Erfarenheter från de olika skolområdena
|
|
- Ingegerd Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Erfarenheter från de olika skolområdena Örnsköldsviks grundskolor är indelade i sex olika skolområden, med tre till åtta skolor i varje område. Vi väljer att redovisa varje område utifrån de arbetsprocesser för arbetet med skriv och läsmiljön, som de deltagande skolorna har dokumenterat (se konferens i FC, sökväg: Konferenser Öppna rum Boklådan Skriv & läs Skriv & läsmiljöer) och de erfarenheter och slutsatser som redovisades i lärgruppssamtalen hösten För vissa skolområden tillkommer träffar som man haft, i syfte att ytterligare utveckla och dokumentera arbetet med barnens lärande. Domsjö skolområde Här har alla de tre skolor, som har yngre elever år F 6, deltagit i utvecklingsarbetet. Domsjöskolan, Hållänget och Sundskolan har alla bidragit med en skriftlig dokumentation av sitt utvecklingsarbete Lärarna på alla tre skolorna har varit stadiga deltagare på inspirations och nätverksträffarna och områdets skolledning har gett intresserade lärare möjlighet att delta. På Domsjöskolan beskriver alla tre arbetslagen, att de arbetar med att utveckla barnens förmåga att bearbeta fakta och med att utveckla deras skrivtekniska förmåga. Datorn används både för att skriva och för att göra bildspel och andra presentationer. Datorn har kommit att bli ett naturligt inslag i arbetet, men skulle kunna användas ännu mer om man haft fler att tillgå. Domsjöskolan har fått 25 datorer genom statsbidraget. Idag finns 2 3 datorer per klassrum bland de yngre barnen 6 9 år, jämfört med en dator per klassrum bland de äldre barnen år. Digitala kameror, projektorer har också köpts in för statsbidraget, men är också verktyg man vill ha fler av. Vissa lärare använder talsyntesen ClaroRead med alla barn. Det som syns i barnens lärande är större intresse och motivation, bättre samarbete, innehållsrikare texter, en större medvetenhet om det skrivtekniska. Effekterna blir extra tydliga för barn i svårigheter. Kommunikationen med föräldrarna har förbättrats genom it användningen och gjort dem mer delaktiga i sina barns lärande. Hållänget berättar att man jobbar med datorn som skrivverktyg med alla barn år F 3 och i de flesta klasser år 4 6. Barnen skriver och berättar både till egna och
2 andras bilder. De har fått prova att göra PhotoStories och skoltidning. De använder också datorn för faktasökning. Många lärare använder sig av dator och projektor för att visa strömmande film och barnens arbeten och textsamtal. De har använt Martin Widmarks Diamantmysteriet med tillhörande handledning, för att låta barnen prova att skriva deckarhistorier i kapitelform. Hållänget har länge utnyttjat alternativa verktyg, som Daisy, AlphaSmart och böcker på mp3, för de barn som behövt det. På sistone har man provat talsyntesen ClaroRead både för de yngsta barnen och för barn i svårigheter. Hållänget har fått tio datorer från statsbidraget, men har också fått extra tilldelning från skolområdet 2008, så att det i dagsläget finns 2 4 datorer per klassrum plus 8 bokningsbara datorer att förstärka med. På skolans finns en central server, så barnen kan enkelt spara sina arbeten De har också nära till sina skrivare. Hinder under hösten 2010 har varit att få till fungerande rutiner kring de nya nätverksskrivarna. Lärarna ser, att datorn är ett bra och naturligt verktyg för att barnen ska nå målen och för en ökad inkludering. Barnen tar lätt till sig ny teknik och blir kreativa i användandet av den. Sundskolan redogör för sitt arbete med datorn som redskap, ett arbete som är olika utvecklat i olika arbetslag. I de klasser där datortillgången är god ser man stora möjligheter med arbetssättet. Man jobbar med spökskrift, skriver till bilder, arbetar i par, använder projektorn varje dag för att gemensamt skriva och bearbeta texter, lära sig använda olika program och för att använda strömmande film. Man jobbar med digitalkamera, PhotoStory, bildspel och har börjat använda talsyntesen ClaroRead. Inköpen av skrivare, som placerats i närheten av barnen, har underlättat arbetet väsentligt. Fler lärare vill utveckla skrivandet på dator, men det finns fortfarande för få datorer. I dagsläget 12 datorer från statsbidraget. Det finns en frustration över att man inte kan fortsätta arbeta med barnen, när de nått fyran. De mest aktiva lärarna har sett tydliga resultat i barnens språkutveckling. Barnen skriver längre, rikare texter och kan bearbeta, samtala och hjälpa varandra i skrivprocessen. Susanne Granberg, som hade en av projektklasserna , har följt barnen upp till trean och har nu en ny etta. I hennes förra klass klarade alla barnen det nationella provet i svenska år 3. Arbetet har gynnat ordförrådet för barn med annat modersmål än svenska. Barnen, som har jobbat med datorn år F 3 har fortfarande en väldig skrivglädje, trots att de nu i fyran har för lite datorer i klassrummet. Susanne Granberg har också dokumenterat föräldrarnas inställning till det nya arbetssättet. Lärarna år F 3 har under 2010 haft ett samarbetsprojekt tillsammans med RUC (Regionalt Utvecklingscentrum) på Umeå Universitet. Det har lagts upp som ett processarbete, med sju träffar och arbete däremellan. De har fått nya infallsvinklar på skrivandet, bland annat när det gäller processkrivande och arbete med olika genrer/texttyper. Gideälvens skolområde Här finns sju skolor, varav sex skolor har deltagit i utvecklingsarbetet. På detta skolområde måste skolledningen välja ut vilka skolor, som fick delta, eftersom de är så många. Varje skola fick därför presentera sina tankar och idéer innan de fick 2
3 datortilldelning och medel för att förbättra skriv och läsmiljön år Alla skolor/arbetslag har varit med på någon inspirationsträff. Mera kontinuerligt har personalen från Banafjäl, Hemling och Trehörningsjö deltagit. Gideåskolan har varit aktiva deltagare på inspirationsträffarna under hela perioden och har kommit med i arbetet med datorer och skriv och läsmiljöer under Banafjäl, Björna, Hemling, Husum och Trehörningsjöskolan har bidragit med en skriftlig dokumentation av sitt utvecklingsarbete Gideåskolan kom med i utvecklingsarbetet först 2010 och deltog inte i processarbetet med skriv & läsmiljön Banafjälskolan beskriver att datorn har blivit ett naturligt redskap för skrivandet i samtliga åldersgrupper på skolan, från förskolan till år 6. Arbetet med gemensamma skriv och lästeman ger barnen redskap att läsa och skriva i olika genrer. De tränar sig också i att värdera sina och andras texter med hjälp av bland annat Skrivardraken. Det finns en genomtänkt röd tråd i den lokala pedagogiska planeringen för läsande och skrivande från förskolan upp till år 6. De tekniska förutsättningar är relativt goda. Nio av de datorer som finns är inköpta för statsbidraget. Skolan har även tillgång till två interaktiva skrivtavlor och skrivare i närheten av barnen. Lärarna ser ett fortsatt behov av utbyggnad av tekniken. Genom att använda datorn som verktyg har de erfarit att alla barn kan lyckas, textflödet blir större och förutsättningar för att både barn och vuxna kan läsa texterna ökar. Arbetet med att få till en stimulerande skriv och läsmiljö har satt tydliga avtryck på skolan. I ett särskilt fördjupningsarbete kring dokumentation och det kollegiala samtalet har arbetslaget tillsammans med Ewa Andersson synliggjort det allra viktigaste, lärarens arbete och effekterna för pojkars och flickors lärande i färdigheterna tala, samtala, skriva, läsa och lyssna. Målet är att kunna visa på en ökad måluppfyllelse och vägen dit innebär ett systematiskt kvalitetsarbete, där kunskapsutveckling och resultat kopplas till arbets och förhållningssätt. En lärdom är att alla analyser bör ske i arbetslaget, i det kollegiala samtalet. Fördjupningsarbetet finns dokumenterat på hemsidan STeG/Lokala arbeten. Björnaskolan berättar, att eleverna i den allra tidigaste skriv och läsutvecklingen skriver spökskrift och bokstavsräckor. Därefter får eleverna bearbeta det skrivna som bokstavsdetektiver. Lärarna tycker att det har varit svårt att få kontinuitet i arbetet, på grund av för få datorer, 4 från statsbidraget, och personalförändringar. Tekniken har heller inte fungerat, eftersom nätverksuttagen i klassrummen inte blivit inkopplade. Det har inneburit att skrivarlösningarna inte heller har fungerat. Ändå tycker de att de har sett att eleverna är mer positiva till skrivande nu och att det för vissa elever har inneburit en stor utveckling. De planerar att strukturera skrivtillfällena bättre under våren, för att fler ska få använda datorerna. Hemlingskolan startade med de yngsta barnen och de i särskilda behov. Detta för att lättare kunna se utvecklingen och för att de har haft, och har, så få datorer. De fick två datorer från statsbidraget 2009 och två datorer De yngsta har fått skriva berättelser och de något äldre i 2 3:an har använt sig av Kunskapsstjärnans 3
4 tangentbordsträning. Lärarna har gjort en lokal pedagogisk planering, LPP, för de yngre åldrarna, med utgångspunkt från skrivandet på datorn och knutet till strävansmål, uppnåendemål och delmål. Arbetet med att följa barnens utveckling bygger på Nya språket lyfter. De har också arbetat aktivt med elevernas skriv och läsmiljö. Husumskolan redogör för sitt arbete med att låta barnen skriva på datorn, som en del av sitt lärmiljöarbete. Lärarna har köpt in mycket småböcker i olika svårighetsgrad och också CD skivor, CD spelare och hörlurar, för att de som behöver det ska kunna lyssna och följa med i texten. Eleverna skriver oftast två och två, men också enskilt. Texterna är av olika typer, såsom brev, sagor och berättelser och fakta. Husumskolan fick sex stationära datorer 2009 och ytterligare två De har haft en hel del praktiska svårigheter med att få skrivarlösningarna att fungera och önskar fler datorer för att kunna utveckla arbetssättet. De lärare, som jobbar med datorerna, ser dem som ett positivt redskap för de barn som har svårt med motoriken. De får ett större sammanhang i sitt skrivande och går därför framåt i sin skrivutveckling. Speciellt pojkarna utvecklar sitt skrivande i samspel med andra, när de skriver på datorerna. De visar en större glädje och lust när de arbetar på detta sätt. Trehörningsjöskolan har arbetat med datorer i skriv och läsinlärningen framför allt med de yngre barnen. Tack vare ISSI datorerna, från ett projekt med datorer i glesbygd, har man nu gott om datorer även bland de äldre barnen. Från statsbidraget har de fått fyra datorer till de minsta barnen. Man har gjort lathundar för barnens datorarbete. De vill nu få in datorarbetet i den lokala pedagogiska planeringen. Skrivintresset ökade markant när de nya datorerna kom. Eleverna skriver längre berättelser och längtar till sin tur. De har blivit bättre på att öppna, spara och hitta sina alster. De har utvecklat sina berättelser, både språkligt och innehållsmässigt. Björna, Hemling och Trehörningsjö har sett behovet av ett erfarenhetsutbyte kring arbetssättet, knutet till lokal pedagogisk planering, IUP och skriftliga omdömen. Språkutvecklarna har medverkat vid en sådan lärgruppsträff under hösten och skolorna planerar att fortsätta träffas för att ge varandra stöd i arbetet. Moälvens skolområde Här finns åtta skolor, varav sex har deltagit i utvecklingsarbetet. Även på detta skolområde finns många skolor och skolledningen beslöt att hellre satsa på ett färre antal skolor, för att kunna få ett tydligare resultat. Haffsta, Mo, Själevad, Bredbyn, Myckling och Skorpedskolan har bidragit med en skriftlig dokumentation av sitt utvecklingsarbete Alla skolor och arbetslag har varit med på någon inspirationsträff. Mera kontinuerligt har personalen från Själevad, Bredbyn och Moskolan deltagit. De flesta lärarna har deltagit åtminstone någon gång på lärgruppsträffarna på skolområdet. 4
5 Haffstaskolan har framför allt jobbat med de yngsta barnen. De har fått fyra datorer från statsbidraget, där två finns i förskoleklass, en i ettan och en i tvåan. Ibland kan hela skolans datorer, sju stycken, samlas ihop för ett temaarbete i en klass. Med hjälp av dator och projektor lärde lärarna några barn att bli fiffiga kompisar och visa de andra hur man öppnar, skriver och sparar sina berättelser. Barnen har alltid mottagare till sina texter, skriver ofta till foton de har tagit på till exempel studiebesök. Barnen har fått jobba med allt ifrån spökskrift till avancerat skrivande. Hinder har varit för få datorer och skrivarlösningar, som inte varit fungerande förrän hösten Barnens medvetenhet om datorn som skrivverktyg har ökat och de skriver mer innehållsrika texter. Det blir lättare för barn med dålig handmotorik. Samtalet kring skrivandet gör att barnens språkliga förmåga utvecklas, eftersom de måste förklara för varandra hur de menar. Haffstaskolan har sedan länge ett inspirerande skolbibliotek. Moskolan beskriver att man har arbetat med de yngre barnen år 1 3, med parskrivning. Skolan fick ett lyft under hösten 2009, med en förbättrad lärandemiljö. De fick både en läshörna till biblioteket och en uppdaterad IKT miljö. De har idag nio datorer, varav sex från statsbidraget. Man har arbetat med att få struktur på tekniken, så att datorerna förvaras tryggt och lätt kan tas fram. Lärarna ser positiva effekter. Barnen stimulerar varandra i skrivandet. Ett spännande resultat är att barnen skriver mer texter, även faktatexter. Mycklingskolan har länge satsat på att ge barnen god tillgång till böcker och lust att läsa. Inom utvecklingsarbetet har de lagt ner mycket tid och kraft på att inreda och anpassa lokalerna, så att barnen ska få bästa möjliga förutsättning att utveckla sin läs och skrivförmåga. Man har iordningsställt rum/vrår på skolan för detta ändamål. Med skrivandet på datorn har det gått långsammare, men barnen i åldrarna 5 8 år har fått prova på arbetssättet Att skriva sig till läsning. De yngre har fått spökskriva och leta bokstäver, de lite äldre har skrivit små berättelser. Mycklingskolan fick fyra bärbara datorer för 2009 års statliga anslag och har fungerande skrivarlösningar. De lärare, som har låtit barnen skriva på datorn, tror på modellen. De har sett hur motiverade barnen blir och hur mycket lättare det blir för dem att fortsätta att skriva på sina berättelser, när de kommer på någon ny händelse. Skorpedskolan berättar, att de startade med förskoleklassen, lät dem bilda skrivarpar under hela terminen. De lät en elev som kommit lite längre i sin skrivutveckling arbeta tillsammans med en, som var precis i starten. Barnen har både fått lekskriva och skriva, med hjälp av ljudningsprogram och talsyntes. De har också låtit elever med skrivsvårigheter i år 4 prova att skriva på dator och sedan lyssna på sin text med hjälp av talsyntesen. Lärarna har dokumenterat elevernas framsteg i schemat i Nya Språket lyfter. Skorped fick sina fyra datorer ur 2010 års statliga anslag, innan dess hade de äldre, stationära datorer. Lärarna ser, att barnen blir inspirerade att skriva mer, när de får använda datorn. De ser att talsyntesen ger en bra återkoppling för alla barn och att de i svårigheter har bra hjälp av den. Alla tycker det är roligt att få lyssna till en berättelse man skrivit alldeles själv. 5
6 Bredbyskolan har deltagit i de flesta inspirations och lärgruppsträffarna. De bjöd själva in Erica Lövgren till en studiedag. De fick tilldelning av datorer både 2009 och Däremot fick de ingen del av anslagen för att bygga upp sina skriv och läsmiljöer, men de har själva funderat en hel del över olika lösningar och tagit hjälp av Boklådan och språkutvecklarna i detta. Lärarna berättar, att de nu låter barnen år F 3 skriva efter en struktur och efter sin egen förmåga. Skolan har fått 14 datorer från statsbidraget. Barnen år F 3 har nu tillgång till sex bärbara datorer, två skrivare i barnens närhet, fyra projektorer med högtalare. De skulle vilja ha fler datorer och ett nätverk, så att barnen kan spara sina texter på ett enklare sätt. Barnen använder nu ett mer varierat språk och skriver betydligt längre texter och de funderar tidigare på stavning. Själevadskolan fick heller ingen del av anslagen för att bygga upp sina skriv och läsmiljöer, eftersom de just då var i färd med att få en helt ny skola. Däremot har de fått tilldelning av datorer både 2009 och 2010, sammanlagt 8 datorer. Lärarna år F 3 har deltagit i utvecklingsarbetet från start och kan idag inte tänka sig en undervisning utan skrivläsa. Datorn har blivit ett naturligt verktyg. Astrid Mattebo går just nu en kurs i svenska som andraspråk, och ser klara fördelar med arbetssättet för barn med annat modersmål. Det blir en ökad interaktion och en mera intensiv språkanvändning. Barnen arbetar i skrivarpar, oftast pojke och flicka och det bidrar till att genusskillnaderna utjämnas och att båda berikas. Hon använder sig av Cirkel modellen när de skriver, vilket innebär att man jobbar steg för steg, med en texttyp i taget för att eleverna skall få textförebilder, skriva texter med pedagogens stöd, skriva texter självständigt samt utveckla kunskap om olika genrer och ämnesområden. Finmotoriken tränas på olika sätt med fingervirkning, pärlplattor och Erica Lövgrens skrivmetod. Lärarna ser tydliga resultat i barnens skrivande. Med datorn som verktyg begränsar inte finmotoriken berättandet. Barnen skriver längre texter med bättre innehåll med hjälp av datorerna. Nätra skolområde Här finns tre skolor, som alla deltagit i utvecklingsarbetet. Ett av arbetslagen på Bjästaskolan, båda arbetslagen på Köpmanholmskolan och arbetslaget på Sidensjöskolan har alla bidragit med en skriftlig dokumentation av sitt utvecklingsarbete Alla skolor/arbetslag har varit med på någon inspirationsträff. Mera kontinuerligt har personalen från Köpmanholmskolan och Sidensjöskolan deltagit. De flesta lärarna har deltagit åtminstone någon gång på lärgruppsträffarna på skolområdet. Bjästaskolan består av två arbetslag, Skärgården år F 1 och Lövskogen år fick Bjästaskolan sex stationära och en bärbar dator. Man fick påfyllning av bärbara datorer 2010, men en del av dessa gick till år 4. Lövskogen beskriver i sin dokumentation framför allt sitt arbete med att utveckla barnens lärmiljöer. Man har skapat rum i rummet för olika aktiviteter, skaffat lättläst skönlitteratur för parläsning, ny faktalitteratur och pedagogiska läs och skriv spel. Det har gått 6
7 långsammare med datorerna, bl.a. på grund teknikproblem och för få datorer. Först läsåret har det börjat fungera bättre och man har kunnat hitta arbetsformer som fungerar. Att låta barnen arbeta i fasta par gör, att de utvecklar texterna bättre tillsammans. Det blir ett samtal kring form och språkbruk, som hjälper barnen att utveckla sitt skriftliga berättande. Fortfarande arbetar man mycket med handskrift och handstil. Köpmanholmskolan består också av två arbetslag, år F 2 på Holmengården och år 3 4. Båda arbetslagen berättar, att de har arbetat länge och kommit långt i att låta barnen skriva sig till läsning. Man har fått in skrivandet på dator i vardagen och använder projektor i det vardagliga arbetet. Man har jobbat enligt idéerna i Spökägget och använder Erica Lövgrens modell för bokstavsformande. Barnen skriver mindre för hand nu, men de ritar väldigt mycket och får motorikträning på många andra sätt. Föräldrarna har varit nyfikna och mycket positiva. De har tidigare haft problem med tekniken, men nu fungerar allt som det ska. Man har gott om datorer, både stationära och bärbara. I varje grupp finns mellan tre och fem datorer, med fungerande skrivarlösningar. Monica Hållberg och Karin Edfors, som har en etta, berättar att de arbetar med inspiration av Arne Trageton och Erica Lövgren. Barnen arbetar dagligen vid datorerna. Lärarna lägger ner mycket tid på barnens redovisning, både med kanon och genom att de läser upp det de skrivit för varandra. De skriver på datorn varje dag. För detta har de gjort en tydlig arbetsgång med väntelista för datorerna. De jobbar också med talsyntesen, som ett redskap för återkopplng för alla barn. Läraren år 3 4 ser stora vinningar med arbetssättet, det blir högre kvalitet på barnens arbeten nu, oavsett hur långt de kommit i sin skrivutveckling. Att barnen får arbeta med samma skrivarkompis under en längre period, ger dem bättre förutsättningar att utvecklas inom läsning och skrivning. Sidensjöskolan har arbetat med datorer sedan utvecklingsarbetet startade, framför allt arbetslaget som arbetar med år F 2. De har nu kommit ganska långt i arbetet. De har rullande schema, för att utnyttja datorerna maximalt. Barnen jobbar med samma kamrat under en längre tid. De samarbetar om hur det skrivna ska utformas innehåll, stavning, skiljetecken och framförande. De gör fina böcker, där de utgår från sina intressen och illustrerar med egna bilder. De fick tre stationära datorer 2009 och två bärbara Praktiskt fungerar det mycket bra, men de önskar ytterligare datorer och uttag för att kunna ge eleverna fler skrivtillfällen. Barnen har utvärderat arbetet och är nöjda. Intresset för läsning är också stort. Västra skolområde Här finns tre skolor, som alla deltagit i utvecklingsarbetet. Höglandskolan, Skärpeskolan och Ängetskolan har alla bidragit med en skriftlig dokumentation av sitt utvecklingsarbete Alla skolor/arbetslag har varit med på någon inspirationsträff. Mera kontinuerligt har personalen från Höglandskolan och Skärpeskolan deltagit. De flesta lärarna har deltagit åtminstone någon gång på lärgruppsträffarna på skolområdet. 7
8 Höglandskolan har framför allt beskrivit sitt arbete med barnens läsning och med lärmiljön runt läs och skriv. De har lagt ner tid och pengar på sitt bibliotek, som inspirerat barnen till läsning. Christina Lindström fick tidigt tillgång till gamla, uttjänta datorer. Dessa så kallade Tragetonpaket har fungerat bra, däremot har det varit svårare att få de nya, bärbara datorerna att fungera i den trådlösa nätverket. De har dessutom hänvisats till en skrivare i ett låst rum i en annan del av skolan, eftersom dessa utskrifter är billigare. På grund av dessa teknikproblem har de tappat styrfart i arbetet med datorerna. Man har fått två stationära och tre bärbara datorer från 2009 års anslag, men de har haft tillgång till fler bärbara datorer, som finns i en pool för år F 6. Under hösten väntade man på de sju nya stationära datorer, som beställts för 2010 års statliga bidrag. Lärarna berättar också om att arbetssättet stärker barnens självkänsla, att eleverna skriver mer än tidigare. De bearbetar sina texter och det blir bra samarbete och diskussioner. Pojkar med finmotoriska svårigheter och barn med olika funktionshinder lyckas bättre med detta arbetssätt. För ett fåtal elever i svårigheter används talsyntesen som ett stöd i skrivandet, med gott resultat. Datorn hjälper till att fånga och intressera elever, men pedagogen är fortsatt viktig för resultatet. Under 2009 deltog också Arnässkolan, som under 2010 kom att bli en del av Höglandskolan. De kom tidigt igång med att använda datorer i barnens skrivande och har också arbetat med den totala läs och skrivmiljön. De har tagit med sina datorer till Höglandskolan, två stationära och en bärbar, men har haft problem med att det inte finns några accesspunkter i deras del av Höglandskolan. I övrigt arbetar de tillsammans tillsammans med de andra två arbetslagen. Skärpeskolan har arbetat med datorer i en genomtänkt läs och skrivmiljö ända sedan utvecklingsarbetets start. De har lagt ner mycket pengar och kraft på sitt bibliotek och även skaffat en interaktiv skrivtavla, som används i arbetet med de yngre barnen och har bidragit till deras skrivutveckling. Datorn har blivit ett naturligt redskap för barnen och används för att spökskriva, göra bokstavsböcker, parskrivning, rim & ramsor och temaarbeten. De använder talsyntesen i barnens skrivande. Från 2009 års anslag fick de fyra bärbara datorer, från 2010 års anslag fyra stationära. Därutöver har man tillgång till fler bärbara datorer, för att kunna låta många barn skriva samtidigt. Skolan har ingen server, så arbeten sparas på USB minnen, vilket är krångligt och tidsödande. En iakttagelse lärarna har gjort är, att barnen nu skriver med större lust, också när de har pennan som verktyg. Elever med svårigheter skriver hela tiden på datorn. Ängetskolan beskriver också sitt arbete med läs och skrivmiljön. De har satsat på lugna miljöer, där man skapat rum i rummet, med hjälp av skärmar och soffa. De har också satsat på många nya böcker av varierande svårighetsgrad. Det har gått långsammare med datorerna, men från 2010 har skrivarlösningarna fungerat, så att arbetet har kunnat komma igång. Från 2009 års bidrag fick man två stationära och tre bärbara datorer och från 2010 års anslag är det beställt fem stationära. Lärarna upplever att barnen fått ökad lust att läsa. 8
9 Östra skolområde Här finns fyra skolor, som alla deltagit i utvecklingsarbetet. Alne, Järved, Sörliden och Örnsköldskolan har alla bidragit med en skriftlig dokumentation av sitt utvecklingsarbete Alla skolor/arbetslag har varit med på någon inspirationsträff. Mera kontinuerligt har personal från Järved, Sörliden och Örnsköld deltagit. De flesta lärarna har deltagit åtminstone någon gång på lärgruppsträffarna på skolområdet. Alneskolan beskriver att båda spåren använder datorn i barnens skrivande, men i olika utsträckning. Ett av spåren använder datorn i det dagliga arbetet. Barnen arbetar i par på fasta tider, skriver dagbok varje dag, arbetar med teman och använder datorn även när de skriver på engelska. De små barnen har fått lekskriva. Man arbetar mycket med att allt barnen skriver ska ha en mottagare. Datortätheten är ganska god, för statsbidraget 2009 fick de båda arbetslagen sex bärbara datorer, 2010 ytterligare fem. Dessutom finns det några stationära datorer sedan tidigare. Skrivarlösningarna fungerar sedan man placerat skrivare nära barnen. Skolan har ett trådlöst nätverk. Man har tillgång till projektorer, men har önskemål om både fler datorer och fler projektorer. Arbetslagen har arbetat med skriv och läsmiljön under utvecklingsarbetet och också satsat på lättlästa böcker för parläsning. Eva Alsén, som arbetar med datorn som dagligt verktyg, ser tydliga resultat hos barnen. De blir mer inspirerade att skriva, när motoriken inte längre är ett hinder. De får också lättare att se och rätta sina stavfel, med hjälp av stavningskontrollen. Järvedskolan berättar att man har rustat upp barnens läs och skrivmiljö, genom att skaffa lättlästa böcker och spel för att inspirera till läsning och skapande material, handdockor, datorer och kanoner för att inspirera till skrivande. Några av lärarna använder datorn mer än andra. Resursläraren har i flera år använt den tillsammans med barn i behov av särskilt stöd. En av lärarna, Susanne Bjuggstam, har jobbat med arbetssättet Att skriva sig till läsning fullt ut med sin klass. Hon började med ettorna i fjol och lät datorn vara verktyg i skrivandet och pennan i matematiken. Hon har låtit barnen träna sin finmotorik på många sätt, genom att klippa, sy etc. Under år 2 har hon påbörjat arbetet med att lära barnen att forma bokstäver med pennan. De har börjat med de bokstäver som har den enklaste formen och lämnat bokstaven s till sist. Barnen har arbetat parvis i sitt fria skrivande och mycket med sagor. Järved fick fyra stationära datorer 2009 och fyra bärbara De har också flera gamla datorer, vilket gör att många elever kan skriva samtidigt. De har inget nätverk på skolan, vilket gör att arbeten måste sparas på diskett eller usb. Lärarna använder projektorer för både filmvisning och redovisning av olika arbeten, till exempel i PhotoStory, men skulle vilja ha fler, fastmonterade i varje klassrum. Barnen använder digitalkamera för att ta bilder att göra berättelser utifrån. Susanne tycker att fördelarna med att använda datorn är att det blir mer fokus på innehållet än på bokstavsformer och att eleverna lär sig mycket av varandra. Redan i ettan vet barnen hur man lägger upp och skriver en berättelse. Det har inte varit några större problem för någon, när de börjat skriva med pennan i år 2. Detta ser Susanne som en stor vinst, framför allt för pojkarna. I hennes klass är det ingen större skillnad mellan flickor och pojkar. 9
10 På Sörlidenskolan finns många barn med annat modersmål och lärarna har sett arbetssättet Att skriva sig till läsning som en framgångsfaktor i dessa barns läsoch skrivutveckling. Annika Lundell, som både arbetar med barn i svårigheter och i klass, har använt sig av arbetssättet i fyra år nu. Också modersmålsläraren i arabiska, Wikar Hashem, låter barnen skriva på datorn och har ett tematiskt samarbete med Annika kring flerspråkiga barn med språksvårigheter. Annika arbetar med datorn fullt ut och har låtit datorn bli verktyget i det fria skrivandet. Hon använder talsyntesen som stöd i barnens skrivande. Sörliden fick tre bärbara datorer 2009 och ytterligare tre De har också en del stationära sedan tidigare. Lärarna bokar de bärbara datorerna, när de ska använda dem. Problemet har varit nätverket på skolan, som de av olika skäl inte har fått att fungera förrän hösten Det har varit en stor frustration kring detta och arbetet stoppades upp under en lång tid. Nu verkar det vara löst. Annika ser arbetssättet som en helt ny väg in till läsning och skrivning, som är ett stort lyft speciellt för pojkar och för barn med språksvårigheter. Deras självkänsla växer och de ser sig som läsare innan de egentligen är det. De kan använda sin tid och energi till att knäcka läs och skrivkoden, istället för att traggla med formandet av bokstäver. Barnen får ökat självförtroende, genom att de skriver fina texter och sedan återläser dem. Talsyntesen ger eleverna intresse för stavning. Wikar Hashem ser stora vinster för barnens språkutveckling om man låter dem skriva på sitt modersmål på datorn. Barnen utvecklas språkligt av detta. Men för att arbetssättet ska få genomslag krävs fler datorer med tangentbord på fler språk och ett bättre och bredare samarbete mellan modersmålslärare och klasslärare. Lärarna har arbetat med att rusta upp sitt bokbestånd och sitt förråd av bildlådor och lässpel, men ser att det finns fortsatt stora behov av att förbättra skriv och läsmiljön för barnen. Örnsköldskolan har också en stor andel barn med annat modersmål än svenska och här har personalen också arbetat med att få till en stimulerande skriv och läsmiljö. De har satsat mycket på handdockor, som används i tematiskt arbete, för att stimulera barnens fantasi och kreativitet. Datorn används som ett vardagligt verktyg i de tre 5 7 årsgrupperna, där man blandar användningen av penna och dator. De mindre arbetar med spökskrivning, de äldre barnen får skriva egna sagor på datorn och den används också för att skaffa kunskap. Barnen har lärt sig att använda tankekartor, för att utöka och fördjupa berättandet. Skolan fick fyra bärbara datorer från statsbidraget 2009 och ytterligare fyra Därutöver har man några äldre, stationära. Man har också tillgång till skrivare och projektorer. Lärarna ser en tydlig utveckling hos eleverna. De lär sig tidigt hur viktigt det är med mellanrum mellan orden, de får till fina och snygga texter med färre stavfel. Dessutom går det fortare att skriva, när inte motoriken stoppar upp. Det är slående hur snabbt barnen lär sig av varandra. Örnsköldsvik 4 februari 2011 Ewa Andersson, Pernilla Magnusson och Lena Salö /skriv & läsutvecklare / 10
Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012
Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs har bedrivits i sex år, varav fem (2008-2012) med statliga bidrag för Basfärdigheter Läsa Skriva Räkna. Arbetet har
Läs merAtt skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se
Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare
Läs merAtt skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se
Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare
Läs merAnsökan till Pedagogpriset. Bakgrund
Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system
Läs merAtt skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog
Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare
Läs merKan man lära sig att läsa genom att skriva?
Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Ett informationshäfte om hur vi på Brickebackens skola arbetar med skriv- och läsinlärning Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Den frågan kan vi, efter
Läs merHandlingsplan/Aktivitetsplan
Sandeplanskolan Kunskap, arbetsro och trivsel Handlingsplan/Aktivitetsplan ASL, Att skriva sig till läsning juni 2012 Skriva sig till läsning Projektet härstammar från Norge, där man under 1999-2002 genomförde
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan
Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan 2017-2018 Systematiskt kvalitetsarbete Skola Våra elever är morgondagens världsmedborgare och vi utvecklar därför elevernas kommunikativa förmåga, kreativitet
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall
Läs merSpråkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA
Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Stallet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tistelstången 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs meripads i lärandet 24 aug kl 8-16
ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden
Läs merVERKSAMHETSPLAN (Styrplan)
VERKSAMHETSPLAN (Styrplan) Bifrosts Pedagogiska Enhet Bifrosts förskola Västerbergskolan 2011-2012 1(6) Barnomsorgs-och utbildningsnämndens vision Mölndals stad ger förutsättningar för barn och elevers
Läs merKvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Läs merHur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska
Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas
Läs merKvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018
Kvalitetsredovisning Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se Innehållsförteckning Identifierade utvecklingsområden
Läs merKvalitetsredovisning 2007/2008
Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Prästgårdsskolan Särskola 1-8 år 1 Innehåll: Tidsperiod sidan 3 Grundfakta sidan 3 Underlag och rutiner för att ta fram Kvalitetsredovisningen sidan 4
Läs merTina Sundberg
Tina Sundberg tina.sundberg@kronoberg.se Twitter:@tinasundberg www.avmedia.kronoberg.se Aktuellt Inslag i TV4 Nyheterna 5 mars Arne Trageton Skandinavien 2006 Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning:
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merKvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande
Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...
Läs merÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN
1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla
Läs merLär sig skriva utan penna
Av: Carina Näslundh, E-Post: carina.naslundh@canit.se [mer.info] Lär sig skriva utan penna Vad vill du att jag ska skriva, undrar sexåriga Nissrin. Jag kan skriva mamma. Sagt och gjort. Med van hand sätter
Läs merASL - Att skriva sig till läsning Ett språkutvecklande arbetssätt för elever på Kungsgårdens skola och på alla skolor i Sandvikens kommun
ASL - Att skriva sig till läsning Ett språkutvecklande arbetssätt för elever på Kungsgårdens skola och på alla skolor i Sandvikens kommun Mona Wiklander Sandvikens kommun Eleverna har var sin dator Uppkopplade
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Björkdungens förskola Läsåret 2015/2016 2(6) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Analysen visade ett behov av ett fortsatt
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 309 Sätra Äng
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 309 Sätra Äng Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan
Läs merSkolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Läs merTvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
Läs merSpråklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar
Läs merÄr det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?
ITiS Rapport Hammars skola 3-5 A C Ht- 02 Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? Handledare: Jenny Comstedt Johanna Kvist Lena Mattisson Marianne Näsvall
Läs merKvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merIT-plan för Förskolan Äventyret
IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både
Läs merFutura International Pre-school. Danderyd
Futura International Pre-school Danderyd Observationen genomfördes av: Helena Aldén, Upplands Väsby Susanne Arvidsson Stridsman, Nacka Veckorna 12, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Läs merUtvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13
Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång
Läs merVerksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010
Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010 1 Verksamhetsplan för särskolan Tornhagsskolan i Linköping Verksamhetsåret 2009/2010 Samverkan personal/elever/föräldrar: Särskolan har sedan två
Läs merKonstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Läs merRedovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola
1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2016 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merNeglinge gårds förskola. Nacka kommun
Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Läs merVISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4
Läs merKvalitetsredovisning 2010/2011 för
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Åbyggeby skola och fritidshem Kerstin Norlin biträdande rektor 1. Inledning Verksamheten har bedrivits med 70 barn i åldrarna 6-10 år, fördelade i förskoleklass upp till
Läs merUtbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan Omgång 3 tillfälle 4, 6-7 september
Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan Omgång 3 tillfälle 4, 6-7 september Laila Guvå och Susanne Magne Dagens program 10.00 10.45 12.00 13.00 14.30 15.00 16.45 17.00 18.30 Inledning,
Läs merKriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt
Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematiskt utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merLOVISEDALSSKOLAN Utvärdering av mål och resultat
LOVISEDALSSKOLAN 2013 Utvärdering av mål och resultat 2012-13 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 5 2.3 Analys av resultat i läs- och
Läs merKvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus
1(14) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1 LPFÖ 98/10)...
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete år 2015
januari 2016 Mörtviksskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete Skola I Mörtviksskolan pågår ett aktivt arbete för att främja alla elevers trygghet och lärande. Genom att
Läs merKursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5
Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter
Läs merPedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter
Läs merKvalitetsredovisning
Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en
Läs merVerksamhetsbeskrivning. Väsby förskola. hösten våren 2017
Verksamhetsbeskrivning Väsby förskola hösten 2016- våren 2017 På Väsby förskola arbetar vi inspirerade av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vår verksamhet bedrivs i demokratiska former som lägger grunden
Läs merEtt Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen
Läs merKriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt
Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.
Läs merStatsbidrag för basfärdigheterna läsa, skriva och räkna Förordning (2008:754) Ansökan
Statsbidrag för basfärdigheterna läsa, skriva och räkna Förordning (2008:754) Ansökan 2011 Huvudman: Motala Kod: 0583 Bidragsram 2011: 1 738 700 Planerade åtgärder 1 Personalförstärkningar 700 000 Vi kommer
Läs merMarieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning
Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder
Läs merDet finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.
Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen
Läs merStorvretaskolans IT-plan 2017/18
s IT-plan 2017/18 s vision Vi vill att våra elever ska bli kompetenta barn, med förutsättningar att kunna hantera all information som finns i dagens samhälle. Vi vill att de ska ha kunskap om de etiska
Läs merFritidshemsnätverk 24/11-16
Fritidshemsnätverk 24/11-16 08.30 Föreläsning Christina och Jenny 9.15 Gruppindelning + hämta fika 9.30 Grupparbete inklusive fika 10.15 Återsamling och summering 10.30 Avslutning, utvärdering och fokus
Läs merStorvretaskolans IT-plan 2013/14
s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i
Läs merSpråkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift
Språkande förskoleklass en bro mellan tal & skrift 13.00-14.00: föreläsning 14.00-14.30: fika 14.30-15.15: tvärgrupper 15.15-15.30: återsamling 15.30-16.00: arbetslag Språkande förskoleklass ordverket.blogspot.se
Läs merSpråkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun
Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Ett försök till helhetsgrepp för ökad måluppfyllelse i alla ämnen Annika Mindedal, språkutvecklare Läroplaner + Få syn på språket FÖRSKOLA FÖRSKOLEKLASS
Läs merLäsa- skriva- räkna projektet i Ljungby
Läsa- skriva- räkna projektet i Ljungby Lite kort om Ljungby Invånarantal: 27 411 varav drygt hälften i Ljungby stad Yta: 2 000 kvkm Sjöar och vattendrag: 178 I Ljungby kommun finns 13 kommunala grundskolor
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.
Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.
Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsredovisning Förskoleklass
Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3
Läs merCentralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmen Drakskeppet och Hajen Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys För
Läs merLPP Magiska dörren ÅR 4
LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet
Läs merKriterier för mätområde Språkutveckling
Kriterier för mätområde Språkutveckling Låg nivå röd Mellannivå orange Mellanhög nivå gul Hög nivå grön Språkutveckling Språkutveckling Språkutveckling Språkutveckling ses i första hand utifrån språkproduktionsperspektiv;
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merGENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Läs merLokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16
Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar
Läs merVERKSAMHETSPLAN Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014
Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och
Läs merVERKSAMHETSPLAN Mogata skola
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Mogata skola FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2018/19 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Läs merSpråkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Läs merSatsningarna på IT används inte i skolornas undervisning
Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen
Läs merSå svarade 128 lärare
Så svarade 128 lärare Under Berättarministeriets Lärardag, den 16 nov 2015 på Fotografiska museet, fick deltagarna svara på frågor på ipads gällande konferensens tema berättande i undervisningen och digitalt
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Enligt läroplanen 2.6 skall förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Syftet med utvärderingen är att få kunskap
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret
Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merBarns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.
Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete år 2015
januari 2016 Visättraskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete När man ser till en för läsåret 2014/2015 kan man se att en överlag ligger högre än vad de gjorde föregående
Läs merARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem
Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.
Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merIT-strategi. Essviks skola 2015
IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna
Läs merAlla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.
2013-09-01 It-plan NKC Lokal IT-strategi Nättrabyskolans övergripande målsättning med användandet av digitala verktyg är att förbereda våra elever inför framtida studier och arbetsliv. Samt vara väl förtrogna
Läs merArbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Baronen Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola (Lpfö-98/16) Lag om förbud mot diskriminering
Läs merITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2
Läs merKvalitetsredovisning förskola 2017
Kvalitetsredovisning förskola 2017 RÅGEN 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 3 Aktiviteter utifrån nämndmålen... 3 Övrigt arbete inom läroplansområdet...
Läs mer