Erfarenheter från de olika skolområdena

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Erfarenheter från de olika skolområdena"

Transkript

1 Erfarenheter från de olika skolområdena Örnsköldsviks grundskolor är indelade i sex olika skolområden, med tre till åtta skolor i varje område. Vi väljer att redovisa varje område utifrån de arbetsprocesser för arbetet med skriv och läsmiljön, som de deltagande skolorna har dokumenterat (se konferens i FC, sökväg: Konferenser Öppna rum Boklådan Skriv & läs Skriv & läsmiljöer) och de erfarenheter och slutsatser som redovisades i lärgruppssamtalen hösten För vissa skolområden tillkommer träffar som man haft, i syfte att ytterligare utveckla och dokumentera arbetet med barnens lärande. Domsjö skolområde Här har alla de tre skolor, som har yngre elever år F 6, deltagit i utvecklingsarbetet. Domsjöskolan, Hållänget och Sundskolan har alla bidragit med en skriftlig dokumentation av sitt utvecklingsarbete Lärarna på alla tre skolorna har varit stadiga deltagare på inspirations och nätverksträffarna och områdets skolledning har gett intresserade lärare möjlighet att delta. På Domsjöskolan beskriver alla tre arbetslagen, att de arbetar med att utveckla barnens förmåga att bearbeta fakta och med att utveckla deras skrivtekniska förmåga. Datorn används både för att skriva och för att göra bildspel och andra presentationer. Datorn har kommit att bli ett naturligt inslag i arbetet, men skulle kunna användas ännu mer om man haft fler att tillgå. Domsjöskolan har fått 25 datorer genom statsbidraget. Idag finns 2 3 datorer per klassrum bland de yngre barnen 6 9 år, jämfört med en dator per klassrum bland de äldre barnen år. Digitala kameror, projektorer har också köpts in för statsbidraget, men är också verktyg man vill ha fler av. Vissa lärare använder talsyntesen ClaroRead med alla barn. Det som syns i barnens lärande är större intresse och motivation, bättre samarbete, innehållsrikare texter, en större medvetenhet om det skrivtekniska. Effekterna blir extra tydliga för barn i svårigheter. Kommunikationen med föräldrarna har förbättrats genom it användningen och gjort dem mer delaktiga i sina barns lärande. Hållänget berättar att man jobbar med datorn som skrivverktyg med alla barn år F 3 och i de flesta klasser år 4 6. Barnen skriver och berättar både till egna och

2 andras bilder. De har fått prova att göra PhotoStories och skoltidning. De använder också datorn för faktasökning. Många lärare använder sig av dator och projektor för att visa strömmande film och barnens arbeten och textsamtal. De har använt Martin Widmarks Diamantmysteriet med tillhörande handledning, för att låta barnen prova att skriva deckarhistorier i kapitelform. Hållänget har länge utnyttjat alternativa verktyg, som Daisy, AlphaSmart och böcker på mp3, för de barn som behövt det. På sistone har man provat talsyntesen ClaroRead både för de yngsta barnen och för barn i svårigheter. Hållänget har fått tio datorer från statsbidraget, men har också fått extra tilldelning från skolområdet 2008, så att det i dagsläget finns 2 4 datorer per klassrum plus 8 bokningsbara datorer att förstärka med. På skolans finns en central server, så barnen kan enkelt spara sina arbeten De har också nära till sina skrivare. Hinder under hösten 2010 har varit att få till fungerande rutiner kring de nya nätverksskrivarna. Lärarna ser, att datorn är ett bra och naturligt verktyg för att barnen ska nå målen och för en ökad inkludering. Barnen tar lätt till sig ny teknik och blir kreativa i användandet av den. Sundskolan redogör för sitt arbete med datorn som redskap, ett arbete som är olika utvecklat i olika arbetslag. I de klasser där datortillgången är god ser man stora möjligheter med arbetssättet. Man jobbar med spökskrift, skriver till bilder, arbetar i par, använder projektorn varje dag för att gemensamt skriva och bearbeta texter, lära sig använda olika program och för att använda strömmande film. Man jobbar med digitalkamera, PhotoStory, bildspel och har börjat använda talsyntesen ClaroRead. Inköpen av skrivare, som placerats i närheten av barnen, har underlättat arbetet väsentligt. Fler lärare vill utveckla skrivandet på dator, men det finns fortfarande för få datorer. I dagsläget 12 datorer från statsbidraget. Det finns en frustration över att man inte kan fortsätta arbeta med barnen, när de nått fyran. De mest aktiva lärarna har sett tydliga resultat i barnens språkutveckling. Barnen skriver längre, rikare texter och kan bearbeta, samtala och hjälpa varandra i skrivprocessen. Susanne Granberg, som hade en av projektklasserna , har följt barnen upp till trean och har nu en ny etta. I hennes förra klass klarade alla barnen det nationella provet i svenska år 3. Arbetet har gynnat ordförrådet för barn med annat modersmål än svenska. Barnen, som har jobbat med datorn år F 3 har fortfarande en väldig skrivglädje, trots att de nu i fyran har för lite datorer i klassrummet. Susanne Granberg har också dokumenterat föräldrarnas inställning till det nya arbetssättet. Lärarna år F 3 har under 2010 haft ett samarbetsprojekt tillsammans med RUC (Regionalt Utvecklingscentrum) på Umeå Universitet. Det har lagts upp som ett processarbete, med sju träffar och arbete däremellan. De har fått nya infallsvinklar på skrivandet, bland annat när det gäller processkrivande och arbete med olika genrer/texttyper. Gideälvens skolområde Här finns sju skolor, varav sex skolor har deltagit i utvecklingsarbetet. På detta skolområde måste skolledningen välja ut vilka skolor, som fick delta, eftersom de är så många. Varje skola fick därför presentera sina tankar och idéer innan de fick 2

3 datortilldelning och medel för att förbättra skriv och läsmiljön år Alla skolor/arbetslag har varit med på någon inspirationsträff. Mera kontinuerligt har personalen från Banafjäl, Hemling och Trehörningsjö deltagit. Gideåskolan har varit aktiva deltagare på inspirationsträffarna under hela perioden och har kommit med i arbetet med datorer och skriv och läsmiljöer under Banafjäl, Björna, Hemling, Husum och Trehörningsjöskolan har bidragit med en skriftlig dokumentation av sitt utvecklingsarbete Gideåskolan kom med i utvecklingsarbetet först 2010 och deltog inte i processarbetet med skriv & läsmiljön Banafjälskolan beskriver att datorn har blivit ett naturligt redskap för skrivandet i samtliga åldersgrupper på skolan, från förskolan till år 6. Arbetet med gemensamma skriv och lästeman ger barnen redskap att läsa och skriva i olika genrer. De tränar sig också i att värdera sina och andras texter med hjälp av bland annat Skrivardraken. Det finns en genomtänkt röd tråd i den lokala pedagogiska planeringen för läsande och skrivande från förskolan upp till år 6. De tekniska förutsättningar är relativt goda. Nio av de datorer som finns är inköpta för statsbidraget. Skolan har även tillgång till två interaktiva skrivtavlor och skrivare i närheten av barnen. Lärarna ser ett fortsatt behov av utbyggnad av tekniken. Genom att använda datorn som verktyg har de erfarit att alla barn kan lyckas, textflödet blir större och förutsättningar för att både barn och vuxna kan läsa texterna ökar. Arbetet med att få till en stimulerande skriv och läsmiljö har satt tydliga avtryck på skolan. I ett särskilt fördjupningsarbete kring dokumentation och det kollegiala samtalet har arbetslaget tillsammans med Ewa Andersson synliggjort det allra viktigaste, lärarens arbete och effekterna för pojkars och flickors lärande i färdigheterna tala, samtala, skriva, läsa och lyssna. Målet är att kunna visa på en ökad måluppfyllelse och vägen dit innebär ett systematiskt kvalitetsarbete, där kunskapsutveckling och resultat kopplas till arbets och förhållningssätt. En lärdom är att alla analyser bör ske i arbetslaget, i det kollegiala samtalet. Fördjupningsarbetet finns dokumenterat på hemsidan STeG/Lokala arbeten. Björnaskolan berättar, att eleverna i den allra tidigaste skriv och läsutvecklingen skriver spökskrift och bokstavsräckor. Därefter får eleverna bearbeta det skrivna som bokstavsdetektiver. Lärarna tycker att det har varit svårt att få kontinuitet i arbetet, på grund av för få datorer, 4 från statsbidraget, och personalförändringar. Tekniken har heller inte fungerat, eftersom nätverksuttagen i klassrummen inte blivit inkopplade. Det har inneburit att skrivarlösningarna inte heller har fungerat. Ändå tycker de att de har sett att eleverna är mer positiva till skrivande nu och att det för vissa elever har inneburit en stor utveckling. De planerar att strukturera skrivtillfällena bättre under våren, för att fler ska få använda datorerna. Hemlingskolan startade med de yngsta barnen och de i särskilda behov. Detta för att lättare kunna se utvecklingen och för att de har haft, och har, så få datorer. De fick två datorer från statsbidraget 2009 och två datorer De yngsta har fått skriva berättelser och de något äldre i 2 3:an har använt sig av Kunskapsstjärnans 3

4 tangentbordsträning. Lärarna har gjort en lokal pedagogisk planering, LPP, för de yngre åldrarna, med utgångspunkt från skrivandet på datorn och knutet till strävansmål, uppnåendemål och delmål. Arbetet med att följa barnens utveckling bygger på Nya språket lyfter. De har också arbetat aktivt med elevernas skriv och läsmiljö. Husumskolan redogör för sitt arbete med att låta barnen skriva på datorn, som en del av sitt lärmiljöarbete. Lärarna har köpt in mycket småböcker i olika svårighetsgrad och också CD skivor, CD spelare och hörlurar, för att de som behöver det ska kunna lyssna och följa med i texten. Eleverna skriver oftast två och två, men också enskilt. Texterna är av olika typer, såsom brev, sagor och berättelser och fakta. Husumskolan fick sex stationära datorer 2009 och ytterligare två De har haft en hel del praktiska svårigheter med att få skrivarlösningarna att fungera och önskar fler datorer för att kunna utveckla arbetssättet. De lärare, som jobbar med datorerna, ser dem som ett positivt redskap för de barn som har svårt med motoriken. De får ett större sammanhang i sitt skrivande och går därför framåt i sin skrivutveckling. Speciellt pojkarna utvecklar sitt skrivande i samspel med andra, när de skriver på datorerna. De visar en större glädje och lust när de arbetar på detta sätt. Trehörningsjöskolan har arbetat med datorer i skriv och läsinlärningen framför allt med de yngre barnen. Tack vare ISSI datorerna, från ett projekt med datorer i glesbygd, har man nu gott om datorer även bland de äldre barnen. Från statsbidraget har de fått fyra datorer till de minsta barnen. Man har gjort lathundar för barnens datorarbete. De vill nu få in datorarbetet i den lokala pedagogiska planeringen. Skrivintresset ökade markant när de nya datorerna kom. Eleverna skriver längre berättelser och längtar till sin tur. De har blivit bättre på att öppna, spara och hitta sina alster. De har utvecklat sina berättelser, både språkligt och innehållsmässigt. Björna, Hemling och Trehörningsjö har sett behovet av ett erfarenhetsutbyte kring arbetssättet, knutet till lokal pedagogisk planering, IUP och skriftliga omdömen. Språkutvecklarna har medverkat vid en sådan lärgruppsträff under hösten och skolorna planerar att fortsätta träffas för att ge varandra stöd i arbetet. Moälvens skolområde Här finns åtta skolor, varav sex har deltagit i utvecklingsarbetet. Även på detta skolområde finns många skolor och skolledningen beslöt att hellre satsa på ett färre antal skolor, för att kunna få ett tydligare resultat. Haffsta, Mo, Själevad, Bredbyn, Myckling och Skorpedskolan har bidragit med en skriftlig dokumentation av sitt utvecklingsarbete Alla skolor och arbetslag har varit med på någon inspirationsträff. Mera kontinuerligt har personalen från Själevad, Bredbyn och Moskolan deltagit. De flesta lärarna har deltagit åtminstone någon gång på lärgruppsträffarna på skolområdet. 4

5 Haffstaskolan har framför allt jobbat med de yngsta barnen. De har fått fyra datorer från statsbidraget, där två finns i förskoleklass, en i ettan och en i tvåan. Ibland kan hela skolans datorer, sju stycken, samlas ihop för ett temaarbete i en klass. Med hjälp av dator och projektor lärde lärarna några barn att bli fiffiga kompisar och visa de andra hur man öppnar, skriver och sparar sina berättelser. Barnen har alltid mottagare till sina texter, skriver ofta till foton de har tagit på till exempel studiebesök. Barnen har fått jobba med allt ifrån spökskrift till avancerat skrivande. Hinder har varit för få datorer och skrivarlösningar, som inte varit fungerande förrän hösten Barnens medvetenhet om datorn som skrivverktyg har ökat och de skriver mer innehållsrika texter. Det blir lättare för barn med dålig handmotorik. Samtalet kring skrivandet gör att barnens språkliga förmåga utvecklas, eftersom de måste förklara för varandra hur de menar. Haffstaskolan har sedan länge ett inspirerande skolbibliotek. Moskolan beskriver att man har arbetat med de yngre barnen år 1 3, med parskrivning. Skolan fick ett lyft under hösten 2009, med en förbättrad lärandemiljö. De fick både en läshörna till biblioteket och en uppdaterad IKT miljö. De har idag nio datorer, varav sex från statsbidraget. Man har arbetat med att få struktur på tekniken, så att datorerna förvaras tryggt och lätt kan tas fram. Lärarna ser positiva effekter. Barnen stimulerar varandra i skrivandet. Ett spännande resultat är att barnen skriver mer texter, även faktatexter. Mycklingskolan har länge satsat på att ge barnen god tillgång till böcker och lust att läsa. Inom utvecklingsarbetet har de lagt ner mycket tid och kraft på att inreda och anpassa lokalerna, så att barnen ska få bästa möjliga förutsättning att utveckla sin läs och skrivförmåga. Man har iordningsställt rum/vrår på skolan för detta ändamål. Med skrivandet på datorn har det gått långsammare, men barnen i åldrarna 5 8 år har fått prova på arbetssättet Att skriva sig till läsning. De yngre har fått spökskriva och leta bokstäver, de lite äldre har skrivit små berättelser. Mycklingskolan fick fyra bärbara datorer för 2009 års statliga anslag och har fungerande skrivarlösningar. De lärare, som har låtit barnen skriva på datorn, tror på modellen. De har sett hur motiverade barnen blir och hur mycket lättare det blir för dem att fortsätta att skriva på sina berättelser, när de kommer på någon ny händelse. Skorpedskolan berättar, att de startade med förskoleklassen, lät dem bilda skrivarpar under hela terminen. De lät en elev som kommit lite längre i sin skrivutveckling arbeta tillsammans med en, som var precis i starten. Barnen har både fått lekskriva och skriva, med hjälp av ljudningsprogram och talsyntes. De har också låtit elever med skrivsvårigheter i år 4 prova att skriva på dator och sedan lyssna på sin text med hjälp av talsyntesen. Lärarna har dokumenterat elevernas framsteg i schemat i Nya Språket lyfter. Skorped fick sina fyra datorer ur 2010 års statliga anslag, innan dess hade de äldre, stationära datorer. Lärarna ser, att barnen blir inspirerade att skriva mer, när de får använda datorn. De ser att talsyntesen ger en bra återkoppling för alla barn och att de i svårigheter har bra hjälp av den. Alla tycker det är roligt att få lyssna till en berättelse man skrivit alldeles själv. 5

6 Bredbyskolan har deltagit i de flesta inspirations och lärgruppsträffarna. De bjöd själva in Erica Lövgren till en studiedag. De fick tilldelning av datorer både 2009 och Däremot fick de ingen del av anslagen för att bygga upp sina skriv och läsmiljöer, men de har själva funderat en hel del över olika lösningar och tagit hjälp av Boklådan och språkutvecklarna i detta. Lärarna berättar, att de nu låter barnen år F 3 skriva efter en struktur och efter sin egen förmåga. Skolan har fått 14 datorer från statsbidraget. Barnen år F 3 har nu tillgång till sex bärbara datorer, två skrivare i barnens närhet, fyra projektorer med högtalare. De skulle vilja ha fler datorer och ett nätverk, så att barnen kan spara sina texter på ett enklare sätt. Barnen använder nu ett mer varierat språk och skriver betydligt längre texter och de funderar tidigare på stavning. Själevadskolan fick heller ingen del av anslagen för att bygga upp sina skriv och läsmiljöer, eftersom de just då var i färd med att få en helt ny skola. Däremot har de fått tilldelning av datorer både 2009 och 2010, sammanlagt 8 datorer. Lärarna år F 3 har deltagit i utvecklingsarbetet från start och kan idag inte tänka sig en undervisning utan skrivläsa. Datorn har blivit ett naturligt verktyg. Astrid Mattebo går just nu en kurs i svenska som andraspråk, och ser klara fördelar med arbetssättet för barn med annat modersmål. Det blir en ökad interaktion och en mera intensiv språkanvändning. Barnen arbetar i skrivarpar, oftast pojke och flicka och det bidrar till att genusskillnaderna utjämnas och att båda berikas. Hon använder sig av Cirkel modellen när de skriver, vilket innebär att man jobbar steg för steg, med en texttyp i taget för att eleverna skall få textförebilder, skriva texter med pedagogens stöd, skriva texter självständigt samt utveckla kunskap om olika genrer och ämnesområden. Finmotoriken tränas på olika sätt med fingervirkning, pärlplattor och Erica Lövgrens skrivmetod. Lärarna ser tydliga resultat i barnens skrivande. Med datorn som verktyg begränsar inte finmotoriken berättandet. Barnen skriver längre texter med bättre innehåll med hjälp av datorerna. Nätra skolområde Här finns tre skolor, som alla deltagit i utvecklingsarbetet. Ett av arbetslagen på Bjästaskolan, båda arbetslagen på Köpmanholmskolan och arbetslaget på Sidensjöskolan har alla bidragit med en skriftlig dokumentation av sitt utvecklingsarbete Alla skolor/arbetslag har varit med på någon inspirationsträff. Mera kontinuerligt har personalen från Köpmanholmskolan och Sidensjöskolan deltagit. De flesta lärarna har deltagit åtminstone någon gång på lärgruppsträffarna på skolområdet. Bjästaskolan består av två arbetslag, Skärgården år F 1 och Lövskogen år fick Bjästaskolan sex stationära och en bärbar dator. Man fick påfyllning av bärbara datorer 2010, men en del av dessa gick till år 4. Lövskogen beskriver i sin dokumentation framför allt sitt arbete med att utveckla barnens lärmiljöer. Man har skapat rum i rummet för olika aktiviteter, skaffat lättläst skönlitteratur för parläsning, ny faktalitteratur och pedagogiska läs och skriv spel. Det har gått 6

7 långsammare med datorerna, bl.a. på grund teknikproblem och för få datorer. Först läsåret har det börjat fungera bättre och man har kunnat hitta arbetsformer som fungerar. Att låta barnen arbeta i fasta par gör, att de utvecklar texterna bättre tillsammans. Det blir ett samtal kring form och språkbruk, som hjälper barnen att utveckla sitt skriftliga berättande. Fortfarande arbetar man mycket med handskrift och handstil. Köpmanholmskolan består också av två arbetslag, år F 2 på Holmengården och år 3 4. Båda arbetslagen berättar, att de har arbetat länge och kommit långt i att låta barnen skriva sig till läsning. Man har fått in skrivandet på dator i vardagen och använder projektor i det vardagliga arbetet. Man har jobbat enligt idéerna i Spökägget och använder Erica Lövgrens modell för bokstavsformande. Barnen skriver mindre för hand nu, men de ritar väldigt mycket och får motorikträning på många andra sätt. Föräldrarna har varit nyfikna och mycket positiva. De har tidigare haft problem med tekniken, men nu fungerar allt som det ska. Man har gott om datorer, både stationära och bärbara. I varje grupp finns mellan tre och fem datorer, med fungerande skrivarlösningar. Monica Hållberg och Karin Edfors, som har en etta, berättar att de arbetar med inspiration av Arne Trageton och Erica Lövgren. Barnen arbetar dagligen vid datorerna. Lärarna lägger ner mycket tid på barnens redovisning, både med kanon och genom att de läser upp det de skrivit för varandra. De skriver på datorn varje dag. För detta har de gjort en tydlig arbetsgång med väntelista för datorerna. De jobbar också med talsyntesen, som ett redskap för återkopplng för alla barn. Läraren år 3 4 ser stora vinningar med arbetssättet, det blir högre kvalitet på barnens arbeten nu, oavsett hur långt de kommit i sin skrivutveckling. Att barnen får arbeta med samma skrivarkompis under en längre period, ger dem bättre förutsättningar att utvecklas inom läsning och skrivning. Sidensjöskolan har arbetat med datorer sedan utvecklingsarbetet startade, framför allt arbetslaget som arbetar med år F 2. De har nu kommit ganska långt i arbetet. De har rullande schema, för att utnyttja datorerna maximalt. Barnen jobbar med samma kamrat under en längre tid. De samarbetar om hur det skrivna ska utformas innehåll, stavning, skiljetecken och framförande. De gör fina böcker, där de utgår från sina intressen och illustrerar med egna bilder. De fick tre stationära datorer 2009 och två bärbara Praktiskt fungerar det mycket bra, men de önskar ytterligare datorer och uttag för att kunna ge eleverna fler skrivtillfällen. Barnen har utvärderat arbetet och är nöjda. Intresset för läsning är också stort. Västra skolområde Här finns tre skolor, som alla deltagit i utvecklingsarbetet. Höglandskolan, Skärpeskolan och Ängetskolan har alla bidragit med en skriftlig dokumentation av sitt utvecklingsarbete Alla skolor/arbetslag har varit med på någon inspirationsträff. Mera kontinuerligt har personalen från Höglandskolan och Skärpeskolan deltagit. De flesta lärarna har deltagit åtminstone någon gång på lärgruppsträffarna på skolområdet. 7

8 Höglandskolan har framför allt beskrivit sitt arbete med barnens läsning och med lärmiljön runt läs och skriv. De har lagt ner tid och pengar på sitt bibliotek, som inspirerat barnen till läsning. Christina Lindström fick tidigt tillgång till gamla, uttjänta datorer. Dessa så kallade Tragetonpaket har fungerat bra, däremot har det varit svårare att få de nya, bärbara datorerna att fungera i den trådlösa nätverket. De har dessutom hänvisats till en skrivare i ett låst rum i en annan del av skolan, eftersom dessa utskrifter är billigare. På grund av dessa teknikproblem har de tappat styrfart i arbetet med datorerna. Man har fått två stationära och tre bärbara datorer från 2009 års anslag, men de har haft tillgång till fler bärbara datorer, som finns i en pool för år F 6. Under hösten väntade man på de sju nya stationära datorer, som beställts för 2010 års statliga bidrag. Lärarna berättar också om att arbetssättet stärker barnens självkänsla, att eleverna skriver mer än tidigare. De bearbetar sina texter och det blir bra samarbete och diskussioner. Pojkar med finmotoriska svårigheter och barn med olika funktionshinder lyckas bättre med detta arbetssätt. För ett fåtal elever i svårigheter används talsyntesen som ett stöd i skrivandet, med gott resultat. Datorn hjälper till att fånga och intressera elever, men pedagogen är fortsatt viktig för resultatet. Under 2009 deltog också Arnässkolan, som under 2010 kom att bli en del av Höglandskolan. De kom tidigt igång med att använda datorer i barnens skrivande och har också arbetat med den totala läs och skrivmiljön. De har tagit med sina datorer till Höglandskolan, två stationära och en bärbar, men har haft problem med att det inte finns några accesspunkter i deras del av Höglandskolan. I övrigt arbetar de tillsammans tillsammans med de andra två arbetslagen. Skärpeskolan har arbetat med datorer i en genomtänkt läs och skrivmiljö ända sedan utvecklingsarbetets start. De har lagt ner mycket pengar och kraft på sitt bibliotek och även skaffat en interaktiv skrivtavla, som används i arbetet med de yngre barnen och har bidragit till deras skrivutveckling. Datorn har blivit ett naturligt redskap för barnen och används för att spökskriva, göra bokstavsböcker, parskrivning, rim & ramsor och temaarbeten. De använder talsyntesen i barnens skrivande. Från 2009 års anslag fick de fyra bärbara datorer, från 2010 års anslag fyra stationära. Därutöver har man tillgång till fler bärbara datorer, för att kunna låta många barn skriva samtidigt. Skolan har ingen server, så arbeten sparas på USB minnen, vilket är krångligt och tidsödande. En iakttagelse lärarna har gjort är, att barnen nu skriver med större lust, också när de har pennan som verktyg. Elever med svårigheter skriver hela tiden på datorn. Ängetskolan beskriver också sitt arbete med läs och skrivmiljön. De har satsat på lugna miljöer, där man skapat rum i rummet, med hjälp av skärmar och soffa. De har också satsat på många nya böcker av varierande svårighetsgrad. Det har gått långsammare med datorerna, men från 2010 har skrivarlösningarna fungerat, så att arbetet har kunnat komma igång. Från 2009 års bidrag fick man två stationära och tre bärbara datorer och från 2010 års anslag är det beställt fem stationära. Lärarna upplever att barnen fått ökad lust att läsa. 8

9 Östra skolområde Här finns fyra skolor, som alla deltagit i utvecklingsarbetet. Alne, Järved, Sörliden och Örnsköldskolan har alla bidragit med en skriftlig dokumentation av sitt utvecklingsarbete Alla skolor/arbetslag har varit med på någon inspirationsträff. Mera kontinuerligt har personal från Järved, Sörliden och Örnsköld deltagit. De flesta lärarna har deltagit åtminstone någon gång på lärgruppsträffarna på skolområdet. Alneskolan beskriver att båda spåren använder datorn i barnens skrivande, men i olika utsträckning. Ett av spåren använder datorn i det dagliga arbetet. Barnen arbetar i par på fasta tider, skriver dagbok varje dag, arbetar med teman och använder datorn även när de skriver på engelska. De små barnen har fått lekskriva. Man arbetar mycket med att allt barnen skriver ska ha en mottagare. Datortätheten är ganska god, för statsbidraget 2009 fick de båda arbetslagen sex bärbara datorer, 2010 ytterligare fem. Dessutom finns det några stationära datorer sedan tidigare. Skrivarlösningarna fungerar sedan man placerat skrivare nära barnen. Skolan har ett trådlöst nätverk. Man har tillgång till projektorer, men har önskemål om både fler datorer och fler projektorer. Arbetslagen har arbetat med skriv och läsmiljön under utvecklingsarbetet och också satsat på lättlästa böcker för parläsning. Eva Alsén, som arbetar med datorn som dagligt verktyg, ser tydliga resultat hos barnen. De blir mer inspirerade att skriva, när motoriken inte längre är ett hinder. De får också lättare att se och rätta sina stavfel, med hjälp av stavningskontrollen. Järvedskolan berättar att man har rustat upp barnens läs och skrivmiljö, genom att skaffa lättlästa böcker och spel för att inspirera till läsning och skapande material, handdockor, datorer och kanoner för att inspirera till skrivande. Några av lärarna använder datorn mer än andra. Resursläraren har i flera år använt den tillsammans med barn i behov av särskilt stöd. En av lärarna, Susanne Bjuggstam, har jobbat med arbetssättet Att skriva sig till läsning fullt ut med sin klass. Hon började med ettorna i fjol och lät datorn vara verktyg i skrivandet och pennan i matematiken. Hon har låtit barnen träna sin finmotorik på många sätt, genom att klippa, sy etc. Under år 2 har hon påbörjat arbetet med att lära barnen att forma bokstäver med pennan. De har börjat med de bokstäver som har den enklaste formen och lämnat bokstaven s till sist. Barnen har arbetat parvis i sitt fria skrivande och mycket med sagor. Järved fick fyra stationära datorer 2009 och fyra bärbara De har också flera gamla datorer, vilket gör att många elever kan skriva samtidigt. De har inget nätverk på skolan, vilket gör att arbeten måste sparas på diskett eller usb. Lärarna använder projektorer för både filmvisning och redovisning av olika arbeten, till exempel i PhotoStory, men skulle vilja ha fler, fastmonterade i varje klassrum. Barnen använder digitalkamera för att ta bilder att göra berättelser utifrån. Susanne tycker att fördelarna med att använda datorn är att det blir mer fokus på innehållet än på bokstavsformer och att eleverna lär sig mycket av varandra. Redan i ettan vet barnen hur man lägger upp och skriver en berättelse. Det har inte varit några större problem för någon, när de börjat skriva med pennan i år 2. Detta ser Susanne som en stor vinst, framför allt för pojkarna. I hennes klass är det ingen större skillnad mellan flickor och pojkar. 9

10 På Sörlidenskolan finns många barn med annat modersmål och lärarna har sett arbetssättet Att skriva sig till läsning som en framgångsfaktor i dessa barns läsoch skrivutveckling. Annika Lundell, som både arbetar med barn i svårigheter och i klass, har använt sig av arbetssättet i fyra år nu. Också modersmålsläraren i arabiska, Wikar Hashem, låter barnen skriva på datorn och har ett tematiskt samarbete med Annika kring flerspråkiga barn med språksvårigheter. Annika arbetar med datorn fullt ut och har låtit datorn bli verktyget i det fria skrivandet. Hon använder talsyntesen som stöd i barnens skrivande. Sörliden fick tre bärbara datorer 2009 och ytterligare tre De har också en del stationära sedan tidigare. Lärarna bokar de bärbara datorerna, när de ska använda dem. Problemet har varit nätverket på skolan, som de av olika skäl inte har fått att fungera förrän hösten Det har varit en stor frustration kring detta och arbetet stoppades upp under en lång tid. Nu verkar det vara löst. Annika ser arbetssättet som en helt ny väg in till läsning och skrivning, som är ett stort lyft speciellt för pojkar och för barn med språksvårigheter. Deras självkänsla växer och de ser sig som läsare innan de egentligen är det. De kan använda sin tid och energi till att knäcka läs och skrivkoden, istället för att traggla med formandet av bokstäver. Barnen får ökat självförtroende, genom att de skriver fina texter och sedan återläser dem. Talsyntesen ger eleverna intresse för stavning. Wikar Hashem ser stora vinster för barnens språkutveckling om man låter dem skriva på sitt modersmål på datorn. Barnen utvecklas språkligt av detta. Men för att arbetssättet ska få genomslag krävs fler datorer med tangentbord på fler språk och ett bättre och bredare samarbete mellan modersmålslärare och klasslärare. Lärarna har arbetat med att rusta upp sitt bokbestånd och sitt förråd av bildlådor och lässpel, men ser att det finns fortsatt stora behov av att förbättra skriv och läsmiljön för barnen. Örnsköldskolan har också en stor andel barn med annat modersmål än svenska och här har personalen också arbetat med att få till en stimulerande skriv och läsmiljö. De har satsat mycket på handdockor, som används i tematiskt arbete, för att stimulera barnens fantasi och kreativitet. Datorn används som ett vardagligt verktyg i de tre 5 7 årsgrupperna, där man blandar användningen av penna och dator. De mindre arbetar med spökskrivning, de äldre barnen får skriva egna sagor på datorn och den används också för att skaffa kunskap. Barnen har lärt sig att använda tankekartor, för att utöka och fördjupa berättandet. Skolan fick fyra bärbara datorer från statsbidraget 2009 och ytterligare fyra Därutöver har man några äldre, stationära. Man har också tillgång till skrivare och projektorer. Lärarna ser en tydlig utveckling hos eleverna. De lär sig tidigt hur viktigt det är med mellanrum mellan orden, de får till fina och snygga texter med färre stavfel. Dessutom går det fortare att skriva, när inte motoriken stoppar upp. Det är slående hur snabbt barnen lär sig av varandra. Örnsköldsvik 4 februari 2011 Ewa Andersson, Pernilla Magnusson och Lena Salö /skriv & läsutvecklare / 10

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs har bedrivits i sex år, varav fem (2008-2012) med statliga bidrag för Basfärdigheter Läsa Skriva Räkna. Arbetet har

Läs mer

Handlingsplan/Aktivitetsplan

Handlingsplan/Aktivitetsplan Sandeplanskolan Kunskap, arbetsro och trivsel Handlingsplan/Aktivitetsplan ASL, Att skriva sig till läsning juni 2012 Skriva sig till läsning Projektet härstammar från Norge, där man under 1999-2002 genomförde

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Kan man lära sig att läsa genom att skriva?

Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Ett informationshäfte om hur vi på Brickebackens skola arbetar med skriv- och läsinlärning Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Den frågan kan vi, efter

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

ASL - Att skriva sig till läsning Ett språkutvecklande arbetssätt för elever på Kungsgårdens skola och på alla skolor i Sandvikens kommun

ASL - Att skriva sig till läsning Ett språkutvecklande arbetssätt för elever på Kungsgårdens skola och på alla skolor i Sandvikens kommun ASL - Att skriva sig till läsning Ett språkutvecklande arbetssätt för elever på Kungsgårdens skola och på alla skolor i Sandvikens kommun Mona Wiklander Sandvikens kommun Eleverna har var sin dator Uppkopplade

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Prästgårdsskolan Särskola 1-8 år 1 Innehåll: Tidsperiod sidan 3 Grundfakta sidan 3 Underlag och rutiner för att ta fram Kvalitetsredovisningen sidan 4

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Pedagogisk planering Skriva läsligt för hand- år 2

Pedagogisk planering Skriva läsligt för hand- år 2 Pedagogisk planering Skriva läsligt för hand- år 2 Syfte Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Förskoleklass Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit förskoleklassens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Sångsvanens förskola Tranan Övergripande På Sångsvanens förskola avdelning Tranan arbetar 2 förskollärare, 100

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar.

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar. För 11 år sedan Mitt mål Minus 1,6 miljoner Hög sjukfrånvaro och personalomsättning Arga föräldrar Ekonomi i balans Tilltro från pedagoger och föräldrar Höja kvalitén Icke levande dokument Vad är kvalitet

Läs mer

SPRÅKPOLICY FÖR BÄCKAHAGENS SKOLA

SPRÅKPOLICY FÖR BÄCKAHAGENS SKOLA 2015-03-13 SPRÅKPOLICY FÖR BÄCKAHAGENS SKOLA www.backahagensskola.stockholm.se ÖVERGRIPANDE MÅL Alla elever ska uppleva att han/hon lyckas och att han/hon möts av positiva förväntningar. Personalens förväntningar

Läs mer

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Vilka är vi? Helena Ahlgren Leg. logoped Kärnhuset helena.ahlgren@halmstad.se Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Stadsbiblioteket

Läs mer

Talpedagogik i utveckling

Talpedagogik i utveckling Talpedagogik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 23-24 mars 2011 TALARE Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Ulla Sundberg Falu kommun SFFL Ann-Kristin Testad Vinnare av

Läs mer

Svenska mål och kriterier

Svenska mål och kriterier Svenska mål och kriterier Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska - utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse. - utveckla

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan IKT Hjulsbroskolans handlingsplan All personal kan, vill och vågar använda digitala verktyg - IKT-grupp utarbetar en handlingsplan. - Punkt på arbetslaget för att inspirera och prova olika sätt. - Kompetensutveckling

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-30 96 % av lärarna använder Internet som resurs för att hitta fakta och lektionstips,

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Förskoleklass Fritidshem Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Habyskolan

Läs mer

Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel

Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel Ylva Croona, Toråsskolan, Kungsbacka 1-7 Sv/So, Montessori, F- 2 Vi skriver och lär oss läsa med datorn JätteKUL! Lgr 11 Syfte Förmågor Kunskapskrav Centralt

Läs mer

Smartboard i praktiken.

Smartboard i praktiken. Smartboard i praktiken. Ett fortbildningsmaterial för arbetslag och skolpersonal i Malmö stad. Del 2 Innehåll: Dokumentera samtalet i klassrummet. Internet som resurs, 1. Tankekarta. Kom igång... Funktioner:

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande 1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande Föräldrakooperativet Stensödens ekonomiska förenings förskola ligger otroligt vackert vid skog och berg 5km från Idbynskolan, 1,5 mil norr om Örnsköldsvik.

Läs mer

Surfplatta i förskolan

Surfplatta i förskolan Bakgrund I vår förskola så arbetar vi utifrån läroplanen som är vår lag. All personal som jobbar inom förskola i Sverige har skyldighet att följa dessa när man arbetar. Därför så utformar vi även vårt

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION Linköpings kommun Förskolan Djurgården Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25 Västra skolområdet 582 29 LINKÖPING Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Läs mer

Att skriva sig till läsning

Att skriva sig till läsning Att skriva sig till läsning Utvärdering Omgång 6. Läsåret 2011-12 Ann-Christin Forsberg Ordlista, åk 1 Munksunds skola 2011-12 Utvä rdering Att skrivä sig till lä sning omgä ng 6 lä sä ret 2011-12 Vad

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer