Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag?

Transkript

1 Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet IKT och flerspråkighet i Norden (FLIN) 21 oktober

2

3 Krav på läsförmåga När? Vem? Vad? 1950-talet Alla Avkoda, förstå och läsa text reflekterande och kritiskt Slutet 1900-talet Alla Hantera större textmängder, sålla, avkoda, tolka bilder, förstå och läsa reflekterande och kritiskt

4 När? Vem? Vad? Idag Alla Avkoda, sålla, läsa, förstå och processa längre och kortare texter, välja text utifrån behov, avgöra relevans, läsa kritiskt, kreativt och reflekterande, navigera webbsidor, tolka rörlig och stilla bild, tolka kombinationer av bild, ljud och text, utnyttja hyperlänkar, söka på nätet för att finna det man söker SAMT vara delaktig genom att dela, producera och diskutera på nätet

5 Text och läsande nyckel till kunskap

6 Läroplaner Centralt innehåll svenska, år 7-9 Lgr11

7

8

9

10

11 Andra världskriget 2.0

12 Andra världskriget 2.0

13 Vad gjorde vi? Ett urval Aktiviteten läsning: Sökte på Andra världskriget (definierade rätt sökord) Förstå prioritering i sökträffar (Google som sökmotor osv) Avgjorde relevans i träffar. Är det vad jag söker? Var källkritisk (varifrån kommer faktan, vem står bakom, när är den skriven? hur kan vi läsa ut källor, går det att kontrollera att de stämmer?) Navigerade webbsidan, klickade vidare på hyperlänkar Läste olika typer av text, involverad i olika typer av läsning (anpassade läsning efter en wiki osv) Använde olika strategier för olika texttyper Tog ställning till hur tematiska rubriker osv hjälper mig att hitta vad jag söker låta mina egna frågor hjälpa mig att navigera Tittade på och tolkade illustrationer Tittade på och tolkade rörlig bild (strategier för att ta mig in i film) Avläste budskap där text och bild samspelar Lyssnade på ljud Utnyttjade hjälpmedel (lång text, kort text, ev talsyntes osv) Utnyttjade interaktivitet Reflekterade Tog konstanta beslut om fortsatt agerande Syntetiserade förde samman information från flera källor Skulle också kunna: Varit delaktig i diskussioner/forum Delat med andra Bidragit med egna produktioner

14 Forskningens beskrivning av läsning idag

15 Traditionell definition av litteracitet Kunskapen att läsa, skriva och använda tryckt text i olika sammanhang

16 Läsning är en rad olika läspraktiker Olika läspraktiker har olika kännetecken och kräver olika förmågor Vi i skolan behöver kunna ge eleverna stöd för att hantera dessa på olika sätt.

17 Läspraktiker (Literacy practices) / / the general cultural way of utilizing language which people draw upon in their lives. In the simplest sense literacy practices are what people do with literacy (Barton & Hamilton, 2000, p. 8) Läsaktiviteter ser olika ut inom en viss kultur och mellan kulturer (domäner) Betraktar läsaktiviteter och de sociala strukturer de är inbäddade i Studier av hur människor inom en specifik kultur konstruerar litteracitet hur de talar om litteracitet och gör det meningsfullt - helt enkelt vad människor gör med exempelvis läsning. De värderingar och regler som finns för läsning i en viss kultur formas av och hjälper till att forma de sätt som litteracitet används Läspraktiker ska förstås som ett socialt fenomen som involverar attityder, känslor och relationer Processerna är både individuella och sociala på samma gång Förmågan tex att avkoda och förstå text ses vara situerade i en läspraktik och tar sig därmed olika ut för olika slags texter och olika syften med läsandet. Brian Street, 1993

18 I ett brett sätt att se på läspraktiker, läsande och läsförmåga ingår: Avkodning Läsförståelse (inkl meningsskapande baserat på det skrivna och andra modaliteter i text) Se hur text och läsande är situerade i ett visst sammanhang Se på texten och det lästa med kritisk och kreativ blick Använda sig av det lästa i andra sammanhang Liberg (2013) s. 89, i Bagga-Gupta, Evaldsson, Liberg, Säljö red., Luke (1999), Langer (2011)

19 God läskompetens = förmå skapa mening i läsandet På raderna Mellan raderna Med utgångspunkt i raderna Bekanta sig med texten via textytan, förstå detaljer Gå på djupet i texten, fundera över motiv, känslor eller relationer och samband. Läsaren kliver ut ur texten och jämför det lästa med erfarenheter från andra sammanhang och texter. Judith Langer (1995)

20 Litteracitet Förmåga att förstå och använda språket i tal och skrift i olika sammanhang samt använda sig av lässtrategier, reflektera över och engagera sig i texter samt skriva för att uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och sin potential och för att delta i samhället (Bergöö, 2009) En bred och samlad beteckning på aktiviteter som i ett socialt sammanhang omfattar användningen av tal, bilder, symboler och tecken i direkt eller indirekt koppling till skrift. (Axelsson m.fl. 2005:8)

21 Litteracitet i en digital tid Street (1984) - Litteracitet kan inte ses som något som går att lära sig oberoende av en social kontext (NLS) Lankshear & Knobel (2008) De sociala praktiker och begrepp man använder sig av när man är engagerad i meningsskapande som är medierade i text som är producerad, inhämtad och delad genom digital kodifiering (NLS)

22 Erstad (2005) Förmågor, kunskaper och attityder i användandet av digital media som behövs för att kunna behärska utmaningarna i ett lärande samhälle Buckingham (2006) - Utveckla begreppet litteracitet till att ta in tydligare kopplingar mellan barns erfarenheter av teknologier utanför skolan och erfarenheterna i klassrummet.

23 Jenkins (2001) Konvergenskulturer -medier blandas med varandra, gränsen mellan sändare och mottagare suddas ut. Centralt vad vi gör med medierna, inte vad de gör med oss. Relationen mellan ord, bilder och ljud stärks när de digitaliseras och en texten blir något annat. Gilster (1997) - Digital literacy är en förmåga att förstå och använda information från olika källor. Inte bara en lista av tekniska färdigheter. Digital literacy is about mastering ideas, not keystrokes

24 Litteracitet idag Förskjutning från ett fokus på den typografiska, linjära texten till ett mycket bredare perspektiv (ex bild, ljud, interaktivitet) Social praktik Påverkar vad text är idag Påverkar vad läsning är idag Större krav idag på hantering av olika typer av texter och läspraktiker

25

26 Vi behöver alltså tänka om - ett sätt att göra det är att tänka om runt läsning som stöd för lärande och kunskapsutveckling. Gör vi det så kan läsundervisningen bli ett gott stöd för den bredd av läskompetenser som krävs idag Vi behöver förse barn och unga med goda läskompetenser och strategier för olika typer av läspraktiker - läsning av den typografiska texten är endast en av flera.

27 Tack för mig!

28 Referenslista Axelsson, M. Rosander, C. Sellgren, M. (2005). Stärkta trådar flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, literacitet och kunskap (p.8). Spånga: Rinkeby språkforskningsinstitut. Barton, D., & Hamilton, M. (2000). Literacy practices. In D. Barton, M. Hamilton, & R. Ivanica (Eds.), Situated literacies: Reading and writing in context (pp. 7-15). New York: Routledge Bergöö, K. (2009). Barns liv och samhälllets textvärldar. I: Axelsson, M., Brink, L., Bergöö, K., Fast, C., Jönsson, K (red.) och Kåreland, L. Bygga broar och öppna dörrar att skriva, läsa och samtala om text i förskolan och skolan. Stockholm: Liber Buckingham, D. (2005). Children and new media. In: Lievrouw, L& Livingstone,S. (eds.). Handbook of New Media. Second edition. London: Sage. Erstad, O. 2005). Digital kompetanse i skolen. Oslo: Universitetsforlaget. Gilster, P. (1997). Digital Literacy. New York: Wiley Computer Pub. Jenkins, H. (2001). Convergence? I Diverge. MIT Technology Review magazine. Langer, J. (2011). Litterära föreställningsvärldar: Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Diadalos. Langer, J. (1995). Envisioning Literature: Literary Understanding and Literature Instruction. New York. Teachers College Press. Lankshear, C., & Knobel, M. (ed.) (2008). Digital literacies: Concepts, Policies and Practices. New York: Peter Lang. Liberg, C. (2013). Literacy-praktiker i och utanför skolan. (p. 89). I: Bagga-Gupta, S (red.)., Evaldsson, A-C (red)., Liberg, C (red)., Säljö, R. (red). Malmö: Gleerups. Luke, A. & Freebody, P. (1999). Further Notes on the Four Resources Model, Reading Online. Street, B. (2001). Literacy and Development. Ethnographic perspectives. London: Routledge. Street, B. (1993). Introduction: The new literacy studies. In B. Street (Ed.), Cross-cultural approaches to literacy (pp. 1-21). New York: Cambridge University Press. Street, B. (1984). Literacy in Theory and Practice. New York: Cambridge University Press.

29 Bildkällor Bilder 5-8, 10, 15, 25, 26 Licens, Göteborgs stad Övriga bilder privata Tillstånd för att sprida privata bilder vidare inhämtas från föredragshållaren