Kollektivtrafikmyndigheten i Dalarna REGIONALT TRAFIKFÖR- SÖRJNINGSPROGRAM FÖR DALARNAS LÄN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kollektivtrafikmyndigheten i Dalarna REGIONALT TRAFIKFÖR- SÖRJNINGSPROGRAM FÖR DALARNAS LÄN"

Transkript

1 Kollektivtrafikmyndigheten i Dalarna REGIONALT TRAFIKFÖR- SÖRJNINGSPROGRAM FÖR DALARNAS LÄN

2 Innehåll Innehåll 1 Förord 2 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Regionalt trafikförsörjningsprogram för Dalarna Viktiga definitioner Befintliga avtalsdefinitioner i Dalarna 5 2. Dalarnas förutsättningar för kollektivtrafik Dalarnas geografi och befolkningsutveckling Näringslivet och dess transportbehov Besöksnäringen och dess transportbehov Invånarnas transportbehov till utbildning Invånarnas transportbehov till högspecialiserad vård utanför Dalarna Invånarnas bilanvändning Att resa till och från Dalarna Kollektivtrafiken i Dalarna Resenärernas nöjdhet Kollektivtrafikens intäkter och kostnader Bussgods i Dalarna Vision och affärsidé Målbild Målbeskrivning Framtida regional trafik i Dalarna Stråktrafik Lokal trafik Interregional trafik Serviceresor (särskild kollektivtrafik och kompletterings-trafik) Hållbar utveckling och miljö Infrastrukturella möjligheter Ökat resande och ökad marknadsandel Upphandling Roller och ansvar Ekonomi Samhällsnytta Finansiering Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet 59 Källförteckning 60 Kollektivtrafiklinjer i länet 61 1

3 Förord Dalarna är ett välkänt, och positivt laddat, landskap för de flesta svenskar. Dalarna bidrar på ett tydligt och mycket positivt sätt till Sveriges ekonomi genom att vara ett av landets viktigaste exportlän. Dalarna inrymmer stora och viktiga exportföretag vars ekonomiska aktiviteter har en avgörande betydelse för landets ekonomiska utveckling. Samtidigt är länet landets i särklass ledande besökslän utanför storstadsregionerna med stora planerade investeringar och därmed starkt ökad sysselsättning. En fortsatt positiv utveckling i regionen förutsätter ökade möjligheter till arbetspendling, där kollektivtrafiken spelar en betydelsefull roll. Kollektivtrafikens utveckling är viktig för fortsatt tillväxt och ökad sysselsättning på ett sätt som är förenligt med långsiktig hållbarhet. I detta arbete är en ökad marknadsandel för kollektivtrafiken och ett ökat kollektivt resande angelägna mål. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten i varje län ansvarar för att det upprättas och fastställs ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Föreliggande handling är remissversionen av Dalarnas första regionala trafikförsörjningsprogram. Samråd har hållits med angränsande läns kollektivtrafikmyndigheter under arbetets gång. Under hösten 2011 hölls ett informationsmöte med operatörer. Ett brett samråd hölls också den 8 maj 2012 där kommuner, regionala myndigheter, regionförbund, trafikföretag, Trafikverket, resenärsorganisationer, handikapporganisationer, näringslivsorganisationer var inbjudna. Utöver detta hålls även tre offentliga möten med allmänheten i Falun, Avesta och Mora under maj Remissomgång av programmet genomförs under perioden 21 maj - 7 augusti Trafikförsörjningsprogrammet ska fastställas den 12 september 2012 varpå beslut om allmän trafikplikt tas den 24 oktober Trafikförsörjningsprogrammet har tagits fram av en programgrupp bestående av medarbetare från Region Dalarna, AB Dalatrafik och TFgruppen i Borlänge tillsammans med Region Dalarnas kollektivtrafiknämnd. En grundläggande ambition i arbetet har varit att trafikförsörjningsprogrammet ska hållas relativt kortfattat, informativt och följa lagens intentioner. Falun Inga-Britt Kronnäs Ordförande i Region Dalarnas Kollektivtrafiknämnd 2

4 1. Inledning 1.1 NY KOLLEKTIVTRAFIKLAG Från och med 1 januari 2012 gäller en ny kollektivtrafiklag (SFS 2010:1065), vilken säger att kommunerna och landstinget inom respektive län är gemensamt ansvariga för den regionala kollektivtrafiken samt att en regional kollektivtrafikansvarig myndighet ska skapas. I Dalarna har beslutats att Region Dalarna är organisatorisk hemvist för den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Lagen innebär också att kollektivtrafikföretag fritt får etablera kommersiell kollektivtrafik inom alla geografiska delar av marknaden. 1.2 REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR DALARNA I lagen anges också att den regionala kollektivtrafikmyndigheten i varje län ansvarar för att det upprättas och fastställs ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Programmet ska omfatta alla former av regional kollektivtrafik och ge ett adekvat uttryck för behovet av regional kollektivtrafik i länet och målen för kollektivtrafikförsörjningen. Det ska också omfatta miljöskyddande åtgärder och mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning. Myndigheten ska också definiera vilka bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer. Programmen ska upprättas efter samråd med angränsande läns regionala kollektivtrafikmyndigheter och med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer. Programmen ska uppdateras vid behov. Detta är ett omfattande arbete som kräver nära kontakt med omgivningen. Programmets innehåll och formulering ska utgöra ett grunddokument eftersom alla beslut om allmän trafikplikt, dvs. samhällets åtagande, ska gå att härleda ur programmet. Detta trafikförsörjningsprogram är det första med anledning av den nya lagstiftningen. Med anledning av detta samt att lagen nyligen trätt i kraft så räknar kollektivtrafikmyndigheten med att revidera programmet då behov uppstår. Inledningsvis beskrivs nuläget där förutsättningarna för och behovet av kollektivtrafik i Dalarna framställs varpå vision, målbild och ett urval av åtgärder för att nå uppsatta mål beskrivs. Programmet innehåller även en beskrivning över den önskade framtida trafiken i länet, roller och ansvar för genomförandet, ekonomiska möjligheter samt hur programmet ska följas upp. 3

5 1.3 VIKTIGA DEFINITIONER Regional kollektivtrafik All kollektivtrafik inom länet (både allmän och samt trafik över länsgräns där det huvudsakliga resandet utgörs av arbetspendling eller andra vardagsresor. Kommersiell trafik Trafik som inte regleras genom avtal med det offentliga. Kommersiell trafik bedrivs av ett trafikföretag utifrån rent marknadsmässiga bedömningar. Trafikföretaget beslutar helt på egen hand om linjesträckning, prissättning och när trafiken ska etableras eller upphöra. Allmän trafikplikt Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är grunden för den regionala kollektivtrafikmyndighetens beslut om allmän trafikplikt. Allmän trafikplikt är den trafik/det åtagande som ligger till grund för beslut om allmän trafik, dvs. den trafik som myndigheten väljer att tilldela eller upphandla och avtala om. Noteras bör att oavsett om ett beslut fattats om allmän trafikplikt och att avtal träffats om allmän trafik så är det fritt för marknaden att etablera kommersiell trafik inom eller genom samma område via anmälan till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. 4

6 1.4 BEFINTLIGA AVTALSDEFINITIONER I DALARNA Regional trafik avser tåg- och busstrafik som AB Dalatrafik, eller det av bolaget delägda Tåg i Bergslagen ansvarar för. Regional trafik ska upp fylla följande kriterier: Passerar minst en kommungräns Börjar och avslutas i kommuncentrum, regioncentrum eller andra större orter av regional betydelse Linjelängden bör överstiga 50 km Trafikerar större huvudvägar och järnvägar Huvudsakligen snabb direkttrafik Huvudsyftet är att knyta ihop Dalarna funktionellt. Regional närtrafik avser trafik, som bolaget ansvarar för, och uppfyller följande kriterier: Passerar minst en kommungräns Börjar och avslutas i kommuncentrum, regioncentrum eller andra större orter av regional betydelse Huvudsyftet är att knyta ihop närregionen funktionellt. Lokal trafik avser trafik, som bolaget ansvarar för, och som uppfyller följande kriterium: Tätorts- och landsbygdstrafik inom en kommuns gränser. All trafik, som inte definieras som regional trafik eller regional närtrafik, skall definieras som lokal trafik. 2. Dalarnas förutsättningar för kollektivtrafik 2.1 DALARNAS GEOGRAFI OCH BEFOLKNINGS- UTVECKLING Dalarna tillhör Svealand, som omfattar länen Uppsala, Södermanland, Värmland, Örebro, Västmanland och Dalarna, och är beläget i den nordvästra delen av området med den största länsarealen på drygt km2. 5

7 Figur 1 Dalarna och dess kommuner. Källa: Landskapet är vidsträckt och i genomsnitt bor det ca 10 invånare per kvadratkilometer jämfört med genomsnittet för Svealandslänen och Gävleborg som ligger på 21 invånare/km2 och Sverige med 23 invånare/km2, se Tabell 1 nedan för mer ingående invånarantal för Dalarnas kommuner. Tabell 1 Areal och invånarantal i Dalarna Källa: Länsstyrelsen Dalarna. 6

8 Under 2000-talet har länets befolkning varit relativt stabil och legat kring invånare. Dalarna erfar just nu flera positiva befolkningstrender, dels ökar befolkningen i Falun-Borlängeregionen och dels i Siljansbygden. Dessutom har Dalakommunerna med få undantag ett positivt flyttnetto. En utmaning för länet är att stimulera befolkningsutvecklingen i glesbygdskommunerna för att säkerställa kompetensförsörjning, viktiga servicefunktioner och skatteunderlag. Figur 2: Befolkningsutveckling Källa: SCB, De flesta av länets kommuner uppvisar positiva flyttnetton och sammantaget visar födelsenettot och flyttnettot i länet på en total positiv befolkningsförändring under de senaste åren. Framförallt är det länets större städer som visar på den största befolkningsutvecklingen. Åldersgrupperna 0-19 år samt 65+ utgör 22 % vardera i befolkningsstrukturen, vilket gör att den arbetande basen mellan år utgör 56 % av den totala dalabefolkningen. 2.2 NÄRINGSLIVET OCH DESS TRANSPORTBEHOV Dalarna är ett ekonomiskt starkt område. Bruttoregionalprodukten per sysselsatt invånare är den tredje högsta av Sveriges 21 län. Antalet nystartade företag per 1000 invånare är bland Svealandslänen högst i Uppsala, följt av Dalarna. Dalarna har ett diversifierat näringsliv som domineras av skogsbruk, tillverkningsindustri och turism. Länet är Sveriges fjärde största exportlän med ca 38 mdr i exportvärde (2010) där stål- och metallindustrin samt pappers- och trävaruindustri är dominerande inslag. Länet har sedan långt tillbaka många sysselsatta inom basindustrin, vilken i huvudsak är lokaliserad i Avesta, Hedemora, Borlänge, Ludvika, Smedjebacken och Mora, där industrin är högt teknikutvecklad och i hög grad automatiserad. Dalarnas basindustri befinner sig i ett expansivt skede med stora kapitalsatsningar och stora investeringar i ökad produktionskapacitet. Tillväxten inom industrin är även störst i de ovan nämnda kommunerna. 7

9 Den tunga industrin genererar en stor andel godstransporter. En hög andel transporteras idag på järnväg, exempelvis har 25 % av Sveriges alla godstransporter med järnväg Dalarna som mål eller passerar genom länet. Det råder dock kapacitetsbrist i järnvägsnätet idag. Borlänge har t ex järnväg åt fem håll, men endast enkelspår i alla riktningar. I nuläget väljer flera företag i Dalarna bort järnvägen för sina transporter pga. för låg tillförlitlighet/kapacitet trots att det finns företag som är mycket väl lämpade att nyttja järnvägen för sina transporter. Energieffektiva och driftssäkra järnvägstransporter är en förutsättning för Dalarnas industriers överlevnad samt för kollektivtrafikens utveckling. För att bevara industrins konkurrenskraft, skapa möjligheter för människor att bo och arbeta på olika ställen i regionen och samtidigt verka för ett resurseffektivt energisystem är det en förutsättning med stora satsningar för att få ett fungerande järnvägsnät med en utbyggd kapacitet. Falun Borlänge-regionen utgör en stark arbetsmarknad för de omkringliggande kommunerna. Arbetspendlingen ger en ökad tillgänglighet till arbetsplatser lokaliserade utanför bostadskommunen vilket kan väga upp en svag utveckling i den lokala arbetsmarknaden. Arbetspendling kan även förbättra möjligheten att kombinera ett attraktivt boende med ett attraktivt arbete. Syskonstäderna Falun och Borlänge har vuxit fram som ett handels- och administrativt centrum i länet, vilken ytterligare befästs med den planerade IKEA-etableringen i Borlänge. Städerna tillsammans tjänar även som viktiga transportknutpunkter i länet. Med den diversifiering som råder i näringslivet i länet är det fortsatt viktigt att näringslivets specialisering kvarstår för att utgöra konkurrenskraft i förhållande till omvärlden. Förvärvsfrekvensen för män i länet ligger över riksgenomsnittet och är högst i läns- och utbildningscentra eftersom dessa centra har de mest fullständiga arbetsmarknaderna. Även på kommunnivå ligger de flesta kommunerna i Dalarna över riksgenomsnitt när det gäller mäns förvärvsfrekvens. Andelen förvärvsarbetande kvinnor ligger också över riksgenomsnittet, emellertid gäller inte detta för heltidstjänster. På kommunnivå varierar förvärvsfrekvensen betydligt och är som högst i länsoch utbildningscentra där arbetsplatser som sedvanligt sysselsätter många kvinnor är koncentrerade till 8

10 vårdinrättningar, hotell och handel. Näringslivsstrukturen och möjligheterna till förvärvsarbete varierar betydligt mellan olika kommuner i Dalarna, vilket framhåller vikten av behovet av tillfredställande kommunikationer mellan de lokala arbetsmarknaderna. Detta för att säkerställa att både män och kvinnor kan ta del av arbeten enligt deras preferenser och kompetens inom skäligt avstånd från bostaden. Framtidens arbetsliv stäl ler nya krav på kollektivtrafiken bl a genom att framtidens arbetspendlare reser längre och på spridda tider. De lokala arbetsmarknaderna i Dalarna definieras idag av SCB enligt följande: Vansbro Malung - Sälen Mora Orsa - Älvdalen Borlänge Falun Gagnef Säter - Rättvik- Leksand Avesta- Hedemora (Fagersta) Ludvika - Smedjebacken (-Ljusnarsberg) Emellertid ser de lokala arbetsmarknaderna olika ut för män och kvinnor eftersom kvinnor i regel inte pendlar i samma grad som män. Små arbetsmarknadsregioner är särskilt sårbara vid strukturomvandlingar eller andra förändringar i näringslivet såsom nedläggningar av större arbetsplatser vilket på både kort och lång sikt kan förändra vardagsresandet i Dalarna varför det är angeläget att skapa större arbetsmarknadsregioner genom en ökad arbetspendling. 4 % respektive 5 % av Dalarnas arbetsföra invånare pendlar in respektive ut från länet. Samtliga län i Svealand (inkl. Gävleborg) har fler utpendlare än inpendlare. Andelen invånare som har sin arbetsplats i det egna länet är störst i Dalarna vid en jämförelse mellan nämnda län. Nedan visas ackumulerade arbetspendlingsflöden för olika delar av Dalarna. 9

11 Figur 4 Ackumulerade arbetspendlingsflöden mellan Leksand, Mockfjärd, Borlänge, Falun, Säter Källa: TIB/SCB. Figur 5 Ackumulerade arbetspendlingsflöden mellan Säter, Hedemora, Avesta, Sala Källa: TIB/SCB. 10

12 Figur 6 Ackumulerade arbetspendlingsflöden Mora, Rättvik, Leksand Källa: TIB/SCB. Figur 7 Ackumulerade arbetspendlingsflöden Vansbro, Mockfjärd Källa: TIB/SCB. 11

13 Figur 8 Ackumulerade arbetspendlingsflöden Malung, Vansbro Källa: TIB/SCB. Figur 9 Ackumulerade arbetspendlingsflöden Ludvika, Grängesberg och Kopparberg Källa: TIB/SCB. 12

14 Figur 10 Ackumulerade arbetspendlingsflöden Ludvika, Smedjebacken, Fagersta Källa: TIB/SCB. Pendlingen är mest omfattande i de centrala delarna av länet och särskilt utefter Dalabanan/Siljansbanan där antalet pendlare överstiger Delsträckan Falun-Borlänge sticker ut där drygt pendlare byter stad varje dag i samband med sitt arbete. I länets södra del finns en omfattande pendling mellan Ludvika och Smedjebacken och även vidare mot Fagersta. En relativt omfattande pendling sker även mellan Falun-Hofors och Falun-Gävle. I Västerdalarna är pendlingen mer begränsad och den pendling som finns sker i första hand inom respektive kommun. Från Björbo och österut ökar dock pendlingen mot Borlänge. 2.3 BESÖKSNÄRINGEN OCH DESS TRANSPORTBEHOV Besöksnäringen är en växande industri i Dalarna och länet är Sveriges fjärde största besöksdestination samt ledande turistlän bortsett från de tre storstadsregionerna. Dagens ca 11 miljoner övernattningar i Dalarna motsvarar 3,2 miljoner besökare. Övernattande och besökande gäster i Dalarna omsatte 2010 drygt 5,1 miljarder kronor och detta gav upphov till sysselsättning för personer. Mellan 2000 och 2010 ökade logiomsättningen i Dalarna med 108 %. Enligt en prognos på planerade investeringar kommer företagen inom besöksnäringen att investera tio miljarder fram till år I planerna ligger byggnation av nya bäddar, vilka kan skapa gästnätter, ge ökad omsättning på 2,2 miljarder kronor, vilket motsvarar ca nya arbetstillfällen. 13

15 Sälen, Idre- och Grövelsjöfjällen är norra Europas största vinterturismområde. Under högsäsong rör sig varje vecka drygt besökare i området vilket innebär att Malung-Sälen och Älvdalens kommuner ökar sin befolkning betydligt under vintersäsongen. Även Siljansbygden har en betydande turism och det finns ett organiserat turismsamarbete mellan kommunerna över den svensk-norska gränsen. Sommarturismen är mest omfattande i Siljansbygden men är även under stark utveckling i Dalafjällen. I Dalarna arrangeras också stora arrangemang inom idrott och kultur som t ex Vasaloppsveckan i Sälen/ Mora, Vansbrosimningen, Svenska Skidspelen och stundande skid-vm 2015 i Falun, Dansbandsveckan i Malung, Rättviks Classic Car Week, Peace & Love i Borlänge, Avesta Art och nationalscenen Dalhalla i Rättvik. Besöksnäringen i Dalarna har historiskt sett alltid varit betydande för länet, idag förmodligen i högre grad än tidigare genom att näringen är en viktig förutsättning för sysselsättning och regional utveckling i områden där antalet andra arbetstillfällen är få eller saknas. Att Dalarna kan behålla och utveckla sin attraktivitet är av intresse för alla som bor och verkar i regionen och en självklarhet för länets invånare. Av dagens totala resande till Dalarna är ca 30 % fritidsresor. Näst intill 90 % av dessa besökare kommer till sitt besöksmål i Dalarna med bil medan drygt 8 % tar bussen. Tåget har en låg andel på 1,5 % och flyget står för 0,4 %. Resornas kollektivtrafikandel står i och med detta för mindre än 10 % av samtliga resor. Turismnäringens planerade investeringar får därmed stor betydelse för belastningen på vägnätet, eftersom biltrafiken under turismsäsong är mycket omfat- 14

16 tande och det saknas järnvägsförbindelser till fjällen. De expansionsplaner som redovisats innebär ca bilar ytterligare per år. Vinterperioden bedöms få den största ökningen med drygt bilar. Det kan således konstateras att en växande besöksnäring medför ett kraftigt ökat transportarbete, dock med säsongsvariation. Behovet av att öka tillgängligheten i form av kollektivtrafiklösningar inom och mellan turismorterna ökar även under säsong. För personalen i turismanläggningarna är tillgängligheten via dagspendling betydelsefull. 2.4 INVÅNARNAS TRANSPORTBEHOV TILL UTBILDNING En tredjedel av Dalarnas totala resande utgörs av skolresor, dvs resor som genomförs i linjetrafik av grundskole- och gymnasieelever. Varje kommun har sitt eget skolskjutsreglemente, utifrån en ram utarbetad av Region Dalarna, med de regler som gäller för att man ska vara berättigad till skolskjuts eller skolkort för resor i linjetrafiken. Skolkorten utfärdas av Dalatrafik och delas ut av respektive skola. Skolkorten kan även förses med tågmärke, vilket berättigar till resor med Tåg i Bergslagen och SJ till och från skolan och resor får ske på den sträcka som framgår av tågmärket. Elever som måste resa med tåg utanför länet (t ex Fagersta eller Kopparberg) behöver ett pendlarkort som köps direkt från operatören. Den moderna skolan innebär allt fler fria skolval och fria tider i stort sett genom alla stadier. Framför allt inom gymnasieskolan kommer detta att medföra en ökad grad av pendling till de studieorter som erbjuder de program som eleverna önskar studera. Allt fler yrkeshögskoleutbildningar finns och planeras 15

17 även på flera orter i länet, vilket ställer krav på pendlingsmöjligheter. Antalet skolelever minskar dock på grund av minskande barnkullar vilket påverkar kollektivtrafikutbudet och därmed också tillgången till kollektivtrafik för övriga grupper i samhället. Det är således viktigt med flexibilitet även i organisation och planering av kollektivtrafiken för att klara sådana omställningar. I länet finns Högskolan Dalarna med campus i Borlänge och Falun. Under 2010 studerade drygt unika personer på Högskolan Dalarna endera på campus eller på distans. Högskolan Dalarna har starkt bidragit till en kraftig ökning av utbudet av högre utbildning i länet. Boende i länet har även möjlighet att dagspendla med tåg till bland annat Högskolan i Gävle, Örebro och Uppsala universitet för att ta del av ett rikt och varierat utbildningsutbud. Dock finns det ett behov av att förbättra tillgängligheten och öka kapaciteten på järnvägsnätet för att uppnå bättre kopplingar mellan länet och universitetsstäderna. De nya högskolestudenterna från Dalarna visar på en stor spridning när det handlar om var de börjar studera. 30 % börjar studera på Högskolan Dalarna och 10 % studerar vid Högskolan i Gävle och på Örebro universitet. Resterande 60 % av studenterna är spridda på övriga lärosäten. Detta visar att goda kommunikationer till universitets- och högskoleorter är viktiga att prioritera. 16

18 2.5 INVÅNARNAS TRANSPORTBEHOV TILL HÖGSPECIALI- SERAD VÅRD UTANFÖR DALARNA Patienter som, efter utfärdande av specialistremiss, kallas till högspecialiserad vård och behandling utanför hemlandstinget får ersättning för resa till och från vården med billigaste möjliga färdmedel och med hänsyn till personens medicinska, fysiska och psykiska hälsotillstånd. Särskilda regler gäller vid så kallad valfrihetsvård. Vid sjukresor till och från Gävle samt Örebro sker resorna i huvudsak med Tåg i Bergslagen. Sjukresor till och från Uppsala/Stockholm sker i huvudsak med landstingets sjukreselinje. Om det medicinska behovet kräver annat färdsätt t.ex. taxi/specialfordon måste detta intygas av remitterande vårdenhet i Landstinget Dalarna. En indikation på hur många som har rätt till ersättning för sjukresa och som använder sig av denna rätt kan ges av antalet sjukbesök i länet i relation till antalet sjukresor. Antalet utförda sjukresor i relation till antalet vårdbesök ger en indikation om att cirka 9 % utnyttjar denna rätt. 2.6 INVÅNARNAS BILANVÄNDNING Läns- och utbildningscentra har av tradition ett väl utvecklat kollektivtrafikutbud som håller nere behovet av bilanvändning genom att skapa god tillgänglighet under dagtid. För de mer glesbefolkade delarna av Dalarna är emellertid bilberoendet stort. Dalarna har fler fordon och längre körsträcka per innevånare än riket som helhet. Under 2010 var bilinnehavet 542 fordon per 1000 invånare i Dalarna jämfört med riksgenomsnittet som var 461 fordon. De flesta kommuninvånare i Dalarna har körsträckor som väsentligt överskrider riksgenomsnittet, flera av Sveriges biltätaste kommuner är även belägna i Dalarna. Den genomsnittliga körsträckan med bil per person i Dalarna låg 2010 på 758 mil per person jämfört med 694 mil för riket. 2.7 ATT RESA TILL OCH FRÅN DALARNA Som resenär kan man resa till och från Dalarna på många olika sätt. Upphandlad busstrafik över länsgränserna omfattar följande sträckor: Falun Hofors Gävle Mora Sveg Östersund Mora Furudal Edsbyn Falun Enviken Edsbyn Ludvika Smedjebacken Fagersta Avesta/Krylbo Fagersta/Norberg Malung Torsby Masexpressen trafikerar sträckan Dalarna - Stockholm på alla dagar utom tisdag och onsdag. Swebus Express kör trafik till/från Stockholm, Karlstad, 17

19 Örebro och söderut samt trafikerar även vissa sträckor inom länet. Go By Bus trafikerar sträckan Stockholm Ludvika. Med Fjällexpressen kan man resa från bl a Danmark, Skåne, Halland, Göteborg till Sälen, Orsa Grönklitt, Idre och Grövelsjön. Från Stockholm och Uppsala går det att resa till Bjursås samt till Sälen, Idre och Grövelsjön. Dessa fyra trafikföretag bedriver kollektivtrafik på rent kommersiella villkor. Utöver dessa bedrivs även ren beställningstrafik. Dalarna har direkta järnvägsförbindelser med Örebro, Västerås och Gävle genom tågsystemet Tåg i Bergslagen AB. Kommersiell tågtrafik bedrivs av Tågåkeriet i Bergslagen AB (TÅGAB) som trafikerar sträckan Falun Göteborg på båda sidor om Vänern samt av SJ som trafikerar sträckan Mora respektive Falun till Stockholm. I Dalarna finns två flygplatser med reguljärtrafik, Dala Airport i Borlänge och Mora-Siljan Flygplats i Mora. Inrikes flygrutter är: Borlänge Göteborg/Landvetter (Direktflyg) Borlänge Malmö/Sturup (Direktflyg) Mora Stockholm/Arlanda (Avies) Mora Ängelholm (Kullaflyg) Mora Visby (Gotlandsflyg) Från hösten 2012 trafikerar Direktflyg även Borlänge - Oslo Gardemoen. Från Borlänge går också under året chartertrafik till Gran Canaria, Kreta, Antalya, Rhodos och Thailand. Det finns planer på att bygga ut Sälen-Trysil flygplats, vilken bedöms ha goda möjligheter att locka mellaneuropéer, balter och ryssar till fjällområdet. 18

20 De stora trafikflödena genom Dalarna är främst längs riksvägarna 50 och 70, särskilt i länscentrum Falun-Borlänge och Mora med trafikflöden på fordon per dygn. Trafikflödet är tidvis intensivt även på Europaväg 16/riksväg 71 till Sälen med fordon per dygn i veckohelgerna under vintersäsongen. Vid mätning på riksväg 45 vid rastplatsen Lisskogsåsen ligger trafikflödet på 1300 fordon i genomsnitt sett över hela året. Under veckohelgerna passerar dock ca fordon under vintersäsongen samt ca fordon under sommarsäsongen, vilket kan ses som maxvärden vad gäller trafikflödet. 2.8 KOLLEKTIVTRAFIKEN I DALARNA I den upphandlade busstrafiken i Dalarna görs nästan resor om dagen vilket utgör knappt 13 miljoner resor varje år (under en dag med besvärliga vinterförhållanden görs i snitt resor). Trafiken bedrivs med ett 80-tal landsbygdslinjer och ett 40-tal tätortslinjer via totalt hållplatser. Bussresandet har varierat något under de senaste 10 åren från 13,7 miljoner resor år 2000 till 12,9 miljoner resor år Figur 11 Antal bussresor (miljoner) Källa: Dalatrafik Resandet ökar främst i tätortstrafiken. Några stora trafikomläggningar på senare tid som bör nämnas är Falun 2005 och Borlänge in fördes även 10-minuterstrafik mellan Falun och Borlänge. Det enskilt största framgångsreceptet för den posi tiva resandeutvecklingen har varit den förtätade och regelbundna linjetrafiken med buss. Resandet har legat relativt stabilt de senaste åren. Ökningen i resandet 2011 består framför allt av en ökning av konsumentresorna, dvs. betalande resenärer. Skolkortsresandet har legat relativt stabilt de senaste tio åren. 19

21 Figur 12 Resandeutveckling, perioden fördelat på konsumentresor och skolkortsresor. Källa: Dalatrafik var kollektivtrafikens marknadsandel i Dalarna 9,29 % och det kan konstateras att marknadsandelen har minskat vid jämförelse med 2010 (9,77 %). Trots en resandeökning för 2011 minskar marknadsandelen, vilket ytterligare förstärker bilden av att invånarna i Dalarna har ett för riket högt bilinnehav samt att insatser behöver göras på olika sätt för att påverka och förändra invånarnas resvanor för att nå den uppsatta målbilden i kapitel 4. Figur 13: Kollektivtrafikens respektive privata motoriserade resors marknadsandel, Källa: Uttag ur kollektivtrafikbarometern, 2012 Marknadsandelarna på de olika stråken ligger mellan 7-16 %. Andelen är dock högst i stråken Grängesberg Ludvika Borlänge - Falun. Här finns också det klart bästa trafikutbudet. Delsträckan Falun - Borlänge har enligt ungefärliga beräkningar en marknadsandel på ca 20 %. 20

22 Figur 14 Marknadsandel per stråk. Källa: Tågpendling i Dalarna, TFK Borlänge Kollektivtrafiknätet är relativt väl utvecklat efter de större trafikstråken i Dalarna. De regionala busslinjerna täcker upp en stor del av det allmänna vägnätet och de större tätorterna. Eftersom Dalarna är ett vidsträckt län är vissa regionala busslinjer långa och har lång restid. Även om kollektivtrafiknätet är väl utvecklat efter de större trafikstråken är turtätheten på vissa busslinjer låg, i synnerhet på busslinjer med lågt resandeunderlag där kollektivtrafiken endast finns till för att tillgodose skolungdomars behov av resor till skolan. Behovet av täta turer bedöms där som mindre. För att studera trafikutbudet mer detaljerat i form av linjedragningar i länet samt fakta i form av bl a antal påstigande, antal turer och kostnadstäckning, se bilaga 1 och bilaga 2. Utöver busstrafiken kör Tåg i Bergslagen (TiB) regional och interregional tågtrafik i Dalarnas län, Örebro län, Västmanlands län och Gävleborgs län. Det gemensamma bolaget Tåg i Bergslagen bildades i juni 2001 av de fyra länen. Arbete pågår ständigt med att utveckla den framtida regionala tågtrafiken och planering sker i hög grad utifrån den utred ning om tågpendling i Dalarna som Region Dalarna genomförde Före TiB:s trafikstart år 2000 genomfördes totalt ca 1 miljon tågresor, vilket kan jämföras med 3 miljoner som är beräknat resande för Under 2011 genomfördes resor på Tåg i Bergslagen med periodkort, vilket är en ökning med resor jämfört med Kortresande i Dalarna utgjordes under 2011 av vanliga länskortsresor och skolkortsresor. 21

23 Figur 15 Tåg i Bergslagens linjenät. Källa: med redigering genomfördes resor på SJ:s tåg med periodkort, vilket är en minskning med resor från föregående år. Flera utredningar visar att det idag råder kapacitetsbrist på Dalarnas järnvägsnät som förhindrar ökad turtäthet utan att vissa åtgärder genomförs. Detta pga att persontågtrafiken samsas med godstågtrafiken om tillgången till spårutrymme. Det finns ett behov av att förbättra detta och även minska ned restiden på en del sträckor för att i större utsträckning möjliggöra konkurrens gentemot bilresandet. Som tidigare nämnts arbetar kollektivtrafikmyndigheten och TiB utifrån den genomförda tågpendlarutredningen 2008 och det kan konstateras att det fortfarande finns åtgärder som ännu inte tillgodosetts. Den särskilda kollektivtrafiken, som omfattar färdtjänst, riksfärdtjänst, omsorgsresor, sjukresor, skol- och sär skoleskjutsar, resor till och från korttidsboende och kommunresor, d.v.s. resor som kräver särskilt tillstånd samt kompletteringstrafik, har utvecklats mer och mer i hela länet. Sedan trafikstarten den 1 juli 2007 har all särskild kollektivtrafik i Dalarnas län samordnats i Dalatrafiks regi via länets gemensamma beställningscentral, BC Dalarna. På årsbasis hanteras ca resebeställningar i systemet. Trafiken kan vara anropsstyrd eller linjebunden och utförs yrkesmässigt med personbilar eller specialfordon. Den pågående planeringen för upphandling av ny trafik med trafikstart 2014 syftar till att integrera särskild och allmän kollektivtrafik till ett gemensamt kollektivtrafiksystem och öppna upp den särskilda kollektivtrafiken för alla resenärer. 22

Upphandling av kollektivtrafik i Dalarnas län

Upphandling av kollektivtrafik i Dalarnas län Upphandling av kollektivtrafik i Dalarnas län Upphandling 2014 - Bemanningsplan Uppdragsgivare: Region Dalarna Styrgrupp: Projektledare: Projektsekreterare: Dalatrafiks ledningsgrupp Peter Holmberg Lena

Läs mer

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012 Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Amelie Sahlin 023-77 70 08 amelie.sahlin@regiondalarna.se Datum 2014-09-01 Direktionen Diarienummer RD 2014/124 Fördelning av kostnaderna för den allmänna kollektivtrafiken

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR DALARNAS LÄN 2015 2019

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR DALARNAS LÄN 2015 2019 REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR DALARNAS LÄN 2015 2019 Helena Hanno Enochsson 2014 Regional kollektivtrafikmyndighet Regionalt trafikförsörjningsprogram för Dalarna 2015-2019 Diarienummer: RD 2013/240

Läs mer

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare:

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare: Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00 Deltagare: Leif Nilsson, ordf. Region Dalarna Claes Annerstedt, VD Dalatrafik Bengt Benjaminsson, Trafikchef Dalatrafik Bakgrund: Idag den 9 februari presenterar

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen Trafikförsörjningsprogram Sörmland Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Regional kollektivtrafikmyndighet i Södermanlands län enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik

Läs mer

Yttrande från SITE Destination angående Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Dalarnas län 2012 2016.

Yttrande från SITE Destination angående Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Dalarnas län 2012 2016. Yttrande från SITE Destination angående Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Dalarnas län 2012 2016. 1. Bakgrund Interregprojektet SITE Destination är ett samverkansprojekt mellan gränskommunerna Älvdalen

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016. Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram

Regionalt trafikförsörjningsprogram Hela resan ska vara smidig för alla. Var får bussarna ta plats? Vi behöver samarbeta för framtidens kollektivtrafik! Vi måste ha hållbarhet i ekonomin också. Hållbarhet ska genomsyra allt! Samarbete på

Läs mer

BILAGA En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) Sammanfattning

BILAGA En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) Sammanfattning BILAGA En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) Sammanfattning Sammanfattningen är i sin helhet hämtad från utredningens sammanfattning. Hela utredningen kan laddas ner från nedanstående länk http://www.regeringen.se/sb/d/11344/a/125734

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta a t t godkänna beställning av trafik för 2010

Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta a t t godkänna beställning av trafik för 2010 LANDSTINGSSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum 2009-06-01 110 Beställning av trafik 2010 Dnr LD09/01162 Beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta a t t godkänna beställning av trafik

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK STÖD FÖR KLIMAT OCH TILLVÄXT

KOLLEKTIVTRAFIK STÖD FÖR KLIMAT OCH TILLVÄXT KOLLEKTIVTRAFIK INLEDNING Människors möjligheter till jobb, tid för familjen och en innehållsrik fritid hänger ofta på att det finns bra transportmöjligheter. Det måste helt enkelt vara lätt att ta sig

Läs mer

KOLBAR Kundnöjdhet

KOLBAR Kundnöjdhet 27-1-1 Bilaga 3. Kollektivtrafikbarometern och Barometer för anropsstyrd trafik Sammanställning riksresultat, stadstrafik och lokala resultat Svenska Lokaltrafikföreningens (SLTF) kundbarometer kollektivtrafikbarometern

Läs mer

Satsa på kollektivtrafiken

Satsa på kollektivtrafiken Satsa på kollektivtrafiken Grön strategi för att stärka kollektivtrafiksystemen i Östergötland Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Stora nationella trafikstråk passerar genom och fångar upp

Läs mer

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg

Läs mer

Förslag till föredragningslista Direktion

Förslag till föredragningslista Direktion Handläggare Carin Lilliehöök 023-77 70 81 carin.lilliehook@regiondalarna.se Föredragningslista Sammanträdesdatum 2014-03-27 Sida 1(4) Till Direktionens ledamöter Ersättare för kännedom Förslag till föredragningslista

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014 2018. Remissutgåva

TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014 2018. Remissutgåva TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014 2018 REGIONALT trafikförsörjningsprogram 2014 2018 Remissutgåva t 1 u Innehåll Ordförklaringar 3 Bakgrund 4 Lagstiftningens intentioner 4 Nya möjligheter för kollektivtrafiken

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

För mer information: Anita Stenhardt, Informationschef, Svensk Kollektivtrafik, ,

För mer information: Anita Stenhardt, Informationschef, Svensk Kollektivtrafik, , Kollektivtrafikbarometern 2008 - samtliga frågor (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång i månaden) för år 2008 redovisas i tabellerna. et har viktats utifrån

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram 2014 2018

Regionalt trafikförsörjningsprogram 2014 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram 2014 2018 Region Värmland t 1 u Innehåll Ordförklaringar 3 Bakgrund 4 Lagstiftningens intentioner 4 Nya möjligheter för kollektivtrafiken 4 Nationella transportpolitiska

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Dalarnas län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Region Gotland - Regionalt trafikförsörjningsprogram

Region Gotland - Regionalt trafikförsörjningsprogram Region Gotland - Regionalt trafikförsörjningsprogram Behandlat av Tekniska nämnden 2013-12-17 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 2.1 Lagen om kollektivtrafik syfte och innehåll...

Läs mer

Allmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik

Allmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik Beslutsunderlag 2012-09-10 Bengt Nilsson 0451-288510 bengt.nilsson@skanetrafiken.se Regionala tillväxtnämnden Allmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik Hässleholm-Alvesta-Växjö Hässleholm-Markaryd

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SÖRMLANDS REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling Ska bytas ut mot högupplöst

Läs mer

Regionalt Trafikförsörjningsprogram 2.0 för Uppsala län 2016

Regionalt Trafikförsörjningsprogram 2.0 för Uppsala län 2016 Kollektivtrafikmyndigheten i Uppsala län registrator.ktf@lul.se Stockholm 2016-03-11 Ref KTN2012-0006 Remissyttrande Regionalt Trafikförsörjningsprogram 2.0 för Uppsala län 2016 Sveriges Bussföretag är

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2014-04-29, punkt 11 Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena Järfälla och Upplands-Bro Ärendebeskrivning Trafiknämnden

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Ekerö

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Ekerö 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2016-09-27, punkt 13 Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Ekerö beskrivning Trafiknämnden föreslås besluta om allmän

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Dalarnas län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Dalarnas län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Dalarnas län Johan Kreicbergs Våren 2009 Dalarna Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Kommersiell trafik, när är det lämpligt att avstå från beslut om Allmän trafikplikt

Kommersiell trafik, när är det lämpligt att avstå från beslut om Allmän trafikplikt Kommersiell trafik, när är det lämpligt att avstå från beslut om Allmän trafikplikt Kollektivtrafikens Avtalskommittés årskonferens 2015-03-04 Leif Magnusson Matti Lahtinen Bakgrund - Allmän trafikplikt

Läs mer

Allmän trafikplikt (Kalmar) Emmaboda Karlskrona

Allmän trafikplikt (Kalmar) Emmaboda Karlskrona TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2017-03-30 Diarienummer 170277 Landstingsfullmäktige Allmän trafikplikt (Kalmar) Emmaboda Karlskrona Förslag till beslut föreslås i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet

Läs mer

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Regional persontrafik i Bergslagen Möjliga strategier på längre sikt

Regional persontrafik i Bergslagen Möjliga strategier på längre sikt Järnvägens roll i transportförsörjningen 2 Regional persontrafik i Bergslagen Möjliga strategier på längre sikt Mora Malung Rättvik Leksand Gagnef Falun Hofors Storvik Sandviken Gävle Vansbro Ludvika Borlänge

Läs mer

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Ingemar Bryman, Utvecklingsstrateg, Mejl: ingemar.bryman@skanetrafiken.se Tel: 0451-288 571 Från vision till verklighet om resvanor idag och

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena Södertälje och Nykvarn

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena Södertälje och Nykvarn 1(5) Strategisk utveckling Planering Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-03-28 Trafiknämnden 2014-04-29, punkt 10 Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik

Läs mer

BILAGA 5: RESOR OCH TRANSPORTER SÄKO 2015

BILAGA 5: RESOR OCH TRANSPORTER SÄKO 2015 KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 5: RESOR OCH TRANSPORTER SÄKO 2015 Sida 1 (6) Bilaga 5 Resor och transporter Sida

Läs mer

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skoltrafik i andra län

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skoltrafik i andra län Utredning av skoltrafik i Uppsala län Slutrapport Bilaga 18 Skoltrafik i andra län KTN2013-0050 Kollektivtrafikförvaltningen UL December 2013 1 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Dalarnas län... 3 2.1 Skolskjuts...

Läs mer

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland på landsbygden i Västra Götaland Martin Elofsson, regionutvecklare sekretariatet Landsbygdsarbetet Målet: Sammanhållen region 1. Utredning Syfte, minsta utbud Långsiktigt ansvar 2. Projekt anropsstyrd

Läs mer

Komplettering av Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012

Komplettering av Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2013-05-03 Komplettering av Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Kommersiell kollektivtrafik i Skåne... 3 3 Fullt tillgänglighetsanpassade bytespunkter och linjer...

Läs mer

Trafikplikt på Mora flygplats

Trafikplikt på Mora flygplats Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2804 av Hans Unander m.fl. (S) Trafikplikt på Mora flygplats Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen

Läs mer

Kollektivtrafik Uppdrag och utmaningar i Uppsala. Kollektivtrafikförvaltningen UL Landstinget i Uppsala län

Kollektivtrafik Uppdrag och utmaningar i Uppsala. Kollektivtrafikförvaltningen UL Landstinget i Uppsala län Kollektivtrafik Uppdrag och utmaningar i Uppsala Kollektivtrafikens uppdrag Kollektivtrafiken ska bidra till hållbar utveckling Långsiktig uthållig ekonomisk tillväxt Social sammanhållen utveckling Hållbar

Läs mer

Företagsamheten Dalarnas län

Företagsamheten Dalarnas län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 4 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland

Läs mer

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012 2012-03-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012 Omsättningen till arbete minskar men är på samma nivå som i januari Under februari påbörjade drygt 1 394 av alla

Läs mer

Jönköpings Länstrafik

Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik AB bildades 1980. 1 januari 2012 - en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län - Jönköpings Länstrafik. Landstinget är den nya kollektivtrafikmyndigheten.

Läs mer

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik norrstyrelsen rapport 2009: 25 Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av

Läs mer

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Flygplatsöversyn Dir. 2006:60 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av det samlade svenska

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik memo04.docx 2013-06-14 Uppföljning av fördubblingsmål Bakgrund, syfte och mål Partnersamverkan för

Läs mer

Tågpendling i Dalarna

Tågpendling i Dalarna Bilaga 1-2008-11-10 Tågpendling i Dalarna Stråkbeskrivning Oskar Jonsson E-post: info@tfk.se Internet: www.tfk.se 2 Innehållsförteckning 1. DALABANAN (MORA-BORLÄNGE-STOCKHOLM)... 3 1.1. INFRASTRUKTUR...

Läs mer

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm 2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering

Läs mer

Kollektivtrafiken i Örebro län

Kollektivtrafiken i Örebro län Kollektivtrafiken i Örebro län är ett centralt verktyg i arbetet med att skapa goda möjligheter till vardagasresande, funktionell regionförstoring och omställning till ett hållbart transportsystem. Region

Läs mer

Trafikförsörjningsplan

Trafikförsörjningsplan Rev. 2014-12-10 Förslag till beslut: Dalatrafiks styrelse har berett ärendet vid sammanträde den 1 december 2014 och föreslår, att Region Dalarnas direktion fastställer trafikförsörjningsplanen för 2015.

Läs mer

Ulla Sahlström 2013. Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst

Ulla Sahlström 2013. Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst Ulla Sahlström 2013 Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst Innehållsförteckning Begrepp och avgränsningar 1 Den regionala kollektivtrafikmyndigheten 1 Den allmänna kollektivtrafiken

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Bilaga pressinformation Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010

Bilaga pressinformation Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010 Bilaga pressinformation 2011-02-02 Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010 Kollektivtrafikbarometern är en nationell undersökning som drivs och utvecklas av branschorganisationen Svensk

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Ändra sidfot under "I nfoga - Sidhuvud/sidfot" 1

Ändra sidfot under I nfoga - Sidhuvud/sidfot 1 201 6-1 2-02 Ändra sidfot under "I nfoga - Sidhuvud/sidfot" 1 Tåg i Bergslagen - Om den gemensamma affären Kl. 10.15 Organisation Tåg i Bergslagen Region Gävleborg Region Dalarna Region Örebro Landstinget

Läs mer

En Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region

En Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region Om Mälardalsrådet Samverkansorganisation och mötesplats för storregionala utvecklingsfrågor Politiskt styrd organisation Medlemmar: 57 kommuner, 5 landsting, 5 associerade Fokusområden Infrastruktur och

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2016 Kvartal 2

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2016 Kvartal 2 Norrtågs kvalitetsredovisning År 216 Kvartal 2 Sid 1 Innehållsförteckning Ny tågoperatör... 3 Resandeutveckling per sträcka... 6 Tåg i Tid... 9 Regulariteten 95 %... 1 Sid 2 Ny tågoperatör Norrtågstrafiken

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Bedömning av framtidens kollektivtrafik år 2017 och år 2030

Bedömning av framtidens kollektivtrafik år 2017 och år 2030 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOn 14 (21) Sammanträdesdatum 2011-12-20 324 Dnr 2011/300 Bedömning av framtidens kollektivtrafik år 2017 och år 2030 INLEDNING Skrivelse från Västmanlands

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten

Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten Anders Jönsson Tågstrateg Telefon: +46 40 675 30 24, +46 72 599 77 98 E-post: anders.e.jonsson@skane.se PROJEKTPLAN Datum 2015-10-26 1 (8) Tågstrategi

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

För att programmet ska ha betydelse för budget, planering, samråd och remissförfarande bör programmet vara klart våren 2012.

För att programmet ska ha betydelse för budget, planering, samråd och remissförfarande bör programmet vara klart våren 2012. Reviderad -05-06 Projektbeskrivning Regionalt trafikförsörjningsprogram med strategisk inriktning för Södermanlands, Västmanlands och Örebro län 1. Bakgrund Kollektivtrafikansvarig myndighet, ansvarar

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 1(115) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 2(115) Innehållsförteckning 1 Regionala stråk... 3 1.1 Finspång-Linköping... 3 1.2 Finspång-Norrköping...

Läs mer

S15041 Enskild motion

S15041 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Uppdrag till Västtrafik 2015-2016

Uppdrag till Västtrafik 2015-2016 Sida 1(1) Bilaga 1.1 Datum 2014-09-09 Diarienummer KT-09-2014 Till Västtrafik Uppdrag till Västtrafik 2015-2016 Kollektivtrafiknämnden beslutar om följande uppdrag till Västtrafik 2015-2016; Inriktning

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Trafikförsörjningsprogrammet med Hållplatshandbok. Kl. 11.45 Sammanfattning och avrundning Ann Mårtensson

Trafikförsörjningsprogrammet med Hållplatshandbok. Kl. 11.45 Sammanfattning och avrundning Ann Mårtensson Kl. 10.00 Kl. 10.10 Kl.10.25 Kl. 11.15 Välkommen! Syfte med dagen! Presentation av området Samhällsbyggnad Trafikförsörjningsprogrammet med Hållplatshandbok Bikupor med utgångspunkt i frågeställningarna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014 Fått arbete I oktober fick 1 307 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 840 av

Läs mer

VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN

VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN VÄRMLANDSSTRATEGIN VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN REMISSVAR OMVÄRLDEN PÅVERKAR INGEN OCH ALLA ÄGER VÄRMLAND EN PARAPLYSTRATEGI FÖR VÄRMLAND 4 8 33 VÄRMLAND ETT SKÖNARE LIV VÄRMLANDS STYRKOR Välkomnande och

Läs mer

Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna POSITIONSDOKUMENT 2009-03-13

Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna POSITIONSDOKUMENT 2009-03-13 Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna POSITIONSDOKUMENT 2009-03-13 En strategi som visar vägen in i framtiden Transportsystemet är bärare av ekonomisk tillväxt och välfärd och något som alla

Läs mer