Svar på remiss från Region Dalarna: Regionalt Trafikförsörjningsprogram

Transkript

1 I II ~ Landstinget DALARNA Central förvaltning Ekonomienhet ~ILAG-A BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen LS 73 A Datum Sida 1 (3) Dnr LD14/01406 Uppdnr Landstingsstyrelsen Svar på remiss från Region Dalarna: Regionalt Trafikförsörjningsprogram Ordförandens förslag 1. Remissvar till Region Dalarna om Trafikförsörjningsprogram , enligt bilaga c), godkänns Sammanfattning Region Dalarna har översänt remiss med förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram för Dalarna. Förslaget ger ett ofärdigt intryck och medför svårigheter att förstå sammanhangen och därmed kunna lämna ett välutvecklat remissvar. Brister i förslaget beror delvis på avsaknad av reellt samrådsförfarande och troligtvis tidsbrist. Vissa brister kan åtgärdas genom att man snarast utvecklar trafikslagsövergripande planer på en mer detaljerad och konkret nivå. Planeringen för framtiden torde tjäna på att de större strategiska dragen blev mer tydliga i det fleråriga trafikförsörjningsprogrammet. Vissa sakfel och brister behöver rättas till i förslaget. Det handlar bl.a. om att den nu gällande kortsiktiga avtalstiden för busstrafik inte finns beskriven och att man istället beskriver en förkastad upphandling på längre sikt. Man bör i programmet redogöra för hur man ser på kommande upphandling. Tillgänglighetsbeskrivningar och vissa termer behöver rättas. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Remiss Trafikförsörjningsprogram c) Förslag remissvar Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Region Dalarnas förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram för Dalarna ger ett ofärdigt intryck. Avsaknad av tydliga kapitel och i övrigt bristande struktur gör programmet svårläst. Remissvaret kan därför inte göra anspråk på att vara heltäckande. Postadress Box Falun \ Besöksadress Vasagatan 27 Falun Kontakt Org.nr: UI.. I Handläggare SundelI Therese Therese.Sundell@LtDalarna.se

2 Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum Dnr LD14/01406 Sida 2 (3) Definitioner krävs för att delmålen ska kunna betecknas som mål (d.v.s. mätbara) och följas upp. Sådana definitioner saknas. Trafikförsörjningsprogrammet behöver kompletteras av mer detaljerade planer t.ex. när det gäller trafikutveckling och marknadsinsatser. Den årliga trafikförsörjningsplanen omfattar till största delen busstrafik. Den behöver utvecklas till att även omfatta tågtrafik och vara en konkret plan för vilken kollektivtrafik länet ska ha samt hur denna ska utföras. Det vore lämpligt att ha både de årliga planerna och flerårsplanerna i samma dokument, för båda trafikslagen. I föreslaget trafikförsörjningsprogram för beskrivs tågtrafiken mer ingående än busstrafiken. Framtida planering torde ijäna på att de större strategiska dragen blev mer tydliga i programmet. En kvalitetsbrist i förslaget är att samråden varit minimala och att utförarna av trafiken, Dalatrafik och Tåg i Bergslagen inte har fått förslaget på remiss. En del sakfel finns i förslaget. Ett av de viktigaste berör den numera förkastade upphandlingen, som i programmet kan uppfattas som att vara kvar i planeringsstadiet inför upphandling. Den kortsiktiga avtalslösningen t.o.m nämns inte. Kollektivtrafiken med flyg via flygplatserna i Mora och Borlänge beskrivs inte alls i programmet, vilket är en brist. En brist är att förslaget inte preciserar de fullt tillgängliga bytespunkter, som lagen kräver att va~e myndighet utser. De föreslagna åtgärderna för att förbättra tillgängligheten för de med funktionsnedsättning är bra men krav på att man ska kunna sitta säkert oavsett hjälpmedel saknas. Förslaget till Regionalt Trafikförsörjningsprogram utgör med de beskrivna bristerna inte en stabil grund för kommande arbete med att utveckla kollektivtrafiken. Programmet behöver betydande genomarbetning i samverkan med åtminstone de parter som har beställande och utförande roller. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Trafikförsörjningsprogrammet utgör inte något underlag för ekonomiska analyser, vilket ett tydligare program med prioriteringar skulle kunna göra. En säkerställd finansieringsplanering är därför inte möjlig på längre sikt vilket är en svaghet för den långsiktiga utvecklingen av kollektivtrafiken.

3 Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum Dnr LD14/01406 Sida 3 (3) Miljö och folkhälsa Förslaget till regionalt trafikförsörjningsprogram skulle kunna göras mer stabilt och ges en klarare inriktning genom att koppla det till Dalarnas Energi- och klimatstrategi som Region Dalarna tagit fram tillsammans med Länsstyrelsen i Dalarna. Folkhälsoperspektivet lyfts inte heller i tillräcklig utsträckning. Man nämner i delrnålen vikten av att minska koldioxidutsläppen och att förutsättningar för säker gång och cykeltrafik finns men detta kopplas då inte till folkhälsoperspektivet vilket är viktigt för landstinget. Samverkan med fackliga organisationer Remissvar är inte föremål för facklig samverkan. Uppföljning Beslutet om regionalt trafikförsörjningsprogram fattas av Region Dalarnas direktion.

4 Diariet Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: Bifogade filer: INK?W -} _ h I' Håkan Jansson <Hakan.Jansson@regiondalarna.se> DNR ~f)/'lj/.q!'y'(jf?.. den IS april :08 Sf<fl.,.l...., KOO... c?.y.... Diariet; info@falun,se; info@ludvika,se; kommun@alvdalen.se; kommun@avesta.se; komrnun@borlange.se; kommun@hedemora.se; kommun@leksand,se; kommun@malung-salen.se; kommun@sater.se; kommun@smedjebacken,se; mora.kommun@mora.se; orsa.kommun@orsa.se; rattvik@rattvik.se; registrator@gagnef.se; vansbro.kommun@vansbro.se 'jonny.gahnshag@falun.se'; 'I ars.isacsson@avesta.se'; mai.olofsson@telia.com; Lofvars Ann-Catrin /Landstingsstyrelsen /Falun; 'malin.hoglund@mora.se'; torsten.larsson@kristdemokraterna,se; 'ulrika.liljeberg@leksand.se' Trafikförsörj ni ngsprog ram Remiss Trafikförsörjningsprogram.pdf Hej Har kommer en remiss från Region Dalarna. Materialet ligger som en fil i bilagan, Vänligen distribuera till behörig persson. Hälsningar! Håkan Jansson Region Dalarna Myntgatan Falun Telomobil

5 REGION DALrsfRNA Handläggare REMISS Dalum Håkan Jansson Vårt diarienummer RD2012/124 Ert diarienummer Sida 1(1) Region Dalarnas Regionala Trafikförsörjningsprogram Region Dalarna beslutade att fastställa det hittills gäl1ande Trafikförsörjningsprogrammet. J samband med fastställelsen beslutade direktionen att programmet skudc rcvidetas utifrån synpunkter sold framkommit i remissvaren på programmet. Nu föreligger cn version av det kommande programmet som vi sänder på remiss. Ni är självfallet fria att i remissvaret avge vilka synpunkter som helst. Vi skulle dock vara tacksamma om ni svarar på två frågor: Kan förslaget till Regionalt Trafikförsörjningsprogram utgöra en stabil grund för kommande arbete med att utveckla kollektivtrafiken? Är målbilden "Vi ska... tillräckligt modem och utmanande för att ange riktningen i det kommande arbetet? Vi ser gärna att remissvaret kommit till oss senast Detta program är tänkt att fastställas under tidiga hösten REGION DALARNA Infrastruktur- och kollcktivtrafikbcrc:dningcn ~~ Jonny Gahnshag Ordf. /gm. J lakan Jansson Mynlgalan 21 SE Falun I +46 (0) OD,Info@reglondalama.se 1 pg nr

6 IlliC~T()N AJ~ r 'l'p,\f1 1(1 t' ()RS()RJ~ l:\:c JSPIZ()G ~\L\ l FÖR. DALf\H.J\J l\s LJ\i\J ()19 Remissversion REGION DAL 1:~fRNA

7 Innehåll ltirord... 4 Inledning... 5 Kollektivtrafikens frljmsta uppgift... 5 Traj/kjörs6rjningsprogrammet - politisk viljeinriktning... 5 M'lblld... 6 M61beskrivning här ska vi n6 målen... 9 Dalarnas behov av kollektivtrafik Dalarnas geogrofi och be/olknlng NlJringslivets transportbehov Arbetspendling Besölcsnäringens transportbehov Transportbehov till utbildning Att resa till och fran Dalarna kollektivtrafiken Idall Dalarna Särskild kollektivtrafik Trafik över länsgräns Kommersiell trafik li'amtida regional trafik I Dalarna Fortsatt utveckling StrAktrafIk Lokal trafik Serviceresor Vidgat utrymme i kollektivtrafikiagen Tågambltloner Bättre och effektivare Dalabanan

8 Bergstassbanan "",......, ,..'... f 24 GodstrAket Bergslagspendeln Förutsättningar pi ling sikt nllglngllghet Inventering och åtgärder Ökat resande och ökad marknadsandel Stor potential wmen lokala förutsättningar Viktiga åtgärder Kostnads- och resandeutveckling Kostnader..., Resande Framtiden Stimulera minskad bilanvändning Åtgärder för att skydda miljön Vår kontrollista Uppföljning av traflkförsör Jnings- programmet DIarog..., Nyckeltal Genomförande

9 rorord Kollektivtrafiken och trafiksystemet på väg och järnväg är en viktig förutsättning för utvecklingen i Dalarna. Trafiken baseras på var människor bor och arbetar eller studerar. Resmöjligheter och cn god regional tillgänglighet har stor betydelse för tillgängligheten till arbetsplatser, samhällsservice och utbildning samt för företagens möjlighet att rekrytera kompetens. Kollektivtrafikens utveckling är viktig för fortsatt tiuväxc och ökad sysselsättning på ett sätt som är förenligt med en hållbar utveckling. I detta arbete är cn ökad marknadsandel for kollektivtrafiken och ett ökat kollektivt resande angelägna mål. Den regionala kollektivtra6kmyndigheten i varje län ansvarar för att det upprättas och fastställs ett regionalt trafikfoisörjningsprogram. föreliggande handling är Dalarnas andra reviderade regionala trafikförsörjningsprogram och är frimst ett politiskt dokument för att ange riktningen för Dalarnas kollektivtrafik. Falun 2014-xx-xx Leif Nilsson Ordförande i Region Dalarna 4

10 Inledning Kollektivtrafiken och trafiksystcmct på väg och järnväg är en viktig förutsättning för utvecklingen av Dalarna. KollektivtrafIkens uppgift är att bidra till att hela Dalarna är en funktioneu region i vid mening. I detta sammanhang är det ur flera aspekter viktigt att kunna erbjuda en attraktiv kollektivtrafik. Detta tar sig uttryck i cn rad olika krav och förväntningar på trafiksystemet, särskilt i &.\ga om den regionala tågtrafiken. En viktig uppgift är au utfonna kouektivtrafikcn så att de starka sidorna bos respektive trafiksiag umyttja.c; på bästa sätt. De olika trafikslagen buss och tåg ska verka där de gör bäst nytta. Störst tegional nytra skapas av cn kollektivtrafik som ger hög tillgänglighet på flera geografiska nivåer samtidigt; inom och mellan befolkningstäta områden, inom och mellan större arbetsmarknadsregioner samt med en effektiv koppling till dc interregionala och nationella trafiksystemen. Kollektivtrafikens främsta uppgift Den regionala trafikens främsta uppgift är att knyta samman Dalarna genom snabba och direkta förbindelser mellan knutpunkter i starka stråk. Den regionala trafiken bör främst expandera i srarka stråk. Starka stråk kännetecknas av ett bra trafikutbud, stort resande och god trafikekonomi. Här finns också de bästa förutsättningarna för ytterligare ökat utbud. hög konkurrenskraft och resandeökning. Rn sidan utveckling bidrur tiu ytterligare: regional integration och därmed bättre fungerande arbetsmarknad. ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt. En särställning inom den starka trafiken har den snabba långväga trafiken sätskilt på järnväg, men till viss del också med buss. Dalarna består till stora delar av glest befolkade områden där resandet är litet. Även i glesbygd har kollektivtrafiken en viktig uppgift att tillgodose behovet av regional tillgänglighet for de boende. I dessa områden krävs en lokal yttäckande matartrafik, som ansluter till knutpunkter i regionala stråk med tätare trafik. Uppgiften innebär således att upprätthålla en bra kouektivtrafikförsörjning pi aua nivåer, från det mest lokala till det regionala och interregionala. som handlar om att knyta samman olika.regiondelar till en gemensam marknad för boende, arbete, utbildning, service och fritidsupplevelscr. Trafikförsörjningsprogrammet - politisk viljeinriktning Det regionala trafikförsörjningsprogrnnunet är politikens uruyck för de ambitioner och riktningar som kollektivtrafiken i Dalarna bör präglas av. I det här dokumentet redogörs inte for detaljerade förhåuandcn pi driftnivå och organisation. För det finns dokumentet "Trafikförsörjningsplan" som skrivs årligen och som redovisar den konkreta trafiken, kostnader och tesande, trafikbcställningar, linjer och planeringsprocessen. I Trafikförsörjningsprogrammet återkommer nationella perspektiv på kollektivtrafiken, bi.a. i avsnittet om kostnads- och resandeutveckling. Det är viktigt för förstac1scn av de egna uananingama och perspektiv p:llänets politiska viljeinriktning för kollektivtrafiken. s

11 Målbilder :-..Iationellt är ttansportpojirikens övergripande mäl att säkerställa samhällsekonomiskt effektivt och lingsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet Ett nationellt tillgänglighetsmål har tagits fram vilket innebär att transportsystemets utformning. funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska van jämställt, det vill säga likvärdigt svata mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Mål har satts upp vad gäller trafibäkerhct där transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Miljömål finns även som ska bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås samt att ett mål om ökad hälsa finns. Målbeskrivning Kollektivtrafikens rnålformuleringsprocess är komplicerad, speciellt avvägningar mellan stad och landsbygd. trafikökning och finansiering, samhällsbetald trafik och kommersiell trafik. Vi' ska knyts samman omnjdcn ocb koncentrera rcsurscrocb åtgänler tid de stråk där kout:k6vtnjliken lauj ge störst nytta Det kollektiva resandet kan öka även om det av kostnadsskäl inte täcker in alla platser och alla typer av resande. Det är viktigt att se över hur större resandesttönunar kan tillgodoses i kollektivtrafiken. Buss- och tågstråk som gynnar arbctspcndling behöver utvecklas där etf sammankopplat system kan öka effektiviteten. Delmål Skapa snabba direktlinjer i regionala och interregionala stråk med lokala anslutningar från närliggande onuidcn med bra resandeunderlag. 90 procent av länets befolkning nar regioncenrrum Falun/Borlänge inom en timmes restid. Mota stärker sin position som en tillväxtcencrum och nav för kommunikationer i norra Dalarna. Södra Dalarna sammanlänkas med regioncentrum och Uppsala/Mälardalen i en större pendlingsregion. JIj' ska ba ett hela-resan-perspektlv och göra resan snabbare ocb effektivare genom an utveckla knut- och bytespunktcr. Dessa ska även fungera bra /ör adslutningsresor med bil och cykel ABa ska ha en positiv upplevelser av tillglingjigbeten. Utvecklandet av reseccntta i anslutning till tåg skapar viktiga Starl- och målpunkter i det längre resandet och erbjuder även en hög servicenivå och trygghetskänsla för resenären. 6

12 oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte, ska kunna känna att knut~ och bytespunkter är tillförlitliga platser att resa frin och till Delm41 Etablera väl fungerande reskedjor med samordnade och så fl byten som möjligt slvil mcllan som inom olika trafikslag. Anlägga pendlarparkeringar i stationsnära Jägen med hänsyn till tillgänglighet och funktion och i strategiska lägen utmed busstrafikens stamlinjer i starka pendlingssträk. Utforma ett gång~ och cykclsystem med hög tillbjänglighet inom 3 km till rescccntrwn. J7 slaj göra kodektivtra61a:n tid ett attraktivt resea/temativ för arbets- och stucjjependjing i syfte att skapa rcgionförstoring. Att flytta ål: av olika skäl inte en alternativ för många männi.'ikor, därfor är transport~ systemets kvalitet i kombination med geografiskt givna faktorer som avgör om regionförstoring är möjlig. Kollekrivtrafiksystemets aktörer ska göra sitt yttersta for att överbrygga detta och skapa attraktivitet Delm41 Successivt etablera. "storlänstraflk" i takt med ett ökat resande. Individen når en differentierad marknad för arbete, studier, service, fritid och turism inom dagsrcscavstånd. Mälet gäuer oavsett individens ålder, kön och eventuella funktionshinder. Vi ska sudda ut administrativa gränser där resenärerna inte upplever några binder medan olika ansvarsomnlden. Administrativa systemet med biljetter och resekort som länkar samman transportörer, finansiärer och beställare ska fungera smidigt transportörer behöver utveckla ett gemensamt system för köp av resor med resenären som medelpunkt. Delmål Fortsätta att utveckla informationssystem som ger lättillgänglig. tydlig och samordnad tidtabellinformation mellan de olika trafikslagcn buss och tåg. Delta i arbetet med att samordna biljettsystem och biljettförsäljning mellan trafikslagen buss och tåg. 7

13 Vi sh bidra tid hådbar utveckling genom att liks regionens marlmadsllddej liv resor. En ökad marknadsandel for kollektivtrafiken bidrar till att nå miljö-, sysselsättning-, trafiksäkerhet- och jämställdhetsmålen. En fördubbling av resandet med kollektivtrafiken kan minska persontrafikens koldioxidutsläpp med 20 procent vilket ger en samhällsekonomisk vinst. Debnål Utforma en tydlig integration av regional tigtrafik med regional busstrafik där tågtrafiken utgör ryggraden. Män och kvinnor anser i lika hög grad att kollektivtrafiken är ett attraktivt rescaltcrnauv. Lika möjligheter för män och kvinnor att bredda sin arbetsmarknad. Stärka och förstora det regionala tågttaflksystemet. Vi ska använda ajtemativ dn'vmedcl så som bioenergi och grön ej i dc fordon som ingår i kodektivtrajijcen vilket ävr:n bidrar tid den Jokala och regionala utveckjidgen. Vi behöver srälla om till en mer Cossiloberoende fordonsoocm och utveckla en mer effektivt fordonsflocm, Exakt hur framtidens energisystem kommer att se ut är det ingen som vet med säkerhet, Men stigande energipriser och en ökad miljömedvetcnhet bland befolkningen kommer att leda till en ökad vilja att åka kollektivt. Då ska vi kunna erbjuda ett miljövänligt drivmedel som vi dessutom producerar själv Delmil Kollektivtrafiken anpassas successivt genom omställningsfaktorer som ger ekonomiska fördelar till briinslen och teknik som kan samspela med naturen, Miljöanpassade kollektivtrafiksystcffi av god kvalitet finns tillgängliga och förutsättningarna för säker gång- och cykeltrafik är goda. Kollektivtrafikens egna utsläpp av växchusgaser ska, räknat per resenär, minska med 20 procent fram till år 2020 jämfört med W ska stljdjll tiilvixted i upplevelse- och besljksnljriogen genom att utveckla JmDektiva resemlijligheter tid och från större besljksmål TurismtrafIken till och från Dalarna är under högsäsong mycket omfattande. Det med for stora tillgänglighets- och trasksäkerhetsproblem i vägnätet liom är dimensionerat for betydligt mindre trafikflöden. Belastningen under högsäsongens toppar är i många fan 8

14 procent högre än genomsnittet över aret, vilket skulle kunna minskas med ett ökat kollektivt resande. Delmål Fler besöksmål ska växa och bli ett varaktigt tillskott i besöksnäringen. Allt fler besökare väljer allmänna kommunikationer får att besöka Dalarna. Vi sb under/ltta för operatörer att i ed öppnare marknad forma trafiken så att resenärernas /x-bov av god kvalitet och ti11gängjigbet tillgodoses. Delmål Alla operatörer ska ha tillgång till grundläggande information om Dalarnas kullektivtrafik. Alla operatc)rer ska ha samma utgångsläge i konkurrens om trafik. i Dalarna Vi ska i bred samverkan medan kommuner och landstinget, Da"'~ Tåg i bergslagen, trajikopemtörema, m.d. utveckla kodektivtrajiken i samverkad med narings/ivct. Ett öppet arbetssätt är nödvändigt för att kundanpassa trafiken samt för att ge arbetsgivare en möjlighet att se värdet i att använda kollektivtrafiken. Att etablera. kontaktytor kommer att vara en viktig inriktning i detta arbete. Delmål Arbetsgivare och forctag upptäcker kollektivtrafikens möjligheter som skapare av positiva värden för sin personal och verksamhetens image. Det är viktigt att tydliggöra. mål och "oisioner med förändringsarbetet och vilk1l förbättringar man vill åstadkomma Strategier väljs utifrån de förutsättningar och behov som finns i organi.'jationen på lokal och regional nivå. Vad behövs för att utveckla och förbättra verksamheten? På vilket sätt ska resp. organisation arbeta och hur ska specifik kompetens tas till vara så att trafikutövama kan ges de bästa förutsättningarna får att nå dc regionala målen mål? S~ här ska vi n~ m~/en Regionalt och delregionalt viktiga stråk pekas ut och utvecklas genom kartläggning av nuvarande brister i tillgängligheten samt vad som skulle krävas får att nå malen. I första hand bör bristerna i regional tillgänglighet åtgärdas. Utveckla resm6jlighetema utanffir rusningstid. Med tanke på att fritidsresor har en så stor potential, och att de i huvudsak sker utanför rusningstid, bör ökade insatser göms för att öka kouektivtrafikandelcn inom detta kundc;cgtnent. 9

15 Utbildningsinsatser med fokus på att förbättra utförandekvaliteten krävs. Tydlig och enkel infoanation innan, under och efter resan är av största betydelse. Det är viktigt att tillräckliga resurser sätts av till marknadsföring. Tydliga linjer. Inga förgreningar eller varianter på körvägar bör förekomma. Dock är en avkortad körväg för vissa turer acceptabel. Så fä linjer som möjligt i vatje suåk. Om det fmns flera linjer i samma stråk ska gemensamma hållplatser och körvägar eftersträvas liksom koordinering av tidrabeuen. Centrala bytespunkter i form av en cemmlt bcjägen hållplats eftersttivas i varje större tätort, där byten kan ske mellan alla linjer (stadsbuss, regionbuss, tågtrafik och servicercsor). Viktiga resrelationer tilj, &.in eller inom städerna ska normalt inte kräva mer än ett byte. Prioriterade anslutningar. för linjer som har flera anslutningar med andra linjer ska dc anslutningar som hat störst antal bytcsrcsenärcr prioriteras. Samordning av parallelltrafik. I dc stråk där det finns paraltel1 tåg-, stadsbuss- eller regionbusstratik ska samordning ske. Där tåg och buss går parallellt är tågtrafiken normalt huvudalternativet. Funktionshinderanpassade matarpunkter. All närtrafik och övrig svag tmfik skall mata till punkter i det överordnade trafiknätet, som är funktionshinderanpassade. Prioritera tiuginglighetsanpassning där många reser. I första hand anpassas tåg, stadsbusstrafik och starka regionala busstråk. Trygga och säkra lösningar. Region Dalarna ska aktivt arbeta för god trygghet. Syftet med att genomfc;ra åtgärder är att förbättra resultaten och öka måluppfyuelscn inom kouektivtraflkens ekonomiska ramat. En förutsättning för att åstadkomma dctta är att konstatera vilka förändringar och förbättringar som behövcr genomföras. Det är väsentligt att Region Dalama som regional kollektivtrafikmyndighet, AB Dalatrafik, Tåg i Bergslagen AB, kommuner och landsting tillsammans kardägger och analyserar vilka behov som fmns gäuande ledning, organisation och resursanvändning. Dalarnas behov av kollektivtrafik Dalarnas geografi och befolkning Dalarna är ett vidsträckt landskap pi närmare km 2 och hat invånare. I genomsnitt bor det ca. 10 invånare per kvadratkilometer jämf<irt med genomsnittet i Sverige som har 23 invånare per kvadratkilometer. Borlänge är den mest tätbefolkad kommunen med 85 invånare per kvadratkilometer medan Älvdalen har 1 invånare per 10

16 kvadratkilometer, vilket visa på de skilda förutsätmingama som finns i Dalarna för att skapa kouektivttafik med jämnförbar/likvärdig kvalitel Näringslivets transportbehov Dalarna är ett ekonomiskt starkt område har ett divenifierat näringsliv som domineras av skogsbruk, tiuverkningsindustri och turism. Länet är Sveriges fjärde största cxportlän med ca.j8 miljarder kronor i exportvärde där stål- och metallindustrin samt pappcrs- och trävaruindustri är dominerande inslag. Den tunga industrin genererar en stor andel godstransporter. En hög andel transporteras idag på järnväg, exempdvis har 25 procent av Sveriges aua godstransporter med järnväg Dalarna som mil eller passerar genom länet. Det råder dock kapacitetsbrist i järnvägsnätet idag. B()rlänge har t ex järnväg åt fem hall, men endast enkelspår i aua riktningar. I nuläget väljer flera företag i Dalarna bort järnvägen för sina transporter p.g.a. för läg tijlförlidighet/ kapacitet trots att det finns företag som är mycket väl lämpade alt nyttja jä.rnvägen för sina transporter. Energieffektiva och driftssäjaa järnvägstransporter ir en förutsättning för Dalarnas industriers ()verlcvnad samt för kouektivuafikens utveckling. För att bevara industrins konkurtenskrah, skapa möjligheter för människor an bo och arbeta på olika stäuen i regionen och samtidigt verka för ett resuneffektivt energisystem är det en förutsättning med stora satsningar för att fä ett fungerande järnvägsnät med en utbyggd kapacitet. l'aluo-borlängeregionen utgör en stark arbetsmarknad för dc omkringtiggande kommunerna. Arbetspendlingcn ger en ökad tillgänglighet till arbetsplatser lokaliserade utanför bostadskommunen vilket kan väga upp en svag utveckling i den lokala arbc:tsmnrknaden. Arbetspcndling kan även förbättra möjligheten att kombinera ett attraktivt boende med ett attraktivt arbete. Syskonstiderna Falun och Borlänge har vuxit fram som ett handc:ls- och administrativt centrum i länet. vilken ytterligare hefåsts med IKEA-etableriogen i Borlänge. Städerna rillsammans tjänar även som viktiga cradsportknutpunkter i länet. Med den diversifiering som rider i näringslivet i länet är det fortsatt viktigt att näringslivets specialisering kvarstår för att utgöra konkurrenskraft i förhlllande till omvärlden. Arbetspendling Näringslivsstrukturen och möjligheterna till förvärvsarbete vari('"rar betydligt medan olika kommuner i Dalarna, vilket framhåller vikten av till&edstäuande kommunikaåoner medan de lokala arbetsmarknaderna. Detta för att säkerställa att både män och kvinnor kan ta den arbetsmarknad som finns inom ett skäligt avstånd från bostaden. Framtidens arbetsliv stället nya krav på kollektivtrafiken bla. genom att framtidens arhetspendlarc reser längre och på mer spridda tider. Dc lokala arbetsmarknaderna i Dalarna definieras idag av SCS enligt följande: "ansbro Malung - Sälen 11

17 Mora - OISa - Älvdalen Borlänge - Falun - G8f,rtlef - Säter - Rättvik- Leksand Avesta- HedemoCl (Fagersta) l.udvika - Smedjebacken (-Ljusnarsberg) Emellertid ser de lokala arbetsmarknaderna olika ut för män och kvinnor eftersom kvinnor i regel inte pendlar i sanuna grad som män. Små arbetsm:uknadsrcgioner är särskilt sårbara vid strukturomvandlingar eller andra föriindringar i näringslivet såsom nedläggningar av stc)uc arbetsplatser vilket på både kort och läng sikt kan förändra vardagsresandet i Dalarna varför dct är angeläget att skapa större arbetsmarknadsregioner genom en ökad arbetspendling. 4 procent respektive 5 procent av Dalarnas arbetsföra invånare pendlar in respektive ut från länet. Nedan visas arbecspendlingsflöden för olika delar a\' Dalarna. Pendlingen är mest omfattande i dc centrala delarna av länet och särskilt utefter Dalabanan/Siljansbanan där antalet pendlare övc1'liugcr Delsträckan Falun-Borlänge sticker ut där knappt 6000 pendlare byter stad varje dag i samband mt:d sitt arbete. I länets södra del finns en omfattande pendling mellan J.udvika och Smedjcbacken ex:h även vidare mot Fagersta. En relativt omfattande pendling sker även mellan Falun-Hofors och Falun-Gävle. I Västerdalarna är pendlingen mer begränsad och den pendling som flnns sker i första hand inom respektive kommun. Från Björno och österut ökar dock pendlingen mot Borlänge. Den tydliga slut'iatsen som kan dras av dc siffror vi haft tillgång till jämfört med 3l'bctspendlingsdata fr.ln tidigare, är att pendlingen ökat Alla kommuner har pendlare. BRUT'R)PENDLlHG 20IZIIEUAN LAHliTI KOMMUNER SINSEMELLAN OCH VlK1IGARl RelAl1OHERUTANJIOR LANET _... 1O_... 1Io_0d ' - $C8j11A11$) -...IIopo_ --,- flwl: A.. 80r hl Got /lod LoII LOII liol _ Oro 1181 _ SIl V... AH F. _ GoIft _... LPII"...'... _811>..""," _. till: A."... -go f_ Gopol w,_.~.,:...' 21 ;'SIl...,o 'D Il l_a _og.sa... M.,. O... -A_it ""... ~" s... v._ ~ - F_..,. I~ Gel_,.~... '0 10 '00 :II _!~ '-"-I Nor...,,~... '» s_..., J:!., sor... 'o SI...'III '20 ~,o '-at. l' SO Y,lIaI, 'td '\O 'c IG."" mc,*.tf.i IQI ~60 I~ II) l?> 1$\0 1I~ ~ 11'1 '0!",ID., 'a 10 ::II.> &1: ~o ::'.,.:. 21' t, ',N ]0 ljo >0 lo.. JO o~ 10 >G I~ n t..: '0 ':10 so eu 'Q oit' 0!!,!tO...!,.: l'..t;~ '!!: ~ Iii; lo!l'~.. ~.i f :C :1\,n >~ ", " " -, "U,. '" "'~ )U! Jre ",~ 'l' ao 10 I~ 10 '0 ioi 10,:.:!4 'fg 70 SD JO ~.1: '1C: 12: -:11:!)le J'!':' \Q.. ~t :!I ", ~1\J,. ;.1.(1 -!..., lj -1\3..:.~ Ull ", 4D 4V 10 ~~IJ u' :0 it ;) '" :-; ~r to!.:,~.( J". 0" 10 SO la :t> 1) " I~.,.,,.. )el 7 ~ H) Jl~ $'J Ut.'.1 ~i' ~;.'0... o.. ~ I't.l~ ll' -\J r, i~ il) )~ :fi le.. lj 12

18 Bruttopendling 2012 mellan kommunerna i Dalarnas län Antal pendlare I i - 'SI-3oo : i I ~ ~ I ~ :....~ IbIUr:G-S~IQr: KaUs' SCD (RAMS) BeaItI81r11119' RegIOn Dalarna eakoiut1dskblla O Lanlmllt8'i8~ COO'-OI4S ~OT Sveriges kommuner och landsting har genom statistik från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. (RAMS) identifierat fyra kategorier av pendlare. Pendlarna bildar tillsammans en dynamisk massa s()m driver på arbetsmarknads-förstoring. För nästan alla kommuner inverkar pendling och region förstoring positivt pi kommunernas tilhräxt, arbetskraftsförsötjning och lönenivåcr. Dctta har gjort att allt fler kommuner anser att utvecklingen i storstäderna är av stor vikt för den egna kommunen även om den avständsmå5sigt kan ligga mil där ifrån. Detta bekräftas av statistiken där pendlingen nationellt sett har ökat i allt vidare cirklat in mot storstäderna. 13

19 Numera framhålls pendling och regionförstoring som svaret på många kommunet5 problem med minskad befolkning och svag arbetsmarknad. Sveriges näringslivschefer ansåg till exempel i cn enkätundersökning av Sveriges kommuner och landsting frio december 2006 att regionförstoring och kommunikationer var kommunens viktigaste tillväxtfaluor. Besöksnäringens transportbehov Besöksniringen är en växande industri i Dalarna och länet är Sveriges fjärde största besöksdesånation samt ledande turistlän bortsett från de tre storstadsregionerna. Sälen, Idre- och Grövelsjöfjällen är norra Europas st()rsta vintcrdestination Under högsäsong rör sig varje vecka drygt besökare i området vilket innebär att Malung Sälen och Älvdalens kommuner ökar sin befolkning betydligt under vintetsäsongen. t\ven Siljansbygden har en betydande ruri... m och det fmns ett organiserat rurismsamarbete mellan kommunerna över den svensknorska gränsen. Sommarrurismen är mest omfattande i SjJjansbygden men är även under stark utveckling i DaJafjällcn. I Dalarna arrangeras ocksa stom arrangemang inom idrott och kultur som t.ex. Vasaloppsveckan i Sälen I Mora, Vansbrosimningen, Svenska SkidspeJc:n, Dansbandsvcckan i Malung, R.1ttviks Classic Car Wcek. Peace & J.ove i Borlänge, Avesta Art och nationalscenen DalhaUa. t\ ven stora mästerskap anordnas som t.ex. skid-vm 201 S i Falun. Av dagens totala resande till Dalarna är ca.30 procent fritids~sor. Näst illtill90 procent av dessa besökare kommer till sitt besöksmål i Dalarna med bil medan drygt 8 procent tar bussen. Tiget har en JAg andel på 1,5 procent och flyget står för 0,4 procent. Resornas kouektivtrafikandcl står i och med detta för mindre än 10 procent av samtliga resor. Transportbehov till utbildning En tredjedel av Dalarnas totala resande utgörs av tesor till och från skolan. Varje kommun har sitt eget skolskjutsreglclncntc, utifrin en ram utarbetad av Region Dalarna, med dc regler som gäller för att man ska vara berätågad till skolskjuts cl1cr skolkort för resor i linjetrafiken. Skolkorten kan även förses med tågmärke, vilket berättigar till resor med TAg i Bergslagen och SJ till och från skolan. Elever som miste resa med tåg utanför länet (t. ex. Fagersta eller Kopparberg) behiwer ett pendlarkort som köps direkt frin operatören. Den moderna skolan innebär aut fler fria skolval och fria tider i stort sett genom alla stadier. Framför aut inom gymnasieskolan konuner detta att medföra en ökad gmd av pendling till dc studieorter som erbjuder de propan som eleverna önskar studera. Allt fler yrkeshögskoleutbildningar finns och planeras även på flera ortet i läner, vilket ställer krav pi pend1ingsanöjlighetcr. Antalet skolelever minskar dock på grund av minskande barnkuuar vilket påverkar kouektivtraflkutbudet och därmed ocksa tillgången till kollektivtrafik för övriga grupper i samhället. Det är således viktigt med flexibilitet även i organisation och planering av kollektivtrafiken för att klara sådana omställningar. 14

20 I länet finns Högskolan Dalarna med campus i Borlänge och Falun. Under 2010 studerade drygt unika pe.tsoner på Högskolan Dalama endera på campus ellet på distans. Högskolan Dalarna har statkt bidragit till en kraftig ökning av utbudet av högre utbildning i länet. Boende i länet har även möjlighet att dagspendla med tåg till bland annat Högskolan i Gävle, Örebro och Uppsala universitet för att ta del av ett rikt och varierat utbildningsutbud. Dock finns det ett behov av att förbättra tillgängligheten och öka kapaciteten på järnvägsnätet för att uppnå bättre kopplingar medan länet och universitetsstäderna. Att resa till och från Dalarna Som resenär kan man resa till och från Dalarna på många olika sätt. Upphandlad busstrafik över länsgränserna omfattar följande sträckor: Falun - Hofors - Gävle Mora - Svcg - Östersund Mora - Furudal- Edsb}'ll Falun - Enviken - Edsbyn Ludvika - Smedjebacken - Fagersta AVClSta/Krylbo- Fagctsta/Norbcrg Malung - Torsby Masexprcssen trafikerar sträckan Dalarna - Stockholm på alla dagar utom tisdag och onsdag. Swcbus Express kör tmfik till/fran Stockholm, Karlstad, Örebro och söderut samt trafikerar även \,issa sträckor inom länet. Go By Bus trafikerar sträckan Stockholm - Ludvika. Med Fjällexpresscn kan man resa fdn bl.a. Danmark, Skåne, Halland, Göteborg till Sälen, Orsa Grönklitt. Idre och Grövelsjc)n. Från Stockholm och Uppsala går det att resa till Bjursås samt till Sälen, ldre och GrÖvelsjön. Dessa fyra trafikföretag bedriver kollektivtrafik på rent kommersiella villkor. Utöver dessa bedrivs även ren beställningstrafik. Dalarna bar direkta järnvägsförbindelser med Örebro, Västerås och Gävle genom tågsystemet Tag i Bergslagen AB. Kommersiell tågtrafik bedrivs av Ugäkcrict i Bergslagen AB (fagab) som trafikerar sträckan Falun - Göteborg samt av SJ som tmfikerar sträckan Mora respektive Falun till Stockholm. I Dalarna finn.'1 tva flygplatser med reguljärtrafik, Dala Airport i Borlänge och Mora-Siljan Flygplats i Mora. Inrikes flygrutter är: Borlänge - Göteborg/Landvetter (Direktflyg) Borlänge - Malmö/Sturup (Direktflyg) Borlänge - Arlanda (Direktflyg) Mora - Stockholm/Arlanda (Avies) Mora - Ängelh()lm (Kullaflyg) Från Borlänge går också Wider året chartertrafik tid Gran Canaria, Kreta, Antalya, Rhodos och Thailand. 15

21 Dc ~tora lra iikoödena genom Dalarna är friil11st langs riksvägama 50 ocb 70, s:irskilr i Einscemru ltl blun-borlänge och Mora med trafikllödcil pa funlo n per dygn. Trafikfli'idct är t i dvi~' intcnsin även på Europaväg J 6/riksväg 71 till Srikn med 11)000 fordon per dygn i veckohelgerna under \.'inrersiisongt:n. Vid miirning på riksv:ig 4S vid rastplatsen Lis~k()gsåsen ligger lra!'iknöc!et p il J 100 fordon i gt:noltlsnitt sett över hela årer. Under veckohelgerna passerar dock ca fordon u.nder vi.ntt:[ 'äwngen samt ca.. ) 000 fonlotl under sommarsiisongen, vilket kan ses som maxvärden vad gäller tr:llikflöj t. Kollektivtrafiken idag i Dalarna I den upphandlade bus~trafjken i Dalarna giirs nästan 400()O resor om dagen v-ilkcr utgiir kll:lppr 13 miljoner resor \'arje år (under en dag med besdrliga vlnterförhällandt:11 görs I Sil in 60()(JO resor). Trafiken bedrivs med en 80 rallnndsbygdslinjer och ctt W-tal liilorts1.injer vja tot:llt 350 I hå llplatsl:r. BlI ~sr<.:::;andet ha r v:uil:rar n:lgol limler Je senaste 10 :irl:1l från 13,7 miljoner resor at 2000 till 12,9 mi ljoner resor är Re~allJel iikar friirnst i tiir()rt:-:tnfikcn. Några stora. rrafuwmläggnjngar på senare tid som böl' nämnas är f alun 200S och BarEinge 20( infi)rde~ även 10-minurersuaftk mdlan Falun och Borlänge. Dct enskilt största [ramgängslecc.::ptct för (kil positlva res:lnjcutvecklingen har varit den fiirrätade och regelbundna linjdl"afikeo med buss. Resandet har legal relaan srabi.lr dc ~enastc ;iren. Ökningen i re sandet 20 l I bestar framför ;'IlII aven ökning :1V k005ll1nent:rcsorna, d.v.s. betalande resenärer. Skolko rtsresander har legat I'ebtivt sr:\bilt dc SC ll a~tc UO :1.rCI1. 10 ~ ~ 8 ~...., t: 6 o ~ 4 ';;j 2 ~ o a Skolkortsresor IIKonsumentresor Resandet fördelat på skolkorts- och konsumentresor S ,OS , ,36 4,23 4,17 4, ,6S 8, ,S 8, , ,8 20 l I var knucktivtraekens marknadsandel i Dalarna 9,2() procent och dct kan kollsrateras att marknadshndelell bar tnlllskat vid jiitnförelse med 2010 (9,77 procent). Trots en resalldeökning för minskar markn:ttl.;andclen, vilket yrtcrjjgare fiirslärker bilden :tv atr invånarna i Dalarna har ett för riket högt bilinnchav samt: all. i.nsatser bt:hövet göras mr alt ni\. dcn uppsatta miil.bild en. ivlarknadsandclarna p:l dc olika Sil: kcil ligger mclbn 7-16 pwccnt. And elen iir dock hejgsl i stråken CJ r;ingesberg - Ludvika - Bcnlinge - Fa lun. I-Eir L1nns också dct. bilsl.:l lraflkutbudet. Delsträckan falun - Borlänge har enligt llngcc-irliga be6iknll1gar en marknadsandel på ca. 20 procent. \6

22 KoUektivtrafiknätet är väl utvecklat efte~ de större trafikstråken i l)ajarnll.. Dc regionala busslinjerna täcker stor del av det allminna vägnätet och dc större tätorterna. Även om kollektivtrafiknätet är väl utvecklat efter de större trafikstdken är turtätheten på vissa busslinjer låg, i synnerhet på busslinjer med lågt resandeunderlag där kollektivtrafiken endast finns till för att tillgodose skolungdomars behov av resor till skolan. För att studera ttafikutbudet mer detaljerat i form av linjedragningar i länet samt fakta i form av bl.a. antal påstigande, antal turer och kostnadstäckning, se 'Trafikförsörjningsplanen". Vröver busstrafiken kör Tåg i Bergslagen (TiB) regional och interregional tågtrafik i Dalarnas län, Örebro län, Västmanlands län och Gävlcbor!,'lS län. Det gemensamma bolaget ng i Berf:,tSlagen bildades i juni 2001 av de fyra läncn. Arbete pågår ständigt med att utvcckla den framtida regionala tågtrafiken och planering sker i hög grad utifrån den ut.redning om tågpendling i Dalarna som Region Dalarna genomförde 200ft Före TiS:s trafikstart år 2000 genomfördes totalt ca.l miljon tågresor, vilket kan jämföras med 3 miljoner som är beräknat resande för Under 2011 genomfördes resor pil ng i Bcrgslagcll med periodkort, vilket är en ökning med resor jämfört med Korr.resande i Dalarna utgjordes under 2011 av vanlig.! länskortsresor och skolkortsresor genomfördes resor på S1:5 tåg med periodkort, vilket är en minskning med resor fran föregående år. Hera utredningar visar att det idag råder kapacitetsbrist på Dalarnas järnvägsnät som förhindrar ökad turtäthet utan att vissa åtgärder genomförs. Detta p.g.a att persontagtrafiken samsas med godstågtrafiken om tillgången ti11 spårutrymme. Det finns ett behov av att förbättra detta och även lninska ned restiden pil en del sträckor för att j större utsträckning möjliggöra konkurrens gentemot bilrcsandet. Som tidigare nämnts arbetar kollekrivtrafikmyndigheten och TiB utifrån den genomförda tågpendlarutredningen 2008 och det kan konstateras att det fortfarande finns åtgärder som ännu inte tillgodosetts. Särskild kollektivtrafik Den särskilda kollektivtrafiken, som omfattar fårdtjänst, riksfårdtjänst. omsorgsresor, sjukresor, skol- och särskoleskjutsar, resor till och från korttidsboende och kc)mmunresor, d. v.s. resor som kräver särskilt tillstånd samt kompletteringstraflk, har utvecklats i hela länet. Sedan traftkstarten den 1 juli 2007 har all särskild kollektivtrafik i Dalarnas län samordnats i Dalatraflks regi via länets gemensamma bcställningscenttal, BC Dalarna. På årsbasis hanterols ca resebcställningar i systemet. Trafiken kan vara anropsstyrd eller linjcbunden och utförs yrkesmässigt med personbilar eller specialfordon. Dcn pågående planeringen for upphandling av ny trafik med trafikstart 2014 syftar till att integrera särskild och allmän kouektivtrafik till ett gemensamt kouekrivtrafiksystem och öppna upp den särskilda kollektiv-trafiken för alla resenärer. En utveckling av att åka kombinerad färdtjänst mellan auolän- och särskild kollektivtrafik har genomförts under Då började DaJatrafik erbjuda de fåidtjänstbcriitrigade ett värdekort/fårdtjänst. Kortet kan laddas med en summa pengar eller om resenären väljer att bctala kontant i samband med sin resa. Innehavare av värdekort/ färdtjänst får auåd ta med en ledsagare kostnadsfritt- En?ontaxa enligt ovan gäller även i detta fall. Antal 17

23 fårdtjänstbcrättigade i Dalarna är ca personer. Antal fårdtjänstbeställningar via BcställningsCClltl.'lllcn är ca och antalet omsorgsresor ca Senicercsor (särskild kollektivtraftk) är saanhällssubvenclonerad uafik som inte är öppen för alla utan kräver någon form av tillstånd. Med serviceresor avse färdtjänst, riksfårdtjänst, omsorgsresor. sjukresor, skolskjutsar och säiskolesk;utsar, resor till och från korrridsboende samt övriga kommunresor utförda av mindre fordon. I-Iuvuddclen av resorna gäller fårdtjänst-. omsorgs- och sjukresur. Resorna utmärks av att resenären har behov aven högre grad av individuell service för att resan skall kunna genomföras. Sedan 1 juli 2007 samordnas alla serviceresor i Dalatrafiks regi. Detta regleras i ett samarbetsavtal mellan landstinget och kommunerna och ett uppdragsavtal till Dalatrafik. Avtalen gäller t.o.m. den 31 december 2011 och har en uppsägningstid om minst ett ar. Eftersom ingen har sagt upp avtalen är de förlängda till och med Trafiken samordnas via Be Dalarna. På årsbac;is innebär det att ca beställningar. Patienter som, efter utfärdande av specialistremiss, kallas till högspccialiserad vård och behandling utanför hemlandstinget ar ersättning for resa till och frän vården med billigaste möjliga fårdanedel och med hänsyn till personens medicinska, fysi.c;ka och psy1ciska hälsotillstånd. Vid sjukresor till och frän Gävlc samt Örcbro sker resorna i huvudsak med låg i Bergslagen. Sjukresor till och från Uppsala/ Stockholm sker i huvudsak med landstingel<; sjukreselinje. Om det medicinska behovet kräver annat färdsätt t.ex. taxi! specialfordon måste detta intygas av remitterande vårdenhet i Landsångct Dalarna. En indikation på hur många som har rätt till ersättning för sjukresa och som använder sig av denna rätt kan ges av antalet sjukbesök i länet i relanon till antalet sjukresor. Antalet utförda sjukresor i relation till antalet vårdbesök ger en indikation om att cirka 9 procent uulyttjar denna rätt. Trafik över länsgräns Geografiskt sett avgränsas det regionala resandet till länet med undantag av dc interregionala linjer som redovisas nedan. Detta för att skapa en helhet i ttafik- systemet som gagnar resenä.ren. Dessa linjer har karaktären av vardagsresande och räknas därmed enligt definition som regional trafik. Samtid har hållits med respektive angränsande myndighet där protokoll har upprättats övcr vem som hanterar vilken linje vad gäller beslut av tra.fikplikt. Linje 41 Falun - Hofors - Gävle Linje 245 Mora - Svcg - Östersund Linje 104 Mora - Furudal- Edsbyn Linje 39 Falun - Enviken - Edsbyn J.inje 36 Ludvika - Smedjebacken - Fagersra I.inje 500 Fagersta/Norberg - Avesta/Krylbo Linje 209 Torsby -Malung 18

24 Förutom dessa linjer ser gärna den regionaja kollektivtrafdunyndq,rheten att traftk ijver läns- och riksgränserna uppmuntras, t ex busstrafik mellan Dalarna - Karlstad och Sälen Trysil. Det är oklart hur omfattande arbets- och studiependling kan konuna att ske och sannolikt är det mera fritid'lr.esande och turlsmrcsande som kommer att dominera. Även om det kan i förlängningen stimulera till ökad aktionsradie vad gäller arbete och studier. Kommersiell trafik Den nuvarande lagstiftningen som infördes 1 januari 2012 innebär att kouektivtrafikföretag fått och inom aua geografiska marknadsscgment får etablera kommersiell kollektivtrafik. Redan tidigare har riksdagen be.c;lutat att öppna marknaden för persontrafik pi järnväg frän och med den 1 oktober avskaffades även den begränsning som hindrat kommersiella bussförctag att bedriva lokal och regional kollektivtrafik. Därigenom skulle dynamiken ökas på kollektivtrafikmarknaden vilket fran centralt håll menades kunna bidra till ett större utbud av kollektivtrafik och ökat resande. Kollektivtrafikens marknadsandel i landet har under en rad år varit förhållandevis stabil mellan 13 och 19 procent av de markbundna inrikes persontransporterna. Den lokala och regionala kollektivtrafiken har under fleta år bedrivits av trafikhuvudmännen. Trafiken subventioneras till i genomsnitt hälften) Dalanla är intäktsfinansieringsgraden, alltså biljett och kortintäkter ca. 55 procent. Där ingår intäkter från kommunernas köp av skolskjutskort. Den totala subventioneringsgraden är ca.go procent. Upphandlad trafik är attraktiv för trafikentreprenörer genom långa avralstider. Dessa förbållande gäller både buss och tåg. Inte ens i landets mest tätbefolkade områden finns många exempel på kommersiell busstrafik 110m en del av kollektivtrafiken eder tågtrartk. där upphandlad och kommersiell trafik trafikerar samma sträcka, sträckan U ppsala Stockholm är undantaget. Kommersiell tdgtrafik finns på Dalabanan och Siljansbanan samt mellan Falun och Göteborg. Skulle det starta subventionerad upphandlad trafik på dessa rcserclationer hela strilekan skulle den kommersiella trafiken minska. För utveckling av tågtrafikenkommersiell eller subventionerad- finns ett effektivt hinder i form av frånvaron av dubbelspår och svårigheter att få tag i muande materiel som uppfyller alla moderna krav på komfort och säkerhet och sist men inte minst betydelsefullt, minskad tiljgång på LIkgligen. Möjligheten för entreprenörer att starta kommersiell trafik är att hitta reserclationcl som idag inte trafikeras, t.ex.. utifrån arbetspendlingsstatistik. Då skulle tillgången på trafik öka och en affårsmässig möjlighet skapas. Sannolikheten är dock låg eftersom såd.'lda satsningar blir riskfyllda projekt i glesbefolkade områden. 19

25 Framtida regional trafik i Dalarna För att möta transportbehoven i Dalarna ska kollektivtrafiken möjliggöra en högre tiljgänglighet än idag till arbete, studier, vård och omsorg. Resor till fritidsaktiviteter och besöksnäringen i regionen skall utgecklas. Detta for att upprätthålla och utveckla attraktiviteten i regionen. Dalarnas invånare kan ha långa avstånd mellan bostad och arbete. Det är troligt att minga kommer att \iilja att dagpendla till sitt arbete eder studieort om restiden upplevs som rimlig. Tidigare forskning har visat att en restid mellan 45 minuter - en timme, motsvarande ca. 80 km, anses som en rimlig grins för vardagspendling. Det skuue vidga arbetsmarknads.regionema ytterligare, även över länsgräns. Kollektivtrafiken skall vara utformad på ett vis som täcker upp olika grupper av medborgares resebehov och inte tvingar medborgare till att byta bostadsort på grund av studier eller arbete utan snarare bidrar till regionrorstoring. Fortsatt utveckling Kollektivtrafiken skall kunna erbjuda ett trafjkutbud som medger enkla och bekväma resor som inte tar autför lång tid att genomföra. Samtidigt är det viktigt att våga fukuscra på och prioritera starka pendlingsstdk samt stråk som bidrar till regionforstoring. Genom att anpassa kollektivtratikutbudet mot resenäremas behov av kollektivtrafik har kollektivtrafiken möjlighet att pllverka resandet i riktning mot en mer hiubar utveckling på bekostnad av privatbilismen. Möjligheterna finns främst i de starka striken där det finns ett kundunderlag som medger en hög niva av service och hög turtäthet. Planeringen inför kommande trafik strävar efter att skapa ett sammanhållet trafik-system för au kollektivtrafik där färdtjänst, skolskjuts-, sjuk- och komplcttcringstra6ksresor, s.k. serviceresor. samordnas med aumän kollektivtrafik i ett och samma trafiksystem. Med anpassade transportfordon, god styrning, tillämpning av s.k. flexlinjer och anropsstyrd trafik kan landsbygdstrafjken behillas med högre nyttjande och bättre kostnadseffektivitet. Taxi ses som en viktig aktör för att uppni detta. I Dalarna handlar det om att ge länets invånare ett alternativ tm personbil och att skapa resmöjlighctcr för personer utan bil. Den pägåcndc planeringen för upphandling av ny trafik med crafikstart 2014 syftar till att integrera särskild och IlDmän kollektivtrafik till ett gemensamt kollektivcraflks)"stem. Relevans är ett viktigt inslag i trafikplaneringen. Det innebär att det ska finnas möjligheter för resenären att på ett snabbt, säkert, enkelt och prisrirt sätt kunna nyttja kollektivtrafiken vid den tidpunkt som passar. Det handlar således om att hitta den ekonomiskt optimala nivån for människors tillgänglighet och möjlighet att nyttja trafiken. För att uppnå relevans bör tätortstrafiken och stomlinjer gå med 10 minuters mcllanrum j högtraf.aktid och med 20 minuters mellanrum under övriga tider. Dct är även av vikt att ha en tät och regelbunden trafik med fasta avgingstider beroende på olika forutsättningar i länet. Den regionala trafiken bör där järnvägsnätet så tillltcr ske med tig. Region Dalarnas utredning om pendling med tåg skall där vara vägledande. Detta innebär att tåg &ån trafikerade linjer samtidigt skajl angöra och avgå från Borlänge C en gång i åmmen i högtrafiktid. Möjlighet ska finnas att utveclda den regionala tlgtra6ken mot Uppsala och 20