Regeringen (Utbildningsdepartementet)

Transkript

1

2

3 Beslut Dnr: 303/ Sid: 1 / bilagor Universitetsförvaltningen Ledningskansliet Nils-Fredrik Ankarcrona, Controller Regeringen (Utbildningsdepartementet) Budgetunderlag för år Karolinska Institutet (KI) avlämnar härmed budgetunderlag för år i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt regeringsbeslut (U2009/7163/UH). Beslut i detta ärende har fattats av KIs konsistorium, varvid följande ledamöter har deltagit: Susanne Eberstein (ordförande), Harriet Wallberg-Henriksson (rektor), Hans Bergström, Richard Bergström, Eva Fernvall, Erik Hagman, Chris Heister, Klas Kärre, Olle Stendahl, Turid Tidblom, Marie Wahren-Herlenius, Lotta Widén Holmqvist och Håkan Åström. I ärendets slutliga handläggning har vidare deltagit universitetsdirektör Karin Röding, bitr. universitetsdirektör Marie Tell, ekonomichef Ingrid Palmér samt controller Nils-Fredrik Ankarcrona (föredragande). Harriet Wallberg-Henriksson Nils-Fredrik Ankarcrona Sändlista (antal pappersex + en pdf-fil) Utbildningsdepartementet (10) Arbetsgivarverket (1) Ekonomistyrningsverket (3) Finansdepartementet (3) Högskoleverket (2) Riksdagens utredningstjänst (3) Riksrevisionen (3) Statskontoret (1) Postadress Besöksadress Telefon E-Post Stockholm Nobels väg 5 Solna , vx , dir Nils-Fredrik.Ankarcrona@ki.se Webb Fax ki.se Org. nummer

4 Beslut Dnr: 303/ Sid: 2 / bilagor Budgetunderlag för perioden Inledning Karolinska Institutet (KI) har med sin plats i den expansiva Stockholmsregionen goda förutsättningar att vara bland de ledande universiteten i världen. Den globala konkurrensen ställer ökade krav på framgångsrik grundforskning som också på ett effektivt sätt kan leda till att forskningsresultat överförs till praktisk användning såväl direkt i hälso- och sjukvården som i den biomedicinska industrin. Universitetssjukhusen har en nyckelroll för den medicinska utbildningen och forskningen samt för innovationer inom den biomedicinska sfären. I ett nordiskt perspektiv har KI kommit långt i utvecklingen av sitt innovationssystem inom livsvetenskaper. Utmaningen ligger i att skapa ett långsiktigt, uthålligt system som genom egna intäkter kan finansiera utvecklingen av nya innovationer som kan föras ut till marknaden. KI är det fjärde största universitetet i Sverige sett till total ekonomisk omslutning och det näst största ifråga om forskning och forskarutbildning (2008). Över 40 procent av den medicinska forskningen vid de svenska universiteten bedrivs vid KI, som därmed har en viktig roll för samhällsutvecklingen. Konsistoriet (styrelsen) vid KI har nyligen beslutat om en utvecklingsstrategi för benämnd Strategi Den utgår från den tidigare utvecklingsplanen KI05 samt den forsknings- och utbildningsstrategi för som lämnades till regeringen under slutet av Postadress Besöksadress Telefon E-Post Stockholm Nobels väg 5 Solna , vx , dir Nils-Fredrik.Ankarcrona@ki.se Webb Fax ki.se Org. nummer

5 Karolinska Institutet Budgetunderlag / Strategi 2012 Strategi 2012 stakar ut vägen för KIs verksamhet mot 2012 enligt följande: Uppdrag Karolinska Institutets uppdrag är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa. Vision Karolinska Institutet ska vara ett av världens ledande universitet inom det medicinska området. Värdegrund Karolinska Institutet bedriver verksamhet inom ett område där de grundläggande värderingarna spelar en viktig roll. Ett etiskt och humanistiskt förhållningssätt är därför ständigt aktuellt för alla medarbetare. Den enskilde samhällsmedborgaren har rätt att ställa mycket långtgående krav på verksamheten vid KI. KIs verksamhet ska präglas av hög kvalitet och ett etiskt förhållningssätt. KI ska värna forskningens frihet. KIs utbildning och forskning ska samverka i ett ömsesidigt utbyte av kunskap och erfarenhet. KIs utbildning och forskning ska kännetecknas av ett starkt samhällsansvar och därmed bidra till en hållbar utveckling i och utanför Sveriges gränser. KIs verksamhet ska präglas av tilltro och stöd till alla medarbetares och studenters initiativ, kreativitet, självständighet och kompetens. KI ska som studie- och arbetsplats präglas av gott ledarskap, medarbetarskap, delaktighet, öppenhet, jämställdhet och mångfald samt omsorg om miljön, såväl den inre som den yttre. Utmaningar I Strategi 2012 anges ett antal utmaningar och åtgärder som ledstjärnor för perioden till och med Utmaningarna är följande: Bedriva högkvalitativ medicinsk forskning i ett internationellt perspektiv Korta tiden mellan forskningsresultat och praktisk tillämpning Kvalitetssäkra utbildningen och lyfta fram lärandet Stärka utbildningen på forskarnivå så att den hävdar sig väl i en ökande global konkurrens Stärka ledarskapet för att åstadkomma en effektiv verksamhet och konkurrenskraftiga miljöer Förbättra villkoren för kärnverksamheten genom effektivare administrativt stöd Förbättra integrationen mellan vården, forskningen och utbildningen

6 Karolinska Institutet Budgetunderlag / Sammanfattande bedömning För en framgångsrik utbildning och forskning behövs enskilda människors engagemang och motivation. Att KI som universitet har möjlighet att erbjuda goda förutsättningar för medarbetare och studenter är avgörande för lärosätets möjligheter att bedriva en verksamhet med hög kvalitet. KI ska sprida sina forskningsresultat och förse hälso- och sjukvården, näringslivet och inte minst vårt eget lärosäte och andra universitet och högskolor med medarbetare som kan delta i arbetet med att bidra till Sveriges utveckling och välstånd. Samverkan med omvärlden är en grundläggande förutsättning för detta. Den forskningspolitiska propositionen innebär ett lyft för svensk forskning. Höjningen av basanslaget liksom satsningarna på strategiska forskningsområden ger KI goda förutsättningar att klara de utmaningar som vi står inför. Mot den bakgrunden föreslår KI inte nu några ytterligare medelsförstärkningar inom forskningen i detta budgetunderlag. KI ska erbjuda ett brett utbud av professionsutbildningar inom hälso- och sjukvårdssektorn samt satsa på utbildningar på avancerad nivå och fristående kurser. KIs masterutbildningar ska spegla KIs profil med avseende på lärosätets forskningsområden och målsättningen är att all utbildning ska ha en tydlig forskningsanknytning och att aktiv forskning ska bedrivas inom de områden där utbildning ges. Högskoleverket beslutade i december 2008 att återkalla rätten för KI att utfärda sjuksköterskexamen (gäller inte examen för specialistsjuksköterska). Rektor tillsatte omedelbart en reformgrupp för att åtgärda bristerna med målet att kunna återfå examensrätten. En ansökan om att återfå denna lämnades in till Högskoleverket i november Med hänsyn till den brist på utbildad arbetskraft som prognostiseras inom flera av KIs utbildningsområden, men också till söktrycket, föreslår KI att de 450 tillfälliga platser som erhållits för permanentas från och med KIs ökningsförslag inklusive dessa platser uppgår till 577 helårsstudenter till och med 2013 och 694 helårsstudenter vid full utbyggnad KI föreslår också att det särskilda tilläggsanslaget på 6,2 mnkr (16 2:56 ap. 10) läggs in under ordinarie takbelopp. Ersättningen för helårsstudenter och prestationer har under en lång rad av år urholkats realt sett genom bristande pris- och löneomräkning. KI föreslår därför en generell höjning av ersättningarna för att kompensera för detta. En närmare beskrivning av KIs förslag och prioriteringar lämnas under pkt 4 och 5, samt i bilagor.

7 Karolinska Institutet Budgetunderlag / Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4.1 Strategi och prioriteringar Enligt Strategi 2012 ska utbildningen kvalitetssäkras och lärandet lyftas fram. Följande åtgärder prioriteras: Se över och anpassa utbildningsutbudet så att en ökad andel utbildning ges på avancerad nivå inom områden som svarar mot KIs profil med avseende på starka forskningsområden. Premiera utbildningsmiljöer som levererar utbildning av hög kvalitet genom att koppla resurser till ett antal fastställda kriterier. Premiera pedagogisk skicklighet och engagemang i utbildning och undervisning genom en för ändamålet kraftfull tillämpning av KIs incitament- och karriärsystem. Stärka utbildningens ställning genom att tillvarata utbildningens behov vid nyrekryteringar. Förstärka den verksamhetsförlagda utbildningen genom att inrätta fler kliniska adjungeringar och förenade anställningar samt genom att höja de kliniska handledarnas akademiska och pedagogiska kompetens. Masterutbildningarna ska spegla KIs profil med avseende på lärosätets starka forskningsområden. För att säkra den breda ämneskompetensen har KI tidigare inrättat, och avser även fortsatt under perioden inrätta, strategiska pedagogiskt inriktade anställningar med undervisnings- och forskningsuppdrag. Under perioden avser KI dra nytta av sin kompetens inom företagshälsovård och har därför, på uppdrag av företagshälsovårdsdelegationen och i samarbete med KTH påbörjat planering av en magisterutbildning inom området. Satsningen är avhängig av att långsiktig finansiering för projektet erhålls. En strategisk kärnfråga för KIs möjlighet att fortsatt utbilda kompetent arbetskraft till hälso- och sjukvårdssektorn är nivån på ersättningen för utbildningen. Inte minst i anknytning till diskussionen kring kompetens- och kvalitetshöjning av vårdsektorn är detta en nyckelfråga. Ersättningssystemet för helårsstudenter och helårsplatser har successivt urholkats realt sedan det infördes SUHFs modell för full kostnadstäckning tydliggör också att ersättningarna inte täcker kostnaderna. KI anser därför att det är av största vikt att ersättningsnivåerna höjs för att säkerställa kvaliteten i utbildningen. KI har tidigare under flera år utbildat studenter långt över takbeloppet (anslaget) och har därför från och med 2007 anpassat utbudet till de resurser som erhålls för att inte äventyra kvaliteten genom minskade resurser per student. I regleringsbrevet för 2010 blev KI, i enlighet med dimensioneringsmålen som angetts i tidigare budgetunderlag, tilldelade 450 nya utbildningsplatser för perioden KI anser att det är av

8 Karolinska Institutet Budgetunderlag / 13 största vikt att dessa extra platser permanentas för att möjliggöra långsiktiga satsningar inom utbildningsprogram som är efterfrågade av såväl studenter som arbetsmarknad. En permanent satsning skulle också möjliggöra för KI att erbjuda ett brett utbud av fristående kurser vilket är en viktig komponent för vidareutbildning och kompetensutveckling inom vårdsektorn. Enligt tidigare beslut har KI fått fler nybörjarplatser på läkar-, tandläkar- och psykologprogrammen vilka ännu inte är fullt utbyggda och därmed fortfarande påverkar dimensioneringen vid lärosätet under denna budgetperiod. KIs satsning på utbildningar på avancerad nivå fortsätter under de kommande åren och KI kommer också att utöka antalet fristående kurser så att dessa utgör kring 10 procent av det totala antalet platser. KI arbetar för, och har lämnat in ansökan till Högskoleverket om, att återfå examensrätten för sjuksköterskeutbildningen. Med anledning av den strukturella förändring som sker inom vårdsektorn, inte minst i Stockholms län, med ett ökat antal privata aktörer vill KI också särskilt lyfta fram den problematik detta medför för möjligheten till verksamhetsförlagd utbildning (VFU). För många privata vårdgivare saknas incitament att ta emot studenter inom den egna verksamheten eftersom ersättningen är för låg. Den nationella principöverenskommelse som ligger till grund för dagens ersättning bygger på en överenskommelse mellan Svenska staten och sjukvårdshuvudmännen år När vårduppdrag överlämnas till privata vårdgivare uppkommer ofta oklarheter vad beträffar uppdraget att ta emot studenter i klinisk utbildning och ersättningen för detta. Ökad privatisering leder därför till minskat utrymme för verksamhetsförlagd utbildning. KI förordar också utifrån denna utgångspunkt en översyn av ersättningsnivåerna. I detta sammanhang önskar KI också att nämnda principöverenskommelse utsträcks till att omfatta även den primärkommunala sektorn där behovet av platser för verksamhetsförlagd utbildning är stort. 4.2 Möjligheter att nå fastställda uppdrag KI har inom majoriteten av sina utbildningar ett högt söktryck och god genomströmning, varför lärosätet har goda möjligheter att fullgöra sitt uppdrag. Samtidigt bygger KIs utbildningsutbud till 90 procent på utbildningsprogram, vilket innebär att stora förändringar så som den extra tilldelningen av 450 nya utbildningsplatser inte fullt ut kan nyttjas i ett kortare tidsperspektiv. KI kommer att redovisa ett utfall som understiger takbeloppet med 21,7 mnkr för Den främsta anledningen till detta är den planerade neddragningen i dimensioneringen som beslutades 2007 och som sammanfallit med den förlorade examensrätten för sjuksköterskorna. KI har bedömt att det inte med bibehållen kvalitet i kvarvarande utbildningar gått att fylla upp hela detta bortfall med utökade platser på andra program och fristående kurser under I och med de 450 extra utbildningsplatserna som tilldelats för perioden prognostiserar KI att först 2011 nå takbeloppet. En annan anledning till att takbeloppet underskrids är att antalet helårsprestationer under 2009 varit väsentligt lägre än förväntat. Detta bedöms bero på att ett antal utbildningar har lagt om sina utbildningsplaner så att samtliga examinationsmoment ligger i slutet av kurserna och därmed tillfaller år 2010.

9 Karolinska Institutet Budgetunderlag / 13 KI förser framför allt hälso- och sjukvårdssektorn, men också hela den biomedicinska sektorn, med högutbildad arbetskraft. De prognoser som gjorts av SACO, Högskoleverket och Socialstyrelsen pekar alla på att det finns flera yrken inom vårdområdet där det kommer att råda brist på utbildade i framtiden. Högskoleverket har i rapporten Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden (2009:5 R) pekat på att det finns påtagliga risker för brist på vårdutbildade om inte dimensioneringen ändras. I rapporten nämns som bristyrken inom KIs område: biomedicinska analytiker, läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor (framför allt specialistsjuksköterskor) och tandläkare. Det uppsatta målet för antalet avlagda examina för sjuksköterskeprogrammet om antal examina under tidsperioden kommer med anledning av den förlorade examensrätten inte att uppnås. Enligt prognos kommer KI att nå upp till 980 examina under perioden och understiger därmed målet med 240 examina. KIs bedömning utifrån ovan redovisade förutsättningar är att utfallet kommer att ligga i nivå med takbeloppet från och med Förslag till dimensionering och uppdrag Beräkning av takbelopp för Vid beräkning av takbeloppen för åren har hänsyn tagits till regeringens beslut att permanent flytta 60 nybörjarplatser från KIs sjuksköterskeutbildning samt till beslutade ökningar på läkar-, tandläkar- och psykologprogrammen. Utifrån framtagna prognoser för 2011 gör KI bedömningen att dimensioneringen av takbeloppet är väl anpassad. För åren bedömer KI att det finns både behov av och möjlighet att ytterligare något öka dimensioneringen jämfört med KI äskar därför om att få behålla de 450 extra utbildningsplatserna och därutöver permanent erhålla ytterligare 127 nya utbildningsplatser för perioden. Totalt skulle det innebära ett utökat uppdrag om 694 utbildningsplatser vid full utbyggnad år Förslagen preciseras i det följande och lämnas i prioritetsordning Överföring av medel till ordinarie takbelopp Sedan 2008 har KI erhållit medel från anslagsposten 16 2:56 ap.10 Ersättning för klinisk utbildning och forskning för fristående kurser som kan bidra till bl.a. vidareutbildning av vårdpersonal. Enligt anvisningarna i regleringsbrevet ska de helårsstudenter och helårsprestationer som avräknas mot denna anslagspost inte avräknas mot ordinarie takbelopp. Eftersom KI ser ett stort behov av de utbildningar som redovisas under detta anslag för överskådlig framtid föreslås att anslagsposten avskaffas och att KIs ordinarie takbelopp höjs i motsvarande grad (+6,2 mnkr). Att ha ett särskilt anslag innebär en extra administrativ hantering. Förslag: Det särskilda anslaget för fristående kurser m.m. (16 2:56 ap10) på 6,2 mnkr avskaffas och KIs ordinarie takbelopp höjs i motsvarande grad.

10 Karolinska Institutet Budgetunderlag / Fristående kurser och påbyggnadsprogram (inklusive magisteroch masterprogram) Som nämnts i tidigare budgetunderlag är intresset för, och behovet av, fristående kurser och påbyggnadsprogram mycket stort, i synnerhet vad gäller specialistsjuksköterskeutbildningar. Inom fristående kurser och övriga påbyggnadsprogram ryms vidareutbildning för en mängd yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården som inte har specialistutbildning enligt högskoleförordningen, bland annat sjukgymnaster, arbetsterapeuter samt biomedicinska analytiker. KI önskar också starta ett påbyggnadsprogram inom företagshälsovård som omfattar sjuksköterskor, sjukgymnaster, ergonomer och beteendevetare. Som tidigare nämnts har ett initialt planeringsarbete inletts i samarbete med företagshälsovårdsdelegationen och KTH, men långsiktig finansiering för utbildningsplatserna saknas. Förslag: Ökning av resurser för fristående kurser och påbyggnadsprogram (inklusive specialistsjuksköterskeutbildning och företagshälsovård) med 400 helårsstudenter från och med 2012 och framåt. Av dessa platser avser 75 platser satsningen på magisterprogrammet i företagshälsovård Bristyrkesutbildningar Med en ökande totalbefolkning och en kraftigt ökad andel äldre kan en fortsatt brist på utbildade inom KIs verksamhetsområde förutses. Inom följande bristområden bedöms KI ha särskild möjlighet att utbilda substantiellt fler studenter: Biomedicinsk analytiker KI har idag 70 nybörjarplatser (210 helårsstudenter) på biomedicinska analytikerprogrammet. Det kommer att finnas ett stort behov av ersättningsrekryteringar för de som pensioneras de närmaste åren och enligt Högskoleverket kan en mycket stor brist på arbetskraft komma att uppstå inom yrkesområdet. Psykoterapeuter Prognoser från tidigare år (Högskoleverket och SCB) förutser en kommande brist på psykoterapeuter på grund av stora pensionsavgångar. I och med de indragna examensrätterna för flera utbildningsanordnare kommer troligen tillgången på utbildade vara sämre än prognostiserat. Sjukgymnaster Enligt den bedömning som Högskoleverket gör i rapporten Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden (2009:5 R) behöver antalet nybörjarplatser utökas med procent från dagens drygt 700 stycken. Därutöver önskar KI 60 fria utbildningsplatser som kan sättas in inom aktuella bristområden utifrån arbetsmarknadens behov.

11 Karolinska Institutet Budgetunderlag / 13 Förslag: Programmet för biomedicinska analytiker vid KI ökas från och med 2012 med 10 nybörjarplatser, motsvarande 30 helårsstudenter. Utökning av psykoterapeutprogrammet från och med 2012 med 16 nybörjarplatser, motsvarande 24 helårsstudenter. Sjukgymnastprogrammet vid KI ökas från och med 2012 med 20 nybörjarplatser, motsvarande 60 helårsstudenter. Ökning av bristyrkesutbildningar från och med 2012 med 60 nybörjarplatser, motsvarande 180 helårsstudenter. Total ökning enligt ovan för utbildningar inom bristområden är 106 nybörjarplatser, motsvarande 294 helårsstudenter. Konsistoriets beslut om dimensionering för 2010 framgår av bilaga 1 A. Den totala dimensioneringsförändring som KI föreslår framgår av bilaga 1 B och av tabellerna i bilaga 2. Förslaget innebär en successiv ökning med 577 helårsstudenter till Om följdeffekterna från 2014 och framåt inkluderas uppgår ökningen till 694 helårsstudenter. Motsvarande anslagsökningar uppgår till 64,3 mnkr respektive 76,9 mnkr. Överföringen av det särskilda anslaget på 6,2 mnkr till ordinarie takbelopp är då inräknad.

12 Karolinska Institutet Budgetunderlag / Forskning och utbildning på forskarnivå Nedan lämnas en redogörelse för den planerade utvecklingen av forskningen och forskarutbildningen vid KI under perioden Denna redovisning grundas på KIs utvecklingsstrategi , Strategi 2012 samt KIs Forsknings- och utbildningsstrategi för som lämnades till regeringen i december Mot bakgrund av satsningarna i den forskningspolitiska propositionen föreslår KI inte några ytterligare medelsförstärkningar i detta budgetunderlag. 5.1 Forskning Den medicinska forskningen vid Karolinska Institutet bör fokusera på viktiga biologiska och medicinska frågeställningar som kan leda till fundamentalt ny kunskap och därmed på lång sikt bidra till bättre hälso- och sjukvård. En aktiv samverkan med det internationella forskarsamhället och ett konstant in- och utflöde av kunskap, idéer och metoder krävs för ett framgångsrikt universitet. Även samverkan med betydelsefulla aktörer i närområdet och övriga Sverige är av vikt för att stärka KIs forskningsprofil. En annan förutsättning är rekrytering av kompetenta forskare och ekonomiskt stöd till vid KI redan verksamma forskare. Särskilt viktigt är att stödja yngre, lovande forskare under post-doc-perioden och de närmast därpå följande nivåerna. Föjande åtgärder prioriteras i Strategi 2012: Prioritera högkvalitativ forskning som skapar ny kunskap inom biologi och livsvetenskaper, samt om sjukdomsmekanismer och folkhälsa, vilket kan leda till bättre hälso- och sjukvård. Stärka KIs forskningsprofil genom satsningar på translationella tematiska centrumbildningar, särskilda anslag för framstående professorer, strategiska rekryteringar av professorer som är världsledande inom sitt område samt förstärkning av forskningens infrastruktur vid KI. Förbättra möjligheterna till rekrytering och finansiering för yngre forskare under främst post-doc- och forskarassistentperioden. Använda resultaten från KIs externa utvärdering om forskningens kvalitet (ERA 2010) vid strategiska överväganden. Utveckla det nationella Science for Life Laboratorium (SciLifeLab) till ett laboratorium i världsklass för storskalig biovetenskaplig forskning, i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Stockholms universitet och Uppsala universitet. Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett nationellt resurscenter ägnat åt storskalig biovetenskaplig forskning med fokus på biomedicin, inklusive genom- och proteom-profilering, mikroskopimetodik (bioimaging) och bioinformatik. SciLife- Lab Stockholm-Uppsala har bildats genom en gemensam satsning av de tre stock-

13 Karolinska Institutet Budgetunderlag / 13 holmsuniversiteten, Kungl. Tekniska högskolan (KTH), Karolinska Institutet (KI) och Stockholms universitet (SU) samt Uppsala universitet (UU). Dess huvudsakliga verksamhet i Stockholm kommer att placeras i nybyggda lokaler i närheten av Karolinska institutet och Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Verksamheten i Uppsala kommer att rymmas huvudsakligen inom lokaler i Uppsala biomedicinska centrum (BMC) med närhet till Akademiska sjukhuset. SciLifeLab Stockholm-Uppsala har sin basfinansiering från de strategiska forskningsmedel till Molekylär biovetenskap som regeringen utlyste hösten Finansieringen stegras gradvis från 2010 och är från 2012 och framåt ca 150 miljoner per år. Därtill tillkommer specifika ekonomiska initiativ från respektive universitet. Prospekteringen av SciLifeLabs lokaler i Stockholm har pågått sedan sommaren 2009 och första delen av verksamheten planeras kunna starta under Verksamheten kommer att bestå av dels uppdragsforskning (i egenskap av resurscenter) men även interna utvecklingsprojekt kommer att drivas. Ambitionen är att följa och leda utvecklingen inom biovetenskaplig forskning och erbjuda konkurrenskraftiga analysmetoder. De deltagande lärosätena avser att återkomma om den fortsatta finansieringen av satsningen. 5.2 Utbildning på forskarnivå Forskarutbildning vid KI har av tradition ett högt värde, där närheten till starka forskare och forskningsmiljöer är den viktigaste konkurrensfördelen. Omvärlden förändras dock snabbt och därmed också forskningens villkor. Forskning och utbildning är viktiga för den globala utvecklingen och föremål för stora investeringar. Dagens doktorander kommer att möta en ökande internationell konkurrens och en forskningsarena där exempelvis fördelningen av medel och tillgången till forskartjänster förändras. En ökad internationalisering, bland annat genom Bolognaprocessen, kommer att ställa höga krav på kvalitet och effektivitet inom forskarutbildningen. För att kunna möta dessa krav är det viktigt att renodla det som är unikt för KI och som kan göra KIs doktorander attraktiva och framgångsrika på en framtida arbetsmarknad. Följande åtgärder prioriteras i Strategi 2012: Utveckla rekryteringen och urvalet av forskarstuderande. Stimulera och utveckla forskarutbildning i translationell miljö; utbildningen ska utformas så att den stimulerar till överföring av kunskaper och frågeställningar mellan patientnära och experimentell forskning. Utveckla forskarutbildningens pedagogik inom kurser, forskarutbildningsprogram och forskarskolor såväl som inom handledning samt arbeta för implementering av målstyrning inom utbildning på forskarnivå. Säkerställa kvaliteten av utbildningen på forskarnivå för kliniker.

14 Karolinska Institutet Budgetunderlag / 13 Bil 1 A Dimensionering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2010 enligt konsistoriets beslut Nybörjarprogram Antal nybörjarplatser 1 Arbetsterapeutprogrammet 72 (72) Audionomprogrammet 16 (15) Biomedicinprogrammet 50 (50) Biomedicinska analytikerprogrammet 70 (70) Folkhälsovetenskapsprogrammet 30 (30) Logopedprogrammet 28 (38) Läkarprogrammet 306 (306) Optikerprogrammet 45 (45) Podiatriprogrammet -- (--) Psykologprogrammet 70 (55) Röntgensjuksköterskeprogrammet 40 (40) Sjukgymnastprogrammet 120 (120) Sjuksköterskeprogrammet, Huddinge (--) Sjuksköterskeprogrammet, Gotland 2 15 (--) Tandhygienistprogrammet 40 (40) Tandläkarprogrammet 85 (85) Tandteknikerprogrammet 20 (20) Påbyggnadsprogram och fristående kurser Antal nybörjarplatser Barnmorskeprogrammet 64 (64) Psykoterapeutprogrammet 16 (16) Påbyggnad i odontologisk profylaktik 20 (20) Specialistutbildning för sjuksköterskor ( ) (helårsplatser) 6 Magister- och masterprogram (helårsplatser) ( ) 7 Fristående kurser (helårsplatser) ( ) Härtill kommer tillskottet på 450 platser enligt budgetpropositionen Anm: 1) År 2009 inom ( ) 2) Ingen antagning 2009 på grund av indragen examensrätt. Under förutsättning att examensrätten återfås kommer utbildningen att starta HT Platsantalet kommer att vara mindre än tidigare, sammanlagt 300 nybörjare per år jämfört med 365 enligt ursprunglig planering för Totalt har programmet minskat med 120 platser jämfört med 2006.

15 Karolinska Institutet Budgetunderlag / 13 Bilaga 1 B Sammanställning av KIs förslag till förändringar av dimensioneringen av utbildning på grundnivå och avancerad nivå KIs förslag till dimensioneringsförändringar Nybörjarplatser År och antal helårsstudenter Slutl förändr Överföring av medel på särskilt anslag (16 2:56 ap 10) till ordinarie takbelopp (6,2 mnkr) fr o m Fristående kurser + påbyggnadsprogram (inkl specialistsjuksköterskeutbildningar) Fortsatt utbyggnad bristyrkesprogram Summa förslag till förändringar

16 KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 1 Budgetunderlag för perioden Nollförslag, 2010 års priser (mnkr) Totalt KI Verksamhetens intäkter Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag Anslag Klinisk utb/forskning Avgifter och andra ersättningar (A) Bidrag (B) Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Periodens kapitalförändring Bilaga 2 Tabell 1

17 KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 2 Budgetunderlag för perioden Nollförslag, 2010 års priser (mnkr) Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Verksamhetens intäkter Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag - Takbelopp Särskilda åtaganden Anslag Klinisk utb/forskning Avgifter och andra ersättningar (A) Bidrag (B) Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Periodens kapitalförändring Bilaga 2 Tabell 2

18 KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 3 Budgetunderlag för perioden Nollförslag, 2010 års priser (mnkr) Forskning och utbildning på forskarnivå, inkl kapitalförvaltning Verksamhetens intäkter Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag Forskn/Forskarutb Anslag Klinisk utb/forskning Avgifter och andra ersättningar (A) Bidrag (B) Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Periodens kapitalförändring Bilaga 2 Tabell 3

19 KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 4 Budgetunderlag för perioden Förändringsförslag, 2010 års priser (mnkr) Totalt KI Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Verksamhetens intäkter Anslag Avskaffande av särskilt anslag (16 2:56 ap 10) 0 0-6,2-6,2-6,2 (överförs till ordinarie takbelopp) Förändring takbelopp ordinarie anslag Överföring medel från särskilt anslag (16 2:56 ap 10) 0 0 6,2 6,2 6, Fristående kurser + påbyggnadsprogram 0 0 0,0 39,6 39, Fortsatt utbyggnad bristyrkesprogram 0 0 0,0 8,8 18,5 Anslag Klinisk utb/forskning Avgifter och andra ersättningar (A) Bidrag (B) Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Periodens kapitalförändring Bilaga 2 Tabell 4

20 KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 5 Budgetunderlag för perioden Förändringsförslag, 2010 års priser (mnkr) Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Verksamhetens intäkter Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag Takbelopp Avskaffande av särskilt anslag (16 2:56 ap 10) 0 0-6,2-6,2-6,2 (överförs till ordinarie takbelopp) Förändring takbelopp ordinarie anslag Överföring medel från särskilt anslag (16 2:56 ap 10) 0 0 6,2 6,2 6, Fristående kurser + påbyggnadsprogram ,6 39, Fortsatt utbyggnad bristyrkesprogram ,8 18,5 Anslag Särskilda åtaganden Anslag Klinisk utb/forskning Avgifter och andra ersättningar (A) Bidrag (B) Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Periodens kapitalförändring Anm: Förslagets fördelning på helårsstudenter inom olika utbildningsområden redovisas nedan Samh/hum Naturv 2 5 Teknik 2 5 Vård Med TOTALT Bilaga 2 Tabell 5

21 KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 6 Budgetunderlag för perioden Förändringsförslag, 2010 års priser (mnkr) Forskning och utbildning på forskarnivå, inkl kapitalförvaltning Verksamhetens intäkter Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag Forskn/Forskarutb Anslag Klinisk utb/forskning Avgifter och andra ersättningar (A) Bidrag (B) Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Periodens kapitalförändring Bilaga 2 Tabell 6

22 KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 7 Budgetunderlag för perioden Förslag till låneram Investeringar i anläggningstillgångar enl Nollförslag, 2010 års priser (mnkr) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning * varav invest imm anl tillg varav förbättr utgift annan fastighet Beräknad amortering ** UB lån i Riksgäldskontoret Låneram enl regleringsbrev Beräknad räntekostnad Ränteantagande för nyupplåning *** 0,7% 1,0% 1,0% 2,0% 2,0% Föreslagen låneram utifrån totalbudget, inkl förändringar Lånefinansierade invest * Ej lånefinansierade invest * Totalt investeringsbehov * * Redovisade investeringar/nyupplåning är brutto, dvs per år före avskrivningar. Låneupptag sker efter underlag per november och maj varje år, varför förskjutning sker en månad per år avseende investeringar ** Beräknad amortering är avskrivningar enligt plan samt utrangeringar. *** Avser genomsnitträntan för 2009 Bilaga 2 Tabell 7

23 Bilaga 2 Tabell 8 Budgetunderlag för perioden Redovisning av lokaler (mnkr) Nollförslag, 2010 års priser (mnkr) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Area, kvm LOA utifrån Lokalförsörjningsplan - föregående års utgång ökning under året minskning under året vid årets utgång (A) Förbättringsutgift på annans fastighet - nyinvesteringar avskrivningar Total årshyra enl hyresavtal från lokalförsörjningsplan (B) Genomsnittlig hyra (kr/m2 LOA) Lokalkostnader, brutto Hyresintäkter Lokalkostnader, Netto (C) Genomsnittlig lokalkostn (kr/m2 LOA) Lokalkostn andel av 12% 11% 11% 11% 12% verksamh totala kostn Bilaga 2 Tabell 8

24 BIL 3 Kommentarer till tabellbilagor KIs ekonomiska utveckling KIs omsättning fortsätter att öka mot bakgrund av framförallt ökningen av anslaget för forskning och forskarutbildningen enligt forskningspropositionen. Även i övrigt beräknar KI att intäkterna kommer att öka. Observera att avgifter för 2009 innehåller vissa engångsintäkter för pensionskostnader på 79 mnkr. För 2009 gäller att bidrag innehåller 84 mnkr för satsningen enligt forskningspropositionen som betalades ut av Kammarkollegiet. Motsvarande medel från och med 2010 redovisas som anslag. Kapitalförändringen för 2009 (+145 mnkr exklusive KI Holding AB) är högre än den prognos som lämnades i delårsrapporten (+111). Men differensen beror främst på en uppskrivning av värdepapper. Se vidare KIs årsredovisning för Den årliga kapitalförändringen beräknas vara positiv framförallt i början av perioden. Det beror i huvudsak på att det tar en viss tid att planera för och ställa om verksamheten till det ökade forskningsanslaget. Nollalternativet För perioden är intäkter och kostnader beräknade i 2010 års löne- och prisnivå. Anslag redovisas med de angivna förändringarna i budget- och forskningspropositionerna. I takbeloppet ingår här också det särskilda anslag på 6 mnkr som KI erhållit för vidareutbildning av vårdpersonal. Se vidare avsnitt 4 och tabell 1B. Externa intäkter, såväl bidrags som uppdragsfinansierad (avgiftsfinansierad), förväntas fortsätta öka med några procent per år. Härtill kommer ökningarna enligt budget- och forskningspropositionerna. Beloppen avser också ianspråktagna donationer. Finansiella intäkter har beräknats utifrån en ränta på en procent samt två procent och gäller likvida medel (främst förskott), placerade hos Riksgäldskontoret. För kapitalförvaltningen, som redovisas under forskning och forskarutbildning, budgeteras en beräknad möjlig utdelning till verksamheten i linje med tidigare år. Något antagande om börsens utveckling har däremot inte gjorts och inte heller till eventuella realisationsvinster/förluster för byte av fonder eller eventuellt behov av upp-, eller nedskrivningar med anledning av förändrade marknadsvärden på värdepappersinnehavet. Bil 3:1

25 Under perioden förväntas personal, lokaler och drift öka i takt med de redovisade medelsökningarna. Avskrivningarna har beräknats efter den centrala investeringsplanen samt uppskattade reinvesteringar i övrigt. Jämfört med tidigare års budgetunderlag har skett förskjutningar i planen för att få bättre underlag bland annat för ombyggnad av djurhus. Förändringsalternativet De olika intäktsförslagen i förändringsalternativen kommenteras särskilt i huvuddokumentet. Kostnaderna är fördelade på personalkostnader, drift och avskrivningar. Förslagen bedöms till största delen kunna rymmas inom planerade lokalytor enligt tabell 8. KI har möjlighet att ianspråkta viss lokalyta som idag hyrs ut till närbesläktade verksamheter. Investeringar i anläggningstillgångar För framtiden har KI behov av ny- och återinvesteringar för att kunna klara den internationella konkurrensen. Som framgår av tabell 7 planerar KI en större investering i infrastruktur under perioden bland annat avseende ombyggnad av djurhus. Räntekonto med kredit i Riksgälden Den stora bidragsfinansieringen och samtidigt en god cash management med rekvirering av bidrag och i vissa fall även fakturering av uppdrag i förskott innebär att KI inte har några likviditetsproblem. Avgiftsbelagd verksamhet Den avgiftsbelagda verksamheten avser i huvudsak uppdrag inom utbildning och forskning. Härtill kommer vissa avgifter bl a hyresintäkter i anknytning till den ordinarie utbildningen och forskningen. För en närmare redogörelse av verksamhet och utfall de senaste åren hänvisas till KIs årsredovisning för Bil 3:2

26

27

28 Karolinska Institutets budgetunderlag Sammanställning och underlag: Nils-Fredrik Ankarcrona Omslag: Sofia Lindberg ki.se