REGION VÄRMLAND. Verksamhetsuppdrag för Karlstads kommun/karlstadsbuss 2015

Transkript

1 REGION VÄRMLAND Regionala kollektivtrafikmyndighetens Verksamhetsuppdrag för Karlstads kommun/karlstadsbuss 2015 RKM VU 2015 Karlstads kommun/karlstadsbuss Beslutad av Kollektivtrafiknämnden

2

3 Enheten för kollektivtrafik Datum Ärendenummer RVKN Sida 1(12) Regionala kollektivtrafikmyndighetens verksamhetsuppdrag för Karlstads kommun/karlstadsbuss (RKM VU 2015 Karlstadsbuss) 3 bilagor Inledning Kollektivtrafiknämnden är den regionala kollektivtrafikmyndighetens beställare av regional kollektivtrafik i Värmland och beslutar om uppdrag till trafikorganisatörerna, Värmlandstrafik AB och Karlstad kommun/karlstadsbuss. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet innehåller mål för kollektivtrafiken i Värmland på en övergripande nivå. Det finns behov av att konkretisera trafikförsörjningsprogrammet i uppdrag till Värmlandstrafik respektive Karlstadsbuss och tydliggöra deras roll i uppfyllandet av målen i trafikförsörjningsprogrammet. Uppdraget inleds med syfte och vision för kollektivtrafiken i Värmland, samt allmänna förutsättningar för kollektivtrafikens utveckling. Därefter redovisas respektive målområde med delmål och prioriterade arbetsområden. Uppdraget gäller för allmän kollektivtrafik och kommunala tillköp. Patientresor, färdtjänst och separat skoltrafik regleras genom separata avtal. Målen i uppdragsbeskrivningen är hämtade från målområdena i trafikförsörjningsprogrammet, men har konkretiserats ytterligare. Under respektive målområde anges kollektivtrafiknämndens inriktningar och prioriteringar för att uppfylla målen enligt trafikförsörjningsprogrammet. Ekonomiplan för verksamhetsuppdrag 2015 framgår av bilaga 1. Uppdraget gäller för år Det kommer att följas upp och vid behov revideras i samband med myndighetens årliga uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet. I bilaga 2 redovisas hur indikatorerna beräknas, inklusive källor för datainhämtning. Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box KARLSTAD Besöksadress Lagergrens gata 2 Telefon vx Fax E-post kansliet@regionvarmland.se Webbplats Orgnr Bankgiro PlusGiro

4 REGION VÄRMLAND Övergripande syfte och vision för kollektivtrafiken Regionfullmäktige har i trafikförsörjningsprogrammet uttryckt övergripande syfte och vision på följande sätt: Syfte Kollektivtrafikens övergripande syfte är att vara ett verktyg för att uppnå långsiktigt hållbar regional tillväxt genom ökad tillgänglighet, både i form av användbarhet för alla resenärer och i form av tillgänglighet till de lokala och regionala arbetsmarknaderna, samt storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Oslo. Vision Kollektivtrafiken i Värmland är ett sammanhållet, smidigt och effektivt transportsystem för hela länet samt till och från länet, som en del i ett samlat regionalt tillväxtarbete och som är resenärens bästa alternativ för dagliga resor och bidrar till En långsiktigt hållbar utveckling Ökad tillväxt Ökad tillgänglighet i förhållande till storstadsregionerna Stockholm, Oslo och Göteborg Ökad jämställdhet Målen för kollektivtrafiken anges i fyra övergripande målområden. Tillgänglighet för regional tillväxt, Attraktivitet och användbarhet, Miljö och Resurseffektivitet. Till varje målområde har det sedan formulerats ett mål, samt indikatorer (delmål) för att mäta måluppfyllelsen. Allmänna förutsättningar För att nå övergripande syfte, vision och mål för kollektivtrafiken i Värmland finns det vissa förutsättningar som gäller för samtliga mål. Resandet med kollektivtrafiken ska öka. Detta ger bättre miljö och effektivare resursanvändning. Samtidigt skapas förutsättningar för regional tillväxt genom att de lokala arbetsmarknaderna förstoras och knyts samman. Roller och ansvar Den grundläggande rollfördelingen slås fast i Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Värmlands län. Enligt avtalet har Karlstads kommun, genom Karlstadsbuss, i uppdrag att upphandla och teckna avtal avseende tätortstrafik i Karlstads kommun. I delegationen definieras Karlstad kommuns ansvarsområde till Karlstad och Skåre tätorter. Eventuella ändringar av ansvarsområdet sker i enlighet med punkt 3 i avtal om delegation till Karlstads kommun. Karlstadsbuss ansvarar för att förse kollektivtrafiknämnden med underlag för beslut, samt underlag för uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet.

5 REGION VÄRMLAND Tätortstrafik Trafiksystemet baseras på ett baslinjenät för busstrafik. Nätet ska binda ihop statsdelarna i Karlstad och koordineras med den regionala kollektivtrafiken. Baslinjerna kompletteras med centrumlinjer och speciallinjer som ska ansluta till baslinjenätet samt tillgodose behovet av trafik till lokala resmål. Sommartid bedrivs även båttrafik i Karlstads tätort, samt mot Hammarö och Kristinehamn. Omfattning och trafikfrekvens baseras på behov och resandeunderlag. Kollektivtrafiken ska även erbjuda möjligheter till resor för olika ändamål. Trafiken ska vara tillgänglig och bidra till balans mellan olika befolkningsgrupper. Trafikutvecklingen ska bygga på en avvägning mellan marknadsorientering och geografisk täckning. Den samlade tätortstrafiken i Karlstads kommun kommer således att formas utifrån dessa avvägningar samt de ekonomiska, tekniska, marknadsmässiga förutsättningar som finns för att bedriva kollektivtrafik. Vid tillfälliga evenemang inom Karlstad kommuns ansvarsområde kan det finnas behov av att Karlstadsbuss organiserar förstärkningstrafik för att erbjuda medborgarna ett hållbart resealternativ till och från evenemanget. Förstärkningstrafik behöver inte följa ordinarie linjesträckning. Principer för trafikutveckling Utbyggnad av trafik ska i första hand ske där det finns resandepotential, vilket innebär en prioritering av utveckling i områden med omfattande pendling. Här kan kollektivtrafiken vara ett förstahandsval och bidra till förstärkning och förstoring av de lokala arbetsmarknadsregionerna. Trafikutvecklingen ska bidra till en god tillgänglighet i enlighet med de övergripande målen i programmet och även kunna erbjuda ett grundutbud i områden med begränsade förutsättningar för linjelagd kollektivtrafik. Vid förändringar av trafikutbudet ska samråd ske med Region Värmlands enhet för kollektivtrafik. Samråd Regelbundet samråd mellan myndigheten, kommunerna, landstinget, trafikorganisatörerna och övriga aktörer är en förutsättning för att kollektivtrafiken ska kunna utvecklas ur ett helhetsperspektiv. Samråd skapar även möjlighet till ökad samordning för att gemensamt uppnå ett användbart och attraktivt system. Karlstadsbuss och Värmlandstrafik har ett gemensamt ansvar att samråda med varandra angående operativa frågor där det finns samordningsvinster. Kollektivtrafikmyndigheten har ansvar för att skapa en arena som skapar förutsättningar för en öppen dialog om kollektivtrafikens förutsättningar i Värmland. Kollektivtrafiknämndens politiska samrådsforum och de regelbundna nätverksträffarna med ansvariga politiker och tjänstemän i kommunerna och landstinget är exempel på naturliga arenor för den dialogen.

6 REGION VÄRMLAND Trimningsåtgärder för att effektivisera befintligt system Trimningsåtgärder som bidrar till att öka beläggningen i befintlig trafik och/eller minska restidskvoter ska genomföras. Inför varje tidtabellsskifte ska linjenätets effektivitet och attraktivitet för resenärerna ses över för att anpassa och effektivisera utbudet i förhållande till efterfrågan. I Trimningsåtgärderna ingår även åtgärder som syftar till att utveckla incitament för att resa kollektivt och att erbjuda nya tjänster, samt att arbeta med marknadsföring och kunskapsuppbyggande verksamhet för att öka medborgarnas kunskap om systemet (Mobility Management).

7 REGION VÄRMLAND Målområde 1: Tillgänglighet för regional tillväxt Mål: Kollektivtrafiken ska stärka regionens tillgänglighet och utveckling genom ett sammanhållet nät av regional trafik och tätortstrafik, förbindelser över länsgräns mot angränsande län och landsgräns mot Norge samt kopplingar mot storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Oslo. Prioriteringar 2015 Mål 1 I trafikförsörjningsprogrammet redovisas mål med indikatorer för resmöjligheter och resandeutveckling för den regionala kollektivtrafiken fram till Utgående från dessa mål ska Karlstadsbuss inom sitt ansvarsområde planera in åtgärder under 2015 som bidrar till att målen kan nås Karlstadsbuss nuläge och mål enligt RTFP I tabellen nedan redovisas mål för 2018, samt nuläge 2013, planerat utfall 2014 och mål Målen är hämtade direkt ur regionalt trafikförsörjningsprogram För 2014 och 2015 har de brutits ned för att tydliggöra vad som behöver uppnås till dess för att uppnå målen Indikator Läge 2013 Plan 2014 Mål 2015 Mål 2018 Antal resor 6,4 miljoner 6,7 miljoner 6,8 miljoner 7,8 Milj Restidskvot tätortstrafik Karlstad 11 av 32 stadsdelar har restidskvot <2 Vidta åtgärder i riktning mot målet <2 för 90 % av invånarna Yttäckningsgrad 92 % Oförändrat >90% Tabell 1.1 Regionala mål att verka för enligt RTFP Indikator Läge Mål 2018 Dagliga resmöjligheter Karlstad-Örebro 1 h 28 min <1h 30 min Dagliga resmöjligheter Karlstad-Kongsvinger 1 h 33 min <1h 30 min Dagliga resmöjligheter Karlstad-Stockholm 2 h 11 min <2 h 15 min Dagliga resmöjligheter Karlstad-Göteborg 2 h 21 min <2 h 20 min Dagliga resmöjligheter Karlstad-Oslo 3 h 05 min <2 h 30 min Tabell 1.2 Tätortstrafiken i Karlstad består av ett system med åtta baslinjer med hög turtäthet och tre centrumlinjer som har ett mer serviceinriktat syfte. Därutöver finns fem speciallinjer och fyra hockeylinjer som går vid tider och sträckningar där det finns särskilda behov. Baslinjernas frekvens varierar från 10-minuterstrafik till 20-minuters trafik dagtid, med lägre turtäthet kvällar och helger. Totalt genomför tätortstrafiken 1 Snabbaste resa enligt Resrobot maj 2014.

8 REGION VÄRMLAND i Karlstad cirka 1200 enkelturer per dygn varje vardag 2 under sammanlagt 18 timmar per dygn. Karta över baslinjer och centrumlinjer finns i bilaga 3. Under 2015 gäller följande inriktningar och prioriteringar: Koordination av trafiksystem Arbeta kontinuerligt med koordination av regional trafik, tätortstrafik och anslutningar till/från fjärrtrafiken för att främja ett helhetstänk kring trafiksystemets resurseffektivitet och effektivitet. Väl fungerande och attraktiva bytespunkter med tydlig information är avgörande för funktionaliteten ur ett resenärsperspektiv. Samordningen mellan regional trafik och tätortstrafik ska ske på det mest resenärsvänliga och resurseffektiva sättet. Områden med hög resandepotential Omfattningen av arbets- och studiependling är störst i Karlstad och kranskommunerna. För att öka kollektivtrafikens marknadsandel behöver denna potential tillvaratas. Viktiga frågor i detta sammanhang är restider i den regionala trafiken och tätortstrafiken samt väl fungerande kopplingar mellan regional trafik och tätortstrafik. Gemensam arbetsmarknadsregion Värmland ska utvecklas till en gemensam arbetsmarknadsregion. Möjligheterna till arbets- och studiependling är en avgörande förutsättning för en positiv regional utveckling. En betydande del av arbetspendlingen sker idag till och från Karlstad. Välfungerande anslutningar mellan tätortstrafik och regional kollektivtrafik i Karlstad är därför betydelsefullt för att Värmland ska utvecklas till en gemensam arbetsmarknadsregion. 2 Under fredagar är antal enkelturer och utbudtimmar högre eftersom det även är trafik under natt mot lördag.

9 REGION VÄRMLAND Målområde 2: Attraktivitet och användbarhet Mål: Kollektivtrafiken ska upplevas som ett attraktivt och användbart alternativ med enhetliga, gemensamma och lättillgängliga system. Prioriteringar 2015 Mål 2 I trafikförsörjningsprogrammet redovisas mål med indikatorer för marknadsandel, medborgar- och kundnöjdhet och funktionsanpassning för den regionala kollektivtrafiken fram till Utgående från dessa mål ska Karlstadsbuss inom sitt ansvarsområde planera in åtgärder under 2015 som bidrar till att målen kan nås Karlstadsbuss nuläge och mål enligt RTFP I tabellen nedan redovisas mål för 2018, samt nuläge 2013, planerat utfall 2014 och mål Målen är hämtade direkt ur regionalt trafikförsörjningsprogram För 2014 och 2015 har de brutits ned för att tydliggöra vad som behöver uppnås till dess för att uppnå målen Indikator Läge 2013 Plan 2014 Mål 2015 Mål 2018 Marknadsandel 21 % 22 % 23 % 25 % Medborgarnöjdhet 77 % 78 % >78 % >78 % Kundnöjdhet 84 % 85 % >85 % >85 % Funktionsanpassning: Anpassade fordon i tätortstrafik 100 % 100 % 100 % 95 % Utpekade hållplatser 3 50 % 60 % 65 % 70 % Tabell 2.1 Gemensamma mål för Värmland I Tabellen nedan redovisas gemensamma mål för Värmland 2018, samt nuläge 2013, planerat utfall 2014 och mål Målen uppnås gemensamt av Värmlandstrafik och Karlstadsbuss. Indikator Läge 2013 Plan 2014 Mål 2015 Mål 2018 Marknadsandel 12 % 12,5 % 13 % 14 % Medborgarnöjdhet 58 % 60 % 65 % 70 % Kundnöjdhet 78 % 78 % 80 % 80 % Tabell 2.2 Under 2015 gäller följande inriktningar och prioriteringar: Hela resan Kollektivtrafikens fortsatta utveckling ska baseras på en helhetssyn som beaktar och tillvaratar möjligheterna att underlätta individens val av färdmedel. Resmöjligheter och restider ska motsvara behovet hos resenärerna. Tillgänglighet till bil- och cykelparkeringar och gångstråk vid hållplatser och bytespunkter är viktiga arbetsområden för att främja hela resan. 3 Se bilaga 4 i regionalt trafikförsörjningsprogram

10 REGION VÄRMLAND Tydliga och samordnade informations- och betalsystem är avgörande för resenärernas benägenhet att välja åka med kollektivtrafiken. Trafikorganisatörerna ska erbjuda samlad information och ha samordnade betalsystem med enkla övergångsregler. Arbetet med att förbättra och säkerställa störningsinformation, punktlighet och pålitlighet samt driftsäkerhet i betalsystem ska fortsätta. Funktionsanpassning I bilaga 4 i trafikförsörjningsprogrammet anges vilka trafikanläggningar som är prioriterade för funktionsanpassning. Till viss del är dessa anpassade men det återstår ett stort arbete för att nå de långsiktiga målen med funktionsanpassning av fordon och trafikanläggningar. I bilaga 2 anges vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att hållplatsen ska räknas som funktionsanpassad.

11 REGION VÄRMLAND Målområde 3: Miljö Mål: Kollektivtrafiken ska bidra till att öka energieffektiviteten och att minska trafiksystemets negativa miljöpåverkan. Prioriteringar 2015 Mål 3 I trafikförsörjningsprogrammet redovisas mål med indikatorer för miljöområdet för den regionala kollektivtrafiken fram till Utgående från dessa mål ska Karlstadsbuss inom sitt ansvarsområde planera in åtgärder under 2015 som bidrar till att målen kan nås Karlstadsbuss nuläge och mål enligt RTFP I tabellen nedan redovisas mål för 2018, samt nuläge 2013, planerat utfall 2014 och mål Målen är hämtade direkt ur regionalt trafikförsörjningsprogram För 2014 och 2015 har de brutits ned för att tydliggöra vad som behöver uppnås till dess för att uppnå målen Indikator Läge 2013 Plan 2014 Mål 2015 Mål Andel fordonskilometer med 40 % 35 % 10 % 2018 fossila bränslen < 40% Fordonens utsläppsvärde av kväveoxider Fordonens utsläppsvärde av partiklar Fordonens utsläpp av koldioxid 1133 g/km <2013 års siffra 2,2 g/kwh <2,2 g/kwh <2,2 g/kwh 2020 <2,1 g/kwh 0,02 g/kwh <0,02 g/kwh <0,02 g/kwh 2020 <0,02 g/kwh <2014 års siffra 2025 < 384g/km Andel förnybart drivmedel 60 % 75 % 90 % 2018 > 60 % Förbrukning av fossila bränslen L <2013 års siffra Tabell 3.1 <2014 års siffra Under 2015 gäller följande inriktningar och prioriteringar: < ,2 L Öka antal resenärer för uppnå positiva miljöeffekter Kollektivtrafiken är ett betydelsefullt verktyg för att minska transportsystemets negativa miljöpåverkan. En av de viktigaste åtgärderna för att minska persontransporternas negativa miljöpåverkan är att få bilister att resa kollektivt istället. För att lyckas med det måste kollektivtrafiken uppfattas som ett attraktivt alternativ. Ökad andel förnybart drivmedel i kollektivtrafiken Samhället har ett ansvar för att minska den samhällsfinansierade kollektivtrafikens negativa miljöpåverkan och förbrukning av fossila bränslen. Som fossila bränslen räknas bland annat drivmedel från råolja, som bensin och diesel, samt naturgas. Det systematiska arbetet med att stegvis minska användande av fossila bränslen ska fortsätta och ske på ett rimligt kostnadseffektivt sätt.

12 REGION VÄRMLAND Målområde 4: Resurseffektivitet Mål: Kollektivtrafiken ska planeras och genomföras för ökad resurseffektivitet. Prioriteringar 2015 Mål 4 I trafikförsörjningsprogrammet redovisas mål med indikatorer för resurseffektivitet för den regionala kollektivtrafiken fram till Utgående från dessa mål ska Karlstadsbuss inom sitt ansvarsområde planera in åtgärder under 2015 som bidrar till att målen kan nås Karlstadsbuss nuläge och mål enligt RTFP I tabellen nedan redovisas mål för 2018, samt nuläge 2013, planerat utfall 2014 och mål Målen är hämtade direkt ur regionalt trafikförsörjningsprogram För 2014 och 2015 har de brutits ned för att tydliggöra vad som behöver uppnås till dess för att uppnå målen Läge 2013 Plan 2014 Mål 2015 Mål 2018 Indikator Självfinansieringsgrad 41 % 41 % Minst % på sikt års nivå 4 Resor per invånare 94 st 94 st 94 st 94 st Nettokostnad per resa 14,02 kr 14,02 kr Minst 2014 <14,02 kr års nivå 4 Nettokostnad per invånare 1317 kr Ska följa beslutad finansiering Beläggningsgrad: (Påstigande/tur) 17,8 >17,8 >17,8 >17,8 Tabell 4.1 Under 2015 gäller följande inriktningar och prioriteringar: Koordination av trafiksystem Tillvarata möjligheterna till samordning av samhällsbetalda persontransporter för att skapa utrymme för förbättringar av resurseffektiviteten ur ett helhetsperspektiv. Myndigheten ska ta initiativ och förutsätter att alla parter medverkar aktivt i ett gemensamt arbete för koordination och samordning mellan trafiksystem och olika uppdrag inom området samhällsbetalda persontransporter. Genomför åtgärder som bidrar till att öka beläggningen i befintlig trafik. Inför varje tidtabellsskifte ska linjenätets effektivitet och tidsmässig attraktivitet för resenärerna ses över för att anpassa och effektivisera utbudet i förhållande till efterfrågan. Självfinansieringsgrad För att nå det högt satta målet fordras väl avvägda åtgärder som ger en resurseffektiv användning av samhällets resurser. Långsiktigt bedöms målet kunna samverka med övriga övergripande mål genom att det ställer krav på kostnadseffektiv användning av samhällets resurser. Intentionerna i trafikförsörjningsprogrammet är att självfinansieringen ska kunna variera över tid för att inte hindra välbehövliga satsningar som tillfälligt försämrar självfinansieringsgraden. 4 Utfall 2014

13 REGION VÄRMLAND Uppföljning och rapportering Uppföljningen av verksamhetsuppdraget sker i enlighet med den regionala kollektivtrafikmyndighetens planerings- och uppföljningsprocess. Eftersom uppdraget är en konkretisering av trafikförsörjningsprogrammet sker uppföljningen i en gemensam process. Måluppfyllelsen av målen i uppdraget indikerar hur troligt det är att målen i trafikförsörjningsprogrammet för 2018 uppnås. Process och tidplan tertialuppföljning Tertialrapporterna redovisas för kollektivtrafiknämnden i slutet av maj och i slutet av september. Tertialrapporten omfattar läget i stort inom verksamheten, ekonomi och aktuella frågor. Indikatorerna som redovisas i tertialrapporterna är: - Antal resor - Andel kundnöjdhet - Andel medborgarnöjdhet - Förarnas bemötande - Rent och snyggt i fordon - Funktionsanpassning av i TFP utpekade trafikanläggningar - Arbete med kundhanteringssystemet Process och tidplan årlig uppföljning Den årliga uppföljningen sker enligt RKMs planerings- och uppföljningsmodell i sex steg. Nedan ges en kort beskrivning av vilka aktiviteter som varje steg innehåller, samt när de ska vara slutförda. De datum som anges nedan är förslag på ungefärlig tidpunkt för när respektive aktivitet bör vara genomförd. 1. Planeringsmöte I november bjuder Region Värmland in till planeringsmöte inför den årliga uppföljningen. Syftet med mötet är att planera upplägg för uppföljningen (bland annat datum för när respektive steg ska vara klart), samt planeringsförutsättningar November 2. Rapportering Insamling av kvantitativa data från Karlstadsbuss utifrån uppsatta mål i trafikförsörjningsprogrammet och verksamhetsuppdrag. Möte med Karlstadsbuss första veckan i februari 3. Analys av planeringsförutsättningar Resultatet från datainsamlingen analyseras utifrån grad av måluppfyllelse. Därefter förs en dialog med respektive trafikorganisatör om orsakssamband och lämpliga åtgärder. Åtgärder formuleras i ett uppdrag för nästkommande år som tas fram tillsammans med respektive trafikorganisatör. Preliminärt

14 REGION VÄRMLAND resultat från analysen lämnas till kollektivtrafikansvariga tjänstemän i kommunerna och landstinget för synpunkter. Kvantitativ analys slutförd: 20/2 Dialog med Värmlandstrafik och Karlstadsbuss: 20/2 4. Samråd med kommuner och landsting Resultatet från analysen sammanställs i en rapport som redovisas vid KSO i mars. Då ges även möjlighet till diskussion. Samråd sker i mars. 5. Samråd med övriga aktörer Samråd med övriga aktörer sker genom att rapporten från steg 2 skickas ut till berörda aktörer för synpunkter, enligt samma sändlista som vid framtagandet av trafikförsörjningsprogrammet. Underlag skickas ut i mars. 6. Slutrapport och förslag till uppdrag Resultatet från analysen, dialogen med trafikorganisatörerna, samråd och inkomna synpunkter sammanställs i en årsrapport som redovisas för regionfullmäktige och därefter skickas in till Transportstyrelsen. Redovisning Regionfullmäktige: April. Skicka till Transportstyrelsen: Slutet av juni 7. Utvärdering av uppföljningsprocessen Efter att resultatet från uppföljningen redovisats för regionfullmäktige inleds en utvärdering av uppföljningsprocessen. Syftet är att analysera vad som kan förbättras till nästa år. Särskilt intressanta områden att studera är: dialog med trafikorganisatörerna, dialog med kommuner och landsting, samt indikatorernas användbarhet. Slutfört: Slutet av juni

15 Bilaga 1 till RKM VU 2015 Karlstadsbuss Ekonomiplan Karlstadsbuss RTFP Beslutad ambitionsnivå enligt RTFP Budget Bedömning Busstrafik 1) Intäkter Trafikkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Övrigt Netto finansiella intäkter o kostnader Av- och nedskrivningar Nettokostnad Totalt Intäkter Kostnader Nettokostnad 1) Nettokostnad inkl trafikutv Ram Resultat ) Inklusive trafikutveckling Planerade/bedömda intäkter och kostnader är prel. och kan komma att ändras

16

17 REGION VÄRMLAND Bilaga 2 till RKM VU 2015 Karlstadsbuss Bilaga 2. Definition av indikatorer Andel förnybart bränsle Beräknad andel förbrukning av fossila bränslen i förhållande till total förbrukning av bränslen i den allmänna trafiken. Mäts i procent. FRIDA Antal resor Totalt antal påstigande (samtliga incheckningar) i den allmänna kollektivtrafiken. Både resor med gymnasiekort och skolkort räknas till allmän kollektivtrafik, då Karlstadsbuss inte har separat skolskjutstrafik. Karlstadsbuss Antal resor per invånare Totalt antal påstigande i den allmänna kollektivtrafiken enligt ovan, dividerat med antal invånare i Karlstad och Skåre tätorter Karlstadsbuss och SCB Beläggning Antal påstigande (incheckningar) per genomsnittlig enkeltur i tätortstrafiken. Totalt antal incheckningar/totalt antal enkelturer Eftersom beläggningen vanligtvis sjunker i samband med utökning av trafiken är det viktigt att studera beläggningen i samband med trafikutvecklingen. Karlstadsbuss Fordonskilometer med fossila bränslen Beräknat antal fordonskilometer med fossila bränslen i den allmänna trafiken. Mäts i kilometer. FRIDA Fordonens utsläpp av koldioxid Beräknade utsläpp av koldioxid per trafikslag. I FRIDA redovisas trafikslag, motorteknik, medelvärde och totala utsläpp. FRIDA

18 REGION VÄRMLAND Bilaga 2 till RKM VU 2015 Karlstadsbuss Fordonens utsläppsvärde av kväveoxider Beräknade utsläpp av kväveoxider per trafikslag. I FRIDA redovisas trafikslag, motorteknik, medelvärde och totala utsläpp. FRIDA Fordonens utsläppsvärde av partiklar Beräknade utsläpp av partiklar per trafikslag. I FRIDA redovisas trafikslag, motorteknik, medelvärde och totala utsläpp. FRIDA Funktionsanpassning av bytespunkter och större hållplatser Andel i trafikförsörjningsprogrammet utpekade hållplatser och bytespunkter som är användbara för resenärer med funktionsnedsättning inom rörlighet, syn och hörsel. Kriterier för användbar hållplats/bytespunkt: - Bänk - Belysning - Utrymme att fälla ut ramp på hållplatsytan - 17cm hög kantsten med mjuk avfasning - Kontrastmarkering utmed kantstöd som särskiljer körbanan från hållplatsytan - Taktilt ledstråk fram till påstigningspunkt (inom bytespunktens område) - Anslag/infotavla. Karlstadsbuss Funktionsanpassning av fordon Kriterier för användbara fordon: - Låggolv FRIDA - Ramp/lift - Rullstolsplats - Audiovisuellt utrop

19 REGION VÄRMLAND Bilaga 2 till RKM VU 2015 Karlstadsbuss Förarnas bemötande Anger resenärerna upplevelse av förarnas bemötande i samband med resan. Fråga 9 i kollektivtrafikbarometern. Samma indikator som enligt avtalet är bonusgrundande om ett värde av 78% eller över uppnås. Kollektivtrafikbarometern Förbrukning av fossila bränslen Total förbrukning av fossila bränslen i den allmänna trafiken. Mäts i liter FRIDA Dagliga resmöjligheter med interregional tågtrafik mot Örebro och närliggande storstadsregioner Definieras som en dubbeltur/dag, en tur på morgonen och en på kvällen. Tidtabell (Resrobot) Kollektivtrafikens täckningsgrad Andel av invånarna i Karlstad och Skåre tätorter som bor inom 300 meters radie från hållplats. (Nuläget är en skattad siffra som har tagits fram manuellt, genom att mäta i ett kartprogram samt räkna hur många hushåll som har mer än 300 meter till en hållplats) Karlstadsbuss Kundnöjdhet Andel kunder som anger svarsalternativ 4-5 på fråga 22 i kollektivtrafiktrafikbarometern. (Hur nöjd är du sammanfattningsvis med Karlstadsbuss?). Som kund räknas den som reser minst en gång i månaden. Kollektivtrafikbarometern

20 REGION VÄRMLAND Bilaga 2 till RKM VU 2015 Karlstadsbuss Marknadsandel Kollektivtrafikens marknadsandel hämtas från Kollektivtrafikbarometern, som bygger på intervjuer där 100 personer tillfrågas varje månad om hur de reser och hur nöjda de är med kollektivtrafiken i länet. I Värmland tillfrågas 100 personer i månaden om Karlstadsbuss och 100 personer i månaden om Värmlandstrafik. Kollektivtrafikbarometern upphandlas av Svensk kollektivtrafik, där både Karlstadsbuss och Värmlandstrafik är medlemmar. Marknadsandelen enligt kollektivtrafikbarometern räknas ut genom att antalet resor med kollektivtrafik (linjelagd buss, tunnelbana, pendeltåg, tåg, båt och taxi) divideras med det totala antalet motoriserade resor (linjelagd buss, tunnelbana, pendeltåg, tåg, båt, taxi, moped/mc och personbil). Kollektivtrafikbarometern Medborgarnöjdhet Andel av allmänheten som anger svarsalternativ 4-5 på fråga 22 i kollektivtrafiktrafikbarometern. (Hur nöjd är du sammanfattningsvis med Karlstadsbuss?). Som allmänhet räknas samtliga, både de som reser och de som inte reser. Kollektivtrafikbarometern Nettokostnad per invånare Totalkostnad för allmän kollektivtrafik minus biljettintäkter under ett år, dividerat med antal invånare i länet. De kostnader som räknas in är upphandlad trafik, samt tekniska system. Kostnader som är kopplade till särskild kollektivtrafik är inte medräknade. Karlstadsbuss och SCB Nettokostnad per resa Totalkostnad för allmän kollektivtrafik minus biljettintäkter under ett år, dividerat med totalt antal påstigande. De kostnader som räknas in är upphandlad trafik, samt tekniska system. Kostnader som är kopplade till särskild kollektivtrafik är inte medräknade. Karlstadsbuss Rent och snyggt i fordon Anger resenärerna upplevelse av fordonet i samband med resan. Fråga 8 i kollektivtrafikbarometern. Samma indikator som enligt avtalet är bonusgrundande om ett värde av 80% eller över uppnås. Kollektivtrafikbarometern

21 REGION VÄRMLAND Bilaga 2 till RKM VU 2015 Karlstadsbuss Restidskvot Restid med kollektivtrafik jämfört med bil mellan respektive stadsdel och stora torget i Karlstad. För att beräkna restid med bil används modellen contram som Ramböll utvecklat. Kollektivtrafikrestiden är framtagen i Rambölls modell VISUM. Karlstadsbuss Självfinansieringsgrad Den allmänna kollektivtrafikens totala inkomster dividerat med totala utgifter. De kostnader som räknas in är upphandlad trafik, samt tekniska system. Kostnader som är kopplade till särskild kollektivtrafik är inte medräknade. Karlstadsbuss

22

23 REGION VÄRMLAND Bilaga 3 till RKM VU 2015 Karlstadsbuss Bilaga 3. Linjestruktur På bilden nedan visas baslinjenätets struktur På bilden nedan visascentrumlinjernas struktur