Sammanfattning pilotprojekt Karlstad
|
|
- Ulrika Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Underlag för redovisning av pilot-projekt Sida 1 av 7 Sammanfattning pilotprojekt Karlstad 1 Bakgrund och syfte Karlstadsbuss genomförde 2007 en linjenätsförändring som haft stor framgång i form av ökat resande och ökad nöjdhet. Under utredningsarbetet med det nya linjenätet framkom möjligheter att ytterligare öka potentialen och samtidigt öka effektiviteten om åtgärder också kunde vidtas i infrastrukturen, samtidigt som framkomligheten behöver förbättras och kollektivtrafikens attraktivitet höjas, bl a genom fokus på kollektivtrafikens estetik i form av fordon, hållplatser och yttre miljö. För att uppnå detta krävs ett stadsbyggnadsprojekt och inte enbart ett kollektivtrafikprojekt. Dessa tankar har förankrats och blivit en del i arbetet med kommunens översiktsplan och trafikplan, där ett nytt, BRT-inspirerat stråk Karlstadsstråket är tänkt att täcka in alla viktigare målpunkter i tätorten och samtidigt skapa ett antal bytespunkter där stråket möter såväl regional som interregional tåg- och busstrafik. Under 2012 har en första fas genomförts, där möjligheterna att skapa ett stråk har studerats och vilka utmaningar som det innebär har klarlagts. Arbetet har letts av kommunens stadsarkitekt. Våren 2014 avrapporterades fas 2 i projektet som finns redovisat som bilaga till denna sammanställning. I fas 2 har tre av BRT-stråkets tänkta delsträckor har utretts grundligt och försetts med ett stadsbyggnadsprogram längs stråket. Ett centralt syfte är att använda BRT som ett verktyg för stadsutveckling i syfte att skapa attraktiva miljöer och förbättrade förutsättningar för folkliv. Resultatet av arbetet visar att vi kan förtäta staden, skapa nya stadsrum och miljöer samtidigt som kollektivtrafiken effektiviseras och förbättras. Ett linjenät som inkluderar ett BRT-stråk som en ryggrad i det nya linjenätet med en snabb och konkurrenskraftig kollektivtrafik med täta avgångar. De samhällsekonomiska kalkyler vi gjort visar att investeringen är samhällsekonomiskt lönsam och vi konstaterar dessutom ett antal möjliga nyttor som inte går att kvantifiera i pengar. Exempelvis har det nya linjenätet en potential att minska antalet bussar i centrum med mer än 25 %, detta samtidigt som det ökade kollektivresandet minskar antalet bilar. Internationella erfarenheter visar dessutom att ett BRT-stråk har positiv effekt på fastighetsvärdena i stråkets närhet. Något som i Karlstads fall borde stärkas av de nya stadsmiljöer som skapas kring stråket. Projektets uppfattning är att Karlstadsstråket skulle bli ett tydligt instrument för att nå Karlstad kommuns vision Livskvalitet Karlstad och de satta målen kring miljö, kollektivt resande, minskat bilåkande, etc. 2 Förslag till BRT-lösning BRT som en del av linjenät 2021 BRT-piloten, fortsättningsvis benämnt testbädden, är ett utsnitt av en helhet av ett framtida BRT-inspirerat linjenät utifrån Vision linjenät Visionen om ett nytt linjenät 2021 tar utgångspunkt i att det är då som nuvarande trafikavtal upphör och att det m a o naturligt skulle kunna bli startpunkten för ett nytt, BRTinspirerat, linjenät i Karlstad. Första tidpunkt därefter då trafikavtalsskifte sker är I likhet med andra större städer görs drygt 50 % av resandet i Karlstad på 3 linjer (linje 1, 2 och 3). Detta talar för tanken att skapa en starkt framträdande kollektivtrafik i de tyngre stråken som når de viktigaste målpunkterna. I det tänkta linjenätet har Karlstadsstråket utvecklats till att även täcka Våxnäs och kan visuellt beskrivas som en liggande åtta med en uppskjutande antenn till Skåre. Framgångsfaktorn för en attraktiv kollektiv trafik är bra frekvens och hög turtäthet.
2 Underlag för redovisning av pilot-projekt Sida 2 av 7 Parallellt med ett starkt BRT-stråk i den del av trafiken som har det högsta resandet måste Karlstad som helhet ha en fortsatt väl fungerande kollektivtrafik. Det innebär att de delar som inte täcks av stråket fortsatt måste ha en hög tillgänglighet till en sammantaget rimlig driftskostnad. Utifrån denna bakgrund har visionen om Karlstads nästa linjenät arbetats fram. Tanken är att BRT-stråket skall täcka in de områden där resandet är högst och att de mindre stadsdelarna ansluts till huvudstråket genom matarlinjer. Matarlinjerna trafikeras med små eldrivna bussar som på ett naturligt sätt smälter in i stadsmiljön på ett mycket bättre sätt än de nuvarande större bussarna gör. På kartan nedan har vi illusterat det tänkta linjenätet med tre BRT-linjer och anslutande matarlinjer. Genom att ta bort linjer i dagens linjenät som trafikeras parallellt kan istället utbudet ökas på såväl huvudstråket som på matarlinjerna. Nackdelen med ett byte mellan matarlinjen och BRT-stråket övervinns genom stråkets höga kvalité avseende komfort och fordon (motsvarande tunnelbanan) samt turtäthet. Kunden reser från exempelvis Centralsjukhuset och stiger av vid en bytespunkt med matarlinjen där den mindre el-bussen står inne vid samma plattform och avgår så fort alla kunder tagit plats. Bytestiden minimeras genom effektiva och bra hållplatsutformningar och helhetsupplevelsen blir positiv även om ett nytt bussbyte har införts. Den mindre bussen kan på ett kreativt sätt anpassas till att bli del av den stadsdel den lever i och på det sättet vinna både uppskattning och trygghetskänsla. Under kvällar och helger, d v s under lågtrafik, skulle man till och med kunna tänka sig att vi kan köra kunderna hem med de små bussarna. Karlstadsstråket med dess matarlinjer ska kännetecknas av ett bra och frekvent utbud som ger en upplevelse om hög användbarhet och det naturliga förstavalet för resor till arbete, skola och fritid. Linjesystemets konstruktion bidrar till att denna målsättning kan nås med en rimlig driftkostnad. Dagens linjenät i Karlstad är ett klassiskt linjenät för stadsbussar. Ett antal linjer går från kommunens olika ytterområden in mot centrum, som utgör knutpunkten för hela linjenätet. Konsekvensen blir att byten i huvudsak sker i centrum och att all trafik behöver mötas där för att ge kunderna bra resmöjligheter. Den redan ansatta framkomligheten i centrum försämras ytterligare för varje utökning i utbudet. Det nya linjenätet, med sin liggande åtta, blir istället en pulserande åder genom staden där bussarna effektivt tar sig fram. Matarbussar, regionbussar och expressbussar lämnar av sina kunder vid väl utformade hållplatser där effektiva byten kan ske. Kunden tar sig snabbare in till centrum och antalet fordon i centrum minskas kraftigt, såväl bussar som bilar. Våra beräkningar visar att antalet bussar i centrum under en dag skulle kunna
3 Underlag för redovisning av pilot-projekt Sida 3 av 7 minskas med 25 % trots den ökade produktionen Karlstadsstråket medför. Om beräkningen tar i beaktande den utökning av dagens linjenät som behöver göras för att svara upp mot det framtida resandet är minskningen av antal bussar i centrum betydligt högre än 25 %. Det nya linjenätet utgör ett helt nytt sätt att planera kollektivtrafik i medelstora svenska städer och det ger betydligt bättre förutsättningar för kollektivtrafiken att konkurrera med bilen. Bilderna nedan illustrerar tydligt skillnaden mellan dagens linjenät och det nya: Stora Torget blir även i framtiden stadstrafikens enskilt viktigaste hållplats och knutpunkt, men antalet byten i centrum kommer att reduceras kraftigt och flyttas ut i linjesystemet. De positiva effekterna med det nya linjenätet är många: Högre turtäthet Bättre geografisk yttäckning Snabbare restider Högre komfort Enklare trafiksystem Staden knyts samman på ett bättre sätt Ökade möjligheter att integrera Karlstad stadstrafik med regiontrafik och expressbussar Testbädden avser visa hur man i befintlig stadsmiljö och med innovativa lösningar kan integrera ett funktionsmässigt sammanhängande BRT-inspirerat högvärdigt kollektivtrafikstråk i samklang med stadsmiljön som en del i hållbart trafiksystem. Testbädden avser visa hur BRT-tankarna kan implementeras i centrala och halvcentrala områden där anspråk på ytor är hög. Detta är en vanlig situation i många städer varför testbädden vill visa på hur man på ett innovativt sätt kan bibehålla BRT:s krav på framkomlighet och identitet. Sträckan som är tänkt för pilotstråket är Resecentrum till Nobelplan enligt bilden nedan. Testbädden är första steget för det nya linjenätet i Karlstad, samt för en nationell testbädd för ett sammanhängande funktionellt BRT-stråk.
4 Underlag för redovisning av pilot-projekt Sida 4 av 7 De olika delsträckorna i testbädden utformas i ett sammanhang med stadens gestaltning och har gemensamt att säkerställa bussens prioritet och egna identitet i stadsmiljön. Stråket kommer att innehålla följande delar: 1. Verktyg för omvandling av en huvudgata till ett prioriterat kollektivtrafikstråk och som integrerad del i ett stadsutvecklingsprojekt (exempel Rudsvägen). Denna del av testbädden avser visa hur man från början säkerställer BRT framkomlighet och identitet och samtidigt har en flexibilitet att säkerställa detta för framtiden genom en beredskap för omvandling och ommöblering av gaturummet om det skulle visa sig nödvändigt. 2. Utformning och materialval i syfte att ge stråket en tydlig identitet i stadsmiljön. Tanken är att ge stråket en enhetlig identitet. 3. Sammanhängande prioritering längs stråket i syfte att säkerställa en god framkomlighet, exempelvis genom signalstöd i kombination med innovativa infrastrukturlösningar. 4. Innovativa hållplatsmiljöer med skiftande anläggningsförutsättningar (från begränsade ytor till större anläggningar). 5. Koppling till gång- och cykelstråk i syfte att ge förutsättningar för hela resan. 6. Integration och verktyg för lyft av befintliga stadsmiljöer och utveckling av folkliv 7. Informations- och biljettsystem samt test av fordon som speglar teknikfronten. Tankarna att koppla BRT-stråket till Resecentrum är central för möjligheterna till smidiga byten mellan tåg, stadsbuss och regionbuss. Testbädden utgör första steget i att åstadkomma den första viktiga kopplingen för linjenät 2021 och det kommande resecentrum. Ambitionsnivån är att stråket ska ha en hög turtäthet: Tänkt utbud på Karlstadsstråket M F Dag 5 min trafik Kväll 15 min trafik Lördag 15 min trafik Söndag 30 min trafik Tänkt utbud matarbussar M F Dag 20 min trafik Kväll 30 min trafik Lördag 30 min trafik Söndag 60 min trafik
5 Underlag för redovisning av pilot-projekt Sida 5 av 7 Stråket trafikeras av 18 meters ledbussar med gashybriddrift (exempel se figur 1, VanHool). Bussarna antas ha plats för 52 sittande och 13 bekvämt stående (praktisk kapacitet). Matarlinjerna antas trafikeras av mindre eldrivna bussar med plats för 20 sittande och 20 stående per fordon. Antagen busstyp (exempel kinesiska BYD, av likadan typ som används i Köpenhamn) har batteri som energilagringsmedium, och behöver laddas en gång per dygn. I utredningsalternativet beräknas fordonsbehovet till 27 gashybridledbussar på BRT-linjerna och 5 stycken elbussar till matarlinjerna. 13 gasförbränningsbussar trafikerar baslinjerna. En tänkbar bussmodell för Karlstads BRT-linjer VanHool ExquiCity ledbuss med gashybriddrift En ekonomisk kalkyl för demostråket är under framtagande utifrån den samhällsekonomiska analys som genomförts för linjenät Aktuellt utredningsläge I den schematiska översikten redovisas en översikt av de tider som de olika delarna i linjenätet planeras genomföras och där testbädden är en central del som beräknas vara i drift senast 2017.
6 Underlag för redovisning av pilot-projekt Sida 6 av 7 För närvarande pågår följande aktiviteter i projektet: Fastställande av utformning av gatuinfrastruktur Förslag utformning av hållplatser Sammanställning av ekonomiska kalkyler Utgångspunkten är att Karlstads kommun vill bli den första nationella BRT-piloten i Sverige med en tillräckligt hög innovativ nivå för att staten ska vara intresserad av en medfinansiering. Ansvaret ligger även fortsatt på stadsbyggnadsförvaltningen att driva vidare frågan. Under hösten kommer även den nya sammansättningen av nämnder och kommunstyrelen att bli klar och vidare förankringsarbete gentemot dessa kommer att bedrivas under hösten. Finansieringsfrågan kommer också att diskuteras i detta skede. 4 Organisation Inom ramen för det nationella BRT-projektet och i nära samverkan med Karlstadsbuss, har X2AB under vintern 2014 fört en dialog med Regeringen, Energimyndigheten, VINNOVA och Trafikverket om möjligheterna till statlig medfinansiering av en testbädd i Karlstad. Trafikverket har meddelat X2AB att man är positiva till att medverka i projektet och Energimyndigheten ser fram mot en ansökan om medfinansiering efter sommaren. Detta innebär att Karlstads kommun under hösten 2014 har möjligheter att erhålla statlig medfinansiering för genomförandet av en BRT-pilot i Karlstad Demostråket. Stråket förväntas ge kunskap både i form av direkta resultat om tillämpningar av teknik men även mer långsiktiga samhällseffekter. Forskning kan bedrivas inom vitt skilda områden och ge kunskap om effekter på miljö, sysselsättning genom förutsättningar för tillväxt och regional utveckling, trafiksäkerhet och jämställdhet osv. Grunden är att identifiera hårda och mjuka parametrar som bidrar till ett ökat resande. Kunskapen kan också användas för att identifiera drivkrafter för ökat resande vilket i sin tur kan ge underlag för att diskutera förändrade affärsmodeller med ökade incitament för resande och som inte per automatik leder till ökade kostnader i trafiken. I branschens åtagande ligger att engagera och entusiasmera alla involverade aktörer att samverka för att utveckla nästa generations kollektivtrafik med utgångspunkt från kundbehoven. Det innebär fokus på värdeskapande, valfrihet, mångfald, samverkan, konkurrens och affärsmässighet. I det statliga åtagandet ligger att skapa förutsättningar för en sådan utveckling. Det handlar om att genomföra tillräckligt kraftfulla satsningar på infrastrukturen och att genomföra nödvändiga förändringar i beskattning, lagstiftning och andra regelverk. Det gemensamma åtagandet som branschen och staten har är att säkerställa att de åtgärder som vidtas från respektive håll förstärker varandra. I det gemensamma åtagandet ingår också att verka för att det fortsatta samhällsbyggandet sker på ett sådant sätt att det bidrar till att öka kollektivtrafiken. Kommunerna har ansvaret för samhällsplaneringen men ansvaret för lagstiftning och andra styrmedel för att förverkliga planerna ligger hos staten. Målet är att projektet ska driva utvecklingen i riktning mot fördubblingsmålet och visionen. De ska ligga i framkant på utvecklingen i världen och utgöra grund för export av svensk kollektivtrafik. Det innebär att projekten måste bygga på de allra senaste rönen och erfarenheterna när det gäller kundorientering, gränsöverskridande samverkanslösningar och ny teknik.
7 Underlag för redovisning av pilot-projekt Sida 7 av 7 Det handlar om nästa generations effektiva och klimatneutrala transportsystem, ett transportsystem som sätter individen i centrum. För att göra detta möjligt krävs en nära samverkan mellan transportnätens huvudmän, operatörer och näringsliv. Några områden är särskilt intressanta. För att utveckla energieffektiva transportsystem krävs en tillämpad teknisk forskning på allt från nya bränslen och bränsleeffektivitet till luftmotstånd, friktion, buller och materialval. Sverige skulle också kunna stå som förebild när det gäller att utnyttja nästa generations mobiltelefoni för att utveckla kollektivtrafiken. Det samma gäller transporteffektiv samhällsplanering. Ett samarbete med forskningsvärlden pågår. Tillsammans med KTH och Chalmers har projektet Attraktiv utformning av BRT-fordon och hållplatser (stationer, infra) utifrån resenärsperspektiv förstudie startats. Det finns också ett samarbete kring SAMOTs projekt Sömlöst i attraktiva städer. I båda dessa projekt finns en stark koppling till Karlstadsbuss BRT-inspirerade testbädd. Både KTH och SAMOT har uttryckt intresse att bedriva följeforskning kring arbetet med testbädden och det nya BRT-inspirerade linjenätet.
KARLSTADSSTRÅKET - FAS 2
KARLSTADSSTRÅKET - FAS 2 Hieroglyfen för stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 4 2. Bakgrund... 5 2.1. Karlstads kommuns vision: Livskvalitet Karlstad 100 000... 5 2.2. Strategisk plan ett sätt
Läs merRegionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland
Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan
Läs merReflektion från seminarium 2. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet
Reflektion från seminarium 2 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Region Skånes arbete med tillgänglighet och tillväxt -Stina Nilsson, Region Skåne Processen bakom strukturbild Skåne: - Ett långvarigt
Läs merReflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet
Reflektion från seminarium 1 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Viktiga budskap - Peter Uneklint, Trafikverket Det skarpa arbetet med ny nationell plan sker under 2016 och då gäller det för
Läs merKollektivtrafik Uppdrag och utmaningar i Uppsala. Kollektivtrafikförvaltningen UL Landstinget i Uppsala län
Kollektivtrafik Uppdrag och utmaningar i Uppsala Kollektivtrafikens uppdrag Kollektivtrafiken ska bidra till hållbar utveckling Långsiktig uthållig ekonomisk tillväxt Social sammanhållen utveckling Hållbar
Läs merTrafikverket, Borlänge
Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets
Läs merUppdrag till Västtrafik 2015-2016
Sida 1(1) Bilaga 1.1 Datum 2014-09-09 Diarienummer KT-09-2014 Till Västtrafik Uppdrag till Västtrafik 2015-2016 Kollektivtrafiknämnden beslutar om följande uppdrag till Västtrafik 2015-2016; Inriktning
Läs merFigur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.
Bilaga 3 - Nuläge RESVANOR Inledning Myndigheten Trafikanalys genomför en nationell resvaneundersökning, RVU Sverige. Undersökningen görs i syfte att kartlägga människors dagliga resande, för att få en
Läs merTunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik
1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening
Läs merSamlad effektbedömning
Samlad effektbedömning 1(6) Samlad effektbedömning OBJEKT: BYTESPUNKTER FÖR BUSS DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-31 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Upprustningsåtgärder av bytespunkter
Läs merGuidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på BRT
Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på BRT Advanced BRT systems have provided many developing country cities public transport with rail-like capacities and speed. BRT Guidelines adapted
Läs merStockholm. Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag. Hearing 21 mars 2012
Stockholm Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag Hearing 21 mars 2012 Tillväxten är vår styrka Stockholms län har 22 % av landets befolkning
Läs merKollektivtrafik hela vägen fram
Kollektivtrafik hela vägen fram Hela resan HM Skåne 6 nov 2008 PG Andersson Trivector Traffic, Lund Kollektivtrafiken är ett medel för att skapa en attraktiv stad 100% 80% 60% Persontrafikarbetet i Sverige
Läs merKommentar till Dialog PM om Trafik i centrum
Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Storstad Linköping Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Om storstad Linköping Storstad Linköping är en oberoende intresseorganisation som arbetar för
Läs merYttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram
1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss
Läs merMålbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 1 Vägledning för att utarbeta Målbild Tåg 2035
Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 1 Vägledning för att utarbeta Målbild Tåg 2035 Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 1: Vägledning för att utarbeta Målbild Tåg 2035 Arbetet
Läs mer1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner
ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling
Läs merMålbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 8 Västlänken
Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 8 Västlänken 1 Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 8: Västlänken Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland
Läs merPM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen
Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund
Läs merJUL Stockholms läns landsting i (2)
JUL Stockholms läns landsting i (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2015-02-18 LS 1402-0228 Landstingsstyrelsen Motion 2014:5 av Gunilla Roxby Cromvall (V) m.fl. om pendeltågsstation i Rågsved Föredragande
Läs merRegional utblick i trafikeringsfrågorna från Västsverige
Regional utblick i trafikeringsfrågorna från Västsverige Presentation vid Infrastruktur- och regional kollektivtrafikdag, Stockholm, 8 juni 2011 Ingemar Bengtsson, Västtrafik Vad handlar det om? Trängselskatt
Läs merEn Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region
Om Mälardalsrådet Samverkansorganisation och mötesplats för storregionala utvecklingsfrågor Politiskt styrd organisation Medlemmar: 57 kommuner, 5 landsting, 5 associerade Fokusområden Infrastruktur och
Läs merÄr Bus Rapid Transit något för Örebro?
Är Bus Rapid Transit något för Örebro? Fredrik Eliasson, Region Örebro län Henrik Emilsson, Örebro kommun Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2015-03-20 Menar vi allvar med att nå våra mål?
Läs merFlerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009
Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet
Läs merRAPPORT FRÅN ETT: www.upplandsvasby.se
RAPPORT FRÅN ETT: Dialog Trafikdialogen var höstens första dialogmöte av totalt tre. Dialogen berörde den kommande trafikplanen och lanserades som startskottet för arbetet med denna. Sammanlagt besökte
Läs merGAMLA UPPSALA BUSS AB
1 Affärsplan 2015 GAMLA UPPSALA BUSS AB Foto: Peter Mattsson 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1. Landstingets krav 2. Nuläge 3. Antaganden om framtiden och möjligheter till utveckling 4. Affärsidé 5. Kortsiktiga
Läs merETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE
ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,
Läs mernorrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik
norrstyrelsen rapport 2009: 25 Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av
Läs merFörslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08
1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland
Läs merMötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel
Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel Malmö 16 augusti 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne Skåne en region med stora möjligheter men också med betydande
Läs merSam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Läs merYTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335
Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och
Läs merMissiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra Götaland
Missiv: Dialogunderlag inför revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram 23 juni 2015 Till kollektivtrafikråden i Västra Götaland Missiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra
Läs merBusstrafik på Storsvängen i Karlstad
-14 UPPDRAG Trafikutredning linje 4 i Norra Kroppkärr, Karlstad UPPDRAGSNUMMER 2128137000 UPPDRAGSLEDARE Daniel Malmqvist UPPRÄTTAD AV Daniel Malmqvist DATUM Busstrafik på Storsvängen i Karlstad Bakgrund
Läs merTrafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg
Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...
Läs merGemensamma krafter för en attraktivare kollektivtrafik
Gemensamma krafter för en attraktivare kollektivtrafik Om Samot Samot är ett Vinn Excellence Center, en form för samverkan mellan näringsliv, offentlig verksamhet och universitet etablerat av Vinnova,
Läs merResanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07
Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1
Läs merInformation om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg
1(10) Handläggare Jens Plambeck +4686861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-02-03, info punkt 15 Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg Ärendebeskrivning Informationsärende
Läs merSammanfattnin: Bilaga
Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell
Läs merTjänsteskrivelse 1(3) Handläggare Dag Segrell Tfn 0142-851 50 Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2016-03-07 KS/2015:280 Näringsdepartementet Ert diarienummer N2016/0179/TIF Svar på delrapport
Läs merHur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden
Trafikenheten 1(14) Vår referens Helena Sundberg 08 686 1480 helena.sundberg@sl.se Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 2(14) Sammanfattning Stockholmsregionen
Läs mer3 Utredningsalternativ
3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att
Läs merNytt trafikutbud i Borlange kommun 2016-08-14
Mattias Ahlström 2016-03-09 Nytt trafikutbud i Borlange kommun 2016-08-14 Övergripande fakta Det nya linjenätet liknar på många sätt det tidigare linjenätet, med den stora skillnaden att linje 151/152
Läs merRemissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag
Läs merVärldens modernaste stadstrafik
Världens modernaste stadstrafik Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting, Järfälla kommun och Nobina om flera nya och unika kollektivtrafiksatsningar i Barkarbystaden i västra Stockholm Målbild
Läs merGenomförandeavtal gällande Helsingborgsexpressen på linje 1
Sida 1 (5) UTKAST 2015-12-08 Genomförandeavtal gällande Helsingborgsexpressen på linje 1 1 Parter och avtalets syfte Detta avtal har upprättats mellan Helsingborgs kommun (nedan benämnt Staden) och Region
Läs merStråkanalys Projekt Fjällvägen
Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner
Läs merMed Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.
2015-08-27 Q&A Skeppsbron Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. Detta händer just nu I augusti i år invigdes
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.
Läs merInformation om trafikförvaltningens kundservicestrategi
1(3) Strategisk utveckling Planering Handläggare Jens Plambeck 08 686 16 51 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-25 Version Trafiknämnden 2014-10-07, info punkt 17 Ärende/Dok. id. SL 2014-0869
Läs merMålbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 5 Reducerad busstrafik
Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 5 Reducerad busstrafik 1 Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 5: Reducerad busstrafik. Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken
Läs merRegional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047
Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 2008-11-27 Dnr V-2008-0522 Doss 22 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer
Läs merUppföljning av utvärdering av bussområdena Järfälla/ Upplands Bro och Södertälje
1 (2) Datum 2011-03-16 SL-2011-01569 TN 1103-083 Trafiknämnden Uppföljning av utvärdering av bussområdena Järfälla/ Upplands Bro och Södertälje Bakgrund Sedan 2006 bedriver Nobina Sverige AB busstrafiken
Läs merHUR KLARAR VI DETTA?
HUR KLARAR VI DETTA? Stadsplanering ska ge sammanhang och närhet Den stadsplanering som bedrivs i Sverige idag syftar inte till att skapa närhet och underlätta företagande, utan till det motsatta: att
Läs mer111 Information om Byggstart Skåne
PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-04-25 1 (1) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2015/184 111 Information om Byggstart Skåne Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott tackar för informationen.
Läs merHANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK
HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Teknik- och fastighetsnämnden Ansvarig samt giltighetstid: Sara Hesse, trafikingenjör, 2016-2018
Läs merRemiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg (TN 2015-0017) KS/2015:252
2015-06-18 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg (TN 2015-0017) KS/2015:252 Förvaltningens
Läs merDetta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.
Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-12-12 140 Yttrande, vägplan och detaljplan för Arninge resecentrum samt järnvägsplan för Roslagsbanan,
Läs merResanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson
Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional
Läs merUtgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet
Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal
Läs merScenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott
1 (7) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-10 Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jan Efraimsson Telefon: 0703 63 92 89 E-post: jan.efraimsson@vgregion.se Till kollektivtrafiknämnden
Läs merRemiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118
TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118
Läs mer2008-09-24. Förslag till kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. Presentation 24 September 2008 Stenerik Ringqvist, projektledare K2020 K2020
Kollektivtrafikprogram Förslag till kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen Presentation 24 September 2008 Stenerik Ringqvist, projektledare 1 Uthållig tillväxt i Göteborgsregionen Strukturbild för
Läs merSammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN
Läs merÅtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland
Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan
Läs merLångsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid
Sidan 1 av 15 Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 2 av 15 Innehåll Kapitel Sida 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 2. Framtida resande 5 2.1 Resmönster
Läs merRegional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar
2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional
Läs merKOLLEKTIVTRAFIK STÖD FÖR KLIMAT OCH TILLVÄXT
KOLLEKTIVTRAFIK INLEDNING Människors möjligheter till jobb, tid för familjen och en innehållsrik fritid hänger ofta på att det finns bra transportmöjligheter. Det måste helt enkelt vara lätt att ta sig
Läs merDe gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och
04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e
Läs merGRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA
GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,
Läs merVästsvenska paketet och kollektivtrafiken
Västsvenska paketet och kollektivtrafiken Enkel, bekväm och pålitlig. Västsvenska paketet lägger grunden för en Om du har rest i Göteborgstrakten på sistone kanske du har märkt att det är mycket som händer
Läs merRAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN
RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN 1 Storstad Stockholm De objekt som ger nyttor till Stockholms
Läs merAffärsplan 2016 GAMLA UPPSALA BUSS AB. Affärsplan 2016 Gamla Uppsala Buss AB Fastställd 2015-12-17
1 Affärsplan 2016 GAMLA UPPSALA BUSS AB 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1. Landstingets krav 2. Nuläge 3. Antaganden om framtiden och möjligheter till utveckling 4. Affärsidé 5. Kortsiktiga mål budget
Läs merHöghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.
STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret
Läs merSödertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2
2013-03-22 Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2 Förslaget till stomnätsstrategi för Stockholms län, etapp 2, har tagits fram av Trafikförvaltningen vid Stockholms
Läs mer2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns
2012-01-07 Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun Efter att ha tagit del av Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun, vill Sorundanet framföra
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merUtreda behovet av och former för prioriterad kollektivtrafik. Utgöra ett underlag för fortsatt planering. Garantera att man inte bygger fast sig.
Kollektivtrafikstråket Helsingborg - Höganäs Juliet Leonette-Lidgren Samråd med allmänheten i Höganäs avseende Förstudie enligt lag om byggande av järnväg 2012-11-07 1 Förstudien ska... Utreda behovet
Läs merÖstergötlands ståndpunkter rörande utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige
1(4) Östergötlands ståndpunkter rörande utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige Bakgrund Östergötlands utgångspunkter Länen i Mälardalen (Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och
Läs merYttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
1 (6) Landstingsstyrelsen Näringsdepartementet Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra
Läs merHandbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken
Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com
Läs merResultat av genomförda samråd
Sida 1(5) Enheten för kollektivtrafik Datum 2015-11-26 Resultat av genomförda samråd PM Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box 1022 651 15 KARLSTAD Besöksadress Lagergrens gata 2 Telefon 054-701
Läs merYttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Läs merTrafikförsörjningsprogrammet med Hållplatshandbok. Kl. 11.45 Sammanfattning och avrundning Ann Mårtensson
Kl. 10.00 Kl. 10.10 Kl.10.25 Kl. 11.15 Välkommen! Syfte med dagen! Presentation av området Samhällsbyggnad Trafikförsörjningsprogrammet med Hållplatshandbok Bikupor med utgångspunkt i frågeställningarna
Läs merSammanfattning. Uppdraget
Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta
Läs merArbetet med utveckling av tågtrafiken bör därefter drivas vidare mot en högre hastighetsstandard och kortare restider.
Sammanfattning NSB kör idag tågtrafik i timmesfrekvens mellan Oslo och Kongsvinger. I nedan beskrivet förslag (fortsättningsvis Förslaget) förlängs vartannat tåg till Karlstad, åtta gånger per dag (DT,
Läs mer1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)
underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-08-22 89 Stomnätsstrategi etapp 2 yttrande (KS 2013.080) Beslut Näringslivs- och planutskottet föreslår
Läs merAllmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik
Beslutsunderlag 2012-09-10 Bengt Nilsson 0451-288510 bengt.nilsson@skanetrafiken.se Regionala tillväxtnämnden Allmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik Hässleholm-Alvesta-Växjö Hässleholm-Markaryd
Läs merBudget 2013 Länstrafiken
Budget 2013 Länstrafiken Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé: Kollektivtrafiken ska ses som Det naturliga resvalet och bedrivas med omtanke om kunderna samt erbjuda prisvärda, enkla
Läs merSatsa på kollektivtrafiken
Satsa på kollektivtrafiken Grön strategi för att stärka kollektivtrafiksystemen i Östergötland Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Stora nationella trafikstråk passerar genom och fångar upp
Läs merHöghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se
Läs merStrukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne
Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,
Läs merRegler servicetrafik/färdtjänst
Regler servicetrafik/färdtjänst Giltig från och med 1 januari 2012 Region Värmland 1 En kollektivtrafik för alla I den här broschyren kan du läsa om hur du ansöker om färdtjänst och de regler som gäller
Läs mer1 2011-10-02. MM = steg 1 i Fyrstegsprincipen
1 2011-10-02 MM = steg 1 i Fyrstegsprincipen Steg 1- åtgärder som påverkar transportbehovet och val av färdsätt Minska transportefterfrågan eller föra över till andra transportsätt. Transportbehov Samhällsplanering
Läs merRapport 2015-02-19. Tåg 2020. - genomförandeplan
Rapport 2015-02-19 Tåg 2020 - genomförandeplan Innehåll Förord Sammanfattning Inledning Syfte, mål, aktiviteter och avgränsningar Utveckling av resandet, trafikering och ekonomi 2016-2020 Begrepp Trafikering
Läs merTrafikförsörjningsprogram Karlstads tätortstrafik
KARLSTADS KOMMUN Trafikförsörjningsprogram Karlstads tätortstrafik 2012-03-23 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 En ny kollektivtrafiklag... 3 1.2 Framgångsexemplet Karlstadsbuss... 3 2. Nuläge...
Läs mertrafikplan vid arrangemang
trafikplan vid arrangemang karlstads kommun Trafikplanering vid arrangemang Varför är det viktigt att ha en plan för trafiken? Transport- och trafikplaneringen är viktig vid större arrangemang dels för
Läs merInnovationsupphandling
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Innovationsupphandling Pontus Gruhs, chef Utveckling inom Underhåll Innovationsupphandling 1. En stor möjlighet? 2. Hur påverkar det här min forskning/mitt företag/upphandlande
Läs mer