REGION VÄRMLAND. Verksamhetsuppdrag för Karlstads kommun/karlstadsbuss 2017

Transkript

1 REGION VÄRMLAND Regionala kollektivtrafikmyndighetens Verksamhetsuppdrag för Karlstads kommun/karlstadsbuss 2017 RKM VU 2017 Karlstads kommun/karlstadsbuss Beslutad av Kollektivtrafiknämnden

2

3 Kollektivtrafiknämnden Datum Ärendenummer RVKN Sida 1(13) Regionala kollektivtrafikmyndighetens verksamhetsuppdrag för Karlstads kommun/karlstadsbuss (RKM VU 2017 Karlstadsbuss) 4 bilagor Inledning Kollektivtrafiknämnden är den regionala kollektivtrafikmyndighetens beställare av regional kollektivtrafik i Värmland och beslutar om uppdrag till trafikorganisatörerna, Värmlandstrafik AB och Karlstad kommun/karlstadsbuss. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet innehåller mål för kollektivtrafiken i Värmland på en övergripande nivå. Det finns behov av att konkretisera trafikförsörjningsprogrammet i uppdrag till Värmlandstrafik respektive Karlstadsbuss och tydliggöra deras roll i uppfyllandet av målen i trafikförsörjningsprogrammet. Uppdraget inleds med syfte och vision för kollektivtrafiken i Värmland, samt allmänna förutsättningar för kollektivtrafikens utveckling. Därefter redovisas respektive målområde med delmål och prioriterade arbetsområden. Uppdraget gäller för allmän kollektivtrafik och kommunala tillköp. Patientresor, färdtjänst och separat skoltrafik regleras genom separata avtal. Målen i uppdragsbeskrivningen är hämtade från målområdena i trafikförsörjningsprogrammet, men har konkretiserats ytterligare. Under respektive målområde anges kollektivtrafiknämndens inriktningar och prioriteringar för att uppfylla målen enligt trafikförsörjningsprogrammet. Ekonomiplan för verksamhetsuppdrag 2017 framgår av bilaga 1. Uppdraget gäller för år Det kommer att följas upp och vid behov revideras i samband med myndighetens årliga uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet. I bilaga 2 redovisas hur indikatorerna beräknas, inklusive källor för datainhämtning. Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box KARLSTAD Besöksadress Lagergrens gata 2 Telefon vx Fax E-post kansliet@regionvarmland.se Hemsida Organisationsnr Bankgiro

4 REGION VÄRMLAND Övergripande syfte och vision för kollektivtrafiken Regionfullmäktige har i trafikförsörjningsprogrammet uttryckt övergripande vision på följande sätt: Vision Kollektivtrafiken bidrar till regional utveckling och tillväxt i Värmland genom att vara ett sammanhållet, smidigt och effektivt transportsystem för hela länet samt till och från länet. Den utgör en del i ett samlat regionalt tillväxtarbete och är resenärens bästa alternativ för dagliga resor. Kollektivtrafiken bidrar till: En långsiktigt hållbar utveckling och ökad tillväxt Minskad negativ miljöpåverkan Ökad tillgänglighet till lokala och regionala arbetsmarknader samt till och från storstadsregionerna Stockholm, Oslo och Göteborg. Ökad jämlikhet och jämställdhet Målen för kollektivtrafiken anges i fyra övergripande målområden. Tillgänglighet för regional tillväxt, Attraktivitet och användbarhet, Miljö och Resurseffektivitet. Till varje målområde har det sedan formulerats ett mål, samt indikatorer (delmål) för att mäta måluppfyllelsen.

5 REGION VÄRMLAND Allmänna förutsättningar För att nå övergripande syfte, vision och mål för kollektivtrafiken i Värmland finns det vissa förutsättningar som gäller för samtliga mål. Resandet med kollektivtrafiken ska öka. Detta ger bättre miljö och effektivare resursanvändning. Samtidigt skapas förutsättningar för regional tillväxt genom att de lokala arbetsmarknaderna förstoras och knyts samman. Roller och ansvar Den grundläggande rollfördelningen slås fast i Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Värmlands län. Enligt avtalet har Karlstads kommun, genom Karlstadsbuss, i uppdrag att upphandla och teckna avtal avseende tätortstrafik i Karlstads kommun. I delegationen definieras Karlstad kommuns ansvarsområde till Karlstad och Skåre tätorter. Eventuella ändringar av ansvarsområdet sker i enlighet med punkt 3 i avtal om delegation till Karlstads kommun. I mars 2016 beslutade Kollektivtrafiknämnden att utöka Karlstadsbuss ansvarsområde med Alsters tätort. Karlstadsbuss ansvarar för att förse kollektivtrafiknämnden med underlag för beslut, samt underlag för uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet. Tätortstrafik Trafiksystemet baseras på ett baslinjenät för busstrafik. Nätet ska binda ihop stadsdelarna i Karlstad och koordineras med den regionala kollektivtrafiken. Baslinjerna kompletteras med centrumlinjer och speciallinjer som ska ansluta till baslinjenätet samt tillgodose behovet av trafik till lokala resmål. Sommartid bedrivs även båttrafik i Karlstads tätort, samt mot Hammarö, Grums och Kristinehamn. Omfattning och trafikfrekvens baseras på behov och resandeunderlag. Kollektivtrafiken ska även erbjuda möjligheter till resor för olika ändamål. Trafiken ska vara tillgänglig och bidra till balans mellan olika befolkningsgrupper. Trafikutvecklingen ska bygga på en avvägning mellan marknadsorientering och geografisk täckning. Den samlade tätortstrafiken i Karlstads kommun kommer således att formas utifrån dessa avvägningar samt de ekonomiska, tekniska, marknadsmässiga förutsättningar som finns för att bedriva kollektivtrafik. Vid tillfälliga evenemang inom Karlstad kommuns ansvarsområde kan det finnas behov av att Karlstadsbuss organiserar förstärkningstrafik för att erbjuda medborgarna ett hållbart resealternativ till och från evenemanget. Förstärkningstrafik behöver inte följa ordinarie linjesträckning. Principer för trafikutveckling Utbyggnad av trafik ska i första hand ske där det finns resandepotential, vilket innebär en prioritering av utveckling i områden med omfattande pendling. Här kan kollektivtrafiken vara ett förstahandsval och bidra till förstärkning och förstoring av de lokala arbetsmarknadsregionerna. Trafikutvecklingen ska bidra till en god tillgänglighet i enlighet med de övergripande målen i programmet och även kunna erbjuda ett grundutbud i områden med begränsade förutsättningar för linjelagd kollektivtrafik. Vid förändringar av trafikutbudet ska samråd ske med Region Värmlands Kollektivtrafikstab.

6 REGION VÄRMLAND Samråd Regelbundet samråd mellan myndigheten, kommunerna, landstinget, trafikorganisatörerna och övriga aktörer är en förutsättning för att kollektivtrafiken ska kunna utvecklas ur ett helhetsperspektiv. Samråd skapar även möjlighet till ökad samordning för att gemensamt uppnå ett användbart och attraktivt system. Karlstadsbuss och Värmlandstrafik har ett gemensamt ansvar att samråda med varandra angående operativa frågor där det finns samordningsvinster. Kollektivtrafikmyndigheten har ansvar för att skapa en arena som skapar förutsättningar för en öppen dialog om kollektivtrafikens förutsättningar i Värmland. Kollektivtrafiknämndens politiska samrådsforum och de regelbundna nätverksträffarna med ansvariga politiker och tjänstemän i kommunerna och landstinget är exempel på naturliga arenor för den dialogen. Trimningsåtgärder för att effektivisera befintligt system Trimningsåtgärder som bidrar till att öka beläggningen i befintlig trafik och/eller minska restidskvoter ska genomföras. Inför varje tidtabellsskifte ska linjenätets effektivitet och attraktivitet för resenärerna ses över för att anpassa och effektivisera utbudet i förhållande till efterfrågan. I Trimningsåtgärderna ingår även åtgärder som syftar till att utveckla incitament för att resa kollektivt och att erbjuda nya tjänster, samt att arbeta med marknadsföring och kunskapsuppbyggande verksamhet för att öka medborgarnas kunskap om systemet (Mobility Management). Infrastruktur Programmets mål för trafikutvecklingen förutsätter vissa investeringar i kollektivtrafikens infrastruktur för att öka trafikens kapacitet, framkomlighet, användbarhet samt servicenivå vid resecentrum/busstationer/tågstationer och bytespunkter. Eftersom ansvar för utveckling av infrastrukturen är uppdelat mellan Trafikverket, kommunerna och länsplaneupprättaren är det viktigt att aktivt delta i dialog och påverkansarbete med berörda parter om kollektivtrafikens utveckling.

7 REGION VÄRMLAND Målområde 1: Tillgänglighet för regional tillväxt Mål: Kollektivtrafiken ska stärka regionens tillgänglighet och utveckling genom ett sammanhållet nät av regional trafik och tätortstrafik, förbindelser över länsgräns mot angränsande län och landsgräns mot Norge samt kopplingar mot storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Oslo. Prioriteringar 2017 Mål 1 I trafikförsörjningsprogrammet redovisas mål med indikatorer för resmöjligheter och resandeutveckling för den regionala kollektivtrafiken fram till Utgående från dessa mål ska Karlstadsbuss inom sitt ansvarsområde planera in åtgärder under 2017 som bidrar till att målen kan nås Karlstadsbuss nuläge och mål enligt RTFP I tabellen nedan redovisas mål för 2021, samt utfall 2015, plan 2016 och mål Målen är hämtade direkt ur regionalt trafikförsörjningsprogram För 2016 och 2017 har målen brutits ned för att tydliggöra vad som behöver uppnås till dess för att uppnå målen Indikator Utfall 2015 Plan 2016 Mål 2017 Mål 2021 Antal resor 6,7 miljoner 6,8 miljoner 6,9 miljoner 8 miljoner Restidskvot tätortstrafik Karlstad <2 för 50 % av invånarna Vidta åtgärder i riktning mot målet <2 för 60 % av invånarna Yttäckningsgrad 92 % Oförändrat > 90 % Tabell 1.1 Tätortstrafiken i Karlstad består av ett system med åtta baslinjer med hög turtäthet och tre centrumlinjer som har ett mer serviceinriktat syfte. Därutöver finns fem speciallinjer och fyra hockeylinjer som går vid tider och sträckningar där det finns särskilda behov. Baslinjernas frekvens varierar från 10-minuterstrafik till 20-minuters trafik dagtid, med lägre turtäthet kvällar och helger. Karta över baslinjer och centrumlinjer finns i bilaga 3. Under 2017 gäller följande inriktningar och prioriteringar: Koordination av trafiksystem Arbeta kontinuerligt med koordination av regional trafik, tätortstrafik och anslutningar till/från fjärrtrafiken för att främja ett helhetstänk kring trafiksystemets resurseffektivitet och effektivitet. Väl fungerande och attraktiva bytespunkter med tydlig information är avgörande för funktionaliteten ur ett resenärsperspektiv. Samordningen mellan regional trafik och tätortstrafik ska ske på det mest resenärsvänliga och resurseffektiva sättet. Områden med hög resandepotential Omfattningen av arbets- och studiependling är störst i Karlstad och angränsande kommuner. För att öka kollektivtrafikens marknadsandel behöver denna potential tillvaratas. Viktiga frågor i detta sammanhang är restider i den regionala trafiken och tätortstrafiken samt väl fungerande kopplingar mellan regional trafik och tätortstrafik.

8 REGION VÄRMLAND Gemensam arbetsmarknadsregion Värmland ska utvecklas till en gemensam arbetsmarknadsregion. Möjligheterna till arbets- och studiependling är en avgörande förutsättning för en positiv regional utveckling. En betydande del av arbetspendlingen sker idag till och från Karlstad. Välfungerande anslutningar mellan tätortstrafik och regional kollektivtrafik i Karlstad är därför betydelsefullt för att Värmland ska utvecklas till en gemensam arbetsmarknadsregion. Ökat resande och marknadsandel Sedan 2016 pågår ett projekt för hållbart resande i Värmland som verkar för att öka användningen av hållbara transportslag så som kollektivtrafik, cykel eller gång. För att få så stor nytta som möjligt av projektet är det betydelsefullt att Karlstadsbuss deltar aktivt i relevanta delar av projektet. Karlstadsbuss ska analysera möjligheter och lämpliga åtgärder för att öka resandet i den befinliga kollektivtrafiken. Bland annat genom trimningsåtgärdr i trafikssystemet och utveckling av priser och produkter. Infrastruktur I den årliga rapporten konstateras att infrastrukturen är väldigt betydelsefull att utveckla för att förbättra restidskvot och öka resandet. Som bebyggelsestrukturen ser ut i Karlstad och Skåre tätorter är det cirka hälften av områdena i Karlstad där restidskvoter är uppnått. Kommunen har genomfört en utredning med förslag till åtgärder för att förbättra restidskvoter i tätorterna. Åtgärderna omfattar bland annat signalprioritering, busskörfält och linjerätningsåtgärder. Under 2017 är det viktigt att arbeta för att åtgärderna ska realiseras. Karlstadsstråket Karlstadsstråket är ett helhetsgrepp för att åstadkomma kortare restider och smidiga byten, vilket är viktiga förutsättningar för att öka kollektivtrafikens marknadsandel. Framgångsfaktorer i arbetet är gena linjedragningar, prioriterade busstråk och goda bytesmöjligheter till andra linjer och andra trafikslag. Inledningsvis byggs ett demostråk från busstationen via Nobelplan till Rud (bytespunkt väg 63), som därefter utvidgas till att binda samman Karlstad tätort.

9 REGION VÄRMLAND Målområde 2: Attraktivitet och användbarhet Mål: Kollektivtrafiken ska upplevas som ett attraktivt och användbart alternativ med enhetliga, gemensamma och lättillgängliga system. Prioriteringar 2017 Mål 2 I trafikförsörjningsprogrammet redovisas mål med indikatorer för marknadsandel, medborgar- och kundnöjdhet och funktionsanpassning för den regionala kollektivtrafiken fram till Utgående från dessa mål ska Karlstadsbuss inom sitt ansvarsområde planera in åtgärder under 2017 som bidrar till att målen kan nås Karlstadsbuss nuläge och mål enligt RTFP I tabellen nedan redovisas mål för 2021, samt utfall 2015, plan 2016 och mål Målen är hämtade direkt ur regionalt trafikförsörjningsprogram För 2016 och 2017 har målen brutits ned för att tydliggöra vad som behöver uppnås till dess för att uppnå målen Indikator Utfall 2015 Plan 2016 Mål 2017 Mål 2021 Marknadsandel 21 % 23 % 23 % 25 % Medborgarnöjdhet 74 % >78 % >78 % >80 % Kundnöjdhet 84 % >85 % >85 % >85 % Förarnas bemötande 82 % 80 % 82 % 85 % Rent och snyggt i fordon 93 % 90 % 90 % 90 % Funktionsanpassning: Anpassade fordon i tätortstrafik 100 % 100 % 100 % 100 % Utpekade hållplatser 1 65 % 67 % 69 % 75 % Tabell 2.1 Gemensamma mål för Värmland I Tabellen nedan redovisas gemensamma mål för Värmland 2021, samt nuläge 2015, planerat utfall 2016 och mål Målen uppnås gemensamt av Värmlandstrafik och Karlstadsbuss. Indikator Utfall 2015 Plan 2016 Mål 2017 Mål 2021 Marknadsandel 11 % 14 % 13 % 15 % Medborgarnöjdhet 57 % 65 % 60 % 65 % Kundnöjdhet 77 % 80 % 80 % 80 % Tabell 2.2 Under 2017 gäller följande inriktningar och prioriteringar: Hela resan Kollektivtrafikens fortsatta utveckling ska baseras på en helhetssyn som beaktar och tillvaratar möjligheterna att underlätta individens val av färdmedel. Resmöjligheter och restider ska motsvara behovet hos resenärerna. Tillgänglighet till bil- och cykelparkeringar och gångstråk vid hållplatser och bytespunkter är viktiga arbetsområden för att främja hela resan. 1 Se bilaga 1 i regionalt trafikförsörjningsprogram

10 REGION VÄRMLAND Tydliga och samordnade informations- och betalsystem är avgörande för resenärernas benägenhet att välja åka med kollektivtrafiken. Trafikorganisatörerna ska erbjuda samlad information och ha samordnade betalsystem med enkla övergångsregler. Arbetet med att förbättra och säkerställa störningsinformation, punktlighet och pålitlighet samt driftsäkerhet i betalsystem ska fortsätta. Funktionsanpassning I bilaga 1 i trafikförsörjningsprogrammet anges vilka trafikanläggningar som är prioriterade för funktionsanpassning. Till viss del är dessa anpassade men det återstår ett stort arbete för att nå de långsiktiga målen med funktionsanpassning av fordon och trafikanläggningar. I bilaga 2 anges vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att hållplatsen ska räknas som funktionsanpassad. Kvalitetsuppföljning av entreprenör Två gånger per år (tertialsvis) redovisar Karlstadsbuss utvalda nyckeltal från trafikförsörjningsprogrammet för kollektivtrafiknämnden. För att öka transparensen är det betydelsefull att även inkludera utvalda indikatorer från Karlstadsbuss egen kvalitetsuppföljning av entreprenörerna.

11 REGION VÄRMLAND Målområde 3: Miljö Mål: Kollektivtrafiken ska bidra till att öka energieffektiviteten och att minska trafiksystemets negativa miljöpåverkan. Prioriteringar 2017 Mål 3 I trafikförsörjningsprogrammet redovisas mål med indikatorer för miljöområdet för den regionala kollektivtrafiken fram till Utgående från dessa mål ska Karlstadsbuss inom sitt ansvarsområde planera in åtgärder under 2017 som bidrar till att målen kan nås Karlstadsbuss nuläge och mål enligt RTFP I tabellen nedan redovisas mål för 2021, samt utfall 2015, plan 2016 och mål Målen är hämtade direkt ur regionalt trafikförsörjningsprogram men anpassade med hänsyn till trafikorganisatörens fordonstyp och drivmedel. För 2016 och 2017 har målen brutits ned för att tydliggöra vad som behöver uppnås till dess för att uppnå målen Indikator Utfall 2015 Plan 2016 Mål 2017 Mål 2021 Fordonens utsläpp av koldioxid 75 g/km 75 g/km 75 g/km 75 g/km Andel förnybart drivmedel 100 % 100 % 100 % 100 % Energianvänding per fordonskilometer (kwh) Fordonens utsläppsvärde av kväveoxider Fordonens utsläppsvärde av partiklar Tabell 3.1 Gemensamma mål för Värmland kwh/km 6 kwh/km 6 kwh/km < 6 kwh/km 2 g/kwh 2 g/kwh 2 g/kwh <2 g/kwh 0,01 g/kwh 0,01 g/kwh 0,01 g/kwh <0,01 g/kwh Indikator Mål 2021 Fordonens utsläpp av koldioxid högst 419 g/ fordonskilometer Andel förnybart drivmedel lägst 70 % (lägst 95 %2025) Energianvänding per fordonskilometer (kwh) Fordonens utsläppsvärde av kväveoxider Fordonens utsläppsvärde av partiklar Tabell 3.2 minskat jämfört med 2015 inte överstiga 2 g/kwh inte överstiga 0,015 g/kwh Under 2017 gäller följande inriktningar och prioriteringar: Öka antal resenärer för uppnå positiva miljöeffekter Kollektivtrafiken är ett betydelsefullt verktyg för att minska transportsystemets negativa miljöpåverkan. En av de viktigaste åtgärderna för att minska persontransporternas negativa miljöpåverkan är att få bilister att resa kollektivt istället. För att lyckas med det måste kollektivtrafiken uppfattas som ett attraktivt alternativ.

12 REGION VÄRMLAND Ökad andel förnybart drivmedel i kollektivtrafiken Samhället har ett ansvar för att minska den samhällsfinansierade kollektivtrafikens negativa miljöpåverkan och förbrukning av fossila bränslen. Från och med 2016 anger avtalet 80 % fysisk biogas och 20 % Grön gas. Det viktigt att verka för att bibehålla den höga andelen förnybart drivmedel.

13 REGION VÄRMLAND Indikator Målområde 4: Resurseffektivitet Mål: Kollektivtrafiken ska planeras och genomföras för ökad resurseffektivitet. Prioriteringar 2017 Mål 4 I trafikförsörjningsprogrammet redovisas mål med indikatorer för resurseffektivitet för den regionala kollektivtrafiken fram till Utgående från dessa mål ska Karlstadsbuss inom sitt ansvarsområde planera in åtgärder under 2017 som bidrar till att målen kan nås Karlstadsbuss nuläge och mål enligt RTFP I tabellen nedan redovisas mål för 2021, samt utfall 2015, plan 2016 och mål Målen är hämtade direkt ur regionalt trafikförsörjningsprogram För 2016 och 2017 har målen brutits ned för att tydliggöra vad som behöver uppnås till dess för att uppnå målen Utfall 2015 Plan 2016 Mål 2017 Mål 2021 Självfinansieringsgrad 39 % 40 % > 2016 års resultat Beläggningsgrad: (Påstigande/tur) 17,6 st >17,8 st > 2016 års resultat Påstigande per utbudskilometer 1,63 Ej lägre än Ej lägre än Tabell 4.1 Under 2017 gäller följande inriktningar och prioriteringar: 50 % på sikt Koordination av trafiksystem Tillvarata möjligheterna till samordning av samhällsbetalda persontransporter för att skapa utrymme för förbättringar av resurseffektiviteten ur ett helhetsperspektiv. Myndigheten ska ta initiativ och förutsätter att alla parter medverkar aktivt i ett gemensamt arbete för koordination och samordning mellan trafiksystem och olika uppdrag inom området samhällsbetalda persontransporter. Ökat resande Genomför åtgärder som bidrar till att öka beläggningen i befintlig trafik. Inför varje tidtabellsskifte ska linjenätets attraktivitet och tidsmässiga effektivitet för resenärerna ses över för att anpassa och effektivisera utbudet i förhållande till efterfrågan. >18 st 1,8 Självfinansieringsgrad För att nå det högt satta målet fordras väl avvägda åtgärder som ger en resurseffektiv användning av samhällets resurser. Långsiktigt bedöms målet kunna samverka med övriga övergripande mål genom att det ställer krav på kostnadseffektiv användning av samhällets resurser. Intentionerna i trafikförsörjningsprogrammet är att självfinansieringen ska kunna variera över tid för att inte hindra välbehövliga satsningar som tillfälligt försämrar självfinansieringsgraden.

14 REGION VÄRMLAND Uppföljning och rapportering Uppföljningen av verksamhetsuppdraget sker i enlighet med den regionala kollektivtrafikmyndighetens planerings- och uppföljningsprocess. Eftersom uppdraget är en konkretisering av trafikförsörjningsprogrammet sker uppföljningen i en gemensam process. Måluppfyllelsen av målen i uppdraget indikerar hur troligt det är att målen i trafikförsörjningsprogrammet uppnås. Process och tidplan tertialuppföljning Tertialrapporterna redovisas för kollektivtrafiknämnden i slutet av maj och i slutet av september. Tertialrapporten omfattar läget i stort inom verksamheten, ekonomi och aktuella frågor. Indikatorerna som redovisas i tertialrapporterna är: - Antal resor - Andel kundnöjdhet - Andel medborgarnöjdhet - Förarnas bemötande - Rent och snyggt i fordon - Funktionsanpassning av i TFP utpekade trafikanläggningar - Arbete med kundhanteringssystemet Process och tidplan årlig uppföljning Den årliga uppföljningen sker enligt RKM planerings- och uppföljningsmodell i sex steg. Nedan ges en kort beskrivning av vilka aktiviteter som varje steg innehåller, samt när de ska vara slutförda. I kursiv stil anges när respektive aktivitet bör vara genomförd 1. Planeringsmöte I november bjuder Region Värmland in till planeringsmöte inför den årliga uppföljningen. Syftet med mötet är att planera upplägg för uppföljningen (bland annat datum för när respektive steg ska vara klart), samt planeringsförutsättningar för nästkommande år. Vid planeringsmötet genomförs även en utvärdering av uppföljningsprocessen. Syftet är att analysera vad som kan förbättras till nästa år. November 2. Rapportering Insamling av kvantitativa data från Karlstadsbuss utifrån uppsatta mål i trafikförsörjningsprogrammet och verksamhetsuppdrag. Möte med Karlstadsbuss första veckan i februari

15 REGION VÄRMLAND Analys av planeringsförutsättningar Resultatet från datainsamlingen analyseras utifrån grad av måluppfyllelse. Därefter förs en dialog med respektive trafikorganisatör om orsakssamband och lämpliga åtgärder. Åtgärder formuleras i ett uppdrag för nästkommande år som tas fram tillsammans med respektive trafikorganisatör. Preliminärt resultat från analysen lämnas till kollektivtrafikansvariga tjänstemän i kommunerna och landstinget för synpunkter. Kvantitativ analys slutförd: Slutet av februari Dialog med Värmlandstrafik och Karlstadsbuss: Slutet av februari 4. Samråd med kommuner och landsting Resultatet från analysen sammanställs i en rapport som redovisas vid KSO i mars. Då ges även möjlighet till diskussion. Samråd sker i mars. 5. Samråd med övriga aktörer Samråd med övriga aktörer sker genom att rapporten från steg 2 skickas ut till berörda aktörer för synpunkter, enligt samma sändlista som vid framtagandet av trafikförsörjningsprogrammet. Underlag skickas ut i mars. 6. Slutrapport och förslag till uppdrag Resultatet från analysen, dialogen med trafikorganisatörerna, samråd och inkomna synpunkter sammanställs i en årsrapport som redovisas för regionfullmäktige och därefter skickas in till Transportstyrelsen. Redovisning Regionfullmäktige i april. Skicka till Transportstyrelsen: augusti/september

16 Bilaga 1 till RKM VU 2017 Karlstadsbuss Ekonomiplan Karlstadsbuss RTFP Beslutad ambitionsnivå enligt RTFP Budget Bedömning Busstrafik 1) Intäkter Trafikkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Övrigt Netto finansiella intäkter o kostnader Av- och nedskrivningar Nettokostnad Totalt Intäkter Kostnader Nettokostnad 1) Nettokostnad inkl trafikutv Ram Resultat ) Inklusive trafikutveckling Budget/planerade/bedömda intäkter och kostnader är prel. och kan komma att ändras i slutlig budget.

17 REGION VÄRMLAND Bilaga 2 till RKM VU 2017 Karlstadsbuss Bilaga 2. Definition av indikatorer Andel förnybart bränsle Beräknad andel förbrukning av fossila bränslen i förhållande till total förbrukning av bränslen i den allmänna trafiken. Mäts i procent. FRIDA Antal resor Totalt antal påstigande (samtliga incheckningar) i den allmänna linjetrafiken, inklusive skolkorts- och gymnasiekortsladdning. Värmlandstrafik Beläggning Antal påstigande (incheckningar) per genomsnittlig enkeltur i tätortstrafiken. Totalt antal incheckningar/totalt antal enkelturer Eftersom beläggningen vanligtvis sjunker i samband med utökning av trafiken är det viktigt att studera beläggningen i samband med trafikutvecklingen. Karlstadsbuss Fordonens utsläpp av fossil koldioxid Beräknade utsläpp av koldioxid per trafikslag. I FRIDA redovisas trafikslag, motorteknik, medelvärde och totala utsläpp. FRIDA Fordonens utsläppsvärde av kväveoxider Beräknade utsläpp av kväveoxider per trafikslag. I FRIDA redovisas trafikslag, motorteknik, medelvärde och totala utsläpp. FRIDA Fordonens utsläppsvärde av partiklar Beräknade utsläpp av partiklar per trafikslag. I FRIDA redovisas trafikslag, motorteknik, medelvärde och totala utsläpp. FRIDA

18 REGION VÄRMLAND Bilaga 2 till RKM VU 2017 Karlstadsbuss Funktionsanpassning av bytespunkter och större hållplatser Andel i trafikförsörjningsprogrammet utpekade hållplatser och bytespunkter som är användbara för resenärer med funktionsnedsättning inom rörlighet, syn och hörsel. Karlstadsbuss Funktionsanpassning av fordon Andel av egna tåg, samt bussarna i tätortstrafik och i 900-systemet som är användbara för personer med funktionsnedsättning inom rörlighet, syn och hörsel. FRIDA Förarnas bemötande Anger resenärerna upplevelse av förarnas bemötande i samband med resan. Fråga 9 i kollektivtrafikbarometern. Samma indikator som enligt avtalet är bonusgrundande om ett värde av 80 % eller över uppnås. Kollektivtrafikbarometern Dagliga resmöjligheter med interregional tågtrafik mot Örebro och närliggande storstadsregioner Definieras som minst två resmöjligheter per dag i vardera riktningen. En på morgonen och en på eftermiddagen Tidtabell (resrobot) Kollektivtrafikens energianvänding per utbudskilometer Det antal kilowattimmar (kwh) som I genomsnitt används för att driva kollektivtrafikens fordon. FRIDA Kollektivtrafikens täckningsgrad Andel av invånarna i Karlstad och Skåre tätorter som bor inom 300 meters radie från hållplats. (Nuläget är en skattad siffra som har tagits fram manuellt, genom att mäta i ett kartprogram samt räkna hur många hushåll som har mer än 300 meter till en hållplats) Karlstadsbuss Kundnöjdhet Andel kunder som anger svarsalternativ 4-5 på fråga 22 i kollektivtrafiktrafikbarometern. (Hur nöjd är du sammanfattningsvis med Värmlandstrafik alt. Karlstadsbuss?)

19 REGION VÄRMLAND Bilaga 2 till RKM VU 2017 Karlstadsbuss Som kund räknas den som reser minst en gång i månaden. Kollektivtrafikbarometern Marknadsandel Andel av de motoriserade resorna som sker med kollektivtrafik enligt kollektivtrafikbarometerns definition. Kollektivtrafikbarometern Medborgarnöjdhet Andel av allmänheten som anger svarsalternativ 4-5 på fråga 22 i kollektivtrafiktrafikbarometern. (Hur nöjd är du sammanfattningsvis med Värmlandstrafik?) Som allmänhet räknas samtliga, både de som reser och de som inte reser. Kollektivtrafikbarometern Påstigande per utbudskilometer i upphandlad trafik Totalt antal påstigande I upphandlad kollektivtrafik dividerat med totalt antal utbudskilometer. Karlstadsbuss Restidskvot Restid med kollektivtrafik jämfört med bil mellan respektive stadsdel och stora torget i Karlstad. För att beräkna restid med bil används modellen contram som Ramböll utvecklat. Kollektivtrafikrestiden är framtagen i Rambölls modell VISUM. Karlstadsbuss Rent och snyggt i fordon Anger resenärerna upplevelse av fordonet i samband med resan. Fråga 8 i kollektivtrafikbarometern. Samma indikator som enligt avtalet är bonusgrundande om ett värde av 88% eller över uppnås. Kollektivtrafikbarometern Självfinansieringsgrad Den allmänna kollektivtrafikens totala inkomster dividerat med totala utgifter. De kostnader som räknas in är upphandlad trafik, samt tekniska system. Kostnader som är kopplade till särskild kollektivtrafik är inte medräknade. Karlstadsbuss

20 REGION VÄRMLAND Bilaga 3 till RKM VU 2017 Karlstadsbuss Bilaga 3. Linjestruktur På bilden nedan visas baslinjenätets struktur På bilden nedan visas centrumlinjernas struktur

21 REGION VÄRMLAND Bilaga 4 till RKM VU 2017 Karlstadsbuss Bilaga 4. Funktionsanpassning av hållplatser och bytespunkter Hållplats Status Anmärkning Bergvik Köpcenter Busstationen Tillgänglighetsanpassad 2013 Tillgänglighetsanpassad 2012 Hållplatsen byggdes om i juli 2013 för att anpassas till de nya bussarna från 1 juli Utgående läge ombyggt 2012 och flyttat närmare busstationen Campus Klar Centralsjukhuset Tillgänglighetsanpassad 2012 Drottninggatan Klar Fagottgatan Ej klar Ingår i det pågående BRT arbetet Klarinettgatan Ej klar Ingår i det pågående BRT arbetet Kronoparkens C Ej klar Ingår i det pågående BRT arbetet Kronoparkskyrkan Ej klar Ingår i det pågående BRT arbetet Kvarnberget Tillgänglighetsanpassad 2012 Nobelplan Ej klar Ingår i det pågående BRT arbetet Plintgatan Klar Utförd våren 2016 Residenstorget Läge vid Karl IX ej klart Ruds C Klar Södra Kyrkogatan Tillgänglighetsanpassad 2013 Stora Torget Sundsta/Älvkullen Universitetet Våxnäs bytespunkt Östra Torggatan Klar Behöver anpassas Klar Klar Klar Hållplatsen är tillgänglighetsanpassad men eftersom vi numera kör ledbussar behöver hållplatsen byggas om. Hantverkaregatan Ej klar Millénsgatan Ej Klar Nygatan Ej klar VC Våxnäs Klar Utförd våren 2016 VC Gripen Klar Utförd våren 2016