Text och läsning- från bokstäver till multimodal chock
|
|
- Lina Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Text och läsning- från bokstäver till multimodal chock Lerum 6 mars, 2015 Lisa Adamson Center för Skolutveckling, Göteborg Institutionen för Tillämpad IT, Göteborgs universitet
2 Text och läsning nyckel till kunskap
3
4 Läromedelstext 1983
5 Text på 10- talet
6 Vad gjorde vi? Avgöra rätt sökord (vilken frågeställning har jag, vad hjälper mig att begränsa) Sökning Förstå prioritering i sökträffar (Google sökmotor) Avgöra relevans i träffar. Vad står de första raderna för (PDF osv)? Klicka upp Navigera och sökläsa sidan (utnyttja hyperlänkar), finns det jag söker där? Var källkritisk Läsa och förstå olika typer av texter (genrer). Viss djupläsning. Använda olika strategier för olika texttyper Läsa och tolka olika modaliteter (illustrationer, rörlig bild och ljud) Ev Utnyttja hjälpmedel (långsam takt, talsyntes etc) Dela tips på sidor med andra Vara delaktig i diskussioner/forum Utnyttja interaktivitet Reflektera Syntetisera föra samman information från flera källor
7 Forskningen om: Texten och läsningen i digitalt format
8
9
10 Läsforskningens grunder 1. Kognitivism 2. Sociokognitivism 3. Literacy (sociokulturellt perspektiv) 4. Sociosemiotik och multimodalitet
11 1. Kognitivsim Kognitiva processer som krävdes för läsaktiviteter Automatisering flera processer kan pågå samtidigt, avlastning Forskare: individuella skillnader Kognitiva processer vid Kognitiva processer i fokus oavsett syfte med läsningen, vilken text som läses och vilket sammanhang Neuropsykologisk forskning: Vilka strukturer i hjärnan som är inblandade vid läsning med hjälp av hjärnavbildningsteknik Kamil et al, 2011; LaBerge & Samuels, 1974
12 Informationsbehandling i två kognitiva system 1. Kanal för bearbetning av bild (tecknat, foto, diagram) 2. Kanal för bearbetning av text eller talat språk Antagande respektive kanal har en gräns för hur mycket som kan bearbetas åt gången- risk för överbelastning Meningsfullt lärande sker i mötet mellan de två kanalerna och tidigare kunskap lagrad i långtidsminnet Mayer & Moreno, 1997
13 2. Sociokognitiva synsäl Utveckling sker i ett socialt sammanhang där det finns en reciprok verkan mellan individen och det sammanhang individen finns i Atkinson (2002) omfattar både det sociala samspelets betydelse och de kognitiva aspekterna i förståelsen av språkutveckling
14 3. Literacy Förespråkar ett vidgat synsätt på läsning Kunskapen (kognitiv och behavioristisk) behövde kompletteras med forskning som inkluderade historiska och kulturella aspekter Brister i den kognitivt inriktade forskningen och gav uttryck för att literacy alltid måste studeras utifrån en sociokulturell kontext Reaktion mot att all läsning kräver samma kognitiva förmågor oberoende av situation och hävdar istället att aktiviteter är situerade och olika situationer, kulturer, sociala sammanhang och medier ställer delvis krav på olika literacyförmågor New Literacies (Leu, 2004) ej färdigformulerad teori: öppen för att förändras med nya krav på förmågor när teknik utvecklas och läsvanor ändras Street, 1984, 1998, 2003; Gee, 2001, Leu, 2004
15 4. Sociosemiotik och multimodalitet Semiotiken traditionellt fokuserad på texten, ej läsaren och meningsskapandet Sociosemiotik: Vidgat textbegrepp även med bilder, symboler, video och ljud Inkluderar sociala aspekter (Björkvall, 2009) Handlingar och artefakter i kommunikation = semiotiska resurser (ej tecken) Semiotisk modalitet = tex bilder eller skrivna texter (semiotiska resurser) som är organiserade tillsammans på ett meningsfullt sätt Texter som innehåller olika modaliteter benämns multimodala texter Kress & Van Leeuwen (2001), Björkvall (2009)
16 Kännetecken för digital läsning Betonar de digitala redskapens multimodala karaktär. De innehåller både musik, skrift och bild som gör att läsningen kan ta olika vägar Navigation på internet sker inte på samma sätt i rumslig bemärkelse som i en traditionell bok (oordning) Digitala resurser utformade för ett läsande styrt utifrån vad som är relevant för läsaren Bilder och symboler som semiotiska resurser blir allt vanligare. Skapa mening av dessa blir allt viktigare. Traditionell text kommer att vara underordnad de visuella aspekterna av läsning menar Kress.
17 Läsförståelsen I traditionell och digital text
18 Läsförståelse Läsförståelse är förmågan att förstå och använda de skriftspråkliga former som krävs av samhället och/eller värderas av individen samt förmågan att kunna reflektera och engagera sig i texter för att uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och potential. Detta innebär att läsaren kan skapa mening från en mängd olika texter (Maria Rasmusson, 2014) Mullis, Martin, Kennedy, Trong, Sainsbury, 2009; OECD, 2009 Syntes från PIRLS och PISA
19 Läsförståelse i olika texlyper Olika förmågor krävs beroende på typ av text, textens form och kontext Läsförståelse av traditionella texter på papper: Läsa och förstå texter på papper, t ex romaner, läroböcker och tidningar. Ofta linjär och kan innehålla illustrationer. Läsförståelse av digitala texter: I vid bemärkelse och innebär att läsa och förstå text som erbjuds via digitala artefakter och kan innehålla hyperlänkar, bilder, symboler, animationer och ljud, men även för läsning av traditionella texter som presenteras på skärm istället för på papper. Läsförståelse av traditionella texter på skärm: Text med i stort sett samma utformning som texten skulle haft på papper men den läses från digital skärm. Texterna oftast linjära och saknar hyperlänkar. Tex från läsplatta eller traditionella läsförståelsetest som ges i en elektronisk version men i övriga avseenden identiska med pappersversionen.
20 Kategorier av färdigheter och förmågor i den digitala läsförståelsen 1. Traditionell läsförmåga: att kunna skriva, stava och kunna förstå traditionella texter. 2. Multimodal läsförmåga: förstå tecken och symboler i texter på webben, kunna identifiera hyperlänkar, hantera kombinationer av text och multimedia, och så vidare. 3. Navigation: att ha en strategi för att hitta information och kunna hitta rätt inom och mellan olika webbplatser. 4. Generella it-förmågor: kunna hantera datorn, plattan eller mobilen, förstå hur webbläsaren fungerar, hur webbadresser är uppbyggda, med mera. 5. Kunna hantera information: tolka innehåll och struktur, skilja mellan olika publiceringsformer och -genrer samt kunna förhålla sig kritiskt granskande. Traditionella kriterier inte tillräckliga för texthantering på webben Behöver kompletteras med särskilda förmågor och färdigheter som också behöver träning
21 Undervisningen
22 Förståelsestrategier Medvetna strategier aktiverar högre kognitiva förmågor. Läsaren kan anpassa sina strategier till olika typer av texter och uppgifter Grundläggande strategier= bedöma vad som är viktigt i en text, summera det man läst, dra slutsatser och kontrollera sin förståelse Dole et al, 1991, Liberg et al 2010
23 Vad är lässtrategier? Verktyg som: Minskar avstånd mellan läsare och text Leder läsaren mot ökad förståelse Liberg, 2010
24 En vecka i en högstadieklass textvärldar
25 STUDIE 27 elever treparallellig f- 9:skola Förort storstad Pilotprojekt ipad 1:1 Tre lärare (ma/no, sv/en, SO) Fokus: text och läsning som utgångspunkt för lärande Metod: Videoinspelningar Fältanteckningar Intervjuer elever och lärare
26 NO/KEMI Periodiska systemet Förberedelse: Facebookgrupp: frågor och instruktioner till lektionen Lektion: Gruppaktivitet: förhandlingar, anteckningar i Pages, eposta Helklassaktivitet: Periodic table of elements på storbild Rekommendation av olika appar Gruppaktivitet: Laboration Dokumentation av laboration enligt givna rubriker i Pages/tabellform Dokumentation ska ske med ipad-kameran Lärobok Spektrum kemi stöd för laboration/ rapport (bild och text) Mp3
27 SO/HISTORIA Antika Grekland Lektion: Helklassaktivitet: Högläsning lärobok lärare kommenterar Enskild aktivitet: Instuderingsfrågor pappershäfte Sökning efter info om antika filosofer (rek. NE, Länkskafferiet) Svar: instuderingshäfte, skrivbok eller på ipad Delmål: Keynote
28 Excerpt 1: Jag: Hur använder du NE? Amira: Jag använder olika svårighetsgrader beroende på vilken uppgift jag ska jobba med. Det finns tre nivåer här. (( visar på skärmen)) (.). Du kan välja lätt och kort text eller svårare och längre om du vill. Jag: Så när använder du vilken? Amira: Ja, om jag behöver mycket information när vi ska jobba med nån uppgift så brukar jag ta den längre texten. Jag: Hur har du lärt dig att du kan göra så? Amira: Det var min lärare som visade oss att det finns olika nivåer (.) sen har jag prövat själv hur jag kan använda dom. Jag: Brukar du använda andra saker I NE också? Amira: Ibland använder jag bilder som finns där (.) men jag går också in på Google för att leta upp bilder ibland. Jag: Känner du till hur du får lov och använda bilder från webben? Amira: Ja, vi har pratat om det (.) att du inte bara kan ta bilder från webben och lägga I bloggen och sånt. Men där man får ta är så tråkiga bilder och ingen verkar bry sig om man bara tar så där (.) från Goodle. Så jag bryr mig inte. Hittar jag en bra bild så tar jag den.
29 Jag använder inte uppslagsböckerna i klassrummet. Litar inte på al de är riktiga
30 SVENSKA Bokläsning Lektion: Enskild aktivitet: Fritt val av läsning, ipad eller vanlig bok Instruktion kring lånande och tekniska krav (Bluefire reader) för att kunna läsa böcker på ipad gjord tidigare. Enskild aktivitet (kommunikation): Läsa bloggen, förra veckans fråga Reflektion i klassblogg Vilken genre skulle du vilja placera din bok i och varför? Genomgång genre. Gruppaktivitet: Pronomen (ipad läggs åt sidan)
31 MATTE Att hitta statistik på Statistiska Centralbyrån (SCB) Förberedelse: Konkreta frågor om SCB mail Lektion: Gruppaktivitet: Samarbetar två och två (en skriver svar, en har SCB:s sida uppe) Förhandling sker hela tiden kring svåra ord på SCB:s hemsida ibland kastas fråga om svåra ord ut i luften Översiktsläsning av SCB:s hemsida för att hitta svar på frågor t ex under vanliga frågor
32 ENGELSKA Läsförståelse Lektion: Enskild aktivitet/helklassaktivitet: Läsförståelse av text från EFL247.com Police found 12 million of stolen jewels in gutter Läraren guidar steg för steg Ordlista som resurs i sajten presenteras. Uppgift: Läsa texten och svara på true and false. Instruktion att växla mellan flikarna när de svarar. Läsa högt Plockar upp pound Ordlista på tavlan tricky words Eget textval
33 Läsaktiviteter eleverna ägnar sig åt Läsning av traditionell, typografisk text på papper Läsning av traditionell, typografisk text i digitalt format Digital text Söka upp och läsa instruktioner via FB-grupp Skriva, skicka och läsa anteckningar via epost Läsa av tabell där varje symbol leder till en bild (periodiska systemet) Söka upp förslag på appar för periodiska systemet. Läsa beskrivningen i Appstore, beslut att ladda ner, läsa instruktioner och navigera i appen Dokumentera (i tabell och med foton) och läsa och reflektera över sin egen laboration
34 Läsa instruktioner ur läroboken bild och text i kombination Lyssna på instruktionstext via mp3-fil Samtal med klasskamrater, söka info om laborationer via webben Högläsning och läsning av text SO-bok (tryckt) Läsa instuderingsfrågor i pappershäfte Söka på internet (ev via NE, länkskafferiet), avgöra relevans och tillförlitlighet i källor och träffar, läsa av webbsidor för att få överblick, utnyttja och navigera i hyperlänkar, ta beslut
35 Läsning av skönlitterär bok, vanlig eller via ipad. ipad läsning föregås av navigering på webben. Reflektera i blogg, läsa andras blogginlägg, kommentera på läsning (omedelbar respons) Läsa frågeställningar om SCB vid epost Samtal om läsning med klasskamrat (tolkning av frågor, webbtext), svara på frågor, navigera SCB:s hemsida, förstå strukturen för att veta var man ska hitta svar på sina frågor, hitta rätt, strategier för att förstå svåra ord
36 Läsa artikel från webb. Föregås av navigering av EFL247:s hemsida. Hitta rätt artikel. Använda ordlista som resurs under läsningen Läsa och förstå frågeställningar, svara genom sökläsning i text, växling mellan flikar Söka på webben utifrån frågeställning (pound)
37 Lärarna om sin undervisning Digitala teknologier bidrar till olika modaliteter som ger variation och möter individen Definiera innehåll/arbetssätt/bedömning Var finns resurserna och hur ser de ut? Vilka strategier krävs för att som elev kunna hantera de olika läspraktiker man möter inom olika resurser Hur undervisa i dessa? Reflektera över val, är de meningsfulla i en digital miljö (tex engelskordlistan) Ska aktiviteten vara styrd eller lämnas den mer öppen för eleverna att använda resurserna fritt? Ju öppnare, ju fler strategier behövs (jämf. Engelskan, SO)
38 SammanfaLningsvis
39 Nya teknologier kräver nya litteraciteter för att effektivt kunna utnyttja dess potentialer. Därför påverkas vår syn på läsning och läsundervisning på ett mer genomgripande sätt idag. Coiro, 2003; Kinzer & Leander, 2003; Lankshear & Knobel, 2003; Leu, 2000a; Smolin & Lawless, 2003 (Fri översättning)
40
41 Tack för mig J Lisa.adamson@educ.goteborg.se
42 Referenslista Coiro, J., Knobel, M., Lankshear, C. & Leu, D.J. (2008) Central issues in new literacies and new literacies research. In J. Coiro, M. Knobel, C. Lankshear and D.J. Leu (Eds.), Handbook of research in new literacies (pp 1 21). Mahwah, NJ: Erlbaum Coiro, J. (2003). Reading comprehension on the Internet: Expanding our understanding of reading comprehension to encompass new literacies. The Reading Teacher, 56, International Reading Association (2009) New Literacies and 21st-Century Technologies. URL: [ Position Statements/21stCenturyLiteraci es.aspx]. Hämtad Hagood, M.C., Stevens, L.P., & Reinking, D. (2003). What do THEY have to teach US? Talkin' 'cross generations! In D. Alvermann (Ed.), Adolescents and literacies in a digital world (pp ). New York: Peter Lang. Karlsson, A-M. & Ledin, P. (2000). Cyber, hyper och multi. Några reflektioner kring IT-ålderns textbegrepp. Human IT, 2-3, s Kinzer, C.K., & Leander, K. (2003). Technology and the language arts: Implications of an expanded definition of literacy. In J. Flood, D. Lapp, J.R. Squire, & J.M. Jensen (Eds.), Handbook of research on teaching the English language arts (2nd ed., pp ). Mahwah, NJ: Erlbaum. Kress, G. & van Leeuwen, T. (2006). Reading Images: The Grammar of Visual Design. London: Routledge. Lankshear, C., & Knobel, M. (ed.) (2008). Digital literacies: Concepts, Policies and Practices. New York: Peter Lang. Lankshear, Colin, and Knobel, Michele (2003). New Literacies: changing knowledge and classroom learning. Open University Press, Buckingham, UK. Leu, D.J., Kinzer,, C., Coiro, J., Commack, D. (2004). Toward a Theory of New Literacies Emerging From the Internet and Other Information and Communication Technologies. Theoretical Models and Processes of Reading. Ed Ruddell, B & Unrau, N. International Reading Association. Leu, D.J., Jr. (2000a). Literacy and technology: Deictic consequences for literacy education in an information age. In M.L. Kamil, P.B. Mosenthal, P.D. Pearson, & R. Barr (Eds.), Handbook of reading research (Vol. 3, pp ). Mahwah, NJ: Erlbaum. Levande historia 8. (2002). SOL Natur och Kultur. Lewis, C., & Finders, M. (2002). Implied adolescents and implied teachers: A generation gap for new times. In D.E. Alvermann (Ed.), Adolescents and literacies in a digital world (pp ). New York: Peter Lang. Lgr 11. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket. Liberg, C. (2013). Literacy-praktiker i och utanför skolan. (p. 89). I: Bagga-Gupta, S (red.)., Evaldsson, A-C (red)., Liberg, C (red)., Säljö, R. (red). Malmö: Gleerups. Liberg, C. (2010). Elevers läs- och skrivutveckling. Skolverket. Smolin, L.I., & Lawless, K.A. (2003). Becoming literate in the technological age: New responsibilities and tools for teachers. The Reading Teacher, 56, Street, B. (2001). Literacy and Development. Ethnographic perspectives. London: Routledge. Street, B. (1993). Introduction: The new literacy studies. In B. Street (Ed.), Cross-cultural approaches to literacy (pp. 1-21). New York: Cambridge University Press. Street, B. (1984). Literacy in Theory and Practice. New York: Cambridge University Press.
43 Bildkällor Bilder 2, 7, 27, 29, 31, 32, 34 Licens, Göteborgs stad Skärmdump: 10 ( 11 ( 28 (Appstore, Periodic Table of Elements) Bild 42 (personligt tillstånd, Övriga bilder privata Tillstånd för att sprida privata bilder vidare inhämtas från föredragshållaren
44
Läsundervisningen blir digitaliserad
Läsundervisningen blir digitaliserad Skolverket NCS, 27-28 nov, 2014 Lisa Adamson Center för Skolutveckling, Göteborg Institutionen för Tillämpad IT, Göteborgs universitet Twitter: @lisaadamson69 LÄSNING?
Läs merLitteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag?
Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet IKT och flerspråkighet i Norden (FLIN) 21 oktober Krav på läsförmåga När? Vem?
Läs merLäsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag?
Läsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet Torghandel ledare 19 september Läromedelstext 1958 Läromedelstext 1968 Läromedelstext
Läs merAnna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande
Anna-Lena Godhe lektor i pedagogik Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande Sylvana Sofkova Hashemi docent i utbildningsvetenskap Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Rik och
Läs merMetod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner
Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer
Läs merBarns skärmbaserade texthantering:
Barns skärmbaserade texthantering: Sammansatta texter och nya perspektiv på progression och bedömning Charlotte Engblom Yngre barn: 7 och 8 år Specifikt datorskärmar Barns skärmbaserade Bestående av flera
Läs merFÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL
FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet
Läs merLära digitalt. #lärdig. En föreläsningsserie med forskande kollegor
Center för Skolutveckling i samarbete med #lärdig Lära digitalt En föreläsningsserie med forskande kollegor Fem forskande kollegor presenterar sina avhandlingar med fokus på hur vi designar vår undervisning
Läs merTILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande
TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.
Läs merAtt läsa digitala texter förhållningssätt och strategier
Modul: Analysera och kritiskt granska Del 7: Att läsa digitala texter förhållningssätt och strategier Att läsa digitala texter förhållningssätt och strategier Linnea Stenliden, Linköpings universitet Inledning
Läs merFramtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen. 21.11.2014 Gun Oker-Blom
Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Upplägg Ny värld ny läroplan Vår tids läskompetens Kritisk läskunnighet Multilitteracitet allmänt Multilitteracitet i LP 2016 LP- strukturen
Läs merLPP Magiska dörren ÅR 4
LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet
Läs merKursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis)
Kursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis) Omfattning (högskolepoäng): 7,5 hp Start och slutdatum: 2016-04-05--2016-06-03 Utbildningsnivå: Forskarnivå Huvudområde: Inget Forskarutbildningsämne:
Läs merInternetbaserad språkundervisning
Internetbaserad språkundervisning Kalle Larsen Lärare i engelska och italienska Spånga gymnasium, Stockholm Något ständigt aktuellt i den internationella engelskundervisning av idag som ofta återspeglas
Läs merLära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby
Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet
Läs merGenrer och texttyper
Borås Högskola Kurs 11SLU Genrer och texttyper Sagor 2012-01-04 Handledare: Gunilla Elber Inledning Jag har valt att göra denna fältuppgift med eleverna i min egen klass. Vi har sedan skolstarten i höstas
Läs merÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen
ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen Regionalt nätverk för svenskämnena och ämnesspråk Ewa Bergh Nestlog Doktorand i svenska med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet i Växjö ewa.bergh.nestlog@lnu.se 1 Interaktion
Läs merHagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?
Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera
Läs merStudiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna.
Kursplan 1 ipad - Kom igång - grundläggande nivå Studiematerialet som kursplanen bygger på finns på Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser. Studiematerialet kan användas som en guide/handledning för
Läs merIT-strategi. Essviks skola 2015
IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna
Läs merLitteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.
Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New
Läs meripads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)
Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter
Läs merSammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9
Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.
Läs meripad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal
ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer
Läs merCentralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merDigitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen
Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen Annika Norlund Shaswar Institutionen för språkstudier, Umeå universitet annika.norlund.shaswar@umu.se Skriftbruk i vardagsliv och i sfi-utbildning.
Läs merSkriva och skapa med datorn
2012-12-06 19:11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder
Läs merBilden och berättelsen
Bilden och berättelsen Bilderböcker, illustrerade texter, men också ordlösa böcker s.k silent books, är böcker där historien berättas genom bilder. Med bilderbok menar vi oftast en bok som berättar med
Läs merDisciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik
Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Jonas Forsman, Staffan Andersson, Jannika Andersson Chronholm, Cedric Linder Avdelningen för fysikens didaktik, Institutionen för fysik och materialvetenskap,
Läs merPedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Läs merAtt skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se
Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare
Läs merWikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet
Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus
Läs merAtt skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se
Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare
Läs merTvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
Läs meripads i lärandet 24 aug kl 8-16
ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden
Läs merText och textanvändning i kemiklassrum
Text och textanvändning i kemiklassrum NOFA 3 13 maj 2011 Kristina Danielsson, Institutionen för språkdidaktik Stockholms universitet / Utgångspunkt Att bli del av ett nytt socialt sammanhang innebär att
Läs merSurfplatta i förskolan
Bakgrund I vår förskola så arbetar vi utifrån läroplanen som är vår lag. All personal som jobbar inom förskola i Sverige har skyldighet att följa dessa när man arbetar. Därför så utformar vi även vårt
Läs merAtt arbeta med digitala och multimodala texter
Modul: Språk- och kunskapsutvecklande arbete Del 6: Att arbeta med digitala och multimodala texter Att arbeta med digitala och multimodala texter Anna-Lena Godhe, Malmö högskola & Göteborgs universitet
Läs merStoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga
StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga Oktober 2015 Appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga Flertalet appar som nämns
Läs merDigitala resurser i undervisningen
Digitala resurser i undervisningen EN FALLSTUDIE I DIGITAL NO-DIDAKTIK Handledare: Susanne Pelger Ann-Marie Pendrill Syfte Att öka kunskapen om hur lärare kan arbeta med digitalt stöd på ett didaktiskt
Läs merIT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser
IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens
Läs merHur kan vi arbeta med elevnära texter?
Hur kan vi arbeta med elevnära texter? Några tankar framförda av Carina Fast 7 september 2009 Skolverkets språk-, läs och skrivsatsning 5åriga Joel skriver sitt namn på matoranska (Fast, 2009) Förskolläraren:
Läs merForskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se
Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens
Läs merFår jag använda Wikipedia?
Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Läs merIKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se
IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde
Läs merAtt utveckla läromedel i digital form
Att utveckla läromedel i digital form för elever med funktionsnedsättning Att utveckla läromedel i digital form för elever med funktionsnedsättning Det digitala läromedlet Ett digitalt läromedel kan finnas
Läs merUppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se
Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de
Läs merOlika läsning för olika ämnen?
Olika läsning för olika ämnen? Vad säger forskningen? Läslyftet Skolverket maj 2018 Björn Kindenberg Didaktisk professionalism VAD lässtrategier är HUR och NÄR man ska undervisa om lässtrategier VARFÖR
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap,
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken uppmärksammas vi på hur vi kan få bättre koll på nätet. Vi får lära oss var allt kommer ifrån och vad vi ha rätt att göra. Vi får även lära oss att man
Läs merBarns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling
Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Fil.dr Annika Elm Fristorp annika.elm_fristorp@hh.se Föreläsningens innehåll Den lärande människan Professionellt lärande Multimodalt
Läs merSPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET
SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET Fortbildningssatsning för lärare i förskoleklass läsåret 2011-12 Margaretha Bengtsson och Fredrik Lund Språkutvecklare i Varbergs kommun Fortbildningssatsning
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick
Läs merDILS. ! Fokus: åk 1 till 3. Klasser där teknologin redan introducerats. FAS III: Lärarsamverkan LÄRANDE = TAL OCH SKRIFT? Kollegial bedömning
DILS Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år! 2012 2014, Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond! Syfte: att studera och klargöra vilka specifika utmaningar ny
Läs merBILDKONSTUNDERVISNG I SKOLAN BILD KONST UNDERVISNING
BILDKONSTUNDERVISNG I SKOLAN BILD KONST UNDERVISNING Konstpedagogisk ansats En beskrivning av bildkonstundervisning - estetisk fostran - kulturfostran - sinnlighetsfostran ( Varto, 2001, taidekasvatus)
Läs merMer varierad läs- och skrivundervisning kan öka motivation och intresse
1 (10) Mer varierad läs- och skrivundervisning kan öka motivation och intresse Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
Läs merYngre förskolebarns läsande och skrivande
Yngre förskolebarns läsande och skrivande Hanna Thuresson 2019-02-07 1 Dagens upplägg Kunskap, tänkande, lärande, läsande - inflygning Forskningsöversikt vad vet vi redan? Min studie Avslut 2019-02-07
Läs merLäs- och skrivsvårigheter och dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder
Läs merEn liten introduktion till Mediakatalogen
En liten introduktion till Mediakatalogen Registrera konto Om du inte ser bilden till höger när du besöker SLI.SE, klicka då på hänglåset uppe till höger, och välj menyalternativet "Skapa konto". När du
Läs merBarn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr
Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för
Läs merPrövning i Engelska 5, ENGENG05, 100 poäng
Prövning i Engelska 5, ENGENG05, 100 poäng Här följer information om prövning, skriftlig och muntlig del, kursplan samt länkar till Skolverkets sida med exempel från tidigare nationella prov. 1. Skriftlig
Läs merYttrande från Göteborgs Stad gällande Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)
Kommunstyrelsen Datum 2018-10-17 Diarienummer 1240/18 Kulturdepartementet ku.remissvar@regeringskansliet.se Ku2018/01470/KO Yttrande från gällande Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning -
Läs merLÄS E-BÖCKER MED BLUEFIRE READER PÅ IPAD
LÄS E-BÖCKER MED BLUEFIRE READER PÅ IPAD Bluefire Reader Manualen går igenom: - Skapa Adobe Konto - Låna en e-bok (text) från Mölndals Stadsbibliotek. Kräver lånekort och pinkod från biblioteket. http://bibliotek.molndal.se/web/arena/e-bocker-barn
Läs merDigitala resurser och flerspråkighet
Digitala resurser och flerspråkighet Teori möter praktik DOKUMENTATION Symposium 2018 Ivana Eklund och Annika Norlund Shaswar ivaekl@gmail.com annika.norlund.shaswar@umu.se I denna presentation vill vi
Läs merCAS-vuxenutbildning för dig
SÄRVUX- värmdö CAS-vuxenutbildning för dig Särskild utbildning för vuxna Särvux Värmdö är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning
Läs merAtt utforska matematiken tillsammans strategier för inkluderande klassrumssamtal
Att utforska matematiken tillsammans strategier för inkluderande klassrumssamtal - implementering av Talk Moves i en svensk kontext Lisa Dimming, Marita Lundström, Margareta Engvall & Karin Forslund Frykedal
Läs merTips på appar med känslor Någonting
StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Tips på appar med känslor Någonting En blandning av appar att Plats för bild i textruta använda när man vill prata om känslor Juli 2015 Känslor
Läs merLÄS- OCH SKRIVINLÄRNING PERSPEKTIV OCH SYNSÄTT FÖRR OCH NU
LÄS- OCH SKRIVINLÄRNING PERSPEKTIV OCH SYNSÄTT FÖRR OCH NU Desirée Fristedt desiree.fristedt@lnu.se Svenska språket Institutionen för språk och litteratur HISTORIK LÄSINLÄRING Svenskarna har varit ett
Läs merNya Språket Lyfter. Caroline Liberg. Uppsala universitet
Nya Språket Lyfter Caroline Liberg Uppsala universitet 160915 Reviderat 2016 av Caroline Liberg Toura Hägnesten Maud Nilzen. Caroline Liberg, Uppsala Universitet Läraren det professionella stödet i elevers
Läs merLokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16
Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer
Läs merBerättelsen i lärandet och lärandet i berättandet
Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från
Läs merSIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström
Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".
Läs merTextkompetenser, Genre och Literacitet
Textkompetenser, Genre och Literacitet Interaktiva tavlor och IT i Svenska utvecklingsarbete i Uddevalla NORDIC SMART SCHOOL PROJECT SYLVANA SOFKOVA HASHEMI, FIL. DR. Institutionen för Individ och samhälle
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merAtt arbeta språkutvecklande
2017-05-29 12:12 Sida 1 (av 5) Att arbeta språkutvecklande Samhälle i dag 7 / Samhälle i dag 7 Fokus Att ha elever i klassrummet som befinner sig på olika språkliga nivåer är mer regel än undantag. Därför
Läs merForskarutbildningen i Beteendevetenskapliga
Umeå universitet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap KURSPLAN Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga mätningar Baskurs: 37,5 hp Moment 1: Introduktion till beteendevetenskapliga mätningar,
Läs merFörstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling
Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda
Läs merLärplattor i Katrineholms förskolor Nämnden 26 augusti 2014. Lisa Eriksson och Perra Jansson
Lärplattor i Katrineholms förskolor Nämnden 26 augusti 2014 Lisa Eriksson och Perra Jansson Syfte och mål Syfte Syftet är att använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg för att stödja barnets lärande
Läs merDigitalt lärande på Arnljotskolan. En modern och attraktiv skola där alla elever lyckas i sitt lärande
Digitalt lärande på Arnljotskolan En modern och attraktiv skola där alla elever lyckas i sitt lärande Vad behöver ditt barn kunna år 2050? Vi behöver rusta för Elevernas framtida yrkesliv verksamma till
Läs merMaha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING
Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter
Läs merAngående definition av skolbibliotek
Datum Vår ref 2011-02-21 BW Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Angående definition av skolbibliotek Bakgrund Riksdagen fattade i juni 2010 beslut om en ny skollag. Fullt ut ska lagen gälla från
Läs merELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm
ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och
Läs merInnehåll: Startnyckel, introduktion. Internet som resurs 2. Del 3. Funktioner: Länkverktyget Infoga bild Infoga ljud Spara i Galleriet
Innehåll: Startnyckel, introduktion. Internet som resurs 2 Del 3 Funktioner: Länkverktyget Infoga bild Infoga ljud Spara i Galleriet 1 Internetuppkoppling förstärker de pedagogiska möjligheterna med en
Läs merVad betyder detta för hur eleverna möter universitetets skriftliga ämnes(fag)kulturer?
Vad betyder detta för hur eleverna möter universitetets skriftliga ämnes(fag)kulturer? Mona Blåsjö Stockholms universitet Universitets/forskningsperspektiv Studenternas skrivmiljöer på universitetet Skrivforskning
Läs merInternets historia Tillämpningar
1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle
Läs merUppgift 3 - Bildstafett! Johan Möller Bildstafett
Bildstafett Den första bilden jag skulle jag skulle tolka och fortsätta på var Kent Lundgrens bild. Orden han använde var Överblicka, ställa frågor Jag tolkar bilden samt hans ordval till reflektion och
Läs merDigitala verktyg! Spaning Bölets förskola!
Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och
Läs merLättläst sammanfattning av Undersökning om läsvanor och läsförmåga bland Sveriges invånare
Lättläst sammanfattning av Undersökning om läsvanor och läsförmåga bland Sveriges invånare Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, vill ta reda på hur bra Sveriges invånare är på att läsa, och vad de
Läs merfinlandssvenska och svenska kemiklassrum
Textanvändning ndning i finlandssvenska och svenska kemiklassrum NNMF Mars 2010 Kristina Danielsson Institutionen för nordiska språk och Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk
Läs merNaturvetenskaplig litteracitet inte bara en fråga om språk
Naturvetenskaplig litteracitet inte bara en fråga om språk Maria Andrée Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik www.mnd.su.se/maria Scientific literacy has become an internationally
Läs merEngelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien
Instruktioner Part 1: Glosor - träna på att uttala, stava samt veta vad den svenska motsvarigeten till ordet är. Glosorna får du i pappersform varannan måndag (jämna veckor), för att sätta i din läxpärm.
Läs merÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN
1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla
Läs merPedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp Education MA, On-line learning Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng PE021A Pedagogik Avancerad
Läs merSkrivande och samtal vägar in i läsningen. Karin Jönsson, Malmö högskola
Skrivande och samtal vägar in i läsningen Karin Jönsson, Malmö högskola Samtal och skrivande kring texter är en viktig del i att bygga förståelse. Det är i social aktion som elevernas läsning och förståelse
Läs merKURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!
KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med
Läs merHur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt
Läs merVi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!
Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger
Läs merINTRODUKTION www.bokochwebb.se/sv. Välkommen till bok-och-webben i Svenska A
INTRODUKTION www.bokochwebb.se/sv Välkommen till bok-och-webben i Svenska A Välkommen till bok-och-webben i Svenska A! Vi är glada över att du har valt att använda vårt material, och vi hoppas att du och
Läs merKritisk läsning. David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt
Kritisk läsning David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt 2017-2019 Dagens upplägg Bakgrund Syftet med studien Vår undervisning inom ramarna
Läs merHär följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.
Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill
Läs mer