Kollektivtrafikmyndigheten i Dalarna REGIONALT TRAFIKFÖR- SÖRJNINGSPROGRAM FÖR DALARNAS LÄN

Transkript

1 Kollektivtrafikmyndigheten i Dalarna REGIONALT TRAFIKFÖR- SÖRJNINGSPROGRAM FÖR DALARNAS LÄN

2 Innehåll Innehåll 1 Förord 2 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Regionalt trafikförsörjningsprogram för Dalarna Viktiga definitioner Befintliga avtalsdefinitioner i Dalarna 5 2. Dalarnas förutsättningar för kollektivtrafik Dalarnas geografi och befolkningsutveckling Näringslivet och dess transportbehov Besöksnäringen och dess transportbehov Invånarnas transportbehov till utbildning Invånarnas transportbehov till högspecialiserad vård utanför Dalarna Invånarnas bilanvändning Att resa till och från Dalarna Kollektivtrafiken i Dalarna Resenärernas nöjdhet Kollektivtrafikens intäkter och kostnader Bussgods i Dalarna Vision och affärsidé Målbild Målbeskrivning Framtida regional trafik i Dalarna Stråktrafik Lokal trafik Interregional trafik Serviceresor (särskild kollektivtrafik och kompletterings-trafik) Hållbar utveckling och miljö Infrastrukturella möjligheter Ökat resande och ökad marknadsandel Upphandling Roller och ansvar Ekonomi Samhällsnytta Finansiering Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet 59 Källförteckning 60 Kollektivtrafiklinjer i länet 61 1

3 Förord Dalarna är ett välkänt, och positivt laddat, landskap för de flesta svenskar. Dalarna bidrar på ett tydligt och mycket positivt sätt till Sveriges ekonomi genom att vara ett av landets viktigaste exportlän. Dalarna inrymmer stora och viktiga exportföretag vars ekonomiska aktiviteter har en avgörande betydelse för landets ekonomiska utveckling. Samtidigt är länet landets i särklass ledande besökslän utanför storstadsregionerna med stora planerade investeringar och därmed starkt ökad sysselsättning. En fortsatt positiv utveckling i regionen förutsätter ökade möjligheter till arbetspendling, där kollektivtrafiken spelar en betydelsefull roll. Kollektivtrafikens utveckling är viktig för fortsatt tillväxt och ökad sysselsättning på ett sätt som är förenligt med långsiktig hållbarhet. I detta arbete är en ökad marknadsandel för kollektivtrafiken och ett ökat kollektivt resande angelägna mål. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten i varje län ansvarar för att det upprättas och fastställs ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Föreliggande handling är remissversionen av Dalarnas första regionala trafikförsörjningsprogram. Samråd har hållits med angränsande läns kollektivtrafikmyndigheter under arbetets gång. Under hösten 2011 hölls ett informationsmöte med operatörer. Ett brett samråd hölls också den 8 maj 2012 där kommuner, regionala myndigheter, regionförbund, trafikföretag, Trafikverket, resenärsorganisationer, handikapporganisationer, näringslivsorganisationer var inbjudna. Utöver detta hålls även tre offentliga möten med allmänheten i Falun, Avesta och Mora under maj Remissomgång av programmet genomförs under perioden 21 maj - 7 augusti Trafikförsörjningsprogrammet ska fastställas den 12 september 2012 varpå beslut om allmän trafikplikt tas den 24 oktober Trafikförsörjningsprogrammet har tagits fram av en programgrupp bestående av medarbetare från Region Dalarna, AB Dalatrafik och TFgruppen i Borlänge tillsammans med Region Dalarnas kollektivtrafiknämnd. En grundläggande ambition i arbetet har varit att trafikförsörjningsprogrammet ska hållas relativt kortfattat, informativt och följa lagens intentioner. Falun Inga-Britt Kronnäs Ordförande i Region Dalarnas Kollektivtrafiknämnd 2

4 1. Inledning 1.1 NY KOLLEKTIVTRAFIKLAG Från och med 1 januari 2012 gäller en ny kollektivtrafiklag (SFS 2010:1065), vilken säger att kommunerna och landstinget inom respektive län är gemensamt ansvariga för den regionala kollektivtrafiken samt att en regional kollektivtrafikansvarig myndighet ska skapas. I Dalarna har beslutats att Region Dalarna är organisatorisk hemvist för den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Lagen innebär också att kollektivtrafikföretag fritt får etablera kommersiell kollektivtrafik inom alla geografiska delar av marknaden. 1.2 REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR DALARNA I lagen anges också att den regionala kollektivtrafikmyndigheten i varje län ansvarar för att det upprättas och fastställs ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Programmet ska omfatta alla former av regional kollektivtrafik och ge ett adekvat uttryck för behovet av regional kollektivtrafik i länet och målen för kollektivtrafikförsörjningen. Det ska också omfatta miljöskyddande åtgärder och mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning. Myndigheten ska också definiera vilka bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer. Programmen ska upprättas efter samråd med angränsande läns regionala kollektivtrafikmyndigheter och med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer. Programmen ska uppdateras vid behov. Detta är ett omfattande arbete som kräver nära kontakt med omgivningen. Programmets innehåll och formulering ska utgöra ett grunddokument eftersom alla beslut om allmän trafikplikt, dvs. samhällets åtagande, ska gå att härleda ur programmet. Detta trafikförsörjningsprogram är det första med anledning av den nya lagstiftningen. Med anledning av detta samt att lagen nyligen trätt i kraft så räknar kollektivtrafikmyndigheten med att revidera programmet då behov uppstår. Inledningsvis beskrivs nuläget där förutsättningarna för och behovet av kollektivtrafik i Dalarna framställs varpå vision, målbild och ett urval av åtgärder för att nå uppsatta mål beskrivs. Programmet innehåller även en beskrivning över den önskade framtida trafiken i länet, roller och ansvar för genomförandet, ekonomiska möjligheter samt hur programmet ska följas upp. 3

5 1.3 VIKTIGA DEFINITIONER Regional kollektivtrafik All kollektivtrafik inom länet (både allmän och samt trafik över länsgräns där det huvudsakliga resandet utgörs av arbetspendling eller andra vardagsresor. Kommersiell trafik Trafik som inte regleras genom avtal med det offentliga. Kommersiell trafik bedrivs av ett trafikföretag utifrån rent marknadsmässiga bedömningar. Trafikföretaget beslutar helt på egen hand om linjesträckning, prissättning och när trafiken ska etableras eller upphöra. Allmän trafikplikt Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är grunden för den regionala kollektivtrafikmyndighetens beslut om allmän trafikplikt. Allmän trafikplikt är den trafik/det åtagande som ligger till grund för beslut om allmän trafik, dvs. den trafik som myndigheten väljer att tilldela eller upphandla och avtala om. Noteras bör att oavsett om ett beslut fattats om allmän trafikplikt och att avtal träffats om allmän trafik så är det fritt för marknaden att etablera kommersiell trafik inom eller genom samma område via anmälan till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. 4

6 1.4 BEFINTLIGA AVTALSDEFINITIONER I DALARNA Regional trafik avser tåg- och busstrafik som AB Dalatrafik, eller det av bolaget delägda Tåg i Bergslagen ansvarar för. Regional trafik ska upp fylla följande kriterier: Passerar minst en kommungräns Börjar och avslutas i kommuncentrum, regioncentrum eller andra större orter av regional betydelse Linjelängden bör överstiga 50 km Trafikerar större huvudvägar och järnvägar Huvudsakligen snabb direkttrafik Huvudsyftet är att knyta ihop Dalarna funktionellt. Regional närtrafik avser trafik, som bolaget ansvarar för, och uppfyller följande kriterier: Passerar minst en kommungräns Börjar och avslutas i kommuncentrum, regioncentrum eller andra större orter av regional betydelse Huvudsyftet är att knyta ihop närregionen funktionellt. Lokal trafik avser trafik, som bolaget ansvarar för, och som uppfyller följande kriterium: Tätorts- och landsbygdstrafik inom en kommuns gränser. All trafik, som inte definieras som regional trafik eller regional närtrafik, skall definieras som lokal trafik. 2. Dalarnas förutsättningar för kollektivtrafik 2.1 DALARNAS GEOGRAFI OCH BEFOLKNINGS- UTVECKLING Dalarna tillhör Svealand, som omfattar länen Uppsala, Södermanland, Värmland, Örebro, Västmanland och Dalarna, och är beläget i den nordvästra delen av området med den största länsarealen på drygt km2. 5

7 Figur 1 Dalarna och dess kommuner. Källa: Landskapet är vidsträckt och i genomsnitt bor det ca 10 invånare per kvadratkilometer jämfört med genomsnittet för Svealandslänen och Gävleborg som ligger på 21 invånare/km2 och Sverige med 23 invånare/km2, se Tabell 1 nedan för mer ingående invånarantal för Dalarnas kommuner. Tabell 1 Areal och invånarantal i Dalarna Källa: Länsstyrelsen Dalarna. 6

8 Under 2000-talet har länets befolkning varit relativt stabil och legat kring invånare. Dalarna erfar just nu flera positiva befolkningstrender, dels ökar befolkningen i Falun-Borlängeregionen och dels i Siljansbygden. Dessutom har Dalakommunerna med få undantag ett positivt flyttnetto. En utmaning för länet är att stimulera befolkningsutvecklingen i glesbygdskommunerna för att säkerställa kompetensförsörjning, viktiga servicefunktioner och skatteunderlag. Figur 2: Befolkningsutveckling Källa: SCB, De flesta av länets kommuner uppvisar positiva flyttnetton och sammantaget visar födelsenettot och flyttnettot i länet på en total positiv befolkningsförändring under de senaste åren. Framförallt är det länets större städer som visar på den största befolkningsutvecklingen. Åldersgrupperna 0-19 år samt 65+ utgör 22 % vardera i befolkningsstrukturen, vilket gör att den arbetande basen mellan år utgör 56 % av den totala dalabefolkningen. 2.2 NÄRINGSLIVET OCH DESS TRANSPORTBEHOV Dalarna är ett ekonomiskt starkt område. Bruttoregionalprodukten per sysselsatt invånare är den tredje högsta av Sveriges 21 län. Antalet nystartade företag per 1000 invånare är bland Svealandslänen högst i Uppsala, följt av Dalarna. Dalarna har ett diversifierat näringsliv som domineras av skogsbruk, tillverkningsindustri och turism. Länet är Sveriges fjärde största exportlän med ca 38 mdr i exportvärde (2010) där stål- och metallindustrin samt pappers- och trävaruindustri är dominerande inslag. Länet har sedan långt tillbaka många sysselsatta inom basindustrin, vilken i huvudsak är lokaliserad i Avesta, Hedemora, Borlänge, Ludvika, Smedjebacken och Mora, där industrin är högt teknikutvecklad och i hög grad automatiserad. Dalarnas basindustri befinner sig i ett expansivt skede med stora kapitalsatsningar och stora investeringar i ökad produktionskapacitet. Tillväxten inom industrin är även störst i de ovan nämnda kommunerna. 7

9 Den tunga industrin genererar en stor andel godstransporter. En hög andel transporteras idag på järnväg, exempelvis har 25 % av Sveriges alla godstransporter med järnväg Dalarna som mål eller passerar genom länet. Det råder dock kapacitetsbrist i järnvägsnätet idag. Borlänge har t ex järnväg åt fem håll, men endast enkelspår i alla riktningar. I nuläget väljer flera företag i Dalarna bort järnvägen för sina transporter pga. för låg tillförlitlighet/kapacitet trots att det finns företag som är mycket väl lämpade att nyttja järnvägen för sina transporter. Energieffektiva och driftssäkra järnvägstransporter är en förutsättning för Dalarnas industriers överlevnad samt för kollektivtrafikens utveckling. För att bevara industrins konkurrenskraft, skapa möjligheter för människor att bo och arbeta på olika ställen i regionen och samtidigt verka för ett resurseffektivt energisystem är det en förutsättning med stora satsningar för att få ett fungerande järnvägsnät med en utbyggd kapacitet. Falun Borlänge-regionen utgör en stark arbetsmarknad för de omkringliggande kommunerna. Arbetspendlingen ger en ökad tillgänglighet till arbetsplatser lokaliserade utanför bostadskommunen vilket kan väga upp en svag utveckling i den lokala arbetsmarknaden. Arbetspendling kan även förbättra möjligheten att kombinera ett attraktivt boende med ett attraktivt arbete. Syskonstäderna Falun och Borlänge har vuxit fram som ett handels- och administrativt centrum i länet, vilken ytterligare befästs med den planerade IKEA-etableringen i Borlänge. Städerna tillsammans tjänar även som viktiga transportknutpunkter i länet. Med den diversifiering som råder i näringslivet i länet är det fortsatt viktigt att näringslivets specialisering kvarstår för att utgöra konkurrenskraft i förhållande till omvärlden. Förvärvsfrekvensen för män i länet ligger över riksgenomsnittet och är högst i läns- och utbildningscentra eftersom dessa centra har de mest fullständiga arbetsmarknaderna. Även på kommunnivå ligger de flesta kommunerna i Dalarna över riksgenomsnitt när det gäller mäns förvärvsfrekvens. Andelen förvärvsarbetande kvinnor ligger också över riksgenomsnittet, emellertid gäller inte detta för heltidstjänster. På kommunnivå varierar förvärvsfrekvensen betydligt och är som högst i länsoch utbildningscentra där arbetsplatser som sedvanligt sysselsätter många kvinnor är koncentrerade till 8

10 vårdinrättningar, hotell och handel. Näringslivsstrukturen och möjligheterna till förvärvsarbete varierar betydligt mellan olika kommuner i Dalarna, vilket framhåller vikten av behovet av tillfredställande kommunikationer mellan de lokala arbetsmarknaderna. Detta för att säkerställa att både män och kvinnor kan ta del av arbeten enligt deras preferenser och kompetens inom skäligt avstånd från bostaden. Framtidens arbetsliv stäl ler nya krav på kollektivtrafiken bl a genom att framtidens arbetspendlare reser längre och på spridda tider. De lokala arbetsmarknaderna i Dalarna definieras idag av SCB enligt följande: Vansbro Malung - Sälen Mora Orsa - Älvdalen Borlänge Falun Gagnef Säter - Rättvik- Leksand Avesta- Hedemora (Fagersta) Ludvika - Smedjebacken (-Ljusnarsberg) Emellertid ser de lokala arbetsmarknaderna olika ut för män och kvinnor eftersom kvinnor i regel inte pendlar i samma grad som män. Små arbetsmarknadsregioner är särskilt sårbara vid strukturomvandlingar eller andra förändringar i näringslivet såsom nedläggningar av större arbetsplatser vilket på både kort och lång sikt kan förändra vardagsresandet i Dalarna varför det är angeläget att skapa större arbetsmarknadsregioner genom en ökad arbetspendling. 4 % respektive 5 % av Dalarnas arbetsföra invånare pendlar in respektive ut från länet. Samtliga län i Svealand (inkl. Gävleborg) har fler utpendlare än inpendlare. Andelen invånare som har sin arbetsplats i det egna länet är störst i Dalarna vid en jämförelse mellan nämnda län. Nedan visas ackumulerade arbetspendlingsflöden för olika delar av Dalarna. 9

11 Figur 4 Ackumulerade arbetspendlingsflöden mellan Leksand, Mockfjärd, Borlänge, Falun, Säter Källa: TIB/SCB. Figur 5 Ackumulerade arbetspendlingsflöden mellan Säter, Hedemora, Avesta, Sala Källa: TIB/SCB. 10

12 Figur 6 Ackumulerade arbetspendlingsflöden Mora, Rättvik, Leksand Källa: TIB/SCB. Figur 7 Ackumulerade arbetspendlingsflöden Vansbro, Mockfjärd Källa: TIB/SCB. 11

13 Figur 8 Ackumulerade arbetspendlingsflöden Malung, Vansbro Källa: TIB/SCB. Figur 9 Ackumulerade arbetspendlingsflöden Ludvika, Grängesberg och Kopparberg Källa: TIB/SCB. 12

14 Figur 10 Ackumulerade arbetspendlingsflöden Ludvika, Smedjebacken, Fagersta Källa: TIB/SCB. Pendlingen är mest omfattande i de centrala delarna av länet och särskilt utefter Dalabanan/Siljansbanan där antalet pendlare överstiger Delsträckan Falun-Borlänge sticker ut där drygt pendlare byter stad varje dag i samband med sitt arbete. I länets södra del finns en omfattande pendling mellan Ludvika och Smedjebacken och även vidare mot Fagersta. En relativt omfattande pendling sker även mellan Falun-Hofors och Falun-Gävle. I Västerdalarna är pendlingen mer begränsad och den pendling som finns sker i första hand inom respektive kommun. Från Björbo och österut ökar dock pendlingen mot Borlänge. 2.3 BESÖKSNÄRINGEN OCH DESS TRANSPORTBEHOV Besöksnäringen är en växande industri i Dalarna och länet är Sveriges fjärde största besöksdestination samt ledande turistlän bortsett från de tre storstadsregionerna. Dagens ca 11 miljoner övernattningar i Dalarna motsvarar 3,2 miljoner besökare. Övernattande och besökande gäster i Dalarna omsatte 2010 drygt 5,1 miljarder kronor och detta gav upphov till sysselsättning för personer. Mellan 2000 och 2010 ökade logiomsättningen i Dalarna med 108 %. Enligt en prognos på planerade investeringar kommer företagen inom besöksnäringen att investera tio miljarder fram till år I planerna ligger byggnation av nya bäddar, vilka kan skapa gästnätter, ge ökad omsättning på 2,2 miljarder kronor, vilket motsvarar ca nya arbetstillfällen. 13

15 Sälen, Idre- och Grövelsjöfjällen är norra Europas största vinterturismområde. Under högsäsong rör sig varje vecka drygt besökare i området vilket innebär att Malung-Sälen och Älvdalens kommuner ökar sin befolkning betydligt under vintersäsongen. Även Siljansbygden har en betydande turism och det finns ett organiserat turismsamarbete mellan kommunerna över den svensk-norska gränsen. Sommarturismen är mest omfattande i Siljansbygden men är även under stark utveckling i Dalafjällen. I Dalarna arrangeras också stora arrangemang inom idrott och kultur som t ex Vasaloppsveckan i Sälen/ Mora, Vansbrosimningen, Svenska Skidspelen och stundande skid-vm 2015 i Falun, Dansbandsveckan i Malung, Rättviks Classic Car Week, Peace & Love i Borlänge, Avesta Art och nationalscenen Dalhalla i Rättvik. Besöksnäringen i Dalarna har historiskt sett alltid varit betydande för länet, idag förmodligen i högre grad än tidigare genom att näringen är en viktig förutsättning för sysselsättning och regional utveckling i områden där antalet andra arbetstillfällen är få eller saknas. Att Dalarna kan behålla och utveckla sin attraktivitet är av intresse för alla som bor och verkar i regionen och en självklarhet för länets invånare. Av dagens totala resande till Dalarna är ca 30 % fritidsresor. Näst intill 90 % av dessa besökare kommer till sitt besöksmål i Dalarna med bil medan drygt 8 % tar bussen. Tåget har en låg andel på 1,5 % och flyget står för 0,4 %. Resornas kollektivtrafikandel står i och med detta för mindre än 10 % av samtliga resor. Turismnäringens planerade investeringar får därmed stor betydelse för belastningen på vägnätet, eftersom biltrafiken under turismsäsong är mycket omfat- 14

16 tande och det saknas järnvägsförbindelser till fjällen. De expansionsplaner som redovisats innebär ca bilar ytterligare per år. Vinterperioden bedöms få den största ökningen med drygt bilar. Det kan således konstateras att en växande besöksnäring medför ett kraftigt ökat transportarbete, dock med säsongsvariation. Behovet av att öka tillgängligheten i form av kollektivtrafiklösningar inom och mellan turismorterna ökar även under säsong. För personalen i turismanläggningarna är tillgängligheten via dagspendling betydelsefull. 2.4 INVÅNARNAS TRANSPORTBEHOV TILL UTBILDNING En tredjedel av Dalarnas totala resande utgörs av skolresor, dvs resor som genomförs i linjetrafik av grundskole- och gymnasieelever. Varje kommun har sitt eget skolskjutsreglemente, utifrån en ram utarbetad av Region Dalarna, med de regler som gäller för att man ska vara berättigad till skolskjuts eller skolkort för resor i linjetrafiken. Skolkorten utfärdas av Dalatrafik och delas ut av respektive skola. Skolkorten kan även förses med tågmärke, vilket berättigar till resor med Tåg i Bergslagen och SJ till och från skolan och resor får ske på den sträcka som framgår av tågmärket. Elever som måste resa med tåg utanför länet (t ex Fagersta eller Kopparberg) behöver ett pendlarkort som köps direkt från operatören. Den moderna skolan innebär allt fler fria skolval och fria tider i stort sett genom alla stadier. Framför allt inom gymnasieskolan kommer detta att medföra en ökad grad av pendling till de studieorter som erbjuder de program som eleverna önskar studera. Allt fler yrkeshögskoleutbildningar finns och planeras 15

17 även på flera orter i länet, vilket ställer krav på pendlingsmöjligheter. Antalet skolelever minskar dock på grund av minskande barnkullar vilket påverkar kollektivtrafikutbudet och därmed också tillgången till kollektivtrafik för övriga grupper i samhället. Det är således viktigt med flexibilitet även i organisation och planering av kollektivtrafiken för att klara sådana omställningar. I länet finns Högskolan Dalarna med campus i Borlänge och Falun. Under 2010 studerade drygt unika personer på Högskolan Dalarna endera på campus eller på distans. Högskolan Dalarna har starkt bidragit till en kraftig ökning av utbudet av högre utbildning i länet. Boende i länet har även möjlighet att dagspendla med tåg till bland annat Högskolan i Gävle, Örebro och Uppsala universitet för att ta del av ett rikt och varierat utbildningsutbud. Dock finns det ett behov av att förbättra tillgängligheten och öka kapaciteten på järnvägsnätet för att uppnå bättre kopplingar mellan länet och universitetsstäderna. De nya högskolestudenterna från Dalarna visar på en stor spridning när det handlar om var de börjar studera. 30 % börjar studera på Högskolan Dalarna och 10 % studerar vid Högskolan i Gävle och på Örebro universitet. Resterande 60 % av studenterna är spridda på övriga lärosäten. Detta visar att goda kommunikationer till universitets- och högskoleorter är viktiga att prioritera. 16

18 2.5 INVÅNARNAS TRANSPORTBEHOV TILL HÖGSPECIALI- SERAD VÅRD UTANFÖR DALARNA Patienter som, efter utfärdande av specialistremiss, kallas till högspecialiserad vård och behandling utanför hemlandstinget får ersättning för resa till och från vården med billigaste möjliga färdmedel och med hänsyn till personens medicinska, fysiska och psykiska hälsotillstånd. Särskilda regler gäller vid så kallad valfrihetsvård. Vid sjukresor till och från Gävle samt Örebro sker resorna i huvudsak med Tåg i Bergslagen. Sjukresor till och från Uppsala/Stockholm sker i huvudsak med landstingets sjukreselinje. Om det medicinska behovet kräver annat färdsätt t.ex. taxi/specialfordon måste detta intygas av remitterande vårdenhet i Landstinget Dalarna. En indikation på hur många som har rätt till ersättning för sjukresa och som använder sig av denna rätt kan ges av antalet sjukbesök i länet i relation till antalet sjukresor. Antalet utförda sjukresor i relation till antalet vårdbesök ger en indikation om att cirka 9 % utnyttjar denna rätt. 2.6 INVÅNARNAS BILANVÄNDNING Läns- och utbildningscentra har av tradition ett väl utvecklat kollektivtrafikutbud som håller nere behovet av bilanvändning genom att skapa god tillgänglighet under dagtid. För de mer glesbefolkade delarna av Dalarna är emellertid bilberoendet stort. Dalarna har fler fordon och längre körsträcka per innevånare än riket som helhet. Under 2010 var bilinnehavet 542 fordon per 1000 invånare i Dalarna jämfört med riksgenomsnittet som var 461 fordon. De flesta kommuninvånare i Dalarna har körsträckor som väsentligt överskrider riksgenomsnittet, flera av Sveriges biltätaste kommuner är även belägna i Dalarna. Den genomsnittliga körsträckan med bil per person i Dalarna låg 2010 på 758 mil per person jämfört med 694 mil för riket. 2.7 ATT RESA TILL OCH FRÅN DALARNA Som resenär kan man resa till och från Dalarna på många olika sätt. Upphandlad busstrafik över länsgränserna omfattar följande sträckor: Falun Hofors Gävle Mora Sveg Östersund Mora Furudal Edsbyn Falun Enviken Edsbyn Ludvika Smedjebacken Fagersta Avesta/Krylbo Fagersta/Norberg Malung Torsby Masexpressen trafikerar sträckan Dalarna - Stockholm på alla dagar utom tisdag och onsdag. Swebus Express kör trafik till/från Stockholm, Karlstad, 17

19 Örebro och söderut samt trafikerar även vissa sträckor inom länet. Go By Bus trafikerar sträckan Stockholm Ludvika. Med Fjällexpressen kan man resa från bl a Danmark, Skåne, Halland, Göteborg till Sälen, Orsa Grönklitt, Idre och Grövelsjön. Från Stockholm och Uppsala går det att resa till Bjursås samt till Sälen, Idre och Grövelsjön. Dessa fyra trafikföretag bedriver kollektivtrafik på rent kommersiella villkor. Utöver dessa bedrivs även ren beställningstrafik. Dalarna har direkta järnvägsförbindelser med Örebro, Västerås och Gävle genom tågsystemet Tåg i Bergslagen AB. Kommersiell tågtrafik bedrivs av Tågåkeriet i Bergslagen AB (TÅGAB) som trafikerar sträckan Falun Göteborg på båda sidor om Vänern samt av SJ som trafikerar sträckan Mora respektive Falun till Stockholm. I Dalarna finns två flygplatser med reguljärtrafik, Dala Airport i Borlänge och Mora-Siljan Flygplats i Mora. Inrikes flygrutter är: Borlänge Göteborg/Landvetter (Direktflyg) Borlänge Malmö/Sturup (Direktflyg) Mora Stockholm/Arlanda (Avies) Mora Ängelholm (Kullaflyg) Mora Visby (Gotlandsflyg) Från hösten 2012 trafikerar Direktflyg även Borlänge - Oslo Gardemoen. Från Borlänge går också under året chartertrafik till Gran Canaria, Kreta, Antalya, Rhodos och Thailand. Det finns planer på att bygga ut Sälen-Trysil flygplats, vilken bedöms ha goda möjligheter att locka mellaneuropéer, balter och ryssar till fjällområdet. 18

20 De stora trafikflödena genom Dalarna är främst längs riksvägarna 50 och 70, särskilt i länscentrum Falun-Borlänge och Mora med trafikflöden på fordon per dygn. Trafikflödet är tidvis intensivt även på Europaväg 16/riksväg 71 till Sälen med fordon per dygn i veckohelgerna under vintersäsongen. Vid mätning på riksväg 45 vid rastplatsen Lisskogsåsen ligger trafikflödet på 1300 fordon i genomsnitt sett över hela året. Under veckohelgerna passerar dock ca fordon under vintersäsongen samt ca fordon under sommarsäsongen, vilket kan ses som maxvärden vad gäller trafikflödet. 2.8 KOLLEKTIVTRAFIKEN I DALARNA I den upphandlade busstrafiken i Dalarna görs nästan resor om dagen vilket utgör knappt 13 miljoner resor varje år (under en dag med besvärliga vinterförhållanden görs i snitt resor). Trafiken bedrivs med ett 80-tal landsbygdslinjer och ett 40-tal tätortslinjer via totalt hållplatser. Bussresandet har varierat något under de senaste 10 åren från 13,7 miljoner resor år 2000 till 12,9 miljoner resor år Figur 11 Antal bussresor (miljoner) Källa: Dalatrafik Resandet ökar främst i tätortstrafiken. Några stora trafikomläggningar på senare tid som bör nämnas är Falun 2005 och Borlänge in fördes även 10-minuterstrafik mellan Falun och Borlänge. Det enskilt största framgångsreceptet för den posi tiva resandeutvecklingen har varit den förtätade och regelbundna linjetrafiken med buss. Resandet har legat relativt stabilt de senaste åren. Ökningen i resandet 2011 består framför allt av en ökning av konsumentresorna, dvs. betalande resenärer. Skolkortsresandet har legat relativt stabilt de senaste tio åren. 19

21 Figur 12 Resandeutveckling, perioden fördelat på konsumentresor och skolkortsresor. Källa: Dalatrafik var kollektivtrafikens marknadsandel i Dalarna 9,29 % och det kan konstateras att marknadsandelen har minskat vid jämförelse med 2010 (9,77 %). Trots en resandeökning för 2011 minskar marknadsandelen, vilket ytterligare förstärker bilden av att invånarna i Dalarna har ett för riket högt bilinnehav samt att insatser behöver göras på olika sätt för att påverka och förändra invånarnas resvanor för att nå den uppsatta målbilden i kapitel 4. Figur 13: Kollektivtrafikens respektive privata motoriserade resors marknadsandel, Källa: Uttag ur kollektivtrafikbarometern, 2012 Marknadsandelarna på de olika stråken ligger mellan 7-16 %. Andelen är dock högst i stråken Grängesberg Ludvika Borlänge - Falun. Här finns också det klart bästa trafikutbudet. Delsträckan Falun - Borlänge har enligt ungefärliga beräkningar en marknadsandel på ca 20 %. 20

22 Figur 14 Marknadsandel per stråk. Källa: Tågpendling i Dalarna, TFK Borlänge Kollektivtrafiknätet är relativt väl utvecklat efter de större trafikstråken i Dalarna. De regionala busslinjerna täcker upp en stor del av det allmänna vägnätet och de större tätorterna. Eftersom Dalarna är ett vidsträckt län är vissa regionala busslinjer långa och har lång restid. Även om kollektivtrafiknätet är väl utvecklat efter de större trafikstråken är turtätheten på vissa busslinjer låg, i synnerhet på busslinjer med lågt resandeunderlag där kollektivtrafiken endast finns till för att tillgodose skolungdomars behov av resor till skolan. Behovet av täta turer bedöms där som mindre. För att studera trafikutbudet mer detaljerat i form av linjedragningar i länet samt fakta i form av bl a antal påstigande, antal turer och kostnadstäckning, se bilaga 1 och bilaga 2. Utöver busstrafiken kör Tåg i Bergslagen (TiB) regional och interregional tågtrafik i Dalarnas län, Örebro län, Västmanlands län och Gävleborgs län. Det gemensamma bolaget Tåg i Bergslagen bildades i juni 2001 av de fyra länen. Arbete pågår ständigt med att utveckla den framtida regionala tågtrafiken och planering sker i hög grad utifrån den utred ning om tågpendling i Dalarna som Region Dalarna genomförde Före TiB:s trafikstart år 2000 genomfördes totalt ca 1 miljon tågresor, vilket kan jämföras med 3 miljoner som är beräknat resande för Under 2011 genomfördes resor på Tåg i Bergslagen med periodkort, vilket är en ökning med resor jämfört med Kortresande i Dalarna utgjordes under 2011 av vanliga länskortsresor och skolkortsresor. 21

23 Figur 15 Tåg i Bergslagens linjenät. Källa: med redigering genomfördes resor på SJ:s tåg med periodkort, vilket är en minskning med resor från föregående år. Flera utredningar visar att det idag råder kapacitetsbrist på Dalarnas järnvägsnät som förhindrar ökad turtäthet utan att vissa åtgärder genomförs. Detta pga att persontågtrafiken samsas med godstågtrafiken om tillgången till spårutrymme. Det finns ett behov av att förbättra detta och även minska ned restiden på en del sträckor för att i större utsträckning möjliggöra konkurrens gentemot bilresandet. Som tidigare nämnts arbetar kollektivtrafikmyndigheten och TiB utifrån den genomförda tågpendlarutredningen 2008 och det kan konstateras att det fortfarande finns åtgärder som ännu inte tillgodosetts. Den särskilda kollektivtrafiken, som omfattar färdtjänst, riksfärdtjänst, omsorgsresor, sjukresor, skol- och sär skoleskjutsar, resor till och från korttidsboende och kommunresor, d.v.s. resor som kräver särskilt tillstånd samt kompletteringstrafik, har utvecklats mer och mer i hela länet. Sedan trafikstarten den 1 juli 2007 har all särskild kollektivtrafik i Dalarnas län samordnats i Dalatrafiks regi via länets gemensamma beställningscentral, BC Dalarna. På årsbasis hanteras ca resebeställningar i systemet. Trafiken kan vara anropsstyrd eller linjebunden och utförs yrkesmässigt med personbilar eller specialfordon. Den pågående planeringen för upphandling av ny trafik med trafikstart 2014 syftar till att integrera särskild och allmän kollektivtrafik till ett gemensamt kollektivtrafiksystem och öppna upp den särskilda kollektivtrafiken för alla resenärer. 22