TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Remissutgåva

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014 2018. Remissutgåva"

Transkript

1 TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM REGIONALT trafikförsörjningsprogram Remissutgåva t 1 u

2 Innehåll Ordförklaringar 3 Bakgrund 4 Lagstiftningens intentioner 4 Nya möjligheter för kollektivtrafiken 4 Nationella transportpolitiska mål 5 Fördubbling 5 Avtal om ansvar för regional kollektivtrafik i Värmlands län 5 Organisation 5 Delegation 6 Kommersiell trafik 6 Samråd 6 Resultat av samråden 6 Syfte och vision 8 Syfte 8 Vision för den regionala utvecklingen i Värmland 8 Vision för kollektivtrafiken i Värmland 8 Kollektivtrafik ett viktigt verktyg för hållbar utveckling och regionalt tillväxtarbete 9 Behov av kollektivtrafik 9 Kollektivtrafiksystemet i Värmland, nuläge 10 Övergripande kollektivtrafikstrategi 11 Principer för trafikutveckling 11 Överväganden 12 Sammanfattning 12 Förutsättningar 13 Tidsplan 13 Myndighetens ledning och styrning 13 Politiskt samrådsforum 14 Viktiga arbetsområden 14 Medborgar- och resenärsperspektivet 14 Jämställdhet 14 Konkurrensneutralitet 14 Mål 15 Målområde: Tillgänglighet för regional tillväxt 16 Målområde: Attraktivitet och användbarhet 17 Målområde: Hållbar utveckling 18 Målområde: Resurseffektivitet 19 Aktiviteter och genomförande 20 Principer för genomförande 20 Roller och ansvar 20 Kollektivtrafikmyndigheten 21 Kommunerna och landstinget 21 Trafikentreprenörerna 21 Trafikverket 21 Beslut om Allmän trafikplikt 21 Kommersiell trafik 22 Tillgång till infrastruktur 22 Stödsystem 22 Uppföljning 22 Bilaga 1. Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Värmlands län 23 Bilaga 2. Nulägesbeskrivning 28 Bilaga 3. Ekonomisk analys 36 Bilaga 4. Funktionsanpassning av bytespunkter och linjer 42 Bilaga 5. Infrastruktur 45 t 2 u

3 Ordförklaringar Allmän trafikplikt Den trafik som finansieras med offentliga medel omfattas av allmän trafikplikt. Kollektivtrafikmyndigheten fattar beslut om allmän trafikplikt med utgångspunkt i de mål som beskrivs i trafikförsörjningsprogrammet. Bytespunkt En hållplats där det är möjligt för resenären att byta mellan olika trafikslag och linjer. Hållplats En anvisad plats där det är möjligt att stiga på och av kollektivtrafik i linjetrafik. Kommersiell trafik Ett mål med den nya lagstiftningen är att uppmuntra privata aktörer att bedriva kollektivtrafik i privat regi. Den trafik som inte finansieras med offentliga medel benämns som kommersiell trafik. Pendlarparkering En parkeringsplats för bil, cykel och moped i anslutning till en bytespunkt för kollektivtrafiken. Syftet med en pendlarparkering är att erbjuda medborgarna en möjlighet att ta sig med eget fordon till bytespunkten för att sedan fortsätta med kollektivtrafiken. Regional Kollektivtrafik Regional kollektivtrafik är trafik som till sin karaktär och faktiskt nyttjande tillgodoser medborgarnas behov av arbetspendling och övrigt vardagsresande, både inom länet och över länsgräns samt tätortstrafik. Trafikentreprenör Den entreprenör som på uppdrag av en trafikorganisatör bedriver kollektivtrafik. Trafikorganisatör Värmlandstrafik och Karlstadsbuss är trafikorganisatörer. De har på delegation av kollektivtrafikmyndigheten i uppdrag att upphandla och bedriva kollektivtrafik enligt allmän trafikplikt. t 3 u

4 Bakgrund Trafikförsörjningsprogrammet är det långsiktiga strategiska dokumentet för kollektivtrafik i Värmlands län. Programmet ger en bild av hur kollektivtrafiken är tänkt att utvecklas under perioden Med utgångspunkt i programmet formuleras detaljerade planer för trafiken. I Bilaga 2 ges en nulägesbeskrivning av kollektivtrafiken i Värmland. Trafikförsörjningsprogrammet gäller för all regional kollektivtrafik inom Värmlands län och utgör grunden för beslut om allmän trafikplikt, d.v.s. den trafik som samhället står för. Oavsett beslut om allmän trafikplikt kan kommersiella företag, genom anmälan till myndigheten, etablera kommersiell trafik. Lagstiftningens intentioner Lag 2010:1065 om kollektivtrafik trädde i kraft 1 januari Enligt denna ska det i varje län finnas en regional kollektivtrafikmyndighet med det övergripande ansvaret för den regionala kollektivtrafiken. Med den nya lagstiftningen finns ett mål om att öka samverkan mellan kollektivtrafik och övrig samhällsplanering samt att underlätta för kommersiella aktörer. Det finns även en ambition om att tydliggöra rollfördelningen mellan de olika aktörerna och att ge kollektivtrafiken en tydligare roll i den regionala utvecklingen. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten har i uppdrag att i samråd med berörda aktörer ta fram ett trafikförsörjningsprogram som beskriver målen med kollektivtrafiken inom länet och över länsgräns. Därutöver har myndigheten i uppdrag att fatta beslut om allmän trafikplikt samt att årligen sammanställa en rapport över den trafik som bedrivs enligt allmän trafikplikt. I myndighetens uppdrag ingår även att verka för att samordna den kollektivtrafik som bedrivs inom länet. Nya möjligheter för kollektivtrafiken I Värmland finns sedan tidigare en väl fungerande kollektivtrafik som bedrivs av Värmlandstrafik AB och Karlstads kommun i form av Karlstadsbuss. Att den strategiska beslutsnivån nu samlats i en myndighet ger ökade förutsättningar för att samordna kollektivtrafiken till ett gemensamt system för medborgarna. I lagstiftningen betonas vikten av att genomföra samråd med berörda aktörer vid framtagandet av trafikförsörjningsprogrammet, bland annat för att stärka sambandet mellan kollektivtrafik och övrig samhällsplanering. Att samla det strategiska ansvaret för kollektivtrafiken inom en myndighet innebär ökade möjligheter att ta ett samlat långsiktigt ansvar för de investeringar i trafiksystemets infrastruktur som behövs för att åstadkomma en gemensam arbetsmarknad i Värmland. En väl utvecklad kollektivtrafik är en viktig förutsättning för t 4 u

5 medborgarnas rörlighet och därmed för arbetspendling och kompetensförsörjning. Det innebär även möjligheter att minska trafiksystemets negativa miljöpåverkan. Nationella transportpolitiska mål Riksdagen har beslutat att ett övergripande mål för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet har delats upp i funktionsmål och hänsynsmål. Funktionsmålet handlar om tillgänglighet. Både att kollektivtrafiken ska vara användbar för alla medborgare och att den ska bidra till att främja den regionala utvecklingen genom att möjliggöra välfungerande och snabba transporter. Hänsynsmålen tar upp områdena säkerhet, miljö och hälsa. Målet är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken samt att transportsystemet ska utformas för ökad hälsa hos medborgarna och att Sverige år 2030 är oberoende av fossila bränslen. Hänsynsmålen svarar väl mot Europeiska unionens 2020-mål om minskade utsläpp och ökad andel förnybar energianvändning. Fördubbling På nationell nivå har branschen, genom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik (Svensk kollektivtrafik, Bussbranschens Riksförbund, Tågoperatörerna, Taxiförbundet, Sveriges Kommuner och Landsting och Trafikverket), tagit ett gemensamt initiativ med målet att fördubbla det kollektiva resandet till år 2020 och på sikt fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel. Enligt kollektivtrafikbarometern låg marknadsandelen för kollektivtrafiken i Värmland på 12,3 procent under 2011, vilket innebär en ökning med 48 procent sedan Avtal om ansvar för regional kollektivtrafik i Värmlands län Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Värmlands län träffades i slutet av 2011 mellan landstinget och de 16 kommunerna i Värmland. I avtalet regleras kollektivtrafikmyndighetens organisation, delegation till Värmlandstrafik AB respektive Karlstads kommun (trafikorganisatörerna) och rollfördelning mellan de olika aktörerna, trafikförsörjningsprogram, allmän trafikplikt, finansiering samt gemensamma utgångspunkter för kollektivtrafikens utveckling. I bilaga 1 bifogas avtalet i sin helhet. Organisation Den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Värmland har placerats i Region Värmland, vilket innebär att regionfullmäktige är högsta beslutande organ. Under regionfullmäktige har det inrättats en kollektivtrafiknämnd med nio ledamöter och fem ersättare. Nämnden tar fram förslag till trafikförsörjningsprogram och är myndighetens uppdragsgivare gentemot trafikorganisatörerna att upphandla trafik enligt beslut om allmän trafikplikt. Planeringen av trafiken ska ske samordnat med övrig samhällsplanering. Kollektivtrafikmyndigheten Regionfullmäktige Kollektivtrafiknämnden Enheten för kollektivtrafik Delegation enligt avtal Värmlandstrafik AB Karlstads kommun Karlstadsbuss t 5 u

6 Den som är ledamot eller ersättare i kollektivtrafiknämnden kan inte samtidigt vara ledamot eller ersättare i styrelsen för Värmlandstrafik AB eller stadsbyggnadsnämnden i Karlstads kommun. Till stöd för kollektivtrafiknämnden finns en enhet för kollektivtrafik inom Region Värmland. Värmlandstrafik AB var fram till 31 december 2011 trafikhuvudman i Värmland och är från och med 1 januari 2012 helägt av Region Värmland. Karlstadsbuss är den enhet under stadsbyggnadsnämnden i Karlstads kommun som upphandlar tätortstrafik i Karlstad. Värmlandstrafik och Karlstadsbuss är myndighetens trafikorganisatörer på delegation av myndigheten och fungerar därmed som en del av myndigheten inom delegationens område. Delegation Regionfullmäktige har delegerat till Karlstads kommun att upphandla och teckna avtal om tätortstrafik inom kommunen och till Värmlandstrafik AB att upphandla och teckna avtal om all regional kollektivtrafik i Värmland, förutom den trafik som delegerats till Karlstads kommun. I delegationerna uttrycks att de båda trafikorganisatörernas arbete ska ske i nära samråd med varandra och med myndigheten, samt att båda ska verka för att öka det kollektiva resandet och öka marknadsandelen i förhållande till bilen. I delegationen ligger också ansvar för tillhörande uppgifter och driftfrågor som trafikplanering, informationssystem och trafiktekniska frågor. Kommersiell trafik Ett av målen med den nya lagstiftningen är att öppna upp kollektivtrafikmarknaden för kommersiell trafik som bedrivs utan skattesubventioner. Därför betonas särskilt att villkoren för tillträde till bytespunkter och annan infrastruktur ska vara utformade så att tillträde sker på lika villkor. Den aktör som önskar bedriva kollektivtrafik på kommersiell grund ska anmäla detta till den regionala kollektivtrafikmyndigheten senast 21 dagar före trafikstart. I anmälan ska tydligt framgå vilken eller vilka linjer som anmälan gäller. Om en aktör har för avsikt att upphöra med kollektivtrafik ska anmälan vara myndigheten tillhanda senast 21 dagar innan trafiken upphör. Anmälan ska innehålla vilken eller vilka linjer som berörs. För resenären är det, för att fullt ut dra nytta av eventuella kommersiella linjer, betydelsefullt att det skapas förutsättningar för biljettsamverkan mellan de kommersiella aktörerna och den offentligt finansierade trafiken. I det arbetet bör myndigheten ha en aktiv roll. I bilaga 2 redovisas den kommersiella trafik som bedrivs i dagsläget. Samråd I lagstiftningen betonas vikten av utförligt samråd med berörda parter som en del i processen med att ta fram ett trafikförsörjningsprogram. Under perioden februari till juni har en omfattande samrådsprocess genomförts. Samråd har skett med kommunerna i två omgångar där de delats upp i fyra geografiska grupperingar. Inbjudna till samråd med kommunerna var ledande politiker och berörda tjänstemän i respektive kommun. Vid första samrådet var syftet att presentera myndigheten och berätta om processen med trafikförsörjningsprogrammet samt att inhämta viktiga frågor från kommunernas perspektiv. Inför andra tillfället gavs kommunerna möjlighet att genomföra lokala samråd med medborgare, samt lokala företag och intresseorganisationer. För att underlätta kommunernas samråd hade en checklista med diskussionspunkter tillställts kommunerna. Under den andra omgången gjordes en avstämning kring de punkter som tagits upp under den första omgången och de lokala synpunkter som tillkommit. I april bjöd myndigheten in representanter från landstinget, näringslivet, utförare, fackliga organisationer samt brukarorganisationer till två temadagar för att inhämta vilka frågor som de anser viktiga. För de aktörer som inte hade möjlighet att närvara i april anordnades ytterligare två samrådstillfällen i början av juni. Under våren har det även genomförts samrådsmöten med de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Dalarnas län, Västra Götalandsregionen samt Örebro län. Resultat av samråden I de flesta frågor har det funnits en bred samstämmighet om vilka områden som är viktigt att utveckla. De områden som särskilt betonats har varit: Arbetspendling I samtliga samråd har arbetspendlingen betonats som ett prioriterat område. För att kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt alternativ för arbetspendling har restid, bekvämlighet och möjlighet att arbeta under resan lyfts fram som viktiga punkter. Tillförlitlighet Handikapporganisationerna har fört fram synpunkter om att trafiken måste vara tillförlitlig för de med funktionsnedsättning. Som exempel t 6 u

7 nämndes att det då en avgång med anpassat fordon drabbas av trafikstörning är det viktigt att även ersättningsfordonet är funktionsanpassat. Grundstrukturen bekräftas I samråden har det funnits en enighet om att trafiken fungerar bra och att programmet bör bygga vidare på den grundstruktur som finns. De mål som presenterats om regional utveckling, trafik över länsgräns samt riksgränsen mot Norge och koppling till Stockholm, Göteborg och Oslo ses som relevanta för Värmlands utveckling. Samband med övrig samhällsplanering Det har betonats i samråden att kollektivtrafiken är en del i samhällsplaneringen. De som deltagit i samråden menar att kollektivtrafiken måste ses som en del i ett helhetstänk för den regionala utvecklingen och arbetet för att minska negativ miljöpåverkan från persontransporter. Ett gemensamt system Lagstiftningens intentioner om att samordna trafiken bekräftas. Även om trafiken organiseras genom dubbla delegationer är det viktigt att den för medborgarna fungerar som ett gemensamt system för att göra det så enkelt som möjligt att resa kollektivt. Något som särskilt har poängterats är behovet av välfungerande bytespunkter mellan regional trafik och tätortstrafik. I synnerhet framhålls behovet av ett resecentrum i Karlstad och det nya busstråk, så kallade BRT-stråk (Bus Rapid Transit) som Karlstadsbuss utreder. Vid flera av samrådsmötena har det även framkommit önskemål om att ytterligare samordna samhällsbetalda transporter och att även särskild kollektivtrafik ska vara tillgänglig för allmänheten i mån av plats. Socialt resande Även om arbetspendling och studiependling har lyfts fram som ett prioriterat område för kollektivtrafiken har det vid samråden påpekats att kollektivtrafiken också fyller en betydelsefull social servicefunktion genom att ge den som inte har tillgång till bil möjlighet att transportera sig även för andra resbehov. Det kan bidra till en ökad jämlikhet. I de diskussionerna har vikten av att erbjuda en viss basservice i hela länet lyfts fram. God ekonomisk hushållning En punkt som har betonats i samråden med kommunerna är god ekonomisk hushållning, att de mål som beskrivs i programmet ska vara ekonomiskt realistiska att genomföra. t 7 u

8 Syfte och vision Syfte Kollektivtrafikens övergripande syfte är vara ett verktyg för att uppnå långsiktigt hållbar regional tillväxt genom ökad tillgänglighet, både i form av användbarhet för alla resenärer och i form av tillgänglighet till de lokala arbetsmarknaderna, samt storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Oslo. Vision för den regionala utvecklingen i Värmland I det regionala utvecklingsprogrammet som antagits av Region Värmland uttrycks en övergripande vision för Värmland: I det regionala utvecklingsprogrammet definieras fem särskilt viktiga målområden för att visionen ska bli verklighet: Ledarskap Innovativa miljöer Kompetensförsörjning Tillgänglighet/Användbarhet Livskvalitet Vision för kollektivtrafiken i Värmland VISION VÄRMLAND VÄXER OCH KÄNNER INGA GRÄNSER Värmland växer och känner inga gränser. Värmland växer på många sätt. Mångfald, kompetens och upplevelser får oss att växa som människor. Kunskap och innovation ger våra företag en stark position i världen. Vi kliver över invanda gränser. Av alla slag, varje dag och överallt. Vi vågar utmana oss själva. Vi lever i ett samhälle där alla kommer till sin rätt. Kvinna som man, inflyttare som värmlänning, barn som vuxen. Kollektivtrafiken i Värmland är ett sammanhållet, smidigt och effektivt transportsystem för hela länet samt till och från länet, som en del i ett samlat regionalt tillväxtarbete och som är resenärens bästa alternativ för dagliga resor och bidrar till En långsiktigt hållbar utveckling Ökad tillväxt Ökad tillgänglighet i förhållande till storstadsregionerna Stockholm, Oslo och Göteborg Ökad jämställdhet Världen mår bra av mer Värmland och Värmland av mer värld. Värmland växer och känner inga gränser! t 8 u

9 Kollektivtrafik ett viktigt verktyg för hållbar utveckling och regionalt tillväxtarbete Kollektivtrafiken har stor betydelse för att bidra till en hållbar utveckling. Detta är väl dokumenterat när det gäller hållbarhetsperspektivet för att minska klimat-påverkan. Kollektivtrafikens effekter på den regionala tillväxten som enskild faktor är svår att påvisa enligt den forskning som finns i dag. Orsaken till detta är svårigheten att isolera effekten av en enskild faktor i de processer som styr tillväxten. Det kan även noteras att forskningen på området i dagsläget är begränsad. Kollektivtrafiken medverkar dock till regionförstoring, den enskilt viktigaste tillväxtbefrämjande faktorn under de senaste decennierna. Genom regionförsto-ring utökas möjligheterna till specialisering och differentiering i de lokala arbetsmarknaderna. Kompetensförsörjning för företagen underlättas och utveckl-ingsmöjligheterna för individen förbättras. Kollektivtrafiken är även ett viktigt verktyg för att förbättra stadsmiljön i be-folkningscentra där biltrafikens omfattning behöver minskas. Kollektivtrafiken har en viktig roll för ökad jämställdhet och jämlikhet. I ett långsiktigt perspektiv kommer den tidigare förhärskande synen på kollektivtra-fiken som ett komplement till bilen som bas för persontransporterna i samhället att modifieras till en medveten strategi att ersätta bilen i väsentliga delar. En långsiktig strategi för trafiken som innebär en förändrad, utvecklad syn på dess roll i samhällsplaneringen är en förutsättning för att åstadkomma detta. Behov av kollektivtrafik Arbetspendling Befolkningen i Värmland är i stor utsträckning koncentrerad till området kring Vänerbäckenet med Karlstad som centrum. De lokala arbetsmarknaderna domi-neras av Karlstads lokala arbetsmarknadsregion, vilken omfattar tio kommuner i Värmland samt Åmåls kommun i Västra Götalandsregionen. De värmlands-kommuner som ännu inte ingår i Karlstads arbetsmarknadsregion är Årjäng, Eda, Torsby Hagfors, Filipstad och Storfors. Potentialen för resande mätt i arbetspendling är störst i Karlstad med krans-kommuner Grums, Kil, Forshaga och Hammarö, där antalet arbetspendlare över kommungränser uppgår till ca 12500, hälften av den sammanlagda volymen som för länet uppgår till ca Den största pendlingsströmmen går från Ham-marö till Karlstad med ca Pendlingen är koncentrerad mellan Karlstad och Säffle/ Åmål, Arvika/Eda, Sunne/Torsby, Forshaga/ Munkfors/Hagfors samt Kristinehamn. Från Årjäng och Filipstad är volymerna lägre. Arbetspendlingen över länsgränsen mot Västra Götaland är betydande mellan Säffle och Åmåls kommuner, mindre omfattande mellan Kristinehamn och Gull-spång, Mariestad. Arbetspendlingen mellan Värmlands och Örebro län är betydande främst från Kristinehamn och Storfors till Karlskoga, Degerfors och Örebro. Arbetspendlingen mellan Värmlands och Dalarnas län är obetydlig. Över riksgränsen mot Norge är pendlingen omfattande från Årjäng mot Oslo, Marker och Eidsbergs kommuner samt från Eda kommun mot Kongsvinger och Oslo. Även från Torsby är pendlingen till Norge betydande, Pendlingsströmmarna i motsatt riktning är obetydliga. Arbetspendlingen mellan kommunerna (2009) enligt SCB:s statistik samt över läns- och riksgränser (2008) enligt Statnord redovisas i separat tabell, bilaga 2. Studiependling Skolskjutsar för grundskoleelever är ett kommunalt ansvar som i många fall kan lösas genom samordning med kollektivtrafiken. Gymnasieelever har genom de senaste decenniernas skolreformer blivit mer rör-liga. I Värmland sker denna utveckling enligt samma mönster som för den lo-kala arbetsmarknaden. Inpendling sker från hela länet till det regionala centrat i Karlstad/Hammarös gymnasieområde. Utvecklingen redovisas i skolverkets rapport Skolmarknadens geografi från okt Värmland är en av två fallstudier i rapporten, bilaga 2. Utvecklingen pekar på en ökande studiependling om följer mönstren i arbetspendlingen. Detta ställer krav såväl på den regionala trafiken som anslutningarna i Karlstads tätort för att komma till de olika skolorna. Studiependlingen till Karlstads Universitet sker i första hand inom Karlstads tätort och dess närområden. Distansutbildning sker i betydande omfattning, vil-ket medför resor från samtliga kommuner och även detta markerar betydelsen av den regionala trafiken samt kopplingarna till Karlstads tätortstrafik, i vilken Universitetet är en viktig knutpunkt. t 9 u

10 Större arbetsplatser Eftersom arbetspendlingen är den viktigaste basen för kollektivtrafikens utveckling är det viktigt att identifiera och lösa anslutningar till de största arbetsplatserna/arbetsområdena. Detta gäller såväl offentliga anläggningar som Centralsjuk-huset i Karlstad, länets största arbetsplats med ca 3000 anställda, industri- och handelsområden samt anläggningar inom besöksnäringen. I den gemensamma dialogen har kommunerna ett ansvar för att identifiera och framföra behov av den här typen. Serviceresor Behov att säkerställa ett grundutbud av kollektivtrafik finns i områden där kollektivtrafik sker i begränsad omfattning. Trafiken ska kunna erbjuda möjligheter för serviceresor till närmaste ort för exempelvis personlig service, myndighetskontakter och inköp. Syftet med trafikformen är att skapa förutsättningar för bättre service för boende i sådana områden. Övriga samhällsbetalda persontransporter Skolskjutsar för grundskoleelever samt färdtjänst är ett ansvar för kommunerna. Landstinget ansvarar för sjukresor till vårdinrättningarna. Värmlandstrafik AB har efter överenskommelse med kommunerna övertagit ansvaret för färdtjänsten i samtliga kommuner utom Karlstad. Omfattningen av de nämnda åtagandena är betydande och en viktig uppgift för myndigheten är att åstadkomma samordning för att lösa de olika behoven och för att förbättra effektiviteten ur ett helhetsperspektiv. Kollektivtrafiksystemet i Värmland, nuläge Kollektivtrafiksystemet i Värmland De planeringsprinciper som enligt forskning och erfarenheter ska ligga till grund för transportsystemets uppbyggnad ska vara: En tydlig struktur i linjetrafiken Integration mellan lokala och regionala system Hög prioritet och framkomlighet i fysiskt hänseende En genomarbetad koppling till samhällsplanering på lokal och regional nivå Grunderna i den linjestruktur som är basen i kollektivtrafiksystemet i Värmland uppfyller väl dessa kriterier. (bilaga 2) Det regionala kollektivtrafiksystemet är uppbyggt med ett antal stomlinjer för buss- och tågtrafik. Systemet följer de etablerade kommunikationsstråken med inriktning på trafiken till och från Karlstad med relativt svaga tvärförbindelser. En kraftfull utbyggnad har genomförts för såväl buss- som tågtrafiken under det senaste decenniet. Stomlinjerna följer mycket väl pendlingsmönstren. 80 procent av arbetspendlingen över kommungränser följer stomlinjemönstret. Busstrafiken i Karlstads tätort har ett väl utbyggt nät med viktigaste omstigningsplatsen på Stora torget. Även här har en kraftfull utbyggnad genomförts under det senaste decenniet. Systemets uppbyggnad i detalj redovisas i bilaga 2. Investeringar i infrastruktur En fortsatt utbyggnad av trafiken med fullt kapacitetsutnyttjande och för att nå målsättningarna för marknadsandel och resandeutveckling förutsätter även vik-tiga åtgärder i infrastrukturen som förbättrar framkomligheten i såväl väg-som järnvägsnätet. Dessa förutsätter finansiering från andra parter främst Trafikverket och kommunerna. De viktigaste objekten redovisas i bilaga 5. t 10 u

11 Övergripande kollektivtrafikstrategi Principer för trafikutveckling Utbyggnad av trafik ska ske där det finns resandepotential, vilket innebär en prioritering av utveckling i områden med omfattande pendling. Här kan kollektivtrafiken vara ett förstahandsval och bidra till förstärkning och förstoring av de lokala arbetsmarknadsregionerna. Trafikutvecklingen ska bidra till en god tillgänglighet i enlighet med målen i kapitel 5 med inriktning att kunna erbjuda ett grundutbud i områden med litet resande där linjelagd kollektivtrafik kan bedrivas i begränsad omfattning. Samråd Trafiksystemet som helhet ska vara attraktivt och användbart ur ett resenärsper-spektiv och visa ett effektivt resursutnyttjande ur ett medborgarperspektiv. För-utsättningen för att klara detta är ett fortlöpande samråd mellan myndigheten, kommunerna, landstinget samt trafikorganisatörerna. Kollektivtrafiknämndens Samrådsforum och de regelbundna nätverksträffarna för ansvariga politiker och tjänstemän i kommunerna och landstinget är naturliga arenor för detta. Hela resan Ur ett resenärsperspektiv är helheten i resan avgörande för attraktivitet och an-vändbarhet, vilket styr valet av färdmedel. Kollektivtrafikens fortsatta utveckl-ing ska baseras på en helhetssyn som beaktar och tillvaratar möjligheterna att underlätta individens val. Resmöjligheter och restider ska motsvara behovet hos resenärerna. Restiderna påverkas av väg- respektive banstandard, fordonstyper samt en väl anpassad hållplatsstruktur med fungerande bytespunkter. Tillgänglighet till bil- och cykelparkeringar samt gångstråk ökar attraktiviteten. Tydliga gemensamma informations- och betalsystem är avgörande för resenärernas benägenhet att välja att åka kollektivt. Trafikorganisatörerna i länet ska erbjuda gemensam information och ha samordnade betalsystem med enkla övergångsregler Områden med hög resandepotential Omfattningen av arbets- och studiependling är störst i Karlstad och kranskom-munerna. För att öka kollektivtrafikens marknadsandel måste denna potential tillvaratas. Viktiga frågor i detta sammanhang är restider i den regionala trafiken och tätortstrafiken samt väl fungerande kopplingar mellan regional trafik och tätortstrafik. Gemensam arbetsmarknadsregion Möjligheterna till arbetspendling och studiependling är en avgörande förutsätt-ning för en positiv regional utveckling. Inriktningen är att Värmland ska utveck-las till en gemensam arbetsmarknadsregion. Resmöjligheter och restider ska utvecklas så att arbetspendling mellan samtliga kommunhuvudorter och Karlstad möjliggörs. t 11 u

12 Trafik över länsgränser och riksgränsen mot Norge Möjligheterna att arbetspendla över länsgränserna och riksgränsen mot Norge ska utvecklas för att stimulera rörligheten och tillvarata de befintliga potentialerna. Utveckling av de gemensamma arbetsmarknaderna ska underlättas även här. En förutsättning för detta är regelbundna samråd och upprättande av trafikavtal med berörda parter. Koppling mellan regional trafik och tätortstrafik En nyckelfråga för trafiksystemets funktionalitet är kopplingen mellan den regionala trafiken och tätortstrafiken, främst i Karlstads tätort. Väl fungerande kopplingspunkter med tydlig information är avgörande ur ett resenärsperspektiv. Dessa samordningsfrågor har högsta prioritet för myndigheten. Områden med begränsade möjligheter att bedriva linjelagd kollektivtrafik En ny form av servicetrafik, närtrafik ska utvecklas för att tillhandahålla ett grundutbud i områden där kollektivtrafik idag finns i begränsad omfattning. Närtrafik är en form av anropsstyrd trafik och utgör ett komplement till övrig servicetrafik och linjetrafik. Trafiken ska erbjuda ett visst utbud av kollektivtrafik så att serviceresor kan utföras till närmaste ort för exempelvis personlig service, myndighetskontakter och inköp. Myndigheten avser att ha en aktiv roll för att tillsammans med trafikorganisatörerna och Karlstads Universitet åstadkomma detta. Kommersiell trafik Myndigheten ska föra en aktiv dialog med aktörerna på den kommersiella marknaden om intresse för och möjligheterna att etablera kommersiella lösningar och beakta resultatet av dialogen vid beslut om allmän trafikplikt. Myndigheten ska tillse att konkurrensneutralitet upprätthålls i alla led. Överväganden Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka. Detta ger bättre miljö och effektivare resursanvändning. Samtidigt skapas förutsättningar för regional tillväxt genom att de lokala arbetsmarknaderna förstoras och knyts samman. Kollektivtrafiken ska även erbjuda möjligheter till resor för olika ändamål i hela länet. Trafiken ska vara tillgänglig och bidra till balans geografiskt och mellan olika befolkningsgrupper. Trafikutvecklingen måste bygga på en avvägning mellan marknadsorientering och geografisk täckning. Den samlade kollektivtrafiken i Värmland kommer således att formas utifrån dessa avvägningar samt de ekonomiska, tekniska, marknadsmässiga och andra omständigheter som trafiken bedrivs under. Sammanfattning Inriktningen är att: Utveckla den regionala tåg- och busstrafiken för att möjliggöra arbets- och studiependling mellan samtliga kommunhuvudorter och Karlstad. Utveckla trafiken för att tillvarata det stora behovet av arbetspendling i Karlstad och kranskommunerna Förbättra möjligheterna för dagsresor till storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Oslo. Utveckla system för servicetrafik i områden med begränsade möjligheter till linjelagd kollektivtrafik. Verka för att framkomligheten för kollektivtrafikens fordon i väg- och järnvägsnätet förbättras. t 12 u

13 Förutsättningar Tidsplan De målsättningar som presenteras i programmet är långsiktiga och de bärande principerna sträcker sig till 2025, med konkretisering av perioden fram till Det kommer att genomföras en årlig uppföljning av programmet och en större översyn en gång varje mandatperiod. Värmlandstrafik och Karlstadsbuss har i uppdrag att ta fram underlag för den långsiktiga planeringen av trafikutvecklingen. Myndighetens ledning och styrning I myndighetens uppdrag ingår att arbeta med ledning och styrning. Med styrning avses de system, policys och rutiner som är själva infrastrukturen i styr- och ledningssystemet, exempelvis övergripande mål, resursfördelning, uppföljning och utvärdering. Ledning fokuserar på de informella processerna och hur hårdvaran i form av mål, budget och resultat hanteras och förverkligas i dialog och process inom organisationen. I fråga om ledningsperspektivet är ledarskapet och organisationskulturen avgörande. I framtagandet av trafikförsörjningsprogrammet har det genomförts ett brett samrådsförfarande. Det är betydelsefullt att samråd med berörda aktörer fortsätter att vara en del i myndighetens arbete. Viktiga parter att samråda med är trafikorganisatörerna, kommuner och landsting, representanter från näringslivet, samt medborgar- och resenärsorganisationer. Politiskt samrådsforum Kollektivtrafiknämnden har tagit initiativ till ett politiskt samrådsforum mellan kollektivtrafiknämnden och trafikorganisatörerna för att diskutera trafikutveckling och andra frågor av gemensamt intresse. Samrådsforumet består av ordförande och vice ordförande i kollektivtrafiknämnden, Värmlandstrafik AB och Stadsbyggnadsnämnden i Karlstads kommun, samt respektive chefstjänsteman. Viktiga arbetsområden Några områden som är viktiga att arbeta särskilt med inom området för ledning och styrning är: Definiera roller och ansvar Myndighetens roll och ansvar gentemot andra aktörer ska tydliggöras. En del i det arbetet är att i kollektivtrafiknämnden ta fram tydliga principer för hur olika typer av frågor ska hanteras samt vilka frågor som nämnden ska ta ställning till. Plan för uppföljning av verksamheten En plan för uppföljning av verksamheten ska tas fram. Där ska framgå vad som ska följas upp, hur ofta det ska följas upp samt vilken metod som ska användas. Uppföljningen ska samordnas med Region Värmlands övriga uppföljning och finnas med i Region Värmlands delårs- och årsrapporter. t 13 u

14 Samråd För att kollektivtrafiken ska bli en naturlig del i den regionala utvecklingen är det viktigt att stärka sambandet mellan kollektivtrafik och övrig samhällsplanering. Kollektivtrafikmyndigheten ska verka för att det i planeringsstadiet tas hänsyn till kollektivtrafikens förutsättningar och behov av infrastruktur. I kollektivtrafikmyndighetens arbete är därför löpande samråd med berörda aktörer viktigt. Samverkan med Trafikverket är en viktig del i detta. Utveckling Myndigheten har det övergripande ansvaret för kollektivtrafiken i Värmland. Därför är det betydelsefullt att löpande arbeta med att bygga upp myndighetens kunskapsbas och att i samarbete med trafikorganisatörerna utveckla kollektivtrafiken. Karlstads universitet är en betydelsefull resurs både vad gäller utveckling och kunskapsuppbyggande arbete. Det är viktigt att myndigheten drar nytta av den kompetensen. Medborgar- och resenärsperspektivet För att uppnå målet om ökat resande måste kollektivtrafiken upplevas som tillräckligt attraktiv för att de som idag inte reser kollektivt ska vilja välja kollektivtrafiken. Medborgar- och resenärsperspektivet handlar om att det ska vara enkelt att resa kollektivt och att trafikutbudet är relevant. Det innebär åtgärder för att förenkla för resenären vad gäller tillgänglighet, biljettsystem, linjekartor, tidtabeller och information om kollektivtrafiken. Bussar och tåg på tider som passar resenärernas behov, enkla byten med tydlig information vid bytespunkterna och system som är lätta att lära sig är också viktigt. Jämställdhet En viktig del i medborgarperspektivet är att bidra till ökad jämställdhet. Jämställdhet i trafikplaneringen handlar om att se till kvinnors och mäns erfarenheter, prioriteringar och behov. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter att påverka trafikens utformning och drift. Kollektivtrafiken vara ett attraktivt och användbart resealternativ för såväl kvinnor som män. Konkurrensneutralitet I propositionen om den nya lagen om kollektivtrafik betonas vikten av att myndigheten säkerställer konkurrensneutral tillgång till infrastruktur i form av bland annat bytespunkter och depåer. Vid utformande av riktlinjer för tillträde till offentlig infrastruktur är det viktigt att säkerställa att även taxi har tillgång till bytespunkter och depåer. I enlighet med en nationellt framtagen vägledning, samt i samråd med Värmlandstrafik och Karlstadsbuss, kommer myndigheten upprätta tydliga riktlinjer för tilldelning av infrastruktur. Nationella transportpolitiska mål Regionalt utvecklingsprogram Regionalt trafikförsörjningsprogram Konkreta mål (Beslutas av trafikorganisatörerna) t 14 u

15 Mål Med utgångspunkt i samrådsprocessen, de nationella transportpolitiska målen, det regionala utvecklingsprogrammet och Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Värmland har fyra övergripande målområden arbetats fram: Tillgänglighet för regional tillväxt ansluter till det nationella funktionsmålet om att bidra till den regionala utvecklingen genom att öka transportsystemets tillgänglighet. Det tar sikte på kollektivtrafikens förutsättningar för arbetspendling och fokuserar på fysisk tillgänglighet i form av hållplats- och linjestruktur, system för trafikinformation och bokning. Därmed knyter det även an till de regionala utvecklingsmålen om kompetensförsörjning och tillgänglighet. Attraktivitet och användbarhet knyter an till det nationella målet om funktionsanpassning samt det regionala utvecklingsmålet om livskvalitet genom att fokusera på marknadsandel, nöjdhet och användbarhet. Hållbar utveckling anknyter till det nationella hänsynsmålet om minskad miljöpåverkan samt de regionala utvecklingsmålen om livskvalitet. Det tar främst sikte på resurseffektivitet och minskad andel fossila bränslen. Resurseffektivitet ansluter till det övergripande nationella målet om ett samhällseffektivt transportsystem. Ett effektivt utnyttjande av de ekonomiska resurserna är även en förutsättning för att uppnå den regionala visionen om att Värmland växer. Målområdet handlar om samverkan, självfinansieringsgrad och kostnadseffektivitet. Eftersom målen inte är inriktade på drift av trafiken finns det ett behov för trafikorganisatörerna att utforma konkreta mål med utgångspunkt i de övergripande målen i trafikförsörjningsprogrammet. På följande sidor presenteras målområdena mer utförligt kompletterat med kriterier för uppföljning. t 15 u

16 Målområde: Tillgänglighet för regional tillväxt Kollektivtrafikens betydelse för regional tillväxt består i att öka tillgängligheten genom att erbjuda invånarna i Värmland välfungerande förbindelser inom länet och över länsgränsen, samt över riksgränsen mot Norge. Det ger förutsättningar för binda samman länet och skapa en gemensam arbetsmarknad samt ökar möjligheterna för näringslivet att upprätthålla goda kontakter med omvärlden. Välfungerande förbindelser till och från samt inom Värmland med ökade möjligheter till övrigt vardags- och fritidsresande kan även bidra till att öka Värmlands attraktivitet som besöksmål. Det ökar även jämlikheten eftersom en utbyggd kollektivtrafik gör det möjligt att resa även för dem som inte har tillgång till bil. För att åstadkomma detta är det viktigt att samordna trafiken till ett gemensamt system med välfungerande bytespunkter och smidiga byten mellan olika trafikslag. I Karlstad har behovet av ett gemensamt resecentrum för samtliga trafikslag, samt ett s.k. BRT-stråk med bytespunkter mot regional trafik lyfts fram som viktiga frågor att arbeta med. Samverkan mellan andra transportslag och kollektivtrafik är nödvändigt i de delar av länet där det vore alltför kostnadskrävande att erbjuda kollektivtrafik från dörr till dörr. Pendlarparkeringar för bil och cykel är viktiga delar i planeringen av bytespunkter. Turism- och besöksnäringen är ett viktigt område för den regionala utvecklingen i Värmland. Kollektivtrafikens roll är framförallt att göra det möjligt för personal att ta sig till och från sitt arbete, men välfungerande kollektivtrafik kan även bidra till att öka besöksrelaterat resande. För kommersiella aktörer bör det finnas goda möjligheter att skapa nya trafiklösningar genom samverkan med besöksnäringen. Mål: Kollektivtrafiken ska stärka regionens tillgänglighet och utveckling genom ett sammanhållet nät av regional trafik och tätortstrafik, förbindelser över länsgräns och kopplingar mot Örebro samt storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Oslo. Indikatorer för uppföljning av mål och målvärde: Resmöjligheter (Restidskvot beräknat som förhållandet mellan bil och kollektivtrafik mellan resecentra eller motsvarande.) Källa: Samtrafik Resrobot och Hitta.se 2018 ska 90 procent av länets invånare ha dagliga resmöjligheter med regionaltrafik mellan kommunhuvudorter och Karlstad med restidskvot mindre än 1,5 för buss (eller buss/tåg) och restidskvot 1 eller mindre för tåg. Mellan Karlstad och Hammarö med restidskvot mindre än ska 90 procent av invånarna i kommuner med tätortstrafik ha dagliga resmöjligheter inom tätorten med restidskvot mindre än ska det finnas dagliga resmöjligheter med interregional tågtrafik mellan Karlstad och Örebro och mellan Karlstad och Kongsvinger med max 1,5 timmars restid ska det finnas dagliga resmöjligheter med interregional tågtrafik mellan Karlstad och storstadsregionerna Stockholm med max 2 timmars restid Göteborg med 2,5 och Oslo med max 3 timmars restid. (Källa Trafikorganisatörerna.) Resandeutveckling Antal resor ska fram till 2018 totalt öka med 3 procent per år. Totalt en ökning med cirka 22 procent för att nå 14 procent marknadsandel (mot 11,82 procent 2011). (Källa Trafikanalys och Trafikorganisatörerna.) t 16 u

17 Målområde: Attraktivitet och användbarhet Området attraktivitet och användbarhet handlar om hur individen upplever att systemet fungerar i olika avseenden. Kollektivtrafikens attraktivitet är kraftigt beroende av att den upplevs som snabb och enkel. Enhetliga och tydliga system för information och betalning samt ett samordnat trafikutbud för regional trafik och tätortstrafik är viktiga faktorer för att öka attraktiviteten. Även komfort och säkerhet är betydelsefullt. Förverkligande av det mål som beskrivs under området attraktivitet och användbarhet är till stor del en följd av arbetet med övriga målområden. Den regionala kollektivtrafiken ska med servicelinjer och färdtjänst, som komplement till tåg- och tätortstrafiken, kunna erbjuda ett länstäckande system för personer med funktionsnedsättning inom rörlighet, syn och hörsel. För att kollektivtrafiken ska vara användbar för samtliga resenärer på ett trafiksäkert sätt bör större hållplatser och bytespunkter vara funktionsanpassade, både vad gäller den fysiska tillgängligheten och trafikinformation. Systemet bör präglas av enkelhet, t.ex. att informationssystemen ska vara lättillgängliga och att det ska vara enkelt att köpa en biljett som passar resenärens resbehov. Enkelhet handlar även om smidiga byten mellan trafikslag, att det ska gå att betala hela resan vid samma tillfälle och att bytespunkter och hållplatser uppfyller resenärernas behov av användbarhet och service. För att kollektivtrafiken ska upplevas som attraktiv bör den upplevas som trygg och tillförlitlig. Det innebär att den ska vara tillräckligt robust för att trafikstörningar ska kunna undvikas i största möjliga mån och att trafikens grundstruktur ska präglas av kontinuitet. Vad gäller trygghet finns det även en säkerhetsaspekt som handlar om att kollektivtrafiken ska vara ett trafiksäkert alternativ, både vad gäller fordon, körsätt och bytespunkternas utformning. Indikatorer för uppföljning av mål och målvärde: Marknadsandel Inriktningen är fortsatt att kollektivtrafikens marknadsandel i Värmlands län som helhet ska öka. Kollektivtrafikens andel av resandet ska 2018 vara cirka 14 procent. (Källa Trafikanalys) Medborgar- och kundnöjdhet Andel medborgare respektive resenärer som är nöjda med kollektivtrafikens resmöjligheter, informations- och betalsystem, samt hur tryggt systemet upplevs. Andelen ska 2018 vara 70 procent för medborgare respektive 80 procent för resenärer. (Källa Kollektivtrafikbarometern och Trafikorganisatörerna.) Funktionsanpassning Andel bytespunkter och större hållplatser enligt bilaga 4 ska vid utgången av 2018 till 70 procent vara användbara för resenärer med funktionsnedsättning inom rörlighet, syn och hörsel. (Källa Trafikorganisatörerna.) Andel fordon användbara för resenärer med funktionsnedsättning inom rörlighet, syn och hörsel ska vid utgången av 2018 för tätortstrafik, system 900 och regionaltrafik med tåg vara minst 95 procent. (Källa FRIDA.) Mål: Kollektivtrafiken ska upplevas som ett attraktivt och användbart alternativ med enhetliga, gemensamma och lättillgängliga system. t 17 u

18 Målområde: Hållbar utveckling Ett ökat kollektivt resande innebär en minskning av de miljöskadliga utsläppen eftersom kollektivtrafiken ger mindre utsläpp per resenär än bilåkande. Kollektivtrafik är dessutom mer utrymmeseffektiv än biltrafik. Ett ökat kollektivt resande innebär därmed även minskad trängsel i tätorterna, både på gator och parkeringsplatser. Kollektivtrafikens omedelbara påverkan i form av buller har betydelse för livskvaliteten för dem som bor i direkt närhet till de stråk som trafikeras med kollektivtrafik. Att enbart öka kollektivtrafikens marknadsandel är dock inte tillräckligt för att minska transportsektorns negativa miljöpåverkan. Även de fordon som används i kollektivtrafiken bör ställas om till icke-fossila bränslen och minskad energiförbrukning per resenär. Myndigheten ska medverka i utvecklingen för nya fossilfria drivmedel. För att kollektivtrafiken ska bidra till att minska trafiksystemets negativa miljöpåverkan är det viktigt med många resenärer i fordonen. Om fordonen i kollektivtrafiken inte transporterar fler personer än vad som får plats i en bil kan kollektivtrafiken innebära en direkt negativ effekt jämfört med biltrafiken. Av den anledningen är det viktigt att lägga energi på att öka antalet resenärer i kollektivtrafiken för att uppnå positiva miljöeffekter. Indikatorer för uppföljning av mål och målvärde: Andel fossila bränslen Andel fordonskilometer med fossila bränslen ska vid utgången av 2018 minskat med 60 procent jämfört med år (Källa FRIDA.) Fordonens utsläpp av fossil koldioxid, kvävedioxider och partiklar per fordonskilometer ska vid utgången av 2025 ha minskat med 60 procent jämfört med (Källa FRIDA.) Bränsleförbrukning Förbrukning av fossila bränslen ska vid utgången av 2018 minskat med 60 procent relativt 2008 års förbrukning. (Källa FRIDA.) Mål: Kollektivtrafiken ska bidra till att öka energieffektiviteten och att minska trafiksystemets negativa miljöpåverkan. t 18 u

19 Målområde: Resurseffektivitet Eftersom kollektivtrafiken finansieras med skattepengar är det betydelsefullt att hela tiden verka för att resurserna utnyttjas effektivt och att verksamheten genomsyras av en god ekonomisk hushållning. Ett sätt att mäta hur effektiv kollektivtrafiken ur ett ekonomiskt perspektiv är att titta på hur stor del av trafiken som finansieras av biljettintäkter, självfinansieringsgraden. Kollektivtrafiken innebär en positiv samhällsekonomisk effekt eftersom den per definition är mer resurseffektiv än om motsvarande resande skett med bil. Värmlandstrafik redovisar i sin årsredovisning för 2011 att den regionala kollektivtrafiken innebar en samhällsekonomisk besparing på nästan 108 miljoner kronor för Värmland i form av ökad tillgänglighet och trafiksäkerhet samt minskade koldioxidutsläpp. En viktig del i att uppnå hög effektivitet är att anpassa utbudet efter resandepotentialen för att få så mycket resande som möjligt för pengarna. För att anpassa utbudet efter behov och resandepotential är det viktigt att både se över nyttjandet av den befintliga trafiken och att studera var det kan finnas behov av att utöka utbudet eller erbjuda nya linjesträckningar. Effektivitet innebär även att samordna lokal och regional trafik, samt övriga samhällsbetalda persontransporter för att skapa utrymme för ny trafik. För att öka kollektivtrafikens effektivitet är det viktigt att kollektivtrafiken blir en naturlig del i den övriga samhällsplaneringen. Vid planering av nya bostadsområden är det exempelvis betydelsefullt att ta hänsyn till kollektivtrafikens särskilda behov. Mål: Kollektivtrafiken ska planeras och genomföras för ökad resurseffektivitet. Indikatorer för uppföljning av mål och målvärde: Självfinansieringsgrad Hur stor del av kollektivtrafikens kostnader som finansieras med offentliga medel och hur stor del som finansieras med biljettintäkter. Det långsiktiga målet för kollektivtrafikens ekonomiska utveckling är att självfinansieringsgraden ska ligga på minst 50 procent. (Källa Trafikanalys och Trafikorganisatörerna.) Beläggningsgrad i upphandlad trafik totalt och i stråk Hur många resenärer som reser med fordonen i förhållande till antalet platser i fordonet. Beläggningsgraden totalt och i stomlinjerna. Målvärden för indikatorn kommer att tas fram under första halvåret (Källa Trafikorganisatörerna) Nettokostnad per resa i upphandlad trafik Hur mycket samhället subventionerar varje resa. Nettokostnad per resa totalt och i respektive stråk. Målvärden för indikatorn kommer att tas fram under första halvåret (Källa Trafikanalys och Trafikorganisatörerna.) Samhällsekonomisk nytta I vilken grad kollektivtrafiken bidrar till att minska andra samhällskostnader genom minskade fossila utsläpp, ökad tillgänglighet och ökad trafiksäkerhet. Inledningsvis mäts tre områden för samhällsekonomisk nytta. Miljöeffekten av att resenärer åker kollektivt istället för att ta bil. Tillgänglighet som gör att arbetslösa har/får möjlighet att pendla och därmed inte längre är arbetslösa. Ökad trafiksäkerhet när man åker kollektivt relativt annat trafiksätt (bil). Redovisning av eventuella ytterligare indikatorer och målvärden avvaktas för närmare utredning av en mer utvecklad modell för samhällsekonomisk nytta. t 19 u

20 Aktiviteter och genomförande Principer för genomförande Viktiga principer för genomförandet av trafikförsörjningsprogrammet är samverkan och tydlig ansvarsfördelning mellan aktörerna (kollektivtrafikmyndigheten, trafikorganisatörerna, kommunerna, landstinget och trafikverket). Det är även betydelsefullt med regelbunden uppföljning av verksamheten samt regelbundna samråd med berörda parter för att löpande inhämta synpunkter och information om hur trafiken fungerar. Roller och ansvar Den grundläggande ansvarsfördelningen fastslås i Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Värmlands län. Avtalet bifogas som bilaga 1. Många aktörer har en viktig roll för att det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska kunna genomföras. Vissa har ett direkt utpekat ansvar för vissa åtgärder, medan andra kan bidra till genomförandet genom egna initiativ och åtgärder. Kollektivtrafikmyndigheten Trafikverket Infrastruktur Behjälplig vid framtagandet av trafikförsörjningsprogram. Regionfullmäktige Högst ansvarig för kollektivtrafiken i Värmland. Beslutar om Trafikförsörjningsprogram och allmän trafikplikt. Kollektivtrafiknämnden Tar fram förslag till trafikförsörjningsprogram och allmän trafikplikt. Sammanställer årlig rapport om den trafik som bedrivs enligt allmän trafikplikt. Kommunerna Finansiering Bebyggelseplanering och väghållare för kommunalt vägnät. Bytespunkter och pendlarparkeringar. Tillgänglighetsanpassning. Landstinget Finansiering Delegation enligt avtal Värmlandstrafik Upphandling av regional kollektivtrafik, förutom inom Karlstads tätort. Utveckling av den praktiska verksamheten. Myndighetens expertorgan. Underlag för beslut om allmän trafikplikt, behov av investeringar i infrastrukturen samt för trafikutvecklingen. Karlstadsbuss Upphandling av kollektivtrafik inom Karlstads tätort. Utveckling av den praktiska verksamheten. Myndighetens expertorgan. Underlag för beslut om allmän trafikplikt, behov av investeringar i infrastrukturen samt för trafikutvecklingen. Trafikentreprenörer Dialogpart för trafikorganisatörerna Bedriver trafik på uppdrag av trafikorganisatörerna Trafikentreprenörer Dialogpart för trafikorganisatörerna Bedriver trafik på uppdrag av trafikorganisatörerna t 20 u

Regionalt trafikförsörjningsprogram 2014 2018

Regionalt trafikförsörjningsprogram 2014 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram 2014 2018 Region Värmland t 1 u Innehåll Ordförklaringar 3 Bakgrund 4 Lagstiftningens intentioner 4 Nya möjligheter för kollektivtrafiken 4 Nationella transportpolitiska

Läs mer

REGION VÄRMLAND. Verksamhetsuppdrag för Karlstads kommun/karlstadsbuss 2014

REGION VÄRMLAND. Verksamhetsuppdrag för Karlstads kommun/karlstadsbuss 2014 REGION VÄRMLAND Regionala kollektivtrafikmyndighetens Verksamhetsuppdrag för Karlstads kommun/karlstadsbuss 2014 RKM VU 2014 Karlstads kommun/karlstadsbuss Beslutad av Kollektivtrafiknämnden 2013-10-31

Läs mer

REGION VÄRMLAND. Verksamhetsuppdrag för Karlstads kommun/karlstadsbuss 2015

REGION VÄRMLAND. Verksamhetsuppdrag för Karlstads kommun/karlstadsbuss 2015 REGION VÄRMLAND Regionala kollektivtrafikmyndighetens Verksamhetsuppdrag för Karlstads kommun/karlstadsbuss 2015 RKM VU 2015 Karlstads kommun/karlstadsbuss Beslutad av Kollektivtrafiknämnden 2014-06-26

Läs mer

Resultat av genomförda samråd

Resultat av genomförda samråd Sida 1(5) Enheten för kollektivtrafik Datum 2015-11-26 Resultat av genomförda samråd PM Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box 1022 651 15 KARLSTAD Besöksadress Lagergrens gata 2 Telefon 054-701

Läs mer

Beskrivning av roller & ansvar för kollektivtrafiken i Värmland

Beskrivning av roller & ansvar för kollektivtrafiken i Värmland Sida 1(6) Enheten för kollektivtrafik Datum 2015-11-26 Beskrivning av roller & ansvar för kollektivtrafiken i Värmland PM Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box 1022 651 15 KARLSTAD Besöksadress

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan

Läs mer

Remissvar förslag till Trafikförsörjningsprogram 2014-2018

Remissvar förslag till Trafikförsörjningsprogram 2014-2018 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Conny Wolbe,0550-88103 conny.wolbe@kristinehamn.se Datum 2013-01-13 Ks/2012:277 013 Trafikfrågor Remissvar förslag till Trafikförsörjningsprogram

Läs mer

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 1 (5) YTTRANDE Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne med politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken i länet.

Läs mer

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016. Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

Remiss regionalt trafikförsörjningsprogram 2017-2021

Remiss regionalt trafikförsörjningsprogram 2017-2021 Planeringsavdelningen Joel Engström,0550-88549 joel.engstrom@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2016-01-11 Ks/2015:218 013 Trafikfrågor Sida 1(2) Remiss regionalt trafikförsörjningsprogram 2017-2021

Läs mer

Allmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik

Allmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik Beslutsunderlag 2012-09-10 Bengt Nilsson 0451-288510 bengt.nilsson@skanetrafiken.se Regionala tillväxtnämnden Allmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik Hässleholm-Alvesta-Växjö Hässleholm-Markaryd

Läs mer

Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten

Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten Anders Jönsson Tågstrateg Telefon: +46 40 675 30 24, +46 72 599 77 98 E-post: anders.e.jonsson@skane.se PROJEKTPLAN Datum 2015-10-26 1 (8) Tågstrategi

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Strategisk trafikplanering. Lund Oktober 2010 Björn Sundvall Svensk Kollektivtrafik

Strategisk trafikplanering. Lund Oktober 2010 Björn Sundvall Svensk Kollektivtrafik yy Strategisk trafikplanering Lund Oktober 2010 Björn Sundvall Svensk Kollektivtrafik Läns- och lokaltrafikens branschorganisation Grundat 1905 Medlemmar 21 Länstrafikbolag 7 primärkommunala + 80 Associerade

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Satsa på kollektivtrafiken

Satsa på kollektivtrafiken Satsa på kollektivtrafiken Grön strategi för att stärka kollektivtrafiksystemen i Östergötland Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Stora nationella trafikstråk passerar genom och fångar upp

Läs mer

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK STÖD FÖR KLIMAT OCH TILLVÄXT

KOLLEKTIVTRAFIK STÖD FÖR KLIMAT OCH TILLVÄXT KOLLEKTIVTRAFIK INLEDNING Människors möjligheter till jobb, tid för familjen och en innehållsrik fritid hänger ofta på att det finns bra transportmöjligheter. Det måste helt enkelt vara lätt att ta sig

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena Södertälje och Nykvarn

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena Södertälje och Nykvarn 1(5) Strategisk utveckling Planering Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-03-28 Trafiknämnden 2014-04-29, punkt 10 Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik

Läs mer

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik norrstyrelsen rapport 2009: 25 Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av

Läs mer

En Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region

En Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region Om Mälardalsrådet Samverkansorganisation och mötesplats för storregionala utvecklingsfrågor Politiskt styrd organisation Medlemmar: 57 kommuner, 5 landsting, 5 associerade Fokusområden Infrastruktur och

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm 2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering

Läs mer

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012 Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation

Läs mer

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Uppdrag till Västtrafik 2015-2016

Uppdrag till Västtrafik 2015-2016 Sida 1(1) Bilaga 1.1 Datum 2014-09-09 Diarienummer KT-09-2014 Till Västtrafik Uppdrag till Västtrafik 2015-2016 Kollektivtrafiknämnden beslutar om följande uppdrag till Västtrafik 2015-2016; Inriktning

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Budget 2013 Länstrafiken

Budget 2013 Länstrafiken Budget 2013 Länstrafiken Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé: Kollektivtrafiken ska ses som Det naturliga resvalet och bedrivas med omtanke om kunderna samt erbjuda prisvärda, enkla

Läs mer

Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg

Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg 1(10) Handläggare Jens Plambeck +4686861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-02-03, info punkt 15 Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg Ärendebeskrivning Informationsärende

Läs mer

STORFORS KOMMUN KALLELSE. Datum 2015-12-08. Ersättare FÖR KÄNNEDOM. Ledamöterna i Kommunstyrelsens ledningsutskott kallas till sammanträde.

STORFORS KOMMUN KALLELSE. Datum 2015-12-08. Ersättare FÖR KÄNNEDOM. Ledamöterna i Kommunstyrelsens ledningsutskott kallas till sammanträde. STORFORS KOMMUN Datum 2015-12-08 Ersättare FÖR KÄNNEDOM KALLELSE Ledamöterna i Kommunstyrelsens ledningsutskott kallas till sammanträde. Tid: Måndagen den 14 december 2015 kl. 08.15. Plats: Sammanträdesrum

Läs mer

Region Gotland - Regionalt trafikförsörjningsprogram

Region Gotland - Regionalt trafikförsörjningsprogram Region Gotland - Regionalt trafikförsörjningsprogram Behandlat av Tekniska nämnden 2013-12-17 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 2.1 Lagen om kollektivtrafik syfte och innehåll...

Läs mer

Kollektivtrafik Uppdrag och utmaningar i Uppsala. Kollektivtrafikförvaltningen UL Landstinget i Uppsala län

Kollektivtrafik Uppdrag och utmaningar i Uppsala. Kollektivtrafikförvaltningen UL Landstinget i Uppsala län Kollektivtrafik Uppdrag och utmaningar i Uppsala Kollektivtrafikens uppdrag Kollektivtrafiken ska bidra till hållbar utveckling Långsiktig uthållig ekonomisk tillväxt Social sammanhållen utveckling Hållbar

Läs mer

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Sammanfattning pilotprojekt Karlstad

Sammanfattning pilotprojekt Karlstad Underlag för redovisning av pilot-projekt Sida 1 av 7 Sammanfattning pilotprojekt Karlstad 1 Bakgrund och syfte Karlstadsbuss genomförde 2007 en linjenätsförändring som haft stor framgång i form av ökat

Läs mer

Missiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra Götaland

Missiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra Götaland Missiv: Dialogunderlag inför revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram 23 juni 2015 Till kollektivtrafikråden i Västra Götaland Missiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGS- PROGRAM 2017 2021

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGS- PROGRAM 2017 2021 REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGS- PROGRAM 2017 2021 REMISSVERSION 0.5.2 REGION VÄRMLAND 2015 ENHETEN FÖR KOLLEKTIVTRAFIK 1 ORDFÖRKLARINGAR ALLMÄN TRAFIKPLIKT Beslut om allmän trafikplikt innebär att den regionala

Läs mer

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Flygplatsöversyn Dir. 2006:60 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av det samlade svenska

Läs mer

HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK

HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Teknik- och fastighetsnämnden Ansvarig samt giltighetstid: Sara Hesse, trafikingenjör, 2016-2018

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Trafikförsörjningsprogrammet med Hållplatshandbok. Kl. 11.45 Sammanfattning och avrundning Ann Mårtensson

Trafikförsörjningsprogrammet med Hållplatshandbok. Kl. 11.45 Sammanfattning och avrundning Ann Mårtensson Kl. 10.00 Kl. 10.10 Kl.10.25 Kl. 11.15 Välkommen! Syfte med dagen! Presentation av området Samhällsbyggnad Trafikförsörjningsprogrammet med Hållplatshandbok Bikupor med utgångspunkt i frågeställningarna

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Reflektion från seminarium 1 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Viktiga budskap - Peter Uneklint, Trafikverket Det skarpa arbetet med ny nationell plan sker under 2016 och då gäller det för

Läs mer

Regionala trafikförsörjningsprogram för hållbar utveckling av kollektivtrafiken. En vägledning och ett verktyg

Regionala trafikförsörjningsprogram för hållbar utveckling av kollektivtrafiken. En vägledning och ett verktyg Regionala trafikförsörjningsprogram för hållbar utveckling av kollektivtrafiken En vägledning och ett verktyg 1 2 Omslagsfoto: Thomas Henrikson Innehållsförteckning FÖRORD Sid 5 EN VÄGLEDNING FÖR STÖD

Läs mer

Synpunkter på och kommentarer till remiss avseende SOU 2009:39, En ny kollektivtrafiklag

Synpunkter på och kommentarer till remiss avseende SOU 2009:39, En ny kollektivtrafiklag 1(10) Vår referens Sven-Åke Eriksson +46 (0)8 686 3019 sven-ake.eriksson@sl.se Synpunkter på och kommentarer till remiss avseende SOU 2009:39, En ny kollektivtrafiklag AB Storstockholms Lokaltrafik (SL)

Läs mer

REGION VÄRMLAND. Verksamhetsuppdrag för Värmlandstrafik 2014

REGION VÄRMLAND. Verksamhetsuppdrag för Värmlandstrafik 2014 REGION VÄRMLAND Regionala kollektivtrafikmyndighetens Verksamhetsuppdrag för Värmlandstrafik 2014 RKM VU 2014 VTAB Beslutad av Kollektivtrafiknämnden 2013-10-31 Enheten för kollektivtrafik Datum 2013-10-31

Läs mer

Årlig rapport om kollektivtrafiken i Värmland 2014

Årlig rapport om kollektivtrafiken i Värmland 2014 Enheten för kollektivtrafik Mattias Landin, 054-701 11 02 mattias.landin@regionvarmland.se Datum 2015-11-26 Ärendenummer RVKN2015-37 Sida 1(10) Årlig rapport om kollektivtrafiken i Värmland 2014 Enligt

Läs mer

Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram

Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 1 Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram 2 Innehåll Förord 3 Kollektivtrafikens viktiga roll i Sörmland 4 I detta kapitel ges en översikt av

Läs mer

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Årsredovisning 2012. Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten

Årsredovisning 2012. Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Årsredovisning 2012 Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Förord Kollektivtrafiken utgör en viktig del i den infrastruktur som är nödvändig för att Norrbotten ska kunna bibehålla den starka tillväxt

Läs mer

Remissvar Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län

Remissvar Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Anders Lennartsson 2016-05-18 Dnr: TSN 2016-58 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Remissvar Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Region Östergötland

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen Trafikförsörjningsprogram Sörmland Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Regional kollektivtrafikmyndighet i Södermanlands län enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik

Läs mer

En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39)

En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) KKV1001, v1.1, 2009-04-24 YTTRANDE 2009-09-07 Dnr 320/2009 1 (7) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) N2009/4523/TR Sammanfattning Konkurrensverket är positivt till

Läs mer

Östergötlands ståndpunkter rörande utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige

Östergötlands ståndpunkter rörande utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige 1(4) Östergötlands ståndpunkter rörande utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige Bakgrund Östergötlands utgångspunkter Länen i Mälardalen (Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och

Läs mer

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 1 (6) Landstingsstyrelsen Näringsdepartementet Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra

Läs mer

Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10

Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10 Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10 Startsidan / Dokument & lagar / Utredningar / Kommittédirektiv / Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder

Läs mer

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik 2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Maj 2014 2013:8

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Maj 2014 2013:8 Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Västmanlands län Maj 2014 2013:8 Titel: Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Kommunikationer Samhällsbyggnadsenheten Länsstyrelsen

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggare Dag Segrell Tfn 0142-851 50 Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2016-03-07 KS/2015:280 Näringsdepartementet Ert diarienummer N2016/0179/TIF Svar på delrapport

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen

Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen 1(8) Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-25 Närvarande: F.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och regeringsrådet Eskil Nord. Ny kollektivtrafiklag Enligt

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2

Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2 2013-03-22 Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2 Förslaget till stomnätsstrategi för Stockholms län, etapp 2, har tagits fram av Trafikförvaltningen vid Stockholms

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Remissversion juni 2013 2013:8

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Remissversion juni 2013 2013:8 Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Västmanlands län Remissversion juni 2013 2013:8 Titel: Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Kommunikationer Samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg 2016-05-30 Innehåll Götalandsbanan av enorm betydelse... 3 Ulricehamn ställs utanför... 4 Nyttor som går förlorade... 4 Götalandsbanan

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram

Regionalt trafikförsörjningsprogram Hela resan ska vara smidig för alla. Var får bussarna ta plats? Vi behöver samarbeta för framtidens kollektivtrafik! Vi måste ha hållbarhet i ekonomin också. Hållbarhet ska genomsyra allt! Samarbete på

Läs mer

Scenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott

Scenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-10 Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jan Efraimsson Telefon: 0703 63 92 89 E-post: jan.efraimsson@vgregion.se Till kollektivtrafiknämnden

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 1 Vägledning för att utarbeta Målbild Tåg 2035

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 1 Vägledning för att utarbeta Målbild Tåg 2035 Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 1 Vägledning för att utarbeta Målbild Tåg 2035 Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 1: Vägledning för att utarbeta Målbild Tåg 2035 Arbetet

Läs mer

Infrastruktur- och transportfrågor. Två uppdrag: Statligt uppdrag RUS

Infrastruktur- och transportfrågor. Två uppdrag: Statligt uppdrag RUS Infrastruktur- och transportfrågor Två uppdrag: Statligt uppdrag RUS Örebroregionens förutsättningar En av de största arbetsmarknadsregionerna En av landets största städer Begränsad pendling till grannstäder

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Kommunal Kollektiv Trafikplan

Kommunal Kollektiv Trafikplan Kommunal Kollektiv Trafikplan Åsele kommun 2016 Antagen av kommunstyrelsen 2016 02-09 1 Innehållsförteckning Trafikpolitiska ambitioner 3 Kommunens ambitioner och trafikpolitiska målsättning 3 Kollektivtrafikmyndigheten

Läs mer

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1

Läs mer

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Foto: Kerstin

Läs mer

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Justering av protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla

Justering av protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla Plats och tid Kommunhuset, A-salen kl. 13.00 16.10 Beslutande och övriga närvarande enligt sida 2 Paragrafer 1-7 Utses att justera Gert Berlin Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Helena

Läs mer

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional översiktlig planering för Örebroregionen Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional utvecklingspolitik Rumslig planering RUFS gav oss en tankeställare Syfte Ge ett regionalt perspektiv

Läs mer

Arbetet med utveckling av tågtrafiken bör därefter drivas vidare mot en högre hastighetsstandard och kortare restider.

Arbetet med utveckling av tågtrafiken bör därefter drivas vidare mot en högre hastighetsstandard och kortare restider. Sammanfattning NSB kör idag tågtrafik i timmesfrekvens mellan Oslo och Kongsvinger. I nedan beskrivet förslag (fortsättningsvis Förslaget) förlängs vartannat tåg till Karlstad, åtta gånger per dag (DT,

Läs mer

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 1(8) Till Diarienr: N2013/2942/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag: Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet och Landstinget i Jönköpings

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm)

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Sid 1 (5) Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, lämnar

Läs mer

Uppföljning av utvärdering av bussområdena Järfälla/ Upplands Bro och Södertälje

Uppföljning av utvärdering av bussområdena Järfälla/ Upplands Bro och Södertälje 1 (2) Datum 2011-03-16 SL-2011-01569 TN 1103-083 Trafiknämnden Uppföljning av utvärdering av bussområdena Järfälla/ Upplands Bro och Södertälje Bakgrund Sedan 2006 bedriver Nobina Sverige AB busstrafiken

Läs mer

Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september 2013. Regeringskansliet. Näringsdepartementet. 103 33 Stockholm

Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september 2013. Regeringskansliet. Näringsdepartementet. 103 33 Stockholm Aktion för spårvägsfritt Lund Lund den 27 september 2013 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Aktion för Spårvägsfritt Lund har på remiss erhållit Trafikverkets Förslag till nationell

Läs mer

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(6) Samlad effektbedömning OBJEKT: BYTESPUNKTER FÖR BUSS DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-31 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Upprustningsåtgärder av bytespunkter

Läs mer

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN

Läs mer