekundär effekt av att matstrupen stått utvidgad. Man har också sett skador på ganglieceller centralt i Vaguskärnan. Fråga 2: Sven-Erik är 55 år kortvuxen och har alltid varit lite rundnätt. Du inser när Du svarat att han egentligen frågat om sig själv, Vilka frågor vill Du då ställa direkt till honom? (4 p) Svar 2: HarDu gått ner i vikt? Och i så fall hur mycket? Hur länge har Du känt av besvären? Fastnar all mat eller har det med storleken att göra? Varierar besvären? Har Du några knep för att få det att gå ner? Har Du haft sura uppstötningar? Jo, han har gått ner 10 kg i vikt sen i juni men han anser det beror på att man bantat både hustrun och han själv. Maten känns som om det fastnar bakom bröstbenet och ibland ha han varit tvungen att kräkas upp matbitar för att kunna äta vidare. Flytande går bättre. Han har inte haft sura uppstötningar varken nu eller tidigare Du inser att Din gamla lärare faktiskt behöver bli omhändertagen! (Doktorer kan inte ta hand om sin egen hälsa!). Fråga 3: Hur vill Du lägga upp utredningen? (3p) 20
21 Nr. Du är läkare på Öronkliniken vid universitetssjukhuset och träffar på ett möte i oktober en av Dina gamla preklinlärare. Han frågar dig vid kaffepausen Fråga 1: Hur behandlar man achalasi nu för tiden? Och vet man egentligen vad det beror på? (5p). Svar: Achalasi behandlas antingen med balongdilatation (Gjiertz balongkateter) i lokalbedövning eller med operation, då man gör en myotomi. Vid operation föreligger risk för reflux varför man även brukar göra en antirefluxåtgärd en dvs. man syr en del av ventrikeln runt oesofagus för att förhindra reflux. b) Nej man vet fortfarande inte helt vad som orsakar achalasi. Man vet att gangliecellerna i plexus Auerbachi har nedsatt funktion men det kan vara en sekundär effekt av att matstrupen stått utvidgad. Man har också sett skador på ganglieceller centralt i Vaguskärnan. Fråga 2: Sven-Erik är 55 år kortvuxen och har alltid varit lite rundnätt. Du inser när Du svarat att han egentligen frågat om sig själv, Vilka frågor vill Du då ställa direkt till honom? (4 p) Svar 2: HarDu gått ner i vikt? Och i så fall hur mycket? Hur länge har Du känt av besvären? Fastnar all mat eller har det med storleken att göra? Varierar besvären? Har Du några knep för att få det att gå ner? Har Du haft sura uppstötningar? Jo, han har gått ner 10 kg i vikt sen i juni men han anser det beror på att man bantat både hustrun och han själv. Maten känns som om det fastnar bakom bröstbenet och ibland ha han varit tvungen att kräkas upp matbitar för att kunna äta vidare. Flytande går bättre. Han har inte haft sura upp-stötningar varken nu eller tidigare Du inser att Din gamla lärare faktiskt behöver bli omhändertagen! (Doktorer kan inte ta hand om sin egen hälsa!). Fråga 3:Hur vill Du lägga upp utredningen? (3p) Svar : Du vill å det snaraste skicka SE på en rtg med frågeställning : Organisk eller funktionell rubbning av oesofagusfunktion? Malignitet!! Om Du har möjlighet att själv göra en oesofagoskopi med kortare väntetid kan Du göra det. Direkt. Ibland kan man titta ner i matstrupen med det lilla fiberscop man har på ÖNH-mottagningen ( råttsvansen ) RTG visar en stel, oregelbunden förträngning vid det andra trånga stället. Fråga 4: (4 p) a) Hur tolkar Du röntgensvaret? b) Vilka anatomiska strukturer orsakar det andra trånga stället på matstrupen? c) Hur går Du vidare med utredningen? d) Vad säger Du till Sven-Erik? 21
22 Nr. Du är läkare på Öronkliniken vid universitetssjukhuset och träffar på ett möte i oktober en av Dina gamla preklinlärare. Han frågar dig vid kaffepausen Fråga 1: Hur behandlar man achalasi nu för tiden? Och vet man egentligen vad det beror på? (5p). Svar: Achalasi behandlas antingen med balongdilatation (Gjiertz balongkateter) i lokalbedövning eller med operation, då man gör en myotomi. Vid operation föreligger risk för reflux varför man även brukar göra en antirefluxåtgärd en dvs. man syr en del av ventrikeln runt oesofagus för att förhindra reflux. b) Nej man vet fortfarande inte helt vad som orsakar achalasi. Man vet att gangliecellerna i plexus Auerbachi har nedsatt funktion men det kan vara en sekundär effekt av att matstrupen stått utvidgad. Man har också sett skador på ganglieceller centralt i Vaguskärnan. Fråga 2: Sven-Erik är 55 år kortvuxen och har alltid varit lite rundnätt. Du inser när Du svarat att han egentligen frågat om sig själv, Vilka frågor vill Du då ställa direkt till honom? (4 p) Svar 2: HarDu gått ner i vikt? Och i så fall hur mycket? Hur länge har Du känt av besvären? Fastnar all mat eller har det med storleken att göra? Varierar besvären? Har Du några knep för att få det att gå ner? Har Du haft sura uppstötningar? Jo, han har gått ner 10 kg i vikt sen i juni men han anser det beror på att man bantat både hustrun och han själv. Maten känns som om det fastnar bakom bröstbenet och ibland ha han varit tvungen att kräkas upp matbitar för att kunna äta vidare. Flytande går bättre. Han har inte haft sura upp-stötningar varken nu eller tidigare Du inser att Din gamla lärare faktiskt behöver bli omhändertagen! (Doktorer kan inte ta hand om sin egen hälsa!). Fråga 3:Hur vill Du lägga upp utredningen? (3p) Svar : Du vill å det snaraste skicka SE på en rtg med frågeställning : Organisk eller funktionell rubbning av oesofagusfunktion? Malignitet!! Om Du har möjlighet att själv göra en oesofagoskopi med kortare väntetid kan Du göra det. Direkt. Ibland kan man titta ner i matstrupen med det lilla fiberscop man har på ÖNH-mottagningen ( råttsvansen ) RTG visar en stel, oregelbunden förträngning vid det andra trånga stället. Fråga 4: (4 p) a) Hur tolkar Du röntgensvaret? b) Vilka anatomiska strukturer orsakar det andra trånga stället på matstrupen? c) Hur går Du vidare med utredningen? d) Vad säger Du till Sven-Erik? Svar : a) Det är stark misstanke på malignitet, men man kan aldrig säkert veta förrän man har ett PAD. b) Aortabågen, Kotpelaren och bronkernas delningsställe c) SE sätts upp för en rakscopi och Du beställer en CT Eller MR för att kartlägga tumörens utbredning. d) Att rgt visade en misstänkt förändring och att han snarst skall bli utredd för att få rätt diagnos och behandling Sven-Erik blir inlagd på ÖNH kliniken och man gör en rak scopi för att ta provexcisioner från förändringen. Man uppfattar redan med ögat att det rör sig om en malignitet och PAD visar adenocarcinom. Man gör också en datortomografi av thorax och ser att tumören växer ut i mediastinum men har inte engagerat bronchträdet. Man ser inga körtlar. Fråga 5 (4 p) Vad säger dessa fynd om a) Uppkomstmekanismer? b) Behandlingsmöjligheter? 22
23 Nr. Fråga 2: Sven-Erik är 55 år kortvuxen och har alltid varit lite rundnätt. Du inser när Du svarat att han egentligen frågat om sig själv, Vilka frågor vill Du då ställa direkt till honom? (4 p) Svar 2: HarDu gått ner i vikt? Och i så fall hur mycket? Hur länge har Du känt av besvären? Fastnar all mat eller har det med storleken att göra? Varierar besvären? Har Du några knep för att få det att gå ner? Har Du haft sura uppstötningar? Jo, han har gått ner 10 kg i vikt sen i juni men han anser det beror på att man bantat både hustrun och han själv. Maten känns som om det fastnar bakom bröstbenet och ibland ha han varit tvungen att kräkas upp matbitar för att kunna äta vidare. Flytande går bättre. Han har inte haft sura uppstötningar varken nu eller tidigare Du inser att Din gamla lärare faktiskt behöver bli omhändertagen! (Doktorer kan inte ta hand om sin egen hälsa!). Fråga 3:Hur vill Du lägga upp utredningen? (3p) Svar : Du vill å det snaraste skicka SE på en rtg med frågeställning : Organisk eller funktionell rubbning av oesofagus-funktion? Malignitet!! Om Du har möjlighet att själv göra en oesofagoskopi med kortare väntetid kan Du göra det. Direkt. Ibland kan man titta ner i matstrupen med det lilla fiberscop man har på ÖNH-mottagningen ( råttsvansen ) RTG visar en stel, oregelbunden förträngning vid det andra trånga stället. Fråga 4: (4 p) a) Hur tolkar Du röntgensvaret? b) Vilka anatomiska strukturer orsakar det andra trånga stället på matstrupen? c) Hur går Du vidare med utredningen? d) Vad säger Du till Sven-Erik? Svar : a) Det är stark misstanke på malignitet, men man kan aldrig säkert veta förrän man har ett PAD. b) Aortabågen, Kotpelaren och bronkernas delningsställe c) SE sätts upp för en rakscopi och Du beställer en CT Eller MR för att kartlägga tumörens utbredning. d) Att rgt visade en misstänkt förändring och att han snarst skall bli utredd för att få rätt diagnos och behandling Sven-Erik blir inlagd på ÖNH kliniken och man gör en rak scopi för att ta provexcisioner från förändringen. Man uppfattar redan med ögat att det rör sig om en malignitet och PAD visar adenocarcinom. Man gör också en datortomografi av thorax och ser att tumören växer ut i mediastinum men har inte engagerat bronchträdet. Man ser inga körtlar. Fråga 5 (4 p) Vad säger dessa fynd om c) Uppkomstmekanismer? d) Behandlingsmöjligheter? Svar: a) Att cancern uppstått ur de submucösa körtlar som smörjer matstrupen. En Barrets tumör skulle det också kunna vara men då SE inte känt till några refluxbesvär är detta mindre troligt b) Att tumören verkar operabel även om den sitter på ett besvärligt ställe. Sven-Erik opereras vid Lucia och kommer hem till jul. Man resecerar tumören och syr ihop matstrupen end to end samt tar bort ett par små lymfkörtlar man inte sett på CT. Körtlarna visade växt av cancer. När det läkt ett par månader ger man honom postoperativ strålbehandling mot området. Fråga 6: Vilken prognos har Sven-Erik? Vilka problem kan uppstå när man strålar mot matstrupen och hur försöker man undvika dem? (3p) 23
MEQ fråga Nr..
1 (6) En kall oktobermorgon tjänstgör du som primärjour på Medicinakuten. Du går in till Elisabeth 45 år som söker på grund av huvudvärk. Elisabeth arbetar som förskolelärare och lider av övervikt, men
Läs merDelexamen 4 Infektion Nr Facit. MEQ-fråga Sida 1 (av 6) (max 19p)
MEQ-fråga 2016-02-26 Sida 1 (av 6) Du är jour på akuten den 31/3 och nästa patient är en 60-årig rökande kvinna som kommer på remiss från vårdcentralen under frågeställningen oklar långdragen feber. Vid
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe [Skriv text] rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Totalt 25poäng löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz
Läs merKvalitetsregister Akut bakteriell meningit
Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit Alla fall som behandlas för akut bakteriell meningit G 00 (Bakteriell meningit), G01+A39 (), G01+A32 (), G01+A01/A02 (Salmonella/Tyfoid med meningit) och eventuellt
Läs merKortsvarsfrågor Nr. Sida 1 av 8
Kortsvarsfrågor Nr. Sida 1 av 8 1. Vilket är förstahandsvalet av empirisk antibiotikabehandling hos följande patienter: 1a. Samhällsförvärvad pneumoni med CRB 0 PcV 1b. Samhällsförvärvad pneumoni med CRB
Läs merDelexamen 4 Infektion FACIT s
MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) En 71-årig man inkommer med ambulans. Han har haft snuva, slemhosta och huvudvärk i två dagar. Känt sig varm. I morse påtagligt sämre med frysningar, trötthet, mycket hosta och en
Läs merFeber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS
Feber på vuxenakuten Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS feber Första skriftliga referensen 600 år f kr hos Sumererna. Hippokrates förklarar feber som ett överskott av gul galla. Wunderlich
Läs merFråga: Vilka initiala behandlingsåtgärder utför du omedelbart på akuten i detta läge? 1p
MEQ2 DEX 3 VT 14 Du arbetar som medicinjour på medicinakuten. Din nästa patient heter Erik och är 65 år gammal. Dottern larmade ambulansen för att hon hittade pappan liggandes på golvet i sin egen lägenhet.
Läs mer1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk
1 (6) 1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk chock? 1p Ökad distributionsvolym 2. Varför är TEE den undersökning som bör utföras vid misstanke om endokardit
Läs merSEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:
1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,
Läs merDUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge 20100226 09.00 11.30 FACIT
DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge 20100226 09.00 11.30 FACIT NR: Skrivningen består av 8 sidor med 39 kortsvarsfrågor. Skriv tydligt, kort och koncist och
Läs merDelexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2
Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merDelexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng
Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa
Läs merMEQ-fråga Sida 1 (av 5)
MEQ-fråga 2016-10-07 Sida 1 (av 5) 20-årig man med diabetes typ I, insulinbehandlad. Inkommer med feber sedan tre dagar, 39-40 grader och ont i höger ljumske. Smärtorna i höger ljumske är måttliga utan
Läs mer1 (7) 1. Nämn tre principiellt olika sjukdomsgrupper man bör ha i åtanke. vid utredning av denna patient!
1 (7) En 55-årig man kommer till dig på infektionsmottagningen i slutet av juli. Han är remitterad från akuten där han var för 2 veckor sedan pga. långvarig feber och viktnedgång. Viktnedgång sedan februari,
Läs merCefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning.
1 (5) En 42 årig kvinna inkommer under eftermiddagen till akuten med anamnes på halsont och feber som började för ca 7 dagar sedan. Hon är gift, arbetar som receptionist och har två barn i tonåren. Hon
Läs merDelexamen 4 Infektion FACIT
MEQ-fråga 1 Sida 1 (7) (Totalt 19 poäng) Natten är på väg att övergå idag i mitten av februari och du är medicinjour på Norrtälje sjukhus när en 66-årig man dyker upp. Han berättar att han för 3 dagar
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merDel 5_14 sidor_26 poäng
_14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.
Läs merDelexamen 4 Infektion Facit MEQ-fråga Sida 1 (7)
MEQ-fråga Sida 1 (7) MEQ Till akuten kommer en 55-årig man med känd etylöverkonsumtion och hypertoni. Han inkommer med ambulans med ett dygns anamnes på feber, frysningar, huvudvärk och nackvärk. Han är
Läs merInklusionsuppgift * Patientuppgifter. Inte standard för svenskt personnummer. Personnummer *
I registrets formulär för akut bakteriell meningit registreras: Alla fall som behandlas för akut bakteriell meningit som är samhällsförvärvad och har en av nedanstående diagnoser: G00 (bakteriell meningit),
Läs merDelexamination 3. Klinisk Medicin. 10 april poäng MEQ 2
Delexamination 3 Klinisk Medicin 10 april 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.
Läs merInfektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro
Emma Löfström # Henrik Eliasson Erik Bäck Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro # Kliniken för mikrobiologi och Vårdhygien, Halmstad Tularemi Fransicella Tularensis Metod Retrospektiv studie
Läs merDelexamen 4 Infektion FACIT
MEQ-fråga 1 Sida 1 (5) 62-årig man söker pga feber och frossa. Han är tidigare frisk, rökare sedan länge. Dricker alkohol vid festligare Söker med hög feber och frossa sedan tre dagar tillbaka. Lite lätt
Läs merMissbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus
Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med
Läs merHypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT
Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT 1. Husläkarmottagning Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.
Läs mer1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare.
SEMINARIUM SVK HT 2014/VT2015 Fall- medvetslöshet 1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare. Dottern talade med patienten tidigare på dagen. Hon lät då förvirrad,
Läs merINFEKTION FALL 1:INF. Lab: CRP 350, vita 22, trombocyter 380, kreatinin 200, Hb 150, ASAT 0,98, ALAT 0,90.
66-årig man (Erik) söker på akuten med följande symtom; 3 dagars hög feber, pendlat mellan 39-40 grader successivt tilltagande produktiv hosta (rödbrunaktiga upphostningar) och andfåddhet vid djupa andetag
Läs merFALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan.
FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan. Soc: Gift, arbetar på Luftfartsverket. Tid/Nuv: Hypertoni. Opererad fyra år tidigare med mekanisk aortaklaff pga insufficiens samt thorakalt aortaaneurysm.
Läs merBAS Att identifiera patient med risk att utveckla svår sepsis
BAS 90-30-90 Att identifiera patient med risk att utveckla svår sepsis Utbildningsprogram Länssjukhuset i Kalmar 2011/2012 Patientfall Man, 72 år. Hypertoni. Lindrig angina pectoris Utskriven från sjukhuset
Läs merDel 6 5 sidor 9 poäng
5 sidor 9 poäng Anna, 43, söker akutmottagningen pga hög feber 39 grader, trötthet och hosta. Hon sjuknade för ca 1v sedan med lätt feber, halsont och hosta. Hon har möjligen känt sig litet allmänt trött
Läs merNjurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.
Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund
Läs mer1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker
Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling
Läs merHudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden
Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz September 2018
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz September 2018 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10%
Läs merDu har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder:
MEQ2 DX3 VT13 facit Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder: Hittad på golvet av hustrun idag vid 17-tiden. Hon såg maken, som
Läs merSVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)
Infektionskliniken Johan Fält, spec läkare/anna Werner, öl 91600 Datum September 2009 Gäller till och med september 2010 SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)
Läs mer1. Vad har hon drabbats av och hur ställer du diagnosen? 2p. Herpes zoster ophtalmicus (herpes zoster/bältros godkänt) (1p). Klinisk diagnos (1p)
MEQ-fråga 2 Nr Sida 1 (6) En 56-årig kvinna med hypertoni och steroidbehandlad PMR söker akutmottagningen med två dygns anamnes på sjukdomskänsla och lätt feber. Det senaste dygnet tillkomst av ett smärtande
Läs merTentamensskrivning Pediatrik. Del I - MEQ-frågor
Tentamensskrivning 2007-10-23 Pediatrik Del I - MEQ-frågor! När skrivningen börjar tar Du det första (översta bladet) och vänder det rätt.! Fyll i Din kod högst upp.! Besvara frågan och lägg bladet i kuvertet.
Läs mer1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag?
1 (7) På fråga 1-8 finns 1-5 rätt(a) svarsalternativ 1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag? a. Urinodling b. PCR mykoplasma
Läs merKlinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Läs merTentamensskrivning 2004-10-26 Pediatrik Del I - MEQ-frågor
Tentamensskrivning 2004-10-26 Pediatrik Del I - MEQ-frågor. När skrivningen börjar tar Du det första (översta bladet) och vänder det rätt.. Fyll i Din kod högst upp.. Besvara frågan och lägg bladet i kuvertet.
Läs merHepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden
Hepatit A-E, update Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden Akut hepatit Symtom: Ikterus, mörk urin, ljus avföring Kan bero på vilken sjukdom
Läs merDelexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!
Delex 2 Klin med SöS. Restskrivning 2011-04-26 1(6) Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR Examinationen består av två MEQ-frågor om 41
Läs merChockseminarium SVK HT 2014/ VT 2015
Chockseminarium SVK HT 2014/ VT 2015 Fall 1-24-årig man Anamnes: 24-årig kille från New Mexico, USA, semestrar i Europa sedan en månad. Efter att ha varit på Mykonos kom han till Stockholm för en vecka
Läs merDelexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ
Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.
Läs merDel 4_5 sidor_13 poäng
Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för
Läs merHypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset
Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken
Läs merRådgivningssjuksköterskor
Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.
Läs merHypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014
Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014 STUDENT Fall 1. Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.
Läs merPatientfall 1. Inkommer då han hittats av sitt barnbarn sittandes på en stol, dåligt kontaktbar. Har kräkt ned sina kläder.
Man född 1926. Ensamboende änkeman. Ingen hemtjänst. Waran pga förmaksflimmer. Hypertoni. Methotrexat pga RA. Prostatacancer med Casodexbehandling och GnRh analog. Lindrig angina pectoris. Läkemedel: Casodex
Läs merDel 5_14 sidor_26 poäng
Institutionen for kirurgiska vetenskaper Tentamen i Klinisk Medicin II T6 30 hp Ht11_2012-0l-13 kl 08-15 BMC:BlO Del 5_14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka.
Läs merMEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.
MEQ 16-11-25 1(6) En lördagsmorgon träffar du en 53-årig kvinna på akutmottagningen som klagar över feber och allmän sjukdomskänsla. Ingen frossa. Smygande debut. Avföringen är något lös. Inga kräkningar.
Läs merTentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd
Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008 ID-Nr: Nummer: Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Del 1 1. En 65-årig dam söker dig på allmänläkarmottagningen då hon märkt att
Läs merDel sidor. 17 poäng
11 sidor. 17 poäng Femtioettårig man med måttlig övervikt. Ingen hjärt-kärlsjukdom i släkten förutom att modern hade ett blåsljud över hjärtat som aldrig närmare utreddes. Vid militärtjänst fann man ett
Läs merÅrsberättelse 2016 för Kvalitetsregistret Bakteriell meningit
Årsberättelse 2016 för Kvalitetsregistret Bakteriell meningit Patienter I kvalitetsregistret noterades 107 vuxna patienter med bakteriell meningit vårdade med inkomstdatum under 2016 (Figur 1). Fyra patienter
Läs merHiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?
Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?
Läs merMinifall Tecken på allvarlig infektion 2019
Minifall Tecken på allvarlig infektion 2019 2019-05-22 Om ni har valt Minifall Tecken på allvarlig infektion som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna
Läs merDUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge 6 maj 2010, kl
Dugganummer 1 (5) DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge 6 maj 2010, kl 09.00 11.30 För er som gör omdugga: Gick kursen år mån Skrivningen består av 18 kortsvarsfrågor.
Läs merDX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1
DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merLuftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC
Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:
Läs merAnamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare.
Fall 1, man 78 år ÖGI-blödning Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. LM: Trombyl, Lanacrist och Arthrotec. Status: blek och kladdig, BT 80/50, puls 110. Du är jour
Läs merTentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II
Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p
Läs merDelexamen 4 Infektion 2014-10-10 FACIT
MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) (Totalt 17 poäng) Till akutmottagningen kommer i mitten av januari en tidigare frisk 25-årig kvinna (bortsett från upprepade UVI:er) med hög feber, frossa, muskelvärk och sjukdomskänsla
Läs merAkut huvudvärk. Mia von Euler, Docent, Överläkare Neurologsektionen Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset
Akut huvudvärk Mia von Euler, Docent, Överläkare Neurologsektionen Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Huvudvärk Huvudvärk är vanligt Livstidsprevalens 90% Vanligen godartat
Läs merSepsis akut handläggning. Se ny riktlinje på Medicinska riktlinjer/ Infektionssjukdomar/Sepsis och Septisk chock
Sepsis akut handläggning Se ny riktlinje på Medicinska riktlinjer/ Infektionssjukdomar/Sepsis och Septisk chock Övriga PM Färdiga Nekrotiserande fasciit Diagnossättning av svåra infektioner Pågående Meningit
Läs merDX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit
DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit En 60 årig tidigare rökande kvinna söker på akutmottagningen på grund av andfåddhet. Hon behandlas med Enalapril pga högt blodtryck sedan 3 år tillbaka. Hon har besvärats
Läs merDelexamination 2 Kortsvarsfrågor 2011-11-21 Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.00 Skrivningsnummer:.. Lycka till!
Delexamination 2 Kortsvarsfrågor 2011-11-21 Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.00 Skrivningsnummer:.. Lycka till! 1 (A) Hur kan man klassificera astma? Nämn ett karakteristika alternativt
Läs merTentamen i Akut och Prehospitalmedicin, MC2050, del 1, 9/2 2013.
Tentamen i Akut och Prehospitalmedicin, MC2050, del 1, 9/2 2013.. Lärare: Peter Appelros, fråga 1-6, 6p. Ulf Nordström, fråga 7-10, 10p. Ragnar Bäckström, fråga 11,15p Simon Athlin, fråga 12-13,. Rebecca
Läs merMCQ (7) B. Du gör en LP men avvaktar med antibiotika tills odlingssvar föreligger
MCQ 16-11-25 1 (7) Följande 12 frågor har ett rätt svar. 1. Vilken av följande agens är inte en grampositiv kock A. Pneumokocker B. Streptokocker C. Stafylokocker D. Enterokocker E. Meningokocker ( R)
Läs merRest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR
Dugganummer 1 (5) Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge 11 maj 2010, kl 09.00 11.30 För er som gör omdugga: Gick kursen år mån Skrivningen består av 10 kortsvarsfrågor.
Läs merGiltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Läs merOm hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C
Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C MD, Ph.D Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Välkomna dagens program Aktörer i smittskydd Lokalt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien Infektion
Läs merHälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Omtentamen 080618.
SKRIFTLIG OMTENTAMEN 18 juni 2008 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Sara, 18 månader 29 p 2+3+2+3+2+2+4+3+4+2+2 Solveig, 31 år 27 p 3+4+3+3+4+3+3+2+2 Tindra, 3 månader 18 p 2+3+3+3+3+4
Läs merAspirationspneumoni. Spårvägshallarna 2012-01-12 Böl Richard Dwyer Infektionsenheten Södersjukhuset
Spårvägshallarna 2012-01-12 Böl Richard Dwyer Infektionsenheten Södersjukhuset Historik Beskrivet första gången 1893 Mendelsons syndrom 1946 pneumoni p g a aspirerat maginnehåll dyspné, cyanos, takykardi,
Läs merRädda hjärnan larm NUS
Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre
Läs mer2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...
Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans
Läs merDu ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.
Praktiskt prov VT-2011 SP-kirurgi KIRURGI Standardpatient (SP) Instruktion till studenten Patienten söker akut för blodiga kräkningar Av journalbladet framgår: Status At blek Saturation 95% Temp 37,4 BT
Läs merDelexamen 4 Infektion MEQ-fråga 1 Nr Sida 1 (6)
MEQ-fråga 1 Nr Sida 1 (6) 56-årig rökande, kvinna söker på vårdcentralen i Fruängen. Hon är känd där på grund av ett alkoholmissbruk som hon dock sedan 6 månader är fri från. Hon har hemhorrojdbesvär,
Läs merRandare/vikarie vid infektionsklinik Akutmedicin Kirurgi/ortopedi Medicin Annan Okänt. (åååå-mm-dd) (åååå-mm-dd)
I registrets formulär för Svår Sepsis/Septisk Chock registreras: Alla patienter med samhällsförvärvad svår sepsis/septisk chock som diagnostiserats inom 24 timmar efter ankomst till sjukhus (diagnoskoder
Läs merfråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA
Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!
Läs merMEQ-fråga. 9 poäng. Anvisning:
MEQ-fråga 9 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på sex sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. Innehållet delger rätt svar på redan ställda frågor. All
Läs merHälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii bildtentamen 2011 12 19
Bilden visar en globalt spridd orsak till hudsjukdom samt konsekvensen den kan ha i en äldre (alternativt en malnutrierad eller immunosupprimerad) person. Fråga 1 (4p) 1(12) A. Vad är det som avbildas
Läs merDelexam 4 Infektion 2014-10-10 FACIT. Kortsvarsfrågor Sida 1 (av 7)
Kortsvarsfrågor Sida 1 (av 7) 1. När en person smittats av HIV ökar virusreplikationen snabbt i kroppen. Hur kan mängden virus i kroppen uppskattas? (1p) Svar: Mätning av HIV-RNA PCR i blod. 2. En smittväg
Läs merVi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.
Njurcancer Du har fått den här broschyren för att du har fått diagnosen njurcancer eller för att man hos dig har hittat en förändring i njuren där njurcancer kan misstänkas. Vi vill med den här broschyren
Läs merMEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.
MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom
Läs merHälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet, stadiumiiitentamen Omtentamen i bild 2010-01-28 ht-09 Kod
1 65 årig man, icke rökare söker på grund av andfåddhet vid ansträngning sen ett par veckor. Ingen hosta, ingen smärta i thorax. Lungauskultation påvisar nedsatt andningsljud över höger lungas bas, perkutorisk
Läs merDel 2_7 sidor_16,5 poäng
_7 sidor_16,5 poäng En 53-årig man med med mångåriga besvär av duodenalulcus men i övrigt frisk, inkommer på morgonen till akutmottagningen med buksmärtor och uttalat peritonitstatus med brädhård buk.
Läs merDUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge 12 maj 2009 kl
DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge 12 maj 2009 kl 09.00-11.30 För dig som gör restdugga: Gick kursen år...mån... Skrivningen består av 19 kortsvarsfrågor. Skriv
Läs merVirushepatiter i primärvården. Smittskyddsdagar 151013-14 Jens Rapp, Infektionsläkare, Gävle
Virushepatiter i primärvården Smittskyddsdagar 151013-14 Jens Rapp, Infektionsläkare, Gävle Hepatit C Epidemiologi, smittvägar Globalt: 200 miljoner (iatrogen smitta vanligt) Några 100 i Gävleborg? Ca
Läs merSpondylit. Bertil Christensson Lund
Spondylit Bertil Christensson Lund Mette Wendt Halmstad Punktion och MR Vid positiv blododling behövs ej punktion om MR visar spondylodiskit Punktion: Odling, dir mikr, 16SrRNA PCR, tb: odling+mikroskopi+pcr,
Läs merDU ÄR SJUKSKÖTERSKA PÅ EN MEDICINAVDELNING.
DU ÄR SJUKSKÖTERSKA PÅ EN MEDICINAVDELNING. Fråga 1. Klockan är 15.30 Situation Kvinna 75 år, inkommer med sepsismisstanke. Bakgrund Erysipelas vänster underben som ej har svarat på tablett Kåvepenin.
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14382 su/med 2014-07-22 2 RUTIN Huvudvärk - akutmottagningen
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14382 su/med 2014-07-22 2 Innehållsansvarig: Tobias Carlson, Sektionschef, Akutmottagning Östra (tobka1) Godkänd av: Putte Abrahamsson, Verksamhetschef,
Läs merDel 2. 7 sidor. 18 poäng
7 sidor. 18 poäng Sara är utbildad journalist. Hon har familj och ett barn. Hennes huvudsakliga symtom är halsbränna och buksmärta. Halsbrännan är besvärlig, men under de senaste två månaderna har symtomen
Läs merDel 6_9 sidor_13 poäng
En 22-årig kvinna söker akut för blodiga diarréer. Hon är avmagrad och blek. Hon har varit sjuk i några veckor, kanske 1½ månad och successivt blivit sämre. Du gör en rektoskopi på akuten och finner en
Läs merÖgonkliniken och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdöverenskommelser Giltig fr.o.m: 2017-06-01 Faktaägare: Joakim Färdow, överläkare, ögonkliniken Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör
Läs merIntegrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:
Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig
Läs merantibiotikabruk i praktiken
Recept mot resistensrationellt antibiotikabruk i praktiken Helena Hallgren och Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad december 2011 Varför är vi här? Ökad resistensproblematik- internationellt och lokalt
Läs mer