Budgetunderlag

Transkript

1 Budgetunderlag Ett medicinskt universitet

2 Beslut Dnr: 1-627/2013 Sid: 1/ bilagor Konsistoriet Regeringen Utbildningsdepartementet Budgetunderlag för år Karolinska Institutet (KI) avlämnar härmed budgetunderlag för år i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt regeringsbeslut (U2013/6567/UH). Beslut i detta ärende har fattats av KI:s konsistorium, varvid följande ledamöter har deltagit: Lars Leijonborg (ordförande), Anders Hamsten (rektor), Annika Andersson, Dan Andersson, Elias Arnér, Anders Blanck, Susana Borrás, Elin Ekeroth, Eskil Franck, Laura Fratiglioni, Arash Hellysaz, Viktoria Malas och Charlotte Strömberg. Frånvarande ledamöter vid beslutsmötet: Torbjörn Rosdahl och Marie Wahren- Herlenius Sändlista (antal pappersex + en pdf-fil) Utbildningsdepartementet (10) Ekonomistyrningsverket (3) Finansdepartementet (3) Riksdagens utredningstjänst (3) Riksrevisionen (3) Statskontoret (1) Universitetskanslerämbetet (1) Postadress Besöksadress Telefon STOCKHOLM Nobels väg 5 Solna , vx , direct ingrid.palmer@ki.se Webb Telefax ki.se Org. nummer

3 Sid: 2 / 10 Budgetunderlag för perioden Inledning Karolinska Institutet, KI, är ett av världens ledande medicinska universitet. En positiv forskningspolitik i Sverige har bidragit till KI:s starka tillväxt. Vi gör dock bedömningen att vi ännu inte realiserat vår fulla potential när det gäller utbildning och forskning. Den globala konkurrensen ställer ökade krav på framgångsrik forskning som också på ett effektivt sätt kan leda till att forskningsresultat överförs till praktisk användning såväl direkt i hälso- och sjukvården som i den biomedicinska industrin. Också inom utbildningen ställs förändrade och allt högre krav genom den ökande internationella konkurrensen om studenterna. KI är berett att vidta kraftfulla åtgärder för att bättre utnyttja sin potential, men behöver fortsatt ökade resurser för att bibehålla sin internationellt erkända position som skapar förutsättningar för att attrahera internationella forskare och internationella anslag. Samspelet med hälsooch sjukvården i regionen har en nyckelroll i den medicinska utbildningen och forskningen. De förändringar som nu genomförs erbjuder stora utmaningar. Vi vill understryka betydelsen av att regeringen fortsätter satsningen på forskning och utbildning. KI har då goda möjligheter att fortsätta investera satsade medel i forskning och utbildning av vital betydelse ur såväl regionalt, nationellt som globalt perspektiv. 2. Vision KI:s vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. 3. Framtiden och dess utmaningar Rekryteringar KI arbetar för att ge goda förutsättningar för rekryteringar av lovande och ledande lärare och forskare. Rekryteringar, som i samverkan med den kompetens som redan finns inom KI, kan bidra till forskning och utbildning med målet att skapa god hälsa och minska lidande för sjuka.

4 Sid: 3 / 10 Infrastruktur Ovanligt stora infrastruktursatsningar genomförs under den kommande femårsperioden. Dessa ökar kraftigt potentialen för forskning och utbildning, men medför också stora kostnader. Avsikten är att skapa förutsättningar för att forma starka utbildnings- och forskningsmiljöer med stor internationell slagkraft. Informatik Ett av Sveriges, Stockholmsregionens och KI:s komparativa styrkeområden internationellt är kombinationen av utvecklade kvalitetsregister, befolkningsregister, biobanker samt genomik- och proteomikdata. En rad initiativ har därför tagits för att stärka informatikstrukturen inom hälso- och sjukvården. För att få full effekt av de enskilda utvecklingsinsatserna behöver ett nytt sammanhållet informatiksystem införas inom hälso- och sjukvården, ett arbete där KI medverkar. Student- och gästforskarbostäder En avgörande fråga för om KI ska kunna ta emot internationella studenter och forskare, liksom studenter från andra delar av Sverige, är att det finns bostäder tillgängliga för dessa grupper. KI har, mot bakgrund av den rådande situationen, tagit egna initiativ vad gäller student- och forskarbostäder men behoven är så stora att det också krävs åtgärder på central nivå. Bostadsbristen riskerar annars att bromsa den viktiga tillströmningen av bland annat internationella studenter och forskare samt att hindra en aktiv rekrytering av dessa grupper. Samverkansprojekt Nya organisationsstrukturer, ofta baserade på nya samarbetsformer, växer fram inom KI. Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett exempel på en sådan organisation liksom den etablering som för närvarande pågår av det nationella centret för toxikologisk forskning i Södertälje Swetox, se vidare under Forskning. Näringslivssamverkan och innovationer En svag utveckling inom life science-området har lett till tröghet inom KI:s innovationssystem. Det behöver därför revitaliseras och anpassas till nya förutsättningar samt stärkas för framtiden. Den globala läkemedelsindustrin har gjort en markant strategisk kursändring och söker nu fördjupat samarbete med företrädesvis de medicinska fakulteterna. Framgångar i detta samarbete förutsätter att universitetet tar en aktiv roll i att föra forskningsresultat till praktisk tillämpning; innovationsförmågan växer i betydelse. Under 2013 slöt KI avtal med AstraZeneca om att bygga upp ett unikt gemensamt forskningscentrum för kardiovaskulära och metaboliska sjukdomar, lokaliserat till KI:s södra campusområde. Behov av nya beslutsbefogenheter Departementspromemorian om att introducera en ny organisationsform för universitet och högskolor högskolestiftelser engagerade universitetsvärlden under hösten KI ser positivt på att regeringen har för avsikt att öka autonomin

5 Sid: 4 / 10 för lärosätena. I vårt yttrande betonade vi särskilt de områden där förändringar skulle ha mycket stor betydelse för KI:s internationella konkurrenskraft. Dessa omfattar möjligheten att: ta emot och fritt förfoga över donationsmedel bygga upp eget kapital äga, förvärva och avyttra egna bolag samt skapa stiftelser äga, förvärva och avyttra fastigheter etablera och bedriva verksamhet internationellt till viss del få använda forskningsanslaget för innovationsfrämjande verksamhet i begränsad omfattning få bedriva hälso- och sjukvård för att åstadkomma särskilt forsknings- och utbildningsintensiva miljöer. 4. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildningsutbudet strategi, planering och prioriteringar Karolinska Institutets vision ställer stora krav på den utbildningsverksamhet som bedrivs på KI. Målet är att all utbildning som lärosätet erbjuder ska hålla mycket hög kvalitet och ge studenterna bästa möjliga förutsättningar för att kritiskt värdera och kontinuerligt implementera ny kunskap i sin yrkesutövning. Utbildningen ska vara efterfrågad av studenterna och ha en tydlig forskningsanknytning. KI:s utbildningar ska också vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Detta åstadkoms bland annat genom pedagogiskt kunniga lärare med hög vetenskaplig kompetens och yrkeskompetens. Det är viktigt att premiera pedagogisk skicklighet och engagemang i utbildning och undervisning genom en ständig utveckling av lärosätets incitamentsoch karriärsystem. KI har genom sina starka forskningsområden stora möjligheter att ge kvalificerad utbildning inom ett flertal områden. En uttalad ambition är att en ökad andel utbildning ska ges på avancerad nivå inom områden med koppling till dessa starka forskningsområden. All utbildning, oavsett nivå, ska ha en tydlig forskningsanknytning för att på så sätt skapa förutsättningar för en evidensbaserad yrkesutövning. För den fortsatta utvecklingen är det viktigt att säkerställa att de grupper som KI utbildar har en möjlighet att studera på avancerad nivå och därmed få behörighet för studier på forskarnivå. Det är angeläget att kunskapsluckor identifierade i den kliniska verksamheten kan formuleras till forskningsfrågor och återföras till universitetet, till exempel i form av kliniska forskningsprojekt. Av KI:s totala utbildningsutbud 2014 utgörs ca 94 procent av programutbildningar. De fristående kursernas andel av det totala utbildningsutbudet kommer att minska ytterligare jämfört med tidigare år. KI:s program erbjuds framför allt som campusutbildning, medan de fristående kurserna oftare är i distansform. Att kunna genomföra åtminstone de teoretiska delarna av utbildningen på distans passar KI:s målgrupper inom påbyggnadsutbildningarna bra.

6 Sid: 5 / 10 Under senare år har arbetet med utbildningsutbudet framför allt fokuserat på att långsiktigt anpassa utbudet till takbeloppet. Ambitionen har varit att skapa förutsättningar så att utbildningarna på grundnivå kan genomföras med bibehållen kvalitet samt att stärka övergången till avancerad nivå och forskarnivå. För att lyckas med detta måste lärosätet bland annat ha möjlighet att kunna avsätta tillräckligt med resurser till sina utbildningsanordnare. Vidare måste den kliniska delen av utbildningen, som på ett viktigt sätt bidrar till att förbereda studenterna för arbetslivet, kunna erbjudas i tillräcklig omfattning och med hög kvalitet. Analyser visar på en ökad efterfrågan på de yrkesgrupper som KI utbildar. Statistiska centralbyrån, SCB, framhåller i sin arbetskraftsbarometer 2013 vårdsektorn som ett av de områden där det råder brist på arbetskraft. Bristen på bland annat sjuksköterskor, såväl grundutbildade som sådana med specialistinriktning, förväntas bestå. SCB bedömer vidare, liksom Sveriges akademikers centralorganisation i sin rapport Arbetsmarknaden för akademiker år 2018, att det inom fem år finns risk för brist på arbetsterapeuter. Antalet anställda läkare bedöms öka på några års sikt och Arbetsförmedlingen bedömer, i sin rapport Var finns jobben?, att läkare och specialistsjuksköterskor är två yrkesgrupper där den stora bristen på arbetskraft kommer att bestå. Det finns ett mycket stort behov av kontinuerlig vidareutbildning för de olika yrkeskategorierna inom hälso- och sjukvården. KI har tidigare kunnat ta ett mycket större ansvar för detta inom ramen för takbeloppet, men mot bakgrund av minskningen på fristående kurser kommer uppdragsutbildning att behöva få en allt större roll framöver. För 2013 redovisar Karolinska Institutet ett utfall som överstiger takbeloppet (anslaget) med drygt 30 mnkr. Prognosen för 2014 är att överproduktionen kommer att uppgå till ca mnkr. Därmed kommer det befintliga anslagssparandet att ha tagits i anspråk i och med 2014 års utgång. KI:s nuvarande utbildningsutbud framgår av bilaga 1. Verksamhetsintegrerat lärande, VIL VIL är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL kan ske i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök, auskultation, hospitering eller fältstudier inom såväl öppen som sluten hälso- och sjukvård eller omsorg, oavsett driftsform. Hälso- och sjukvården i Stockholms län befinner sig i en snabb och omfattande omställningsprocess. Såväl befolknings- som sjukvårdsstruktur förändras och ställer nya krav på kompetensen hos vårdpersonalen.

7 Sid: 6 / 10 För att studenterna genom sin utbildning ska få beredskap att möta dessa framtida behov och krav är det nödvändigt att alla sjukvårdsverksamheter, oavsett driftsform, samverkar och aktivt medverkar i planering och genomförande av studenternas VFU. Stockholms läns landsting (SLL) arbetar för att öka och utveckla incitament för att ta emot studenter. KI understryker att utvecklingen av såväl ekonomiska som pedagogiska incitament för att medverka i VIL är ytterst angelägen, detta oavsett verksamhetens driftsform. Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård vid SLL, arbetar med att ta fram modeller för styrning av, och ersättning till, anordnarna av VIL. KI fortsätter å sin sida att prioritera insatser i syfte att säkra tillgången på platser för VIL, bland annat genom samordning mellan berörda lärosäten i Stockholm. Förslag Utbildningsuppdraget KI ser positivt på den, av regeringen, aviserade satsningen på hälso- och sjukvårdsutbildningar i Stockholm. De extra utbildningsplatser som planeras för 2015 och 2016 är välkomna. KI anser emellertid att behovet är ännu större bland annat när det gäller barnmorskor och föreslår därför att ytterligare utbildningsplatser, utöver de redan aviserade, tillförs Karolinska Institutet under perioden. Ersättningsnivåer Ersättningssystemet för helårsstudenter och helårsplatser har realt sett urholkats sedan det infördes KI vill framhålla vikten av att ersättningsnivåerna följer pris- och löneutvecklingen. Detta är viktigt för att kunna behålla en högkvalitativ undervisning och utbildning. Prov efter läkarens allmäntjänstgöring, AT Karolinska Institutet ansvarar tillsammans med övriga medicinska fakulteter för prov efter läkarens allmäntjänstgöring (AT-provet). KI ansvarar för administrationen av provet och för AT-nämndens kansli. Under 2012 och 2013 har provet genomgått en stor förändring och moderniserats en utveckling som planeras fortsätta under 2014 och Moderniseringen till ett elektroniskt prov har ökat kvaliteten på provet avsevärt, men har också inneburit ökade kostnader. Till exempel krävs skrivsalar med datorutrustning och hög säkerhet på flera platser i landet. Utöver ett moderniserat prov ökar successivt också antalet skrivande. För att täcka kostnaderna och utveckla provet ytterligare, och dessutom kunna finansiera ett större antal skrivande, skulle anslaget behöva höjas med en miljon kronor. Stipendier KI behöver internationella talanger som bidrar till kvaliteten i utbildningen. Ett inflöde av studenter från olika delar av världen är av stort värde för lärosätets utbildningar men utgör också ett underlag för rekrytering till forskning. Alumner kan

8 Sid: 7 / 10 utgöra länkar mellan sina hemländer och Sverige, inte minst genom ökade forsknings- och näringslivskontakter. I och med införandet av studieavgifter har antalet studenter från områden utanför EU/EES och Schweiz minskat kraftigt. Utökade stipendiemedel behövs för att vända trenden och göra det möjligt för Sverige och KI att konkurrera om de bästa studenterna. Stipendietilldelningar från staten bör gå direkt till lärosätena som kan tilldela stipendierna till sina bästa sökande. Vid statliga stipendietilldelningar är det också viktigt att söktryck och kvalitet på utbildningarna beaktas. 5. Utbildning på forskarnivå samt forskning Utbildning på forskarnivå Forskarutbildningen är en viktig del av Karolinska Institutets verksamhet. Under 2014 kommer KI att fortsätta arbetet med att säkerställa att vi attraherar och rekryterar de bästa doktoranderna, såväl nationellt som internationellt. Alla doktorandplatser där KI är huvudsaklig arbetsgivare kommer att utlysas i öppen konkurrens. KI kommer också att fortsätta sin satsning på forskarskolor, särskilt med inriktning mot doktorander med klinisk bakgrund. En viktig del är arbetet med att stimulera forskningsutbyte och nätverkande med andra länder. Detta sker bland annat genom samarbeten med utländska universitet, där doktorander är den förenande länken, men också genom att utlysa stipendier för att KI-doktorander ska kunna vistas hos forskargrupper utomlands. Under 2014 kommer KI att söka ackreditering från Orpheus, en europeisk forskarutbildningsorganisation inom medicinområdet. KI har nyligen erhållit ett anslag från Vinnova för att utveckla en forskarskola i Drug Development and Discovery. Syftet med forskarskolan är att utbilda den nya generationen forskare inom området samt att främja aktivitet och samarbete mellan industrin och universitetet. Förslag KI anser att det vore önskvärt med en ökad flexibilitet kring övergången mellan master- och forskarutbildning. Istället för fyra års forskarutbildning skulle det vara möjligt att läsa ett andra masterår och tre års forskarutbildning. Detta skulle förbättra förutsättningarna för svenska lärosäten att, i större utsträckning, kunna delta i europeiska samarbeten kring forskarutbildning. Det skulle också göra svensk masteroch forskarutbildning mer attraktiv internationellt. Forskning Målet för KI:s forskning är att nå vetenskapliga genombrott som i förlängningen leder till såväl innovationer som praktiska tillämpningar i hälso- och sjukvården. Ett framgångsrikt universitet bygger på flera komponenter; kvalificerade medarbetare, god tillgång på resurser både i fråga om direkta anslag och i fråga om

9 Sid: 8 / 10 infrastruktur samt en ledningskultur som ger plats för såväl enskilda initiativ som samordnade insatser. Regeringen har i de senaste forskningspropositionerna skapat goda förutsättningar för svensk medicinsk forskning. KI ser det som en utmaning att ta ansvar för, och förädla, de befintliga resurserna så att de på ett effektivt sätt kan bidra till att stärka KI som ett internationellt ledande universitet inom forskningsområdet. Redan etablerade satsningar förstärks, parallellt med att nya områden ges hög prioritet och implementeras under Insatser för att kunna såväl behålla som rekrytera internationella toppforskare är av vitalt intresse för KI och stora ansatser görs härvidlag. I syfte att locka internationellt ledande forskare till lärosätet görs vidare satsningar på rekryteringar av professorer och gästprofessorer samt särskilda stöd till institutioner som rekryterar kvinnor som professorer eller gästprofessorer. En satsning på framgångsrika yngre forskare har högsta prioritet. I syfte att etablera ett attraktivt karriärsystem för juniora forskare finns centrala medel budgeterade från och med 2015, inkluderande tjänster som forskarassistent samt forskare fem år. Syftet med utlysningarna är att kunna rekrytera juniora nationella såväl som internationella toppforskare med den allra högsta vetenskapliga kvaliteten. KI har under flera år, inom ramen för ett antal translationella medicinska temacentra, avsatt medel till några av de mest framstående forskargrupperna. Nuvarande finansiering löper till och med 2015 och ambitionen är att därefter ytterligare utveckla satsningen på detta. Likaså är ambitionen att satsa på uppbyggnad av starka gemensamma teknik- och metodplattformar, så kallade core-faciliteter. De strategiska forskningsområdena (SFO) utgör utomordentligt viktiga instrument för stärkta resurser inom utvalda områden. Efter en eventuell, och förhoppningsvis, framgångsrik utvärdering av programmen är ambitionen att ytterligare vidareutveckla forskningen inom dessa, för KI, centrala områden. Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är en nationell infrastruktur för storskalig analys som utgår från KI, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Etableringen av SciLifeLab har gett forskare på KI unika möjligheter att genomföra teknikkrävande och storskaliga forskningsprojekt med inriktning på studier om geners och proteiners funktion. SciLifeLab bygger nu upp samarbetsplattformar med flera nationella infrastrukturer, exemplifierat av Svensk Nationell Forskningsinfrastruktur för Biobankning och Analys av Biologiska Prover (BBMRI) samt Chemical Biology Consortium Sweden (CBCS). KI kommer aktivt att verka för att uppnå bästa möjliga samordning av dessa anläggningar med SciLifeLab. Swedish Toxicology Sciences Research Center (Swetox) är ett unikt akademiskt forskningscenter som skapats grundat på att det finns ett ökande behov av att bedöma effekter och säkerhet av kemikalier. Det gäller kemikalier generellt inom

10 Sid: 9 / 10 bland annat livsmedelsektorn, i konsumentprodukter och i miljön, men även specifikt läkemedel, kosmetika, och bekämpningsmedel. Det är därför nödvändigt att utveckla området säkerhetsbedömningar av kemikalier toxikologi för att på ett effektivt sätt säkerställa att kemikalierna är till nytta utan att orsaka hälso- eller miljöfara. Bildandet av Swetox har möjliggjorts genom att elva av de största universiteten som har toxikologisk verksamhet har gått samman och bildat ett gemensamt center, sammanhållet av ett konsortialavtal. KI har åtagit sig att administrativt koordinera verksamheten. Swetox har tillgång till lokaler, utrustning och kompetens från AstraZenecas nedlagda säkerhetslaboratorium i Gärtuna. Swetox ambition är att vara en knutpunkt inom modern toxikologi. Visionen är att vara ett världsledande internationellt forskningscenter där innovativ akademisk forskning och uppdragsforskning samverkar. Verksamheten syftar till att medverka till ett kemikaliesäkert samhälle till gagn för hälsa och miljö. Genom Swetox skapas förutsättningar för att möta akademins, myndigheternas och företagens behov av metod- och kompetensutveckling. En nationell resurs inom toxikologi kan också bidra till och förstärka svenska myndigheters inflytande och arbete för en giftfri miljö och alternativ till djurförsök (3R), inom EU och på överstatlig nivå inom FN, OECD etc. Kopplingen mellan utbildning och aktuell forskning är, som tidigare nämnts, av mycket stor betydelse för ett universitet som KI. Alla forskare vid Karolinska Institutet, inte minst KI:s professorer, ska känna ett stort engagemang för KI:s utbildningar på grundnivå och avancerad nivå och bidra med viktiga insatser för undervisningen. Andra, för Karolinska Institutet, prioriterade områden ur ett forskningsperspektiv är internationell samverkan och utbyte, en utvecklad innovationsprocess samt en stärkt näringslivssamverkan. För KI utgör också samarbeten med hälso- och sjukvården en stor möjlighet som måste vidareutvecklas ytterligare. Förslag KI har tagit beslut om att, under en femårsperiod, investera 10 miljoner kronor per år i Swetox. För att Swetox ska lyckas och bli livskraftigt krävs en tillräckligt stor kritisk massa i den miljö som byggs upp i Södertälje. KI anser att regeringen uthålligt bör stödja denna satsning med ett basanslag om 20 miljoner kronor per år, det vill säga med 100 miljoner kronor för den kommande femårsperioden. 6. Hemställan om höjning av låneram Som framgår av ovan text, och sammanställning i tabell 4, är KI inne i en expansiv period av investeringar i infrastruktur de närmaste åren. Enligt prognosen för år 2014 slår vi i lånetaket och för att inte få för snäva marginaler behöver låneramen höjas med 20 mnkr till 630 mnkr redan KI hemställer därför om denna höjning.

11 Sid: 10 / 10 Bilagor 1. Dimensionering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Tabeller Kommentarer till tabell 1 6 I tabellerna förekommer avrundningar som gör att summeringar m.m. inte synes stämma.

12 Bilaga 1 Dimensionering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2014 enligt konsistoriets beslut Nybörjarprogram Antal nybörjarplatser Arbetsterapeutprogrammet 72 (72) Audionomprogrammet 16 (16) Biomedicinprogrammet 45 (50) Biomedicinska analytikerprogrammet 60 (60) Logopedprogrammet 28 (28) Läkarprogrammet 312 (312) Optikerprogrammet 45 (45) Psykologprogrammet 70 (70) Röntgensjuksköterskeprogrammet 40 (40) Sjukgymnastprogrammet 120 (120) Sjuksköterskeprogrammet 300 (300) Tandhygienistprogrammet 40 (40) Tandläkarprogrammet 90 (85) Påbyggnadsprogram och fristående kurser Antal nybörjarplatser Barnmorskeprogrammet 64 (64) Psykoterapeutprogrammet 16 (16) Påbyggnad i odontologisk profylaktik 25 (25) Specialistutbildning för sjuksköterskor (helårsplatser) ( ) Magister- och masterprogram (helårsplatser) ( ) Fristående kurser (helårsplatser) ( ) Anm: År 2013 inom parentes Karolinska Institutet budgetunderlag

13 Bilaga 2 Tabell 1 Total budget (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Verksamhetsutfall Resultat från aktier och andelar i hel- och delägda företag Uppbörd-netto Transfereringar, erhållna medel Transfereringar, lämnade bidrag Årets kapitalförändring/ Årets resultat Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) * Utgående oförbrukade bidrag * Karolinska Institutet har infört begränsningar för hur mycket av myndighetskapitalet som får finnas decentraliserat i organisationen. Rektor har gett direktiv om att det, vid utgången av år 2016, får finnas som mest tio procent av en institutions omsättning i ackumulerat myndighetskapital på institutionsnivå. För att möjliggöra en optimal användning av myndighetskapitalet krävs en större koncentration av medel till central nivå. Karolinska Institutet budgetunderlag

14 Bilaga 2 Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Takbelopp Beräknad avräkning 2 (A) Särskilda åtaganden (B) Anslag Klinisk utb/forskn-alf ( C ) Transfereringar anslagsmedel (D) Anslag (Summa A:D) Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar, erhållna anslagsmedel Transfereringar, övriga erhållna medel Transfereringar, lämnade bidrag Årets kapitalförändring/ Årets resultat Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2014 i 2014 års prisnivå. 2 Beräknad avräkning av anslag för grundutbildning bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter. Karolinska Institutet budgetunderlag

15 Bilaga 2 Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag därav att transferera Anslag klinisk utb/forskn-alf Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar, erhållna anslagsmedel Transfereringar, övriga erhållna medel Transfereringar, lämnade bidrag Årets kapitalförändring/ Årets resultat Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2014 i 2014 års prisnivå. Hänsyn har också tagits till förslagen i forsknings- och innovationspropositionen för Karolinska Institutet budgetunderlag

16 Bilaga 2 Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit (mnkr) Investeringar i anläggningstillgångar Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldkontoret Maximalt utnyttjande av låneramen under året 541 Föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) 1,0% 1,0% 1,5% 1,5% 1,5% Summa räntor och amorteringar Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten under året Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 2 Större förändringar ska kommenteras. Karolinska Institutet budgetunderlag

17 Bilaga 2 Tabell 5 Lokalförsörjning Redovisning av lokaler (mnkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Area, kvm LOA, utifrån lokalförsörjningsplanen föregående års utgång ökning under året minskning under året vid årets utgång (A) Förbättringsutgift på annans fastighet 1 nyinvesteringar avskrivningar Total årshyra enligt hyresavtal, utifrån lokalförsörjningsplan (B) Genomsnittlig hyra (kr/m 2 LOA) Lokalkostnader (C) Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 12,8% 12,7% 12,4% 12,2% 12,3% 1 En redovisning ska lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar. 2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning. 3 Beräknas som B/A. 4 Beräknas som C/A. Karolinska Institutet budgetunderlag

18 Bilaga 2 Tabell 6 Avgifter Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat varav tjänsteexport varav tjänsteexport varav tjänsteexport Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel 1 Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat 1 Intäkter som inte får disponeras Avgiftsintäkter enligt 4 och 15 avgiftsförordningen ska inte redovisas. Karolinska Institutet budgetunderlag

19 Bilaga 3 Kommentarer till tabellerna i bilaga 2 KI:s ekonomiska utveckling KI:s omsättning beräknas öka under perioden framförallt inom intäktsslagen statsanslag och externa bidrag. Mot bakgrund av de stora satsningarna, som planeras, kommer kostnaderna att öka markant under budgetperioden och både myndighetskapitalet liksom bidragsmedlen förväntas förbrukas i snabbare takt än tidigare. När det gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå beräknas allt tidigare anslagssparande vara förbrukat under 2014 och prognosen visar att vi kommer att hamna över beslutat takbelopp redan De extra utbildningsplatserna som har aviserats för 2015 och 2016 välkomnas, men KI anser att behovet är ännu större och föreslår att ytterligare platser tillförs KI under perioden, se vidare avsnitt 4. De stora satsningarna inom forskningsverksamheten som planeras under perioden kommer att resultera i att erhållna medel förbrukas i allt snabbare takt, vilket visas i tabell 3, se vidare avsnitt 5. Personal- och driftskostnader förväntas öka i takt med de redovisade medelsökningarna. Årets personalkostnader innehåller ökningar för lönerevision per den 1 oktober 2013, vilket gav ett utfall med i genomsnitt ca 2,4 procent. Enligt lokalförsörjningsplanen ökar lokalkostnaderna mot slutet av perioden beroende främst på hyresökningar då nya lokaler tas i bruk, se tabell 5. Investeringar i anläggningstillgångar Som tidigare redovisats gör KI stora satsningar inom infrastrukturområdet under perioden för att forma starka utbildnings- och forskningsmiljöer. Ett sådant exempel är BioMedicum som ska stå färdigt att tas i bruk Denna satsning syns tydligt under åren i tabell 4. Ombyggnation av djurhus samt investeringar i undervisningssalar är andra exempel som påverkar investeringarna. Avskrivningar har beräknats efter den centrala investeringsplanen samt beräknade investeringar på institutionerna. Ovan planerade investeringar medför att låneramen behöver höjas med 20 mnkr till 630 mnkr redan under Räntekonto med kredit i Riksgälden Med stor bidragsfinansiering, ofta erhållen i förskott, och god cash management har KI inget behov av att använda kreditutrymmet på räntekontot i Riksgälden. Behållningen på räntekontot vid utgången av år 2013 var nästan 3,2 miljarder kronor. Avgifter uppdrag, tabell 6 Den avgiftsbelagda verksamheten avser uppdrag inom utbildning och forskning. Årets resultat är negativt, - 10,6 mnkr, vilket främst beror på att tidigare års överskott förbrukas. Det planeras inte för någon avveckling inom uppdragsområdet. Satsningarna på Swetox kommer innebära att uppdragsforskningen växer de kommande åren. Karolinska Institutet budgetunderlag