Konsistoriets beslut om resursfördelning och uppdrag för 2010

Transkript

1 Beslut Dnr: 4654/ Sid: 1 / 17 Universitetsförvaltningen Ledningskansliet Nils-Fredrik Ankarcrona, Controller Konsistoriets beslut om resursfördelning och uppdrag för Inledning Föreliggande beslut av Karolinska Institutets (KI) konsistorium om resursfördelning och uppdrag för 2010 innehåller följande avsnitt samt bilagor: 1. Inledning 2. Budgetpropositionen för Utbildning på grund- och avancerad nivå 2.2 Forskning och forskarutbildning 2.3 Ersättning för klinisk utbildning och forskning (ALF-medel) 2.4 Sammanställning anslag för år KIs övergripande budget för KIs system för intern resursfördelning budget m m 5. Universitetsgemensamma funktioner 5.1 Ny modell för indirekta kostnader fullständig kostnadsfördelning 5.2 Universitetsgemensamma kostnader 6. Hyror och investeringar 7. Basersättning till främst prekliniska institutioner 8. Konsistoriets beslut om resursramar 9. Konsistoriets uppdrag till styrelserna 9.1 Uppdrag till styrelsen för utbildning 9.2 Uppdrag till styrelsen för forskning 9.3 Uppdrag till styrelsen för forskarutbildning 10. Beslutsmening Bilaga 1 KIs budget samt resursfördelning till styrelser och universitetsgemensamma ändamål år 2010 Bilaga 2 Förteckning över KIs interna hyror Bilaga 3 Budgetpropositionen för 2010 i korthet (faktablad från regeringen) Bilaga 4 Budgetpropositionen för 2010 sammanfattning av frågor av intresse för KI Postadress Besöksadress Telefon E-Post Stockholm Nobels väg 5 Solna , vx , dir Fax Nils-Fredrik.Ankarcrona@ki.se Webb ki.se Org. nummer

2 2 / Budgetpropositionen Budgetpropositionen för 2010 (2009/10:1) finns tillgänglig på regeringens hemsida: Utbildning och forskning återfinns under utgiftsområde nr 16 En sammanfattning av propositionen ges i ett faktablad från regeringen, bilaga 3, samt i bilaga 4 sammanfattning av frågor av intresse för KI. 2.1 Utbildning på grund- och avancerad nivå Regeringen ser ett behov av att öka antalet högskoleplatser på grund av ökat söktryck som hänger samman med den ekonomiska krisen och ökande årskullar och föreslår därför nya tillfälliga platser Av dessa erhåller KI 450 platser motsvarande 44 mnkr. Eftersom detta är tillfälliga platser kan de i huvudsak endast användas för olika former av fristående kurser. I övrigt erhåller KI ökningar som är konsekvenser av tidigare beslut om utbyggnad av läkar- och tandläkarutbildningarna samt av psykologprogrammet. En minskning görs också av anslaget som en följd av indragningen av examensrätten för sjuksköterskeutbildningen Pris- och löneomräkningen uppgår till 3,35 procent. Grundutbildningsanslaget för 2010 kan därmed beräknas enligt nedan. Grundutbildning (tkr) Takbelopp Tandvårds- Till reg AT- Summa ALF central disp prov Summa anslag Pris- och löneomräkn till ,35% Tillfällig satsning 450 nya platser 2010 och Ökning psykologiutb konsekv enl 2009 års tillägsprop (30 plats Minskning pga indragen sjuksköterskeexamen Läkarutb + 8 nybörjarpl konsekv BP Läkarutb + 29 nybörjarpl konsekv BP Tandläkarutb + 10 nybörjarpl konsekv BP Summa anslag Härutöver gäller enligt preliminära uppgifter att det särskilda anslaget på 6 mnkr för vidareutbildning inom vårdområdet till specialistsjuksköterska mm kommer att upphöra Det motsvarar ca 65 platser.

3 3 / 17 För gäller följande planeringsförutsättningar Förändringar Minskning sjuksköterskeutb Tillfällig minskning pga införande av studieavgifter Konsekvenser BP läkarutb Konsekvenser BP 2009 tandläkarutb Konsekvenser psykologutb tilläggsprop Tillfällig satsning 450 platser upphör Övrigt Summa anslag I regleringsbrevet för 2009 finns ett mål uppsatt för KI på examinerade sjuksköterskor för perioden Som angavs i delårsrapporten för 2009 återkommer KI till regeringen vad gäller möjligheten att nå målet. KIs dimensionering av grundutbildningen Regeringens mål är att takbeloppet ska nås. KIs mål är att antalet helårsstudenter och prestationer totalt ska motsvara vad som ryms inom takbeloppet för att inte urholka resurserna per student vilket på sikt skulle kunna riskera utbildningarnas kvalitet. Prognosen för 2009 och 2010 är att KI kommer att ligga något under takbeloppet. Förslag till dimensionering 2010 framgår av pkt Forskning och forskarutbildning I enlighet med forsknings- och innovationspropositionen görs en satsning på totalt mnkr Därav fördelas 500 mnkr 2010 till lärosäten och Vetenskapsrådet (VR) för strategiska forskningsområden, och därutöver 300 mnkr till lärosäten för förstärkning av lärosätenas anslag för forskning och forskarutbildning. VR erhåller 80 mnkr för fördelning för infrastruktur, bl a biobanker. För strategiska forskningsområden erhåller KI som huvudsökande 51,6 mnkr varav 4,6 mnkr beräknas för KTH och Umeå universitet Den del som avser förstärkning av anslaget för forskning och forskarutbildning fördelas kvalitetsrelaterat till hälften efter externa medel och till hälften efter publikationer och citeringar. För 2010 omfördelas även 10 procent av befintliga anslag på detta sätt. KI erhåller härigenom 35 respektive 20 mnkr. Härutöver är KI medsökande i bildandet av Stockholm Science for Life Laboratory (SciLifeLab) tillsammans med Stockholms universitet och KTH (huvudsökande). KI har vidare en mindre del som medsökande i ämnet E-vetenskap. Pris- och löneomräkningen uppgår till 3,33 procent.

4 4 / 17 Anslaget för forskning och forskarutbildning kan därmed beräknas enligt följande. För ska angivna belopp ses som planeringsförutsättningar. Forskning och forskarutbildning Anslag 2009 (tkr) inkl forskningsprop Pris- och löneomräkn till ,33% Nya medel kvalitetsfördelade % av befintliga medel kvalitetsfördelade Delsumma kvalitetsfördelat Satsning strateg forsknområden, KI huvudsökande KI Umeå universitet KTH Delsumma strategiska forsknområden ANSLAG DIREKT TILL KI Tillkommer anslag där KI är medsökande E-vetenskap KIs del Molekylär biovetenskap (Sthlm Science for life lab) KIs del Totalt KIs del

5 5 / 17 I det följande lämnas en översikt över de strategiska forskningsområden där KI är huvudsökande respektive medsökande. Strategiska forskningsområden där KI är huvudsökande Cancer Diabetes, därav KI 85% Umeå universitet 15% Epidemiologi Neurovetenskap, därav KI 86% Umeå universitet 10% KTH 4% Stamceller och regenerativ medicin Vårdforskning, därav KI 80% Umeå universitet 20% Totalt, därav KI Umeå universitet KTH Strategiska forskningsområden där KI är medsökande E-vetenskap KTH (huvudsökande) Linköpings universitet Stockholms universitet Karolinska Institutet Molekylär biovetenskap (Sthlm Science for life lab) KTH (huvudsökande) Stockholms universitet Karolinska Institutet

6 6 / Ersättning för klinisk utbildning och forskning (ALF-anslaget) Ersättningen till Stockholms läns landsting (SLL) för klinisk utbildning och forskning enligt det s k ALF-avtalet har beräknats enligt följande: Alf-anslag Totalt Därav (tkr) Grundutb Forskn/ forskarutb Anslag Pris- och löneomräkning till ,33% Läkarutb +8 nybörjarpl konsekv BP Läkarutb +29 nybörjarplatser konsekv BP Summa anslag Ersättningarna följer det centrala ALF-avtalet (avtal mellan staten och landstingen om läkarutbildning och klinisk forskning). Observera att fördelningen mellan grundutbildning och forskning/forskarutbildning inte längre anges av regeringen. Angiven fördelning är beräknad utifrån vad som angavs 2008 med de förändringar som skett därefter. Regeringen anger dimensioneringen enligt nedan uttryckt i helårsstudenter Totalt Sammanställning över de direkta statliga anslagen 2009 (tkr) År 2010 År 2009 Anslag: Grundutbildning ,0% Anslag: Forskning o forskarutbildning ,1% Anslag: Ersättn.f klin utb o forskn ,8% Totalt ,3% Anm: I anslaget för forskning och forskarutbildning ingår här de medel som utbetalas direkt till KI. De medel där KI är medsökande till de strategiska forskningsområdena redovisas därmed inte här.

7 7 / KIs övergripande budget för Den övergripande budgeten nedan bygger på det s k nollalternativet i det budgetunderlag för år som KI lämnade till regeringen i våras. Justering har gjorts med hänsyn till delårsrapporten för 2009 och för förväntade förändringar enligt budgetpropositionen och vad som i övrigt kan förväntas om verksamhetens utveckling och finansiering Budgeten för KI är totalt sett i god ekonomisk balans. Det arbete som pågår inom organisationen att förstärka ekonomistyrningen har givit resultat. KIs ledning vill återigen framhålla vikten av att institutioner och andra enheter noggrant fortsätter att planera och följa upp sin verksamhet för att KI ska kunna fortsätta att ha en stark ekonomi. Det är särskilt viktigt att planera och budgetera för de ökningar som sker. För såväl KI som helhet som respektive institution är målet att myndighetskapitalet (balanserade kapitalet) bör uppgå till minst 5 procent av årets totala intäkter. Det överskrids bl a på grund av att det tar viss tid att genomföra de relativt stora forskningssatsningarna. I sammanhanget bör noteras att pris- och löneomräkningen på statsanslagen till 2010 (drygt 3,3 procent) är relativt stor eftersom den är beräknad med ett års eftersläpning. Kommande års pris- och löneomräkning kan därför förväntas bli betydligt lägre. Totalt KI (mnkr) Verksamhetens intäkter Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag Anslag Klinisk utb/forskning Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag (KI Holding AB) Transfereringar Medel som erhållits från staten Medel från myndigheter Medel från övriga Lämnade bidrag Summa transfereringar Periodens kapitalförändring Balanserat kapital (inkl årets kapitalförändring) varav KI Holding AB 120 Beräkningarna är gjorda i 2010 års pris- och lönenivå.

8 8 / KIs system för intern resursfördelning, budget mm Konsistoriet fattar de övergripande besluten om KI, vilket i detta sammanhang är följande frågor: Inriktningen av KIs verksamhet KIs övergripande budget (intäkter-kostnader) Avsättningar för vissa gemensamma lokalkostnader Avsättningar till investeringar i kärnverksamhet och övriga gemensamma ändamål Uppdrag och resursramar för styrelserna för utbildning, forskning respektive forskarutbildning (inklusive dimensionering av grundutbildningen). I resursramarna ingår också medel för lokaler och indirekta kostnader. I bilaga 1 redovisas beräkningarna till konsistoriets beslut. Rektor ges uppdraget att fatta beslut om den vidare fördelningen av resurser och avsättningar på institutioner m fl enheter efter förslag från berörda organ (styrelserna). Ett samlat dokument med samtliga resursfördelningar och avsättningar för institutioner m fl kommer att publiceras senast på KIs internwebb. 5. Universitetsgemensamma funktioner 5.1 Ny modell för indirekta kostnader fullständig kostnadsfördelning En arbetsgrupp inom Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF) har i samverkan med viktigare finansiärer utarbetat en ny modell för kalkylering och redovisning av indirekta kostnader och rekommenderade sina medlemmar att införa den. Syftet är att på ett enkelt, rättvisande och kostnadseffektivt sätt bidra till god intern styrning och kontroll vid universitet och högskolor. Modellen utgår från så kallad fullständig kostnadsfördelning som är ett grundläggande begrepp inom företagsekonomin. Den innebär att samtliga kostnader för en viss verksamhet skall redovisas och tydliggöras på denna, såväl direkta som indirekta. Genom modellens tydliggörande av alla kostnader ökar förståelsen för de ekonomiska sambanden och de kostnader en verksamhet för med sig. Avsikten med modellen är också att underlätta kommunikationen med externa finansiärer, vilket på sikt kan ge möjlighet till bättre kostnadstäckning. Målsättningen är vidare att den ska kunna accepteras av EU för att få s k full cost-ersättning (EU finansierar då 75 procent av direkta och indirekta kostnader). Riksrevisionen har också haft synpunkter på nuvarande rutin där de indirekta kostnaderna debiteras externfinansierade projekt i sin helhet då inkomsten bokförs, vilket inte ger en rättvisande redovisning. I korthet innebär den nya modellen att såväl externa medel som direkta statsanslag i princip ska fördelas direkt till kärnverksamhetens olika kostnadsbärare utan avdrag dessförinnan för stödverksamheten. Den stödverksamhet som finns på central, fakultetsoch institutionsnivå (de indirekta kostnaderna) finansieras genom debitering av kärnverksamheten i takt med den ekonomiska aktivitet som sker där (direkta kostnader). Modellen kan åskådliggöras enligt följande:

9 9 / 17 Direkta statsanslag 100 % Stödverksamheten Institutionsgemensamt Fakultetsgemensamt Universitetsgemensamt Deb efter kostnader Externa medel 100 % Kärnverksamheten - kostnadsbärarna En projektgrupp vid Karolinska Institutet (KI) har uppdraget att implementera modellen vid KI till Projektet benämns INDI-projektet. Den nya modellen innebär förändringar i resursfördelningen inom KI till Konsistoriet beslutar liksom tidigare om storleken på budgetramarna till styrelserna och de universitetsgemensamma funktionerna, men kostnaderna för de sistnämnda verksamheterna ska inte dras av före anslagsfördelningen utan följa med i fördelningen ut på kostnadsbärarna på institutionerna. Motsvarande gäller för de fakultets- och institutionsgemensamma kostnaderna. Detta innebär att de anslagsmedel som både styrelserna och institutionerna kommer att hantera inkluderar de gemensamma funktionerna. Som vägledning för styrelserna i budgetarbetet anges i detta beslut de belopp som motsvarar den del av de universitetsgemensamma funktionerna som faller på styrelserna och som är den ersättning institutionerna ska erhålla som bidrag för att kunna betala del av dessa funktioner med den nya modellen. Beloppen är beräknade utifrån de avsättningar som skulle ha gjorts om kostnaderna för de universitetsgemensamma funktionerna hade dragits av direkt enligt det tidigare systemet. Den externfinansierade verksamheten ska också stå för sin del av de gemensamma funktionerna. Vissa direktavsättningar kommer att behöva göras på universitetsgemensam nivå men det avser satsningar i kärnverksamhet.

10 10 / Universitetsgemensamma kostnader De universitetsgemensamma kostnaderna avser rektor, universitetsbibliotek och universitetsförvaltning inkl gemensamma åtaganden samt vissa gemensamma hyreskostnader. Som underlag för ställningstagandet till budgetramar för dessa funktioner har universitetsbiblioteket och universitetsförvaltningen inkommit med budgetar. Budgetarna är uppdelade på de delar som finansieras genom indirekta kostnader på universitetsgemensam nivå, vad som finansieras av fakultetsnivån (styrelserna) respektive av direktdebiteringar och på annat sätt (externa medel mm). Den delen som finansieras som indirekta kostnader på universitetsgemensam nivå uppgår till tkr med fördelning tkr på grundutbildning och tkr på forskning/forskarutbildning. Motsvarande för 2009 var efter anpassning till den nya modellen för indirekta kostnader och att fakultetsnivåns kostnader också ska tydliggöras tkr. Det motsvarar en ökning med 2,9 procent. Beslut om fakultetsnivåns indirekta kostnader fattas av rektor efter förslag från respektive styrelse. 6. Hyror och investeringar KI fortsätter liksom tidigare att effektivisera användandet av lokaler. Ett viktigt instrument för detta är internhyressystemet. Vakansgraden uppgår nu till ca två procent. En vakansgrad i den storleksordningen är önskvärd för att klara utvecklingen av verksamheten. Inför 2010 förutser KI att den interna hyran behöver höjas marginellt med 1,7 procent till kr/kvm (2 900). I internhyran ingår förutom kallhyra och energikostnader, även bevakning, post, vissa gemensamma nät och telekostnader, gemensam lokalvård, riskavfall m m. De interna hyresnivåer som därmed gäller för 2010 framgår av bilaga 2 till detta beslut. För gemensamma undervisningslokaler betalas timhyror. Hyran för dessa och för djurhus höjs också med 1,7 procent. Eftersom det i KIs anslag för forskning och forskarutbildning finns lokalmedel som också stödjer grundutbildningen görs i likhet med tidigare år en intern omfördelning med ca 54 mnkr till anslaget för grundutbildning. Beloppet är pris- och löneomräknat. För att få en samordning av den totala fördelningen av hyresmedel på styrelser, institutioner och andra enheter görs denna liksom tidigare av rektor efter samråd med de tre styrelserna. För lånefinansierade gemensamma investeringar i kärnverksamhet avsätts tkr ( tkr). Ökningen sker i relation till ökningen av respektive anslag. Se vidare bilaga 1.

11 11 / Basersättning till främst prekliniska institutioner Enligt beslut av konsistoriet tillämpas från och med 2008 års resursfördelning ett reviderat system för fördelning av den s k basersättningen till institutioner som inte erhåller s k ALF-medel från Stockholms läns landsting. Ersättningen fördelas i dels en speciell del för de institutioner som har djurhus (50 procent), dels en generell del för städning (25 procent) respektive underhåll, serviceavtal, reparationer mm (25 procent). I likhet med 2009 års resursfördelning uppdrar konsistoriet åt rektor att besluta om de närmare formerna för denna fördelning för Basersättningen pris- och löneomräknas med 3,33 procent till 2010 vilket ger tkr ( tkr). 8. Konsistoriets beslut om resursramar Konsistoriet beslutar för år 2010 att resursramarna för styrelserna ska uppgå till följande belopp inklusive hyror och universitetsgemensamma kostnader Styrelsen för utbildning: Styrelsen för forskning: Styrelsen för forskarutbildning: avsätta tkr för rektors satsningar i kärnverksamheten med uppdelning tkr i grundutbildning och tkr för forskning/forskarutbildning. avsätta tkr (40 152) för basersättning till främst prekliniska institutioner. Rektor har mandatet att besluta om de närmare formerna för fördelningen av basersättningen. (kärnverksamhet) avsätta tkr (8 803) från grundutbildningsmedel samt tkr (48 372) från forskningsanslaget, dvs totalt tkr (57 175) för att finansiera lånekostnader för investeringar huvudsakligen i kärnverksamhet. avsätta tkr (17 816) för pensionskostnader för kombinationsanställda (kärnverksamhet). göra en intern omfördelning med tkr (52 947) av lokalmedlen under anslaget för forskning och forskarutbildning till grundutbildningen. uppdra åt rektor att fatta beslut om storleken på IT-avgiften för Effekterna av införandet av IT-avgiften ska följas upp. budgetramen för de indirekta kostnaderna på universitetsgemensam nivå fastställs till tkr ( ), med fördelning tkr på grundutbildning och tkr på forskning/forskarutbildning. Eftersom 2010 är det första året med den nya modellen för indirekta kostnader ges rektor mandatet att besluta om de eventuella justeringar som kan bli nödvändiga under höstens fortsatta arbete med modellen. uppdra åt rektor att fatta beslut om den vidare medelsfördelningen på institutioner och enheter på förslag från styrelserna och andra berörda organ samt om medel för verksamhet direkt under styrelserna inklusive indirekta kostnader.. uppdra åt rektor att fatta de kompletterande beslut som kan bli nödvändiga med anledning av vad som framkommer av regleringsbrev och eventuella andra beslut av statsmakterna. internhyrorna för 2010 ska uppgå till de belopp som anges i bilaga 2. En sammanställning av de olika budgetramarna framgår av bilaga 1

12 12 / Konsistoriets uppdrag till styrelserna för utbildning, forskning respektive forskarutbildning Verksamheten ska generellt drivas med utgångspunkt i aktuella övergripande styrdokument såsom Budgetproposition och regleringsbrev för KI för 2010 Kommande propositioner inom området med åtföljande riksdagsbeslut Forsknings- och utbildningsstrategi för KI KIs kommande styrdokument Strategi 2012 KIs kommande beslut om riskanalys och kontrollåtgärder Styrelserna ska samverka i frågor av gemensamt intresse. Nedan lämnas specifika uppdrag till respektive styrelse. Uppdragen kan komma att behöva kompletteras när innehållet i regleringsbrevet och andra riksdagsbeslut med anledning av kommande propositioner blir kända. 9.1 Uppdrag till Styrelsen för utbildning Konsistoriet beslutar, dels om dimensionering av utbildningarna enligt följande: Nybörjarprogram Antal nybörjarplatser Arbetsterapeutprogrammet 72 (72) Audionomprogrammet 1 16 (15) Biomedicinprogrammet 50 (50) Biomedicinska analytikerprogrammet 70 (70) Folkhälsovetenskapsprogrammet 30 (30) Logopedprogrammet 2 28 (38) Läkarprogrammet 306 (306) Optikerprogrammet 45 (45) Podiatriprogrammet 3 -- (--) Psykologprogrammet 4 70 (55) Röntgensjuksköterskeprogrammet 40 (40) Sjukgymnastprogrammet 120 (120) Sjuksköterskeprogrammet, Huddinge (--) Sjuksköterskeprogrammet, Gotland 5 15 (--) Tandhygienistprogrammet 40 (40) Tandläkarprogrammet 85 (85) Tandteknikerprogrammet 20 (20)

13 13 / 17 Påbyggnadsprogram och fristående kurser Antal nybörjarplatser Barnmorskeprogrammet 64 (64) Psykoterapeutprogrammet 16 (16) Påbyggnad i odontologisk profylaktik 20 (20) Specialistutbildning för sjuksköterskor (helårsplatser) ( ) 6 Magister- och masterprogram (helårsplatser) ( ) Fristående kurser (helårsplatser) ( ) Härtill kommer tillskottet på 450 platser enligt budgetpropositionen Anm: År 2009 inom ( ) Kommentarer: 1. Audionomprogrammet Programmet övergår HT 2010 från antagning var tredje termin med 15 studenter till antagning varje hösttermin med 16 studenter. 2. Logopedprogrammet Programmet övergår HT 2010 från antagning var fjärde termin med 38 studenter till antagning varje hösttermin med 28 studenter. 3. Podiatriprogrammet Antagningen till höstterminen 2009 ställdes in på grund av lågt söktryck. Styrelsen för utbildning beslutade att lägga ner programmet. 4. Psykologprogrammet Förändringen motsvarar en ökning med 15 nybörjarplatser 2009 respektive 2010 enligt regleringsbrev för Sjuksköterskeprogrammet Ingen antagning 2009 på grund av indragen examensrätt. Under förutsättning att examensrätten återfås planeras utbildningen att starta HT Platsantalet kommer att vara mindre än tidigare, sammanlagt 300 studenter per år jämfört med 365 enligt planeringen för Specialistutbildning för sjuksköterskor Helårsplatserna motsvarar ca 510 nybörjarplatser för Magister- och masterprogram Helårsplatserna motsvarar ca 300 nybörjarplatser för dels att ge styrelsen för utbildning följande uppdrag: Att med utgångspunkt från ovanstående dimensionering omfördela utbildningsuppdrag under året i syfte att uppnå av regeringen tilldelat takbelopp. Att ansvara för att KIs utbildningar på grund- och avancerad nivå drivs i enlighet med högt ställda förväntningar från studenter, avnämare och samhället i stort.

14 14 / 17 Att ansvara för att den övergripande kvaliteten utvecklas mot internationellt sett högsta nivå med beaktande av de kvalitetsutvärderingar som görs. Styrelsens arbete ska bedrivas i enlighet med gällande regelverk och de riktlinjer som fastställts inom området. Styrelsen ska under 2010 särskilt fokusera på följande prioriterade områden: Styrning och uppföljning Att utveckla metoderna för styrning av verksamheten inom utbildning på grund- och avancerad nivå. Detta ska göras dels genom tydligare uppdrag till institutioner m fl och dels genom att utveckla metoder för en systematisk uppföljning av utbildningsverksamheten både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Studieavgifter från studenter från tredje land Att utreda och anpassa organisationen till införande av studieavgifter för studenter från tredje land från och med läsåret 2011/2012. Kårobligatoriets avskaffande Att bibehålla goda förutsättningar för studentinflytandet efter kårobligatoriets avskaffande. Ny programnämndsorganisation Att följa upp den nya programnämndsorganisationen som införs från den 1 januari Professionen undervisande lärare Arbeta aktivt med att se till att de undervisande lärarnas situation förbättras. Det kan ske genom att systemen förändras så att dessa lärare får reella möjligheter till forskning, att det finns en karriärväg för de som både undervisar, forskar och är kliniker samt genom utvecklandet av en lärarakademi Styrelsen ska utarbeta förslag till utbildningsuppdrag och resursramar för respektive institution samt förslag till resursramar för verksamhet direkt under styrelsen. Förslagen ska lämnas till rektor senast Styrelsen ska senast till rektor inkomma med en kort redogörelse över vidtagna åtgärder med anledning av de uppdrag som ges här. 9.2 Uppdrag till styrelsen för forskning Konsistoriet beslutar att ge styrelsen för forskning följande uppdrag: Styrelsen svarar för fördelning av medel för de strategiska forskningsområdena såsom den tar sig uttryck i de bakomliggande ansökningarna, regleringsbrev och enligt rektors riktlinjer. Styrelsen ska fortsätta utveckla strategin för forskningen, i syfte att ytterligare aktivt profilera KI i forskningsfronten och stärka förutsättningarna för excellent världsledande forskning. Strategin fokuseras inom följande områden: 1. inrätta tematiska centrumbildningar där framgångsrika forskargrupper samlas.

15 15 / 17 Inom grupperna ska finnas en god balans mellan klinisk forskning och grundforskning 2. agera aktivt för att berika mångfalden och konkurrenskraften genom att identifiera och rekrytera nya forskarkrafter inom viktiga områden, som också är ledande företrädare inom sina ämnen. 3. göra särskilda satsningar på de forskare på olika nivåer som kontinuerligt presterar på högsta internationella nivå. Detta kan ske genom resursstöd till särskilt framstående professorer som är ledare och världsauktoriteter inom sitt område. Det kan också ske genom riktade ekonomiska satsningar på yngre forskare på post doc- och foassnivå 4. stärka corefaciliteter och infrastrukturen bl a för att göra avancerade teknikplattformar tillgängliga för alla forskare Styrelsen ska utveckla och genomföra strategin för forskning i samarbete med SLL, bl a genom den gemensamma samverkansorganisationen med SLL inom ramen för Forskningsstrategiska kommittén och Infrastrukturrådet. Styrelsen ska ha ansvar för och genomföra det strategiska uppdraget inom ramen för en verksamhetsstruktur som bl a innehåller följande delar: utveckling av kvalitet och uppföljning, bl a genom utvärdering av forskningens kvalitet och användning av bibliometriska metoder ansvara för försöksdjursverksamheten översyn av forskningsdokumentation för att tillgodose höga krav på säkerhet översyn av kvalitetskrav för lärare som kan leda till väl kvalitetssäkrad process samt innefatta uppföljning av rekrytering av lärarbefattningar och meriteringskrav beakta regeringens mål vad gäller andelen kvinnor av de nyrekryterade professorerna samt av KI fastställda mål för övriga lärarkategorier Styrelsen ska avsätta medel för forskningsanknytning för undervisande lärare. Styrelsen ska utarbeta förslag till uppdrag och resursramar för 2010 för respektive institution samt avsätta resurser för verksamhet direkt under Styrelsen för forskning. Förslagen ska lämnas till rektor senast Styrelsen ska senast till rektor inkomma med en kort redogörelse över vidtagna åtgärder med anledning av de uppdrag som ges här.

16 16 / Uppdrag till styrelsen för forskarutbildning Konsistoriet beslutar att ge styrelsen för forskarutbildning följande uppdrag: Målet är att KI ska bedriva utbildning på forskarnivå på högsta internationella nivå inom medicinsk vetenskap. Styrelsen ska samverka med SLL, bland annat genom den gemensamma samverkansorganisationen med SLL inom ramen för Forskningsstrategiska kommittén och Infrastrukturrådet. Under 2010 kommer styrelsen särskilt att fokusera på följande prioriterade områden: Utbildning på forskarnivå för kliniker Utveckla möjligheten att kombinera utbildning på forskarnivå och kliniskt arbete, samt förbättra/stärka forskarutbildningsmiljön för kliniska doktorander. Translationell forskning Stimulera tidig forskningsanknytning genom att inrätta fler sommarforskarskoleplatser, utveckling av en forskningsintroducerande kurs inom ramen för Läkarprogrammet (ersätter LäFo) i syfte att utveckla utbildningen på forskarnivå i translationell miljö. Pedagogik vidareutveckla forskarutbildningens pedagogik bl a genom att stärka handledarna samt arbeta för implementering av målstyrning inom utbildning på forskarnivå. Det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs inom styrelsen ska synliggöras och stärkas ytterligare. Under 2010 kommer styrelsen att utveckla halvtidskontroll, disputation samt rekryterings- och antagningsprocessen. Styrelsen ska utarbeta förslag till uppdrag och resursramar för 2010 för respektive institution samt avsätta resurser för verksamhet direkt under styrelsen för forskarutbildning. Förslagen skall lämnas till rektor senast Styrelsen ska senast till rektor inkomma med en kort redogörelse över vidtagna åtgärder med anledning av de uppdrag som ges här.

17 17 / Beslutmening Beslut i detta ärende har fattats av konsistoriet varvid följande ledamöter deltagit: Susanne Eberstein (ordförande), Harriet Wallberg-Henriksson (rektor), Richard Bergström, Eva Fernvall, Olle Stendahl, Marie Wahren-Herlenius, Lotta Widén Holmqvist, Håkan Åström, Isidor Braekke, Melissa Norström och Johanna Wunder. I ärendets slutliga handläggning har vidare deltagit universitetsdirektör Karin Röding, administrativ direktör Bengt Norrving, samt controller Nils-Fredrik Ankarcrona (föredragande). Harriet Wallberg-Henriksson Nils-Fredrik Ankarcrona

18 Karolinska Institutet Beslut Bilaga 1 till konsistoriets beslut Dnr 4654/ KIs budget samt resursfördelning till styrelser och univgemensamma ändamål år 2010 (tkr) Grundutbildning Forskning/forskarutbildning Direkta Extern Summa Direkta Extern Summa statsanslag finansiering statsanslag finansiering Totalt Bruttointäkt Avgår ALF-anslag till Sthlms läns landsting Delsumma ( ) ( ) Avgår till kärnverksamhet *Rektors satsningar *Basersättning till främst preklin inst *Investeringar *Pensioner för läkare med kombtjänst *Omfördelning hyresmedel, internt KI Summa efter central fördelning till kärnverksamhet Budgetramar till styrelserna för Utbildning Forskning Forskarutb Totalt Därav beräknat för *Strategiska forskningsområden, därav för KI KTH och Umeå universitet *Hyresersättning till institutioner *Ersättn univgemens kostn till instituioner, prel Netto 2010 (exkl hyresers och univgemensamt) Netto Budgetramar för universitetsgemensamma kostnader Grundutb Forskning/forskarutb Totalt -Universitetsförvaltning och rektor Universitetsbibliotek Vissa gemensamma hyreskostnader Totalt

19 Dnr: 4654/ Sid: 1 / 1 Bilaga 2 Internhyror för 2010 Kontor, laborationslokaler, djurhus m m Kontor/laborationslokaler/gemensamma lokaler 2950 kr/kvm (2 900) Undervisningslokaler (hörsalar, seminarierum, kurslab) 2950 kr/kvm (2 900) Djurhus 3979 kr/kvm (3 912) Anm. Gemensamma lokaler avser gemensamma uppehållsytor, förråd, arkiv, friskvård m m Inom parentes anges 2009 års priser. Gemensamma undervisningslokaler (priserna avser vardagar) Interna nyttjare Normalpris Högpris Prisklass 1: 1-16 pl 143 kr/tim (141) 186 kr/tim (183) Prisklass 2: pl 238 kr/tim (234) 307 kr/tim (302) Prisklass 3: pl 358 kr/tim (354) 461 kr/tim (453) Prisklass:4: >90 pl 592 kr/tim (582) 769 kr/tim (756) Anm. Högpris (+ca 30 %) avser bokningar kl I de fall speciell teknisk assistans krävs sker debitering i särskild ordning. För datorlärosalar gäller ett pris som är 50 % högre än ovanstående priser. Inom parentes anges 2009 års priser Externa nyttjare Normalpris Högpris Prisklass 1: 1-16 pl 176 kr/tim (173) 233 kr/tim (229) Prisklass 2: pl 295 kr/tim (290) 387 kr/tim (380) Prisklass 3: pl 444 kr/tim (436) 581 kr/tim (571) Prisklass: pl 740 kr/tim (727) 967 kr/tim (951) Prisklass 5: >150 pl kr/tim (1 164) kr/tim (1 511) Anm. Högpris (+ca 30 %) avser bokningar kl I de fall speciell teknisk assistans krävs sker debitering i särskild ordning. För datorlärosalar gäller ett pris som är 50 % högre än ovanstående priser. Inom parentes anges 2009 års priser Postadress Besöksadress Telefon E-Post Stockholm Nobels väg 5 Solna , vx , dir Fax Nils-Fredrik.Ankarcrona@ki.se Webb ki.se Org. nummer

20 Satsningar inom högre utbildning och forskning Faktablad om budgetpropositionen Utbildningsdepartementet U September 2009 I budgetpropositionen för år 2010 satsar regeringen på fler högskoleplatser, fler platser på läkarutbildningen och mer resurser för forskning och innovation. Regeringen avser också att lägga förslag om studieavgifter för utländska studenter. Allt fler söker sig till universitet och högskolor. Söktrycket kommer att fortsätta öka. Det beror bland annat på den ekonomiska krisen men också på att ungdomskullarna som slutar gymnasieskolan är stora. Regeringen anser att viktiga hörnstenar för att motverka arbetslöshet är utbildning och aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Utbildning ger också människor möjlighet att utforma sina egna liv och förbättra sin livssituation. Satsningar på fler högskoleplatser är ett led för att möta detta. Regeringen föreslår en tillfällig satsning på nya platser på universitet och högskolor under 2010 och Utbildningsplatserna fördelas framför allt mot bakgrund av de bedömningar som lärosätena själva har gjort av möjligheterna att med bibehållen kvalitet tillfälligt öka antalet platser. Hur många nya platser som tillkommer vid olika universitet och högskolor framgår av tabellen intill. Det tillfälligt utökade antalet platser på högskolor och universitet gör att fler som är behöriga får möjlighet att börja studera. Den tillfälliga satsningen med fler utbildningsplatser görs under 2010 och 2011, med början redan vårterminen Studieavgifter för utländska studenter I dag är den högre utbildningen i Sverige avgiftsfri för alla studenter. Under de senaste åren har antalet studenter ökat stort i Sverige. Att utländska studenter studerar på svenska universitet och högskolor är värdefullt. De är en tillgång för utbildningens utveckling och bidrar till en internationell miljö vid lärosätena. Detta är dock inte skäl nog för att erbjuda skattefinansierad utbildning kostnadsfritt för utländska studenter. Regeringen avser att lägga förslag om att universitet och högskolor ska ta ut studieavgifter av studenter som är medborgare i länder utanför EES och Schweiz från och med hösten Avgifternas storlek bör varje universitet och högskola själv bestämma, så att de täcker kostnaderna för de utländska studenternas utbildning. Förslaget kommer senare att preciseras i en proposition. Fördelning av de nya platserna 2010 och 2011 Lärosäte Antal platser Uppsala universitet 1245 Lunds universitet 350 Göteborgs universitet 325 Stockholms universitet 550 Umeå universitet 300 Karolinska institutet 450 Kungl. Tekniska Högskolan 700 Karlstads universitet 600 Linnéuniversitetet (Växjö universitet och Högskolan i Kalmar) 308 Örebro universitet 450 Blekinge Tekniska Högskola 500 Högskolan i Borås 200 Högskolan Dalarna 900 Högskolan på Gotland 150 Högskolan i Halmstad 400 Högskolan i Skövde 75 Högskolan Väst 500 Malmö högskola 500 Södertörns högskola 500 Handelshögskolan i Stockholm 150 Chalmers tekniska högskola 200 Högskolan i Jönköping 750 Enskilda sjuksköterskeutbildningar 60 Totalt Regeringens förslag i korthet nya högskoleplatser på unversitet och högskolor under 2010 och 2011 Ytterligare utökning med 30 nybörjarplatser på läkarutbildningen Universitet och högskolor ska ta ut studieavgifter av utländska studenter från och med hösten 2011 Ökning med en miljard kronor för 2010 till forskning och innovation Svenska medborgare och medborgare i andra EES-länder samt Schweiz, dvs. medborgare i länder som Sverige har åtagit sig att behandla på samma sätt, ska som i dag ha rätt till avgiftsfri utbildning.

21 Genom att universiteten och högskolorna kan ta ut studieavgifter av utländska studenter frigörs ekonomiska resurser som kan komma svenska studenter till del. För 2012 kan universitet och högskolor använda utrymmet för att trappa ner regeringens temporära utökning av antalet högskoleplatser Stipendier för utländska studenter är ett viktigt sätt att bidra till att dessa studenter läser vid svenska universitet och högskolor. Regeringen kommer därför att återkomma med förslag om stipendier. Särskilda stipendier för studenter från utvecklingsländerna avses finansieras inom biståndsramen. Fler platser på läkarutbildningen I Sverige finns ett stort behov av läkare. Det beror dels på ökade vårdbehov, dels på åldersstrukturen bland de läkare som i dag är verksamma. Det är därför viktigt att bygga ut läkarutbildningen. Utbyggnaden måste göras på ett ansvarsfullt sätt för att slå vakt om en hög kvalitet i utbildningen. Regeringen utökar läkarutbildningen med ytterligare 30 nybörjarplatser under Utbyggnaden innebär 15 nybörjarplatser vid Linköpings universitet och lika många vid Uppsala universitet. Totalt kommer läkarutbildningen under mandatperioden öka med 264 nybörjarplatser på årsbasis. Det innebär att läkarutbildningen byggs ut med 26 procent under mandatperioden. För hela perioden har 686 fler läkarstuderande kunnat tas in. Ökade resurser till forskning och innovation Regeringens mål är att stärka Sveriges ställning som forskningsnation. Satsningen på forskning stärker vår konkurrenskraft och bidrar till ökad ekonomisk tillväxt och välfärd i Sverige. Den stora satsning som regeringen presenterade i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) under perioden genomförs nu successivt. Som ett led i den föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2010 en ökning med en miljard kronor till forskning och innovation. Regeringen föreslår att pengarna fördelas på följande sätt: 500 miljoner kronor till lärosätena och Vetenskapsrådet för satsningar på strategiska områden 300 miljoner kronor till lärosätenas anslag för forskning och forskarutbildning 100 miljoner kronor till forskningsråden Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) samt Verket för innovationssystem (Vinnova) 100 miljoner kronor till industriforskningsinstitutet År 2012 beräknas resurserna till forskning öka med fem miljarder kronor jämfört med Fortsatta reformer på högskole- och forskningsområdet Kvaliteten i den högre utbildningen har hög prioritet. Dagens modell för att tilldela resurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå utgår endast från antalet studenter och prestationer. Regeringen anser att modellen bör kompletteras med en del som relaterar till utbildningens kvalitet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag om kvalitetsbaserad resurstilldelning och ett nytt system för kvalitetssäkring i den högre utbildningen. Regeringen anser även att den akademiska friheten ska öka genom att lärosätena ges större självbestämmande. Regeringen anser också att forskarinflytandet i Vetenskapsrådet och i forskningsstiftelserna ska ökas. Utbildningsdepartementet Stockholm tfn växel Ytterligare frågor om högre utbildning besvaras av Per Magnusson, tfn och Eva Svensson, tfn Frågor om forskning besvaras av Anna-Karin Dahlén, tfn Fler exemplar av faktabladet kan beställas från Utbildningsdepartementet, tfn eller via regeringens webbplats: Tryckt av Grafisk Service, september Faktabladet är producerat av Utbildningsdepartementet. Artikelnr. U09.011

22 PM Bilaga 4 Dnr: 4654/ Sid: 1 / 3 Universitetsförvaltningen Ledningskansliet Nils-Fredrik Ankarcrona, Controller Budgetpropositionen för 2010 de viktigaste frågorna ur KIs perspektiv Regeringen ser ett behov av att öka antalet platser på grund av ökat söktryck som hänger samman med den ekonomiska krisen och ökande årskullar och föreslår därför nya tillfälliga platser (700 mnkr). Härutöver ökas läkarutbildningen totalt med 30 platser fördelade på Uppsala universitet och Linköpings universitet. Av dessa erhåller KI 450 platser, 44 mnkr. Regeringen vill stimulera ungdomar att söka sig till högre utbildning direkt efter gymnasiet. De som kompletterar betyg ska konkurrera i egen urvalsgrupp. Regeringen återkommer om att lärosätena ska ta ut studieavgifter från och med hösten 2011 för tredjelandsstudenter (frigör 500 mnkr). Regeringen sänker tillfälligt takbeloppen för lärosätena 2011 med totalt 111 mnkr med anledning av studieavgifterna. För år 2012 höjs takbeloppen i motsvarande grad för att i viss mån kompensera för att den tillfälliga satsningen på nya platser upphör Införandet av studieavgifter ska kompletteras med stipendier för studenter från utvecklingsländer (internationellt bistånd). För 2012 ska ytterligare permanenta omfördelningar ske på 38 mnkr till lärosäten med högt söktryck. Regeringen avser att föreslå anmälningsavgifter för studenter från tredjeland VHS utreder detta. Kårobligatoriet avskaffas 1 juli Kompensationen till lärosätena uppgår till 20 mnkr 2010 och 30 mnkr Regeringen anser det angeläget att en större andel av lärare vid svenska lärosäten deltar i utlandsvistelser och utbyten med andra länder. Regeringen ska bereda frågan vidare om utbildningar i företagshälsovård kan ges på högskolenivå (Delegation för företagshälsovård). Postadress Besöksadress Telefon E-Post Stockholm Nobels väg 5 Solna , vx , dir Fax Nils-Fredrik.Ankarcrona@ki.se Webb ki.se Org. nummer

23 2 / 3 Växjö universitet och Högskolan i Kalmar går samman 2010 och bildar Linnéuniversitetet. Regeringen vill se fler kompletterande utbildningar för personer med examen från tredjeland, bl a läkare. Nuvarande resurstilldelning inom grundutbildningen bör kompletteras med en kvalitetsrelaterad del. Kommande utvärderingar ska fokusera på utbildningarnas kvalitet i form av resultat. Regeringen återkommer med förslag om att öka lärosätenas självbestämmande. Sjuksköterskeutbildningarna vid de tre enskilda utbildningsanordnarna i Stockholm ökas permanent med 60 platser. I enlighet med forsknings- och innovationspropositionen görs en satsning på totalt mnkr. Därav fördelas 500 mnkr 2010 till lärosäten och VR för strategiska forskningsområden, och därutöver 300 mnkr till lärosäten för förstärkning av lärosätenas fakultetsanslag. VR erhåller 80 mnkr för infrastruktur, bl a biobanker. Förstärkningen av fakultetsanslagen fördelas kvalitetsrelaterat till hälften efter externa medel och till hälften efter publikationer och citeringar. För 2010 omfördelas även 10 procent av befintliga anslag på detta sätt. KI erhåller härigenom 35 respektive 20 mnkr. En utredare ska analysera hur utvärderingar av den vetenskapliga kvaliteten ska kunna ligga till grund för framtida fördelning av fakultetsanslag. KTH, Stockholms universitet och KI bildar Stockholm Science for Life Lab (SciLifeLab). Det ingår i satsningen på strategiska forskningsområden (stegvis ökad fördelning till 101,5 mnkr år 2012). Regeringen framhåller att det är viktigt att lärosätena prioriterar verksamheten inom sina resurser och också söker kompletterande finansiering. Regeringen anser att en utvärdering av de strategiska satsningarnas resultat bör göras efter 5 år. Omfördelning kan komma att göras om intentionerna i forskningspropositionen inte följts. Regeringen återkommer till frågan om att lärare ska underrätta lärosätet om patenterbar uppfinning.

24 3 / 3 VR och Statens beredning för medicinsk forskning ska utveckla och föreslå en modell för uppföljning och utvärdering av klinisk forskning som finansieras helt eller delvis av ALF-medel. Regeringen återkommer om ett ändrat ALF-avtal. Ett särskilt organ för oredlighet i forskning ska inrättas vid Centrala etikprövningsnämnden. Ett förslag till skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet remissbehandlas för närvarande. Smittskyddsinstitutet ombildas. Forskning som inte stödjer myndighetens övriga myndighetsuppdrag överförs till KI, bl a donationsprofessurerna. Den nära organisatoriska samverkan mellan SMI och KI upphör därmed. Allt sker inom KIs och SMIs totala finansiella ramar. Pris- och löneomräkningen uppgår till 3,35 procent för grundutbildning och 3,33 procent för forskning och forskarutbildning.