Att undervisa i lässtrategier - hur gör man? Josefin Nilsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att undervisa i lässtrategier - hur gör man? Josefin Nilsson"

Transkript

1 Att undervisa i lässtrategier - hur gör man? Josefin Nilsson

2 Eller hur visar man vägen till självständig och reflekterande läsning?

3 Föreläsningen kommer att handla om Vad är läsförståelse? Vilka olika faktorer påverkar möjligheten att förstå det man läser? Vad är lässtrategier? Hur går en god läsare tillväga? Och vilken betydelse kan god tillämpning av lässtrategier ha särskilt för elever med svenska som andraspråk? Hur kan man undervisa i lässtrategier? Exempel från min undervisning, där jag undervisat explicit i lässtrategier

4 Föreläsningen är också en berättelse om en lärares egna försök att hitta nya vägar för att kunna anpassa sin undervisning utifrån elevernas förändrade behov

5 Föreläsningen kommer inte att ge dig ett färdigt recept men förhoppningsvis tankar, tips och idéer som kan hjälpa dig att hitta dina egna vägar för att i din undervisning göra dina elever till reflekterande, självständiga och mer framgångsrika läsare oavsett elevens ålder, bakgrund eller skolform

6 Bakgrund eller varför står jag här? Josefin Nilsson Lärare 4-9 i svenska, svenska som andraspråk och engelska Utvecklingspedagog inom flerspråkighet, Örebro kommun Studerar på magister/masterprogram i svenska som andraspråk Brickebackens skola 7-9, frånvalsskola med hög andel flerspråkiga elever

7 Utgångspunkt

8 Erfarenheter 2001 blandning av elever från upptagningsområdets alla områden Min undervisning fungerade bra Vi läste mycket, både tillsammans och enskilt, olika sorters texter Vi diskuterade mycket, både på ytan och mellan raderna. Eleverna själva fick fundera, tänka och uttrycka sina egna åsikter och tolkningar.

9 De texter jag tidigare läst med mina elever fungerade inte lika bra längre. Allt fler elever verkade ha svårt att relatera till texternas innehåll. Allt fler elever verkade ha svårt att tolka en texts budskap. Allt fler elever verkade ha svårigheter med att förstå en text på ytan. Allt fler elever verkade ha svårigheter att läsa och ta sig igenom en text på egen hand. Allt fler elever verkade inte förstå vad de läste. Allt fler elever verkade inte förstå att de inte förstod. Den dåliga läsförståelsen hos allt fler elever satte avtryck i övriga ämnen, resultaten i till exempel SO och NO sjönk.

10 Allt färre elever klarar en mer komplex läsförståelse (PISA, PIRLS) Problem med läsförståelsen är särskilt framträdande hos andraspråkselever (Skolverket,2010).

11 Det var som att det var ett glapp mellan min undervisning och mina elever. Någonting fattades. Vi lärare förstod att en del av problemet handlade om bristande förförståelse. Vi började bygga broar. Vi förarbetade texter, såg filmer, pratade om svåra ord och pratade, och pratade och pratade Det fungerade. Någorlunda. Men så fort eleverna skulle läsa egna texter, på egen hand så fanns avståndet där igen. Broarna höll inte. Vi lärde inte eleverna att bygga själva.

12 Vad var det som fattades? Vill du läsa om? Du kan läsa om, om du vill. Vaddå? Börja om från början om det är så att du känner att du vill förstå lite mer. Nej, men asså, det är bara det här jag inte förstår December, 2009 SO-texten innehöll flera ord och uttryck som hon inte kände till, men hon tyckte inte att hon behövde förstå mer. Hon hade vant sig vid att inte riktigt förstå allt. Det räckte så. Och jag förstod att hon inte förstod att hon inte förstod. Jag förstod också att min elev saknade redskap att ta till när hon inte förstod det hon läste. Och jag förstod att jag, som bad henne läsa en gång till, saknade redskap för att hjälpa henne att förstå hur hon skulle göra.

13 Vad är läsförståelse? Vad är lässtrategier?

14 Vad tänker du?

15 Uppgift: 1. Läs den utdelade texten. Syftet är att du ska förstå innehållet, så att du kan återberätta för en vän.

16 2. Prata med personen bredvid dig. Tänk tillbaka och berätta för varandra. Hur gjorde du när du läste texten? Förstod du inte allt? Vad gjorde du då? Vad kan ha gjort texten svår att förstå?

17 Vad är läsförståelse? Westlund (2009) beskriver läsförståelse som en dynamisk och målinriktad process, som inkluderar färdigheter, strategier, tidigare kunskap och motivation och där läsaren och texten interagerar för att skapa mening (s.70).

18 Läsförståelse och de faktorer är den beroende av LÄSAREN Avkodning Ordförrådet Förkunskap Omvärldskunskap Kunskap om texter Kognitiv kapacitet Motivation Intresse Uppmärksamhet och koncentrationsförmåga Användning av lässtrategier TEXTEN Innehåll och ämne Genre Struktur Meningsbyggnad Ordval KONTEXTEN Aktivitet - uppgiftens utformning Sociokulturellt sammanhang

19 Läsförståelse på ett andraspråk Andraspråksinlärare löper ökad risk att flera av faktorerna hos läsaren brister, däribland förkunskaper och ordförråd (Viberg (1993) Ordförrådet är den enskilt viktigaste språkliga faktorn för tillägnandet av kunskaper i skolans ämnesundervisning (Viberg,1993). Det betyder att läsare på ett andraspråk redan i det första läget, när det gäller att avkoda det som står på raderna, kan stöta på problem vid läsningen.

20 Lässtrategiers betydelse för elever med svenska som andraspråk Goda lässtrategier kan kompensera de problem som brister i ordförståelse och förkunskaper orsakar. (Andreassen, 2008, Liberg, 2010, Stensson, 2006, Westlund, 2009). Andraspråkselever löper större risk att vara mindre bekanta med textens innehåll, ämnesområde och språk och behöver därför lära sig lässtrategier, dels för att förstå texten de läser och dels för att lära sig strategier att hantera nya texter i andra sammanhang (Gibbons, 2010).

21 Vad är lässtrategier? Liberg (2010) beskriver lässtrategier som verktyg som: minskar avståndet mellan läsare och text som leder läsaren mot ökad förståelse Till exempel: bygga förförståelse ställa frågor till texten sammanfatta innehållet knyta an till egna erfarenheter göra förutsägelser associera till andra texter kritiskt granska innehåll och form förstå att man inte förstår (Liberg, 2010)

22 Fyra grundläggande lässtrategier 1. förutsäga 2. ställa frågor 3. reda ut oklarheter 4. sammanfatta Aktiverar förkunskaper Fokuserar på det väsentliga i texten Används samtidigt Reciprocal teaching/ömsesidig undervisning (Palincsar & Brown, 1984)

23 Förutspå eller föregripa handlingen Strategin handlar om att i förväg, genom en kort överblick, göra antaganden/gissningar om vad texten handlar om utifrån titel, rubriker och bilder. Härmed aktiverar läsaren tidigare kunskaper och kan sedan fortlöpande under läsningen kontrollera om de förutsägelser eller antaganden man gjort stämmer. (Bråten, s Westlund, 75-76)

24 Ställa frågor och undra Strategin handlar om att identifiera viktig information i texten, och genom att ställa frågor och undra kan man också fundera över och fokusera på vad som är viktigt. Man kan ställa frågor om sådant man vill ta reda på eller undrar över. Genom frågor kan man också testa egen förståelse. (Bråten, s Westlund, 75-76)

25 Reda ut oklarheter Den här strategin handlar om att se och uppmärksamma det i texten man inte förstår och kräver att läsaren funderar på hur han eller hon ska gå tillväga för att reparera bristen på förståelse. (Bråten, s Westlund, 75-76)

26 Sammanfatta innehållet i texten Den här strategin riktar uppmärksamheten mot huvudinnehållet, och skiljer på viktig och mindre viktig information. Sammanfattning med egna ord hjälper eleven att kontrollera sin egen förståelse av texten och kan gå ut på att sammanfatta en mening, ett stycke eller längre avsnitt, eller hela texten. (Bråten, s Westlund, 75-76)

27 1. Spådamen Julia (förutsäga) 2. Nicke Nyfiken (ställa frågor) 3. Fröken Detektiv (reda ut oklarheter) 4. Cowboy-Jim med lasso (sammanfatta) ( Westlund, 2009)

28 Vad var det som fattades? Många skolor skapar mer tid för läsning, men använder inte tiden till att medvetet hjälpa eleverna att bli bättre läsare (Westlund (2009). Lärare i svenska skolor kontrollerar läsförståelse snarare än konkret undervisar i hur de ska göra för att uppnå den. (Liberg, 2010) God läsförståelse och tillämpning av effektiva lässtrategier är inte något som kommer automatiskt för alla elever i dagens skola (Stensson, 2006, och Liberg, 2010). Det är skolans uppgift är att hjälpa andraspråkselever att förstå text och bli mer självständiga läsare (Gibbons, 2010)

29 Brist eller resurs? Aha! Eleven eller läraren?

30 För att alla elever i den svenska skolan ska kunna förbättra strategitillämpningen och därmed utveckla en god läsförståelse, krävs explicit undervisning om och i lässtrategier. (Stensson, 2006, och Westlund, 2009) Läraren måste explicit och i samspel med eleverna måste bygga upp en medvetenhet om och träna på nödvändiga strategier som inte bara hjälper eleverna att förstå den text de just läser utan ger dem effektiva redskap inför läsandet av andra texter. (Gibbons,2006)

31 Explicit undervisning?

32 Vill du läsa om? Du kan läsa om, om du vill. Vaddå? Börja om från början om det är så att du känner att du vill förstå lite mer. Nej, men asså, det är bara det här jag inte förstår December, 2009

33 Hoppa en gång till! Du måste hoppa mera Våra elever behöver träna mer på att läsa!

34 Baka en gång till.?

35 Lgr11 Årskurs 7 9 Läsa och skriva Centralt innehålll Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Kunskapskrav E, årskurs 9 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk

36 Lgr11 Läsa Summativ Bedömning Formativ bedömning

37 Undervisa i lässtrategier Hur kan man göra? Gör det någon skillnad?

38 Min undervisning (explicit undervisning i lässtrategier): är teoretiskt förankrad i forskningsbaserade läsförståelseprogram (Palinscar & Brown, 1984) bygger på tidigare genomförd explicit undervisning i lässtrategier (Westlund 2009, Reichenberg, 2008, Andreassen, 2008, Bråten 2008, Stensson 2006,) utgår från andraspråkslevers lärande och sociokulturell teori (Gibbons, 2010, Viberg, 1993, mfl.)

39 Undervisningens upplägg Fyra grundstrategier (förutspå eller föregripa handlingen, reda ut eller klargöra otydligheter, ställa frågor och undra, sammanfatta texten Sociokulturell teori (proximala utvecklingszonen) Explicit undervisning tydlighet höga förväntningar förebilder modellering stöttning interaktion samarbete meningsfullt sammanhang medvetenhet självständighet

40 Syftet med undervisningen ge kunskap om hur en god läsare går tillväga (läsa som en expert) ge kunskap om de fyra grundstrategier som goda läsare använder ge möjlighet att bli mer medveten om den egna läsningen ge konkreta verktyg att använda vid läsning av olika texter i skolarbetet Skapa förutsättningar som gör eleverna mer aktiva och självständiga i sitt sätt att läsa, och i förlängningen börjar tillämpa strategierna på egen hand och på sikt ökar sin läsförståelse.

41 Lässtrategier Om att lära sig att bli en bättre läsare Syfte och mål, lässtrategier: Det övergripande syftet med detta arbetsområde är att du ska bli en bättre läsare mer aktiv, effektiv och reflekterande. Du ska helt enkelt ta kontrollen över din egen läsning och bli bättre på att förstå och kunna använda dig av det du läser. Du ska få lära dig att läsa som en expertläsare, och tanken är att du ska bära med dig och ha nytta av dessa kunskaper om läsning i ditt dagliga skolarbete, i dina framtida studier och i livet överhuvudtaget. Goda lässtrategier har man användning av i alla möjliga sammanhang inte bara i skolan - när man läser olika slags texter av olika anledningar. Under denna period kommer vi dock att i första hand koncentrera oss på faktatexter, de sorters texter du möter i ditt skolarbete i olika sorters läroböcker, faktaböcker och tidningar. De texter vi arbetar med kommer att hänga ihop med det ni jobbar med i skolan under samma period.

42 Arbetet ska leda till att du: blir mer medveten om hur du gör när du läser förstår att hur du gör spelar stor roll för hur du tillgodogör dig innehållet i det du läser blir medveten om och förstår några av de strategier expertläsare använder sig av när de läser får lära dig ord och uttryck namn på strategierna - som gör att du kan prata om hur du gör eller bör göra när du läser på egen hand kan använda några grundläggande lässtrategier som expertläsare använder och anpassar användningen av dessa olika lässtrategier beroende på texten och syftet med läsningen bygger upp din säkerhet och ditt självförtroende när det gäller läsning Dessa lässtrategier kommer vi att lära oss använda: Överblicka och se framåt: Upptäcktsresanden Ställa frågor och undra: Reportern Upptäcka och reda ut oklarheter: Detektiven Sammanfatta: Nyhetsuppläsaren

43 Tydligt syfte och sammanhang Ämnesövergripande tema Tydlig information om de fyra strategierna, syftet med strategierna och hur de används Medvetenhet och motivation återkopplande samtal med eleverna om hur de själva gör under läsningen och vad det leder till. intresse riktas mot de enskilda elevernas strategitillämpning, ej deras prestationer motiverande samtal med eleven om framsteg, såväl som svårigheter, stöttning och vägledning uppgifterna är förankrade i det ordinarie skolarbetet med syfte att hjälpa eleverna att bättre förstå de texter de läser, med stöd av lässtrategierna kunskapen om lässtrategierna och uppgifternas utformning sks leda till en upplevelse av bemästrande

44 Tydliga förväntningar och stöd scaffolding Det tydliga stödet består av flera delar: lärare och kamraters modellering lärarens handledning, stöd och uppmuntran tydlighet i instruktioner av syfte, mål och arbetsgång och strategiernas användningsområden, både muntligt, skriftligt och som väggplanscher i klassrummet. inplastade strategikort som är lätta att ha framme under läsningen. Lektionsstruktur 1. Läraren presenterar och förklarar strategin 2. Läraren modellerar och ger stödstrukturer 3. Stöttad praktik i par, läraren stöttar, ger återkoppling. 4. Självständig användning med lärar- och kamratstöd Återkommande samma texter för modellering och övning av den aktuella strategin. arbetsgångens stegrande grad av självständig tillämpning av strategierna

45

46

47

48 Fyra lässtrategier - fyra läsarroller Inspirerad av Westlund (2009) har jag anpassat strategirollerna för att passa mitt tänk och mina elever. Överblicka och se framåt = upptäcktsresanden Ställa frågor och undra = reporter Upptäcka och reda ut oklarheter = detektiven Sammanfatta = nyhetsuppläsaren.

49

50

51

52

53

54 Överblicka och se framåt: Upptäcktsresanden En upptäcktsresande ger sig iväg på sin resa för att upptäcka och lära sig nya saker. Jag tänker mig att en upptäcktsresande i förväg gör antaganden/gissningar om vad som väntar dit han ska. Han har kanske redan kunskaper om resmålet eller det som ska undersökas, men kan aldrig riktigt veta vad som väntar. Det kan han bara föreställa sig. Och det är därför han måste resa dit, för att se hur det verkligen är. För att se om det stämmer med vad han trodde eller om saker och ting är helt annorlunda. Hur som helst kommer han att återvända från sin resa med nya erfarenheter och lärdomar. Jag tänker mig upptäcktsresanden ståendes uppe på ett berg. Han blickar ut över det land, det område som ska upptäckas. Han kan urskilja vissa framträdande platser, som berg, floder, skogar, ängar och byar och städer. Genom det han redan har vet och det han ser däruppe från sin bergstopp, kan han bilda sig en viss uppfattning om vad som kan vänta honom där nere. Han kan välja att underöka landets delar och områden i den ordningen han kommer att nå dem, eller så kan han välja att ta sig direkt till staden som han ser lite längre bort, eftersom den intresserar honom mest. Det kanske är där han kan få reda på svaret på någon av hans viktigaste frågor. Upptäcktsresanden fortsätter att under resans gång att stämma av sina egna antaganden med vad han faktiskt ser och upplever. När det gäller att vara upptäcktsresande i sin text handlar det om att du utifrån titel, rubriker, bilder, bildtexter och faktarutor skaffa dig en slags överblick över textens innehåll utifrån det du redan vet om ämnet gör antaganden om vad du kan tänkas få läsa om i texten. Som upptäcktsresanden att under läsningens gång stämma av dina egna antaganden med vad det faktiskt står.

55 Ställa frågor och undra: Reportern En reporter ställer frågor utifrån sina kunskaper, egna intressen och funderingar. En reporter är nyfiken. En reporter kan också ha ett speciellt uppdrag där han i förväg vet vad han ska koncentrera sig på och kan genom sina frågor fokusera på och hitta det mest intressanta. En god reporter utgår såklart från sina förkunskaper och egna tankar och åsikter i ämnet och den kunnige reportern kan med hjälp av sin kunskap också ställa de mest intressanta frågorna. En reporter kan ha vissa frågor redan förberedda inför intervjun, men efter hand som samtalet kommer igång, kommer reportern på nya frågor att ställa och han kan direkt kontrollera sin egen kunskap: Är det så som jag uppfattade det? Jag såg att du missade det där skottet. Vad var det som hände? Vad berodde det på? Kan det hänga ihop med det nya spelsystemet? När du läser som en reporter handlar det om att ställa frågor till texten och innehållet, för att kontrollera att dina egna antaganden är riktiga. Du testar din egen förståelse. Har jag förstått hur det ligger till? Som läsreporter kan du också leka frågesportledare och ställa frågor till dig själv för att kontrollera att du har förstått. Det innebär att de frågor du ställer fokuserar på det viktigaste i texten. Du kan tänka ut frågor i ditt huvud medan du läser eller skriva frågor före, under tiden eller efteråt, som du själv eller en kompis besvarar.

56 Upptäcka och reda ut oklarheter: Detektiven Detektiven har som uppdrag att lösa mysterier, att skapa klarhet och visshet. Detektiven går ännu mer på djupet än reportern och vill reda ut oklarheter. Han koncentrerar sig på oklara detaljer, mystiska saker, men är samtidigt mycket noga med att ha förstått hela bilden. Detektiven nöjer sig inte med att ställa frågor, han ser till att hitta svar på dem också, även om han inte ser lösningen direkt. En detektiv står ofta till en början med ett till synes olösligt fall framför sig, men han vet att om han letar och klurar, om han ställer rätt frågor till rätt personer vid rätt tillfällen, om han inte ger upp, så får han de svar han letar efter. Han kanske måste leta efterledtrådar på andra ställen, han behöver lägga ihop det ena med det andra. Han behöver använda all sin tidigare kunskap och sin erfarenhet för att kunna se samband, samband som kanske först inte syns på ytan. En detektiv vill veta allt och ser till att skaffa den kunskap han behöver. En detektiv har dessutom ofta hjälp av en partner som fungerar som bollplank, någon han testar sina idéer och resonemang på. På så vis får han hjälp att tänka högt och formulera sina tankar och funderingar tydligt. Han tar sig också tid att fundera en stund för sig själv innan bilden klarnar När du läser som en detektiv fokuserar du på att upptäcka och reda ut oklarheter, både när det gäller detaljer och större sammanhang. Det handlar om att du uppmärksammar ord och begrepp som du inte helt och hållet förstår. Du kan få gå tillbaka, läsa om och försöka förstå ordet med hjälp av textens sammanhang och dina egna kunskaper. Det kan handla om att du förstår alla ord, men ändå inte förstår själva förloppet eller situationen som beskrivs i texten. Då behöver du stanna upp och fundera över vad som verkar rimligt och troligt. Du behöver ta hjälp av det du redan vet, av bilder, annan information och kanske helt enkelt fråga någon annan, en kompis eller en lärare eller använda dem som ett bollplank. Har jag förstått det här rätt om jag säger att?.

57 Sammanfatta: Nyhetsuppläsaren En nyhetsuppläsare har som uppgift att berätta det mest intressanta och väsentliga för sina tittare eller lyssnare. En nyhetsuppläsare kan ha massor av fakta och kunskap om ett ämne eller en händelse. Uppgiften är att utifrån all denna kunskap kunna välja ut det viktigaste och bortse från det som är mindre viktigt. En nyhetsuppläsare vet vad som är lätt att förstå och vad som är viktigt att förklara lite mer noggrant. För nyhetsuppläsaren gäller det att fokusera på det man uppfattar som det viktiga och utifrån det göra sin egen sammanfattning. En nyhetsuppläsare behöver mycket kunskap för att på ett klart, tydligt och kortfattat sätt göra informationen tydlig för tittaren. En nyhetsuppläsare kan även använda sig av förklarande bilder, kartor, tabeller eller diagram för att göra det han berättar om tydligare När du läser som en nyhetsuppläsare koncentrerar du dig på huvudinnehållet, det som är viktigt. Som nyhetsuppläsare är din största uppgift att ta vara på kunskapen efter att du har läst texten. Genom att sammanfatta och formulera det viktiga med egna ord, antingen i tal eller skrift, kontrollerar du också din egen förståelse av innehållet. Det är ju helt enkelt så att det är svårt att sammanfatta på ett tydligt och klart sätt om man själv inte har förstått riktigt vad det handlar om. Då man upptäcker att man inte riktigt vet hur man ska uttrycka sig är det ett tecken på att man behöver gå tillbaka och ta reda på mer. Nyhetsläsaren kan till en början stryka under eller ringa in viktig delar i texten. Han kan sedan eller under tiden punkta ner de viktigaste delarna i texten på ett papper. För att verkligen få en överblick kan det vara bra att rita en egen bild som sammanfattar det man läst, eller göra en tankekarta som ger en god överblick.

58 Interaktion, dialog, samarbetsinlärning samarbete och dialog genom parvis arbete genomgångar och gemensamma reflektioner. eleverna uppmuntras att hjälpas åt, stötta varandra istället för att konkurrera Tydliga tankar tänka högt Både lärare och elever tänker högt under arbetets gång. Eleverna arbetar ofta parvis, för att i samtalet tydliggöra handlingar både för sig själva och varandra Eleverna gör understrykningar i texten, korta anteckningar i marginalen eller på t ex post-itlappar för att synliggöra tankarna.

59

60

61 Lektionsstruktur Jag presenterar och förklarar strategi genom informationshäfte Jag modellerar och ger stödstrukturer genom strategikort Stöttad praktik i par, jag stöttar, ger återkoppling. Självständig användning med lärar- och kamratstöd

62 Information Strategi Överblicka och se framåt

63 Modelltext: Överblicka och se framåt

64 Repetition och reflektion

65 Övning av strategin i par prata och tänka högt tillsammans

66 Gemensam sammanfattning och reflektion

67 Självständig övning av strategin återkoppling stöttning

68 Repetition Gemensam sammanfattning Kamraters exempel Återkoppling Reflektion Medvetenhet tydlighet höga förväntningar förebilder modellering stöttning interaktion samarbete meningsfullt sammanhang medvetenhet självständighet

69 I undervisningen går vi först igenom strategierna en i taget, men jobbar med samma text. Sedan jobbar vi med nya texter där eleverna tränar på att använda alla strategier samtidigt.

70 Vad ledde den explicita undervisningen till? Och vad lärde jag mig?

71 Före undervisningen Många elever läste omedvetet och ostrategiskt Många elever läste passivt Många elever var beroende av motivation och intresse Många elever saknade ord för att prata om hur de gick tillväga när de läste Många elever hade dåligt självförtroende när det gällde läsning Jag saknade ord och kunskap för att prata med mina elever om hur de gick tillväga eller borde gå tillväga när de läste (!)

72

73 Den explicita undervisningen gjorde att: Fler elever började läsa medvetet och strategiskt Strategierna gjorde eleverna mer aktiva det var de som styrde, inte texten Strategierna verktygen kunde fungera som motor trots bristande motivation och intresse. I och med att läsförståelsen kopplades till strategitillämpningen istället för personens brister gjorde att eleverna fick ett ökat självförtroende när det gällde läsning

74 Elever med svenska som andraspråk fick verktyg att hantera texter som innehöll nya ord eller ett svårtillgängligt innehåll Både eleverna och jag fick verktyg (kunskap och begrepp) som vi kunde använda tillsammans i våra samtal och i den formativa bedömningen

75 De svaga läsarna blir inte expertläsare på en gång. För att bli en god läsare behöver man faktiskt träna mer Och för att fler elever ska få mycket träning, explicit undervisning och formativ återkoppling, finns det en stor vinst i att lärare i alla ämnen, inte bara i svenska eller svenska som andraspråk, arbetar mer medvetet med att lära sina elever att hantera de specifika texter som finns i just deras ämne.

76 Alla hem ser inte ut såhär då kan heller inte vår undervisning vara uppbyggd utifrån det

77 Och genom att göra delarna i helheten synliga kan vi skapa möjligheter för fler att lära sig de kunskaper som dagens skola förutsätter. och komma närmare en skola som ger fler elever möjlighet att lyckas på någorlunda lika villkor. Oavsett om det handlar om att baka en sockerkaka, lösa matematiska problem eller läsa och förstå en text.

78

79 Litteratur: Andreassen, R. (2008) Explicit undervisning i läsförståelse, i: Bråten, I. (red.) (2008) Läsförståelse i teori och praktik. Stockholm: Författarna och Studentlitteratur. Bråten, I. (2008) Läsförståelse inledning och översikt. Läsförståelse i teori och praktik. Stockholm: Författarna och Studentlitteratur. Gibbons, P. (2010) Lyft språket, lyft lärandet. Stockholm: Författaren och Hallgren & Fallgren. Liberg, C. (2010). Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers läsförståelse. Fördjupad analys av PIRLS Skolverket. Palincsar, A. och Brown, A. (1984) Reciprocal teaching of Comprehension Fostering and comprehension monitoring Activities. Cognition and instruction 1 (2), Reichenberg, M. (2008) Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och Kultur. Skolverket.(2003) Läsförståelse hos elever med utländsk bakgrund. En fördjupad analys av resultaten från PISA 2000 i tio länder. Rapport Skolverket.(2007) PIRLS Rapport Skolverket.(2007) PISA åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Skolverket.(2011). Kursplan i svenska. Grundskolans läroplan. Lgr11.www.skolverket.se Skolverket.(2011). Kursplan i svenska som andraspråk. Grundskolans läroplan. Lgr11. Stensson, B. (2006) Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Författaren och & Bokförlaget Daidalos AB. Westlund, B. (2009) Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. Stockholm: Natur och Kultur. Viberg, Å. (1993) Andraspråksinlärning i olika åldrar. I: Cerú, E (red.). Svenska som andraspråk. Mera om språket och inlärningen Lärarbok 2. Stockholm: Natur och kultur.

Temadag - Öka läsförståelsen 2014-01-30 1

Temadag - Öka läsförståelsen 2014-01-30 1 Ersdungen F-6 skola i Umeå Temadag - Öka läsförståelsen 2014-01-30 1 Vad jag kommer att prata om: Varför projektet kom till Reciprok undervisning, vad är det? Hur vi konkret jobbar med RU Resultatet av

Läs mer

inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå

inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå 1 Föreläsningens innehåll Varför projektet kom till Reciprok undervisning, vad är det? Hur vi konkret jobbar med RU Resultatet av interventionsstudien

Läs mer

Lässtrategier för läsförståelse

Lässtrategier för läsförståelse Lässtrategier för läsförståelse Att reflektera över den egna förståelsen att veta vad man ska jag göra när man inte förstår - enligt Barbro Westlund Att undervisa i läsförståelse, 2009 2.10.2014 Läsning

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

FRAMGÅNGSRIKA LÄSARE I ALLA ÄMNEN. Maria Bjerregaard Nationellt centrum för svenska som andraspråk

FRAMGÅNGSRIKA LÄSARE I ALLA ÄMNEN. Maria Bjerregaard Nationellt centrum för svenska som andraspråk FRAMGÅNGSRIKA LÄSARE I ALLA ÄMNEN Maria Bjerregaard Nationellt centrum för svenska som andraspråk L: Vad brukar du läsa? E: Sporten i tidningen, en del om datorer, tecknade serier. L: Du har inte sagt

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Eftertänksam läsning (Applegate & Applegate, 2010) Hattie, 2009 2013-05-06. Praktisk läsförståelsepedagogik. Bedömning av och för läsförståelse

Eftertänksam läsning (Applegate & Applegate, 2010) Hattie, 2009 2013-05-06. Praktisk läsförståelsepedagogik. Bedömning av och för läsförståelse Praktisk läsförståelsepedagogik barbro.westlund@isd.su.se Institutionen för språkdidaktik (ISD) Department of Language Education Dyslexikongressen i Göteborg 130426 Pressley et al, 1989 Det finns ingen

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

BORÅS STAD. Bakgrund Borås stad. Lust att lära - möjlighet att lyckas Borås stads lässatsning

BORÅS STAD. Bakgrund Borås stad. Lust att lära - möjlighet att lyckas Borås stads lässatsning Bodhi av Fredrik Wretman Lust att lära - möjlighet att lyckas Borås stads lässatsning 1 BORÅS STAD Sveriges 13:e största stad med över 100000 invånare 25% första och andra generationens invandrare Borås

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen.

Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen. Spågumman Spågumman förutspår vad som ska hända i en text. Hon kan ibland även gissa vad en bok ska handla om genom att titta på bilden som finns på bokens framsida. Spågumman hjälper dig att sätta igång

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg Det är svårare idag! Idag finns det en uppsjö av läseböcker, läsläror och läroböcker att välja bland. Vad ska

Läs mer

Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass

Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass Vad är läsförståelse? Redskap / strategier för förståelse En läsande klass-materialet Anita Jönsson Läs- och skrivutvecklare, Helsingborg

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Lärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Lärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: SIDAN 1 Författare: Hanne Fredsted Boken handlar om: Tarik kommer till skolan och vill gärna vara med och spela fotboll, men det är så många nya, och svåra, ord att hålla reda på. Att läsa går bra, och

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning

Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning Pär Sahlin Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning Före läsning modellering Här nedan följer ett par uppgifter som fungerar att göra före eleverna börjar läsa. Övningarna hjälper eleverna att

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson Lokal Pedagogisk Planering i svenska Ämnesområde: Skolfotot och Huset Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson mail: annika.svartling.andersson@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Skillnader i språkanvändning

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik

Läs mer

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! SVENSKA KARTLÄGGNING ÅK 4 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven är tydligt presenterade på varje sida i anknytning till övningarna.

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska Övergripande Mål: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika

Läs mer

Alva ordnar loppis Lärarmaterial

Alva ordnar loppis Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Alva och hennes klasskompisar som ska samla in pengar till en skolresa. De behöver få ihop mycket pengar. De bestämmer sig för

Läs mer

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skola och hemmet Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skolans uppdrag Att ge förutsättningar för: Goda medborgare Fortsatta studier Personlig utveckling Lgr11 - läroplan med kursplaner Första delen

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

åk1-9 De 4 viktigaste frågorna: på enklare svenska ELEV FÖRÄLDER LÄRARE Ett magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven odigital

åk1-9 De 4 viktigaste frågorna: på enklare svenska ELEV FÖRÄLDER LÄRARE Ett magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven odigital HJ Skolverkets KURSplanR på enklare svenska n r 1 2012 / 2013 89 kr tt magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven alla ämnen åk1-9 FRÅN Byråkratsvenska TILL svenska odigital app GRTIS De 4 viktigaste

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA)

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) 1 (9) BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) Avsedd som underlag till lärare i förberedelseklass, svenska som andraspråk och svenska 2 (9) VAD ÄR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK OCH FÖR VEM? Det svenska språket

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Utifrån fakta och värderingar samtala och diskutera frågor som rör olika energikällor.

Utifrån fakta och värderingar samtala och diskutera frågor som rör olika energikällor. Språkliga mål Varför ska man formulera språkliga mål? Man behöver formulera språkliga mål för att tydliggöra för eleverna och för oss själva vilka språkliga krav som kursplanerna ställer. De språkliga

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

SAMTYCKE ÅK 10 till överlämnande av pedagogiska dokument från antagningen till gymnasieskolan

SAMTYCKE ÅK 10 till överlämnande av pedagogiska dokument från antagningen till gymnasieskolan 1(16) SAMTYCKE ÅK 10 till överlämnande av pedagogiska dokument från antagningen till gymnasieskolan Ankomststämpel Information om personuppgiftslagen (PuL) Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva)

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Syftesdel inledande text svenska svenska som andraspråk Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.!

Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.! Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.! Tranströmer Bedömning för lärande och likvärdighet! anders.holmgren@boras.se

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Läsförståelse på engelska för grundläggande vux

Läsförståelse på engelska för grundläggande vux ÅSÖ VUXENGYMNASIUM 2014 Margareta Lewis Anneli Flygare Rydell Läsförståelse på engelska för grundläggande vux Bakgrund Många vuxna som studerar engelska på grundläggande nivå har svårt att nå målen. Undervisningstiden

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. Tillgängligheten

Läs mer

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.

Läs mer

Erik jagar en hund. Torsten Bengtsson. Lärarmaterial. Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Erik jagar en hund. Torsten Bengtsson. Lärarmaterial. Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: IDAN 1 Boken handlar om: Erik vill så gärna ha en egen hund, men det går inte för att hans pappa är allergisk. Ibland brukar han låna tant veas hund, Bus. Bus måste gå i koppel, för annars kan han rymma.

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Kom igen, Amina! Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Kom igen, Amina! Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Amina älskar att träna och springa. När hon springer, känner hon sig glad. Ändå är Amina orolig. Hennes mamma är kvar i flyktinglägret i Kenya. Nu har Aminas lag

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Lässtrategier och läsförståelse

Lässtrategier och läsförståelse Lärarutbildningen Kultur, Språk, Medier Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Lässtrategier och läsförståelse Reading strategies and reading comprehension Anna Feldt Lärarexamen 240hp Svenska

Läs mer

Var i texten står det?

Var i texten står det? Var i texten står det? En longitudinell studie om textsamtal: Läsförståelse, lässtrategier, samtalsstrategier och metakognition 2010-2014 Ulrica Egerdal Eva Hesslow En konkurrensutsatt läsning behöver

Läs mer

Några tips och tankeställare om Studieteknik

Några tips och tankeställare om Studieteknik Några tips och tankeställare om Studieteknik Huvuddelen hämtat från: Ingmar Andersson Ingmar.andersson@oviknet.com telefon: 0660-58434 och 070-6368751 adress: Murarvägen 12, 891 77 Järved Alla har vi olika

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

SPRÅKPOLICY FÖR BÄCKAHAGENS SKOLA

SPRÅKPOLICY FÖR BÄCKAHAGENS SKOLA 2015-03-13 SPRÅKPOLICY FÖR BÄCKAHAGENS SKOLA www.backahagensskola.stockholm.se ÖVERGRIPANDE MÅL Alla elever ska uppleva att han/hon lyckas och att han/hon möts av positiva förväntningar. Personalens förväntningar

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar 2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska

Läs mer

Daniel deckare i snön Karsten S. Mogensen

Daniel deckare i snön Karsten S. Mogensen SIDAN 1 Boken handlar om: Daniel Deckare är på semester, när en tjuv plötsligt rånar hotellet. Tjuven rymmer, på skidor. Daniel tar upp jakten efter honom. Under jakten tappar han bland annat en skida,

Läs mer

Lokal studieplan för svenska.

Lokal studieplan för svenska. Lokal studieplan för svenska. Kunskapso mråde Läsa och skriva Centralt Innehåll 1. Sambandet mellan ljud och bokstav. Alfabetet och alfabetisk ordning. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt

Läs mer

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projekt runt kunskap och bedömning Syftet med projektet är att utveckla och fördjupa läroplan- och bedömarkompetens. Genom

Läs mer

Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något?

Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något? Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något? Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något? Många elever i den svenska skolan klarar av att lära sig läsa ordentligt på de vanliga sätten.

Läs mer

Nya vägar till språk och kunskap i matematik och NO

Nya vägar till språk och kunskap i matematik och NO Nya vägar till språk och kunskap i matematik och NO Per Johansson Lärare i Ma/Idh/NO Handledare matematiklyftet Navets skola - Örebro kommun Navets språkklass Navet språkklass blogg Språk och kunskap

Läs mer

Välkommen till Simsalabim!

Välkommen till Simsalabim! Välkommen till Simsalabim! Simsalabim 1 är ett läromedel som utgår från litteratur, moderna skönlitterära texter och klassiker. Hela språket finns med läsa, skriva, tala och lyssna. Allt samlat i ett elevpaket

Läs mer