Att undervisa i lässtrategier - hur gör man? Josefin Nilsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att undervisa i lässtrategier - hur gör man? Josefin Nilsson"

Transkript

1 Att undervisa i lässtrategier - hur gör man? Josefin Nilsson

2 Eller hur visar man vägen till självständig och reflekterande läsning?

3 Föreläsningen kommer att handla om Vad är läsförståelse? Vilka olika faktorer påverkar möjligheten att förstå det man läser? Vad är lässtrategier? Hur går en god läsare tillväga? Och vilken betydelse kan god tillämpning av lässtrategier ha särskilt för elever med svenska som andraspråk? Hur kan man undervisa i lässtrategier? Exempel från min undervisning, där jag undervisat explicit i lässtrategier

4 Föreläsningen är också en berättelse om en lärares egna försök att hitta nya vägar för att kunna anpassa sin undervisning utifrån elevernas förändrade behov

5 Föreläsningen kommer inte att ge dig ett färdigt recept men förhoppningsvis tankar, tips och idéer som kan hjälpa dig att hitta dina egna vägar för att i din undervisning göra dina elever till reflekterande, självständiga och mer framgångsrika läsare oavsett elevens ålder, bakgrund eller skolform

6 Bakgrund eller varför står jag här? Josefin Nilsson Lärare 4-9 i svenska, svenska som andraspråk och engelska Utvecklingspedagog inom flerspråkighet, Örebro kommun Studerar på magister/masterprogram i svenska som andraspråk Brickebackens skola 7-9, frånvalsskola med hög andel flerspråkiga elever

7 Utgångspunkt

8 Erfarenheter 2001 blandning av elever från upptagningsområdets alla områden Min undervisning fungerade bra Vi läste mycket, både tillsammans och enskilt, olika sorters texter Vi diskuterade mycket, både på ytan och mellan raderna. Eleverna själva fick fundera, tänka och uttrycka sina egna åsikter och tolkningar.

9 De texter jag tidigare läst med mina elever fungerade inte lika bra längre. Allt fler elever verkade ha svårt att relatera till texternas innehåll. Allt fler elever verkade ha svårt att tolka en texts budskap. Allt fler elever verkade ha svårigheter med att förstå en text på ytan. Allt fler elever verkade ha svårigheter att läsa och ta sig igenom en text på egen hand. Allt fler elever verkade inte förstå vad de läste. Allt fler elever verkade inte förstå att de inte förstod. Den dåliga läsförståelsen hos allt fler elever satte avtryck i övriga ämnen, resultaten i till exempel SO och NO sjönk.

10 Allt färre elever klarar en mer komplex läsförståelse (PISA, PIRLS) Problem med läsförståelsen är särskilt framträdande hos andraspråkselever (Skolverket,2010).

11 Det var som att det var ett glapp mellan min undervisning och mina elever. Någonting fattades. Vi lärare förstod att en del av problemet handlade om bristande förförståelse. Vi började bygga broar. Vi förarbetade texter, såg filmer, pratade om svåra ord och pratade, och pratade och pratade Det fungerade. Någorlunda. Men så fort eleverna skulle läsa egna texter, på egen hand så fanns avståndet där igen. Broarna höll inte. Vi lärde inte eleverna att bygga själva.

12 Vad var det som fattades? Vill du läsa om? Du kan läsa om, om du vill. Vaddå? Börja om från början om det är så att du känner att du vill förstå lite mer. Nej, men asså, det är bara det här jag inte förstår December, 2009 SO-texten innehöll flera ord och uttryck som hon inte kände till, men hon tyckte inte att hon behövde förstå mer. Hon hade vant sig vid att inte riktigt förstå allt. Det räckte så. Och jag förstod att hon inte förstod att hon inte förstod. Jag förstod också att min elev saknade redskap att ta till när hon inte förstod det hon läste. Och jag förstod att jag, som bad henne läsa en gång till, saknade redskap för att hjälpa henne att förstå hur hon skulle göra.

13 Vad är läsförståelse? Vad är lässtrategier?

14 Vad tänker du?

15 Uppgift: 1. Läs den utdelade texten. Syftet är att du ska förstå innehållet, så att du kan återberätta för en vän.

16 2. Prata med personen bredvid dig. Tänk tillbaka och berätta för varandra. Hur gjorde du när du läste texten? Förstod du inte allt? Vad gjorde du då? Vad kan ha gjort texten svår att förstå?

17 Vad är läsförståelse? Westlund (2009) beskriver läsförståelse som en dynamisk och målinriktad process, som inkluderar färdigheter, strategier, tidigare kunskap och motivation och där läsaren och texten interagerar för att skapa mening (s.70).

18 Läsförståelse och de faktorer är den beroende av LÄSAREN Avkodning Ordförrådet Förkunskap Omvärldskunskap Kunskap om texter Kognitiv kapacitet Motivation Intresse Uppmärksamhet och koncentrationsförmåga Användning av lässtrategier TEXTEN Innehåll och ämne Genre Struktur Meningsbyggnad Ordval KONTEXTEN Aktivitet - uppgiftens utformning Sociokulturellt sammanhang

19 Läsförståelse på ett andraspråk Andraspråksinlärare löper ökad risk att flera av faktorerna hos läsaren brister, däribland förkunskaper och ordförråd (Viberg (1993) Ordförrådet är den enskilt viktigaste språkliga faktorn för tillägnandet av kunskaper i skolans ämnesundervisning (Viberg,1993). Det betyder att läsare på ett andraspråk redan i det första läget, när det gäller att avkoda det som står på raderna, kan stöta på problem vid läsningen.

20 Lässtrategiers betydelse för elever med svenska som andraspråk Goda lässtrategier kan kompensera de problem som brister i ordförståelse och förkunskaper orsakar. (Andreassen, 2008, Liberg, 2010, Stensson, 2006, Westlund, 2009). Andraspråkselever löper större risk att vara mindre bekanta med textens innehåll, ämnesområde och språk och behöver därför lära sig lässtrategier, dels för att förstå texten de läser och dels för att lära sig strategier att hantera nya texter i andra sammanhang (Gibbons, 2010).

21 Vad är lässtrategier? Liberg (2010) beskriver lässtrategier som verktyg som: minskar avståndet mellan läsare och text som leder läsaren mot ökad förståelse Till exempel: bygga förförståelse ställa frågor till texten sammanfatta innehållet knyta an till egna erfarenheter göra förutsägelser associera till andra texter kritiskt granska innehåll och form förstå att man inte förstår (Liberg, 2010)

22 Fyra grundläggande lässtrategier 1. förutsäga 2. ställa frågor 3. reda ut oklarheter 4. sammanfatta Aktiverar förkunskaper Fokuserar på det väsentliga i texten Används samtidigt Reciprocal teaching/ömsesidig undervisning (Palincsar & Brown, 1984)

23 Förutspå eller föregripa handlingen Strategin handlar om att i förväg, genom en kort överblick, göra antaganden/gissningar om vad texten handlar om utifrån titel, rubriker och bilder. Härmed aktiverar läsaren tidigare kunskaper och kan sedan fortlöpande under läsningen kontrollera om de förutsägelser eller antaganden man gjort stämmer. (Bråten, s Westlund, 75-76)

24 Ställa frågor och undra Strategin handlar om att identifiera viktig information i texten, och genom att ställa frågor och undra kan man också fundera över och fokusera på vad som är viktigt. Man kan ställa frågor om sådant man vill ta reda på eller undrar över. Genom frågor kan man också testa egen förståelse. (Bråten, s Westlund, 75-76)

25 Reda ut oklarheter Den här strategin handlar om att se och uppmärksamma det i texten man inte förstår och kräver att läsaren funderar på hur han eller hon ska gå tillväga för att reparera bristen på förståelse. (Bråten, s Westlund, 75-76)

26 Sammanfatta innehållet i texten Den här strategin riktar uppmärksamheten mot huvudinnehållet, och skiljer på viktig och mindre viktig information. Sammanfattning med egna ord hjälper eleven att kontrollera sin egen förståelse av texten och kan gå ut på att sammanfatta en mening, ett stycke eller längre avsnitt, eller hela texten. (Bråten, s Westlund, 75-76)

27 1. Spådamen Julia (förutsäga) 2. Nicke Nyfiken (ställa frågor) 3. Fröken Detektiv (reda ut oklarheter) 4. Cowboy-Jim med lasso (sammanfatta) ( Westlund, 2009)

28 Vad var det som fattades? Många skolor skapar mer tid för läsning, men använder inte tiden till att medvetet hjälpa eleverna att bli bättre läsare (Westlund (2009). Lärare i svenska skolor kontrollerar läsförståelse snarare än konkret undervisar i hur de ska göra för att uppnå den. (Liberg, 2010) God läsförståelse och tillämpning av effektiva lässtrategier är inte något som kommer automatiskt för alla elever i dagens skola (Stensson, 2006, och Liberg, 2010). Det är skolans uppgift är att hjälpa andraspråkselever att förstå text och bli mer självständiga läsare (Gibbons, 2010)

29 Brist eller resurs? Aha! Eleven eller läraren?

30 För att alla elever i den svenska skolan ska kunna förbättra strategitillämpningen och därmed utveckla en god läsförståelse, krävs explicit undervisning om och i lässtrategier. (Stensson, 2006, och Westlund, 2009) Läraren måste explicit och i samspel med eleverna måste bygga upp en medvetenhet om och träna på nödvändiga strategier som inte bara hjälper eleverna att förstå den text de just läser utan ger dem effektiva redskap inför läsandet av andra texter. (Gibbons,2006)

31 Explicit undervisning?

32 Vill du läsa om? Du kan läsa om, om du vill. Vaddå? Börja om från början om det är så att du känner att du vill förstå lite mer. Nej, men asså, det är bara det här jag inte förstår December, 2009

33 Hoppa en gång till! Du måste hoppa mera Våra elever behöver träna mer på att läsa!

34 Baka en gång till.?

35 Lgr11 Årskurs 7 9 Läsa och skriva Centralt innehålll Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Kunskapskrav E, årskurs 9 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk

36 Lgr11 Läsa Summativ Bedömning Formativ bedömning

37 Undervisa i lässtrategier Hur kan man göra? Gör det någon skillnad?

38 Min undervisning (explicit undervisning i lässtrategier): är teoretiskt förankrad i forskningsbaserade läsförståelseprogram (Palinscar & Brown, 1984) bygger på tidigare genomförd explicit undervisning i lässtrategier (Westlund 2009, Reichenberg, 2008, Andreassen, 2008, Bråten 2008, Stensson 2006,) utgår från andraspråkslevers lärande och sociokulturell teori (Gibbons, 2010, Viberg, 1993, mfl.)

39 Undervisningens upplägg Fyra grundstrategier (förutspå eller föregripa handlingen, reda ut eller klargöra otydligheter, ställa frågor och undra, sammanfatta texten Sociokulturell teori (proximala utvecklingszonen) Explicit undervisning tydlighet höga förväntningar förebilder modellering stöttning interaktion samarbete meningsfullt sammanhang medvetenhet självständighet

40 Syftet med undervisningen ge kunskap om hur en god läsare går tillväga (läsa som en expert) ge kunskap om de fyra grundstrategier som goda läsare använder ge möjlighet att bli mer medveten om den egna läsningen ge konkreta verktyg att använda vid läsning av olika texter i skolarbetet Skapa förutsättningar som gör eleverna mer aktiva och självständiga i sitt sätt att läsa, och i förlängningen börjar tillämpa strategierna på egen hand och på sikt ökar sin läsförståelse.

41 Lässtrategier Om att lära sig att bli en bättre läsare Syfte och mål, lässtrategier: Det övergripande syftet med detta arbetsområde är att du ska bli en bättre läsare mer aktiv, effektiv och reflekterande. Du ska helt enkelt ta kontrollen över din egen läsning och bli bättre på att förstå och kunna använda dig av det du läser. Du ska få lära dig att läsa som en expertläsare, och tanken är att du ska bära med dig och ha nytta av dessa kunskaper om läsning i ditt dagliga skolarbete, i dina framtida studier och i livet överhuvudtaget. Goda lässtrategier har man användning av i alla möjliga sammanhang inte bara i skolan - när man läser olika slags texter av olika anledningar. Under denna period kommer vi dock att i första hand koncentrera oss på faktatexter, de sorters texter du möter i ditt skolarbete i olika sorters läroböcker, faktaböcker och tidningar. De texter vi arbetar med kommer att hänga ihop med det ni jobbar med i skolan under samma period.

42 Arbetet ska leda till att du: blir mer medveten om hur du gör när du läser förstår att hur du gör spelar stor roll för hur du tillgodogör dig innehållet i det du läser blir medveten om och förstår några av de strategier expertläsare använder sig av när de läser får lära dig ord och uttryck namn på strategierna - som gör att du kan prata om hur du gör eller bör göra när du läser på egen hand kan använda några grundläggande lässtrategier som expertläsare använder och anpassar användningen av dessa olika lässtrategier beroende på texten och syftet med läsningen bygger upp din säkerhet och ditt självförtroende när det gäller läsning Dessa lässtrategier kommer vi att lära oss använda: Överblicka och se framåt: Upptäcktsresanden Ställa frågor och undra: Reportern Upptäcka och reda ut oklarheter: Detektiven Sammanfatta: Nyhetsuppläsaren

43 Tydligt syfte och sammanhang Ämnesövergripande tema Tydlig information om de fyra strategierna, syftet med strategierna och hur de används Medvetenhet och motivation återkopplande samtal med eleverna om hur de själva gör under läsningen och vad det leder till. intresse riktas mot de enskilda elevernas strategitillämpning, ej deras prestationer motiverande samtal med eleven om framsteg, såväl som svårigheter, stöttning och vägledning uppgifterna är förankrade i det ordinarie skolarbetet med syfte att hjälpa eleverna att bättre förstå de texter de läser, med stöd av lässtrategierna kunskapen om lässtrategierna och uppgifternas utformning sks leda till en upplevelse av bemästrande

44 Tydliga förväntningar och stöd scaffolding Det tydliga stödet består av flera delar: lärare och kamraters modellering lärarens handledning, stöd och uppmuntran tydlighet i instruktioner av syfte, mål och arbetsgång och strategiernas användningsområden, både muntligt, skriftligt och som väggplanscher i klassrummet. inplastade strategikort som är lätta att ha framme under läsningen. Lektionsstruktur 1. Läraren presenterar och förklarar strategin 2. Läraren modellerar och ger stödstrukturer 3. Stöttad praktik i par, läraren stöttar, ger återkoppling. 4. Självständig användning med lärar- och kamratstöd Återkommande samma texter för modellering och övning av den aktuella strategin. arbetsgångens stegrande grad av självständig tillämpning av strategierna

45

46

47

48 Fyra lässtrategier - fyra läsarroller Inspirerad av Westlund (2009) har jag anpassat strategirollerna för att passa mitt tänk och mina elever. Överblicka och se framåt = upptäcktsresanden Ställa frågor och undra = reporter Upptäcka och reda ut oklarheter = detektiven Sammanfatta = nyhetsuppläsaren.

49

50

51

52

53

54 Överblicka och se framåt: Upptäcktsresanden En upptäcktsresande ger sig iväg på sin resa för att upptäcka och lära sig nya saker. Jag tänker mig att en upptäcktsresande i förväg gör antaganden/gissningar om vad som väntar dit han ska. Han har kanske redan kunskaper om resmålet eller det som ska undersökas, men kan aldrig riktigt veta vad som väntar. Det kan han bara föreställa sig. Och det är därför han måste resa dit, för att se hur det verkligen är. För att se om det stämmer med vad han trodde eller om saker och ting är helt annorlunda. Hur som helst kommer han att återvända från sin resa med nya erfarenheter och lärdomar. Jag tänker mig upptäcktsresanden ståendes uppe på ett berg. Han blickar ut över det land, det område som ska upptäckas. Han kan urskilja vissa framträdande platser, som berg, floder, skogar, ängar och byar och städer. Genom det han redan har vet och det han ser däruppe från sin bergstopp, kan han bilda sig en viss uppfattning om vad som kan vänta honom där nere. Han kan välja att underöka landets delar och områden i den ordningen han kommer att nå dem, eller så kan han välja att ta sig direkt till staden som han ser lite längre bort, eftersom den intresserar honom mest. Det kanske är där han kan få reda på svaret på någon av hans viktigaste frågor. Upptäcktsresanden fortsätter att under resans gång att stämma av sina egna antaganden med vad han faktiskt ser och upplever. När det gäller att vara upptäcktsresande i sin text handlar det om att du utifrån titel, rubriker, bilder, bildtexter och faktarutor skaffa dig en slags överblick över textens innehåll utifrån det du redan vet om ämnet gör antaganden om vad du kan tänkas få läsa om i texten. Som upptäcktsresanden att under läsningens gång stämma av dina egna antaganden med vad det faktiskt står.

55 Ställa frågor och undra: Reportern En reporter ställer frågor utifrån sina kunskaper, egna intressen och funderingar. En reporter är nyfiken. En reporter kan också ha ett speciellt uppdrag där han i förväg vet vad han ska koncentrera sig på och kan genom sina frågor fokusera på och hitta det mest intressanta. En god reporter utgår såklart från sina förkunskaper och egna tankar och åsikter i ämnet och den kunnige reportern kan med hjälp av sin kunskap också ställa de mest intressanta frågorna. En reporter kan ha vissa frågor redan förberedda inför intervjun, men efter hand som samtalet kommer igång, kommer reportern på nya frågor att ställa och han kan direkt kontrollera sin egen kunskap: Är det så som jag uppfattade det? Jag såg att du missade det där skottet. Vad var det som hände? Vad berodde det på? Kan det hänga ihop med det nya spelsystemet? När du läser som en reporter handlar det om att ställa frågor till texten och innehållet, för att kontrollera att dina egna antaganden är riktiga. Du testar din egen förståelse. Har jag förstått hur det ligger till? Som läsreporter kan du också leka frågesportledare och ställa frågor till dig själv för att kontrollera att du har förstått. Det innebär att de frågor du ställer fokuserar på det viktigaste i texten. Du kan tänka ut frågor i ditt huvud medan du läser eller skriva frågor före, under tiden eller efteråt, som du själv eller en kompis besvarar.

56 Upptäcka och reda ut oklarheter: Detektiven Detektiven har som uppdrag att lösa mysterier, att skapa klarhet och visshet. Detektiven går ännu mer på djupet än reportern och vill reda ut oklarheter. Han koncentrerar sig på oklara detaljer, mystiska saker, men är samtidigt mycket noga med att ha förstått hela bilden. Detektiven nöjer sig inte med att ställa frågor, han ser till att hitta svar på dem också, även om han inte ser lösningen direkt. En detektiv står ofta till en början med ett till synes olösligt fall framför sig, men han vet att om han letar och klurar, om han ställer rätt frågor till rätt personer vid rätt tillfällen, om han inte ger upp, så får han de svar han letar efter. Han kanske måste leta efterledtrådar på andra ställen, han behöver lägga ihop det ena med det andra. Han behöver använda all sin tidigare kunskap och sin erfarenhet för att kunna se samband, samband som kanske först inte syns på ytan. En detektiv vill veta allt och ser till att skaffa den kunskap han behöver. En detektiv har dessutom ofta hjälp av en partner som fungerar som bollplank, någon han testar sina idéer och resonemang på. På så vis får han hjälp att tänka högt och formulera sina tankar och funderingar tydligt. Han tar sig också tid att fundera en stund för sig själv innan bilden klarnar När du läser som en detektiv fokuserar du på att upptäcka och reda ut oklarheter, både när det gäller detaljer och större sammanhang. Det handlar om att du uppmärksammar ord och begrepp som du inte helt och hållet förstår. Du kan få gå tillbaka, läsa om och försöka förstå ordet med hjälp av textens sammanhang och dina egna kunskaper. Det kan handla om att du förstår alla ord, men ändå inte förstår själva förloppet eller situationen som beskrivs i texten. Då behöver du stanna upp och fundera över vad som verkar rimligt och troligt. Du behöver ta hjälp av det du redan vet, av bilder, annan information och kanske helt enkelt fråga någon annan, en kompis eller en lärare eller använda dem som ett bollplank. Har jag förstått det här rätt om jag säger att?.

57 Sammanfatta: Nyhetsuppläsaren En nyhetsuppläsare har som uppgift att berätta det mest intressanta och väsentliga för sina tittare eller lyssnare. En nyhetsuppläsare kan ha massor av fakta och kunskap om ett ämne eller en händelse. Uppgiften är att utifrån all denna kunskap kunna välja ut det viktigaste och bortse från det som är mindre viktigt. En nyhetsuppläsare vet vad som är lätt att förstå och vad som är viktigt att förklara lite mer noggrant. För nyhetsuppläsaren gäller det att fokusera på det man uppfattar som det viktiga och utifrån det göra sin egen sammanfattning. En nyhetsuppläsare behöver mycket kunskap för att på ett klart, tydligt och kortfattat sätt göra informationen tydlig för tittaren. En nyhetsuppläsare kan även använda sig av förklarande bilder, kartor, tabeller eller diagram för att göra det han berättar om tydligare När du läser som en nyhetsuppläsare koncentrerar du dig på huvudinnehållet, det som är viktigt. Som nyhetsuppläsare är din största uppgift att ta vara på kunskapen efter att du har läst texten. Genom att sammanfatta och formulera det viktiga med egna ord, antingen i tal eller skrift, kontrollerar du också din egen förståelse av innehållet. Det är ju helt enkelt så att det är svårt att sammanfatta på ett tydligt och klart sätt om man själv inte har förstått riktigt vad det handlar om. Då man upptäcker att man inte riktigt vet hur man ska uttrycka sig är det ett tecken på att man behöver gå tillbaka och ta reda på mer. Nyhetsläsaren kan till en början stryka under eller ringa in viktig delar i texten. Han kan sedan eller under tiden punkta ner de viktigaste delarna i texten på ett papper. För att verkligen få en överblick kan det vara bra att rita en egen bild som sammanfattar det man läst, eller göra en tankekarta som ger en god överblick.

58 Interaktion, dialog, samarbetsinlärning samarbete och dialog genom parvis arbete genomgångar och gemensamma reflektioner. eleverna uppmuntras att hjälpas åt, stötta varandra istället för att konkurrera Tydliga tankar tänka högt Både lärare och elever tänker högt under arbetets gång. Eleverna arbetar ofta parvis, för att i samtalet tydliggöra handlingar både för sig själva och varandra Eleverna gör understrykningar i texten, korta anteckningar i marginalen eller på t ex post-itlappar för att synliggöra tankarna.

59

60

61 Lektionsstruktur Jag presenterar och förklarar strategi genom informationshäfte Jag modellerar och ger stödstrukturer genom strategikort Stöttad praktik i par, jag stöttar, ger återkoppling. Självständig användning med lärar- och kamratstöd

62 Information Strategi Överblicka och se framåt

63 Modelltext: Överblicka och se framåt

64 Repetition och reflektion

65 Övning av strategin i par prata och tänka högt tillsammans

66 Gemensam sammanfattning och reflektion

67 Självständig övning av strategin återkoppling stöttning

68 Repetition Gemensam sammanfattning Kamraters exempel Återkoppling Reflektion Medvetenhet tydlighet höga förväntningar förebilder modellering stöttning interaktion samarbete meningsfullt sammanhang medvetenhet självständighet

69 I undervisningen går vi först igenom strategierna en i taget, men jobbar med samma text. Sedan jobbar vi med nya texter där eleverna tränar på att använda alla strategier samtidigt.

70 Vad ledde den explicita undervisningen till? Och vad lärde jag mig?

71 Före undervisningen Många elever läste omedvetet och ostrategiskt Många elever läste passivt Många elever var beroende av motivation och intresse Många elever saknade ord för att prata om hur de gick tillväga när de läste Många elever hade dåligt självförtroende när det gällde läsning Jag saknade ord och kunskap för att prata med mina elever om hur de gick tillväga eller borde gå tillväga när de läste (!)

72

73 Den explicita undervisningen gjorde att: Fler elever började läsa medvetet och strategiskt Strategierna gjorde eleverna mer aktiva det var de som styrde, inte texten Strategierna verktygen kunde fungera som motor trots bristande motivation och intresse. I och med att läsförståelsen kopplades till strategitillämpningen istället för personens brister gjorde att eleverna fick ett ökat självförtroende när det gällde läsning

74 Elever med svenska som andraspråk fick verktyg att hantera texter som innehöll nya ord eller ett svårtillgängligt innehåll Både eleverna och jag fick verktyg (kunskap och begrepp) som vi kunde använda tillsammans i våra samtal och i den formativa bedömningen

75 De svaga läsarna blir inte expertläsare på en gång. För att bli en god läsare behöver man faktiskt träna mer Och för att fler elever ska få mycket träning, explicit undervisning och formativ återkoppling, finns det en stor vinst i att lärare i alla ämnen, inte bara i svenska eller svenska som andraspråk, arbetar mer medvetet med att lära sina elever att hantera de specifika texter som finns i just deras ämne.

76 Alla hem ser inte ut såhär då kan heller inte vår undervisning vara uppbyggd utifrån det

77 Och genom att göra delarna i helheten synliga kan vi skapa möjligheter för fler att lära sig de kunskaper som dagens skola förutsätter. och komma närmare en skola som ger fler elever möjlighet att lyckas på någorlunda lika villkor. Oavsett om det handlar om att baka en sockerkaka, lösa matematiska problem eller läsa och förstå en text.

78

79 Litteratur: Andreassen, R. (2008) Explicit undervisning i läsförståelse, i: Bråten, I. (red.) (2008) Läsförståelse i teori och praktik. Stockholm: Författarna och Studentlitteratur. Bråten, I. (2008) Läsförståelse inledning och översikt. Läsförståelse i teori och praktik. Stockholm: Författarna och Studentlitteratur. Gibbons, P. (2010) Lyft språket, lyft lärandet. Stockholm: Författaren och Hallgren & Fallgren. Liberg, C. (2010). Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers läsförståelse. Fördjupad analys av PIRLS Skolverket. Palincsar, A. och Brown, A. (1984) Reciprocal teaching of Comprehension Fostering and comprehension monitoring Activities. Cognition and instruction 1 (2), Reichenberg, M. (2008) Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och Kultur. Skolverket.(2003) Läsförståelse hos elever med utländsk bakgrund. En fördjupad analys av resultaten från PISA 2000 i tio länder. Rapport Skolverket.(2007) PIRLS Rapport Skolverket.(2007) PISA åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Skolverket.(2011). Kursplan i svenska. Grundskolans läroplan. Lgr11.www.skolverket.se Skolverket.(2011). Kursplan i svenska som andraspråk. Grundskolans läroplan. Lgr11. Stensson, B. (2006) Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Författaren och & Bokförlaget Daidalos AB. Westlund, B. (2009) Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. Stockholm: Natur och Kultur. Viberg, Å. (1993) Andraspråksinlärning i olika åldrar. I: Cerú, E (red.). Svenska som andraspråk. Mera om språket och inlärningen Lärarbok 2. Stockholm: Natur och kultur.

Temadag - Öka läsförståelsen 2014-01-30 1

Temadag - Öka läsförståelsen 2014-01-30 1 Ersdungen F-6 skola i Umeå Temadag - Öka läsförståelsen 2014-01-30 1 Vad jag kommer att prata om: Varför projektet kom till Reciprok undervisning, vad är det? Hur vi konkret jobbar med RU Resultatet av

Läs mer

inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå

inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå 1 Föreläsningens innehåll Varför projektet kom till Reciprok undervisning, vad är det? Hur vi konkret jobbar med RU Resultatet av interventionsstudien

Läs mer

Lässtrategier för läsförståelse

Lässtrategier för läsförståelse Lässtrategier för läsförståelse Att reflektera över den egna förståelsen att veta vad man ska jag göra när man inte förstår - enligt Barbro Westlund Att undervisa i läsförståelse, 2009 2.10.2014 Läsning

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Genrer och texttyper

Genrer och texttyper Borås Högskola Kurs 11SLU Genrer och texttyper Sagor 2012-01-04 Handledare: Gunilla Elber Inledning Jag har valt att göra denna fältuppgift med eleverna i min egen klass. Vi har sedan skolstarten i höstas

Läs mer

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med: 7 9 LGR11 Sv Sagotema Under några veckor kommer vi att arbeta med ett sagotema. Vi kommer att prata om vad som kännetecknar en saga samt vad det finns för olika typer av sagor. Vi kommer också att läsa

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk 3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Pedagogisk planering i svenska Säkert har du hört talas om Törnrosa och Askungen; kanske läste dina föräldrar de här eller andra sagor för dig när du var barn. Sagor har fascinerat människor i alla tider

Läs mer

Skolutveckling på mångfaldens grund

Skolutveckling på mångfaldens grund Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Hur arbetar skolan med läs- och skrivinlärning? Hur kan du som förälder på bästa sätt stötta ditt barn i sin läs- och skrivutveckling?

Läs mer

Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen.

Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen. Spågumman Spågumman förutspår vad som ska hända i en text. Hon kan ibland även gissa vad en bok ska handla om genom att titta på bilden som finns på bokens framsida. Spågumman hjälper dig att sätta igång

Läs mer

Eftertänksam läsning (Applegate & Applegate, 2010) Hattie, 2009 2013-05-06. Praktisk läsförståelsepedagogik. Bedömning av och för läsförståelse

Eftertänksam läsning (Applegate & Applegate, 2010) Hattie, 2009 2013-05-06. Praktisk läsförståelsepedagogik. Bedömning av och för läsförståelse Praktisk läsförståelsepedagogik barbro.westlund@isd.su.se Institutionen för språkdidaktik (ISD) Department of Language Education Dyslexikongressen i Göteborg 130426 Pressley et al, 1989 Det finns ingen

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Alva blir skadad Lärarmaterial

Alva blir skadad Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Alva och hennes kompis Sara. De är i stallet och ska rykta Saras hästar. Alva får rykta Disco. Alva blir varm och tar av sig hjälmen.

Läs mer

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Textsamtal utifrån skönlitteratur Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur

Läs mer

FRAMGÅNGSRIKA LÄSARE I ALLA ÄMNEN. Maria Bjerregaard Nationellt centrum för svenska som andraspråk

FRAMGÅNGSRIKA LÄSARE I ALLA ÄMNEN. Maria Bjerregaard Nationellt centrum för svenska som andraspråk FRAMGÅNGSRIKA LÄSARE I ALLA ÄMNEN Maria Bjerregaard Nationellt centrum för svenska som andraspråk L: Vad brukar du läsa? E: Sporten i tidningen, en del om datorer, tecknade serier. L: Du har inte sagt

Läs mer

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg UT- VÄRDERING GENOM- FÖRANDE SYFTE OCH MÅL BAKGRUND Kartläggning bland lärprocessledare

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Lärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Lärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: SIDAN 1 Författare: Hanne Fredsted Boken handlar om: Tarik kommer till skolan och vill gärna vara med och spela fotboll, men det är så många nya, och svåra, ord att hålla reda på. Att läsa går bra, och

Läs mer

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg Det är svårare idag! Idag finns det en uppsjö av läseböcker, läsläror och läroböcker att välja bland. Vad ska

Läs mer

Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass

Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass Vad är läsförståelse? Redskap / strategier för förståelse En läsande klass-materialet Anita Jönsson Läs- och skrivutvecklare, Helsingborg

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

Centralt innehåll. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken. Träna på språkriktighet; skrivregler, skiljetecken och att bygga meningar.

Centralt innehåll. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken. Träna på språkriktighet; skrivregler, skiljetecken och att bygga meningar. Lpp Svenska N7 Vt -2012 Ämnesområde: Tema Frihet Ansvarig lärare: Thomas Hansson-Dahl Thomas.Hansson-Dahl@edu.upplandsvasby.se Läsa och skriva Centralt innehåll Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Inledning, Lästrumpet

Inledning, Lästrumpet Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga

Läs mer

BORÅS STAD. Bakgrund Borås stad. Lust att lära - möjlighet att lyckas Borås stads lässatsning

BORÅS STAD. Bakgrund Borås stad. Lust att lära - möjlighet att lyckas Borås stads lässatsning Bodhi av Fredrik Wretman Lust att lära - möjlighet att lyckas Borås stads lässatsning 1 BORÅS STAD Sveriges 13:e största stad med över 100000 invånare 25% första och andra generationens invandrare Borås

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Kursplan i svenska grundläggande kurs W kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Skrivcirkeln Mysterier åk 4 ( ) Maria Södergren och Liber AB Kopiering tillåten 1

Skrivcirkeln Mysterier åk 4 ( ) Maria Södergren och Liber AB Kopiering tillåten 1 Skrivcirkeln Mysterier åk 4 I Skrivcirkeln får eleverna lära sig att skriva olika texter i genrerna berättande, återberättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande. För att kunna

Läs mer

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker Under den kommande perioden kommer vi att arbeta med temat klassiker. Ni ska få lära er vad som räknas som en klassiker samt olika författare. Ni ska läsa en klassiker - som ni själva väljer, läsa utdrag

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

Läsförståelse och läsundervisning

Läsförståelse och läsundervisning Läsförståelse och läsundervisning 2014-2015 Seminariedag 4 2014-11-18 Program: Att läsa och arbeta med multimodala texter" Från 09.00 Kaffe och registrering utanför Solsta Inn (restaurangen på bottenvåningen)

Läs mer

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson Lokal Pedagogisk Planering i svenska Ämnesområde: Skolfotot och Huset Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson mail: annika.svartling.andersson@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Skillnader i språkanvändning

Läs mer

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning

Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning Pär Sahlin Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning Före läsning modellering Här nedan följer ett par uppgifter som fungerar att göra före eleverna börjar läsa. Övningarna hjälper eleverna att

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

Bästa vänner RIKKE DYRHAVE

Bästa vänner RIKKE DYRHAVE SIDAN 1 Boken handlar om: Vilma och Sara är bästa vänner. De gillar att dansa, men Vilma har skadat foten. Hon kan inte dansa, när de är på fritids. Niklas, som jobbar på fritids, föreslår att Vilma ska

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Gymnasiepoäng 200 Läromedel Läromedel anpassat för Svagrund t.ex. Språkporten Bas, (2011) (kapitel 1-5, bok och webb)

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Ann-Charlotte Ekensten Vad handlar boken om? Boken handlar om Elin som ska gå på nyårsfest. Egentligen vill hon inte gå på festen, för att hennes mamma är sjuk och kommer att dö. Men

Läs mer

CSL-dagen 2012. Susanne Duek

CSL-dagen 2012. Susanne Duek CSL-dagen 2012 Susanne Duek Doktorand i Pedagogiskt arbete med inriktning mot barns och ungas literacy/adjunkt i Svenska som andraspråk, KARLSTADS UNIVERSITET (Några) Språkliga utmaningar för elever med

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan

LÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan Förslag på uppgifter och arbetsupplägg utifrån novellerna Pälsen och Kyssen. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40 LÄRARHANDLEDNING Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan Introduktion

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:1 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Kursplanen i ämnet modersmål

Kursplanen i ämnet modersmål DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet modersmål Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik. Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com. Twitter - @frksarapersson

Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik. Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com. Twitter - @frksarapersson Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com Twitter - @frksarapersson Varför modersmål? L1 berikar och stödjer utvecklingen i L2. Ett välutvecklat L1 underlättar kunskapsinlärningen

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer

Prövning i Moderna språk 4

Prövning i Moderna språk 4 Prövning i Moderna språk 4 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:2 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt

Läs mer