Kollektivtrafikmyndigheten i Dalarna REGIONALT TRAFIKFÖR- SÖRJNINGSPROGRAM FÖR DALARNAS LÄN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kollektivtrafikmyndigheten i Dalarna REGIONALT TRAFIKFÖR- SÖRJNINGSPROGRAM FÖR DALARNAS LÄN"

Transkript

1 Kollektivtrafikmyndigheten i Dalarna REGIONALT TRAFIKFÖR- SÖRJNINGSPROGRAM FÖR DALARNAS LÄN

2 Innehåll Innehåll 1 Förord 2 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Regionalt trafikförsörjningsprogram för Dalarna Viktiga definitioner Befintliga avtalsdefinitioner i Dalarna 5 2. Dalarnas förutsättningar för kollektivtrafik Dalarnas geografi och befolkningsutveckling Näringslivet och dess transportbehov Besöksnäringen och dess transportbehov Invånarnas transportbehov till utbildning Invånarnas transportbehov till högspecialiserad vård utanför Dalarna Invånarnas bilanvändning Att resa till och från Dalarna Kollektivtrafiken i Dalarna Resenärernas nöjdhet Kollektivtrafikens intäkter och kostnader Bussgods i Dalarna Vision och affärsidé Målbild Målbeskrivning Framtida regional trafik i Dalarna Stråktrafik Lokal trafik Interregional trafik Serviceresor (särskild kollektivtrafik och kompletterings-trafik) Hållbar utveckling och miljö Infrastrukturella möjligheter Ökat resande och ökad marknadsandel Upphandling Roller och ansvar Ekonomi Samhällsnytta Finansiering Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet 59 Källförteckning 60 Kollektivtrafiklinjer i länet 61 1

3 Förord Dalarna är ett välkänt, och positivt laddat, landskap för de flesta svenskar. Dalarna bidrar på ett tydligt och mycket positivt sätt till Sveriges ekonomi genom att vara ett av landets viktigaste exportlän. Dalarna inrymmer stora och viktiga exportföretag vars ekonomiska aktiviteter har en avgörande betydelse för landets ekonomiska utveckling. Samtidigt är länet landets i särklass ledande besökslän utanför storstadsregionerna med stora planerade investeringar och därmed starkt ökad sysselsättning. En fortsatt positiv utveckling i regionen förutsätter ökade möjligheter till arbetspendling, där kollektivtrafiken spelar en betydelsefull roll. Kollektivtrafikens utveckling är viktig för fortsatt tillväxt och ökad sysselsättning på ett sätt som är förenligt med långsiktig hållbarhet. I detta arbete är en ökad marknadsandel för kollektivtrafiken och ett ökat kollektivt resande angelägna mål. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten i varje län ansvarar för att det upprättas och fastställs ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Föreliggande handling är remissversionen av Dalarnas första regionala trafikförsörjningsprogram. Samråd har hållits med angränsande läns kollektivtrafikmyndigheter under arbetets gång. Under hösten 2011 hölls ett informationsmöte med operatörer. Ett brett samråd hölls också den 8 maj 2012 där kommuner, regionala myndigheter, regionförbund, trafikföretag, Trafikverket, resenärsorganisationer, handikapporganisationer, näringslivsorganisationer var inbjudna. Utöver detta hålls även tre offentliga möten med allmänheten i Falun, Avesta och Mora under maj Remissomgång av programmet genomförs under perioden 21 maj - 7 augusti Trafikförsörjningsprogrammet ska fastställas den 12 september 2012 varpå beslut om allmän trafikplikt tas den 24 oktober Trafikförsörjningsprogrammet har tagits fram av en programgrupp bestående av medarbetare från Region Dalarna, AB Dalatrafik och TFgruppen i Borlänge tillsammans med Region Dalarnas kollektivtrafiknämnd. En grundläggande ambition i arbetet har varit att trafikförsörjningsprogrammet ska hållas relativt kortfattat, informativt och följa lagens intentioner. Falun Inga-Britt Kronnäs Ordförande i Region Dalarnas Kollektivtrafiknämnd 2

4 1. Inledning 1.1 NY KOLLEKTIVTRAFIKLAG Från och med 1 januari 2012 gäller en ny kollektivtrafiklag (SFS 2010:1065), vilken säger att kommunerna och landstinget inom respektive län är gemensamt ansvariga för den regionala kollektivtrafiken samt att en regional kollektivtrafikansvarig myndighet ska skapas. I Dalarna har beslutats att Region Dalarna är organisatorisk hemvist för den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Lagen innebär också att kollektivtrafikföretag fritt får etablera kommersiell kollektivtrafik inom alla geografiska delar av marknaden. 1.2 REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR DALARNA I lagen anges också att den regionala kollektivtrafikmyndigheten i varje län ansvarar för att det upprättas och fastställs ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Programmet ska omfatta alla former av regional kollektivtrafik och ge ett adekvat uttryck för behovet av regional kollektivtrafik i länet och målen för kollektivtrafikförsörjningen. Det ska också omfatta miljöskyddande åtgärder och mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning. Myndigheten ska också definiera vilka bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer. Programmen ska upprättas efter samråd med angränsande läns regionala kollektivtrafikmyndigheter och med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer. Programmen ska uppdateras vid behov. Detta är ett omfattande arbete som kräver nära kontakt med omgivningen. Programmets innehåll och formulering ska utgöra ett grunddokument eftersom alla beslut om allmän trafikplikt, dvs. samhällets åtagande, ska gå att härleda ur programmet. Detta trafikförsörjningsprogram är det första med anledning av den nya lagstiftningen. Med anledning av detta samt att lagen nyligen trätt i kraft så räknar kollektivtrafikmyndigheten med att revidera programmet då behov uppstår. Inledningsvis beskrivs nuläget där förutsättningarna för och behovet av kollektivtrafik i Dalarna framställs varpå vision, målbild och ett urval av åtgärder för att nå uppsatta mål beskrivs. Programmet innehåller även en beskrivning över den önskade framtida trafiken i länet, roller och ansvar för genomförandet, ekonomiska möjligheter samt hur programmet ska följas upp. 3

5 1.3 VIKTIGA DEFINITIONER Regional kollektivtrafik All kollektivtrafik inom länet (både allmän och samt trafik över länsgräns där det huvudsakliga resandet utgörs av arbetspendling eller andra vardagsresor. Kommersiell trafik Trafik som inte regleras genom avtal med det offentliga. Kommersiell trafik bedrivs av ett trafikföretag utifrån rent marknadsmässiga bedömningar. Trafikföretaget beslutar helt på egen hand om linjesträckning, prissättning och när trafiken ska etableras eller upphöra. Allmän trafikplikt Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är grunden för den regionala kollektivtrafikmyndighetens beslut om allmän trafikplikt. Allmän trafikplikt är den trafik/det åtagande som ligger till grund för beslut om allmän trafik, dvs. den trafik som myndigheten väljer att tilldela eller upphandla och avtala om. Noteras bör att oavsett om ett beslut fattats om allmän trafikplikt och att avtal träffats om allmän trafik så är det fritt för marknaden att etablera kommersiell trafik inom eller genom samma område via anmälan till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. 4

6 1.4 BEFINTLIGA AVTALSDEFINITIONER I DALARNA Regional trafik avser tåg- och busstrafik som AB Dalatrafik, eller det av bolaget delägda Tåg i Bergslagen ansvarar för. Regional trafik ska upp fylla följande kriterier: Passerar minst en kommungräns Börjar och avslutas i kommuncentrum, regioncentrum eller andra större orter av regional betydelse Linjelängden bör överstiga 50 km Trafikerar större huvudvägar och järnvägar Huvudsakligen snabb direkttrafik Huvudsyftet är att knyta ihop Dalarna funktionellt. Regional närtrafik avser trafik, som bolaget ansvarar för, och uppfyller följande kriterier: Passerar minst en kommungräns Börjar och avslutas i kommuncentrum, regioncentrum eller andra större orter av regional betydelse Huvudsyftet är att knyta ihop närregionen funktionellt. Lokal trafik avser trafik, som bolaget ansvarar för, och som uppfyller följande kriterium: Tätorts- och landsbygdstrafik inom en kommuns gränser. All trafik, som inte definieras som regional trafik eller regional närtrafik, skall definieras som lokal trafik. 2. Dalarnas förutsättningar för kollektivtrafik 2.1 DALARNAS GEOGRAFI OCH BEFOLKNINGS- UTVECKLING Dalarna tillhör Svealand, som omfattar länen Uppsala, Södermanland, Värmland, Örebro, Västmanland och Dalarna, och är beläget i den nordvästra delen av området med den största länsarealen på drygt km2. 5

7 Figur 1 Dalarna och dess kommuner. Källa: Landskapet är vidsträckt och i genomsnitt bor det ca 10 invånare per kvadratkilometer jämfört med genomsnittet för Svealandslänen och Gävleborg som ligger på 21 invånare/km2 och Sverige med 23 invånare/km2, se Tabell 1 nedan för mer ingående invånarantal för Dalarnas kommuner. Tabell 1 Areal och invånarantal i Dalarna Källa: Länsstyrelsen Dalarna. 6

8 Under 2000-talet har länets befolkning varit relativt stabil och legat kring invånare. Dalarna erfar just nu flera positiva befolkningstrender, dels ökar befolkningen i Falun-Borlängeregionen och dels i Siljansbygden. Dessutom har Dalakommunerna med få undantag ett positivt flyttnetto. En utmaning för länet är att stimulera befolkningsutvecklingen i glesbygdskommunerna för att säkerställa kompetensförsörjning, viktiga servicefunktioner och skatteunderlag. Figur 2: Befolkningsutveckling Källa: SCB, De flesta av länets kommuner uppvisar positiva flyttnetton och sammantaget visar födelsenettot och flyttnettot i länet på en total positiv befolkningsförändring under de senaste åren. Framförallt är det länets större städer som visar på den största befolkningsutvecklingen. Åldersgrupperna 0-19 år samt 65+ utgör 22 % vardera i befolkningsstrukturen, vilket gör att den arbetande basen mellan år utgör 56 % av den totala dalabefolkningen. 2.2 NÄRINGSLIVET OCH DESS TRANSPORTBEHOV Dalarna är ett ekonomiskt starkt område. Bruttoregionalprodukten per sysselsatt invånare är den tredje högsta av Sveriges 21 län. Antalet nystartade företag per 1000 invånare är bland Svealandslänen högst i Uppsala, följt av Dalarna. Dalarna har ett diversifierat näringsliv som domineras av skogsbruk, tillverkningsindustri och turism. Länet är Sveriges fjärde största exportlän med ca 38 mdr i exportvärde (2010) där stål- och metallindustrin samt pappers- och trävaruindustri är dominerande inslag. Länet har sedan långt tillbaka många sysselsatta inom basindustrin, vilken i huvudsak är lokaliserad i Avesta, Hedemora, Borlänge, Ludvika, Smedjebacken och Mora, där industrin är högt teknikutvecklad och i hög grad automatiserad. Dalarnas basindustri befinner sig i ett expansivt skede med stora kapitalsatsningar och stora investeringar i ökad produktionskapacitet. Tillväxten inom industrin är även störst i de ovan nämnda kommunerna. 7

9 Den tunga industrin genererar en stor andel godstransporter. En hög andel transporteras idag på järnväg, exempelvis har 25 % av Sveriges alla godstransporter med järnväg Dalarna som mål eller passerar genom länet. Det råder dock kapacitetsbrist i järnvägsnätet idag. Borlänge har t ex järnväg åt fem håll, men endast enkelspår i alla riktningar. I nuläget väljer flera företag i Dalarna bort järnvägen för sina transporter pga. för låg tillförlitlighet/kapacitet trots att det finns företag som är mycket väl lämpade att nyttja järnvägen för sina transporter. Energieffektiva och driftssäkra järnvägstransporter är en förutsättning för Dalarnas industriers överlevnad samt för kollektivtrafikens utveckling. För att bevara industrins konkurrenskraft, skapa möjligheter för människor att bo och arbeta på olika ställen i regionen och samtidigt verka för ett resurseffektivt energisystem är det en förutsättning med stora satsningar för att få ett fungerande järnvägsnät med en utbyggd kapacitet. Falun Borlänge-regionen utgör en stark arbetsmarknad för de omkringliggande kommunerna. Arbetspendlingen ger en ökad tillgänglighet till arbetsplatser lokaliserade utanför bostadskommunen vilket kan väga upp en svag utveckling i den lokala arbetsmarknaden. Arbetspendling kan även förbättra möjligheten att kombinera ett attraktivt boende med ett attraktivt arbete. Syskonstäderna Falun och Borlänge har vuxit fram som ett handels- och administrativt centrum i länet, vilken ytterligare befästs med den planerade IKEA-etableringen i Borlänge. Städerna tillsammans tjänar även som viktiga transportknutpunkter i länet. Med den diversifiering som råder i näringslivet i länet är det fortsatt viktigt att näringslivets specialisering kvarstår för att utgöra konkurrenskraft i förhållande till omvärlden. Förvärvsfrekvensen för män i länet ligger över riksgenomsnittet och är högst i läns- och utbildningscentra eftersom dessa centra har de mest fullständiga arbetsmarknaderna. Även på kommunnivå ligger de flesta kommunerna i Dalarna över riksgenomsnitt när det gäller mäns förvärvsfrekvens. Andelen förvärvsarbetande kvinnor ligger också över riksgenomsnittet, emellertid gäller inte detta för heltidstjänster. På kommunnivå varierar förvärvsfrekvensen betydligt och är som högst i länsoch utbildningscentra där arbetsplatser som sedvanligt sysselsätter många kvinnor är koncentrerade till 8

10 vårdinrättningar, hotell och handel. Näringslivsstrukturen och möjligheterna till förvärvsarbete varierar betydligt mellan olika kommuner i Dalarna, vilket framhåller vikten av behovet av tillfredställande kommunikationer mellan de lokala arbetsmarknaderna. Detta för att säkerställa att både män och kvinnor kan ta del av arbeten enligt deras preferenser och kompetens inom skäligt avstånd från bostaden. Framtidens arbetsliv stäl ler nya krav på kollektivtrafiken bl a genom att framtidens arbetspendlare reser längre och på spridda tider. De lokala arbetsmarknaderna i Dalarna definieras idag av SCB enligt följande: Vansbro Malung - Sälen Mora Orsa - Älvdalen Borlänge Falun Gagnef Säter - Rättvik- Leksand Avesta- Hedemora (Fagersta) Ludvika - Smedjebacken (-Ljusnarsberg) Emellertid ser de lokala arbetsmarknaderna olika ut för män och kvinnor eftersom kvinnor i regel inte pendlar i samma grad som män. Små arbetsmarknadsregioner är särskilt sårbara vid strukturomvandlingar eller andra förändringar i näringslivet såsom nedläggningar av större arbetsplatser vilket på både kort och lång sikt kan förändra vardagsresandet i Dalarna varför det är angeläget att skapa större arbetsmarknadsregioner genom en ökad arbetspendling. 4 % respektive 5 % av Dalarnas arbetsföra invånare pendlar in respektive ut från länet. Samtliga län i Svealand (inkl. Gävleborg) har fler utpendlare än inpendlare. Andelen invånare som har sin arbetsplats i det egna länet är störst i Dalarna vid en jämförelse mellan nämnda län. Nedan visas ackumulerade arbetspendlingsflöden för olika delar av Dalarna. 9

11 Figur 4 Ackumulerade arbetspendlingsflöden mellan Leksand, Mockfjärd, Borlänge, Falun, Säter Källa: TIB/SCB. Figur 5 Ackumulerade arbetspendlingsflöden mellan Säter, Hedemora, Avesta, Sala Källa: TIB/SCB. 10

12 Figur 6 Ackumulerade arbetspendlingsflöden Mora, Rättvik, Leksand Källa: TIB/SCB. Figur 7 Ackumulerade arbetspendlingsflöden Vansbro, Mockfjärd Källa: TIB/SCB. 11

13 Figur 8 Ackumulerade arbetspendlingsflöden Malung, Vansbro Källa: TIB/SCB. Figur 9 Ackumulerade arbetspendlingsflöden Ludvika, Grängesberg och Kopparberg Källa: TIB/SCB. 12

14 Figur 10 Ackumulerade arbetspendlingsflöden Ludvika, Smedjebacken, Fagersta Källa: TIB/SCB. Pendlingen är mest omfattande i de centrala delarna av länet och särskilt utefter Dalabanan/Siljansbanan där antalet pendlare överstiger Delsträckan Falun-Borlänge sticker ut där drygt pendlare byter stad varje dag i samband med sitt arbete. I länets södra del finns en omfattande pendling mellan Ludvika och Smedjebacken och även vidare mot Fagersta. En relativt omfattande pendling sker även mellan Falun-Hofors och Falun-Gävle. I Västerdalarna är pendlingen mer begränsad och den pendling som finns sker i första hand inom respektive kommun. Från Björbo och österut ökar dock pendlingen mot Borlänge. 2.3 BESÖKSNÄRINGEN OCH DESS TRANSPORTBEHOV Besöksnäringen är en växande industri i Dalarna och länet är Sveriges fjärde största besöksdestination samt ledande turistlän bortsett från de tre storstadsregionerna. Dagens ca 11 miljoner övernattningar i Dalarna motsvarar 3,2 miljoner besökare. Övernattande och besökande gäster i Dalarna omsatte 2010 drygt 5,1 miljarder kronor och detta gav upphov till sysselsättning för personer. Mellan 2000 och 2010 ökade logiomsättningen i Dalarna med 108 %. Enligt en prognos på planerade investeringar kommer företagen inom besöksnäringen att investera tio miljarder fram till år I planerna ligger byggnation av nya bäddar, vilka kan skapa gästnätter, ge ökad omsättning på 2,2 miljarder kronor, vilket motsvarar ca nya arbetstillfällen. 13

15 Sälen, Idre- och Grövelsjöfjällen är norra Europas största vinterturismområde. Under högsäsong rör sig varje vecka drygt besökare i området vilket innebär att Malung-Sälen och Älvdalens kommuner ökar sin befolkning betydligt under vintersäsongen. Även Siljansbygden har en betydande turism och det finns ett organiserat turismsamarbete mellan kommunerna över den svensk-norska gränsen. Sommarturismen är mest omfattande i Siljansbygden men är även under stark utveckling i Dalafjällen. I Dalarna arrangeras också stora arrangemang inom idrott och kultur som t ex Vasaloppsveckan i Sälen/ Mora, Vansbrosimningen, Svenska Skidspelen och stundande skid-vm 2015 i Falun, Dansbandsveckan i Malung, Rättviks Classic Car Week, Peace & Love i Borlänge, Avesta Art och nationalscenen Dalhalla i Rättvik. Besöksnäringen i Dalarna har historiskt sett alltid varit betydande för länet, idag förmodligen i högre grad än tidigare genom att näringen är en viktig förutsättning för sysselsättning och regional utveckling i områden där antalet andra arbetstillfällen är få eller saknas. Att Dalarna kan behålla och utveckla sin attraktivitet är av intresse för alla som bor och verkar i regionen och en självklarhet för länets invånare. Av dagens totala resande till Dalarna är ca 30 % fritidsresor. Näst intill 90 % av dessa besökare kommer till sitt besöksmål i Dalarna med bil medan drygt 8 % tar bussen. Tåget har en låg andel på 1,5 % och flyget står för 0,4 %. Resornas kollektivtrafikandel står i och med detta för mindre än 10 % av samtliga resor. Turismnäringens planerade investeringar får därmed stor betydelse för belastningen på vägnätet, eftersom biltrafiken under turismsäsong är mycket omfat- 14

16 tande och det saknas järnvägsförbindelser till fjällen. De expansionsplaner som redovisats innebär ca bilar ytterligare per år. Vinterperioden bedöms få den största ökningen med drygt bilar. Det kan således konstateras att en växande besöksnäring medför ett kraftigt ökat transportarbete, dock med säsongsvariation. Behovet av att öka tillgängligheten i form av kollektivtrafiklösningar inom och mellan turismorterna ökar även under säsong. För personalen i turismanläggningarna är tillgängligheten via dagspendling betydelsefull. 2.4 INVÅNARNAS TRANSPORTBEHOV TILL UTBILDNING En tredjedel av Dalarnas totala resande utgörs av skolresor, dvs resor som genomförs i linjetrafik av grundskole- och gymnasieelever. Varje kommun har sitt eget skolskjutsreglemente, utifrån en ram utarbetad av Region Dalarna, med de regler som gäller för att man ska vara berättigad till skolskjuts eller skolkort för resor i linjetrafiken. Skolkorten utfärdas av Dalatrafik och delas ut av respektive skola. Skolkorten kan även förses med tågmärke, vilket berättigar till resor med Tåg i Bergslagen och SJ till och från skolan och resor får ske på den sträcka som framgår av tågmärket. Elever som måste resa med tåg utanför länet (t ex Fagersta eller Kopparberg) behöver ett pendlarkort som köps direkt från operatören. Den moderna skolan innebär allt fler fria skolval och fria tider i stort sett genom alla stadier. Framför allt inom gymnasieskolan kommer detta att medföra en ökad grad av pendling till de studieorter som erbjuder de program som eleverna önskar studera. Allt fler yrkeshögskoleutbildningar finns och planeras 15

17 även på flera orter i länet, vilket ställer krav på pendlingsmöjligheter. Antalet skolelever minskar dock på grund av minskande barnkullar vilket påverkar kollektivtrafikutbudet och därmed också tillgången till kollektivtrafik för övriga grupper i samhället. Det är således viktigt med flexibilitet även i organisation och planering av kollektivtrafiken för att klara sådana omställningar. I länet finns Högskolan Dalarna med campus i Borlänge och Falun. Under 2010 studerade drygt unika personer på Högskolan Dalarna endera på campus eller på distans. Högskolan Dalarna har starkt bidragit till en kraftig ökning av utbudet av högre utbildning i länet. Boende i länet har även möjlighet att dagspendla med tåg till bland annat Högskolan i Gävle, Örebro och Uppsala universitet för att ta del av ett rikt och varierat utbildningsutbud. Dock finns det ett behov av att förbättra tillgängligheten och öka kapaciteten på järnvägsnätet för att uppnå bättre kopplingar mellan länet och universitetsstäderna. De nya högskolestudenterna från Dalarna visar på en stor spridning när det handlar om var de börjar studera. 30 % börjar studera på Högskolan Dalarna och 10 % studerar vid Högskolan i Gävle och på Örebro universitet. Resterande 60 % av studenterna är spridda på övriga lärosäten. Detta visar att goda kommunikationer till universitets- och högskoleorter är viktiga att prioritera. 16

18 2.5 INVÅNARNAS TRANSPORTBEHOV TILL HÖGSPECIALI- SERAD VÅRD UTANFÖR DALARNA Patienter som, efter utfärdande av specialistremiss, kallas till högspecialiserad vård och behandling utanför hemlandstinget får ersättning för resa till och från vården med billigaste möjliga färdmedel och med hänsyn till personens medicinska, fysiska och psykiska hälsotillstånd. Särskilda regler gäller vid så kallad valfrihetsvård. Vid sjukresor till och från Gävle samt Örebro sker resorna i huvudsak med Tåg i Bergslagen. Sjukresor till och från Uppsala/Stockholm sker i huvudsak med landstingets sjukreselinje. Om det medicinska behovet kräver annat färdsätt t.ex. taxi/specialfordon måste detta intygas av remitterande vårdenhet i Landstinget Dalarna. En indikation på hur många som har rätt till ersättning för sjukresa och som använder sig av denna rätt kan ges av antalet sjukbesök i länet i relation till antalet sjukresor. Antalet utförda sjukresor i relation till antalet vårdbesök ger en indikation om att cirka 9 % utnyttjar denna rätt. 2.6 INVÅNARNAS BILANVÄNDNING Läns- och utbildningscentra har av tradition ett väl utvecklat kollektivtrafikutbud som håller nere behovet av bilanvändning genom att skapa god tillgänglighet under dagtid. För de mer glesbefolkade delarna av Dalarna är emellertid bilberoendet stort. Dalarna har fler fordon och längre körsträcka per innevånare än riket som helhet. Under 2010 var bilinnehavet 542 fordon per 1000 invånare i Dalarna jämfört med riksgenomsnittet som var 461 fordon. De flesta kommuninvånare i Dalarna har körsträckor som väsentligt överskrider riksgenomsnittet, flera av Sveriges biltätaste kommuner är även belägna i Dalarna. Den genomsnittliga körsträckan med bil per person i Dalarna låg 2010 på 758 mil per person jämfört med 694 mil för riket. 2.7 ATT RESA TILL OCH FRÅN DALARNA Som resenär kan man resa till och från Dalarna på många olika sätt. Upphandlad busstrafik över länsgränserna omfattar följande sträckor: Falun Hofors Gävle Mora Sveg Östersund Mora Furudal Edsbyn Falun Enviken Edsbyn Ludvika Smedjebacken Fagersta Avesta/Krylbo Fagersta/Norberg Malung Torsby Masexpressen trafikerar sträckan Dalarna - Stockholm på alla dagar utom tisdag och onsdag. Swebus Express kör trafik till/från Stockholm, Karlstad, 17

19 Örebro och söderut samt trafikerar även vissa sträckor inom länet. Go By Bus trafikerar sträckan Stockholm Ludvika. Med Fjällexpressen kan man resa från bl a Danmark, Skåne, Halland, Göteborg till Sälen, Orsa Grönklitt, Idre och Grövelsjön. Från Stockholm och Uppsala går det att resa till Bjursås samt till Sälen, Idre och Grövelsjön. Dessa fyra trafikföretag bedriver kollektivtrafik på rent kommersiella villkor. Utöver dessa bedrivs även ren beställningstrafik. Dalarna har direkta järnvägsförbindelser med Örebro, Västerås och Gävle genom tågsystemet Tåg i Bergslagen AB. Kommersiell tågtrafik bedrivs av Tågåkeriet i Bergslagen AB (TÅGAB) som trafikerar sträckan Falun Göteborg på båda sidor om Vänern samt av SJ som trafikerar sträckan Mora respektive Falun till Stockholm. I Dalarna finns två flygplatser med reguljärtrafik, Dala Airport i Borlänge och Mora-Siljan Flygplats i Mora. Inrikes flygrutter är: Borlänge Göteborg/Landvetter (Direktflyg) Borlänge Malmö/Sturup (Direktflyg) Mora Stockholm/Arlanda (Avies) Mora Ängelholm (Kullaflyg) Mora Visby (Gotlandsflyg) Från hösten 2012 trafikerar Direktflyg även Borlänge - Oslo Gardemoen. Från Borlänge går också under året chartertrafik till Gran Canaria, Kreta, Antalya, Rhodos och Thailand. Det finns planer på att bygga ut Sälen-Trysil flygplats, vilken bedöms ha goda möjligheter att locka mellaneuropéer, balter och ryssar till fjällområdet. 18

20 De stora trafikflödena genom Dalarna är främst längs riksvägarna 50 och 70, särskilt i länscentrum Falun-Borlänge och Mora med trafikflöden på fordon per dygn. Trafikflödet är tidvis intensivt även på Europaväg 16/riksväg 71 till Sälen med fordon per dygn i veckohelgerna under vintersäsongen. Vid mätning på riksväg 45 vid rastplatsen Lisskogsåsen ligger trafikflödet på 1300 fordon i genomsnitt sett över hela året. Under veckohelgerna passerar dock ca fordon under vintersäsongen samt ca fordon under sommarsäsongen, vilket kan ses som maxvärden vad gäller trafikflödet. 2.8 KOLLEKTIVTRAFIKEN I DALARNA I den upphandlade busstrafiken i Dalarna görs nästan resor om dagen vilket utgör knappt 13 miljoner resor varje år (under en dag med besvärliga vinterförhållanden görs i snitt resor). Trafiken bedrivs med ett 80-tal landsbygdslinjer och ett 40-tal tätortslinjer via totalt hållplatser. Bussresandet har varierat något under de senaste 10 åren från 13,7 miljoner resor år 2000 till 12,9 miljoner resor år Figur 11 Antal bussresor (miljoner) Källa: Dalatrafik Resandet ökar främst i tätortstrafiken. Några stora trafikomläggningar på senare tid som bör nämnas är Falun 2005 och Borlänge in fördes även 10-minuterstrafik mellan Falun och Borlänge. Det enskilt största framgångsreceptet för den posi tiva resandeutvecklingen har varit den förtätade och regelbundna linjetrafiken med buss. Resandet har legat relativt stabilt de senaste åren. Ökningen i resandet 2011 består framför allt av en ökning av konsumentresorna, dvs. betalande resenärer. Skolkortsresandet har legat relativt stabilt de senaste tio åren. 19

21 Figur 12 Resandeutveckling, perioden fördelat på konsumentresor och skolkortsresor. Källa: Dalatrafik var kollektivtrafikens marknadsandel i Dalarna 9,29 % och det kan konstateras att marknadsandelen har minskat vid jämförelse med 2010 (9,77 %). Trots en resandeökning för 2011 minskar marknadsandelen, vilket ytterligare förstärker bilden av att invånarna i Dalarna har ett för riket högt bilinnehav samt att insatser behöver göras på olika sätt för att påverka och förändra invånarnas resvanor för att nå den uppsatta målbilden i kapitel 4. Figur 13: Kollektivtrafikens respektive privata motoriserade resors marknadsandel, Källa: Uttag ur kollektivtrafikbarometern, 2012 Marknadsandelarna på de olika stråken ligger mellan 7-16 %. Andelen är dock högst i stråken Grängesberg Ludvika Borlänge - Falun. Här finns också det klart bästa trafikutbudet. Delsträckan Falun - Borlänge har enligt ungefärliga beräkningar en marknadsandel på ca 20 %. 20

22 Figur 14 Marknadsandel per stråk. Källa: Tågpendling i Dalarna, TFK Borlänge Kollektivtrafiknätet är relativt väl utvecklat efter de större trafikstråken i Dalarna. De regionala busslinjerna täcker upp en stor del av det allmänna vägnätet och de större tätorterna. Eftersom Dalarna är ett vidsträckt län är vissa regionala busslinjer långa och har lång restid. Även om kollektivtrafiknätet är väl utvecklat efter de större trafikstråken är turtätheten på vissa busslinjer låg, i synnerhet på busslinjer med lågt resandeunderlag där kollektivtrafiken endast finns till för att tillgodose skolungdomars behov av resor till skolan. Behovet av täta turer bedöms där som mindre. För att studera trafikutbudet mer detaljerat i form av linjedragningar i länet samt fakta i form av bl a antal påstigande, antal turer och kostnadstäckning, se bilaga 1 och bilaga 2. Utöver busstrafiken kör Tåg i Bergslagen (TiB) regional och interregional tågtrafik i Dalarnas län, Örebro län, Västmanlands län och Gävleborgs län. Det gemensamma bolaget Tåg i Bergslagen bildades i juni 2001 av de fyra länen. Arbete pågår ständigt med att utveckla den framtida regionala tågtrafiken och planering sker i hög grad utifrån den utred ning om tågpendling i Dalarna som Region Dalarna genomförde Före TiB:s trafikstart år 2000 genomfördes totalt ca 1 miljon tågresor, vilket kan jämföras med 3 miljoner som är beräknat resande för Under 2011 genomfördes resor på Tåg i Bergslagen med periodkort, vilket är en ökning med resor jämfört med Kortresande i Dalarna utgjordes under 2011 av vanliga länskortsresor och skolkortsresor. 21

23 Figur 15 Tåg i Bergslagens linjenät. Källa: med redigering genomfördes resor på SJ:s tåg med periodkort, vilket är en minskning med resor från föregående år. Flera utredningar visar att det idag råder kapacitetsbrist på Dalarnas järnvägsnät som förhindrar ökad turtäthet utan att vissa åtgärder genomförs. Detta pga att persontågtrafiken samsas med godstågtrafiken om tillgången till spårutrymme. Det finns ett behov av att förbättra detta och även minska ned restiden på en del sträckor för att i större utsträckning möjliggöra konkurrens gentemot bilresandet. Som tidigare nämnts arbetar kollektivtrafikmyndigheten och TiB utifrån den genomförda tågpendlarutredningen 2008 och det kan konstateras att det fortfarande finns åtgärder som ännu inte tillgodosetts. Den särskilda kollektivtrafiken, som omfattar färdtjänst, riksfärdtjänst, omsorgsresor, sjukresor, skol- och sär skoleskjutsar, resor till och från korttidsboende och kommunresor, d.v.s. resor som kräver särskilt tillstånd samt kompletteringstrafik, har utvecklats mer och mer i hela länet. Sedan trafikstarten den 1 juli 2007 har all särskild kollektivtrafik i Dalarnas län samordnats i Dalatrafiks regi via länets gemensamma beställningscentral, BC Dalarna. På årsbasis hanteras ca resebeställningar i systemet. Trafiken kan vara anropsstyrd eller linjebunden och utförs yrkesmässigt med personbilar eller specialfordon. Den pågående planeringen för upphandling av ny trafik med trafikstart 2014 syftar till att integrera särskild och allmän kollektivtrafik till ett gemensamt kollektivtrafiksystem och öppna upp den särskilda kollektivtrafiken för alla resenärer. 22

Upphandling av kollektivtrafik i Dalarnas län

Upphandling av kollektivtrafik i Dalarnas län Upphandling av kollektivtrafik i Dalarnas län Upphandling 2014 - Bemanningsplan Uppdragsgivare: Region Dalarna Styrgrupp: Projektledare: Projektsekreterare: Dalatrafiks ledningsgrupp Peter Holmberg Lena

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR DALARNAS LÄN 2015 2019

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR DALARNAS LÄN 2015 2019 REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR DALARNAS LÄN 2015 2019 Helena Hanno Enochsson 2014 Regional kollektivtrafikmyndighet Regionalt trafikförsörjningsprogram för Dalarna 2015-2019 Diarienummer: RD 2013/240

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Amelie Sahlin 023-77 70 08 amelie.sahlin@regiondalarna.se Datum 2014-09-01 Direktionen Diarienummer RD 2014/124 Fördelning av kostnaderna för den allmänna kollektivtrafiken

Läs mer

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare:

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare: Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00 Deltagare: Leif Nilsson, ordf. Region Dalarna Claes Annerstedt, VD Dalatrafik Bengt Benjaminsson, Trafikchef Dalatrafik Bakgrund: Idag den 9 februari presenterar

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SÖRMLANDS REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling Ska bytas ut mot högupplöst

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång

Läs mer

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland på landsbygden i Västra Götaland Martin Elofsson, regionutvecklare sekretariatet Landsbygdsarbetet Målet: Sammanhållen region 1. Utredning Syfte, minsta utbud Långsiktigt ansvar 2. Projekt anropsstyrd

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 1(115) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 2(115) Innehållsförteckning 1 Regionala stråk... 3 1.1 Finspång-Linköping... 3 1.2 Finspång-Norrköping...

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

Ulla Sahlström 2013. Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst

Ulla Sahlström 2013. Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst Ulla Sahlström 2013 Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst Innehållsförteckning Begrepp och avgränsningar 1 Den regionala kollektivtrafikmyndigheten 1 Den allmänna kollektivtrafiken

Läs mer

Jönköpings Länstrafik

Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik AB bildades 1980. 1 januari 2012 - en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län - Jönköpings Länstrafik. Landstinget är den nya kollektivtrafikmyndigheten.

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skoltrafik i andra län

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skoltrafik i andra län Utredning av skoltrafik i Uppsala län Slutrapport Bilaga 18 Skoltrafik i andra län KTN2013-0050 Kollektivtrafikförvaltningen UL December 2013 1 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Dalarnas län... 3 2.1 Skolskjuts...

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Remiss - Regionalt trafikförsörjningsprogram för Värmlands län 2014-2018

Remiss - Regionalt trafikförsörjningsprogram för Värmlands län 2014-2018 Dnr KS-2012-712 sid 1 (8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum Remissvar 2013-01-11 Peter Thörn, 054-540 10 31 peter.thorn@karlstad.se Region Värmland Remiss - Regionalt trafikförsörjningsprogram för

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

reviderad 2015-02-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt

reviderad 2015-02-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt reviderad 2015-02-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt AB Dalatrafik ansvarar, på uppdrag av Landstinget Dalarna, för frågor om regler för sjukresor. Dalatrafik handlägger

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen!

17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen! 17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen! Så här blir det Det var över 30 år sedan sist. Nu är det äntligen dags för en ny busstrafik i hela Dalarna, anpassad efter hur resbehovet ser ut idag.

Läs mer

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden Hans Weinehall SvTF Taxibranschen Taxi finns överallt 15 900 fordon & fler än 25 000 årsarbeten i landet (uppåt 40 000 av och till) I Norrbotten: Drygt

Läs mer

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Identitet 2013-01-11 TN 1210-0201 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NI Yttrande över motion 2012:21 om försök

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Fjällpaketet: transporter etapp 1

Fjällpaketet: transporter etapp 1 Fjällpaketet: transporter etapp 1 Resandet till o från! Jarl Hammarqvist Susanne Karlsson Johan Bauer Fjällnäringen i Dalarna behöver och vill utvecklas Finns det brister i transportsystemet idag och framgent

Läs mer

Jönköpings Länstrafik - JLT

Jönköpings Länstrafik - JLT Jönköpings Länstrafik - JLT JLT är en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län Landstinget är kollektivtrafikmyndighet skatteväxlat kollektivtrafiken 2012 (34öre) skatteväxlat färdtjänsthandläggning,

Läs mer

Vårt remissvar utgår från dokumentet Framtidens transportsystem underlag i arbetet med en ny regional utvecklingsplan

Vårt remissvar utgår från dokumentet Framtidens transportsystem underlag i arbetet med en ny regional utvecklingsplan 2008-11-28 Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Remissvar RUFS 2010 framtida transportsystem Resenärsforum är en nationell konsumentorganisation för kollektivtrafikresenärer. Organisationen

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

reviderad 2013-01-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt

reviderad 2013-01-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt reviderad 2013-01-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt AB Dalatrafik ansvarar på uppdrag av Landstinget Dalarna, för frågor om regler för sjukresor, handlägger ansökningar

Läs mer

Länstrafiken Sörmland - för oss som är på väg

Länstrafiken Sörmland - för oss som är på väg Länstrafiken Sörmland - för oss som är på väg Länstrafiken Sörmland för oss Nyköpings bussterminal - en mötespunkt. I Sörmland finns något för alla Sörmland är ett fantastiskt landskap fullt av slott,

Läs mer

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter AB Stelacon 2012-11-21 Agenda Stelacons uppdrag Måluppfyllelse med försöket Samhällsekonomiska effekter

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR UP AP PD RI ATE L 20 RAD 15 TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR KARLSTADS KOMMUN Tillväxtstrategin beskriver hur Karlstads kommun ska arbeta för att Karlstad ska vara en attraktiv stad som växer. Den

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt Upphandling Trafik 2016 2014-10-22

Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt Upphandling Trafik 2016 2014-10-22 Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt Upphandling Trafik 2016 2014-10-22 2014-10-22 Innehållsförteckning Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt... 3 1. Allmänt... 3 2. Beskrivning av

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 Beslutsversion 1(36) ) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 Beslutsversion 2(36) ) Förord I din hand håller du det första regionala trafikförsörjningsprogrammet (RTP) för Östergötland.

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN BUDGET 2008 MED PLAN FÖR 2009-2011

KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN BUDGET 2008 MED PLAN FÖR 2009-2011 225 KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN BUDGET 2008 MED PLAN FÖR 2009-2011 Inledning/Sammanfattning Kollektivtrafiknämnden ansvarar för samhällsbetalda resor inom verksamhetsområdena allmän kollektivtrafik, skolskjutsar

Läs mer

Plan. Kollektivtrafikplan 2015-2017 KS14-348 501. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Plan. Kollektivtrafikplan 2015-2017 KS14-348 501. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-348 501 Kollektivtrafikplan 2015-2017 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Upprättad 2014-11-11 Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 93 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Länshandikapprådet Sammanträdesdatum Paragrafer Sida 2012-09-19 21-28 1 (10)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Länshandikapprådet Sammanträdesdatum Paragrafer Sida 2012-09-19 21-28 1 (10) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Sida 2012-09-19 21-28 1 (10) Plats och tid Landstingshuset, Falun, kl 13.30 16.10 Ordinarie ledamöter Sören Bertilsson, ordf, landstinget Kjell Persson

Läs mer

Yttranden trafikförsörjningsprogrammen 2012-05-30

Yttranden trafikförsörjningsprogrammen 2012-05-30 ur funktion inutilisable unbenutzbar unserviceable Yttranden trafikförsörjningsprogrammen 2012-05-30 Föreningen TIM-pendlares yttrande om Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik - Västmanlands län

Läs mer

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE 1. Beskrivning av ärendet Näringsdepartementet har lagt fram ett erbjudande för Samverkansorganen i Värmlands, Dalarnas och Jämtlands

Läs mer

1 (5) Kollektivtrafikmyndigheten Dokumentnamn Skapat datum Diarienummer Delårsrapport januari-april 2013 Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Dok.nr. Version Kollektivtrafiknämnden Stefan Öhlander Delårsrapport

Läs mer

Trafikplan. Robertsfors Kommun 2013-2016

Trafikplan. Robertsfors Kommun 2013-2016 Trafikplan Robertsfors Kommun 2013-2016 Innehåll 1 NULÄGESBESKRIVNING 1 1.1 KOLLEKTIVTRAFIKENS ORGANISATION I LÄNET... 1 1.2 BEFOLKNING OCH RESANDEUNDERLAG... 1 1.3 TRAFIKNÄT... 3 1.1 RINGBILSTRAFIK...

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram. Blekinge 2012-2015

Regionalt trafikförsörjningsprogram. Blekinge 2012-2015 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2012-2015 7 Närtrafiken Regionalt trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2012-2015 Diarienummer: 503-156-2012 Beslutad av regionstyrelsen 2012-11-07 91

Läs mer

Bestämmelser Tillstånd för färdtjänst beskrivs i Lag om färdtjänst (1997:736) enligt följande paragrafer:

Bestämmelser Tillstånd för färdtjänst beskrivs i Lag om färdtjänst (1997:736) enligt följande paragrafer: 1(7) Förvaltningsnamn Avsändare Regelverk för färdtjänst Färdtjänst Allmänt Färdtjänst är en kompletterande kollektiv transportform till de allmänna kommunikationerna. Val av fordon eller transportform

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 Beslutsversion 1(37) 2012-05-29 REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 Beslutsversion 2(37) 2012-05-29 Förord I din hand håller du förslaget till regionalt trafikförsörjningsprogram

Läs mer

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län JLT Serviceresor - kort bakgrund 2002 - start för samordning av färdtjänst- och sjukresor

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Överenskommelse avseende behörighet för RKTM Sörmland att fatta beslut om allmän trafikplikt gällande busstrafik i Stockholms län

Överenskommelse avseende behörighet för RKTM Sörmland att fatta beslut om allmän trafikplikt gällande busstrafik i Stockholms län 1(2) Strategisk utveckling Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-24 Trafiknämnden 2014-05-13, punkt 7 Diarienummer SL 2014-0819 Infosäk. klass K1 (Öppen) Överenskommelse

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting

Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges Kommuner och Landsting Infrastruktur och trafik Kollektivtrafik Sara Rhudin Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges största arbetsgivarorganisation. Intresseorganisation

Läs mer

Tågpendling i Dalarna

Tågpendling i Dalarna Slutrapport 2008-11-10 Tågpendling i Dalarna Förutsättningar och förslag till trafikupplägg Oskar Jonsson Yvonne Wärnfeldt Anna-Lena Elmquist E-post: info@tfk.se Internet: www.tfk.se 2 Förord TFK, Transportforskningsgruppen

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Kristinehamn upptäck kollektivtrafiken

Kristinehamn upptäck kollektivtrafiken Kristinehamn upptäck kollektivtrafiken Prova att åka kollektivt! Visste du att Kristinehamn har en bra tätortstrafik och goda pendlingsmöjligheter med både buss och tåg? Upptäck kollektivtrafiken i Kristinehamns

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör Mål och riktlinjer Ny bebyggelse ska lokaliseras så att kollektivtrafik och cykling främjas. Kommunen ska arbeta för att öka trafiksäkerheten med inriktning mot att nå nollvisionen. Ett sätt är att genomföra

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Kjell Friman. Näringslivskontoret Borlänge kommun

Kjell Friman. Näringslivskontoret Borlänge kommun Kjell Friman Näringslivskontoret Borlänge kommun Näringslivskontoret Näringslivskontoret ansvarar för etableringar och utveckling av kommunens fyra profilområden Transport och kommunikationer Handel Materialteknik

Läs mer

Remissvar förslag till Trafikförsörjningsprogram 2014-2018

Remissvar förslag till Trafikförsörjningsprogram 2014-2018 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Conny Wolbe,0550-88103 conny.wolbe@kristinehamn.se Datum 2013-01-13 Ks/2012:277 013 Trafikfrågor Remissvar förslag till Trafikförsörjningsprogram

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151

Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151 2012-05-30 1(6 Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151 Färdtjänst Inledning Färdtjänst är ett komplement till och en del av den allmänna kollektivtrafiken.

Läs mer

Idé och tanke från Anders Ahlgren. Krav från Visit Falun Borlänge AB - Vill näringen? - Varumärkesundersökning. - Hedemora och Avesta med!

Idé och tanke från Anders Ahlgren. Krav från Visit Falun Borlänge AB - Vill näringen? - Varumärkesundersökning. - Hedemora och Avesta med! Samordning av utvecklingen av besöksnäringen inom Södra Dalarna Gagnef, Falun, Borlänge, Säter, Hedemora, Ludvika, Avesta och Smedjebacken Idé och tanke från Anders Ahlgren Krav från Visit Falun Borlänge

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

AVTAL OM ANSVAR FÖR DEN REGIONALA KOLLEKTIVTRAFI- KEN I VÄRMLANDS LÄN

AVTAL OM ANSVAR FÖR DEN REGIONALA KOLLEKTIVTRAFI- KEN I VÄRMLANDS LÄN AVTAL OM ANSVAR FÖR DEN REGIONALA KOLLEKTIVTRAFI- KEN I VÄRMLANDS LÄN Detta avtal ersätter hittillsvarande konsoitialavtal mellan Landstinget i Värmland och länets kommuner, nedan parterna, om den kollektiva

Läs mer

VEM ÄR STUDENTEN? Akademin Utbildning, hälsa och samhälle Omvårdnad Högskolan Dalarna. Sammanfattning 1. Antagning till sjuksköterskeprogrammet

VEM ÄR STUDENTEN? Akademin Utbildning, hälsa och samhälle Omvårdnad Högskolan Dalarna. Sammanfattning 1. Antagning till sjuksköterskeprogrammet Akademin Utbildning, hälsa och samhälle Omvdnad Högskolan Dalarna VEM ÄR STUDENTEN? Innehåll S A M M A NFAT T N I N G Sammanfattning 1 Antagning till sjuksköterskeprogrammet Var bor studenterna? 2 Studieavbrott

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Nuläge, brister och behov

Nuläge, brister och behov Nuläge, brister och behov Åtgärdsvalsstudie ABB-industriområde och Väsmanstrand 2014-10-15 Nuläge 2046 Antal fordon per veckodygn inom området se karta in i området, ut från området, totalt. Mätningarna

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

INVESTERA I DALARNA MORA BORLÄNGE FALUN

INVESTERA I DALARNA MORA BORLÄNGE FALUN INVESTERA I DALARNA MORA BORLÄNGE FALUN DALARNA DALARNA sträcker sig från fjällen kring Grövelsjön i norr ner till Dalälvslandskapet och den bördiga jorden i söder. Från vildmark och skidorter i väster

Läs mer

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov?

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Har kollektivtrafikbranschen ett ensidigt angreppssätt? Torbjörn Eriksson & Mats Johansson Urbanet AB Strukturer ANDELAR/ RESANDE/ NÖJDHET 24

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum LULEÅ KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Version 1 (5) Projektdirektiv för Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum Bakgrund Resecentrums betydelse som en attraktiv punkt i staden Resecentrum i modern

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

0DUNQDGVNRPPXQLNDWLRQ

0DUNQDGVNRPPXQLNDWLRQ VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 MARKNADSKOMMUNIKATION Svår men spännande utmaning att särskilja sig 6 MARKNADSKOMMUNIKATION PR-arbete för relationer, reaktioner och rykten PR HANDLAR

Läs mer