Årsredovisning Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten

Transkript

1 Årsredovisning 2012 Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten

2 Förord Kollektivtrafiken utgör en viktig del i den infrastruktur som är nödvändig för att Norrbotten ska kunna bibehålla den starka tillväxt och möta den expansion som finns i länet idag, framförallt inom gruvnäringen, turism- och IT sektorn. Det är av största vikt att gemensamt upprätta och planera för en kollektivtrafik som på alla sätt kan möte de krav och möjligheter som finns i ett så stort län som Norrbotten. Regionala tåg satsningar, nya och utvecklade produkter och linjer samt en allmän kollektivtrafik som blir anpassad och tillgänglig för alla i vårt samhälle, är några av de viktiga förutsättningar som myndigheten måste jobba för. Idag står den allmänna kollektivtrafiken för 10 procent och bilresan för 90 procent av vårt vardagsresande inom länet. Bilen är ett viktigt färdmedel som även i framtiden måste kunna användas men med hjälp av en utvecklad kollektivtrafik där det satsas på människors vardagsresande till och från arbetet, så tror jag att kollektivtrafiken kan vara med och skapa möjligheter för arbetspendling i större utsträckning över kommungränserna och länsgränsen. Kollektivtrafik i form av tåg och buss möjliggör även att resenären kan arbeta under färden eftersom målet är att erbjuda Wifi i fordon mellan kommunhuvudorterna har varit ett intressant år, i och med bildande av en helt ny myndighet har mycket av arbetet gått åt till att organisera upp verksamheten och ta fram ett trafikförsörjningsprogram. Myndigheten har gjort ett bra resultat Till viss del beror det på att myndigheten har varit i en uppbyggnadsfas samt att ambitionen har varit att samnyttja resurser och system med vårt bolag, länstrafiken i Norrbotten AB, för bästa kostnadseffektivitet. Sammantaget anser jag att myndigheten har god ekonomisk hushållning. Kent Ögren Ordf. i kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten

3 Årsredovisning Inledning I EU:s kollektivtrafikförordning finns bestämmelser om behöriga myndigheters möjligheter att vidta åtgärder för att tillgodose behovet av kollektivtrafik på ett sätt som är förenligt med Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd. Den Regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) bildades den 1 januari 2012 under organisationsformen kommunalförbund. Medlemmar i förbundet är kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå samt Norrbottens läns landsting. Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten ska verka med den grundläggande ambitionen att som myndighet samordna, effektivisera och utveckla kollektivtrafiken i länet. Myndigheten ska vidare medverka i lokala, regionala och nationella nätverk som skapar förutsättningar för en fortsatt utveckling och rationell hantering av kollektivtrafik. 2. Direktion RKM har en direktion med 28 ledamöter, 14 ledamöter från landstinget och 14 ledamöter från kommunerna i länet, samt ersättare. Direktionen har haft 4 direktionsmöte under Arbetsutskott (AU) Direktionen har ett arbetsutskott (AU) på 9 ledamöter. AU har under verksamhetsåret 2012 träffats och genomfört 8 beredningsmöten. 4. Ändamål och Uppdrag Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten ska bedriva verksamheten enligt lagen om kollektivtrafik (SFS 2010:1056) och enligt fastställd förbundsordning, samverkansavtal och

4 reglemente, samt lagar och föreskrifter som i övrigt gäller för verksamheten. Direktionen ska leda verksamheten och följa de frågor som kan inverka på förbundets utveckling och ekonomiska ställning. 5. Koncern och organisation Den regionala kollektivtrafikmyndigheten utgör en koncern med följande organisationsstruktur 6. Allmän trafikplikt Myndigheten har under verksamhetsåret 2012 fattat beslut om allmän trafikplikt i ett antal linjer i Arjeplog och Gällivare. Därutöver har även allmän trafikplikt beslutats i samband med fastställande av det regionala trafikförsörjningsprogrammet som i sin helhet innefattar all kollektivtrafik som utgör beslut om allmän trafikplikt. 7. Kommersiell kollektivtrafik Kommersiella aktörer har i och med inträdet av den nya lagstiftningen (lagen om kollektivtrafik (SFS 2010:1056)) möjlighet att inom den sk 21-dagars regeln anmäla till den regionala kollektivtrafikmyndigheten att man avser att starta upp kollektivtrafik som inte omfattas av beslut om allmän trafikplikt. Några anmälningar om uppstart av kollektivtrafik från kommersiella aktörer har inte inkommit till myndigheten under verksamhetsåret Personal RKM har under verksamhetsåret ingen anställd personal. Resurserna för att jobba i myndigheten har däremot upplåtits av dess medlemmar. Norrbottens Läns Landsting och Kommunförbundet i Norrbotten har gemensamt tillskjutit resurser i form av personal för att myndigheten ska kunna starta upp arbetet med att färdigställa och anta ett första trafikförsörjningsprogram. Direktionen har också tillförordnat en myndighetschef per 1 mars 2012 t o m 31 mars 2013, detta har genomförts genom tjänsteköp av Norrbottens Läns Landsting. Myndighetschefens roll har till största del bestått i att bygga upp och organisera myndigheten i alla förekommande fall enligt de förutsättningar som finns när en organisation startas upp i form av ett kommunalförbund.

5 Myndigheten har också beslutat om att inrätta två tjänster, dels en myndighetschef där rekryteringsprocessen startats upp under 2012 med annonsering och intervjuer, tjänsten beräknas kunna tillsättas första kvartalet Vidare har rekryteringsprocessen även startats upp och slutförts beträffande en kollektivtrafikstrategtjänst inom RKM. Rekryteringen är slutförd under 2012 och kollektivtrafikstrategen börjar inom myndigheten den 1 mars Ekonomi Myndighetens finansiering av verksamhet och investeringar sker genom driftbidrag och ägartillskott av medlemmarna. Under verksamhetsåret 2012 har medlemmarna tillskjutit driftbidrag och ägartillskott enligt följande; Ägartillskott och driftbidrag 2012 Medlemmarna har tillskjutit ägartillskott med tkr som används till förvärv av aktier i bolag, se punkt 9. Bolagsförvärv. Vidare har även medlemmarna tillskjutit medel för drift och investering. Driftbidraget är till för att täcka myndighetens verksamhet, tkr. Myndigheten har även via driftbidrag från medlemmarna ett bidrag om 330 tkr för investeringar. Under verksamhetsåret har myndigheten inte gjort några investeringar, beroende på att det under 2012 inte funnits någon lokal/kontor och personal, myndigheten avser därmed inte att söka något driftbidrag för investeringar för 2013 eftersom medel redan tilldelats och beslutats (från 2012). Ägartillskott till kollektiv trafikmydigheten 2012 Andelar Drift budget Investeringar Totalt tkr i bolag Ägartillskott Arjeplog 118,58 83,23 11,79 213,59 Arvidsjaur 191,58 83,23 11,79 286,59 Boden 610,58 83,23 11,79 705,59 Gällivare 436,58 83,23 11,79 531,59 Haparanda 256,58 83,23 11,79 351,59 Jokkmokk 167,58 83,23 11,79 262,59 Kalix 404,58 83,23 11,79 499,59 Kiruna 518,58 83,23 11,79 613,59 Luleå 1 475,58 83,23 11, ,59 Pajala 195,58 83,23 11,79 290,59 Piteå 852,58 83,23 11,79 947,59 Älvsbyn 227,58 83,23 11,79 322,59 Överkalix 133,58 83,23 11,79 228,59 Övertorneå 160,58 83,23 11,79 255,59 Landstinget 5 750, ,18 165, ,18 SA , ,35 330, ,49 Övrig ekonomisk redovisning, se resultat- och balansräkning nedan. 10. Lokalisering, kansli och administration Myndigheten har sitt säte i Luleå, myndighetschefen har arbetet med att finna lämpliga lokaler för verksamheten. Myndigheten har under året lånat adress/besöksadress av Norrbottens Läns Landsting. Uppbyggnad av administration för ekonomisk redovisning och löne/arvodes hantering har till en början skett genom särskilt kostnadsställe inom Norrbottens Läns Landsting som kvartalsvis fakturerat RKM.

6 Myndighetens administration av ekonomi och löner kommer succesivt övergå och skötas av dotterbolaget Länstrafiken i Norrbotten AB, som i sina administrativa system lägger upp ett till företag och sköter all löpande administration. 11. Bolagsförvärv Under verksamhetsåret har ett antal strukturella förändringar genomförts genom bolagsförvärv och rekonstruktioner. Länstrafiken i Norrbotten AB Länstrafiken i Norrbotten AB är numera ett helägt dotterbolag till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Detta efter ett förvärv av samtliga aktier i bolaget från dess tidigare ägare landstinget och de 14 Norrbottenskommunerna. Bolaget har sitt säte och huvudkontor i Överkalix. Företaget arbetar med trafikplanering, marknadsföring, upphandling av kollektivtrafik och samordning av sjukresor och färdtjänst, samt administration och service av bussbiljettsmaskinerna. Länstrafiken kommer även administrera löner och ekonomisk redovisning för myndigheten. Länstrafiken har 36 anställda varav ca 20 personer i en beställningscentral som är lokaliserad i Överkalix, samt 4 personer som är stationerad vid Luleå busstation. Norrtåg AB Norrtåg AB bildades av de fyra nordliga länen, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland för att tillvarata regionens gemensamma intresse att bedriva regionaltågtrafik. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten har under verksamhetsåret 2012 förvärvat 25 % av aktierna i Norrtåg AB. Det är Norrbottens läns landsting som är finansiär av de regionaltåg som hyrs och används av bolaget, ackumulerat 2012 motsvarade driftkostnader för tåg i Norrbotten ca 15 mkr. AB Transitio AB Transitio anskaffar, finansierar och förvaltar spårfordon åt sina ägare, de svenska trafikhuvudmännen. Syftet är främst att minska ägarnas fordonskostnader samt säkerställa en hög kvalitet och kompetens inom områdena anskaffning, förvaltning och underhåll. Efter en rekonstruktion av AB Transitio under verksamhetsåret 2012 så äger nu 20 regioner/län bolaget, med en ägarandel om 5% vardera. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten äger således 5 % av AB Transitio.

7 Koncernföretag Bolag Ägarandel Rörelseintäkter 2012 Länstrafiken i Norrbotten AB Busstationsfastigheter i Norrbotten AB Resultat före skatt 2012 Tillgångar Medelantal anställda % % Norrbottens Bussgods AB 51 % Norrtåg AB 25 % Uppdragsföretag Bolag Ägarandel Rörelseintäkter 2012 AB Transitio 5 % Resultat före skatt 2012 Tillgångar Medelantal anställda Trafikförsörjningsprogram Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska även upprättas efter samråd med motsvarande myndigheter i angränsande län. Samråd ska även ske med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer. Trafikförsörjningsprogrammet utgör den plattform för arbetet som gör det möjligt att utveckla kollektivtrafiken i regionen som ett hållbart trafikslagsövergripande transportsystem med ambitionen att öka antalet resande. Programmet utgår från de nationella transportpolitiska målen och är samordnat med den regionala utvecklingsstrategin samt kommunernas och landstingets trafikplaner. Det omfattar all kollektivtrafik inom länet, inom kommuner och den trafik som tillgodoser behov av arbetspendling och annat dagligt resande över läns- och landsgräns. Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten har formulerat sin vision om kollektivtrafiken i länet: Kollektivtrafiken är en självklar del av vardagsresandet i ett hållbart samhälle. Direktionen fastställde det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Norrbotten den 1 oktober Trafikförsörjningsprogrammet kan i sin helhet inklusive bilagor laddas ner från

8 13. Kollektivtrafikmyndighetens mål Kollektivtrafikmyndighetens årsredovisning för 2012 redovisar de mål som fastställts och ska följas upp både på kort och lång sikt. Årsredovisningen har detta första år ingen ambition att försöka följa upp och redovisa resultatmålen från det att de fastställdes 1 oktober 2012, däremot är de uppställda nedan och kommer implementeras och byggas in i verksamheten framgent. Kollektivtrafikmyndigheten har i det fastställda trafikförsörjningsprogrammet ett antal långsiktiga mål som utgår från lagstiftningen, regeringens transportpolitiska mål. Nationella transportpolitiska mål Vidgade arbetsmarknadsregioner Att ta bort flaskhalsar Klimateffektiva val Bättre tillgänglighet i storstäder Väl skött infrastruktur som klarar klimatet Trafiksäkerhet Väl fungerande reskedjor och transporter Ökad samhällsnytta Det nationella transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Funktions- och hänsynsmål, fem olika funktionsområden Tillgänglighet Nöjdhet allmänhet och kund Andel tillgänglighetsanpassade fordon Andel tillgänglighetsanpassade hållplatser Attraktivitet Differentiera trafikutbudet och prioritera resurser till stomstråk och strategiska målpunkter. Etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande och marknadsandel. Koncentrera marknadsarbetet till att kommunicera sådana faktorer som ökar resandet. Miljö Andel fordon som drivs med förnybara bränslen Fordonens utsläpp (emissioner) totalt och per resa Energiförbrukning per resa Effektivitet Intäktsutveckling Kostnadstäckningsgrad: totalt och per linje och/eller stråk Nettokostnad per personkilometer

9 Regional utveckling Arbetspendlingens utveckling Marknadsandel av arbetspendling i starka stråk Resmöjligheter mellan ett urval av kommunhuvudorter och viktiga målpunkter för arbetspendling i angränsande län (utbud och restid) 14. Samråd Samråd med andra myndigheter, medlemmar och intresseorganisationer är ett ansvar som ligger under RKM. I samband med upprättande av trafikförsörjningsprogrammet har samråd genomförts vid två tillfällen under sen sommaren/hösten2012. Ett av samråden var ett öppet samråd där olika aktörer bjudits in. Ett tiotal aktörer medverkade vid samrådet, bussbranschen, intresse-organisationer, byaföreningar och privatpersoner. Det andra samrådet var riktat till andra myndigheter så som Trafikverket och Länsstyrelsen. 15. Kollektivtrafikkonferens En kollektivtrafikkonferens genomfördes under mars månad Syftet med konferensen var att informera om bildandet av den regionala kollektivtrafikmyndigheten, vilket ansvar den har, hur den kommer vara uppbyggd och organiserad samt information om arbetet med upprättande av det regionala trafikförsörjningsprogrammet. 16. Framtida inriktning En av kollektivtrafikmyndighetens ambitioner för framtiden, både på kort och på lång sikt, är att analysera nuläget för de olika typerna av kollektivtrafik som bedrivs i länet för att hitta synergieffekter och optimera transporter av både personer och gods. Detta gäller både för den allmänna och särskilda kollektivtrafiken. För att få en så god trafikförsörjning som möjligt, med effektiv ekonomi, är det viktigt att identifiera och satsa på stråk med stora resandeströmmar samt att etablera en fungerande matartrafik till dessa stråk. Länets utveckling är beroende av en tillfredsställande kompetensförsörjning, vilket kräver en väl fungerande och utbyggd kollektivtrafik. Ett kommande utvecklingsområde blir att hitta optimala trafiklösningar mot bakgrund av att kommersiella trafikföretag får möjlighet att etablera trafik på linjer i länet. Den vision som kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten beslutat om Kollektivtrafiken är en självklar del av vardagsresandet i ett hållbart samhälle är den ambitionen som myndigheten satt upp för kollektivtrafikens utveckling. För att nå denna vision kommer det bli nödvändigt med utökade samråd och fördjupade analyser. Kommunernas och landstingets medverkan i denna process är en förutsättning för att visionen ska kunna bli verklighet. Kollektivtrafikmyndigheten har för avsikt att revidering av trafikförsörjningsprogrammet kunna ange mer konkreta ambitioner och utvecklingsplaner, med beaktande av övriga samhällsförändringar som demografifrågor, samhällsbyggnadsfrågor, näringslivsutveckling mm.

10 17. Resultat- och balansräkning 2012 Nedan redovisas resultat och balansräkning för RKM som koncern och som moderbolag. I Koncernen är först och främst 51 % av Bussgods i Norrbotten AB och 100 % av Busstationsfastigheter i Norrbotten AB konsoliderade och eliminerade via dotterbolaget Länstrafiken i Norrbotten AB som RKM äger till 100 %. Genom förvärv och upprättad förvärvsanalys är även 25% av Norrtåg AB konsoliderad och eliminerad inom koncernen. AB Transitio omfattar enbart 5 % och uppfyller inte kriterierna för konsolidering, bolaget redovisas enbart som intressebolag i balansräkningen. Resultaträkning - koncernen Belopp i kr Not Verksamhetens intäkter Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Trafikkostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Upplösning av negativ goodwill Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat

11 Balansräkning - koncernen Belopp i kr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 8 Årets resultat Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

12 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser - koncernen Belopp i kr Ställda säkerheter Inga Ansvarsförbindelser Garantiförbindelse Kassaflödesanalys - koncernen Belopp i kr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel i förvärvad verksamhet Likvida medel vid årets slut

13 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys - koncernen Belopp i kr Not Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m Avskrivningar av tillgångar Upplösning av negativ goodwill Övrigt Förvärv av koncernföretag Förvärvade tillgångar och skulder: Materiella anläggningstillgångar Finansiella tillgångar Rörelsefordringar Likvida medel Summa tillgångar Rörelseskulder Summa avsättningar och skulder Köpeskilling Avgår: Likvida medel i den förvärvade verksamheten Påverkan på likvida medel (minus = ökning)

14 Balansräkning - myndigheten Belopp i kr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 8 Årets resultat Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

15 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser - myndigheten Belopp i kr Ställda säkerheter Inga Ansvarsförbindelser Inga

16

17 Koncerninterna engagemang Koncernbidrag, försäljning/inköp samt fordringar/skulder Koncernbidrag Försäljning Fordringar Belopp i tkr Givna Mottagna Köpare Säljare Köpare Säljare Myndigheten Länstrafiken i Norrbotten Busstationsfastigheter Norrbottens Bussgods Norrtåg AB 742 Lån och räntor Lån Räntor Belopp i tkr Givare Mottagare Givare Mottagare Myndigheten Länstrafiken i Norrbotten Busstationsfastigheter Norrbottens Bussgods Norrtåg AB

18

19