Regeringen (Utbildningsdepartementet)

Transkript

1 Budgetunderlag

2 Beslut Dnr: 326/ Sid: 1 / bilagor Universitetsförvaltningen Ledningskansliet Nils-Fredrik Ankarcrona, Controller Regeringen (Utbildningsdepartementet) Budgetunderlag för år Karolinska Institutet (KI) avlämnar härmed budgetunderlag för år i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt regeringsbeslut (U2007/7983/UH). Beslut i detta ärende har fattats av KIs konsistorium, varvid följande ledamöter har deltagit: Susanne Eberstein (ordförande), Harriet Wallberg-Henriksson (rektor), Bo Angelin, Richard Bergström, Hans Bergström, Eva Fernvall, Chris Heister, Catharina Larsson, Elisabeth Olsson, Anna Chotigasatien, Oscar Hammarfjord och Mélanie Thessén Hedreul. I ärendets slutliga handläggning har vidare deltagit universitetsdirektör Karin Röding, administrativ direktör Bengt Norrving, ekonomichef Ingrid Palmér samt controller Nils-Fredrik Ankarcrona (föredragande). Harriet Wallberg-Henriksson Sändlista (antal pappersex + en pdf-fil) Utbildningsdepartementet (10) Arbetsgivarverket (1) Ekonomistyrningsverket (3) Finansdepartementet (3) Högskoleverket (2) Riksdagens utredningstjänst (3) Riksrevisionen (3) Statskontoret (1) Nils-Fredrik Ankarcrona Postadress Besöksadress Telefon E-Post Solna Nobels väg 5 Solna , vx , dir Fax Nils-Fredrik.Ankarcrona@ki.se Webb ki.se Org. nummer

3 Beslut Dnr: 326/ Sid: 2 / bilagor Budgetunderlag för perioden Inledning Karolinska Institutet (KI) har under slutet av 2007 till regeringen lämnat in sin forsknings- och utbildningsstrategi för Den bildar underlag för de förslag som KI för fram i detta budgetunderlag. KI formulerar sitt övergripande uppdrag som att förbättra människors hälsa och delta i samhällets välfärdsbyggande. Karolinska Institutet har med sin plats i den expansiva Stockholmsregionen som mål att vara Europas ledande medicinska universitet och även vara bland de ledande universiteten i världen. KI avser att utveckla sin roll som nationell nod för innovationsverksamhet inom livsvetenskaper. Den globala konkurrensen ställer ökade krav på en effektiv överföring av forskningsresultat till praktisk användning såväl direkt i hälso- och sjukvården som i den biomedicinska industrin. Universitetssjukhusen har en nyckelroll för den medicinska forskningen och för innovationer inom den biomedicinska sfären. KI är det fjärde största universitet i Sverige sett till total ekonomisk omslutning och det näst största ifråga om forskning och forskarutbildning (2006). Över 40 procent av den medicinska forskningen vid de svenska universiteten bedrivs vid KI. KI har därmed en mycket viktig roll för samhällsutvecklingen. 2. Mål och strategi för Karolinska Institutet I Karolinska Institutets strategi för åren ställs sammanfattningsvis följande sex mål upp: 1. KI ska bedriva världsledande forskning och forskarutbildning samt öka fokuseringen på hälsa och livsstilssjukdomar Strategiska åtgärder: Identifiera de mest framstående forskargrupperna och tillför dessa särskilda resurser Tydliggöra uppdrag för varje enskild forskare och lärare Följa upp och utvärdera all befintlig forskningsverksamhet Postadress Besöksadress Telefon E-Post Solna Nobels väg 5 Solna , vx , dir Fax Nils-Fredrik.Ankarcrona@ki.se Webb ki.se Org. nummer

4 3 / KI ska bedriva excellent utbildning och vara ledande i medicinsk pedagogik Strategiska åtgärder: Tydliggöra sambandet mellan mål, undervisning och examination Inrätta strategiska pedagogiskt inriktade anställningar 3. KI ska vara en eftertraktad samarbetspartner i det internationella forskarsamhället och en attraktiv utbildningsplats för internationella studenter Strategiska åtgärder: Främja aktivt internationellt samarbete mellan forskare och ett ökat utbyte av studenter och lärare 4. KI ska samverka med hälso- och sjukvården genom tillämpning av en gemensam styrningsfilosofi för universitetssjukhuset Strategiska åtgärder: Tillsammans med landstinget utveckla vårdens organisation och verksamhet för att den kliniska forskningen ska främja patienterna genom att förkorta tiden från upptäckt till klinisk tillämpning 5. KI ska vara ledande i Europa med att nyttiggöra forskningsresultat inom livsvetenskaperna Strategiska åtgärder: Skapa ett kluster för biomedicinsk forskning, vård och industriell utveckling i allians med sjukvården och industrin 6. KI ska skapa en infrastruktur i den internationella fronten till stöd för excellent forskning Strategiska åtgärder: Förnya infrastrukturen inom försöksdjursverksamheten och prioritera utveckling av biobanksverksamheten samt faciliteter för genomik, proteomik och imaging Insatser från regering och riksdag Genomförandet av KIs uppställda strategi förutsätter att regering och riksdag vidtar följande åtgärder: Öka de direkta anslagen till universiteten kraftigt genom ett konkurrensutsatt system som baseras på utfallet hos de fyra statliga forskningsråden och EU Skapa nationell samverkan kring finansiering och planering av dyrbar infrastruktur för forskning inom livsvetenskaperna genom att Vetenskapsrådet ges särskilda medel

5 4 / 16 Avsätt särskilda medel, som kan sökas av lärosätena hos Vetenskapsrådet för internationell samverkan Verka för att några lärosäten i Sverige ges förutsättningar för att utvecklas till internationella elituniversitet Stärk möjligheterna för klinisk forskning och undervisning Förbättra de akademiska karriärvägarna bl a genom stärkta möjligheter till anställningar på mellannivå Anpassa antalet utbildningsplatser inom vårdområdet till arbetsmarknadens behov och efterfrågan Utarbeta ett nationellt system för universitetssjukhusens roll och styrning Inrätta en task force för att värna biomedicinsk och bioteknisk industri Inför avdragsrätt för donationer för att underlätta att ge gåvor till forskningen 3. Sammanfattande bedömning KI har med sin bredd av olika utbildningar och som ett av de ledande medicinska universiteten i Europa en unik möjlighet att erbjuda en utbildnings- och forskningsmiljö av högsta klass. Den nära samverkan med universitetssjukhusen är en förutsättning för detta. KI har en mycket viktig roll för inte bara Stockholmsregionen och Sverige utan även internationellt när det gäller den medicinska forskningen och utbildningen. Denna situation måste värnas och det är mot den bakgrunden som KI lämnar sina förslag. Efterfrågan på KIs utbildningar på grund- och avancerad nivå ökar kontinuerligt och uppgick 2007 till 4,1 förstahandssökande per plats. Efterfrågan från avnämarna är också stor. KI bedömer att utbildningarna behöver byggas ut med ca helårsstudenter den närmaste femårsperioden för att på ett rimligt sätt kunna tillgodose den stora efterfrågan som finns. Bedömningen är att KIs organisation har kapacitet för detta. Inom forskningen och forskarutbildningen gör regeringen satsningar på såväl ökade anslag direkt till universiteten ( fakultetsanslag ) som till forskningsråden vilket är välkommet. För att KI ska kunna fortsätta att befästa sin ställning i den internationella konkurrensen är det dock viktigt att den basfinansiering som fakultetsanslagen utgör förstärks betydligt mer. KI står inför stora infrastruktursatsningar och rekryteringar av toppforskare. Vidare måste medel tillföras för skapande av nya forskningsmiljöer och för translationella centra. KI har också startat ett omfattande arbete med syfte att kartlägga folkhälsan i det s k LifeGene-projektet. Sammantaget föreslår KI anslagsökningar på närmare 350 mnkr till Härutöver föreslår KTH, Stockholms universitet och KI gemensamt ett forskningsinstitut för livsvetenskaplig forskning i Stockholm: Stockholm Science for Life Laboratory (SciLife Lab). Visionen för institutet är att inom 10 år vara internationellt erkänt som ett av världens främsta centra för livsvetenskap En närmare beskrivning av KIs förslag lämnas under pkt 4 och 5 samt i tabellbilagorna.

6 5 / Utbildning på grund och avancerad nivå 4.1 Strategi och efterfrågan Förutom hälso- och sjukvårdssektorn förser KI hela den biomedicinska sektorn med högutbildad arbetskraft. Denna sektor ställer mycket höga krav på individens förmåga att kontinuerligt både tillgodogöra sig och producera ny kunskap. KI har under åtskilliga år redovisat sitt intresse av ett utökat utbildningsuppdrag. KI är även berett att tillgodose behovet av återkommande utbildning. Utbildningsutbudet vid KI ska fördelas mellan cirka procent nybörjarprogram, 20 procent vidareutbildningar på avancerad nivå samt 5-10 procent fristående kurser. Högskoleverket (HSV) har i rapporten Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden (2007:7 R) pekat på att det finns påtagliga risker för brist av vårdutbildade, vissa lärare och ingenjörer om inte dimensioneringen ändras. I rapporten nämns som bristyrken inom KIs område: biomedicinska analytiker, läkare, tandläkare, arbetsterapeuter, psykologer, psykoterapeuter, sjuksköterskor och sjukgymnaster. När det gäller studenternas efterfrågan har den kontinuerligt ökat under ett antal år och uppgick under 2007 till 4,1 förstahandssökande per plats. KI har tidigare legat högt över det s k takbeloppet (anslaget) och - som aviserats i tidigare budgetunderlag - sett sig tvunget att anpassa utbudet till de resurser som erhålls för att inte äventyra utbildningarnas kvalitet genom urholkade resurser per student. Denna minskning har behövt ske trots den stora efterfrågan från såväl arbetsmarknad som studenter på utbildningsplatser. För 2007 uppgår antalet helårsstudenter till och helårsprestationer till vilket innebär att KI kommer något under takbeloppet (6,6 mnkr), men det beror som redovisats inte på en bristande efterfrågan utan på olika samverkande faktorer, varav minskningen av utbudet är den viktigaste. Minskningen har framförallt skett på fristående kurser. År 2006 låg KI 42 mnkr över taket. En närmare redogörelse för utfallet finns i årsredovisningen för Förslag till dimensionering och uppdrag För att möta behovet på såväl arbetsmarknaden som efterfrågan bland de sökande föreslår KI en utökning av antalet utbildningsplatser vid institutet med ca 30 procent till år 2012 enligt nedan. Detta motsvarar cirka nya utbildningsplatser. KI har till skillnad mot andra universitet med flera fakulteter inte någon möjlighet att göra några omfördelningar inom befintliga ramar för att kunna möta det stora behov och söktryck som finns ifråga om dessa utbildningar.

7 6 / 16 I prioritetsordning Nybörjar- År och antal helårsstudenter Slutl platser ökning Fristående kurser+påbyggnprogram Psykolog Biomedicinska analytiker Tandläkare Läkare Fortsatt utbyggn fristående kurser+påbyggnprogram Arbetsterapeuter Sjukgymnaster Psykologer och psykoterapeuter Fortsatt utbyggn bristyrkesprogram Totalt I det följande ges kommentarer kring förslagen: Fristående kurser och påbyggnadsprogram Denna samlingsrubrik rymmer allt från studenter som läser en enstaka kurs över specialistsjuksköterskeutbildningar till masterprogram. Som nämnts i tidigare budgetunderlag är intresset för och behovet av dessa utbildningar mycket stort, i synnerhet vad gäller specialistsjuksköterskeutbildningar. År 2007 hade KI helårsstudenter inom rubricerade utbildningar vilket är en minskning med närmar 300 helårsstudenter sedan 2004 till följd av den nämnda anpassningen till takbeloppet. Därav har fristående kurser minskat från 815 till 419 helårsstudenter. KI anser att det är djupt olyckligt att behöva göra detta med hänsyn till den stora efterfrågan som finns och föreslår med högsta prioritet istället en resursökning med motsvarande 600 helårsstudenter från och med Se också avsnitt Förslag: Ökning av resurser för fristående kurser och påbyggnadsprogram med 600 helårsstudenter från och med Psykologutbildning KI startade hösten 2007 en femårig psykologutbildning med 40 nybörjarplatser. KI för i likhet med tidigare år fram förslag om medel för ett sådant program med följande motiv: Den psykologiska vetenskapen har utvecklats i snabb takt under de senaste decennierna, speciellt i gränsområdena till biologi och medicin. Psykologutbildningen vid KI är profilerad mot hälsa. Detta innebär att tyngdpunkten ligger på biologiskt orienterad psykologi med betoning på tillämpningar inom vårdområdet. Samtidigt speglar den nya utbildningen psykologin som samhällsvetenskap och ger stort utrymme för relationers och sociala faktorers roll för beteendet i hälsa och sjukdom. Metodologiskt betonas genomgående ett naturvetenskapligt förhållningssätt och ställningstaganden för evidensbaserade vårdinsatser.

8 7 / 16 Psykologprogrammet på KI har en unik profil i Sverige genom sin koppling till hälsa och vård dock utan att släppa målet att vara en generalistutbildning till psykologyrket. Kopplingen till hälsoområdet, som i ett internationellt perspektiv är betydligt vanligare, ger utbildningen en tydlig identitet gentemot övriga psykologutbildningar i landet. Söktrycket till den första antagningen hösten 2007 var mycket högt med 14,7 behöriga förstahandssökande per plats och det krävdes högsta betyg i alla ämnen för antagning. KI har genomfört en minskning av andra utbildningar för att på det sättet skapa resurser för utbildningen. KI ser dock hellre att särskilda medel anvisas för den. Förslag: KI tilldelas resurser för psykologprogrammet motsvarande 40 nybörjarplatser (200 helårsstudenter) från och med Biomedicinska analytiker KI har idag 70 nybörjarplatser (210 helårsstudenter) på programmet för utbildning till biomedicinska analytiker. Det kommer att finnas ett stort behov av ersättningsrekryteringar för de som pensioneras de närmaste åren. Enligt HSV kommer en fördubbling av antalet nybörjarplatser att krävas för att hålla antalet yrkesverksamma på nuvarande nivå. Även om yrket härigenom förändras och anpassas från laboratorieassistentutbildade till utbildade med biomedicinsk analytikerutbildning kommer helt klart en stor brist att uppstå. SCB anger i arbetskraftsbarometern för 2007 att en betydande brist kommer att uppstå. Förslag: Programmet för biomedicinska analytiker vid KI ökas från och med 2009 med 30 nybörjarplatser, vilket motsvarar 90 helårsstudenter Tandläkare KI har idag 75 nybörjarplatser (375 helårsstudenter) på tandläkarprogrammet. Även om det framtida behovet är svårt att närmare bedöma mot bakgrund av utveckling av behandlingsmetoder, utflyttning av tandläkare samt ekonomiskt ersättningssystem för patienterna bedömer HSV att det krävs en ökning av antalet nybörjarplatser från dagens 250 till ca 400 för att hålla yrkeskåren på nuvarande nivå. SCB gör liknande bedömning och anger att bristen på sikt blir betydande med nuvarande utbildningsdimensionering. KI har de senaste åren ökat utbildningen från 60 till 75 nybörjarplatser, men ser möjlighet att göra en viss ytterligare dimensioneringsökning av antalet platser. Förslag: Tandläkarprogrammet vid KI ökas från och med 2010 med 10 nybörjarplatser motsvarande 50 helårsstudenter.

9 8 / Läkare Enligt HSVs bedömning skulle antalet nybörjarplatser på läkarutbildningen behöva fördubblas dvs öka med 700 för att kunna svara upp mot det förväntade behovet av utbildade. Visserligen har antalet platser ökats något senast för 2008 med 60 nybörjarplatser (därav KI 8) men en betydande brist förutses kvarstå. Detta gäller även om del av behovet tillgodoses genom att svenska studenter utbildar sig utomlands och viss invandring sker av utländska läkare. SCB anger att på lång sikt kommer efterfrågan på läkare öka i takt med en åldrande befolkning och tillgången att minska genom de stora pensionsavgångar som väntar. SCB bedömer att bristen på specialistläkare kommer att vara störst. Förslag: Läkarprogrammet vid KI ökas från och med 2010 med 27 nybörjarplatser motsvarande 149 helårsstudenter Fortsatt utbyggnad fristående kurser och påbyggnadsprogram KI förutser en fortsatt stor efterfrågan, från såväl yrkesverksamma som avnämare. KI har en viktig roll att tillgodose behovet av livslångt lärande inom livsvetenskaperna. Förslag: Ökning av KIs utbud av fristående kurser och påbyggnadsprogram med 250 helårsstudenter från och med 2010 och med ytterligare 250 helårsstudenter från och med Arbetsterapeuter HSV bedömning är att om den ökade efterfrågan på utbildade arbetsterapeuter fortsätter kommer antalet nybörjarplatser fram till 2020 att behöva öka med 50 procent till 750 för att balans ska nås. Enligt såväl HSV som SCB är det bland annat en stigande andel äldre och ökad satsning på förebyggande vård som kommer att öka behovet av arbetsterapeuter och en brist är att vänta på sikt. Förslag: Arbetsterapeutprogrammet vid KI ökas med 24 nybörjarplatser från och med 2011 vilket motsvarar 72 helårsstudenter Sjukgymnaster Bedömningen är densamma för sjukgymnaster som för arbetsterapeuter och enligt HSV kommer antalet platser på sikt behöver höjas med 20 procent från dagens drygt 600 stycken. KI har de senaste två åren dragit ner utbildningen med 24 nybörjarplatser och förslaget är att återställa antagningen med 24 platser till 144 platser. Förslag: Sjukgymnastprogrammet vid KI ökas med 24 nybörjarplatser från och med 2011 vilket motsvarar 72 helårsstudenter

10 9 / Psykologer och psykoterapeuter HSV förutser en kommande brist på psykologer och psykoterapeuter på grund av stora pensionsavgångar. SCB gör en liknande bedömning. Förslag: Utökning av KIs psykolog och psykoterapeutprogram med 23 nybörjarplatser från och med 2011 motsvarande ca 70 helårsstudenter Fortsatt utbyggnad av bristyrkesprogram Med en ökande totalbefolkning och en kraftigt ökad andel äldre kan en fortsatt brist på utbildade inom KIs område förutses. Från och med 2012 kan det motsvara åtminstone 60 nybörjarplatser eller 180 helårsstudenter Förslag om omfördelning av utbildningsplatser. Karolinska Institutet, Ersta Sköndal högskola, Röda Korsets högskola och Sophiahemmet högskola bedriver alla sjuksköterskeutbildning och har sedan länge en samverkan inom utbildning och forskning. KI har den dominerande delen av sjuksköterskeutbildningen med totalt 420 nybörjarplatser (inkl röntgensjuksköterskor) för 2008 medan de tre högskolorna har mellan 100 och 150 nybörjarplatser. Efter diskussion mellan de fyra lärosätena förs - i likhet med föregående år - följande förslag fram gemensamt ifråga om sjuksköterskeutbildningen: KI behöver resurser för att kunna utöka utbildningarna på avancerad nivå, särskilt till specialistsjuksköterska, samtidigt som de tre övriga högskolorna har kapacitet att öka dimensioneringen av sjuksköterskeutbildning på grundnivå. Mot den bakgrunden föreslås att platsfördelningen optimeras mellan de fyra lärosätena genom att 90 nybörjarplatser (270 helårsstudenter) omfördelas från KI till de tre högskolorna. En förutsättning härför är att KIs takbelopp inte förändras med anledning av detta och att de tre högskolornas takbelopp ökar i motsvarande grad. Givet är att examinationsuppdragen för för de fyra lärosätena behöver revideras. Förslaget ska för KIs del ses som en del av den resursförstärkning som KI föreslår under pkt och som har högsta prioritet. Totalt föreslår KI en utbyggnad med helårsstudenter till och med 2011 inklusive de konsekvenser som förslaget får för de därefter kommande åren. Förslaget innebär en höjning av takbeloppet med 175,7 mnkr, av tandvårdsanslaget med 9,5 mnkr och av ALF-anslaget med 9,9 mnkr. De två sistnämnda avser konsekvenser av dimensioneringsökningarna för tandläkar- respektive läkarutbildningarna. Härutöver kan KI ta ytterligare 180 helårsstudenter för tiden från och med 2012 för utbildningar inom bristyrken.

11 10 / Forskning och forskarutbildning (utbildning på forskarnivå) 5.1 Stärkta basresurser en nödvändighet Medicinsk forskning är resurskrävande. Varje forskningsprojekt bygger på en kombination av kvalificerade forskare och en infrastruktur som ger förutsättningar för verksamhet av högsta kvalitet. KI pekar i forsknings- och utbildningsstrategin för åren på de faktorer som utgör den Globala utmaningen som KI skall möta för att kunna försvara en plats som världsledande medicinskt universitet. Folkhälsopanoramat ändras fortlöpande bl a på grund av att en större andel av befolkningen lever längre liksom att antalet livsstilsrelaterade sjukdomar ökar. Samverkan med de olika aktörerna inom det medicinska området: universiteten, sjukvården och den biomedicinska industrin spelar en avgörande roll för att forskningsresultat skall kunna omvandlas till nya behandlingsmetoder, medicintekniska innovationer samt nya och förbättrade läkemedel. Särskilt viktigt är det fördjupade samarbetet med Karolinska universitetssjukhuset och övriga forsknings- och utvecklingsenheter inom hälso- och sjukvården. Forskningen vid KI bygger på enskilda forskargrupper som i allt större utsträckning samverkar inom större grupperingar i nätverk eller centrumbildningar. Finansieringen av forskningen sker till ca 2/3 genom externa medel, vilka har ökat i storlek med ca 40 procent sedan budgetåret Denna ökning är glädjande och ett bevis på den höga kvaliteten på KIs forskning. Forskargrupperna verkar dock inte isolerat. Forskningen är en del av KI som medicinskt universitet. KI kan inte bedriva verksamhet utan en stabil bas i form av infrastruktur, strategiska resurser och andra förutsättningar för en god forskningsstruktur. Forskning, forskarutbildning och grundutbildning samverkar för att skapa ett långsiktigt starkt KI. KI vill lyfta fram det starka behovet av ökade basresurser för den medicinska forskningen. Målet bör vara att uppnå en procent av BNP i statliga anslag till civil forskning vid utgången av budgetåret 2011, vilket kräver en höjning av forskningsanslagen med 15 procent per år. Ökade basresurser för forskning kommer att i första hand avsättas inom följande tre områden: Förstärkt infrastruktur: Forskningen kräver allt större satsningar både i form av högteknologisk apparatur med kort livslängd och biobanker som kräver långsiktiga investeringar. KI avser att förnya infrastrukturen inom försöksdjursverksamheten och inom prioriterade områden som biobanken, faciliteter för genomik respektive proteomik samt imaging. KI beräknar att avsättningarna för investeringar i utrustning måste fördubblas till 2010 bara för att klara återinvesteringar i befintlig infrastruktur. För att fortsätta ligga i den internationella forskningsfronten måste ytterligare satsningar göras. I anslutning till byggandet av Nya Karolinska Universitetssjukhuset planerar KI nya byggnader vid Solna Campus (Biomedicum) och även vid Novum Biocity i Huddinge. ( Totalt: 75 milj kr/år)

12 11 / 16 Strategiska rekryteringar och resursförstärkningar: Det är av yttersta vikt att KI har ett stort antal forskare som bedriver högklassig grundforskning, translationell forskning och klinisk forskning som kan leda till nya genombrott i forskningen. KI kommer aktivt att verka för särskilda satsningar på forskare av strategisk betydelse som kan vara navet i kring vilka viktiga forskningsmiljöer kan byggas. KI avser att rekrytera några internationellt framstående forskare per år till en kostnad av 10 milj kr per år och rekrytering. Den totala kostnaden uppgår därmed till ca 50 milj kr perår. Nya resurser bör också tillföras de mest framstående forskarna inom KI. KI avser i detta syfte att identifiera distinguished professors inom organisationen och tillföra dessa extra anslag på 1,5 milj kr per år och person. Vid ett beräknat antal på 35 professorer uppgår kostnaden till ca 50 milj kr perår. Skapande av nya forskningsmiljöer: Nya temabaserade elitforskningsmiljöer garanterar möjlighet till högkvalitativ forskning och ger också unga forskare möjlighet till utbildning på högsta möjliga nivå. KI avser att identifiera de mest framstående grupperna och under en period tillföra dessa särskilda resurser. Satsningen beräknas avse 15 grupper till en kostnad av 5 milj kr per år och grupp (ca 75 milj kr per år) Förslag: Successiv ökning av KIs basresurser upp till 250 miljoner kronor per år från och med 2009 (+90 mnkr 2009, +80 mnkr 2010, +80 mnkr 2011) 5.2 Stockholm Science for Life Laboratory Karolinska institutet, KTH och Stockholms Universitet föreslår gemensamt ett institut för livsvetenskaplig forskning i Stockholm: Stockholm Science for Life Laboratory (SciLife Lab). Visionen för institutet är att inom 10 år vara internationellt erkänt som ett av världens främsta centra för livsvetenskap, med en primär inriktning mot teknikdriven grundforskning inom molekylärmedicin och analys av organismers arvsmassa, och med ett viktigt syfte att också överföra kunskapen till medicinsk riskanalys och individualiserad behandling. Bakgrunden till förslaget är att de tre stockholmsuniversiteten tillsammans, men inte var för sig, har de kunskaper och resurser som erfordras för att skapa en världsledande forskning inom livsvetenskapen, att det finns en dokumenterad vilja mellan lärosätena att samverka inom detta mångdisciplinära område, och att planeringen av ett livsvetenskapligt laboratorium i Norra stationsområdet i Stockholm redan är påbörjad. Livsvetenskapen handlar om att förstå förutsättningarna för alla former av liv, att kunna beskriva dessa och förstå hur de påverkar och påverkas av förändringar. Detta förslag är dock främst inriktat på humanrelaterad livsvetenskap, och dess medicinska användning. Det är därmed baserat på analys av den enskilda individens arvsmassa, där stora framsteg kan väntas när det gäller förståelsen av sjukdomar, både i form av kausala samband mellan genetisk information och sjukdomsbenägenhet och då det gäller statistiska korrelationer mellan gen-uttryck och sjukdomsfrekvens, men också i identifierandet av biomarkörer. Arvsmasseanalyser blir också ett hjälpmedel att

13 12 / 16 finna hur människan växelverkar med andra livsformer som bakterier och virus, växter och djur i ekosystemet. Målet är att finna kriterier för vad som vid olika sjukdomar är den mest framgångsrika behandlingsformen för individen. Institutet ska vara ledande inom DNA-sekvenseringsteknik, men också inom analys av sekvensdata, såväl på populationsnivå som på cellulär och molekylär nivå. SciLife Lab ska inte minst vara världsledande i utveckling av sådan teknik. Ett annat viktigt fundament för kunskapsutvecklingen inom SciLife Lab är ett systematiskt utnyttjande och utvecklande av de unika svenska biodatabankerna. Förutom att ge tillgång till en storskalig och högeffektiv teknisk infrastruktur, ska SciLife Lab också vara en akademisk transdisciplinär mötesplats, där samarbeten över de traditionella gränserna lätt uppstår, och som katalyserar samverkan mellan lärosätena: kompletterar dem utan att konkurrera. Genom en ny struktur för systematiska tidsbegränsade anställningar kan SciLife Lab leda till svensk forskarmobilitet och ett internationellt inflöde av forskarkompetens, vilket kommer att gynna forskning och utveckling, näringsliv och vård. Institutet ger forskningsförutsättningar som vore omöjliga om resurserna spreds ut. Den infrastruktur som blir tillgänglig vid SciLife Lab gör att forskningens metoder och resultat snabbt kan utnyttjas i daglig vård, men också för den ekologiska forskningen och som en kunskapsbas för hållbar utveckling. Med hjälp av de nya möjligheterna till kraftfulla analyser av arvsmassa i komplexa prover, kan till exempel sammansättningen av liv i olika biotoper bestämmas och följas över tiden. SciLife Lab kommer att bidra till en industriell utveckling i Sverige. Förutom en fortsatt världsledande utveckling inom sekvenseringstekniker, ger forskningen förutsättningar för en teknisk utveckling av analys- och diagnosinstrument och -metoder inom ett vitt fält av tillämpningar inom medicin och miljövård. Den individualiserade medicinen ger behov av --och förutsättningar för -- ytterligare utveckling av både äldre och helt nya läkemedel. Biodatahanteringen ger en tillväxtpotential inom flera sektorer. Det närmare samarbetet mellan medicin, teknik och naturvetenskap bidrar till förnyade kontaktytor i kunskapsutvecklingen: en katalysator för utveckling. SciLife Lab föreslås bli inrättat som ett forskningsinstitut, drivet av de tre stockholmsuniversiteten via en gemensam stiftelse. SciLife Lab kan vara operativt år 2010 i provisoriska lokaler nära de tre universiteten, och i full verksamhet i egna lokaler från Verksamheten baseras på en långsiktig personalbas om cirka 250 personer, varav cirka 200 forskare, samt en drift- och avskrivningskostnad för teknisk infrastruktur om cirka 200 mnkr/år. Dessutom erfordras en initiell investering om cirka 500 mnkr i uppbyggnadsfasen. Med hänsyn till dels initiell investering, dels successiv uppbyggnad, föreslås en budgetvolym enligt nedan. Förslag: Ett Stockholm Science for Life Laboratory (SciLife Lab) inrättas med budget enligt nedan mnkr

14 13 / 16 Förslaget är gemensamt för de tre universiteten. Det redovisas inte i tabellverket till detta budgetunderlag utan preciseringar får ske i särskild ordning i kommande diskussioner med Utbildningsdepartementet 5.3 LifeGene: en unik folkhälsostudie Just nu pågår en kunskapsexplosion inom translationella folkhälsostudier, möjliggjort av storskaliga laboratoriemetoder och kartläggningen av det mänskliga genomet. Sverige har, bland annat tack vare centrala sjukdomsregister, biobanker och en hög IT-mognad bland befolkningen, unika förutsättningar för att driva folkhälsostudier. KI driver folkhälsostudien LifeGene, som involverar alla medicinska fakulteter i Sverige och som är unik i sitt slag även internationellt. LifeGene omfattar 500,000 svenskar som kontaktas för att lämna uppgifter om livsstil, exponeringar och symtom samt lämna ett blodprov. Detta kommer att göras oberoende av om behov uppkommit av sjukvård. Studiedeltagarna kommer sedan att kontaktas regelbundet för att ta reda på förändringar i såväl exponeringar som hälsotillstånd. Därmed kan befolkningens hälsa idag samt över tiden studeras. LifeGene fokuserar på våra vanligaste sjukdomar, de som leder till störst belastning för såväl individ som samhället. Dessa sjukdomar, som uppkommer tidigt eller i mitten av livet, inkluderar till exempel infektioner, astma, allergier, psykiska sjukdomar, inflammatoriska sjukdomar och skelettets och rörelseorganens sjukdomar, och är viktiga för utveckling av kroniska sjukdomar senare i livet. LifeGene kommer under lång tid att bli ett flaggskepp inom medicinsk forskning i Sverige och internationellt. Projektet kommer att ge ett informationsunderlag som idag inte existerar någonstans i världen och blir avgörande för forskningens möjligheter att på sikt kunna förstå samband mellan våra vanligaste sjukdomar och arv, miljö, livsstil, liksom kopplingen till kroniska sjukdomar senare i livet. Detta kommer att innebära en banbrytande möjlighet att förstå hur sjukdomar kan diagnostiseras och förebyggas. Möjligheten för såväl vården som samhället att dra konkret nytta av forskningen i LifeGene kommer att vara stor. LifeGene baseras på data som representerar hela Sverige och bli en öppen resurs för forskare. Nyttan av forskningen, inte minst inom hälsoekonomi, kommer redan på kort sikt. Dessutom kommer LifeGene att utgöra ett värdefullt kontrollmaterial för åtskilliga studier som endast baseras på redan sjuka individer. Projektet är också en inkörsport till s.k. personalized medicine, där man kan skräddarsy terapier på basis av patientens livsstil och genetiska förutsättningar. Tidigare gjorda investeringar i bland annat biobanker gör att LifeGene kan bygga vidare på redan finansierad infrastruktur. För att ytterligare förstärka infrastrukturen krävs 20 miljoner kronor per år under den närmaste 5-årsperioden. Detta för att öka kapaciteten och säkerställa korrekt hantering av blodprover från ett mycket stort antal individer. Finansieringen kommer bland annat möjliggöra en ökad automatisering

15 14 / 16 av biobankerna, samt att skapa IT-system som binder samman mottagningsenheter och biobanker. Förslag: +20 miljoner kronor för att stärka existerande infrastruktur från och med Translationella kliniska centra Samverkan inom forskning, utbildning samt hälso-och sjukvård utgör ett tydligt fokus i KIs Forsknings- och utbildningsstrategi. KI lämnar i strategin en analys av denna viktiga samverkan: Universiteten ansvarar för den medicinska forskningen och utbildningen med ett kontinuerligt flöde av forskningsresultat som lägger grunden för nya och förbättrade läkemedel, medicintekniska innovationer och nya behandlingsmetoder. Det är också universiteten som ansvarar för utbildning av högkvalificerade professionella medarbetare såväl till den egna akademin som till sjukvård och näringsliv. Universitetssjukhusen har en betydelse som sträcker sig långt utöver vårduppdraget. Det är i den kliniska miljön som medicinteknisk industri utvecklar och prövar sina nya produkter och där läkemedelsindustrin får sina kliniska prövningar utförda. Den kliniska forskningen är i allt väsentligt förlagd till universitetssjukhusen och de har en avgörande roll i den kliniska utbildningen av studenter. Genom denna utveckling smälter nu det som tidigare hölls åtskilt klinisk forskning och preklinisk forskning samman till det som kallas translationell medicinsk forskning. Denna sammansmältning är ytterligare ett starkt argument för en ökad samverkan mellan universitet och universitetssjukvård. Den samverkan som beskrivs ovan fordrar resurser för att kunna utvecklas till sin fulla potential. KI avser därför att satsa nya resurser på translationella kliniska centra. I ett sådant centra kan forskare med inriktning mot grundforskning samverka med forskare som har sin dagliga gärning i den kliniska verksamheten. Möjligheterna ökar också att kunna flytta från laboratoriet till kliniken eller tvärtom om basen finns i ett gemensamt centra. Rekryteringar av nyckelpersoner kan ske direkt till verksamheten liksom att tekniska plattformar kan etableras. Kostnaden för en inledande ny satsning kan uppgå till 75 miljoner kr per år under en femårsperiod. Förslag: Successiv ökning med 25 miljoner kronor per år upp till 75 mnkr under för translationella kliniska centra

16 15 / 16 Bil 1 A Dimensionering inom grundutbildningen 2008 enligt konsistoriets beslut Nybörjarprogram Antal nybörjarplatser Arbetsterapeutprogrammet 72 (72) Audionomprogrammet 15 (ej antagn) (15 nybörjarplatser var 3:e termin) Biomedicinprogrammet 50 (50) Biomedicinska analytikerprogrammet* 70 ( ) Folkhälsovetenskapsprogrammet 30 (30) Logopedprogrammet ej antagn (38) (38 nybörjarplatser vartannat år) Läkarprogrammet 276 (268) Medicinsk informatik** 0 (30) Optikerprogrammet 45 (50) Podiatriprogrammet 30 (30) Psykologprogrammet 40 (40) Röntgensjuksköterskeprogrammet 40 (40) Sjukgymnastprogrammet*** 120 (132) Sjuksköterskeprogrammet, Stockholm 320 (320) Sjuksköterskeprogrammet, Gotland 30 (30) Sjuksköterskeprogrammet, Norrtälje 30 (30) Tandhygienistprogrammet 40 (40) Tandläkarprogrammet 75 (75) Tandteknikerprogrammet 20 (20) Påbyggnadsprogram och fristående kurser Antal nybörjarplatser Barnmorskeprogrammet 64 (64) Psykoterapeutprogrammet 16 (16) Påbyggnad i odontologisk profylaktik 20 (20) Specialistutbildningar för sjuksköterskor 392 (392) Toxikologi II**** 0 (10) Masterprogram 125 (120) Magisterprogram 105 (100) Fristående kurser (helårsplatser) ( ) Anm: År 2007 inom ( ) * Programmet är sedan Ht07 ett program med två inriktningar, ej två separata program ** Programmet utannonseras från och med Ht07 på KTH *** Antalet platser minskades till 60 per termin från och med Ht07 **** Programmet ersätts av ett masterprogram med start Ht08

17 16 / 16 Bil 1 b Förslag till dimensioneringsökningar i KIs budgetunderlag för Program/Ämne o nybörjarplatser År och antal helårsstudenter 1) Förslag Fristående kurser o påbyggnadsprog Förslag Psykologutb Förslag Utb biomedicinska analytiker Förslag Tandläkarutb Förslag Läkarutb Förslag Forts utbyggn frist kurser o påbyggnprog Förslag Arbetsterapeututb 72 Förslag Sjukgymnastutb 72 Förslag Psykolog- och psykoterapeututb 70 Totalt ) År 2011 inkluderar de konsekvenser som förslaget får även efter 2011 Förslaget medför en fördelning av platser (helårsstudenter) på utbildningsområden enl följande: Samh Naturv Teknik Vård Odont Med TOTALT

18 KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 1 Budgetunderlag för perioden Nollförslag, 2008 års priser (mnkr) Totalt KI Verksamhetens intäkter Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag Anslag Klinisk utb/forskning Avgifter och andra ersättningar (A) Bidrag (B) Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Periodens kapitalförändring Bilaga 2 Tabell 1

19 KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 2 Budgetunderlag för perioden Nollförslag, 2008 års priser (mnkr) Grundläggande högskoleutbildning Verksamhetens intäkter Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag - Takbelopp Särskilda åtaganden Anslag Klinisk utb/forskning Avgifter och andra ersättningar (A) Bidrag (B) Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Periodens kapitalförändring Bilaga 2 Tabell 2

20 KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 3 Budgetunderlag för perioden Nollförslag, 2008 års priser (mnkr) Forskning och forskarutbildning, inkl kapitalförvaltning Verksamhetens intäkter Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag Forskn/Forskarutb Anslag Klinisk utb/forskning Avgifter och andra ersättningar (A) Bidrag (B) Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Periodens kapitalförändring Bilaga 2 Tabell 3