Regionalt trafikförsörjningsprogram

Transkript

1 Regionalt trafikförsörjningsprogram Region Värmland t 1 u

2 Innehåll Ordförklaringar 3 Bakgrund 4 Lagstiftningens intentioner 4 Nya möjligheter för kollektivtrafiken 4 Nationella transportpolitiska mål 5 Fördubbling 5 Avtal om ansvar för regional kollektivtrafik i Värmlands län 5 Organisation 5 Delegation 6 Kommersiell trafik 6 Samråd 6 Resultat av samråden 6 Syfte och vision 8 Syfte 8 Vision för den regionala utvecklingen i Värmland 8 Vision för kollektivtrafiken i Värmland 8 Kollektivtrafik ett viktigt verktyg för hållbar utveckling och regionalt tillväxtarbete 9 Behov av kollektivtrafik 10 Kollektivtrafiksystemet i Värmland, nuläge 12 Mål 13 Målområde: Tillgänglighet för regional tillväxt 14 Målområde: Attraktivitet och användbarhet 15 Målområde: Hållbar utveckling 16 Målområde: Resurseffektivitet 17 Övergripande kollektivtrafikstrategi 18 Principer för trafikutveckling 18 Överväganden 20 Sammanfattning 20 Aktiviteter och genomförande 21 Principer för genomförande 21 Roller och ansvar 22 Kollektivtrafikmyndigheten 22 Kommunerna och landstinget 23 Trafikentreprenörerna 24 Trafikverket 24 Beslut om Allmän trafikplikt 24 Kommersiell trafik 24 Tillgång till infrastruktur 24 Stödsystem 24 Uppföljning 25 Bilaga 1. Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Värmlands län 26 Bilaga 2. Nulägesbeskrivning 31 Bilaga 3. Ekonomisk analys 40 Bilaga 4. Tillgänglighet vid bytespunkter och linjer 49 Bilaga 5. Infrastruktur 52 Regionalt trafikförsörjningsprogram , version 1.4 t 2 u

3 Ordförklaringar Allmän trafikplikt Den trafik som finansieras med offentliga medel omfattas av allmän trafikplikt. Kollektivtrafikmyndigheten fattar beslut om allmän trafikplikt med utgångspunkt i de mål som beskrivs i trafikförsörjningsprogrammet. BRT - Bus Rapid Transit En högkvalitativ och kundorienterad transportlösning med bussar som ger snabba, bekväma och kostnadseffektiva förflyttningar i stadsmiljö. Bytespunkt En hållplats där det är möjligt för resenären att byta mellan olika trafikslag och linjer. Genvägen Avser järnvägssträckan Kristinehamn-Hällefors. Hållplats En anvisad plats där det är möjligt att stiga på och av kollektivtrafik i linjetrafik. Kommersiell trafik Ett mål med den nya lagstiftningen är att uppmuntra privata aktörer att bedriva kollektivtrafik i privat regi. Den trafik som inte finansieras med offentliga medel benämns som kommersiell trafik. Pendlarparkering En parkeringsplats för bil, cykel och moped i anslutning till en bytespunkt för kollektivtrafiken. Syftet med en pendlarparkering är att erbjuda medborgarna en möjlighet att ta sig med eget fordon till bytespunkten för att sedan fortsätta med kollektivtrafiken. Regional Kollektivtrafik Regional kollektivtrafik är trafik som till sin karaktär och faktiskt nyttjande tillgodoser medborgarnas behov av arbetspendling och övrigt vardagsresande, både inom länet och över länsgräns samt tätortstrafik. Regionförstoring Tidigare separata lokala arbetsmarknader knyts ihop i större områden. Restidskvot Bussens eller tågets restid i förhållande till bil. Samma restid ger kvoten 1, är kvoten större än 1 tar bussen/tåget längre tid. Trafikentreprenör Den entreprenör som på uppdrag av en trafikorganisatör bedriver kollektivtrafik. Trafikorganisatör Värmlandstrafik och Karlstadsbuss är trafikorganisatörer. De har på delegation av kollektivtrafikmyndigheten i uppdrag att upphandla och bedriva kollektivtrafik enligt allmän trafikplikt. t 3 u

4 Bakgrund Trafikförsörjningsprogrammet är det långsiktiga strategiska dokumentet för kollektivtrafik i Värmlands län. Programmet ger en bild av hur kollektivtrafiken är tänkt att utvecklas under perioden Med utgångspunkt i programmet formuleras detaljerade planer för trafiken. I Bilaga 2 ges en nulägesbeskrivning av kollektivtrafiken i Värmland. Trafikförsörjningsprogrammet gäller för all regional kollektivtrafik inom Värmlands län och utgör grunden för beslut om allmän trafikplikt, d.v.s. den trafik som samhället står för. Oavsett beslut om allmän trafikplikt kan kommersiella företag, genom anmälan till myndigheten, etablera kommersiell trafik. Lagstiftningens intentioner Lag 2010:1065 om kollektivtrafik trädde i kraft 1 januari Enligt denna ska det i varje län finnas en regional kollektivtrafikmyndighet med det övergripande ansvaret för den regionala kollektivtrafiken. Med den nya lagstiftningen finns ett mål om att öka samverkan mellan kollektivtrafik och övrig samhällsplanering samt att underlätta för kommersiella aktörer. Det finns även en ambition om att tydliggöra rollfördelningen mellan de olika aktörerna och att ge kollektivtrafiken en tydligare roll i den regionala utvecklingen. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten har i uppdrag att i samråd med berörda aktörer ta fram ett trafikförsörjningsprogram som beskriver målen med kollektivtrafiken inom länet och över länsgräns. Därutöver har myndigheten i uppdrag att fatta beslut om allmän trafikplikt samt att årligen sammanställa en rapport över den trafik som bedrivs enligt allmän trafikplikt. I myndighetens uppdrag ingår även att verka för att samordna den kollektivtrafik som bedrivs inom länet. Nya möjligheter för kollektivtrafiken I Värmland finns sedan tidigare en väl fungerande kollektivtrafik som bedrivs av Värmlandstrafik AB och Karlstads kommun i form av Karlstadsbuss. Att den strategiska beslutsnivån nu samlats i en myndighet ger ökade förutsättningar för att samordna kollektivtrafiken till ett gemensamt system för medborgarna. I lagstiftningen betonas vikten av att genomföra samråd med berörda aktörer vid framtagandet av trafikförsörjningsprogrammet, bland annat för att stärka sambandet mellan kollektivtrafik och övrig samhällsplanering. Att samla det strategiska ansvaret för kollektivtrafiken inom en myndighet innebär ökade möjligheter att ta ett samlat långsiktigt ansvar för de investeringar i trafiksystemets infrastruktur som behövs för att åstadkomma en gemensam arbetsmarknad i Värmland. En väl utvecklad kollektivtrafik är en viktig förutsättning för t 4 u

5 medborgarnas rörlighet och därmed för arbetspendling och kompetensförsörjning. Det innebär även möjligheter att minska trafiksystemets negativa miljöpåverkan. Nationella transportpolitiska mål Riksdagen har beslutat att ett övergripande mål för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet har delats upp i funktionsmål och hänsynsmål. Funktionsmålet handlar om tillgänglighet. Både att kollektivtrafiken ska vara användbar för alla medborgare och att den ska bidra till att främja den regionala utvecklingen genom att möjliggöra välfungerande och snabba transporter. Hänsynsmålen tar upp områdena säkerhet, miljö och hälsa. Målet är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken samt att transportsystemet ska utformas för ökad hälsa hos medborgarna och att Sverige år 2030 är oberoende av fossila bränslen. Hänsynsmålen svarar väl mot Europeiska unionens 2020-mål om minskade utsläpp och ökad andel förnybar energianvändning. Fördubbling På nationell nivå har branschen, genom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik (Svensk kollektivtrafik, Bussbranschens Riksförbund, Tågoperatörerna, Taxiförbundet, Sveriges Kommuner och Landsting och Trafikverket), tagit ett gemensamt initiativ med målet att fördubbla det kollektiva resandet till år 2020 och på sikt fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel. Enligt kollektivtrafikbarometern låg marknadsandelen för kollektivtrafiken i Värmland på 12,3 procent under 2011, vilket innebär en ökning med 48 procent sedan Avtal om ansvar för regional kollektivtrafik i Värmlands län Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Värmlands län träffades i slutet av 2011 mellan landstinget och de 16 kommunerna i Värmland. I avtalet regleras kollektivtrafikmyndighetens organisation, delegation till Värmlandstrafik AB respektive Karlstads kommun (trafikorganisatörerna) och rollfördelning mellan de olika aktörerna, trafikförsörjningsprogram, allmän trafikplikt, finansiering samt gemensamma utgångspunkter för kollektivtrafikens utveckling. I bilaga 1 bifogas avtalet i sin helhet. Organisation Den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Värmland har placerats i Region Värmland, vilket innebär att regionfullmäktige är högsta beslutande organ. Under regionfullmäktige har det inrättats en kollektivtrafiknämnd med nio ledamöter och fem ersättare. Nämnden tar fram förslag till trafikförsörjningsprogram och är myndighetens uppdragsgivare gentemot trafikorganisatörerna att upphandla trafik enligt beslut om allmän trafikplikt. Planeringen av trafiken ska ske samordnat med övrig samhällsplanering. Kollektivtrafikmyndigheten Regionfullmäktige Kollektivtrafiknämnden Enheten för kollektivtrafik Delegation enligt avtal Värmlandstrafik AB Karlstads kommun Karlstadsbuss t 5 u

6 Den som är ledamot eller ersättare i kollektivtrafiknämnden kan inte samtidigt vara ledamot eller ersättare i styrelsen för Värmlandstrafik AB eller stadsbyggnadsnämnden i Karlstads kommun. Till stöd för kollektivtrafiknämnden finns en enhet för kollektivtrafik inom Region Värmland. Värmlandstrafik AB var fram till 31 december 2011 trafikhuvudman i Värmland och är från och med 1 januari 2012 helägt av Region Värmland. Karlstadsbuss är den enhet under stadsbyggnadsnämnden i Karlstads kommun som upphandlar tätortstrafik i Karlstad. Värmlandstrafik och Karlstadsbuss är myndighetens trafikorganisatörer på delegation av myndigheten och fungerar därmed som en del av myndigheten inom delegationens område. Delegation Regionfullmäktige har delegerat till Karlstads kommun att upphandla och teckna avtal om tätortstrafik inom kommunen och till Värmlandstrafik AB att upphandla och teckna avtal om all regional kollektivtrafik i Värmland, förutom den trafik som delegerats till Karlstads kommun. I delegationerna uttrycks att de båda trafikorganisatörernas arbete ska ske i nära samråd med varandra och med myndigheten, samt att båda ska verka för att öka det kollektiva resandet och öka marknadsandelen i förhållande till bilen. I delegationen ligger också ansvar för tillhörande uppgifter och driftfrågor som trafikplanering, informationssystem och trafiktekniska frågor. Kommersiell trafik Ett av målen med den nya lagstiftningen är att öppna upp kollektivtrafikmarknaden för kommersiell trafik som bedrivs utan skattesubventioner. Därför betonas särskilt att villkoren för tillträde till bytespunkter och annan infrastruktur ska vara utformade så att tillträde sker på lika villkor. Den aktör som önskar bedriva kollektivtrafik på kommersiell grund ska anmäla detta till den regionala kollektivtrafikmyndigheten senast 21 dagar före trafikstart. I anmälan ska tydligt framgå vilken eller vilka linjer som anmälan gäller. Om en aktör har för avsikt att upphöra med kollektivtrafik ska anmälan vara myndigheten tillhanda senast 21 dagar innan trafiken upphör. Anmälan ska innehålla vilken eller vilka linjer som berörs. För resenären är det, för att fullt ut dra nytta av eventuella kommersiella linjer, betydelsefullt att det skapas förutsättningar för biljettsamverkan mellan de kommersiella aktörerna och den offentligt finansierade trafiken. I det arbetet bör myndigheten ha en aktiv roll. I bilaga 2 redovisas den kommersiella trafik som bedrivs i dagsläget. Samråd I lagstiftningen betonas vikten av utförligt samråd med berörda parter som en del i processen med att ta fram ett trafikförsörjningsprogram. Under perioden februari till juni har en omfattande samrådsprocess genomförts. Samråd har skett med kommunerna i två omgångar där de delats upp i fyra geografiska grupperingar. Inbjudna till samråd med kommunerna var ledande politiker och berörda tjänstemän i respektive kommun. Vid första samrådet var syftet att presentera myndigheten och berätta om processen med trafikförsörjningsprogrammet samt att inhämta viktiga frågor från kommunernas perspektiv. Inför andra tillfället gavs kommunerna möjlighet att genomföra lokala samråd med medborgare, samt lokala företag och intresseorganisationer. För att underlätta kommunernas samråd hade en checklista med diskussionspunkter tillställts kommunerna. Under den andra omgången gjordes en avstämning kring de punkter som tagits upp under den första omgången och de lokala synpunkter som tillkommit. I april bjöd myndigheten in representanter från landstinget, näringslivet, utförare, fackliga organisationer samt brukarorganisationer till två temadagar för att inhämta vilka frågor som de anser viktiga. För de aktörer som inte hade möjlighet att närvara i april anordnades ytterligare två samrådstillfällen i början av juni. Under våren har det även genomförts samrådsmöten med de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Dalarnas län, Västra Götalandsregionen samt Örebro län. Resultat av samråden I de flesta frågor har det funnits en bred samstämmighet om vilka områden som är viktigt att utveckla. De områden som särskilt betonats har varit: Arbetspendling I samtliga samråd har arbetspendlingen betonats som ett prioriterat område. För att kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt alternativ för arbetspendling har restid, bekvämlighet och möjlighet att arbeta under resan lyfts fram som viktiga punkter. Tillförlitlighet Handikapporganisationerna har fört fram synpunkter om att trafiken måste vara tillförlitlig för de med funktionsnedsättning. Som exempel t 6 u

7 nämndes att det då en avgång drabbas av trafikstörning är det viktigt att även ersättningsfordonet är funktionsanpassat. Grundstrukturen bekräftas I samråden har det funnits en enighet om att trafiken fungerar bra och att programmet bör bygga vidare på den grundstruktur som finns. De mål som presenterats om regional utveckling, trafik över länsgräns samt riksgränsen mot Norge och koppling till Stockholm, Göteborg och Oslo ses som relevanta för Värmlands utveckling. Samband med övrig samhällsplanering Det har betonats i samråden att kollektivtrafiken är en del i samhällsplaneringen. De som deltagit i samråden menar att kollektivtrafiken måste ses som en del i ett helhetstänk för den regionala utvecklingen och arbetet för att minska negativ miljöpåverkan från persontransporter. Ett gemensamt system Lagstiftningens intentioner om att samordna trafiken bekräftas. Även om trafiken organiseras genom dubbla delegationer är det viktigt att den för medborgarna fungerar som ett gemensamt system för att göra det så enkelt som möjligt att resa kollektivt. Något som särskilt har poängterats är behovet av välfungerande bytespunkter mellan regional trafik och tätortstrafik. I synnerhet framhålls behovet av ett resecentrum i Karlstad och det nya busstråk, så kallade BRT-stråk (Bus Rapid Transit) som Karlstadsbuss utreder. Vid flera av samrådsmötena har det även framkommit önskemål om att ytterligare samordna samhällsbetalda transporter och att även särskild kollektivtrafik ska vara tillgänglig för allmänheten i mån av plats. Socialt resande Även om arbetspendling och studiependling har lyfts fram som ett prioriterat område för kollektivtrafiken har det vid samråden påpekats att kollektivtrafiken också fyller en betydelsefull social servicefunktion genom att ge den som inte har tillgång till bil möjlighet att transportera sig även för andra resbehov. Det kan bidra till en ökad jämlikhet. I de diskussionerna har vikten av att erbjuda en viss basservice i hela länet lyfts fram. God ekonomisk hushållning En punkt som har betonats i samråden med kommunerna är god ekonomisk hushållning, att de mål som beskrivs i programmet ska vara ekonomiskt realistiska att genomföra. t 7 u

8 Syfte och vision Syfte Kollektivtrafikens övergripande syfte är vara ett verktyg för att uppnå långsiktigt hållbar regional tillväxt genom ökad tillgänglighet, både i form av användbarhet för alla resenärer och i form av tillgänglighet till de lokala och regionala arbetsmarknaderna, samt storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Oslo. Vision för den regionala utvecklingen i Värmland I det regionala utvecklingsprogrammet som antagits av Region Värmland uttrycks en övergripande vision för Värmland: I det regionala utvecklingsprogrammet definieras fem särskilt viktiga målområden för att visionen ska bli verklighet: Ledarskap Innovativa miljöer Kompetensförsörjning Tillgänglighet/Användbarhet Livskvalitet Vision för kollektivtrafiken i Värmland VISION VÄRMLAND VÄXER OCH KÄNNER INGA GRÄNSER Värmland växer och känner inga gränser. Värmland växer på många sätt. Mångfald, kompetens och upplevelser får oss att växa som människor. Kunskap och innovation ger våra företag en stark position i världen. Vi kliver över invanda gränser. Av alla slag, varje dag och överallt. Vi vågar utmana oss själva. Vi lever i ett samhälle där alla kommer till sin rätt. Kvinna som man, inflyttare som värmlänning, barn som vuxen. Kollektivtrafiken i Värmland är ett sammanhållet, smidigt och effektivt transportsystem för hela länet samt till och från länet, som en del i ett samlat regionalt tillväxtarbete och som är resenärens bästa alternativ för dagliga resor och bidrar till En långsiktigt hållbar utveckling Ökad tillväxt Ökad tillgänglighet i förhållande till storstadsregionerna Stockholm, Oslo och Göteborg Ökad jämställdhet Världen mår bra av mer Värmland och Värmland av mer värld. Värmland växer och känner inga gränser! t 8 u

9 Kollektivtrafik ett viktigt verktyg för hållbar utveckling och regionalt tillväxtarbete Kollektivtrafiken har stor betydelse för att bidra till en hållbar utveckling. Detta är väl dokumenterat när det gäller hållbarhetsperspektivet för att minska klimatpåverkan. Kollektivtrafikens effekter på den regionala tillväxten som enskild faktor är svår att påvisa enligt den begränsade forskning inom området som finns i dag. Orsaken till detta är svårigheten att isolera effekten av en enskild faktor i de processer som styr tillväxten. Kollektivtrafiken medverkar dock till regionförstoring, den enskilt viktigaste tillväxtbefrämjande faktorn under de senaste decennierna. Genom regionförstoring utökas möjligheterna till specialisering och differentiering i de lokala arbetsmarknaderna. Kompetensförsörjning för företagen underlättas och utvecklingsmöjligheterna för individen förbättras. Kollektivtrafiken är även ett viktigt verktyg för att förbättra stadsmiljön i befolkningscentra där biltrafikens omfattning behöver minskas. Jämställdhet och jämlikhet Kollektivtrafiken har en viktig roll för ökad jämställdhet och jämlikhet. I ett långsiktigt perspektiv kommer den tidigare förhärskande synen på kollektivtrafiken som ett komplement till bilen som bas för persontransporterna i samhället att modifieras till en medveten strategi att ersätta bilen i väsentliga delar. En långsiktig strategi för trafiken som innebär en förändrad, utvecklad syn på dess roll i samhällsplaneringen är en förutsättning för att åstadkomma detta. En viktig del i medborgarperspektivet är att bidra till ökad jämställdhet. Jämställdhet i trafikplaneringen handlar om att se till kvinnors och mäns erfarenheter, prioriteringar och behov. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter att påverka trafikens utformning och drift. Kvinnors och mäns värderingar skall tillmätas samma vikt. Kollektivtrafiken skall vara ett attraktivt och användbart resealternativ i lika hög grad för kvinnor och män. Arbetsmarknad och befolkningsutveckling I Värmland har det under perioden skett stora förändringar både vad gäller arbetsmarknadens struktur och befolkningsutvecklingen. Det totala antalet förvärvsarbetande i Värmland var enligt SCB:s statistik år 2010 ca , en ökning sedan 2001 med ca (+2,5%). Ökningen förklaras i första hand av att antalet förvärvsarbetande i åldersgrupperna 60+ ökat kraftigt, mer än personer. Det har skett en tydlig förskjutning från tillverkningssektorn till tjänstesektorn. Ökningar har skett inom vård och omsorg med 500 personer till ca (+2,4%), inom handel med ca personer till (+8,2 %), inom företagstjänster med ca personer till ca 9350 (+31,1 %) och inom offentlig förvaltning med 900 till ca personer (+15,1 %). Ökningarna är koncentrerade till Karlstad samt gränskommunerna Eda och Årjäng. Antalet förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin har under samma tid minskat med personer till ca (-15,6 %). Befolkningsutveckling Länets folkmängd har under perioden minskat med ca 670 personer från ca till ca (-0,2 %). Karlstad och Hammarö har ökat antal invånare ( resp. +800). Årjäng har i stort sett oförändrat invånarantal. Övriga kommuners befolkning har minskat. Minskningen är störst i Hagfors (-1 443), Torsby (-1 138), Säffle (-881) och Filipstad (-827). Siffrorna bekräftar den utveckling som pågått under lång tid i länet med fortlöpande urbanisering och omstrukturering av arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden i Karlstad växer. Kommunerna i Västra Värmland har en arbetsmarknad i stort sett i balans. Övriga kommuner har en krympande, i vissa fall starkt krympande, arbetsmarknad. t 9 u

10 Sammanfattning Utvecklingen mot såväl en förändrad verksamhetsstruktur som en ändrad geografisk struktur och befolkningsfördelning ställer stora krav på att rörligheten på arbetsmarknaden ökar. Rörligheten är en förutsättning för att klara en anpassning där arbetstagare rör sig mellan verksamheter och geografiskt. Utredningar visar att en viktig förutsättning för tillväxt i lokala arbetsmarknadsregioner är att öka antalet invånare som ingår i densamma. För Värmland innebär det ett stort behov att knyta ihop länet så att periferi och centrum bildar en gemensam arbetsmarknadsregion. Denna regionförstoring kan ske om möjligheterna att arbetspendla över större avstånd förbättras. En effektiv och attraktiv kollektivtrafik med korta restider, hög tillgänglighet och komfort kan tillsammans med nödvändiga förbättringar av väg- och järnvägsnätet möjliggöra detta. Behov av kollektivtrafik Arbetspendling (avser totala antalet pendlare oavsett hur man reser) Volymen arbetspendling över kommungräns inom länet (alla förvärvsarbetande som bor i en kommun och har sitt arbete i en annan kommun) har från 1990-talets början ökat med ca 30 procent, vilket innebär en ökning med ca personer under en tjugoårsperiod. Från år 2001 till 2010 är motsvarande siffra ca Utpendlingen från Karlstad, som för närvarande uppgår till ca personer, har under samma period procentuellt ökat mer än inpendlingen. Ökningen i såväl in- som utpendling är procentuellt större till kommunerna utanför kranskommunerna, ett tydligt tecken på den förstoring som pågår av den lokala arbetsmarknadsregionen med Karlstad som centralort. Ökningen i stråk där det finns regional tågtrafik är större än i stråk baserade på regional busstrafik. Orsakerna till detta återstår att utreda men ett rimligt antagande är att restidskvot och komfort har stor betydelse. De redovisade utvecklingstendenserna är i alla avseenden starkare för kvinnor än för män. Befolkningen i Värmland är i stor utsträckning koncentrerad till området kring Vänerbäckenet med Karlstad som centrum. De lokala arbetsmarknaderna domineras av Karlstads lokala arbetsmarknad, vilken omfattar åtta kommuner i Värmland samt Åmåls kommun i Västra Götalandsregionen. De värmlandskommuner som inte ingår i Karlstads arbetsmarknad är Arvika, Eda, Årjäng, Sunne, Torsby Hagfors, Filipstad och Storfors. Den sammanlagda volymen arbetspendlare över kommungränser uppgick 2010 till ca personer. Antalet pendlare har under perioden ökat med ca 3400 (+15,9 %) Pendlingen är koncentrerad mellan Karlstad och Säffle/Åmål, Karlstad och Arvika/Eda, Karlstad och Sunne/ Torsby, Karlstad och Forshaga/Munkfors/Hagfors samt Karlstad och Kristinehamn. Från Årjäng och Filipstad är volymerna lägre. Pendlingsvolymen är störst till Karlstad från kranskommunerna Grums, Kil, Forshaga och Hammarö och Kristinehamn, där antalet uppgår till ca 12500, dvs. ca hälften av den sammanlagda volymen för länet. Den största pendlingsströmmen går från Hammarö till Karlstad med ca Pendlingen till Karlstad från övriga länet ökar snabbare från de yttre kommunerna än från kranskommunerna. Utpendlingen från Karlstad uppgår 2010 till ca 4700 personer och är den typ av pendling som relativt sett ökar snabbast. Arbetspendlingen över länsgränsen mot Västra Götaland är betydande mellan Säffle och Åmåls kommuner, mindre omfattande mellan Kristinehamn och Gullspång, Mariestad. Arbetspendlingen mellan Värmlands och Örebro län är betydande främst från Kristinehamn och Storfors till Karlskoga, Degerfors och Örebro. Arbetspendlingen mellan Värmlands och Dalarnas län är obetydlig. Över riksgränsen mot Norge är pendlingen omfattande från Årjäng mot Oslo, Marker och Eidsbergs kommuner samt från Eda kommun mot Kongsvinger och Oslo. Även från Torsby är pendlingen till Norge betydande, Pendlingsströmmarna i motsatt riktning är obetydliga. Arbetspendlingen mellan kommunerna (2009) enligt SCB:s statistik samt över läns- och riksgränser (2008) enligt Statnord redovisas i separat tabell, bilaga 2. Studiependling Skolskjutsar för grundskoleelever är ett kommunalt ansvar som i många fall bör och kan lösas genom samordning med kollektivtrafiken. Gymnasieelever har genom de senaste decenniernas skolreformer blivit mer rörliga. I Värmland sker denna utveckling enligt samma mönster som för den lokala arbetsmarknaden. Inpendling sker från hela länet till det regionala centrat i Karlstad/Hammarös gymnasieområde. Utvecklingen redovisas i skolverkets rapport Skolmark- t 10 u

11 nadens geografi från okt Värmland är en av två fallstudier i rapporten, bilaga 2. Utvecklingen pekar på ett ökande behov av kollektivtrafik i de etablerade huvudstråken. Detta ställer krav på såväl den regionala trafiken som anslutningarna i Karlstads tätort för att komma till de olika skolorna. Studiependlingen till Karlstads Universitet sker i första hand inom Karlstads tätort och dess närområden. Distansutbildning sker i betydande omfattning, vilket medför resor från samtliga kommuner och även detta markerar betydelsen av den regionala trafiken i huvudstråken samt kopplingarna till Karlstads tätortstrafik i vilken Universitetet är en viktig knutpunkt. Större arbetsplatser Eftersom arbetspendlingen är den viktigaste basen för kollektivtrafikens utveckling är det viktigt att identifiera och lösa anslutningar till de största arbetsplatserna/arbetsområdena. Detta gäller såväl offentliga anläggningar som Centralsjukhuset i Karlstad, länets största arbetsplats med ca 3000 anställda, industri- och handelsområden samt anläggningar inom besöksnäringen. I den gemensamma dialogen har kommunerna ett ansvar för att identifiera och framföra behov av den här typen. Serviceresor Behovet av resmöjligheter för att tillgodose grundläggande servicebehov såsom inköp och myndighetskontakter för boende utanför linjestrukturens stomlinjer och tätortstrafik är också en viktig uppgift för kollektivtrafiken. Detta är ett område där utvecklingsinsatser erfordras för att skapa ett system som tillgodoser behoven till rimliga kostnader. Kommunerna förutsätts medverka i utvecklingen av sådan trafik. Besöksnäringen Besöksnäringen genererar ett stort resande i länet. Där finns en potential för ökat kollektivt resande av en annan natur än övrigt resande. Det handlar om resor till och från länet och anslutningsmöjligheter till besöksmål. Även om denna form av resande inte direkt faller under de prioriterade områdena är det angeläget att det beaktas. Här kan också finnas utrymme för kommersiella aktörer. Kollektivtrafik till sjöss Sedan några år tillbaka finns i Karlstad, Kristinehamn och Hammarö trafik med så kallade båtbussar i linjetrafik på vatten under sommarsäsongen. Kontakter med omvärlden Det värmländska näringslivet och offentliga myndigheter har behov av bra förbindelser över länsgränsen med storstadsområden, framförallt Stockholm, Göteborg och Oslo. Detta avser anslutningar till fjärrtrafik såväl tåg som flyg.lika viktig som en utbyggd kollektivtrafik är för arbetspendlingen och därmed kompetensförsörjningen och sysselsättningen är möjligheterna till snabba kommunikationer till storstadsområdena för affärsresenärerna. Det är en avgörande faktor för att Karlstad ska kunna behålla och utveckla sin ställning inom den allt viktigare tjänstesektorn. Övriga samhällsbetalda persontransporter Skolskjutsar för grundskoleelever samt färdtjänst är ett ansvar för kommunerna. Landstinget ansvarar för sjukresor till vårdinrättningarna. Värmlandstrafik AB har efter överenskommelse med kommunerna övertagit ansvaret för färdtjänsten i samtliga kommuner utom Karlstad. Omfattningen av de nämnda åtagandena är betydande och en viktig uppgift för myndigheten är att åstadkomma samordning för att lösa de olika behoven och för att förbättra effektiviteten ur ett helhetsperspektiv. t 11 u

12 Kollektivtrafiksystemet i Värmland, nuläge Kollektivtrafiksystemet i Värmland De planeringsprinciper som enligt forskning och erfarenheter ska ligga till grund för transportsystemets uppbyggnad ska vara: En tydlig struktur i linjetrafiken Integration mellan lokala och regionala system Hög prioritet och framkomlighet i fysiskt hänseende En genomarbetad koppling till samhällsplanering på lokal och regional nivå Grunderna i den linjestruktur som är basen i kollektivtrafiksystemet i Värmland uppfyller väl dessa kriterier. (bilaga 2) Det regionala kollektivtrafiksystemet är uppbyggt med ett antal stomlinjer för buss- och tågtrafik. Systemet följer de etablerade kommunikationsstråken med inriktning på trafiken till och från Karlstad med relativt svaga tvärförbindelser. En kraftfull utbyggnad har genomförts för såväl buss- som tågtrafiken under det senaste decenniet. Stomlinjerna följer mycket väl pendlingsmönstren. 80 procent av arbetspendlingen över kommungränser följer stomlinjemönstret. Busstrafiken i Karlstads tätort har ett väl utbyggt nät med viktigaste omstigningsplatsen på Stora torget. Även här har en kraftfull utbyggnad genomförts under det senaste decenniet. Systemets uppbyggnad i detalj redovisas i bilaga 2. Särskild kollektivtrafik färdtjänst och patientresor Kollektivtrafikmyndigheten svarar på kommunernas uppdrag för färdtjänsten i länet. Trafiken, som organiseras av Värmlandstrafik AB, beskrivs i bilaga 2. Undantagen är Karlstads kommun som valt att själv lösa uppgiften. Myndigheten har även uppdraget av Landstinget i Värmland att svara för patientresor. Från och med 2010 finns ett sammanhållet, länstäckande system där så mycket som möjligt av resorna för färdtjänstberättigade och sjukhusbesökare sker med den ordinarie kollektivtrafikens tåg-, tätorts- och servicelinjetrafik med ett gemensamt system för prissättning. Servicelinjer trafikeras med särskilt anpassade fordon, som går i samma stråk som stomlinjerna, men med platsbokning och en högre grad av tillgänglighet för funktionshindrade. För dessa båda kategorier finns särskilda servicelinjer som trafikerar stomlinjerna med särskilt anpassade fordon. Där det inte finns några andra förbindelser kompletteras med taxifordon. Investeringar i infrastruktur En fortsatt utbyggnad av trafiken med fullt kapacitetsutnyttjande och för att nå målsättningarna för marknadsandel och resandeutveckling förutsätter även viktiga åtgärder i infrastrukturen som förbättrar framkomligheten i såväl väg- som järnvägsnätet. Dessa förutsätter finansiering från andra parter främst Trafikverket, via statliga anslag genom de infrastrukturplaner som finns, d.v.s. den nationella transportinfrastrukturplanen och länsplanen för infrastruktur för Värmlands län. De viktigaste objekten redovisas i bilaga 5. t 12 u

13 Mål Med utgångspunkt i samrådsprocessen, de nationella transportpolitiska målen, det regionala utvecklingsprogrammet och Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Värmland har fyra övergripande målområden arbetats fram: Tillgänglighet för regional tillväxt ansluter till det nationella funktionsmålet om att bidra till den regionala utvecklingen genom att öka persontransportsystemets tillgänglighet. Det tar sikte på kollektivtrafikens förutsättningar för arbetspendling och fokuserar på fysisk tillgänglighet i form av hållplats- och linjestruktur, system för trafikinformation och bokning. Därmed knyter det även an till de regionala utvecklingsmålen om kompetensförsörjning och tillgänglighet. Attraktivitet och användbarhet knyter an till det nationella målet om funktionsanpassning samt det regionala utvecklingsmålet om livskvalitet genom att fokusera på marknadsandel, nöjdhet och användbarhet. Miljö anknyter till det nationella hänsynsmålet om minskad miljöpåverkan samt de regionala utvecklingsmålen om livskvalitet. Det tar främst sikte på resurseffektivitet och minskad andel fossila bränslen. Resurseffektivitet ansluter till det övergripande nationella målet om ett samhällseffektivt transportsystem. Ett effektivt utnyttjande av de ekonomiska resurserna är även en förutsättning för att uppnå den regionala visionen om att Värmland växer. Målområdet handlar om samverkan, självfinansieringsgrad och kostnadseffektivitet. En drivande faktor för kollektivtrafiken är att minska andra samhällskostnader genom minskade fossila utsläpp, ökad tillgänglighet och ökad trafiksäkerhet. Några av kollektivtrafikens effekter för samhället är förbättrad miljö, minskad trängsel, tillgänglighet som gör att arbetslösa har/får större möjlighet att arbeta på annan ort samt ökad trafiksäkerhet relativt andra trafiksätt. Indikatorer för uppföljning av samhällsekonomisk nytta anges under målområde resurseffektivitet. Eftersom målen inte är inriktade på drift av trafiken finns det ett behov för trafikorganisatörerna att utforma konkreta mål med utgångspunkt i de övergripande målen i trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafikens långsiktiga framgång i Värmland beror på dess förmåga att skapa värde för kunderna. Kundernas uttalade och underförstådda behov, krav, önskemål och förväntningar ska vara vägledande för myndigheten, trafikorganisatörerna, dess medarbetare och verksamhet. Genom att ha levande målvärden som anpassas och utvecklas i takt med kundernas behov sätts resenärerna i fokus, vilket innebär en kundorientering. På följande sidor presenteras målområdena mer utförligt kompletterat med kriterier för uppföljning. t 13 u

14 Målområde: Tillgänglighet för regional tillväxt Kollektivtrafikens betydelse för regional tillväxt består i att öka tillgängligheten genom att erbjuda invånarna i Värmland välfungerande förbindelser inom länet och över länsgränsen, samt över riksgränsen mot Norge. Det ger förutsättningar för binda samman länet och skapa en gemensam arbetsmarknad samt ökar möjligheterna för näringslivet att upprätthålla goda kontakter med omvärlden. Välfungerande förbindelser till och från samt inom Värmland med ökade möjligheter till övrigt vardags- och fritidsresande kan även bidra till att öka Värmlands attraktivitet som besöksmål. Det ökar även jämlikheten eftersom en utbyggd kollektivtrafik gör det möjligt att resa även för dem som inte har tillgång till bil och ger möjlighet för de som idag väljer bil att istället välja att åka kollektivt vilket förutom att öka jämlikheten även bidrar till att öka jämställdheten i resandet. För att åstadkomma detta är det viktigt att samordna trafiken till ett gemensamt system med välfungerande bytespunkter och smidiga byten mellan olika trafikslag. I Karlstad har behovet av ett gemensamt resecentrum för samtliga trafikslag, samt ett s.k. BRT-stråk med bytespunkter mot regional trafik lyfts fram som viktiga frågor att arbeta med. Samverkan mellan andra transportslag och kollektivtrafik är nödvändigt i de delar av länet där det vore alltför kostnadskrävande att erbjuda kollektivtrafik från dörr till dörr. Pendlarparkeringar för bil och cykel är viktiga delar i planeringen av bytespunkter. Turism- och besöksnäringen är ett viktigt område för den regionala utvecklingen i Värmland. Kollektivtrafikens roll är framförallt att göra det möjligt för personal att ta sig till och från sitt arbete, men välfungerande kollektivtrafik kan även bidra till att öka besöksrelaterat resande. För kommersiella aktörer bör det finnas goda möjligheter att skapa nya trafiklösningar genom samverkan med besöksnäringen. Indikatorer för uppföljning av mål: Resmöjligheter (Restidskvot beräknat som förhållandet mellan bil och kollektivtrafik mellan resecentra eller motsvarande.) Källa: Samtrafik Resrobot och Hitta.se 2018 ska restidkvot med regionaltrafik mellan kommunhuvudorter och Karlstad vara mindre än 1,5 för buss(eller buss/tåg) och 1 eller mindre för tåg. Mellan kommunhuvudort Hammarö och Karlstad ska restidskvot vara mindre än ska 90 procent av invånare i tätorter med tätortstrafik ha restidskvot inom tätorten som är mindre än ska det finnas dagliga resmöjligheter med interregional tågtrafik mellan Karlstad och Örebro och mellan Karlstad och Kongsvinger med max 1,5 timmars restid ska det finnas dagliga resmöjligheter med interregional tågtrafik mellan Karlstad och storstadsregionerna Stockholm med max 2 timmar och 15 minuters restid Göteborg med max 2 timmar och 20 minuter och Oslo med max 2,5 timmars restid. (Källa Trafikorganisatörerna.) Resandeutveckling Antal resor ska fram till 2018 totalt öka med 4 procent per år. (Källa Trafikanalys och Trafikorganisatörerna.) Mål: Kollektivtrafiken ska stärka regionens tillgänglighet och utveckling genom ett sammanhållet nät av regional trafik och tätortstrafik, förbindelser över länsgräns mot angränsande län och landsgräns mot Norge samt kopplingar mot storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Oslo. t 14 u

15 Målområde: Attraktivitet och användbarhet Området attraktivitet och användbarhet handlar om hur individen upplever att systemet fungerar i olika avseenden. Kollektivtrafikens attraktivitet är kraftigt beroende av att den upplevs som snabb och enkel. Enhetliga och tydliga system för information och betalning samt ett samordnat trafikutbud för regional trafik och tätortstrafik är viktiga faktorer för att öka attraktiviteten. Även komfort och säkerhet är betydelsefullt. Förverkligande av det mål som beskrivs under området attraktivitet och användbarhet är till stor del en följd av arbetet med övriga målområden. Den regionala kollektivtrafiken ska med servicelinjer och färdtjänst, som komplement till tåg- och tätortstrafiken, kunna erbjuda ett länstäckande system för personer med funktionsnedsättning inom rörlighet, syn och hörsel. För att kollektivtrafiken ska vara användbar för samtliga resenärer på ett trafiksäkert sätt bör större hållplatser och bytespunkter vara funktionsanpassade, både vad gäller den fysiska tillgängligheten och trafikinformation. Systemet bör präglas av enkelhet, t.ex. att informationssystemen ska vara lättillgängliga och att det ska vara enkelt att köpa en biljett som passar resenärens resbehov. Enkelhet handlar även om smidiga byten mellan trafikslag, att det ska gå att betala hela resan vid samma tillfälle och att bytespunkter och hållplatser uppfyller resenärernas behov av användbarhet och service. För att kollektivtrafiken ska upplevas som attraktiv bör den upplevas som trygg och tillförlitlig. Det innebär att den ska vara tillräckligt robust för att trafikstörningar ska kunna undvikas i största möjliga mån och att trafikens grundstruktur ska präglas av kontinuitet. Vad gäller trygghet finns det även en säkerhetsaspekt som handlar om att kollektivtrafiken ska vara ett trafiksäkert alternativ, både vad gäller fordon, körsätt och bytespunkternas utformning. Indikatorer för uppföljning av mål: Marknadsandel Inriktningen är fortsatt att kollektivtrafikens marknadsandel i Värmlands län som helhet ska öka. Kollektivtrafikens andel av resandet ska 2018 vara cirka 14 procent mot dagens 12 procent. Målet skall följas upp med en branschgemensam metod där olika län kan jämföras med varandra. (Källa Trafikanalys) Medborgar- och kundnöjdhet Andel medborgare och resenärer som totalt är nöjda med kollektivtrafiken i Värmland ska 2018 vara minst 70 procent för medborgare respektive minst 80 procent för resenärer ligger dessa siffror på (57 procent respektive 78 procent). Målet skall följas upp med en branschgemensam metod där olika län kan jämföras med varandra. (Källa Kollektivtrafikbarometern och Trafikorganisatörerna.) Funktionsanpassning Andel bytespunkter och större hållplatser enligt bilaga 4 ska vid utgången av 2018 minst till 70 procent vara användbara för resenärer med funktionsnedsättning inom rörlighet, syn och hörsel. (Källa Trafikorganisatörerna.) Andel fordon användbara för resenärer med funktionsnedsättning inom rörlighet, syn och hörsel ska vid utgången av 2018 för tätortstrafik, system 900 och regionaltrafik med tåg vara minst 95 procent. (Källa FRIDA.) Mål: Kollektivtrafiken ska upplevas som ett attraktivt och användbart alternativ med enhetliga, gemensamma och lättillgängliga system. t 15 u

16 Målområde: Miljö Ett ökat kollektivt resande innebär en minskning av de miljöskadliga utsläppen eftersom kollektivtrafiken ger mindre utsläpp per resenär än bilåkande. Kollektivtrafik är dessutom mer utrymmeseffektiv än biltrafik. Ett ökat kollektivt resande innebär därmed även minskad trängsel i tätorterna, både på gator och parkeringsplatser. Kollektivtrafikens omedelbara påverkan i form av buller har betydelse för livskvaliteten för dem som bor i direkt närhet till de stråk som trafikeras med kollektivtrafik. Att enbart öka kollektivtrafikens marknadsandel är dock inte tillräckligt för att minska transportsektorns negativa miljöpåverkan. Även de fordon som används i kollektivtrafiken bör ställas om till icke-fossila bränslen och minskad energiförbrukning per resenär. Myndigheten ska medverka i utvecklingen för nya fossilfria drivmedel. För att kollektivtrafiken ska bidra till att minska trafiksystemets negativa miljöpåverkan är det viktigt med många resenärer i fordonen. Om fordonen i kollektivtrafiken inte transporterar fler personer än vad som får plats i en bil kan kollektivtrafiken innebära en direkt negativ effekt jämfört med biltrafiken. Av den anledningen är det viktigt att lägga energi på att öka antalet resenärer i kollektivtrafiken för att uppnå positiva miljöeffekter. Indikatorer för uppföljning av mål: Andel fossila bränslen Andel fordonskilometer med fossila bränslen ska vid utgången av 2018 minskat med 60 procent jämfört med år (Källa FRIDA.) Fordonens utsläppsmedelvärde av fossila kvävedioxider och partiklar per fordonskilometer ska vid utgången av 2020 inte överstiga 2,1 respektive 0,02 g/kwh. (Källa FRIDA.) Fordonens utsläpp av koldioxid per fordonskilometer ska 2025 minskat med 60 procent jämfört med (Källa FRIDA.) Andel förnybart drivmedel i kollektivtrafiken Andel av kollektivtrafikens drivmedel som är förnybart mätt i %. Bränsleförbrukning Förbrukning av fossila bränslen ska vid utgången av 2018 minskat med 60 procent relativt 2008 års förbrukning. (Källa FRIDA.) Mål: Kollektivtrafiken ska bidra till att öka energieffektiviteten och att minska trafiksystemets negativa miljöpåverkan. t 16 u

17 Målområde: Resurseffektivitet Eftersom kollektivtrafiken till stor del finansieras med skattepengar är det betydelsefullt att hela tiden verka för att resurserna utnyttjas effektivt och att verksamheten genomsyras av en god ekonomisk hushållning. Ett sätt att mäta hur effektiv kollektivtrafiken ur ett ekonomiskt perspektiv är att titta på hur stor del av trafiken som finansieras av biljettintäkter, självfinansieringsgraden. Kollektivtrafiken innebär en positiv samhällsekonomisk effekt eftersom den per definition är mer resurseffektiv än om motsvarande resande skett med bil. Värmlandstrafik redovisar i sin årsredovisning för 2011 att den regionala kollektivtrafiken innebar en samhällsekonomisk besparing på nästan 108 miljoner kronor för Värmland i form av ökad tillgänglighet och trafiksäkerhet samt minskade koldioxidutsläpp. En viktig del i att uppnå hög effektivitet är att anpassa utbudet efter resandepotentialen för att få så mycket resande som möjligt för pengarna. För att anpassa utbudet efter behov och resandepotential är det viktigt att både se över nyttjandet av den befintliga trafiken och att studera var det kan finnas behov av att utöka utbudet eller erbjuda nya linjesträckningar. Effektivitet innebär även att samordna lokal och regional trafik, samt övriga samhällsbetalda persontransporter för att skapa utrymme för ny trafik. För att öka kollektivtrafikens effektivitet är det viktigt att kollektivtrafiken blir en naturlig del i den övriga samhällsplaneringen. Vid planering av nya bostadsområden är det exempelvis betydelsefullt att ta hänsyn till kollektivtrafikens särskilda behov. Mål: Kollektivtrafiken ska planeras och genomföras för ökad resurseffektivitet. Indikatorer för uppföljning av mål: Självfinansieringsgrad Hur stor del av kollektivtrafikens kostnader som finansieras med offentliga medel och hur stor del som finansieras med biljettintäkter. Det långsiktiga målet för kollektivtrafikens ekonomiska utveckling är att självfinansieringsgraden ska ligga på minst 50 procent jämfört med nuläge 2012 på 41 procent. (Källa Trafikanalys och Trafikorganisatörerna.) Beläggningsgrad i upphandlad trafik totalt och i stråk Antal resor i förhållande till utbudskilometer/tidtabellskilometer. Nuläge ,64 resor/utbudskilometer/tidtabellskilometer totalt. Målvärden för indikatorn kommer att tas fram under (Källa Trafikorganisatörerna) Antalet resor per invånare Antalet resor totalt per invånare. Nuläge resor/ invånare. Målvärden för indikatorn kommer att tas fram under (Källa Trafikanalys) Nettokostnad per resa i upphandlad trafik Hur mycket samhället subventionerar varje resa. Nettokostnad per resa totalt och i respektive stråk. Målvärden för indikatorn kommer att tas fram under (Källa Trafikanalys och Trafikorganisatörerna.) Nettokostnad per invånare för upphandlad trafik Hur mycket samhället subventionerar trafiken per invånare. Nuläge 2012 nettokostnad 1258 SEK /invånare. Målvärden för indikatorn kommer att tas fram under (Källa Trafikanalys) Samhällsekonomisk nytta I vilken grad kollektivtrafiken bidrar till att minska andra samhällskostnader genom minskade fossila utsläpp, ökad tillgänglighet och ökad trafiksäkerhet. Inledningsvis mäts tre områden för samhällsekonomisk nytta. Miljöeffekten av att resenärer åker kollektivt istället för att ta bil. Tillgänglighet som gör att arbetslösa har/får möjlighet att pendla och därmed inte längre är arbetslösa. Ökad trafiksäkerhet när man åker kollektivt relativt annat trafiksätt (bil). Redovisning av eventuella ytterligare indikatorer och målvärden avvaktas för närmare utredning av en mer utvecklad modell för samhällsekonomisk nytta. t 17 u

18 Övergripande kollektivtrafikstrategi Principer för trafikutveckling Utbyggnad av trafik ska ske där det finns resandepotential, vilket innebär en prioritering av utveckling i områden med omfattande pendling. Här kan kollektivtrafiken vara ett förstahandsval och bidra till förstärkning och förstoring av de lokala arbetsmarknadsregionerna. Trafikutvecklingen ska bidra till en god tillgänglighet i enlighet med de övergripande målen i programmet och kunna erbjuda ett grundutbud även i områden med begränsade förutsättningar för linjelagd kollektivtrafik. Hela resan Ur ett resenärsperspektiv är helheten i resan avgörande för attraktivitet och användbarhet, vilket styr valet av färdmedel. Kollektivtrafikens fortsatta utveckling ska baseras på en helhetssyn som beaktar och tillvaratar möjligheterna att underlätta individens val. Resmöjligheter och restider ska motsvara behovet hos resenärerna. Restiderna påverkas av väg- respektive banstandard, fordonstyper samt en väl anpassad hållplatsstruktur med fungerande bytespunkter. Tillgänglighet till bil- och cykelparkeringar samt gångstråk ökar attraktiviteten. Tydliga gemensamma informations- och betalsystem är avgörande för resenärernas benägenhet att välja åka kollektivt. Trafikorganisatörerna i länet ska erbjuda gemensam information och ha samordnade betalsystem med enkla övergångsregler Samråd Trafiksystemet som helhet ska vara attraktivt och användbart ur ett resenärsperspektiv och visa ett effektivt resursutnyttjande ur ett medborgarperspektiv. Förutsättningen för att klara detta är ett fortlöpande samråd mellan myndigheten, kommunerna, landstinget samt trafikorganisatörerna. Kollektivtrafiknämndens Samrådsforum och de regelbundna nätverksträffarna för ansvariga politiker och tjänstemän i kommunerna och landstinget är naturliga arenor för detta. t 18 u

19 Områden med hög resandepotential Omfattningen av arbets- och studiependling är störst i Karlstad och kranskommunerna. För att öka kollektivtrafikens marknadsandel måste denna potential tillvaratas. Viktiga frågor i detta sammanhang är restider i den regionala trafiken och tätortstrafiken samt väl fungerande kopplingar mellan regional trafik och tätortstrafik. Gemensam arbetsmarknadsregion Möjligheterna till arbetspendling och studiependling är en avgörande förutsättning för en positiv regional utveckling. Inriktningen är att Värmland ska utvecklas till en gemensam arbetsmarknadsregion. Resmöjligheter och restider ska utvecklas så att arbetspendling möjliggörs mellan samtliga kommunhuvudorter och Karlstad samt inom arbetsmarknadsområden med betydande arbetspendling. Förutsättningar och möjligheter till regional tågtrafik på den så kallade Genvägen ska beaktas under programperioden. Trafik över länsgränser och riksgränsen mot Norge Möjligheterna att arbetspendla över länsgränserna och riksgränsen mot Norge ska utvecklas för att stimulera rörligheten och tillvarata de befintliga potentialerna. Utveckling av de gemensamma arbetsmarknaderna ska underlättas även här. En förutsättning för detta är regelbundna samråd och upprättande av trafikavtal med berörda parter. Koordination av trafiksystem Koordinationen av regional trafik och tätortstrafik samt anslutningar till/från fjärrtrafiken är nyckelfrågor för helhetsperspektivet på trafiksystemets resurseffektivitet och funktionalitet. Väl fungerande bytespunkter med tydlig information är avgörande för funktionaliteten ur ett resenärsperspektiv. Regionaltrafiken ska bedrivas så att den ger kortast möjliga restider inom Karlstad. Samordningen mellan regionaltrafik och tätortstrafik ska ske på det mest resenärsvänliga och resurseffektiva sättet. En samordning av kollektivtrafiken med övriga samhällsbetalda persontransporter ger, där så är möjligt, ytterligare utrymme för förbättringar av resurseffektiviteten ur ett helhetsperspektiv. Myndigheten ska ta initiativ och förutsätter att alla parter medverkar i ett gemensamt arbete för koordination och samordning mellan trafiksystem och olika uppdrag inom området samhällsbetalda persontransporter. Områden med begränsade möjligheter att bedriva linjelagd kollektivtrafik En ny form av servicetrafik ska utvecklas för att tillhandahålla ett grundutbud i områden där kollektivtrafik idag finns i begränsad omfattning. Trafiken är en form av anropsstyrd trafik och utgör ett komplement till övrig servicetrafik och linjetrafik. Trafiken ska erbjuda ett visst utbud av kollektivtrafik så att serviceresor kan utföras till närmaste ort för exempelvis personlig service, myndighetskontakter och inköp. Myndigheten avser att ha en aktiv roll för att tillsammans med trafikorganisatörerna, kommunerna och Karlstads Universitet åstadkomma detta. Kommersiell trafik Myndigheten ska föra en dialog med aktörerna på den kommersiella marknaden om intresse för och möjligheterna att etablera kommersiella lösningar och beakta resultatet av dialogen vid beslut om allmän trafikplikt. Myndigheten ska tillse att konkurrensneutralitet upprätthålls i alla led. t 19 u

20 Ekonomi Nivån på ägarbidragen för att finansiera trafikutvecklingen enligt trafikförsörjningsprogram framgår av avtalet om ansvar för den regionala kollektivtrafiken och sträcker sig fram till och med Ekonomisk analys av programperioden samt åren fram till och med år 2020 framgår av bilaga 3. Uppföljning av måluppfyllelse och ekonomi gentemot programmet är en avgörande del i myndighetens ledning och styrning av kollektivtrafikens utveckling. Trafikutvecklingen ska inrymmas i det tillgängliga ekonomiska utrymmet med utgångspunkt i en övergripande analys av den ekonomiska utvecklingen. Uppdateringar och korrigeringar kommer att genomföras om myndigheten bedömer att förutsättningarna förändrats på ett väsentligt sätt. Analysen visar att en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken är angelägen bland annat för att åstadkomma en fortsatt förstoring av de lokala arbetsmarknaderna Slutligt ställningstagande för åren och inriktning mot 2020 bör avvakta till dess att en utvärdering av den kommande upphandlingen av den regionala busstrafiken genomförts. Överväganden Resandet med kollektivtrafiken ska öka. Detta ger bättre miljö och effektivare resursanvändning. Samtidigt skapas förutsättningar för regional tillväxt genom att de lokala arbetsmarknaderna förstoras och knyts samman. Trafiksystemet ska baseras på ett stomlinjenät för buss- alternativt tågtrafik. Nätet ska följa de viktiga pendlingsstråken, förbinda kommunhuvudorterna i länet med Karlstad, sammankoppla gränsöverskridande stråk mot angränsande län och över riksgränsen mot Norge samt koordineras med fjärrtrafik mot storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Oslo. Stomlinjenätet kompletteras med matarlinjer. Matarlinjerna ska ansluta till stomlinjenätet samt tillgodose behovet av trafik till lokala resmål. Omfattning och trafikfrekvens baseras på behov och resandeunderlag. Trafiksystemet ska även omfatta yttäckande system som tillgodoser ett basutbud av serviceresor i områden med begränsade förutsättningar för linjelagd kollektivtrafik. Möjligheterna till arbets- och studiependling anses uppfyllda när utbudet omfattar relevant frekvens vid högtrafik på arbetsdagar. Fortsatt utbyggnad av trafiken ska ske baserat på analys av det potentiella resandeunderlaget samt uppföljning och utvärdering av det faktiska resandet. Kollektivtrafiken ska även erbjuda möjligheter till resor för olika ändamål i hela länet. Trafiken ska vara tillgänglig och bidra till balans geografiskt och mellan olika befolkningsgrupper. Trafikutvecklingen måste bygga på en avvägning mellan marknadsorientering och geografisk täckning. Den samlade kollektivtrafiken i Värmland kommer således att formas utifrån dessa avvägningar samt de ekonomiska, tekniska, marknadsmässiga och andra omständigheter som trafiken bedrivs under. Sammanfattning Inriktningen är att: Utveckla hela trafiksystemet baserat på resenärsperspektivet och hela resan Utveckla den regionala tåg- och busstrafiken för att möjliggöra arbets- och studiependling mellan samtliga kommunhuvudorter och Karlstad Vidmakthålla och utveckla matarlinjer på lokal nivå med anslutning till stomlinjer för arbets- och studiependling Utveckla trafiken för att tillvarata det stora behovet av arbets- och studiependling i Karlstad och kranskommunerna. Förbättra möjligheterna till dagsresor till storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Oslo. Tillvarata möjligheterna till samordning av samhällsbetalda persontransporter. Utveckla länsgemensamt system för servicetrafik i områden med begränsade möjligheter till linjelagd kollektivtrafik som tillgodoser behov av serviceresor. Verka för framkomligheten för kollektivtrafikens fordon i väg- och järnvägsnätet. t 20 u