Remiss - Regionalt trafikförsörjningsprogram - årlig avstämning, 2014 (KS/2015:184)

Transkript

1 Allmänna utskottet Remiss - Regionalt trafikförsörjningsprogram - årlig avstämning, 2014 (KS/2015:184) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Godkänner förvaltningens remissvar, daterat , till kollektivtrafiknämnden angående den årliga avstämningen av det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Ärendet Kollektivtrafiknämnden har till kommunen översänt remiss angående Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland 2025 årlig avstämning. Kommunen ska lämna sina synpunkter senast och dessa återfinns i sin helhet i skrivelsen Remissvar daterad Trafikförsörjningsprogrammet är det centrala styrdokumentet för utvecklingen av kollektivtrafiken i Västra Götaland. Det är det dokument som kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen använder för att lägga sitt uppdrag till Västtrafik, och det är kärnan för samverkan mellan kommuner och region. Västra Götalandsregionen ansvarar för kollektivtrafiken och kommunerna för samhällsbyggnad och lokal infrastruktur. Programmet beslutades 2012 efter samråd med alla kommuner genom kollektivtrafikråden. Kollektivtrafiknämnden gör en årlig avstämning med kommunerna av trafikförsörjningsprogrammets måluppfyllelse. Syftet med remissen är att stämma av arbetet med att nå målen i trafikförsörjningsprogrammet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Remissvar, Regionalt trafikförsörjningsprogram -årlig avstämning 2014, Remiss årlig avstämning av regionalt trafikförsörjningsprogram Remissbrev Uppföljning TPR 2014 Uppföljning samverkan Trafikförsörjningsprogram Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

2 Allmänna utskottet Föredragning och debatt Samhällsplanerare Markus Nyström föredrar ärendet och svarar på frågor. Diskussion förs. Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Remissvar, Regionalt trafikförsörjningsprogram -årlig avstämning 2014, Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

3 Allmänna utskottet Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

4 Vår ref: Markus Nyström Samhällsplanerare Datum: Dnr: KS/2015:184 Tjänsteskrivelse om årlig uppföljning av regionalt trafikförsörjningsprogram Förslag till beslut Godkänner förvaltningens remissvar, daterat , till kollektivtrafiknämnden angående den årliga avstämningen av det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Ärendet Kollektivtrafiknämnden har till kommunen översänt remiss angående Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland 2025 årlig avstämning. Kommunen ska lämna sina synpunkter senast och dessa återfinns i sin helhet i skrivelsen Remissvar daterad Trafikförsörjningsprogrammet är det centrala styrdokumentet för utvecklingen av kollektivtrafiken i Västra Götaland. Det är det dokument som kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen använder för att lägga sitt uppdrag till Västtrafik, och det är kärnan för samverkan mellan kommuner och region. Västra Götalandsregionen ansvarar för kollektivtrafiken och kommunerna för samhällsbyggnad och lokal infrastruktur. Programmet beslutades 2012 efter samråd med alla kommuner genom kollektivtrafikråden. Kollektivtrafiknämnden gör en årlig avstämning med kommunerna av trafikförsörjningsprogrammets måluppfyllelse. Syftet med remissen är att stämma av arbetet med att nå målen i trafikförsörjningsprogrammet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Remissvar, Regionalt trafikförsörjningsprogram -årlig avstämning 2014, Remiss årlig avstämning av regionalt trafikförsörjningsprogram Remissbrev Uppföljning TPR 2014 Uppföljning samverkan

5 Trafikförsörjningsprogram Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutet skickas till Västra Götalandsregionen, Kollektivtrafiknämnden Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund Näringsliv och strategifunktionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Remissvar, Regionalt trafikförsörjningsprogram -årlig avstämning 2014, Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Pernilla Kronbäck Sektionschef Markus Nyström Samhällsplanerare

6 Vår ref: Markus Nyström Samhällsplanerare Datum: Dnr: KS/2015:184 Remissvar gällande - Regionalt trafikförsörjningsprogram - årlig avstämning, 2014 Bakgrund Hösten 2012 fastställde Västra Götalandsregionen regionalt trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling. Trafikförsörjningsprogrammet är det centrala styrdokumentet för utvecklingen av kollektivtrafiken i Västra Götaland. Det är det dokument som kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen använder för att lägga sitt uppdrag till Västtrafik, och det är kärnan för samverkan mellan kommuner och region. Västra Götalandsregionen ansvarar för kollektivtrafiken och kommunerna för samhällsbyggnad och lokal infrastruktur. Programmet beslutades 2012 efter samråd med alla kommuner genom kollektivtrafikråden. Kollektivtrafiknämnden gör en årlig avstämning med kommunerna av trafikförsörjningsprogrammets måluppfyllelse. Målen för kollektivtrafiken utgår från kollektivtrafiken som ett av flera verktyg att gå i riktning mot Visionen om Det Goda Livet. Sammanfattningsvis visar uppföljningen att kollektivtrafiken under en treårsperiod har utvecklats positivt när det gäller resandeutveckling och miljöanpassning. När det gäller invånarnas nöjdhet med kollektivtrafiken och anpassning av hållplatser för funktionsnedsatta går utvecklingen långsammare. Det krävs samverkan mellan kommun och region för att nå målen i programmet. Avstämningen innehåller därför också frågor om hur kommun och region kan nå längre tillsammans. Kollektivtrafiknämnden ser gärna att kommunen beaktar ett antal frågor kopplade till trafikförsörjningsprogrammet. Frågorna är indelade i tre områden; 1. Frågor om trafikförsörjningsprogrammets mål och inriktning a. Vi står inför en revidering av trafikförsörjningsprogrammet. I samband med denna remiss kan kommunerna göra generella inspel 2. Frågor om kommunens arbete med hållbart resande a. Med vilka åtgärder kan kommunen göra störst skillnad för att utveckla ett mer hållbart resande utifrån kommunens förutsättningar? b. Goda exempel som skulle vara värda att lyfta i kollektivtrafikråden? c. Vilken betydelse har de prioriterade stråken för kommunens utbyggnadsplanering? /Eget_Förvaltning/, /Eget_Funktion/ Postadress: Tranemo Besöksadress: Storgatan 26 Telefon: Telefax: Direkt: /Eget_Direkt/ E-post: markus.nystrom@tranemo.se 1 (7)

7 3. Frågor kopplat till samverkansformerna inom kollektivtrafiken a. Hur ser kommunen på uppföljningen av beslutade åtgärder för samverkan? Är det något som saknas? Någon åtgärd som behöver prioriteras tydligare? Något som nu känns mindre relevant? b. Hur går det med de åtgärder som kommunen ansvarar för? c. Kollektivtrafiken integreras i BHU där övriga gemensamma strategiska regionutvecklingsfrågor hanteras. Finns det något medskick från kommunen för att förändringen skal falla ut på bästa möjliga sätt? Tranemo kommuns synpunkter 1. Frågor om trafikförsörjningsprogrammet mål och inriktning Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Sjuhärad har varit ett av flera inspel till trafikförsörjningsprogrammet i Västra Götaland. Under 2013 beslutade Boråsregionens direktion att målbilden skulle uppdateras. Målbildens mål och strategier uppdaterades med bland annat följande punkter: Stimulera ungdomars kollektivtrafikresande ungdomars kollektivtrafikresande grundläggs i tidiga år, främst via resor till och från skolan och fritidssysselsättningar. För att ungdomar ska fortsätta åka kollektivtrafik även efter 18 års ålder krävs åtgärder för att stimulera ett fortsatt kollektivtrafikresande En rättvis prisbild på kollektivtrafikresan - prisbilden på vald kollektivtrafikresa ska väl konkurrera med motsvarande bilresa. Även över länsgräns vilket innebär ett utökat samarbete över länsgränser för att skapa ett tydligt, prisvärt och lättöverskådligt biljettsystem Använda ny teknik och tjänster som redskap för att öka attraktiviteten till kollektivtrafikresor -Boråsregionen vill vara en testarena för nya former av resande och nya metoder för resandeinformation Nyttja Götalandsbanans potential -utveckla kollektivtrafikförbindelser och stationer som innebär att hela Sjuhärad kan dra nytta av Götalandsbanan. Attraktiva förbindelser som bygger på en utvecklad anslutande tågtrafik inom Sjuhärad ger fler möjligheter och ökat utbud. Skapa en marknad österut som är beredd när Götalandsbanan är på plats. 2 (7)

8 Tranemo kommun vill göra Kollektivtrafiknämnden och Kollektivtrafiksekretariatet i Västra Götaland uppmärksamma på den revidering av målbilden som genomförts och förutsätter att ovanstående punkter med tillhörande text beaktas i trafikförsörjningsprogrammets mål och inriktning. Ytterligare ett fastställt dokument är Målbild tåg Detta dokument är konkretisering av trafikförsörjningsprogrammets intention och viljeinriktning. Målbilden anger att fram till 2020 föreslås att tågtrafiken utökas Borås Värnamo/Alvesta till åtta dubbelturer och till 2028 till tio dubbelturer. Trafiken har de senaste åren under SJ:s ansvar istället alltmer avvecklats med färre turer och sämre tidtabell. Inför 2016 måste en utveckling av trafiken enligt vad som anges i Målbilden påbörjas. Utöver detta är det också angeläget att se över förutsättningarna med regional pendeltågstrafik mellan Borås och Värnamo med tågstopp i Grimsås och Länghem. Kust till kustbanan är en del i de kollektivtrafikförbindelser som måste förbättras, parallellt, med Götalandsbanans tillkomst. Nedan följer generella synpunkter på trafikförsörjningsprogrammet med hänvisning till kapitel och sidor. Kommentarer till kapitel 3, Avvägning mellan allmän och kommersiell trafik Kollektivtrafiklagen anger bland annat att: Det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska upprättas efter samråd med motsvarande myndigheter i angränsande län. Samråd ska även ske med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer Vidare säger lagen: Ett regionalt trafikförsörjningsprogram ska innehålla en redovisning av 1. Behovet av regional kollektivtrafik i länet samt mål för kollektivtrafikförsörjningen 2. Alla former av regional kollektivtrafik i länet, både trafik som bedöms kunna utföras på kommersiell grund och trafik som myndigheten avser att ombesörja på grundval av allmän trafikplikt 3. Åtgärder för att skydda miljön 4. Tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning 5. De bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer Kapitel 3 i Trafikförsörjningsprogrammet behandlar Avvägning mellan allmän och kommersiell trafik. I den löpande texten på s. 15 kan man bland annat utläsa: Förändringar 3 (7)

9 av kollektivtrafiksystemet måste därför genomföras med stor omsorg. Vidare konstateras: Utgångspunkten är att erbjuda ett sammanhållet kollektivtrafiksystem som är attraktivt, tillgängligt och överblickbart. På s. 16 nämns ett sammanhängande system i första stycket och ett sammanhållet system i fjärde stycket. Följande exempel kan innebära att kollektivtrafikmyndigheten kan besluta om allmän trafikplikt godtyckligt. Det blir omöjligt för de kommersiella aktörerna att förhålla sig till konsekventa kriterier. Ett sammanhållet system alternativt sammanhängande system får inte vara ett kriterium i beslut om allmän trafikplikt. Trots ambitionen om att erbjuda kommersiella aktörer tillträde till marknaden så ger inte texten det intrycket. Idag saknas det en analys i Trafikförsörjningsprogrammet över vilken trafik som bedöms kunna utföras på kommersiell grund (kollektivtrafiklagen punkt 2). Det är därför märkligt att Trafikförsörjningsprogrammet endast i förbigående och aningen diffust nämner att det: Bör finnas en viss potential för nya, kommersiella aktörer (s. 15). Ett av huvudsyftena för Trafikförsörjningsprogrammet bör rimligtvis vara att undersöka marknadens förmåga att tillgodose behovet av kollektivtrafik. Om förutsättningar för kommersiell trafik saknas kan myndigheten besluta om allmän trafikplikt och upphandla trafik. Trafikförsörjningsprogrammet bör ange var man tänker upphandla kollektivtrafik. Kommentarer till Delmål 1: Resandet fördubblas På s. 53 kan man läsa följande: För att uppnå målet om ökat resande behöver kollektivtrafiken kunna konkurrera med bilen på ett bättre sätt än idag. En av de viktigaste faktorerna i detta avseende är snabbhet. Snabbhet är förmodligen en viktig faktor men ett tillägg om bekvämlighet kan vara lämpligt. Det är viktigt hur och var man använder adjektiven. De beskriver hur myndigheten ser på resandet. Ett par exempel: C) Biljettsortimentet ska upplevas som attraktivt (rubrik på s. 54 även s. 58) Man kan tycka att det finns andra saker inom kollektivtrafiksystemet som skall uppfattas attraktivt, exempelvis fordonen och hela resan. Biljettsystemet borde istället uppfattas enkelt och rättvist. Vidare konstaterar man längre ned på s. 54 att: För att fler ska välja kollektivt resande är det av stor betydelse att hela resan upplevs enkel och fungerar från dörr till dörr. Här borde följaktligen ordet enkel bytas ut till attraktiv. 4 (7)

10 Kommentarer till Delmål 2: Nöjdhet % Kundundersökningar måste fokusera på vad Icke-resenärerna tycker om kollektivtrafiken. Det är dem vi måste attrahera för att uppnå fördubblingsmålet och förmå flera att välja kollektivtrafik istället för bil. Kollektivtrafik som begrepp är problematiskt. Det är ett ord som för vissa har en negativ klang dvs. förknippad med en viss ideologi. Huruvida ordet i sig är ett hinder för att attrahera nya resenärer bör lämnas osagt men att diskutera begreppet i en framtid och hur det mottas av dagens och morgondagens resenärer och icke-resenärer bör vara föremål för en analys. Det är ju särskilt intressant när det mesta i samhället hellre individualiseras. Kommentarer till Delmål 3: Förbättra för alla resenärsgrupper Det är ett grundläggande krav att det ska vara enkelt och tryggt att resa med kollektivtrafiken, vilket samtidigt ökar kollektivtrafikens attraktivitet för alla resenärer (s ). Ovanstående bör betecknas som ett djärvt påstående. Det är sällan att grundläggande krav kan öka attraktiviteten. Att man dessutom tror att dessa grundläggande krav ökar attraktiviteten för alla resenärer ter sig anmärkningsvärt. De grundläggande krav som tillskrivs här dvs. enkelt och tryggt bör ses som randvillkor för att bibehålla dagens resenärer men kan på intet sätt appliceras för att attrahera nya. Trafikförsörjningsprogrammet bör bättre åskådliggöra vilka hållplatser som är anpassade för funktionshindrade och också bättre ta fasta på olika funktionshinder. Det finns olika typer av funktionsnedsättningar. Hur gör vi det enklare att resa för dessa grupper? Under rubriken d) Öka tryggheten i resandet och rubriken och e) Öka jämlikhet, jämställdhet, integration samt underlätta barns resande (s ) så nämner man att förarna har en nyckelroll när det bland annat gäller trygghet. Vidare skriver man om ökad trygghet och säkerhet ombord. Här kan man fundera på om ett ytterligare delmål om Jämställdhet i kollektivtrafiksystemet är lämpligt. Idag är det fler kvinnor än män som reser kollektivt. Samtal med föraren kan i vissa lägen vara mycket viktigt för att öka tryggheten ombord. Vidare kan det också finnas trygghetsvinster med att låta föraren se till att resenären kommer igenom den där gångtunneln eller passagen innan han eller hon kör vidare. Utöver detta kan flexiblare linjedragningar vara lämpligt dvs. att föraren kan stanna på andra ställen än just den hållplatsen. Det skulle vara intressant och bra om Trafikförsörjningsprogrammet kunde fördjupa analysen kring jämställdhet och kollektivtrafik. 5 (7)

11 Kommentarer till Delmål 4: Miljöpåverkan minskas A. Transportsektorns miljöpåverkan (s. 63) År 2025 ska personresandets negativa miljöpåverkan minska genom att allt fler människor väljer att resa med kollektivtrafik istället för med bil Kollektivtrafiken påverkar också miljön negativt varför punkten följaktligen inte kan upptas under Miljöpåverkan minskas. Det gäller även s 64 rubriken a) Arbeta med mobility management och påverka människors val av färdmedel. Det passar bättre under Delmål 1: Resandet fördubblas. 2. Frågor om kommunens arbete med hållbart resande Vägverket, numera Trafikverket, hade tidigare ett så kallat sektorsansvar. Det innebar att de skulle vara stödjande, pådrivande och samlande i arbetet med bland annat hållbart resande och kvalitetssäkring av transporter. Tranemo kommun (m fl.) behöver stöd och resurser i detta arbete. Det behövs en myndighet/organisation som kan axla Vägverkets tidigare roll och arbeta med dessa frågor varför det är glädjande att Kollektivtrafiksekretariatet under 2014 påbörjat arbetet med att bygga upp en organisation och kompetens för att aktivt jobba med Mobility management. För första gången är steg 1 och 2 åtgärder i fyrstegsprincipen upptagna som åtgärder i den Regionala planen för transportinfrastruktur i Västra Götaland Problemet med Mobility management har varit att påvisa konkreta resultat. Det är därför särskilt viktigt att dessa åtgärder och projekt lyckas och på så sätt kan ge åtgärderna legitimitet i framtida infrastrukturplaner. Tranemo kommun har en relativt stor andel trafikintensiva företag. En del av företagen har uppvaktat kommunen om möjligheten till att förflytta gods från väg till järnväg. Här ser kommunen stora möjligheter att tillsammans med VGR, Trafikverk och företag finna konkreta åtgärder som ökar andelen gods på järnväg. För att skapa projekt som ger konkreta resultat krävs en samverkan mellan olika aktörer (nyss nämnda). Tranemo kommun, isolerat, kan exempelvis ställa krav i upphandlingar om Sparsam körning och alkolås, vidare kan kommunen ha en fordonsflotta som uppfyller de senaste miljökvalitetskriterierna. Detta gör Tranemo kommun idag. Det vi inte kan göra är exempelvis resvaneundersökningar på de större företagen runt om i kommunen. För detta krävs både tid och resurser. Det är här en samverkan är nödvändig. 3. Frågor kopplat till samverkansformerna inom kollektivtrafiken Det delregionala kollektivtrafikrådet har fungerat väl under En framgångsfaktor för kollektivtrafikrådet har varit att mötena involverat politiker och tjänstemän. De förslag 6 (7)

12 till åtgärder som åligger kommunen har, i allt väsentligt, redan uppfyllts. Det är mycket bra att kommunens tjänstemän ges möjlighet att delta i framtagandet av olika program och utredningar. Landsbygdsutredningen är ett tydligt exempel på ett väl genomfört arbete där representanter från kommunen deltog i ett tidigt skede. Tranemo kommun hoppas att denna metod även fortsättningsvis brukas. Markus Nyström Samhällsplanerare 7 (7)

13 Från: Suzanne Frej Skickat: den 27 februari :26 Till: Nyström Markus; Hallman Johan; Nyström Markus; Linda Billberg; Tranemo kommun; Ulricehamns Kommun; Regionstyrelsen; Kopia: Martin Elofsson; Sara Persson; Jan Efraimsson; Linda Billberg; Maria Larsson; Ulrika Bokeberg Ämne: Remiss Årlig avstämning av Regionalt Trafikförsörjningsprogram Remiss till kommunerna i Västra Götaland. Vänligen notera att remissvar ska vara Västra Götalandsregionen tillhanda senast 26 maj kollektivtrafik@vgregion.se E-post: Bifogade underlag för remissen: 1: Remissbrev med frågeställningar 2: Uppföljning 2014 Trafikförsörjningsprogrammet 3: Uppföljning samverkan (Kommunerna avgör gemensamt om man dessutom vill lämna yttrande genom delregionala kollektivtrafikrådet) Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Västra Götalandsregionen e.u. Med vänlig hälsning Suzanne Frej Nämndsekreterare file:///g /...försörjningsprogram/4.%20remiss%20%20%20årlig%20avstämning%20av%20regionalt%20trafikförsörjningsprogram.html[ :49:26]

14 Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg Telefon: , Besöksadress: Södra Hamngatan 19-21, Göteborg Epost: Webbplats: vgregion.se/kollektivtrafik file:///g /...försörjningsprogram/4.%20remiss%20%20%20årlig%20avstämning%20av%20regionalt%20trafikförsörjningsprogram.html[ :49:26]

15 Kollektivtrafiknämnden Remiss Till kommunerna i Västra Götaland: Regionalt trafikförsörjningsprogram årlig avstämning Hösten 2012 fastställde Västra Götalandsregionen regionalt trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling. Enligt överenskomna samverkansformer mellan region och kommuner skall programmet följas upp och stämmas av en gång per år. Målen för kollektivtrafiken utgår från kollektivtrafiken som ett av flera verktyg att gå i riktning mot Visionen om Det Goda Livet. Sammanfattningsvis visar uppföljningen att kollektivtrafiken under en treårsperiod har utvecklats positivt när det gäller resandeutveckling och miljöanpassning. När det gäller invånarnas nöjdhet med kollektivtrafiken och anpassning av hållplatser för funktionsnedsatta går utvecklingen långsammare. Det krävs samverkan mellan kommun och region för att nå målen i programmet. Avstämningen innehåller därför också frågor om hur kommun och region kan nå längre tillsammans. Syfte med årlig avstämning: *Trafikförsörjningsprogrammet rör vi oss i rätt riktning? Medskick inför revidering av programmet 2016 *Vidareutveckla samverkansformerna för en högre måluppfyllelse Följande dokument bifogas och ingår i avstämningen: 1: Uppföljning 2014 Trafikförsörjningsprogram 2: Åtgärdslista för stärkt dialog och samverkan Nedan ställs ett antal frågor kopplade till trafikförsörjningsprogrammet och samverkan som vi gärna ser att kommunen beaktar i sitt remissvar. Frågorna är indelade i tre områden; 1. Frågor om trafikförsörjningsprogrammets mål och inriktning 2. Frågor om kommunens arbete med hållbart resande 3. Frågor kopplat till samverkansformerna inom kollektivtrafiken Vi önskar kommunen svar senast den 26 maj Svaret skickas till: kollektivtrafik@vgregion.se För frågor omkring remissen hänvisas till Maria Larsson (maria.a.larsson@vgregion.se) på kollektivtrafiksekretariatet. 1/6 Regionalt trafikförsörjningsprogram årlig avstämning VGR

16 Kollektivtrafiknämnden Frågor om trafikförsörjningsprogrammet Bakgrund Trafikförsörjningsprogrammet pekar ut den långsiktiga strategiska inriktningen för kollektivtrafikens utveckling fram till 2025, med etappmål till Målen i trafikförsörjningsprogrammet är kopplade till strategier som kollektivtrafiknämnden formulerar sitt uppdrag till Västtrafik utifrån. Kollektivtrafikens konkurrenskraft ska stärkas och utvecklas i regionen. Enligt trafikförsörjningsprogrammet ska kollektivtrafiksatsningar i första hand ske där det finns störst potential att öka, samtidigt som det skall finnas ett rimligt utbud i hela Västra Götaland. Samtliga kommunalförbund har pekat ut stråk enligt kartan som tillsammans utgör ett prioriterat regionalt nät i regionen. Detta nät ska utvecklas som en stomme för att binda ihop regionen och möjliggöra resor till/från viktiga målpunkter innanför och utanför länsgränsen. I relationer med större resandeunderlag ska matartrafik med buss kontinuerligt utvecklas efter behov. Utveckling av pendelparkeringar för bil och cykel vid stråkens knutpunkter är också viktiga åtgärder för ett effektivt sammanhängande regionalt nät. En landsbygdsutredning har arbetats fram som anger mål för minimiutbud. Sammantaget visar uppföljningen att trafikförsörjningsprogrammets mål och inriktning har styrt kollektivtrafikens utveckling även om takten i viss mån påverkas av begränsningar i t ex infrastruktur, fordon eller ekonomi. Uppföljningen bifogas. 2/6 Regionalt trafikförsörjningsprogram årlig avstämning VGR

17 Kollektivtrafiknämnden Dags för revidering Vi står inför en revidering av trafikförsörjningsprogrammet. Processen med revideringen kommer vara återkommande i kollektivtrafikråden under Samtliga kommuner ingår i kollektivtrafikråden. Under våren planeras workshops i samtliga delregionala råd. Exempel på frågor som kommer att behandlas är om befintliga mål och strategier täcker de viktigaste uppgifterna för kollektivtrafikens utveckling. Fråga: Vi står inför en revidering av trafikförsörjningsprogrammet I samband med denna remiss kan kommunerna göra generella inspel till arbetet med att revidera trafikförsörjningsprogrammet. Tidigare avstämningar kommer också att beaktas i revideringen. Exempel på synpunkter som kommit upp bland remissvaren de två senaste åren är att programmet inte är tillräckligt tydligt kring mål för social hållbarhet, t ex när det gäller trygghet och säkerhet. Kommuner har också lyft oro kring alltför stark fokusering på att kostnadseffektivt nå resandemålet, medan andra kommuner ser behov av ytterligare fokusering på resande och effektivitet. 2. Hållbart resande hur kan vi nå längre tillsammans? Hela resan hållbara resor Hållbart resande handlar inte bara om kollektivtrafik. Det handlar om vanor, attityder och möjligheter att ta sig dörr till dörr. Ofta är det mest hållbara alternativet en kombination av färdmedel, som t ex cykel och kollektivtrafik där närtrafiken utgör ett viktigt komplement. Eller samåkning till en pendelparkering för att sedan resa vidare med tåg. Eller om att helt undvika en resa genom att jobba hemma eller ha telefonmöten. Kollektivtrafiknämnden har avsatt medel för att utveckla kompetens och projektstöd för mobility management, som ska kunna användas av kommuner och företag. Mobility management handlar om att påverka resenärernas beteende med hjälp av styrmedel, incitament och verktyg som underlättar hållbart resande. Här kan nämnas verktyg för samåkning för landsbygd och stad, kunskap om koncept som gröna resplaner för verksamheter/företag mm. För att nå resultat krävs engagemang lokalt. 3/6 Regionalt trafikförsörjningsprogram årlig avstämning VGR

18 Kollektivtrafiknämnden Samhällsbyggnad och kollektivtrafik hand i hand Västra Götalandsregionens kollektivtrafiksekretariat handlägger översiktsplaner och Västtrafik svarar på detaljplaner. Gemensamma projekt inom t ex Uddevalla, Mark och Öckerö kommun har lett till ömsesidigt kunskapsbyggande och visar att fördjupad samverkan i tidiga skeden av översiktsplaneringen kan ge resultat. Vi deltar gärna vid fler gemensamma projekt och utredningar i tidiga skeden. Att tänka samhällsplanering och transportsystem innebär att tänka utanför kommungränser och även länsgränser och se till resenärens behov. Det är en viktig gemensam uppgift. Västtrafik har lämnat över den information som lämnats av kommunen vid de dialogmöten som hölls med Västtrafik under hösten Kartan nedan sammanfattar informationen. Vi förstår att kartan inte är fullständig, men ser att den kan utgöra en början på att bygga upp en helhetsbild för hur utbyggnadsplanering och kollektivtrafikförsörjning stöder varandra. Vi kommer fortsätta utveckla denna karta och tar gärna emot kompletteringar från kommunen. Åtgärder Trafikförsörjningsprogrammet är framtaget i samråd med kommunerna med utgångspunkten att det krävs åtgärder som både kommunerna och regionen gör. Exempel på åtgärder som kommunerna i första hand råder över är 4/6 Regionalt trafikförsörjningsprogram årlig avstämning VGR

19 Kollektivtrafiknämnden Anpassning av hållplatser och gångvägar till hållplatser för personer med funktionsnedsättning (prioriterade hållplatser är utpekade i programmet). Prioritera förtätning av bostäder och verksamheter i lägen med god kollektivtrafikförsörjning Mobility management åtgärder, utveckling av gång cykel, pendelparkeringar, restriktiv parkeringspolicy mm Samordning av skoltider och kollektivtrafik för att optimera kapaciteten Framkomlighet för kollektivtrafiken i städer och samhällen (signalprioritering, körvägar osv) Resepolicy med fokus på hållbara resor inom kommunens egna verksamheter Frågor: Med vilka åtgärder kan kommunen göra störst skillnad för att utveckla ett mer hållbart resande utifrån kommunens förutsättningar? Goda exempel som skulle vara av värde att lyfta i kollektivtrafikråden? Vilken betydelse har de prioriterade stråken för kommunens utbyggnadsplanering? 3. Kontinuerlig utveckling av samverkan Samverkan kring strategiska kollektivtrafikfrågor Beslutsmandatet i kollektivtrafikfrågor ligger hos Västra Götalandsregionen (inklusive Västtrafik) som är ansvarig för kollektivtrafiken i länet. Kollektivtrafikråden är regionens och kommunernas gemensamma arena för samråd kring långsiktiga utvecklingsfrågor för kollektivtrafiken i Västra Götaland (samt Kungsbacka). Samtliga kommuner ingår i kollektivtrafikråden lyfts kollektivtrafiken in i BHU (Beredningen för Hållbar Utveckling). BHU blir därmed det formella samverkansorganet när det gäller att enas kring t ex inriktning för trafikförsörjningsprogrammet. För att värna om tid för fördjupad dialog mellan region och kommun behöver frågan om det regionala kollektivtrafikrådet också behöver finnas kvar övervägas. Den frågan kommer lyftas på BHU under våren. De delregionala kollektivtrafikråden ändrar i viss mån skepnad från Boråsregionen liksom Göteborgsregionen har beslutat att det delregionala kollektivtrafikrådet ska lyftas in i kommunalförbundets regi. Fyrbodal har redan sedan tidigare denna organisation. I Skaraborg finns inget beslut om förändring jämfört med föregående mandatperiod. Till skillnad från ordinarie kommunalförbundsmöten innebär de beslutade samverkansformerna för 5/6 Regionalt trafikförsörjningsprogram årlig avstämning VGR

20 Kollektivtrafiknämnden kollektivtrafiken att representanter från Västra Götalandsregionen också deltar vid de möten då kommunalförbundet väljer att ha kollektivtrafikråd. Ständiga förbättringar ett strukturerat arbete I de beslutade samverkansformerna som antogs i samband med skatteväxlingen står att en utvärdering av samverkansformerna ska ske senast Redan 2013 genomförde kollektivtrafikråden en utvärdering som ledde till en åtgärdslista med 21 förbättringsåtgärder som nu successivt implementeras det är den vi arbetar vidare med. Ansvaret för att genomföra åtgärderna ligger på såväl kollektivtrafiknämnden och Västtrafik som varje kommun och kollektivtrafikråden. Listan med beslutade åtgärder och genomförda aktiviteter bifogas remissen. Bland de 21 åtgärderna ingår att kollektivtrafiknämnden tillsammans med representanter från råden och Västtrafik, ska besöka samtliga kommuner för att beskriva kollektivtrafikens styrning, roller, mandat och former för samverkan. Detta planeras ske under Vi kommer kontakta kommunen för att planera för ett sådant besök. Frågor: Hur ser kommunen på uppföljningen av beslutade åtgärder för samverkan? Är det något som saknas? Någon åtgärd som behöver prioriteras tydligare? Något som nu känns mindre relevant? Hur går det med de åtgärder som kommunen ansvarar för? Kollektivtrafiken integreras i BHU där övriga gemensamma strategiska regionutvecklingsfrågor hanteras. Finns det några medskick från kommunen för att förändringen ska falla ut på bästa möjliga sätt? Förslag på förbättringar, åtgärder, osv gällande samverkan kommer lyftas till kollektivtrafikråden. 6/6 Regionalt trafikförsörjningsprogram årlig avstämning VGR

21 2014 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet

22 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Det övergripande målet... 6 Delmål 1: Resandet fördubblas... 9 Delmål 2: Nöjdhet procent Delmål 3: Förbättra för alla resenärsgrupper Delmål 4: Miljöpåverkan minskas

23 Sammanfattning 2012 fastställde regionfullmäktige trafikförsörjningsprogrammet för kollektivtrafiken i Västra Götaland. Programmet sträcker sig fram till 2025 och följs upp en gång per år. Föreliggande uppföljning avser helår Trafikförsörjningsprogrammet innehåller ett övergripande mål att kollektivtrafikens marknadsandel skall öka. Till det övergripande målet kopplas fyra delmål ett resandemål, ett nöjdhetsmål, ett tillgänglighetsmål och ett miljömål. Resandet under de senaste tolv månaderna varit i stort sett oförändrat jämfört med året dessförinnan. Om 2014 års resande jämförs med år 2012 är den totala ökningen sju procent. En stor del av den ökningen beror på införandet av trängselskatt i Göteborg i januari Bedömningen är att det fortfarande finns goda möjligheter att nå resandemålen till De flesta resenärerna är nöjda med sin senaste resa, men nöjdheten generellt med kollektivtrafiken ligger på 54 procent. En förhållandevis låg nivå, men med en marginell ökning jämfört med föregående år. Med denna utvecklingstakt bedöms det svårt att nå målet med procents nöjdhet. Kollektivtrafikens tillgänglighet för alla resenärsgrupper utvecklas totalt sett åt rätt håll. Åtgärderna sker i huvudsak genom anpassning av fordon och hållplatser som båda går åt rätt håll men något för långsamt när det gäller anpassning av hållplatser. Det är stor variation mellan olika kommuner. Långsiktigt fram till år 2025 bedöms det möjligt att nå målet men kortsiktigt fram till år 2016 behöver takten öka för att anpassa hållplatserna. Uppföljningen visar generellt sett en positiv utveckling i riktning mot miljömålet. Redan 2014 uppnås målen till 2016 när det gäller andel förnybara drivmedel och utsläpp. Kollektivtrafikens miljöpåverkan minskar i snabbare takt än vad gällande lagstiftning påbjuder. Däremot utvecklas inte energiförbrukningen i rätt riktning. 2

24 Inledning Trafikförsörjningsprogrammet styrande Västra Götalandsregionen är regional kollektivtrafikmyndighet enligt kollektivtrafiklagen från Varje kollektivtrafikmyndighet ska enligt lagen ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Trafikförsörjningsprogrammet fastställdes av regionfullmäktige i hösten Syftet med programmet är att beskriva kollektivtrafikens strategiska inriktning och att vara vägledande för kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafik. Programmet har en långsiktig målbild som sträcker sig till år Trafikförsörjningsprogrammet följs upp för tredje gången Det regionala trafikförsörjningsprogrammet följs upp en gång per år. Syftet med uppföljningen är att visa hur kollektivtrafiken utvecklas i jämförelse med målen. Uppföljningen är också viktig som underlag för prioriteringar. Figur 1 Mål och indikatorer för kollektivtrafiken som beslutats av Västra Götalandsregionen Det övergripande målet i trafikförsörjningsprogrammet är att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region. Målet är preciserat med fyra delmål med strategier. Uppföljningen genomförs med hjälp av indikatorer för både det övergripande målet och för delmålen (Tabell 1). För att visa både nuläge och trend redovisas indikatorerna med basår 2010 samt för uppföljningsåret Observera att några av indikatorerna inte följs upp årligen, till exempel tillgänglighet och arbetsmarknadsregioner. Några indikatorer har också tillkommit och en har tagits bort. 3

25 Tabell 1 Sammanfattning av måluppfyllnaden, trend från år 2010 samt det senaste årets utveckling Mål Måltal Bedömning av måluppfyllelse till 2025 Övergripande mål: Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Kollektivtrafiken står för 33 % av de motoriserade resorna i Västra Götaland. I Göteborgsregionen står kollektivtrafiken för 40 % av de motoriserade resorna. OK Vi är på gång att nå målet. Bedömning av måluppfyllelse till 2016 OK Vi är på gång att nå målet. Indikatorer Ö1. Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel Ö2. Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel Göteborgsregionen Ö3. Regionförstoring Ö4. Regionförtätning Trend från 2010* Utveckling Ö5. Andel invånare som är nöjda med kollektivtrafiken Delmål 1: Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till 2006 Delmål 2: Minst % av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025 Kollektivtrafiken ska öka till 380 miljoner resor Minst % av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025 Bra Vi bedömer att målet till 2025 kommer att nås. Ok Vi är på gång att nå målet. Varning Vi är inte riktigt nära att nå målet. Varning Vi är inte riktigt nära att nå målet Antal resor gjorda med kollektivtrafiken 1.2 Kollektivtrafikens restidskvot i prioriterat kollektivtrafiknät 1.3 Förändring i trafikutbudet 1.4 Andelen invånare med mindre än 45 minuter till sin delregionala huvudort 1.5 Utbud av kommersiell trafik 1.6 Kostnad per utbudskilometer för Västtrafik (SEK) 1.7 Andel av ersättning till trafikoperatörer som styrs av resandeincitament 2.1. Andelen resenärer som är nöjda med kollektivtrafiken 2.2 Andelen utförda turer med kollektivtrafiken 2.3 Andelen turer som är punktliga 2.4 Andelen invånare med mindre än 30 minuter till sin kommunala huvudort 2.5 Allmänhetens upplevelse av förseningar i kollektivtrafiken Delmål 3: Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat nät som är tillgänglighetsanp assat för att möjliggöra hela resan Det utpekade nätet ska bestå av minst 770 hållplatser år % av kollektivtrafikens fordon skall vara anpassade Bra Vi bedömer att målen kommer att nås till Ok Vi är på gång att nå våra mål. 3.1 Andel anpassade fordon 3.2 Andel anpassade prioriterade knutpunkter och hållplatser 3.3 Andel knutpunkter med ledsagning Kvalitativ uppföljning av aktiviteter 4

26 Mål Måltal Bedömning av måluppfyllelse till 2025 Delmål 4: Kollektivtrafiken ska utvecklas så att den både minskar transportsektorns miljöpåverkan och sin egen miljöpåverkan till 2025 År 2025 ska personresandets negativa påverkan minskas genom att marknadsandelen för kollektivtrafik är minst 33 %. 95 % av kollektivtrafikens persontransportarbete ska utföras med fossilfri energi År 2025 ska kollektivtrafiken använda 25 % mindre energi per persontransportarbete jämfört med Bra Vi bedömer att målen kommer att nås till Bedömning av måluppfyllelse till 2016 Bra Vi bedömer att målen för 2016 kommer att nås. Indikatorer 4.1 Andel fordonskm med biodrivmedel och el 4.2 Utsläpp av kväveoxider och partiklar per fordonskm 4.3 Energianvändning för buss (kwh/personkm) Kvalitativ uppföljning av mobility managementåtgärder Trend från 2010* Utveckling År 2025 ska kollektivtrafikens utsläpp av kväveoxider och partiklar per personkm ha minskat med minst 60 % jämfört med *Bedömningen av trenden är baserad på statistik från föregående års uppföljning. Går åt rätt håll Oförändrat Går åt fel håll Går ej att bedöma/ej aktuell att bedöma 5

27 Det övergripande målet Det övergripande målet har fokus på hållbarhet. Med den negativa påverkan som dagens transporter har på miljön är det nödvändigt att kraftigt öka det kollektiva resandet och se kollektivtrafiken som en plattform i ett framtida hållbart transportsystem. Tabell 2 Övergripande mål för kollektivtrafiken Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region. Måltal Kollektivtrafiken står för 33 % av de motoriserade resorna i Västra Götaland. I Göteborgsregionen står kollektivtrafiken för 40 % av de motoriserade resorna. Bedömning av måluppfyllelse till 2025 OK Vi är på gång att nå målet Bedömning av måluppfyllelse till 2016 OK Vi är på gång att nå målet Indikatorer Ö1. Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel Ö2. Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel Göteborgsregionen Ö3. Regionförstoring Ö4. Regionförtätning Trend från 2010* Utveckling Ö5. Andel invånare som är nöjda med kollektivtrafiken *Bedömningen av trenden är baserad på på statistik från föregående års uppföljning. Målet är att fler ska nyttja kollektivtrafiken och det ska ske en överflyttning från andra motoriserade färdmedel till kollektivtrafiken. Målet handlar också om regionförstoring och vikten av en attraktiv kollektivtrafik i en tillväxtregion. Det ska även finnas en grundläggande tillgänglighet för alla invånare, oavsett var man bor och vilka förutsättningar man har. Ö1 Ö2: Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel motsvarar resandet med kollektivtrafik och taxi dividerat med resandet med kollektivtrafik, taxi, bil, moped och motorcykel. Andelen resor med kollektivtrafik i Västra Götaland samt Göteborgsregionen (inklusive Kungsbacka) har ökat de senaste åren enligt Kollektivtrafikbarometern 1, vilket visas i Figur 2 på nästa sida, men i stort sett ligger 2014 på samma nivå som Kollektivtrafikbarometern är en branschgemensam kvalitets och attitydundersökning som drivs och utvecklas av branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik. 6

28 40% Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel 35% 30% 25% 20% Västra Götaland Göteborgsregionen (inklusive Kungsbacka) Figur 2 Utveckling av kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel utifrån Kollektivtrafikbarometerns resultat för år Ö3: Regionförstoring; antal lokala arbetsmarknadsregioner och befolkningsstorlek Regionförstoring avser vidgade lokala arbetsmarknader (LA), vilket enligt utredningar gynnar sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen. De definieras utifrån pendlingsstatistik från SCB. Kollektivtrafiken har en viktig funktion att möjliggöra en hållbar regionförstoring. Idag finns det åtta LA regioner i Västra Götaland (inklusive Åmål som tillhör Karlstad, se Figur 3 nedan), jämfört med 13 LA regioner år Figur 3 Lokala arbetsmarknader i Västra Götaland år 2013 samt nattbefolkning i respektive arbetsmarknad Ö4: Regionförtätning; ökad pendling inom LA regioner Regionförtätning beskriver huruvida befintliga arbetsmarknadsregioner stärks genom att pendlingen ökar. Indikatorn beräknas som ökningen av all pendling mellan kommunerna i en lokal arbetsmarknad dividerat med hela den förvärvsarbetande nattbefolkningen. I Tabell 3 visas pendlingsökningen mellan år 2005 och 2013 i förhållande till nattbefolkningen 2013 inom en LAregion. Samtliga regioner uppvisar ökad pendling, vilket tyder på att arbetsmarknadsregionerna förstärkts under denna period. Särskilt gäller det arbetsmarknadsregionerna kring de fyra huvudnoderna i Västra Götaland. 7

29 Tabell 3 Antal invånare per lokal arbetsmarknad samt förändrad pendling (antal personer) mellan år 2005 och år LA region Nattbefolkning Pendlingsökning/ nattbefolkning Göteborg ,4 % Trollhättan Vänersborg ,41 % Borås ,01 % Skövde ,86 % Lidköping Götene ,39 % Strömstad ,92 % Bengtsfors Dals Ed ,84 % Karlstad (Åmål ingår) ,81 % Källa: SCB Ö5: Andelen invånare som är nöjda med kollektivtrafiken De senaste åren har nöjdheten hos invånarna varit runt 45 procent och andelen missnöjda har minskat ett par procentenheter under 2014 jämfört med tidigare år (Figur 4). 2 Det bör dock betonas att nöjdheten hos resenärerna är betydligt högre (se indikator 2.1). 100% Invånarnöjdhet % 60% 40% 20% Missnöjda Varken eller Nöjda 0% Figur 4 Nöjdhet bland invånarna i Västra Götaland år Källa: Kollektivtrafikbarometern 2 Siffran avser länet Västra Götaland, inte Västtrafiks område där även Kungsbacka ingår. Källa: Kollektivtrafikbarometern, Svensk Kollektivtrafik. 8

30 Delmål 1: Resandet fördubblas För 2025 gäller att resandet ska öka till ca 380 miljoner resor, med ett delmål år 2016 på 304 miljoner resor (Figur 5). Utgångspunkten är att den huvudsakliga resandeökningen ska utgöras av bilister som väljer att ställa bilen och istället resa med kollektivtrafiken. Under 2006 genomfördes 201 miljoner resor med kollektivtrafiken. För att tågtrafiken ska kunna öka krävs en kraftig ökning av järnvägens kapacitet, och av den anledningen har det långsiktiga målet för tågtrafiken flyttats fram till Tabell 4 Delmål resande Måltal Kollektivtrafiken ska öka till 380 miljoner resor Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till Bedömning av måluppfyllelse till 2025 Bra Vi bedömer att målet till 2025 kommer att nås Bedömning av måluppfyllelse till 2016 OK Vi är inte riktigt nära att nå målet Indikatorer 1.1. Antal resor gjorda med kollektivtrafiken 1.2 Kollektivtrafikens restidskvot i prioriterat kollektivtrafiknät 1.3 Förändring i trafikutbudet 1.4 Andelen invånare med mindre än 45 minuter till sin delregionala huvudort 1.5 Utbud av kommersiell trafik 1.6 Kostnad per utbudskilometer 1.7 Andel ersättning till trafikoperatörer som sker via resandeincitament *Bedömningen av trenden är baserad på statistik från förra årets uppföljning Trend från 2010* Utveckling Delmålet följs upp genom sju indikatorer som beskrivs mer ingående i detta kapitel. Baserat på tidigare års utveckling, planerade investeringar och införandet av trängselskatten är bedömningen att målet till 2025 kommer att nås. Däremot är det en utmaning att nå målnivån för resandet till

31 1.1 Antal resor gjorda med kollektivtrafiken Utförda resor samt resandemål (milj. resor/år) Figur 5 Resandeutvecklingen mellan år 2006, samt mål för 2016 och 2025 För Västtrafik som helhet är resandet i stort sett oförändrat, 278 miljoner, 2014 jämfört med Sett på längre sikt har resandet med kollektivtrafiken ökat med 39 procent mellan 2006 och Resandemålet för 2016 bedöms som svårt att nå. Till 2025 krävs Stämplingsbenägenhet Utfallet från biljettstatistiken korrigeras löpande med hänsyn till stämplingsbenägenhet främst i Göteborgsområdet resandeökningar omkring 3 procent per år vilket bedöms som möjligt med fortsatta satsningar och samverkan med kommuner kring samordnad samhällsplanering. För varje delregion finns mål för resandet uppsatta för 2016 och Utfallet och målen framgår av Figur 6. Även för delregionerna, som för Västtrafik som helhet, har resandet varit nästan oförändrat mellan 2013 och Generellt sett kan man se att spårvagnstrafiken minskar och andra trafikslag är oförändrade eller ökar svagt Antal resor (milj.) med kollektivtrafik i Göteborgsregionen , Antal resor (milj.) med kollektivtrafik i, Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg 16,9 12,7 14,5 15,3 15,2 15,0 13,4 12,6 13,2 12,2 7,9 9,8 9,6 9,3 9,9 Fyrbodal Sjuhärad Skaraborg Måltal Måltal Figur 6 Antal resor med kollektivtrafik i Göteborgsregionen (t v) samt i Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg (t h) år 2006, Måltal för år 2016 är angivna med grön stapel. 10

32 1.2. Kollektivtrafikens restidskvot i prioriterat kollektivtrafiknät Restidskvoten är kollektivtrafikens restid i förhållande till den tid resan skulle ta med bil. Målet är att restidskvoten ska vara högst 1,2 för buss och 0,8 för tåg. Restidskvoterna redovisas för regionala långväga relationer och starka kommunrelationer. Restidskvoten beräknas genom en kombination av restider för bil från Google Maps och restider för kollektivtrafik från Samtrafikens riksdatabas för Endast den riktningen med kortast restid redovisas per relation. På grund av metodförändring är resultatet för 2014 inte jämförbart med tidigare rapporter. Restiden för bil motsvara den verkligt uppmätta restiden mellan två orter. Restiden med kollektivtrafiken motsvara den restid som blir enligt tidtabellen och tar därmed inte hänsyn till förseningar. Där tåg och pendeltåg finns redovisas restidskvoten för dessa även om bussen är snabbare. Vid bytesresor mellan tåg och buss redovisas kvoten som tåg. Observera att restidskvoten inte säger något om det totala utbudet under dagen eller attraktiviteten i att pendla mellan orter. Gröna staplar i figurerna motsvarar reserelationer som uppnår målet om en kvot på 0,8 eller mindre för tåg och 1,2 eller mindre för buss. Orange staplar visar kvoter som är upp till 10 % högre än målet och röda staplar visar kvoter som är mer än 10 % högre än målet. Restidskvot tåg/bil ,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Figur 7 Restidskvoter tåg/bil i november 2014 för relationer mellan utpekade noder i regionen. Källa: Google maps/samtrafikens riksdatabas för ,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Restidskvot buss/bil 2014 Figur 8 Restidskvoter buss/bil i november 2014 för relationer mellan utpekade noder i regionen där rimliga tågförbindelser inte förekommer. 11