Regeringen (Utbildningsdepartementet)

Transkript

1 Budgetunderlag

2 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. OMSLAGSBILDEN Anna Eklöf har studerat till logoped vid Karolinska Institutet. Under 2012 utvärderade Högskoleverket Sveriges samtliga logopedutbildningar och KI:s logopedprogram fick högsta betyg. Logopedi är läran om röst-, tal-, språk och sväljstörningar och deras behandling. Logopedin studerar störningar i det mänskliga språket, talet och rösten, hur dessa uppstår, vad de beror på och hur de kan avhjälpas eller lindras. Genom skada eller sjukdom kan människor drabbas så att det blir svårt eller omöjligt att meddela sig med andra. Förmågan att kommunicera med språk har en avgörande betydelse för livskvalitén. Foto: Camilla Svensk

3 Beslut Dnr: 1-19/ Sid: 1 / 8 +3 bilagor Konsistoriet Regeringen (Utbildningsdepartementet) Budgetunderlag för år Karolinska Institutet (KI) avlämnar härmed budgetunderlag för år i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt regeringsbeslut (U2012/6005/UH). Som framgår av avsnitt 6 hemställer KI om en höjning av låneramen redan för innevarande år. Beslut i detta ärende har fattats av KI:s konsistorium, varvid följande ledamöter har deltagit: Susanne Eberstein (ordförande), Anders Hamsten (rektor), Annika Andersson, Dan Andersson, Elias Arnér, Hampus Eksell, Eva Fernvall, Eskil Franck, Erik Hellsing, Arash Hellysaz, Hans-Gustaf Ljunggren och Torbjörn Rosdahl. I ärendets slutliga handläggning har vidare deltagit universitetsdirektör Bengt Norrving, bitr. universitetsdirektör Marie Tell, ekonomdirektör Ingrid Palmér samt bitr. ekonomidirektör Nils-Fredrik Ankarcrona (föredragande). Anders Hamsten Nils-Fredrik Ankarcrona Sändlista (antal pappersex + en pdf-fil) Utbildningsdepartementet (10) Arbetsgivarverket (1) Ekonomistyrningsverket (3) Finansdepartementet (3) Högskoleverket (2) Riksdagens utredningstjänst (3) Riksrevisionen (3) Statskontoret (1) Postadress Besöksadress Telefon E-Post Stockholm Nobels väg 5 Solna , vx , dir Nils-Fredrik.Ankarcrona@ki.se Webb Fax ki.se Org. nummer

4 Beslut Dnr: 1-19/ Sid: 2 / 8 +3 bilagor Budgetunderlag för perioden Inledning Karolinska Institutet (KI) är det näst största universitetet i Sverige sett till total ekonomisk omsättning och det största ifråga om forskning och utbildning på forskarnivå (2011). Över 40 procent av den medicinska forskningen vid de svenska universiteten bedrivs vid KI, som därmed har en viktig roll för samhällsutvecklingen. Utbildning och forskning är till sin karaktär internationell och drygt 60 procent av alla publikationer vid KI är författade i samarbete med forskare från andra länder. KI har med sin plats i den expansiva Stockholmsregionen goda förutsättningar att vara bland de ledande universiteten i världen. Den globala konkurrensen ställer ökade krav på framgångsrik grundforskning som också på ett effektivt sätt kan leda till att forskningsresultat överförs till praktisk användning såväl direkt i hälso- och sjukvården som i den biomedicinska industrin. Universitetssjukhusen har en nyckelroll för den medicinska utbildningen och forskningen samt för innovationer inom den biomedicinska sfären. I ett nordiskt perspektiv har KI kommit långt i utvecklingen av sitt innovationssystem inom livsvetenskaper. Utmaningen ligger i att skapa ett långsiktigt, uthålligt system som genom egna intäkter kan finansiera utvecklingen av nya innovationer som kan föras ut till marknaden. 2. Uppdrag och vision Uppdrag Karolinska Institutets uppdrag är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa. Vision Karolinska Institutet ska vara ett av världens ledande universitet inom det medicinska området. Postadress Besöksadress Telefon E-Post Stockholm Nobels väg 5 Solna , vx , dir Nils-Fredrik.Ankarcrona@ki.se Webb Fax ki.se Org. nummer

5 Karolinska Institutet Budgetunderlag / 8 3. Framtiden och dess utmaningar För framtiden ser KI följande tre huvudutmaningar: Den första är att förstärka KI som internationellt ledande forskningsuniversitet. Målet bör vara att bli ännu starkare internationellt. För att uppnå detta måste KI, utöver att rekrytera internationella toppforskare, utforma en tydlig karriärstruktur för yngre forskare och mobilisera väsentligt större interna resurser för att stödja de riktigt lovande, yngre forskarna i början av deras karriär. Den andra är att stärka grundutbildningarna. KI ska ha samma höga ambitioner för dessa, som för forskningen. Det är utomordentligt viktigt för KI att attrahera de mest energiska, entusiastiska och kreativa studenterna från alla delar av världen. Den tredje utmaningen handlar om samspelet med hälso- och sjukvården. Det vårdlandskap som KI verkar inom befinner sig i snabb förändring. Antalet vårdgivare ökar i allt snabbare takt, vilket riskerar att leda till fragmentering och därmed äventyra den epidemiologiska, kliniska och translationella forskning som utgör viktiga delar av KI:s internationella konkurrensmöjlighet. KI behöver därför en ny strategi för samverkan med hälso- och sjukvården. 4. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4.1 Strategi KI ska vara ett av världens ledande universitet inom det medicinska området. Denna vision ställer stora krav på den utbildningsverksamhet som bedrivs på KI. Ett övergripande mål är att alla KI:s utbildningar ska hålla mycket hög kvalitet. Detta ska åstadkommas bland annat genom pedagogiskt kunniga lärare med hög vetenskaplig kompetens och yrkeskompetens. En ytterligare viktig del i arbetet för att nå KI:s vision om ett världsledande universitet är att premiera pedagogisk skicklighet och engagemang i utbildning och undervisning genom en ständig utveckling av KI:s incitaments- och karriärsystem. KI ser kontinuerligt över sitt utbildningsutbud och har under senare år även arbetat med att koncentrera detsamma. Ett uttalat syfte är att endast utbildning med aktiv forskning inom huvudområdet ska erbjudas. KI arbetar dessutom med att anpassa utbildningsutbudet till avnämarnas behov samt att öka andelen av den utbildning som ges på avancerad nivå. Av KI:s totala utbildningsutbud 2013 utgörs ca 93 procent av programutbildningar. De fristående kursernas andel av det totala utbildningsutbudet har därmed minskat ytterligare jämfört med föregående år.

6 Karolinska Institutet Budgetunderlag / Möjligheter att nå fastställda uppdrag Vid beräkning av takbeloppen för åren har hänsyn bland annat tagits till konsekvenser av beslutade ökningar på läkar-, tandläkar- och psykologprogrammet. KI redovisar för 2012 ett utfall som överstiger takbeloppet (anslaget) med knappt tio mnkr. För 2013 prognostiserar KI att överproduktionen ökar till ca 30 mnkr. Detta förklaras bland annat av att sjuksköterskeprogrammet under 2013 återigen kommer att vara fullt utbyggt efter den tidigare (2009) förlorade examensrätten. Den prognostiserade överproduktionen innebär att ungefär tre fjärdedelar av det befintliga anslagssparandet kommer att ha tagits i anspråk i och med 2013 års utgång. Under 2014 förväntas resterande anslagssparande att förbrukas. KI har med anledning av detta redan tvingats att vidta åtgärder i syfte att minska den samlade utbildningsvolymen från och med De årliga arbetsmarknadsprognoserna från bland annat Högskoleverket, SCB och SACO visar att vården utgör en av de sektorer där risken för brist på arbetskraft är störst de kommande åren. Som exempel framhålls biomedicinska analytiker där tillgången på arbetskraft kommer att minska samtidigt som efterfrågan förväntas öka. Specialistsjuksköterskor är en annan grupp där det framtida behovet kraftigt kommer att överstiga tillgången på arbetskraft. Det råder redan idag brist på specialistsjuksköterskor och bland annat förväntas den snabba medicintekniska utvecklingen bidra till att behovet kommer att öka ytterligare framöver. KI:s nuvarande utbildningsutbud framgår av bilaga Förslag Ökat utbildningsuppdrag Enligt KI:s prognoser kommer alltså såväl 2013 som 2014 års takbelopp att överskridas. Mot bakgrund av att det ackumulerade anslagssparandet förväntas vara förbrukat i mitten på 2014 anser KI att det är av största vikt att lärosätet erhåller en permanent höjning av takbeloppet. KI:s nuvarande utbildningsutbud består, som nämnts, till övervägande del av programutbildningar men lärosätet anser det också viktigt att kunna erbjuda ett brett utbud av fristående kurser, bland annat för kompetensutveckling av personal inom vårdsektorn. Med hänsyn till kommande års prognostiserade överproduktion har KI dock, inför 2013, tvingats att reducera utbudet av fristående kurser med över 35 procent jämfört med Verksamhetsåret 2016 kommer KI, enligt nuvarande prognos, att producera över takbeloppet med ca 30 mnkr, motsvarande ca 300 helårsplatser. Utan permanent tillskott av resurser till lärosätet kommer den förväntade överproduktionen innebära att KI, inom kort, tvingas inleda avveckling av motsvarande tre utbildningsprogram. Bland annat mot bakgrund av rådande situation på arbetsmarknaden, med risk för kommande brist på arbetskraft inom vårdsektorn, bedömer KI att en sådan minskning av utbildningsutbudet skulle vara olycklig.

7 Karolinska Institutet Budgetunderlag / 8 Mot bakgrund av detta föreslår KI följande ökningar av takbeloppet (angivna i prioritetsordning): Ökning av resurser för utbildningsplatser motsvarande 300 helårsstudenter (för att kunna erbjuda dagens utbildningsutbudsnivå) Inom regeringens satsning på läkar-, tandläkar- och sjuksköterskeutbildningar föreslår KI följande ökningar: Ökning med 50 platser på läkarprogrammet Ökning med 5 platser på tandläkarprogrammet (utöver de erhållna 5 platserna 2014) Ökning med 100 platser på sjuksköterskeprogrammet Som en konsekvens av dimensioneringsökningarna på läkarprogrammet respektive tandläkarprogrammet äskar KI, från och med 2014, om höjningar avseende såväl ALF-anslaget som anslaget för tandvårdscentralen. Överföring av uppdrag och anslag från KI till Uppsala universitet Regeringen har beslutat att verksamheten vid Högskolan på Gotland ska övergå till Uppsala universitet (UU) 1 juli Med anledning av detta har KI kommit överens med Uppsala universitet om att UU från och med 2014 ska överta uppdraget att anordna sjuksköterskeutbildning på Gotland. KI:s styrelse beslutade den 17 december 2012 därför att anhålla hos regeringen om att anslaget för sjuksköterskeutbildningen på Gotland ska överförs till UU. Uppsala universitet avser dock inte starta sjuksköterskeutbildning på Gotland förrän 2014, varför överföringen av anslaget inte bör påbörjas förrän Anslaget bör överföras successivt eftersom redan antagna studenter vid Karolinska Institutet inte kan överföras till Uppsala universitets sjuksköterskeutbildning. Ersättningsnivåer Ersättningssystemet för helårsstudenter och helårsplatser har realt sett urholkats sedan det infördes KI vill framhålla vikten av att ersättningsnivåerna följer prisoch löneutvecklingen detta i syfte att kunna bibehålla en högkvalitativ undervisning och utbildning. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU Hälso- och sjukvården i Stockholms län befinner sig i en snabb och omfattande omställningsprocess. Såväl befolknings- som sjukvårdsstruktur förändras och ställer nya krav på kompetensen hos vårdpersonalen. För att den kliniska utbildningen ska kunna möta framtida behov och krav är det nödvändigt att alla sjukvårdsverksamheter, såväl offentliga som privata, samverkar och bidrar. Många privata vårdgivare anser sig sakna incitament att ta emot studenter inom den egna verksamheten eftersom ersättningen bedöms vara för låg. Det finns, bland annat enligt Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård vid Stockholms läns landsting (SLL), ett behov av att utarbeta modeller för styrning av, och ersättning till, anordnarna av verksamhetsförlagd utbildning. KI vill i sammanhanget framhålla vikten av att SLL prioriterar arbetet med att utveckla modeller för hur den kliniska utbildningen ska utformas och utvecklas. KI fortsätter å sin sida att prioritera insatser i syfte att säkra tillgången på platser i verksamhetsförlagd utbildning, bland annat genom samordning mellan lärosätena i Stockholm.

8 Karolinska Institutet Budgetunderlag / 8 Bostäder En avgörande fråga för om KI ska kunna ta emot inkommande internationella studenter och forskare, såväl som studenter från andra delar av Sverige, är att det finns bostäder tillgängliga för dessa grupper. Bristen på studentrum i Stockholmsområdet ställer krav på KI att hitta egna lösningar men behoven är så stora att det också krävs åtgärder på central nivå. Bostadsbristen riskerar annars att bromsa den viktiga tillströmningen av bland annat internationella studenter och forskare samt hindra en aktiv rekrytering av dessa grupper, inte minst de studieavgiftsskyldiga studenterna. Stipendier KI behöver internationella talanger som bidrar till kvaliteten i utbildningen. Ett inflöde av studenter från olika delar av världen är av stort värde för lärosätets utbildningar men utgör också ett underlag för rekrytering till forskning. Alumner kan utgöra länkar mellan sina hemländer och Sverige, inte minst genom ökade forskningsoch näringslivskontakter. I och med införandet av studieavgifter har antalet studenter från områden utanför EU/EES och Schweiz minskat kraftigt. Utökade stipendiemedel behövs för att vända trenden och göra det möjligt för KI att konkurrera om de bästa studenterna. Stipendietilldelningar från staten bör gå direkt till lärosätena som kan tilldela stipendierna till sina bästa sökande. Vid statliga stipendietilldelningar är det också viktigt att söktryck och kvalitet på utbildningarna beaktas. 5. Forskning och utbildning på forskarnivå Ett framgångsrikt universitet bygger på flera komponenter: kvalificerade medarbetare, god tillgång på resurser både i fråga om direkta anslag och infrastruktur samt en ledningsstruktur som ger plats för såväl enskilda initiativ som samordnade insatser. KI är en viktig aktör i det svenska forskningslandskapet med på många områden uppemot hälften av de tillgängliga resurserna. Att ha en sådan dominerande ställning ställer krav på framsynthet och planering. Regeringen har i de två senaste forskningspropositionerna skapat goda förutsättningar för svensk medicinsk forskning. KI ser det som en utmaning att förvalta de nya resurserna så att de kommer till nytta för utveckling av forskning med hög kvalitet. Detta sker på flera olika sätt: Satsningen på den enskilde forskaren är mycket betydelsefull. De största behoven avser karriärutveckling för yngre forskare. KI har startat program för den återinrättade anställningsformen som forskarassistent. Förstärkning av möjligheten till en forskningskarriär samtidigt med klinisk tjänstgöring är nödvändig. Detta arbete sker i samarbete med Stockholms läns landsting, SLL, inom ramen för den samverkansstruktur som finns. Effekterna av den gemensamma färdplanen för forskning mellan KI och SLL är nu tydliga. Färdplanen rymmer bland annat en viktig satsning på translationella medicinska temacentrum. Dessa centra har utvärderats vilket resulterade i vissa justeringar för att ytterligare maximera effekten av detta program.

9 Karolinska Institutet Budgetunderlag / 8 De strategiska forskningsprogrammen (SFO) utgör ett viktigt instrument för stärkta resurser inom utvalda områden. Ökat fokus kommer att läggas på innovationsaspekten inom ramen för dessa program. Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är en kraftsamling av resurser från KI, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Ytterligare resurser tillförs denna verksamhet under de kommande åren. Etableringen av SciLifeLab har gett forskare på KI unika möjligheter att i sin närhet genomföra teknikkrävande och storskaliga forskningsprojekt med inriktning på studier om geners och proteiners funktion. SciLifeLab arbetar med att i framtiden skapa naturliga samarbetsplattformar med flera nationella infrastrukturer, exemplifierat av Svensk Nationell Forskningsinfrastruktur för Biobankning och Analys av Biologiska Prover (BBMRI) samt Chemical Biology Consortium Sweden (CBCS). KI kommer aktivt verka för att uppnå bästa möjliga samordning av dessa anläggningar med SciLifeLab. Under senaste året har diskussionen varit intensiv i fråga om register för viss befolkningsbaserad forskning. Detta har främst avsett den framåtblickande befolkningsstudien Life Gene. KI vill fästa uppmärksamheten på att den lagstiftningsprocess som nu pågår slutförs så snabbt som möjligt. Forskningen baserad på dessa register är också ett av de områden där infrastrukturen inom SciLifeLab är till stor nytta. Mot bakgrund av satsningarna i forskningspropositionen föreslår KI i detta budgetunderlag inte några ytterligare resursförstärkningar för forskningen. 6. Hemställan om höjning av låneramen Som framgår av tabell 4 och kommentarerna i bilaga 3 är KI inne i en intensiv period av investeringar i infrastruktur. Detta tillsammans med ändringen i Kapitalförsörjningsförordningen att Riksgäldslån måste tas även på pågående projekt medför att låneramen enligt KIs beräkningar behöver höjas från 520 till 610 mnkr redan från och med KI hemställer därför om denna höjning. Bilagor 1. Dimensionering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Tabellbilagor: Budget samt investeringar, lokalförsörjning och uppdrag 3. Kommentarer till tabellerna i bilaga 2.

10 Karolinska Institutet Budgetunderlag / 8 Bilaga 1 Dimensionering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2013 enligt konsistoriets beslut Nybörjarprogram Antal nybörjarplatser Arbetsterapeutprogrammet 72 (72) Audionomprogrammet 16 (16) Biomedicinprogrammet 50 (50) Biomedicinska analytikerprogrammet 60 (70) Logopedprogrammet 28 (28) Läkarprogrammet 312 (312) Optikerprogrammet 45 (45) Psykologprogrammet 70 (70) Röntgensjuksköterskeprogrammet 40 (40) Sjukgymnastprogrammet 120 (120) Sjuksköterskeprogrammet 300 (300) Tandhygienistprogrammet 40 (40) Tandläkarprogrammet 85 (85) Påbyggnadsprogram och fristående kurser Antal nybörjarplatser Barnmorskeprogrammet 64 (64) Psykoterapeutprogrammet 16 (16) Påbyggnad i odontologisk profylaktik 25 (25) Specialistutbildning för sjuksköterskor (helårsplatser) ( ) Magister- och masterprogram (helårsplatser) ( ) Fristående kurser (helårsplatser) ( ) Anm: År 2012 inom parentes

11 Tabell 1 Karolinska Institutet Total budget (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Verksamhetsutfall Resultat från aktier och andelar i hel- och delägda företag Uppbörd-netto Transfereringar, erhållna medel Transfereringar, lämnade bidrag Årets kapitalförändring/ Årets resultat Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) Utgående oförbrukade bidrag Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3. Bilaga 2 Tabell 1

12 Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Karolinska Institutet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Takbelopp Beräknad avräkning 2 (A) Särskilda åtaganden (B) Anslag Klinisk utb/forskn-alf ( C ) Transfereringar anslagsmedel (D) Anslag (Summa A:D) Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar, erhållna anslagsmedel Transfereringar, övriga erhållna medel Transfereringar, lämnade bidrag Årets kapitalförändring/ Årets resultat Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2013 i 2013 års prisnivå. 2 Beräknad avräkning av anslag för grundutbildning bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter. Bilaga 2 Tabell 2

13 Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag därav att transferera Anslag klinisk utb/forskn-alf Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar, erhållna anslagsmedel Transfereringar, övriga erhållna medel Transfereringar, lämnade bidrag Årets kapitalförändring/ Årets resultat Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2013 i 2013 års prisnivå. Hänsyn har också tagits till förslagen i forsknings- och innovationspropositionen för Bilaga 2 Tabell 3

14 Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar Karolinska Institutet (mnkr) Investeringar i anläggningstillgångar 1 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldkontoret Föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) 1,5% 1,5% 1,5% 1,5% 1,5% Summa räntor och amorteringar Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 2 Större förändringar ska kommenteras. Bilaga 2 Tabell 4

15 Tabell 5 Lokalförsörjning Karolinska Institutet Redovisning av lokaler (mnkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Area, kvm LOA, utifrån lokalförsörjningsplanen föregående års utgång ökning under året minskning under året vid årets utgång (A) Förbättringsutgift på annans fastighet 1 nyinvesteringar avskrivningar Total årshyra enligt hyresavtal, utifrån lokalförsörjningsplan (B) Genomsnittlig hyra (kr/m 2 LOA) Lokalkostnader (C) Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 12,1% 12,6% 12,3% 12,3% 12,2% 1 En redovisning ska lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar. 2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning. 3 Beräknas som B/A. 4 Beräknas som C/A. Bilaga 2 Tabell 5

16 Tabell 6 Avgifter Karolinska Institutet Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat varav tjänsteexport varav tjänsteexport varav tjänsteexport Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel 1 Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat 1 Intäkter som inte får disponeras Avgiftsintäkter enligt 4 och 15 avgiftsförordningen ska inte redovisas. Bilaga 2 Tabell 6

17 BILAGA 3 Kommentarer till tabellerna i bilaga 2 KIs ekonomiska utveckling KIs omsättning fortsätter att öka under perioden mot bakgrund av framförallt satsningarna enligt senaste forsknings- och innovationspropositionen. Det gäller såväl det direkta statsanslaget som rådsmedel med mera. När det gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå beräknar KI att i och med utgången av 2014 ha utnyttjat det anslagssparande som finns på ca 50 mnkr vid ingången av Om inte några resurstillskott erhålls måste KI minska omfattningen av utbildningsverksamheten med ca 30 mnkr. Se vidare avsnitt 4. Det ska också noteras att under 2013 faller viss finansiering bort från Stockholms läns landsting (20 mnkr). Det gäller infrastrukturkostnader sammanhängande med överföringen av Hälsohögskolan till KI. Som tidigare redovisats tar det tid att planera och få igång all den verksamhet som motsvarar de olika forskningssatsningarna. Den viktigaste delen är att rekrytera toppforskare. Detta återspeglas i att den årliga kapitalförändringen beräknas vara positiv under hela perioden för att därför bli negativ som en följd av att alla planerade verksamheter kommer i full gång och ackumulerat kapital börjar förbrukas. För perioden är intäkter och kostnader beräknade i 2013 års löne- och prisnivå. Beräkningen av de statliga anslagen utgår från vad som anges i regleringsbrevet för 2013 samt budgetpropositionen för 2013 och forsknings- och innovationspropositionen för Därutöver särredovisas transfereringar för att kunna göra tabellerna enligt regeringens anvisningar. Personal, drift och lokaler Under perioden förväntas personal, lokaler och drift öka i takt med de redovisade medelsökningarna. Investeringar i anläggningstillgångar Som tidigare redovisats är KI inne i en mycket intensiv period av investeringar. Som framgår av tabell 4 gör KI större investeringar i infrastruktur under perioden som främst avser ombyggnad av djurhus och nybyggnad av laboratoriebyggnad (BioMedicum) men också för investeringar i undervisningssalar, aula med mera. Bil 3:1

18 Avskrivningarna har beräknats efter den centrala investeringsplanen samt beräknade investeringar på institutionerna. Dessa investeringar tillsammans med ändringen i Kapitalförsörjningsförordningen att Riksgäldslån måste tas även på pågående projekt medför att låneramen behöver höjas från 520 till 610 mnkr redan från och med Eftersom det inte går att exakt beräkna när olika investeringskostnader faller ut föreslår KI att den föreslagna ramen ligger kvar KI får återkommer med mer precisa beräkningar i kommande budgetunderlag. Se vidare avsnitt 6. Räntekonto med kredit i Riksgälden Den stora bidragsfinansieringen och samtidigt en god cash management med rekvirering av bidrag och i vissa fall även fakturering av uppdrag i förskott innebär att KI inte har några likviditetsproblem. Avgifter uppdrag tabell 6 Den avgiftsbelagda verksamheten avser här uppdrag inom utbildning och forskning. Bil 3:2

19

20 Karolinska Institutet Budgetunderlag Sammanställning och underlag: Nils-Fredrik Ankarcrona Omslag: Carina Persson ki.se