Budgetunderlag

Transkript

1 Budgetunderlag

2 Beslut Dnr: 157/ Sid: 1 / bilagor Universitetsförvaltningen Ledningskansliet Nils-Fredrik Ankarcrona, Controller Regeringen (Utbildningsdepartementet) Budgetunderlag för år Karolinska Institutet (KI) avlämnar härmed budgetunderlag för år i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt regeringsbeslut (U2006/8675/UH). Som framgår av avsnitt 6 hemställer KI om en höjning av låneramen från och med Beslut i detta ärende har fattats av KIs konsistorium, varvid följande ledamöter har deltagit: Susanne Eberstein (ordförande), Harriet Wallberg-Henriksson (rektor), Margareta af Ugglas, Kurdo Baksi, Mats Essemyr, Per Jersild, Elaine Kristensson, Catharina Larsson, Elisabeth Olsson, Inger Ros, Håkan Åström, Anton Forsberg, Anna Nordahl och Isabella Staf. I ärendets slutliga handläggning har vidare deltagit universitetsdirektör Rune Fransson, administrativ direktör Bengt Norrving, tf ekonomichef Ingrid Palmér samt controller Nils-Fredrik Ankarcrona (föredragande). Harriet Wallberg-Henriksson Sändlista (antal pappersex + en pdf-fil) Utbildningsdepartementet (10) Arbetsgivarverket (1) Ekonomistyrningsverket (3) Finansdepartementet (3) Högskoleverket (2) Riksdagens utredningstjänst (3) Riksrevisionen (3) Statskontoret (1) Nils-Fredrik Ankarcrona Postadress Besöksadress Telefon E-Post Solna Nobels väg 5 Solna , vx , dir Nils-Fredrik.Ankarcrona@ki.se Webb Fax ki.se Org. nummer

3 Beslut Dnr: 157/ Sid: 2 / 17 Budgetunderlag för perioden Karolinska Institutet ett komplett medicinskt universitet Karolinska Institutet (KI) har formulerat sitt uppdrag som att genom utbildning, forskning och information medverka till att förbättra människors hälsa. Verksamheten spänner över hela det medicinska området, från folkhälsovetenskap och vårdvetenskap till forskning kring det mänskliga genomet med tillämpning av avancerade tekniska metoder. Denna bredd gör KI till ett komplett medicinskt universitet. KI har omfattande nationella och internationella kontakter och arbetar aktivt med globala hälsoproblem. KI har ett mycket nära samarbete med lärosätena i Stockholmsområdet. KI är det fjärde största universitet i Sverige sett till total ekonomisk omslutning och det näst största ifråga om forskning och forskarutbildning. Omkring 40 procent av den medicinska forskningen vid de svenska universiteten bedrivs vid KI. KI har därmed en mycket viktig roll för samhällsutvecklingen. 2. KI 05 Konsistoriet (KIs styrelse) beslutade 2004 om inriktningen av KIs verksamhet fram till Denna finns konkretiserad i en handlingsplan - KI05 från mål till handling. Visionen är att Karolinska Institutet ska 2010 vara Europas ledande universitet inom medicin samt Nordens ledande innovationscentrum inom livsvetenskaper och därmed utgöra en viktig motor för utvecklingen i Sverige och Stockholmsregionen Handlingsplanen bygger på tolv mål som är kopplade till sex strategiska områden: Grundutbildning Excellens i utbildning och lärande Ledande i medicinsk pedagogik Forskning och forskarutbildning Forskarutbildning på högsta internationella nivå Världsledande i forskning Postadress Besöksadress Telefon E-Post Solna Nobels väg 5 Solna , vx , dir Nils-Fredrik.Ankarcrona@ki.se Webb Fax ki.se Org. nummer

4 3 / 17 Samverkan med samhället (3e uppgiften) Nordisk nod för innovationer inom livsvetenskap Förebild avseende informations- och kunskapsförmedling till samhället Profilområden Ökad fokusering på hälsa och livsstilssjukdomar Främja patientnyttan genom att förkorta tiden från upptäckt till klinisk tillämpning Intern kraftsamling Främja stark ekonomi och god infrastruktur Utveckling av medarbetare och studenter Externa samarbeten Regionala samarbeten Internationella samarbeten I planen anges nittionio åtgärder för att nå dessa mål. Åtgärderna utgör grunden för KIs framgång och följs noggrant upp av KIs ledning. Handlingsplanen finns tillgänglig på 3. Sammanfattande bedömning KI har med sin bredd av olika utbildningar och som ett av de ledande medicinska universiteten i Europa en unik möjlighet att erbjuda en utbildnings- och forskningsmiljö av högsta klass. Det finns en mycket stor efterfrågan på i stort sett samtliga program och kurser inom KIs grundutbildning med över fyra förstahandssökande per plats i genomsnitt. KI skulle behöva en anslagsökning motsvarande ca helårsstudenter för att på ett rimligt sätt kunna tillgodose den stora efterfrågan. Bedömningen är att KIs organisation har kapacitet för en sådan utbyggnad. Inom forskningen och forskarutbildningen gör regeringen nu satsningar på såväl ökade anslag direkt till universiteten ( fakultetsanslag ) som till forskningsråden vilket välkomnas. För att KI ska kunna fortsätta att hävda sig i den internationella konkurrensen är det dock viktigt att den basfinansiering som fakultetsanslagen utgör ökas betydligt mer. KI står inför stora infrastruktursatsningar och ökade krav på samfinansiering från externa finansiärer. Vidare blir det allt viktigare för den medicinska forskningen med tillgång till uppgifter samlade i biobanker samt om olika former av vårdinformation s k hälsoinformatik. KI har också startat ett omfattande arbete med syfte att kartlägga folkhälsan det s k LifeGene-projektet. Ett område som är mycket viktigt, men eftersatt, är forskning kring sjukfrånvaron och dess orsaker. Det är mot den bakgrunden som KI för fram förslag till anslagsökningar vilka beskrivs närmare under avsnitt 4 och 5 vad gäller utbildning på grundnivå och avance-

5 4 / 17 rad nivå respektive forskning och forskarutbildning. Förslagen är i prioritetsordning inom respektive avsnitt. 4. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4.1 Förutsättningar Hälso- och sjukvården i Sverige står inför en stor utmaning, avseende personal- och kompetensförsörjning. Det är därför angeläget att utbildningsplatser som leder till yrken inom hälso- och sjukvården utökas för att tillgodose framtida behov. Det är också en snabb kunskapsutveckling inom området som ställer krav på att det finns utbildningar på avancerad nivå som kan tillgodose specialkompetens inom såväl hälso- och sjukvård som industri. Utbildning på avancerad nivå är en förutsättning för att rekrytera till forskarutbildning och på sikt säkerställa tillgången på lärare inom olika områden för universitet och högskolor. KIs utbildningsutbud omfattar i stort sett alla yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård. Detta ger unika möjligheter att redan under utbildningstiden skapa samundervisning mellan olika utbildningar. Studenterna kan träna teamarbete i en klinisk miljö, läsa programöverskridande kurser och diskutera vården utifrån olika professioners ansvarsområden. Detta är en viktig förutsättning för att utveckla kvaliteten i framtidens hälso- och sjukvård. Efterfrågan på KIs utbildningar är fortsatt hög och ligger för 2006 på 4,1 behöriga förstahandssökande per utbildningsplats. Flertalet utbildningar leder till yrken för vilka Högskoleverket och SCBs arbetskraftsbarometer förutser en fortsatt och i flera yrken ökad brist på examinerade inom området. Enligt en enkätundersökning som genomförs under första terminen uttalar KIs studenter ett starkt intresse för ämnet och tilltro till goda möjligheter till arbete som några av de skäl till varför de börjat utbildning på KI. Dessutom anger 61 procent att de sökt till KI för att den bästa utbildningen finns här. Sammantaget betyder det att KI har väl motiverade och målmedvetna studenter som lyckas mycket bra med sina studier. För 2006 kommer KI 42 mnkr över takbeloppet samtidigt som de flesta andra lärosätena ligger under och i vissa fall kraftigt under takbeloppet. Den förstärkning av grundutbildningsanslaget på ca 9 mnkr som gjorts till 2007 är givetvis välkommen. För KIs del skulle en avsevärt större ökning behövas för att kunna svara upp emot den mycket stora efterfrågan som finns på KIs olika programutbildningar, påbyggnadsprogram och fristående kurser. Efterfrågan kommer från såväl studenter som arbetsgivare. Det bör särskilt påpekas att det finns ett mycket stort intresse för utbildningar på avancerad nivå - master- och magisterutbildningar samt specialistutbildningar för sjuksköterskor. Inom vissa områden har KI möjligheter att ge utbildning inom kompetensområden som det nationellt finns stor efterfrågan på. Som exempel kan nämnas cytologisk diagnostik och ögonsjukvård. Intresset för att bedriva utbildning är stort inom KI och stora satsningar har gjorts för att utveckla pedagogiken och utbildningsorganisationen. Med den starka forskning-

6 5 / 17 en som bas uppfyller KI kravet på att ge högskoleutbildning som svarar mot det aktuella kunskaps- och forskningsläget. Att på sikt ligga 42 mnkr över takbeloppet äventyrar utbildningarnas kvalitet genom att resurserna per student urholkas. KI har därför som angetts i tidigare budgetunderlag tvingats påbörja en minskning av utbildningsutbudet för att anpassa det till takbeloppet. Se vidare bilaga 1a. Minskningarna görs i första hand på påbyggnadsutbildningar och fristående kurser för yrkesverksamma men också på programutbildningar. I sammanhanget vill KI påpeka att de påbyggnadsutbildningar det här är fråga om endast i mycket begränsad omfattning kan bedrivas som uppdragsutbildningar. Vilka konsekvenser får dessa nedskärningar? Bristen på yrkesutbildade inom vissa områden blir större än vad som redan förespås. Eftersom utrymmet för magister- och masterutbildningar kommer att bli relativt begränsat innebär det att utbildningar på avancerad nivå inte kan genomföras trots att det finns ett uttalat behov från avnämare och stort intresse från studenter. Studenter som har gått treåriga utbildningar på grundnivå och som behöver studier på avancerad för behörighet till forskarstudier kan inte genomföra dessa studier på KI. På några års sikt kan det påverka tillgången av kompetenta lärare inom flera områden. Det finns således starka skäl för att öka KIs takbelopp. 4.2 Dimensionering och uppdrag För 2006 uppgår antalet helårsstudenter till och helårsprestationer till Mot bakgrund av vad som redovisats ovan beräknar KI att utbildningsutbudet kan öka med ca helårsstudenter motsvarande ett ökat takbelopp med 89,2 mnkr för att tillgodose den stora efterfrågan som finns på KIs utbildningar från både studenter och arbetsgivare. KI bedömer att institutets utbildningsorganisation kan klara av en sådan ökning. Nuvarande dimensionering framgår av bilaga 1a. KIs förslag till dimensioneringsökningar framgår av pkt och sammanfattas i bilaga 1b. Inledningsvis vill KI tillsammans med Ersta Sköndal högskola, Röda Korsets högskola och Sophiahemmet högskola föreslå följande vad gäller sjuksköterskeutbildningen:

7 6 / 17 Förslag om ändrad platsfördelning för sjuksköterskeutbildningen mellan Karolinska Institutet, Ersta Sköndal högskola, Röda Korsets högskola och Sophiahemmet högskola. Karolinska Institutet, Ersta Sköndal högskola, Röda Korsets högskola och Sophiahemmet högskola bedriver alla sjuksköterskeutbildning och har sedan länge en samverkan inom utbildning och forskning. KI har den dominerande delen av sjuksköterskeutbildningen med totalt 420 nybörjarplatser (inkl röntgensjuksköterskor) för 2007 medan de tre högskolorna har mellan 100 och 150 nybörjarplatser. Efter diskussion mellan de fyra lärosätena förs följande förslag fram gemensamt ifråga om sjuksköterskeutbildningen: KI behöver resurser för att kunna utöka utbildningar på avancerad nivå samtidigt som de tre övriga högskolorna har kapacitet att öka dimensioneringen av sjuksköterskeutbildning. Mot den bakgrunden föreslås att platsfördelningen optimeras mellan de fyra lärosätena genom att 90 nybörjarplatser (270 helårsstudenter) omfördelas från KI till de tre högskolorna. En förutsättning härför är att KIs takbelopp inte förändras med anledning av detta och att de tre högskolornas takbelopp ökar i motsvarande grad. Givet är att examinationsuppdragen för för de fyra lärosätena behöver revideras. KI bedömer att målet för KIs sjuksköterskeutbildningar på examinerade för kommer att nås. I det följande anges KIs förslag i prioritetsordning. Generellt ska tilläggas att KI är berett att även öka läkarutbildningen, men i årets budgetunderlag förs inte fram något preciserat förslag mot bakgrund av att ökningar skett nyligen och att KI hösten 2007 implementerar en ny reformerad läkarutbildning. 4.3 Fristående kurser och påbyggnadsprogram Som nämnts är intresset för och behovet av dessa utbildningar mycket stort. År 2006 hade KI helårsstudenter inom dessa utbildningar. KI har nu tvingats påbörja en minskning av antalet platser som en del i processen att successivt anpassa utbudet till takbeloppet. De minskningar som är nödvändiga görs framförallt inom dessa utbildningar. KI anser dock att detta är djupt olyckligt med hänsyn till den stora efterfrågan som finns och föreslår istället en resursökning med motsvarande 600 helårsstudenter för att kunna ligga kvar på nuvarande nivå. Inom ramen för detta ligger det framförda förslaget om omfördelning av sjuksköterskeplatser enligt pkt 4.2 vilket innebär att den faktiska ökningen för KI skulle vara 330 helårsstudenter (31,7 mnkr) medan resterande 270 helårsstudenter skulle fördelas på Ersta Sköndal Högskola, Röda Korsets högskola och Sophiahemmet högskola.

8 7 / 17 I förslaget ryms medel för att ge en treårig utbildning i podiatri (medicinsk fotvård) vilket är ett minimum för att vara internationellt jämförbar. KI har i uppdraget att starta utbildningen, den enda i landet, endast erhållit medel för en tvåårig utbildning. Förslag: ökning av resurser för fristående kurser och påbyggnadsprogram med 600 helårsstudenter, varav en faktisk ökning av takbeloppet med 31,7 mnkr motsvarande 330 helårsstudenter på KI. En förutsättning för förslaget är en omfördelning av 270 helårsstudenter inom sjuksköterskeutbildningarna från KI till de tre sjuksköterskehögskolorna i Stockholm utan motsvarande minskning av KIs takbelopp. 4.4 Psykologutbildning Högskoleverket har beslutat att ge KI rätt att utfärda psykologexamen. Konsistoriet vid KI har beslutat att hösten 2007 starta en femårig psykologutbildning med 40 nybörjarplatser. KI för återigen fram förslag om medel för ett sådant program med följande motiv: Den psykologiska vetenskapen har utvecklats i snabb takt under de senaste decennierna, speciellt i gränsområdena till biologi och medicin. Den planerade utbildningen profileras mot hälsa. Detta innebär att tyngdpunkten kommer att ligga på biologiskt orienterad psykologi med betoning på tillämpningar inom vårdområdet. Samtidigt kommer utbildningen att spegla psykologin som samhällsvetenskap och ge stort utrymme för relationers och sociala faktorers roll för beteendet i hälsa och sjukdom. Metodologiskt betonas genomgående ett naturvetenskapligt förhållningssätt och ställningstaganden för evidensbaserade vårdinsatser. För denna typ av inriktning är KI väl försörjt. Psykologprogrammet på KI får en unik profil i Sverige genom sin koppling till hälsa och vård dock utan att släppa målet att vara en generalistutbildning till psykologyrket. Kopplingen till hälsoområdet, som i ett internationellt perspektiv är betydligt vanligare, ger utbildningen en tydlig identitet gentemot övriga psykologutbildningar i landet. Söktrycket till befintliga psykologutbildningar i Sverige ligger mycket högt med ca 10 behöriga förstahandssökande per plats och såväl SCB som Högskoleverket förutser en kommande brist på psykologer. KI har påbörjat en minskning av andra utbildningar för att på det sättet skapa resurser för utbildningen. KI ser dock hellre att särskilda medel anvisas för den. Förslag: Resurser för ett psykologprogram med 40 nybörjarplatser (200 helårsstudenter)

9 8 / Folkhälsovetenskap Ämnet är tvärvetenskapligt och studerar samhällsstrukturens, miljöns, arbetslivets, sjukvårdssystemets och levnadsvanornas betydelse för befolkningens hälsa. KI ökar sina satsningar inom området. För att få en större spridning av kunskaper inom detta ämnesområde, som väsentligt skulle kunna bidra till en förbättring av hälsoläget i samhället, har KI startat ett grundläggande 120-poängsprogram med inledningsvis 30 nybörjarplatser. För att rymma detta inom befintliga ramar har KI minskat antagningen till avancerad nivå inom området. KI ser dock ett mycket stort behov av det dubbla antalet nybörjarplatser För att kunna bygga ut det nya 120-poängsprogrammet till 60 nybörjarplatser och samtidigt behålla och utveckla program på avancerad nivå krävs medel motsvarande ytterligare 180 helårsstudenter. Förslag: Medel för ett grundläggande program i folkhälsovetenskap på 120 poäng helårsstudenter. KI föreslår för en sammanlagd ökning av takbeloppet med 89,2 mnkr motsvarande 980 helårsstudenter. Av ökningen ska dock 270 helårsstudenter motsvarande 26 mnkr tillföras de tre sjuksköterskehögskolorna i Stockholm samtidigt som KIs åtagande i dessa utbildningar minskar med lika mycket utan motsvarande minskning av KIs takbelopp. KIs nettoökning av takbeloppet skulle därmed uppgå till 63,2 mnkr under perioden.

10 9 / Forskning och forskarutbildning 5.1 Inriktningen av KIs forskning KI har i forskningsstrategin för redovisat inriktningen av KIs forskning. Eftersom halva budgetperioden nu har gått finner KI det angeläget att i översiktlig form lämna en kort sammanfattning av utvecklingen av KIs forskning och forskarutbildning i förhållande till innehållet i forskningsstrategin. Denna redovisning ansluter till innehållet i KIs årsredovisning för KIs vision är att 2010 vara Europas ledande universitet inom medicin. KI har under senare år intagit en tätplats på ett flertal rankningar och tillhör nu det allra översta skiktet i Europa i fråga om tilldelning av medel från EU. Genom utveckling av bibliometriska metoder har KI större möjlighet att på ett tillförligt sätt mäta forskningsresultat. I den nationella konkurrensen hävdar sig KI mycket väl. I de stora utlysningar av medel som skett under senare år har KI erhållit flera stora anslag. I den första utlysningen av det s.k. Linnéstödet tillföll ca 45 procent av medlen inom det medicinska området KI. Trenden inom medicinsk forskning har alltmer gått mot nya samarbetsformer i form av nätverk och centrumbildningar. KI har funnit det angeläget att detta speglas också i den interna organisationen. KI har därför bildat nio ämnesrelaterade nätverk för att främja samarbete mellan forskargrupper: Tumörsjukdomar Hjärt-, kärl och lungsjukdomar Endokrina och metabola sjukdomar Infektionssjukdomar Inflammatoriska sjukdomar Nervsystemets sjukdomar o psykisk ohälsa Rörelse och reparativ medicin Folkhälsa Reproduktion och tillväxt Dessa nätverk utgör ett komplement till de mer administrativt inriktade institutionerna och kan genom utlysning av medel och vetenskapligt erfarenhetsutbyte på ett kraftfullt sätt gynna forskningen. KIs uppdrag är att genom forskning, utbildning och information medverka till att förbättra människors hälsa KI har uppmärksammats för flera viktiga framsteg som direkt kan komma patienten till nytta. Exempel utgör landvinningar avseende forskning kring stamceller, människans åldrande, infektioner och inflammationer, cancer och neurovetenskap. Det pågår ett ständigt arbete för att fortlöpande introducera nya läkemedel och behandlingsmetoder inom sjukvården. Den medicinska vården behö-

11 10 / 17 ver ett kraftfullt stöd inom områden som bl a epidemiologi, biobanker, hälsoinformatik, djurexperimentell verksamhet samt möjlighet till kliniska prövningar. KI har skapat plattformar och startat utvecklingsarbete i syfte att med hjälp av dessa tekniker och stödfunktioner ge ytterligare angelägenhet åt att fortlöpande ha den enskilde patientens bästa i fokus. KI återkommer i det följande till vikten av förstärkningar inte bara inom grundforskning utan också inom hela spektrat av medicinsk forskning. Inom forskarutbildningen har stora förändringar genomförts vilka ligger i linje med intentionerna i forskningsstrategin: Förbättrade möjligheter till finansiering genom centralt utlysta doktorandplatser vilka tillsätts i konkurrens Skärpta krav på antagning och tydligare regler för alla delar av forskarutbildningen Disputationsprocessen ses över för att säkerställa enhetlig bedömning och upprätthålla avhandlingarnas vetenskapliga kvalitet. För att främja jämställdheten har KI vidtagit aktiva åtgärder i form av utlysning av anställningar som lektor eller forskarassistent inom områden där det finns välmeriterade kvinnor. KIs nya karriärsystem innebär att alla anställningar från postdoc till senior forskare ska utlysas och tillsättas i konkurrens. Förslagen i KIs budgetunderlag ligger väl i linje med intentionerna i KIs forskningsstrategi och avser att förstärka möjligheterna att uppfylla KIs mål och visioner för forskning och forskarutbildning. 5.2 Förstärkning av basfinansieringen Den svenska forskningen har genom förslag i budgetpropositionen för 2007 fått ett nytillskott på 900 mnkr kr för perioden För 2007 har 200 mnkr fördelats direkt till universiteten. Dessa tillskott innebär ett välkommet stöd till svensk forskning. Det har gett möjlighet för KI att åtminstone i någon mån diskutera nysatsningar framförallt i fråga om förstärkningar för perioden efter disputationen. Medel kommer att satsas på anställningar avseende postdoc, forskarassistenter och senior forskare. Den svenska forskningsfinansieringen lider dock av strukturella problem: Anslagen har under lång tid urholkats genom otillräcklig uppräkning av anslagen samtidigt som kraven på medfinansiering från olika, även statliga, finansiärer har ökat. Den basala infrastrukturen i form av bl a djurfaciliteter, biobanker, biomolekylär analys och fenotypning är eftersatt och behöver avsevärda förstärkningar. Detta måste ske i form av både gemensamma plattformar och satsningar på enskilda universitet. Utvecklingen inom den internationella forskningen är mycket snabb och alltmer tek-

12 11 / 17 nikkrävande. KI står därutöver inför stora krav på åter- och nyinvesteringar i byggnader och teknik i övrigt. Mot den bakgrunden behövs en långsiktig höjning av anslagen till svensk forskning. De nya medel som tillskjutits för perioden bör utgöra startskottet för en fokusering på svensk, framförallt medicinsk, forskning. Med fortsatt resurstillskott både för basfinansiering och riktat mot särskilda områden kan Sverige konkurrera om tätplatsen i den internationella forskningen. KI har som vision att 2010 vara Europas ledande universitet inom medicin. I budgetunderlaget vill KI därför lyfta fram dels en förstärkt basfinansiering men även särskilda satsningar på biobanker, hälsoinformatik, studier av folkhälsan (Life- Gene) samt forskning kring sjukfrånvaro. KI bedömer att basfinansieringen för forskning och forskarutbildning till KI realt måste öka med minst 50 mnkr per år under en 10-årsperiod. Till detta kommer särskilda höjningar för de satsningar som redovisas i det följande. En viktig fråga i anslutning till diskussionen om basfinansiering av forskningen är de svårigheter som finns att från alla finansiärer erhålla full kostnadstäckning. Andelen externa bidrag av den totala forskningsfinansieringen fortsätter att öka vilket gör detta till ett allt större problem. KI för därför återigen fram förslaget att viss del av de nya medlen till Vetenskapsrådet fördelas i relation till de anslag som fördelas av privata donationsstiftelser eftersom dessa i allmänhet inte anser sig kunna ge full kostnadstäckning. Berörda lärosäten har då möjlighet att samfinansiera dessa projekt utan att behöva belasta det redan hårt ansträngda statsanslaget för forskning och forskarutbildning. Den brittiska regeringen har inrättat en särskild fond för bidrag till de engelska universitet som lyckas attrahera privata donationer. Avsikten är att privata donationsmedel ska matchas med pengar från den nya fonden. Även Higher Education Funding Council for England fördelar vissa medel till lärosätena i relation till erhållna privata donationer. KI anser att detta är mycket intressant och hemställer än en gång att regeringen inför ett liknande system i Sverige. Ett sådant system skulle också omfatta utländska organisationer som EU och NIH (National Institutes of Health) som inte heller ger full kostnadstäckning Förslag: Ökning av anslaget för forskning och forskarutbildning med 50 mnkr per år fr o m 2008 under tio år, vilket innebär en anslagshöjning med 150 mnkr till Vidare föreslås att viss del av Vetenskapsrådets nya medel fördelas till lärosätena i relation till de medel de lyckas attrahera från privata donationsstiftelser m fl.

13 12 / Medel för biobank och hälsoinformatik KI har etablerat en biobank som utgör en core facilitet med avseende på insamling, hantering och förvaring av humanbiologiskt material. Den är en nationell resurs för forskare inom funktionell genomik med högsta möjliga skydd för den enskildes integritet. KI har gjort den grundläggande investeringen men nu behövs resurser för att bygga upp denna till en facilitet med internationell slagkraft i världsklass i likhet med exempelvis tvillingregistret. För detta behövs tillkommande finansiering för att säkra den långsiktiga driften och utvecklingen. KI samverkar med Stockholms läns landsting kring biobanker. KI beräknar den årliga kostnaden till 15 mnkr. Biobanken är en förutsättning bl a för uppbyggnaden av forskningsämnet hälsoinformatik och projektet LifeGene. Hälsoinformatik (HI) är ett område som kommit alltmer i fokus under de senaste åren. Möjligheten att återanvända information inom vårdens alla system kan komma att revolutionera forskning, vårdstöd och verksamhetsuppföljning. Statsmakternas identifiering av behovet av en nationell satsning på att göra informationen jämförbar visar den gemensamma nationella potential som härbärgeras i vårdinformation. Forskning inom hälsoinformatik handlar bl a om att skapa metoder för att fånga in, bearbeta, analysera och presentera information men också begreppsmodellering, informationsstrukturer, besluts- och processtöd, telemedicin och simuleringstekniker. KI prioriterar patientrelaterad informatik, som uppfyller såväl KIs behov av att utveckla det vetenskapliga ämnet HI som behovet att praktiskt använda HI för att förbättra informationshanteringen inom vården. Forskningen ska således inriktas mot patientnära projekt med konkret betydelse för vården. Genom att dela information som finns i olika system som journaler, laboratorier, röntgenavdelningar, biobanker m m kan metoder som HI möjliggöra att nya data skapas som förbättrar vården, underlättar beslutsfattande, ökar möjlighet till styrning av vård och bidrar till att sjukvårdsresurserna används mer rationellt. Inom det prioriterade området patientrelaterad information och patientnära informationssystem - finns särskilda behov av utveckling, forskning och utbildning som genomförs nära patienten och befolkningen med konkret betydelse för att kvalitetssäkra och utveckla vården. Inom Stockholmsregionen genomför för närvarande en omfattande satsning på gemensam vårdinformation i det s.k. Gemensam VårdDokumentation (GVD)- projektet. Målet är försöka samla den för närvarande splittrade vårddokumentationen. Här fordras avsevärda satsningar både i fråga om vetenskaplig metodik och om systematisk hantering av vårddata. Det är därför naturligt att KI tillsammans med Stockholms läns landsting satsat på att bygga upp ett centrum för hälsoinformatik inom regionen. Detta centrum leds av en nyrekryterad professor. KI beräknar ett tillskott på 20 mnkr för att på ett högkvalitativt sätt driva detta centrum. Förslag: +15 mnkr för KIs biobank och +20 mnkr för satsning på centrum för hälsoinformatik, allt fr o m 2008

14 13 / LifeGene: En kartläggning av folkhälsan Folkhälsan påverkas av hur människan lever sitt liv. Sjukvårdens framsteg och insatser kan naturligtvis vara avgörande för behandling av sjukdom som drabbar enskilda individer. Men för att alla ska kunna leva ett långt och friskt liv krävs förebyggande insatser. Just nu pågår en kunskapsexplosion kring orsaker för ohälsa. Modern forskningsteknik, ny kommunikationsteknologi, avancerade och alltmer storskaliga laboratoriemetoder samt kartläggningen av det mänskliga genomet har skapat unika förutsättningar att studera uppkomst av sjukdom. Sverige är, tack vare olika sjukdomsregister och biobanker, bättre rustat än något annat land att leda en storskalig utveckling för att förebygga sjukdom och förbättra folkhälsan. För detta krävs nya och okonventionella satsningar. KI har startat en sådan satsning i form av projektet LifeGene som innebär att en halv miljon svenskar engageras i en stor prospektiv studie. I och med denna studie skapas ny kunskap om hur ohälsa och sjukdom kan förebyggas. Projektet ger också möjlighet till att utveckla nya metoder för att återföra tillförlitlig, vetenskaplig information om orsaker till ohälsa till beslutsfattare och till befolkningen. Genom den prospektiva studien kommer stora grupper svenskar kontaktas för att lämna uppgifter om livsstil, exponeringar och symtom samt lämna ett blodprov. Detta kommer att göras oberoende av om behov uppkommit av sjukvård. Studiedeltagarna kommer sedan att kontaktas regelbundet, för att ta reda på förändringar i såväl exponeringar som hälsotillstånd. Därmed kan befolkningens hälsa idag samt över tiden studeras. Studien kommer att ge vägledning i fråga om vilka markörer och exponeringar som är knutna till vem som drabbas av ohälsa. Projektet utgör en resurs för såväl sjukvården som för klinisk och preklinisk forskning. Projektet kommer att studera de vanligaste och för samhället mest kostsamma sjukdomarna. Detta omfattar inte bara hjärt-kärlsjukdom och cancer, utan även sjukdomar såsom infektioner, fetma, inflammatoriska sjukdomar och psykiatriska tillstånd (depression och utmattningstillstånd). LifeGene projektet skiljer sig från de flesta liknande projekt som oftast utgår från patienter som redan tagit kontakt med sjukvården. LifeGene kommer att kontakta såväl sjuka som friska. Projektet är intresserat av tidiga symtom och exponeringar långt innan sjukdomsdebut. Genom att använda moderna IT-verktyg kommer många fler individer att kunna kontaktas. Samma teknik kommer att möjliggöra bättre återföring av information till såväl studiedeltagarna som beslutsfattarna. Många projekt har som fokus antingen gener eller miljö/exponeringar. Life Gene fokuserar på samspelet mellan arv och miljö. Projektet omfattar högkvalitativ folkhälsovetenskaplig forskning som har direkt kliniskt relevans. Projektet är en inkörsport till s.k. personalized medicine, där man kan skräddarsy terapier på basis av patientens livsstil och genetiska förutsättningar. Förslag: +20 mnkr för satsning på projektet LifeGene fr o m 2008

15 14 / Forskning kring sjukfrånvaro En relativt stor andel av den svenska befolkningen är långtidssjukskriven eller har sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare förtidspension). Detta medför omfattande konsekvenser för individer, arbetsgivare, sjukvård, socialförsäkring och samhälle. Samhällets kostnader för detta är sedan flera år lika stora som de för hälso- och sjukvården. Flera statliga offentliga utredningar, liksom Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) systematiska genomgång av forskningen om sjukfrånvaro 2003 har visat att det vetenskapliga kunskapsunderlaget om olika aspekter av sjukfrånvaro är mycket rudimentärt inte minst i jämförelse med de forskningssatsningar som görs inom andra jämförbara områden. Hittills har det i Sverige varken funnits professurer eller lektorstjänster specifikt riktade mot sjukfrånvaroforskning, trots de enorma kostnaderna och konsekvenserna av sjukfrånvaro. Bristen på tjänster och annan långsiktig finansiering innebär att forskningsområdet ännu är synnerligen outvecklat, vad avser såväl teorier, begrepp som vetenskapliga metoder. Detta innebär att de som har att fatta beslut inom sjukförsäkringen till stor del saknar vetenskapligt kunskapsunderlag för dessa beslut vare sig detta gäller individuella ärenden inom t.ex. sjukvård eller försäkringskassa eller på organisationsnivå, såsom på en arbetsplats, samverkan mellan myndigheter inom en kommun, eller på regeringsnivå. På samma sätt saknas vetenskapligt kunskapsunderlag för den utbildning som ges personer som ska arbeta inom området, t.ex. läkare i både offentlig och privat hälsooch sjukvård, liksom handläggare och andra befattningshavare verksamma inom försäkringskassor. Nyligen har, på uppdrag av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Statens Folkhälsoinstitut, en omfattande utvärdering av svensk folkhälsoforskning gjorts av en internationell utvärderingsgrupp. Man framhåller särskilt att långsiktiga investeringar behövs inom vissa forskningsområden, däribland sjukfrånvaro. FAS har nu utlyst en första professur i Försäkringsmedicin, en tjänst som kommer att finansieras av Försäkringskassan under 6 år. Forskningen om sjukfrånvaro är knapp även i andra länder, och KI befinner sig nu i den internationella forskningsfronten inom området, en position KI önskar bibehålla. KI har gjort en för Sverige unik strategisk satsning på sjukfrånvaroforskning vilket har lett till flera projekt i samarbete med såväl klinisk verksamhet som övriga aktörer i samhället. Omfattande internationellt forskningssamarbete har utvecklats och Försäkringskassan kommer nu att finansiera att KI startar Sveriges första magisterprogram för läkare i Försäkringsmedicin. Olika aktörer, även regeringen, har vänt sig till KI för kunskapsunderlag inom området. För att kunna hålla fortsatt hög nivå på forskningen krävs dock en långsiktig finansiering. Sverige behöver ett nationellt forskningscentra inom sjukfrånvaroområdet och KI har visat att både vilja och kunnande att genomföra detta. För detta behövs resurser.

16 15 / 17 För att förstärka forskning och kompetensutveckling inom området behövs en anslagsökning på 25 mnkr per år bl a för att kunna bygga upp en infrastruktur, enligt följande: En fullt finansierad professur i sjukfrånvaroforskning (alt. försäkringsmedicin) Två fullt finansierade lektorat och tre postdoc anställningar Medel för att bygga upp en forskarskola, samt medel för 15 doktorander till forskarskolan varav hälften på deltid (för att de ska kunna vara kliniskt verksamma på halvtid) Särskilda medel till försäkringsmedicinsk forskning och tillhörande vetenskaplig verksamhet, såsom nätverksbyggande, workshops, konferenser, kurser, gästprofessurer, seminarier etc, av vikt för att utveckla forskningsområdet. Förslag: +25 mnkr för satsning på forskning kring sjukfrånvaro fr o m Hemställan om höjning av låneramen från och med 2008 Som framgår av bilaga 2 Tabell 7 beräknar KI att låneramen för investeringar kommer att behöva öka Bakgrunden är de investeringar som KI behöver göra i infrastruktur för forskningen. KI hemställer att låneramen höjs från 350 till 400 mnkr från och med 2008.

17 16 / 17 Bilaga 1 a dimensionering av KIs utbildningar år 2007 Program Antal nybörjarplatser Arbetsterapeuter 72 (72) Audionomer (15 nybpl var 3:e termin) ej antagn (15) Barnmorskor 64 (64) Biomedicin 50 (50) Biomedicinska analytiker 60 (60) Biomedicinska analytiker inr fysiologi 10 (20) Omläggn till 10/år från 20 vartannat år Folkhälsa, 120 p 30 (30) Logopeder (38 nybpl vartannat år) 38 (ej antagn) Läkare 268 (264) Medicinsk informatik (IT-medicin) *) 30 (30) Optiker 50 (50) Podiatri (Medicinsk fotvård) 30 (30) Psykologer 40 Psykoterapeuter 16 (16) Röntgensjuksköterskor 40 (40) Sjukgymnaster 132 (144) Sjuksköterskor, Stockholm 320 (320) Sjuksköterskor, Gotland 30 (30) Sjuksköterskor, Norrtälje 30 (30) Tandhygienister 40 (40) Tandhygienister - påbyggnad 20 (40) Tandläkare 75 (70) Tandtekniker 20 (20) Toxikologi I (30 nybpl vartannat år) ej antagn (30) Toxikologi II (10 nybpl vartannat år) 10 (ej antagn) Specialistutbildningar för sjuksköterskor 392 (392) Master 120 Magister 100 Fristående kurser (helårsplatser) (615) Anm: År 2006 inom ( ) *) Från och med 2007 antas studenterna helt vid KTH, och KI ger sin del av programmet som beställd utbildning.

18 17 / 17 Bilaga 1 b Förslag till dimensioneringsökningar Program/Ämne o nybörjarplatser År och antal helårsstudenter Fristående kurser och påbyggnadsprogram nybörjarplatser 1) 4.4 Psykologutbildning + 40 nybpl 2) Folkhälsovetenskap + 60 nybpl Totalt ) Brutto är ökningen 600 platser, men förslaget förutsätter att 270 platser överförs till de tre sjuksköterskehögskolorna i Stockholm utan motsvarande minskning av KIs takbelopp 2) År 2010 inkluderar de konsekvenser som förslaget får 2011

19 KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 1 Budgetunderlag för perioden Nollförslag, 2007 års priser (mnkr) Totalt KI Verksamhetens intäkter Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag Anslag Klinisk utb/forskning Avgifter och andra ersättningar (A) Bidrag (B) Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Periodens kapitalförändring Bilaga 2 Tabell 1

20 KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 2 Budgetunderlag för perioden Nollförslag, 2007 års priser (mnkr) Grundutbildning Verksamhetens intäkter Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag - Takbelopp Särskilda åtaganden Anslag Klinisk utb/forskning Avgifter och andra ersättningar (A) Bidrag (B) Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Periodens kapitalförändring Bilaga 2 Tabell 2

21 KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 3 Budgetunderlag för perioden Nollförslag, 2007 års priser (mnkr) Forskning/forskarutbildning, inkl kapitalförvaltning Verksamhetens intäkter Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag Forskn/Forskarutb Anslag Klinisk utb/forskning Avgifter och andra ersättningar (A) Bidrag (B) Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Periodens kapitalförändring Bilaga 2 Tabell 3

22 KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 4 Budgetunderlag för perioden Inkl förändringar, 2007 års priser (mnkr) Totalt KI Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Verksamhetens intäkter Anslag Förslag fristående kurser o påbyggnadsprog ,7 31,7 31,7 +Förslag psykologutb ,1 10,7 17,8 +Förslag folkhälsovetenskap ,6 9,1 13,7 +Förslag Basfinansiering Förslag Biobank o hälsoinformatik Förslag LifeGene Förslag forskning kring sjukfrånvaro Anslag Klinisk utb/forskning Avgifter och andra ersättningar (A) Bidrag (B) Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Periodens kapitalförändring Bilaga 2 Tabell 4

23 KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 5 Budgetunderlag för perioden Inkl förändringar, 2007 års priser (mnkr) Grundutbildning Verksamhetens intäkter Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag Takbelopp Förslag fristående kurser o påbyggnadsprog ,7 31,7 31,7 +Förslag psykologutb ,1 10,7 17,8 +Förslag folkhälsovetenskap ,6 9,1 13,7 Anslag Särskilda åtaganden Anslag Klinisk utb/forskning Avgifter och andra ersättningar (A) Bidrag (B) Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Periodens kapitalförändring Bilaga 2 Tabell 5

24 KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 5a Budgetunderlag för perioden Tabell 5A Förslag till förändring i antalet helårsstudenter Lärosätets prognos för år 2007 samt förslag till förändringar av antalet hst fördelade på utb.omr. 1 Prognos Ber. Ber. Ber. Humanistiskt 30 Teologiskt Juridiskt Samhällsvetenskapligt Naturvetenskapligt Tekniskt Farmaceutiskt Vård Odontologiskt Medicinskt Undervisning Övrigt Design Konst Musik Opera Teater Media Dans Idrott Summa Summa förändring av takbelopp i 2007 års prisnivå (mnkr) Förändring av antalet helårsstudenter i kolumnerna för år 2 och år 3 skall avse den ackumulerade förändringen ,4 51,5 63,2 1. Med förändring avses sådan förändring som påverkar takbeloppet. Övriga förändringar av antalet helårsstudenter som planeras inom oförändrat takbelopp sätts inom parentes under respektive utbildningsområde. Bilaga 2 Tabell 5a

25 KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 6 Budgetunderlag för perioden Inkl förändringar, 2007 års priser (mnkr) Forskning/forskarutbildning, inkl kapitalförvaltning Verksamhetens intäkter Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag Forskn/Forskarutb Förslag Basfinansiering Förslag Biobank o hälsoinformatik Förslag LifeGene Förslag forskning kring sjukfrånvaro Anslag Klinisk utb/forskning Avgifter och andra ersättningar (A) Bidrag (B) Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Periodens kapitalförändring Bilaga 2 Tabell 6

26 KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 7 Budgetunderlag för perioden Investeringar i anläggningstillgångar enl Nollförslag, 2007 års priser (mnkr) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning * varav invest imm anl tillg varav förbättr utgift annan Beräknad amortering ** UB lån i Riksgäldskontoret Låneram Beräknad räntekostnad Ränteantagande % 2,3% 3,0% 3,0% 3,0% 3,0% Föreslagen låneram utifrån totalbudget, inkl förändringar Lånefinansierade invest * Ej lånefinansierade invest * Totala invest (brutto) * * Redovisade investeringar/nyupplåning är brutto, dvs per år före avskrivningar. Låneupptag sker efter underlag per november och maj varje år, varför förskjutning sker en månad per år avseende investeringar ** Beräknad amortering är avskrivningar enligt plan samt utrangeringar. *** Betalning för amortering (nettot) för andra halvåret 2005 gick i januari 2006 Som följd härav är nyupplåning på 39mnkr och amortering på 44 mnkr bokförda under I ovan tabell är de ej med, då de redovisades i utfallet för 2005 för jämförbarhet. Bilaga 2 Tabell 7

27 KAROLINSKA INSTITUTET Bilaga 2 Tabell 8 Budgetunderlag för perioden Redovisning av lokaler (mnkr) (enligt nollalternativet) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Area, kvm LOA utifrån Lokalförsörjningsplan - föregående års utgång ökning under året minskning under året vid året utgång (A) Förbättringsutgift på annans fastighet - nyinvesteringar avskrivningar Total årshyra enl hyresavtal från lokalförsörjningsplan (B) Genomsnittlig hyra (kr/m2 LOA) Lokalkostnader, brutto Hyresintäkter Lokalkostnader, Netto (C) Genomsnittlig lokalkostn (kr/m2 LOA) Lokalkostn andel av 12% 12% 12% 12% 12% verksamh totala kostn Bilaga 2 Tabell 8

28 BIL 3 Kommentarer till tabellbilagor KIs ekonomiska utveckling KIs bedömning är att omsättningen fortsätter att öka mot bakgrund av de ökade anslag som såväl KI som forskningsråden tilldelas enligt den senaste forskningspropositionen och de höjningar som regeringen därutöver aviserat. Kapitalförändringen för 2006 är i i huvudsak i nivå med prognosen. Se vidare KIs årsredovisning. Den årliga kapitalförändringen beräknas till strax över ett nollresultat. Med dessa förutsättningar kommer det samlade myndighetskapitalet att fortsätta att ligga något över 5 procent vilket är det mål som KI satt upp (exklusive KI Holding AB, men inklusive kapitalförvaltning). Nollalternativet För perioden är intäkter och kostnader beräknade i 2007 års löne- och prisnivå. Anslag redovisas med de angivna ökningarna i budget- och forskningspropositionerna. För anslaget för klinisk utbildning och forskning (ALF-anslaget) gäller att fördelningen mellan verksamhetsområden för 2006 är enligt utfall (omfördelning från forskning till utbildning med 14,4 mnkr) och för de kommande åren enligt fördelning i regleringsbrev. Det särskilda anslaget för utveckling av klinisk utbildning och forskning 2006 på 4,7 mnkr beräknas ligga kvar i det samlade ALF-anslaget under perioden. Externa intäkter, såväl bidrags som uppdragsfinansierad (avgiftsfinansierad), förväntas fortsätta öka med några procent per år. Härtill kommer ökningarna enligt budget- och forskningspropositionerna. Beloppen avser också ianspråktagna donationer. Finansiella intäkter har beräknats utifrån de marknadsräntor som gällt för likvida medel (främst förskott), placerade hos Riksgäldskontoret vid ingången av För kapitalförvaltningen, som redovisas under forskning och forskarutbildning, budgeteras en beräknad möjlig utdelning till verksamheten i linje med tidigare år. Något antagande om börsens utveckling har däremot inte gjorts Bil 3:1

29 och inte heller till eventuella realisationsvinster/förluster för byte av fonder eller eventuellt behov av upp-, eller nedskrivningar med anledning av förändrade marknadsvärden på värdepappersinnehavet. Under perioden förväntas personal, lokaler och drift öka i takt med de redovisade medelsökningarna. Avskrivningarna har beräknats efter den centrala investeringsplanen samt uppskattade reinvesteringar i övrigt. Förändringsalternativet De olika intäktsförslagen i förändringsalternativen kommenteras särskilt i huvuddokumentet. Kostnaderna är fördelade på personalkostnader, drift och avskrivningar. Förslagen bedöms kunna rymmas inom planerade lokalytor enligt tabell 8. KI har möjlighet att ianspråkta viss lokalyta som idag hyrs ut till närbesläktade verksamheter. Investeringar i anläggningstillgångar För framtiden har KI behov av ny- och återinvesteringar för att kunna klara den internationella konkurrensen. Se vidare avsnitt 5.2 I avtalet med Stockholms läns landsting (SLL) avseende vårdutbildningarna kom parterna överens om att i huvudsak förlägga dessa till campus Huddinge. Finansiering av dessa upprustningar sker till stor del av tidigare erhållet anslag speciellt för detta ändamål samt avtalad ersättning från SLL. Räntekonto med kredit i Riksgälden Den stora bidragsfinansieringen och samtidigt en god cash management med rekvirering av bidrag och i vissa fall även fakturering av uppdrag i förskott innebär att KI inte har några likviditetsproblem. Avgiftsbelagd verksamhet Den avgiftsbelagda verksamheten avser i huvudsak uppdrag inom utbildning och forskning. Härtill kommer vissa avgifter bl a hyresintäkter i anknytning till den ordinarie utbildningen och forskningen. För en närmare redogörelse av verksamhet och utfall de senaste åren hänvisas till KIs årsredovisning för Som framgår av tabellbilagorna förutses en viss ökning för framtiden. Bil 3:2