Pedagogiska rekommendationer för läsundervisning

Transkript

1 Pedagogiska rekommendationer för läsundervisning Caroline Liberg, Åsa af Geijerstam och Jenny Wiksten Folkeryd Uppsala universitet I den här texten ges i korthet några pedagogiska rekommendationer för hur man kan organisera och genomföra läsundervisning anpassad för att ge stöd åt elever som uppvisar olika typer av läsförmåga på det test de genomfört inom projektet Användaranpassad hämtning av läsbara texter. För den som vill fördjupa sig mer om hur sådan undervisning kan genomföras ges avslutningsvis också exempel på andra texter att läsa. I. Rekommendationer för alla elever oavsett vilken läsförmåga de visar upp Här ges först ett par rekommendationer som gäller för alla elever oavsett vilken läsförmåga de visar upp i det test de deltagit i. Att förstå syftet med läsandet i ett sammanhang Grundläggande för att läsandet ska bli lyckat är att eleven känner till syftet med läsandet och alltså vet varför man ska läsa en text i just det sammanhang (arbetsområde/tema) den ingår i. Exempel på syften kan vara att uppleva spänning, se andras perspektiv, söka fakta, jämföra olika fakta eller åsikter eller kritiskt granska beskrivningar av ett fenomen. Under läsandets gång kan sedan syftet förändras, förfinas eller vidgas. Det kan vara läraren som initierar och anger syftet, eller det kan växa fram i diskussion mellan lärare och elever eller elever emellan. Att bygga förförståelse och engagemang Vidare är det viktigt för alla elever att få bygga upp sin förförståelse och sitt engagemang för det som ska läsas i relation till syftet med läsandet. Några exempel på detta kan vara att samtala om textens tema och syftet med läsandet med eleverna med utgångspunkt i: deras egna upplevelser eller kunskaper deras erfarenheter av andras upplevelser och erfarenheter olika typer av visualiseringar (film, teater, youtube och motsvarande) av textens innehåll. Eleverna kan också ges i uppdrag att finna sådana lämpliga visualiseringar. textens layout, rubriker, illustrationer (bilder, grafer, diagram), baksidestext och liknande. Den här typen av samtal kan föregås av att alla elever får i uppdrag att skriva ner några ord eller rita något de vill ha som stöd i ett sådant samtal, så kallat informellt (kort)skrivande. Att röra sig i texten och ta stöd av lästekniker Det sista som ska tas upp här som centralt för alla elever är att de får erfarenheter av att röra sig i texten på olika sätt genom att få redskap för detta i form av olika lästekniker (jfr lässtrategier). För olika syften med läsandet behövs olika sätt att röra sig i texten och därmed kommer olika lästekniker i fokus. De är redskap som ger stöd för att bearbeta textinnehållet och fördjupa läsarens upplevelser,

2 erfarenheter och kunskaper. Olika sätt att röra sig i texten och exempel på olika tekniker som kan stödja dessa rörelser är: att röra sig i texten på lokal nivå genom att exempelvis - läsa av (avkoda) orden korrekt - packa upp och utreda betydelsen av termer och begrepp, fraser och meningar - finna enskilda detaljer i texten - göra kopplingar och se samband mellan närliggande delar i texten, t.ex. tidssamband, orsakssamband och begrepps eller fenomens förhållande till varandra som över/underordnade - dra slutsatser baserat på sådant som tydligt framgår av textinnehållet - formulera egna frågor där svaren tydligt framgår av textinnehållet (baseras på det som står på raderna ) att röra sig i texten på global nivå genom att exempelvis - göra kopplingar och se samband mellan inte så närliggande delar i texten, t ex tidssamband, orsakssamband och begrepps eller fenomens förhållande till varandra som över/underordnade - identifiera och ordna centralt textinnehåll i form av en sammanfattning - dra slutsatser baserat på sådant som inte är direkt uttryckt i texten - generalisera baserat på sådant som är såväl direkt som indirekt uttryckt i texten - tolka bildspråk, metaforer och abstrakta budskap - identifiera möjliga huvudbudskap - identifiera och skilja mellan fakta och åsikter eller verklighetsbaserat och fantasi - jämföra och kontrastera olika textinnehåll och värdera dessa - jämföra och kontrastera olika perspektiv och förhållningssätt som framträder i texten och värdera dessa - hantera tvetydigheter eller konkurrerande information - kritiskt granska textens funktion, innehåll och form, samt samspelet mellan dessa aspekter - formulera egna frågor där svaren baseras i första hand på det som står mellan raderna att röra sig ut från texten genom att exempelvis - göra kopplingar till och se betydelsen för egna erfarenheter och kunskaper - göra kopplingar till upplevelser presenterade av andra - göra kopplingar till andra skrivna texter, teater, film/motsvarande - ta del av textens källor och författarens andra texter - kritiskt granska textens källor och författarens andra texter 2

3 att röra sig på metanivå om sitt läsande genom att exempelvis - förklara och motivera sin förståelse av det lästa och utforska varför man ibland inte förstår - utforska ovan exemplifierade och andra lästekniker och diskutera deras för- och nackdelar i relation till syftet med läsandet Flera av de här teknikerna förutsätter en eller flera av de tekniker som föregår dem i de här listorna. Exempelvis bör man kunna läsa av (avkoda) orden korrekt, för att sedan kunna packa upp och utreda betydelsen av termer och begrepp, fraser och meningar, och för att sedan kunna finna enskilda detaljer i texten. En mer generell lästeknik är att hela tiden - göra förutsägelser om vad som ska komma härnäst, läsa, och sedan följa upp och fundera över om förutsägelserna stämde eller inte stämde och varför det var på detta sätt. Den här tekniken kan förkortas FLF, dvs Förutsäg! Läs! Följ upp! II. Rekommendationer för elever beroende av vilken läsförmåga de visar upp Undervisningen behöver struktureras på olika sätt beroende av vilken läsförmåga eleven visar upp i det läsförståelsetest de deltagit i. I det följande ges fyra huvudtyper av undervisningssätt som kan ge stöd för elevens fortsatta utveckling av läsandet. De här fyra undervisningssätten ger en bild av ett successivt överlämnade av ansvaret till eleven själv för att bygga en mer och mer fördjupad förståelse av textinnehållet. IIa. Rekommendationer för elever som visar upp en mycket elementär läsförmåga Elever som uppvisar en mycket elementär läsförmåga i en viss text behöver många goda förebilder hur man med utgångspunkt i ett visst syfte gör för att läsa en sådan text. I skolan är den förebilden i första hand läraren. Det innebär att läraren helt enkelt visar upp för de här eleverna hur man läser texten genom att ge en modell och själv: tala om vad texten handlar om och vilket undervisningssammanhang (arbetsområde/tema) den ingår i samt varför den ska läsas tala om vilken förförståelse han/hon har om ämnet för texten genom att exempelvis peka på egna tidigare kunskaper om ämnet (exemplet faktatext), upplevelser av en händelse (exemplet skönlitteratur) och/eller genom att utforska texten och t ex dess layout och illustrationer tala om vilka lästekniker som i första hand kan vara lämpliga att använda för att nå det tänkta syftet med läsandet. Tänk här på att välja lästekniker som den här elevgruppen behöver få större och djupare erfarenheter av. Ta hjälp av beskrivningen av den läsarprofil eleven uppvisat i det genomförda testet. Se vidare under I ovan för exempel på lästekniker samt uppmana alltid till FLF-tekniken. De valda lästeknikerna kan också skrivas upp på tavlan. För den här elevgruppen med en mycket elementär läsförmåga kan läraren till en början välja mer grundläggande tekniker, dvs sådana som inte förutsätter för många andra tekniker. Antalet tekniker som fokuseras vid läsande av en text bör heller inte vara för många. läsa texten högt och stanna upp där det kan vara lämpligt att använda någon av de valda lästeknikerna och tala om textinnehållet med stöd av den tekniken och hur detta hjälper till att fördjupa förståelsen av textinnehållet i förhållande till det valda syftet med läsandet. Peka också ut möjligheten att förändra syftet i förhållande till vad som framkommer i samtalet om textinnehållet. 3

4 följa upp läsandet med någon form av efterarbete som passar in i det övergripande arbetsområdet Successivt bör eleverna få ansvar för att använda en av läraren given teknik på ett visst ställe i texten som läraren pekat ut själva välja en av de givna teknikerna på ställen i texten där läraren stannat upp fritt använda en eller flera av de valda teknikerna på kortare avsnitt som läraren läst högt (se också IIb nedan) Naturligtvis måste läraren hela tiden visa en öppenhet för elevernas förslag om andra eller liknande lästekniker som kan vara lämpliga att använda. Skriv upp och samla successivt använda lästekniker på exempelvis ett eller flera blädderblocksblad som sätts upp på väggen i klassrummet. Arbetet vidareutvecklas med att nya texter på samma svårighetsnivå väljs, att antalet tekniker utökas och mer avancerade tekniker inkluderas. Följ upp den här gruppen av elever vid andra lässituationer och se om de börjar använda den här sortens tekniker på egen hand och integrerar dem mer och mer i sitt läsande. IIb. Rekommendationer för elever som visar upp en grundläggande läsförmåga Elever som visar upp en grundläggande läsförmåga i en viss text, behöver precis som elever som uppvisar en mycket elementär läsförmåga många goda förebilder för läsandet. För elever med en grundläggande läsförmåga är förebilden dock inte bara läraren utan också andra elever. Det innebär att eleverna får ingå i lärarledda strukturerade textsamtal genom att tillsammans med läraren och andra elever: samtala om vad texten handlar om och vilket undervisningssammanhang (arbetsområde/tema) den ingår i samt varför den ska läsas samtala om vilken förförståelse eleverna har om ämnet för texten genom att exempelvis peka på egna tidigare kunskaper om ämnet (exemplet faktatext), upplevelser av en händelse (exemplet skönlitteratur) och/eller genom att utforska texten och t ex dess layout och illustrationer samtala om vilka lästekniker som i första hand kan vara lämpliga att använda för att nå det tänkta syftet med läsandet och få svar på frågor som ställts. Här kan läraren styra mer eller mindre i val av lästekniker beroende bl a på vad läraren ser att eleverna är i behov av. Ta hjälp av beskrivningen av den läsarprofil eleven uppvisat i det genomförda testet. Se under I ovan för exempel på lästekniker, men var också öppen för tekniker eleverna skapar själva. Uppmana eleverna till att alltid använda FLF-tekniken. De valda lästeknikerna kan också skrivas upp på tavlan. läsa lagom långa stycken eller avsnitt i texten högt, stanna upp och samtala om textinnehållet med stöd av de olika tekniker som valts och som kan vara tillämpbara för just det lästa avsnittet och hur detta hjälper till att fördjupa förståelsen av textinnehållet i förhållande till det valda syftet med läsandet. Peka också ut möjligheten att förändra syftet i förhållande till vad som framkommer i samtalet om textinnehållet. I början är det läraren som avgör längden på avsnitten och läser dem högt. Successivt tar eleverna över ansvaret för att läsa texten på egen hand och dela in det i lämpliga avsnitt att diskutera (se också IIc nedan). följa upp läsandet med någon form av efterarbete som passar in i det övergripande arbetsområdet 4

5 Skriv upp och samla successivt använda lästekniker på exempelvis ett eller flera blädderblocksblad som sätts upp på väggen i klassrummet. Arbetet vidareutvecklas med att nya texter på ungefär samma svårighetsnivå väljs, att antalet tekniker utökas och mer avancerade tekniker inkluderas. Följ upp den här gruppen av elever vid andra lässituationer och se om de använder den här sortens tekniker på egen hand och integrerar dem mer och mer i sitt läsande. IIc. Rekommendationer för elever som visar upp en välutvecklad läsförmåga Elever som visar upp en välutvecklad läsförmåga i en viss text, är självständiga i sitt läsande av en sådan text. Däremot behöver de här eleverna precis som alla andra elever möta andras läsningar och förståelse av texter. Av den anledningen föreslås de få ingå i strukturerade textsamtal tillsammans med andra elever där eleverna får: utforska mer översiktligt vad texten handlar om och samtala om på vilket sätt den passar in i ett givet undervisningssammanhang (arbetsområde/tema) samt bestämma varför den ska läsas och vilka frågor eleverna vill ha svar på samtala om vilken förförståelse eleverna har om ämnet för texten genom att exempelvis peka på egna tidigare kunskaper om ämnet (exemplet faktatext), upplevelser av en händelse (exemplet skönlitteratur) och/eller genom att utforska texten och t ex dess layout och illustrationer samtala om och välja vilka lästekniker som i första hand kan vara lämpliga att använda för att nå det tänkta syftet med läsandet och få svar på frågor som ställts. Ge eleverna stöd i val av tekniker genom att exempelvis visa dem listor på sådana (se under I ovan), men var också öppen för tekniker eleverna skapar själva. Uppmana eleverna till att alltid använda FLFtekniken. De valda lästeknikerna kan eleverna också skriva upp på papper de har som stöd vid läsande och samtal om textinnehållet. Läraren kan också till viss grad styra vilka lästekniker som väljs beroende bl a på vad läraren ser att eleverna är i behov av. Ta som lärare också hjälp av beskrivningen av den läsarprofil eleven uppvisat i det genomförda testet. läsa texten på egen hand och dela in den i lämpliga avsnitt att diskutera samtala om textinnehållet med stöd av olika lästekniker och hur detta hjälper till att fördjupa förståelsen av textinnehållet i förhållande till det valda syftet med läsandet. Uppmana också eleverna att samtala om möjligheten att förändra syftet i förhållande till vad som framkommer i samtalet om textinnehållet. följa upp läsandet med någon form av efterarbete som passar in i det övergripande arbetsområdet Arbetet vidareutvecklas med att mer utmanande texter väljs, antalet tekniker utökas och mer avancerade tekniker inkluderas. Skriv också upp och samla successivt använda lästekniker på exempelvis ett eller flera blädderblocksblad som sätts upp på väggen i klassrummet. Följ också upp den här gruppen av elever vid andra lässituationer och se hur de använder den här sortens tekniker på egen hand och integrerar dem i sitt läsande. IId. Rekommendationer för elever som visar upp en avancerad läsförmåga Elever som visar upp en avancerad läsförmåga vid läsande av en viss text, är mycket självständiga i sitt läsande av en sådan text. De här eleverna behöver få ännu större utmaningar i form av mer avancerade texter som också behandlar ämnen de inte är så bekanta med. Det kan hända att den 5

6 läsförmåga de då uppvisar inte är lika utvecklad och de måste få mer stöd i sitt läsande i likhet med stöd som beskrivs under rubrikerna IIa, IIb eller IIc ovan. Men för texter på den svårighetsnivå de testats behöver även de här eleverna möta andras läsningar och förståelse av texter. Av den anledningen föreslås de få delta i sådant textsamtal som finns beskrivet under IIc ovan. De föreslås också få förbereda och leda textsamtal med andra elever av den typ som finns beskrivet under IIb ovan. Följ också upp den här gruppen av elever vid andra lässituationer och se hur de använder olika tekniker på egen hand och integrerar dem i sitt läsande. Att läsa mer! Arnbak, Elisabeth (2010). Läsning av faktatexter: från läsprocess till lärprocess. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur. Langer, Judith A. (1995). Envisioning Literature: Literary Understanding and Literature Instruction. (Language and Literacy Series.) Newark, DE. International Reading Association. Langer, Judith A. (2011). Envisioning knowledge: building literacy in the academic disciplines. New York: Teachers College Press. Liberg, Caroline (2001). Svenska läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv - möjligheter och begränsningar. I: Nauclér, Kerstin (red.) Symposium 2000 Ett andraspråksperspektiv på lärande. Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. Stockholm: Sigma Förlag. S Liberg, Caroline (2004). Rörelse i texter, texter i rörelse. I: Bäcklund, Ingegerd Börestam, Ulla, Melander Marttala, Ulla & Näslund, Harry (red.) Text i arbete/text at work. Festskrift till Britt-Louise Gunnarsson, den 12 januari Uppsala: ASLA & Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. S Liberg, Caroline, af Geijerstam, Åsa & Folkeryd, Jenny W.(2010). Utmana, utforska, utveckla! Om läs- och skrivprocessen i skolan. Lund: Studentlitteratur. McCormick, Kathleen, The Culture of Reading and the Teaching of English. Manchester/New York: Manchester University Press. Palincsar, Annmarie S. & Brown, Ann L. (1984). Reciprocal teaching of comprehension-fostering and comprehensionmonitoring activities. Cognition and instruction 1(2). S Palincsar, Annmarie S. & Brown, Ann L. (1989). Classroom dialogues to promote self-regulated comprehension. I: Brody, J. (red.) Advances in research of teaching. Vol 1. Greenwich, Conn: JAI Press. S Palincsar, Annmarie S., Brown, Ann L. & Campione, J.C. (1993). First-grade dialogues for knowledge acquisition and use. I: Forman, E.A., Minick, N. & Stone, C.A. (red.) Contexts for learning: Sociocultural dynamics in children s development. New York: Oxford University Press. S Reichenberg, Monica (2014). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren, samtalet. 2., [uppdaterade] uppl. Stockholm: Natur & kultur. Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal: för elever som behöver särskilt stöd. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur. Rosenblatt, Louise M. (1982), The Literary Transaction: Evocation and Response. I: Theory into Practice, 21:4. S Westlund, Barbro (2012). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik. 2., uppdaterade utg. Stockholm: Natur & kultur. Westlund, Barbro (2014). Att undervisa i lässtrategier för förståelse, Mellanstadiet. Stockholm: Natur & Kultur. Westlund, Barbro (2014). Att undervisa i lässtrategier för förståelse, Högstadiet. Stockholm: Natur & Kultur. 6