Att undervisa i lässtrategier - hur gör man? Josefin Nilsson
|
|
- Karl-Erik Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att undervisa i lässtrategier - hur gör man? Josefin Nilsson
2 Eller hur visar man vägen till självständig och reflekterande läsning?
3 Föreläsningen kommer att handla om Vad är läsförståelse? Vilka olika faktorer påverkar möjligheten att förstå det man läser? Vad är lässtrategier? Hur går en god läsare tillväga? Och vilken betydelse kan god tillämpning av lässtrategier ha särskilt för elever med svenska som andraspråk? Hur kan man undervisa i lässtrategier? Exempel från min undervisning, där jag undervisat explicit i lässtrategier
4 Föreläsningen är också en berättelse om en lärares egna försök att hitta nya vägar för att kunna anpassa sin undervisning utifrån elevernas förändrade behov
5 Föreläsningen kommer inte att ge dig ett färdigt recept men förhoppningsvis tankar, tips och idéer som kan hjälpa dig att hitta dina egna vägar för att i din undervisning göra dina elever till reflekterande, självständiga och mer framgångsrika läsare oavsett elevens ålder, bakgrund eller skolform
6 Bakgrund eller varför står jag här? Josefin Nilsson Lärare 4-9 i svenska, svenska som andraspråk och engelska Utvecklingspedagog inom flerspråkighet, Örebro kommun Studerar på magister/masterprogram i svenska som andraspråk Brickebackens skola 7-9, frånvalsskola med hög andel flerspråkiga elever
7 Utgångspunkt
8 Erfarenheter 2001 blandning av elever från upptagningsområdets alla områden Min undervisning fungerade bra Vi läste mycket, både tillsammans och enskilt, olika sorters texter Vi diskuterade mycket, både på ytan och mellan raderna. Eleverna själva fick fundera, tänka och uttrycka sina egna åsikter och tolkningar.
9 De texter jag tidigare läst med mina elever fungerade inte lika bra längre. Allt fler elever verkade ha svårt att relatera till texternas innehåll. Allt fler elever verkade ha svårt att tolka en texts budskap. Allt fler elever verkade ha svårigheter med att förstå en text på ytan. Allt fler elever verkade ha svårigheter att läsa och ta sig igenom en text på egen hand. Allt fler elever verkade inte förstå vad de läste. Allt fler elever verkade inte förstå att de inte förstod. Den dåliga läsförståelsen hos allt fler elever satte avtryck i övriga ämnen, resultaten i till exempel SO och NO sjönk.
10 Allt färre elever klarar en mer komplex läsförståelse (PISA, PIRLS) Problem med läsförståelsen är särskilt framträdande hos andraspråkselever (Skolverket,2010).
11 Det var som att det var ett glapp mellan min undervisning och mina elever. Någonting fattades. Vi lärare förstod att en del av problemet handlade om bristande förförståelse. Vi började bygga broar. Vi förarbetade texter, såg filmer, pratade om svåra ord och pratade, och pratade och pratade Det fungerade. Någorlunda. Men så fort eleverna skulle läsa egna texter, på egen hand så fanns avståndet där igen. Broarna höll inte. Vi lärde inte eleverna att bygga själva.
12 Vad var det som fattades? Vill du läsa om? Du kan läsa om, om du vill. Vaddå? Börja om från början om det är så att du känner att du vill förstå lite mer. Nej, men asså, det är bara det här jag inte förstår December, 2009 SO-texten innehöll flera ord och uttryck som hon inte kände till, men hon tyckte inte att hon behövde förstå mer. Hon hade vant sig vid att inte riktigt förstå allt. Det räckte så. Och jag förstod att hon inte förstod att hon inte förstod. Jag förstod också att min elev saknade redskap att ta till när hon inte förstod det hon läste. Och jag förstod att jag, som bad henne läsa en gång till, saknade redskap för att hjälpa henne att förstå hur hon skulle göra.
13 Vad är läsförståelse? Vad är lässtrategier?
14 Vad tänker du?
15 Uppgift: 1. Läs den utdelade texten. Syftet är att du ska förstå innehållet, så att du kan återberätta för en vän.
16 2. Prata med personen bredvid dig. Tänk tillbaka och berätta för varandra. Hur gjorde du när du läste texten? Förstod du inte allt? Vad gjorde du då? Vad kan ha gjort texten svår att förstå?
17 Vad är läsförståelse? Westlund (2009) beskriver läsförståelse som en dynamisk och målinriktad process, som inkluderar färdigheter, strategier, tidigare kunskap och motivation och där läsaren och texten interagerar för att skapa mening (s.70).
18 Läsförståelse och de faktorer är den beroende av LÄSAREN Avkodning Ordförrådet Förkunskap Omvärldskunskap Kunskap om texter Kognitiv kapacitet Motivation Intresse Uppmärksamhet och koncentrationsförmåga Användning av lässtrategier TEXTEN Innehåll och ämne Genre Struktur Meningsbyggnad Ordval KONTEXTEN Aktivitet - uppgiftens utformning Sociokulturellt sammanhang
19 Läsförståelse på ett andraspråk Andraspråksinlärare löper ökad risk att flera av faktorerna hos läsaren brister, däribland förkunskaper och ordförråd (Viberg (1993) Ordförrådet är den enskilt viktigaste språkliga faktorn för tillägnandet av kunskaper i skolans ämnesundervisning (Viberg,1993). Det betyder att läsare på ett andraspråk redan i det första läget, när det gäller att avkoda det som står på raderna, kan stöta på problem vid läsningen.
20 Lässtrategiers betydelse för elever med svenska som andraspråk Goda lässtrategier kan kompensera de problem som brister i ordförståelse och förkunskaper orsakar. (Andreassen, 2008, Liberg, 2010, Stensson, 2006, Westlund, 2009). Andraspråkselever löper större risk att vara mindre bekanta med textens innehåll, ämnesområde och språk och behöver därför lära sig lässtrategier, dels för att förstå texten de läser och dels för att lära sig strategier att hantera nya texter i andra sammanhang (Gibbons, 2010).
21 Vad är lässtrategier? Liberg (2010) beskriver lässtrategier som verktyg som: minskar avståndet mellan läsare och text som leder läsaren mot ökad förståelse Till exempel: bygga förförståelse ställa frågor till texten sammanfatta innehållet knyta an till egna erfarenheter göra förutsägelser associera till andra texter kritiskt granska innehåll och form förstå att man inte förstår (Liberg, 2010)
22 Fyra grundläggande lässtrategier 1. förutsäga 2. ställa frågor 3. reda ut oklarheter 4. sammanfatta Aktiverar förkunskaper Fokuserar på det väsentliga i texten Används samtidigt Reciprocal teaching/ömsesidig undervisning (Palincsar & Brown, 1984)
23 Förutspå eller föregripa handlingen Strategin handlar om att i förväg, genom en kort överblick, göra antaganden/gissningar om vad texten handlar om utifrån titel, rubriker och bilder. Härmed aktiverar läsaren tidigare kunskaper och kan sedan fortlöpande under läsningen kontrollera om de förutsägelser eller antaganden man gjort stämmer. (Bråten, s Westlund, 75-76)
24 Ställa frågor och undra Strategin handlar om att identifiera viktig information i texten, och genom att ställa frågor och undra kan man också fundera över och fokusera på vad som är viktigt. Man kan ställa frågor om sådant man vill ta reda på eller undrar över. Genom frågor kan man också testa egen förståelse. (Bråten, s Westlund, 75-76)
25 Reda ut oklarheter Den här strategin handlar om att se och uppmärksamma det i texten man inte förstår och kräver att läsaren funderar på hur han eller hon ska gå tillväga för att reparera bristen på förståelse. (Bråten, s Westlund, 75-76)
26 Sammanfatta innehållet i texten Den här strategin riktar uppmärksamheten mot huvudinnehållet, och skiljer på viktig och mindre viktig information. Sammanfattning med egna ord hjälper eleven att kontrollera sin egen förståelse av texten och kan gå ut på att sammanfatta en mening, ett stycke eller längre avsnitt, eller hela texten. (Bråten, s Westlund, 75-76)
27 1. Spådamen Julia (förutsäga) 2. Nicke Nyfiken (ställa frågor) 3. Fröken Detektiv (reda ut oklarheter) 4. Cowboy-Jim med lasso (sammanfatta) ( Westlund, 2009)
28 Vad var det som fattades? Många skolor skapar mer tid för läsning, men använder inte tiden till att medvetet hjälpa eleverna att bli bättre läsare (Westlund (2009). Lärare i svenska skolor kontrollerar läsförståelse snarare än konkret undervisar i hur de ska göra för att uppnå den. (Liberg, 2010) God läsförståelse och tillämpning av effektiva lässtrategier är inte något som kommer automatiskt för alla elever i dagens skola (Stensson, 2006, och Liberg, 2010). Det är skolans uppgift är att hjälpa andraspråkselever att förstå text och bli mer självständiga läsare (Gibbons, 2010)
29 Brist eller resurs? Aha! Eleven eller läraren?
30 För att alla elever i den svenska skolan ska kunna förbättra strategitillämpningen och därmed utveckla en god läsförståelse, krävs explicit undervisning om och i lässtrategier. (Stensson, 2006, och Westlund, 2009) Läraren måste explicit och i samspel med eleverna måste bygga upp en medvetenhet om och träna på nödvändiga strategier som inte bara hjälper eleverna att förstå den text de just läser utan ger dem effektiva redskap inför läsandet av andra texter. (Gibbons,2006)
31 Explicit undervisning?
32 Vill du läsa om? Du kan läsa om, om du vill. Vaddå? Börja om från början om det är så att du känner att du vill förstå lite mer. Nej, men asså, det är bara det här jag inte förstår December, 2009
33 Hoppa en gång till! Du måste hoppa mera Våra elever behöver träna mer på att läsa!
34 Baka en gång till.?
35 Lgr11 Årskurs 7 9 Läsa och skriva Centralt innehålll Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Kunskapskrav E, årskurs 9 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk
36 Lgr11 Läsa Summativ Bedömning Formativ bedömning
37 Undervisa i lässtrategier Hur kan man göra? Gör det någon skillnad?
38 Min undervisning (explicit undervisning i lässtrategier): är teoretiskt förankrad i forskningsbaserade läsförståelseprogram (Palinscar & Brown, 1984) bygger på tidigare genomförd explicit undervisning i lässtrategier (Westlund 2009, Reichenberg, 2008, Andreassen, 2008, Bråten 2008, Stensson 2006,) utgår från andraspråkslevers lärande och sociokulturell teori (Gibbons, 2010, Viberg, 1993, mfl.)
39 Undervisningens upplägg Fyra grundstrategier (förutspå eller föregripa handlingen, reda ut eller klargöra otydligheter, ställa frågor och undra, sammanfatta texten Sociokulturell teori (proximala utvecklingszonen) Explicit undervisning tydlighet höga förväntningar förebilder modellering stöttning interaktion samarbete meningsfullt sammanhang medvetenhet självständighet
40 Syftet med undervisningen ge kunskap om hur en god läsare går tillväga (läsa som en expert) ge kunskap om de fyra grundstrategier som goda läsare använder ge möjlighet att bli mer medveten om den egna läsningen ge konkreta verktyg att använda vid läsning av olika texter i skolarbetet Skapa förutsättningar som gör eleverna mer aktiva och självständiga i sitt sätt att läsa, och i förlängningen börjar tillämpa strategierna på egen hand och på sikt ökar sin läsförståelse.
41 Lässtrategier Om att lära sig att bli en bättre läsare Syfte och mål, lässtrategier: Det övergripande syftet med detta arbetsområde är att du ska bli en bättre läsare mer aktiv, effektiv och reflekterande. Du ska helt enkelt ta kontrollen över din egen läsning och bli bättre på att förstå och kunna använda dig av det du läser. Du ska få lära dig att läsa som en expertläsare, och tanken är att du ska bära med dig och ha nytta av dessa kunskaper om läsning i ditt dagliga skolarbete, i dina framtida studier och i livet överhuvudtaget. Goda lässtrategier har man användning av i alla möjliga sammanhang inte bara i skolan - när man läser olika slags texter av olika anledningar. Under denna period kommer vi dock att i första hand koncentrera oss på faktatexter, de sorters texter du möter i ditt skolarbete i olika sorters läroböcker, faktaböcker och tidningar. De texter vi arbetar med kommer att hänga ihop med det ni jobbar med i skolan under samma period.
42 Arbetet ska leda till att du: blir mer medveten om hur du gör när du läser förstår att hur du gör spelar stor roll för hur du tillgodogör dig innehållet i det du läser blir medveten om och förstår några av de strategier expertläsare använder sig av när de läser får lära dig ord och uttryck namn på strategierna - som gör att du kan prata om hur du gör eller bör göra när du läser på egen hand kan använda några grundläggande lässtrategier som expertläsare använder och anpassar användningen av dessa olika lässtrategier beroende på texten och syftet med läsningen bygger upp din säkerhet och ditt självförtroende när det gäller läsning Dessa lässtrategier kommer vi att lära oss använda: Överblicka och se framåt: Upptäcktsresanden Ställa frågor och undra: Reportern Upptäcka och reda ut oklarheter: Detektiven Sammanfatta: Nyhetsuppläsaren
43 Tydligt syfte och sammanhang Ämnesövergripande tema Tydlig information om de fyra strategierna, syftet med strategierna och hur de används Medvetenhet och motivation återkopplande samtal med eleverna om hur de själva gör under läsningen och vad det leder till. intresse riktas mot de enskilda elevernas strategitillämpning, ej deras prestationer motiverande samtal med eleven om framsteg, såväl som svårigheter, stöttning och vägledning uppgifterna är förankrade i det ordinarie skolarbetet med syfte att hjälpa eleverna att bättre förstå de texter de läser, med stöd av lässtrategierna kunskapen om lässtrategierna och uppgifternas utformning sks leda till en upplevelse av bemästrande
44 Tydliga förväntningar och stöd scaffolding Det tydliga stödet består av flera delar: lärare och kamraters modellering lärarens handledning, stöd och uppmuntran tydlighet i instruktioner av syfte, mål och arbetsgång och strategiernas användningsområden, både muntligt, skriftligt och som väggplanscher i klassrummet. inplastade strategikort som är lätta att ha framme under läsningen. Lektionsstruktur 1. Läraren presenterar och förklarar strategin 2. Läraren modellerar och ger stödstrukturer 3. Stöttad praktik i par, läraren stöttar, ger återkoppling. 4. Självständig användning med lärar- och kamratstöd Återkommande samma texter för modellering och övning av den aktuella strategin. arbetsgångens stegrande grad av självständig tillämpning av strategierna
45
46
47
48 Fyra lässtrategier - fyra läsarroller Inspirerad av Westlund (2009) har jag anpassat strategirollerna för att passa mitt tänk och mina elever. Överblicka och se framåt = upptäcktsresanden Ställa frågor och undra = reporter Upptäcka och reda ut oklarheter = detektiven Sammanfatta = nyhetsuppläsaren.
49
50
51
52
53
54 Överblicka och se framåt: Upptäcktsresanden En upptäcktsresande ger sig iväg på sin resa för att upptäcka och lära sig nya saker. Jag tänker mig att en upptäcktsresande i förväg gör antaganden/gissningar om vad som väntar dit han ska. Han har kanske redan kunskaper om resmålet eller det som ska undersökas, men kan aldrig riktigt veta vad som väntar. Det kan han bara föreställa sig. Och det är därför han måste resa dit, för att se hur det verkligen är. För att se om det stämmer med vad han trodde eller om saker och ting är helt annorlunda. Hur som helst kommer han att återvända från sin resa med nya erfarenheter och lärdomar. Jag tänker mig upptäcktsresanden ståendes uppe på ett berg. Han blickar ut över det land, det område som ska upptäckas. Han kan urskilja vissa framträdande platser, som berg, floder, skogar, ängar och byar och städer. Genom det han redan har vet och det han ser däruppe från sin bergstopp, kan han bilda sig en viss uppfattning om vad som kan vänta honom där nere. Han kan välja att underöka landets delar och områden i den ordningen han kommer att nå dem, eller så kan han välja att ta sig direkt till staden som han ser lite längre bort, eftersom den intresserar honom mest. Det kanske är där han kan få reda på svaret på någon av hans viktigaste frågor. Upptäcktsresanden fortsätter att under resans gång att stämma av sina egna antaganden med vad han faktiskt ser och upplever. När det gäller att vara upptäcktsresande i sin text handlar det om att du utifrån titel, rubriker, bilder, bildtexter och faktarutor skaffa dig en slags överblick över textens innehåll utifrån det du redan vet om ämnet gör antaganden om vad du kan tänkas få läsa om i texten. Som upptäcktsresanden att under läsningens gång stämma av dina egna antaganden med vad det faktiskt står.
55 Ställa frågor och undra: Reportern En reporter ställer frågor utifrån sina kunskaper, egna intressen och funderingar. En reporter är nyfiken. En reporter kan också ha ett speciellt uppdrag där han i förväg vet vad han ska koncentrera sig på och kan genom sina frågor fokusera på och hitta det mest intressanta. En god reporter utgår såklart från sina förkunskaper och egna tankar och åsikter i ämnet och den kunnige reportern kan med hjälp av sin kunskap också ställa de mest intressanta frågorna. En reporter kan ha vissa frågor redan förberedda inför intervjun, men efter hand som samtalet kommer igång, kommer reportern på nya frågor att ställa och han kan direkt kontrollera sin egen kunskap: Är det så som jag uppfattade det? Jag såg att du missade det där skottet. Vad var det som hände? Vad berodde det på? Kan det hänga ihop med det nya spelsystemet? När du läser som en reporter handlar det om att ställa frågor till texten och innehållet, för att kontrollera att dina egna antaganden är riktiga. Du testar din egen förståelse. Har jag förstått hur det ligger till? Som läsreporter kan du också leka frågesportledare och ställa frågor till dig själv för att kontrollera att du har förstått. Det innebär att de frågor du ställer fokuserar på det viktigaste i texten. Du kan tänka ut frågor i ditt huvud medan du läser eller skriva frågor före, under tiden eller efteråt, som du själv eller en kompis besvarar.
56 Upptäcka och reda ut oklarheter: Detektiven Detektiven har som uppdrag att lösa mysterier, att skapa klarhet och visshet. Detektiven går ännu mer på djupet än reportern och vill reda ut oklarheter. Han koncentrerar sig på oklara detaljer, mystiska saker, men är samtidigt mycket noga med att ha förstått hela bilden. Detektiven nöjer sig inte med att ställa frågor, han ser till att hitta svar på dem också, även om han inte ser lösningen direkt. En detektiv står ofta till en början med ett till synes olösligt fall framför sig, men han vet att om han letar och klurar, om han ställer rätt frågor till rätt personer vid rätt tillfällen, om han inte ger upp, så får han de svar han letar efter. Han kanske måste leta efterledtrådar på andra ställen, han behöver lägga ihop det ena med det andra. Han behöver använda all sin tidigare kunskap och sin erfarenhet för att kunna se samband, samband som kanske först inte syns på ytan. En detektiv vill veta allt och ser till att skaffa den kunskap han behöver. En detektiv har dessutom ofta hjälp av en partner som fungerar som bollplank, någon han testar sina idéer och resonemang på. På så vis får han hjälp att tänka högt och formulera sina tankar och funderingar tydligt. Han tar sig också tid att fundera en stund för sig själv innan bilden klarnar När du läser som en detektiv fokuserar du på att upptäcka och reda ut oklarheter, både när det gäller detaljer och större sammanhang. Det handlar om att du uppmärksammar ord och begrepp som du inte helt och hållet förstår. Du kan få gå tillbaka, läsa om och försöka förstå ordet med hjälp av textens sammanhang och dina egna kunskaper. Det kan handla om att du förstår alla ord, men ändå inte förstår själva förloppet eller situationen som beskrivs i texten. Då behöver du stanna upp och fundera över vad som verkar rimligt och troligt. Du behöver ta hjälp av det du redan vet, av bilder, annan information och kanske helt enkelt fråga någon annan, en kompis eller en lärare eller använda dem som ett bollplank. Har jag förstått det här rätt om jag säger att?.
57 Sammanfatta: Nyhetsuppläsaren En nyhetsuppläsare har som uppgift att berätta det mest intressanta och väsentliga för sina tittare eller lyssnare. En nyhetsuppläsare kan ha massor av fakta och kunskap om ett ämne eller en händelse. Uppgiften är att utifrån all denna kunskap kunna välja ut det viktigaste och bortse från det som är mindre viktigt. En nyhetsuppläsare vet vad som är lätt att förstå och vad som är viktigt att förklara lite mer noggrant. För nyhetsuppläsaren gäller det att fokusera på det man uppfattar som det viktiga och utifrån det göra sin egen sammanfattning. En nyhetsuppläsare behöver mycket kunskap för att på ett klart, tydligt och kortfattat sätt göra informationen tydlig för tittaren. En nyhetsuppläsare kan även använda sig av förklarande bilder, kartor, tabeller eller diagram för att göra det han berättar om tydligare När du läser som en nyhetsuppläsare koncentrerar du dig på huvudinnehållet, det som är viktigt. Som nyhetsuppläsare är din största uppgift att ta vara på kunskapen efter att du har läst texten. Genom att sammanfatta och formulera det viktiga med egna ord, antingen i tal eller skrift, kontrollerar du också din egen förståelse av innehållet. Det är ju helt enkelt så att det är svårt att sammanfatta på ett tydligt och klart sätt om man själv inte har förstått riktigt vad det handlar om. Då man upptäcker att man inte riktigt vet hur man ska uttrycka sig är det ett tecken på att man behöver gå tillbaka och ta reda på mer. Nyhetsläsaren kan till en början stryka under eller ringa in viktig delar i texten. Han kan sedan eller under tiden punkta ner de viktigaste delarna i texten på ett papper. För att verkligen få en överblick kan det vara bra att rita en egen bild som sammanfattar det man läst, eller göra en tankekarta som ger en god överblick.
58 Interaktion, dialog, samarbetsinlärning samarbete och dialog genom parvis arbete genomgångar och gemensamma reflektioner. eleverna uppmuntras att hjälpas åt, stötta varandra istället för att konkurrera Tydliga tankar tänka högt Både lärare och elever tänker högt under arbetets gång. Eleverna arbetar ofta parvis, för att i samtalet tydliggöra handlingar både för sig själva och varandra Eleverna gör understrykningar i texten, korta anteckningar i marginalen eller på t ex post-itlappar för att synliggöra tankarna.
59
60
61 Lektionsstruktur Jag presenterar och förklarar strategi genom informationshäfte Jag modellerar och ger stödstrukturer genom strategikort Stöttad praktik i par, jag stöttar, ger återkoppling. Självständig användning med lärar- och kamratstöd
62 Information Strategi Överblicka och se framåt
63 Modelltext: Överblicka och se framåt
64 Repetition och reflektion
65 Övning av strategin i par prata och tänka högt tillsammans
66 Gemensam sammanfattning och reflektion
67 Självständig övning av strategin återkoppling stöttning
68 Repetition Gemensam sammanfattning Kamraters exempel Återkoppling Reflektion Medvetenhet tydlighet höga förväntningar förebilder modellering stöttning interaktion samarbete meningsfullt sammanhang medvetenhet självständighet
69 I undervisningen går vi först igenom strategierna en i taget, men jobbar med samma text. Sedan jobbar vi med nya texter där eleverna tränar på att använda alla strategier samtidigt.
70 Vad ledde den explicita undervisningen till? Och vad lärde jag mig?
71 Före undervisningen Många elever läste omedvetet och ostrategiskt Många elever läste passivt Många elever var beroende av motivation och intresse Många elever saknade ord för att prata om hur de gick tillväga när de läste Många elever hade dåligt självförtroende när det gällde läsning Jag saknade ord och kunskap för att prata med mina elever om hur de gick tillväga eller borde gå tillväga när de läste (!)
72
73 Den explicita undervisningen gjorde att: Fler elever började läsa medvetet och strategiskt Strategierna gjorde eleverna mer aktiva det var de som styrde, inte texten Strategierna verktygen kunde fungera som motor trots bristande motivation och intresse. I och med att läsförståelsen kopplades till strategitillämpningen istället för personens brister gjorde att eleverna fick ett ökat självförtroende när det gällde läsning
74 Elever med svenska som andraspråk fick verktyg att hantera texter som innehöll nya ord eller ett svårtillgängligt innehåll Både eleverna och jag fick verktyg (kunskap och begrepp) som vi kunde använda tillsammans i våra samtal och i den formativa bedömningen
75 De svaga läsarna blir inte expertläsare på en gång. För att bli en god läsare behöver man faktiskt träna mer Och för att fler elever ska få mycket träning, explicit undervisning och formativ återkoppling, finns det en stor vinst i att lärare i alla ämnen, inte bara i svenska eller svenska som andraspråk, arbetar mer medvetet med att lära sina elever att hantera de specifika texter som finns i just deras ämne.
76 Alla hem ser inte ut såhär då kan heller inte vår undervisning vara uppbyggd utifrån det
77 Och genom att göra delarna i helheten synliga kan vi skapa möjligheter för fler att lära sig de kunskaper som dagens skola förutsätter. och komma närmare en skola som ger fler elever möjlighet att lyckas på någorlunda lika villkor. Oavsett om det handlar om att baka en sockerkaka, lösa matematiska problem eller läsa och förstå en text.
78
79 Litteratur: Andreassen, R. (2008) Explicit undervisning i läsförståelse, i: Bråten, I. (red.) (2008) Läsförståelse i teori och praktik. Stockholm: Författarna och Studentlitteratur. Bråten, I. (2008) Läsförståelse inledning och översikt. Läsförståelse i teori och praktik. Stockholm: Författarna och Studentlitteratur. Gibbons, P. (2010) Lyft språket, lyft lärandet. Stockholm: Författaren och Hallgren & Fallgren. Liberg, C. (2010). Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers läsförståelse. Fördjupad analys av PIRLS Skolverket. Palincsar, A. och Brown, A. (1984) Reciprocal teaching of Comprehension Fostering and comprehension monitoring Activities. Cognition and instruction 1 (2), Reichenberg, M. (2008) Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och Kultur. Skolverket.(2003) Läsförståelse hos elever med utländsk bakgrund. En fördjupad analys av resultaten från PISA 2000 i tio länder. Rapport Skolverket.(2007) PIRLS Rapport Skolverket.(2007) PISA åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Skolverket.(2011). Kursplan i svenska. Grundskolans läroplan. Lgr11. Skolverket.(2011). Kursplan i svenska som andraspråk. Grundskolans läroplan. Lgr11. Stensson, B. (2006) Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Författaren och & Bokförlaget Daidalos AB. Westlund, B. (2009) Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. Stockholm: Natur och Kultur. Viberg, Å. (1993) Andraspråksinlärning i olika åldrar. I: Cerú, E (red.). Svenska som andraspråk. Mera om språket och inlärningen Lärarbok 2. Stockholm: Natur och kultur.
Temadag - Öka läsförståelsen 2014-01-30 1
Ersdungen F-6 skola i Umeå Temadag - Öka läsförståelsen 2014-01-30 1 Vad jag kommer att prata om: Varför projektet kom till Reciprok undervisning, vad är det? Hur vi konkret jobbar med RU Resultatet av
Läs meringa maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå
inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå 1 Föreläsningens innehåll Varför projektet kom till Reciprok undervisning, vad är det? Hur vi konkret jobbar med RU Resultatet av interventionsstudien
Läs merLässtrategier för läsförståelse
Lässtrategier för läsförståelse Att reflektera över den egna förståelsen att veta vad man ska jag göra när man inte förstår - enligt Barbro Westlund Att undervisa i läsförståelse, 2009 2.10.2014 Läsning
Läs merExplicit undervisning i lässtrategier
Explicit undervisning i lässtrategier En fallstudie av en andraspråkselevs väg mot strategisk läsning Josefin Nilsson Institutionen för språkdidaktik Svenska som andraspråk med didaktik III (US301F) Uppsatsarbete
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Läs merJag vill forma goda läsare
Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina
Läs merTILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande
TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.
Läs merPedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Läs merLärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:
SIDAN 1 Författare: Hanne Fredsted Boken handlar om: Tarik kommer till skolan och vill gärna vara med och spela fotboll, men det är så många nya, och svåra, ord att hålla reda på. Att läsa går bra, och
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Läs merGENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Läs mersvenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merSpråkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
Pedagogisk planering klassbok Pojken i randig pyjamas Syfte Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merAlva blir skadad Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Alva och hennes kompis Sara. De är i stallet och ska rykta Saras hästar. Alva får rykta Disco. Alva blir varm och tar av sig hjälmen.
Läs merÅterberättande text med cirkelmodellen
Återberättande text med cirkelmodellen Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merVisa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att
Läs merEftertänksam läsning (Applegate & Applegate, 2010) Hattie, 2009 2013-05-06. Praktisk läsförståelsepedagogik. Bedömning av och för läsförståelse
Praktisk läsförståelsepedagogik barbro.westlund@isd.su.se Institutionen för språkdidaktik (ISD) Department of Language Education Dyslexikongressen i Göteborg 130426 Pressley et al, 1989 Det finns ingen
Läs merSvenska som andraspråk åk 1
Läsa Svenska som andraspråk åk 1 läser meningar i, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt visar en begynnande läsförståelse genom
Läs merUr läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
Pedagogisk planering i svenska Säkert har du hört talas om Törnrosa och Askungen; kanske läste dina föräldrar de här eller andra sagor för dig när du var barn. Sagor har fascinerat människor i alla tider
Läs merGenrer och texttyper
Borås Högskola Kurs 11SLU Genrer och texttyper Sagor 2012-01-04 Handledare: Gunilla Elber Inledning Jag har valt att göra denna fältuppgift med eleverna i min egen klass. Vi har sedan skolstarten i höstas
Läs merSagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:
7 9 LGR11 Sv Sagotema Under några veckor kommer vi att arbeta med ett sagotema. Vi kommer att prata om vad som kännetecknar en saga samt vad det finns för olika typer av sagor. Vi kommer också att läsa
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merLångsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling?
Långsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling? Förskolan (barnehagen) Hur kan förskolan bidra till barns språkutveckling?
Läs merChambers samtalsmodell
Chambers samtalsmodell Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang - Svenska/Svenska
Läs merKursplan - Grundläggande svenska
2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande
Läs merLÄSA. Läsförståelseutveckling för sfi Kurs C. Till läraren
Kurs Till läraren Läsförmåga handlar om avkodning, uttal, läshastighet och flyt, medan läsförståelse handlar om att söka information, läsa mellan raderna, reflektera över ett innehåll och att kunna sammanfatta
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merMODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL
3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merHenke och bokstäverna som hoppar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Henke tycker att det är jobbigt att läsa. Bokstäverna hoppar och gör inte som han vill. Det verkar så lätt för alla andra i klassen, men Henke tycker att det
Läs merVid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen.
Spågumman Spågumman förutspår vad som ska hända i en text. Hon kan ibland även gissa vad en bok ska handla om genom att titta på bilden som finns på bokens framsida. Spågumman hjälper dig att sätta igång
Läs merSyfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Läs merTextens tomrum Om du var en karaktär
Textens tomrum Om du var en karaktär Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang
Läs merLäsförståelse
Läsförståelse 2014-01-16 Återkoppling: Läsförståelse Utdrag ur M Reichenberg och S Samuelsson Rättstavningstest Fri skrivning PP läsförståelse X-mind Inläsningstjänst Hemuppgift: Gör läsförståelsetest,
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merVältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE
Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merCentralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.
MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merLäsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska
Läs merBedömda elevexempel i årskurs 4 6
LÄSA 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 4 6 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 SAMTAL OM EN FABEL 1 UPPGIFT I ett ämnesöverskridande temaarbete om däggdjur
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merFörankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:
Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet
Läs merIsak är en hjälte VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS
EMMA ASKLING Sidan 1 Isak är en hjälte Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Isak som ska tävla i simning tillsammans med några klasskamrater. Isak är en snabb simmare och ska simma första
Läs merKÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merJag högläser varför då?
Jag högläser varför då? Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte För att levandegöra
Läs merKunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9
Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9 LÄSA: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med ( ) flyt genom att ( ) välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra
Läs merErik står i mål Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit
Läs merHär följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.
Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs mersvenska kurskod: sgrsve7 50
Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk
Läs merUndervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merKursplanearbete, hösten Göteborg 22 april 2010
Kursplanearbete, hösten 2009 Göteborg 22 april 2010 Uppdraget Skolverket fick 22/ 1 2009 i uppdrag att revidera läroplan och kursplan: Kunskapskrav för godtagbara kunskaper samt utifrån den nya betygsskalan
Läs mer"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?
"Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,
Läs merJohn Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV
John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera
Läs merAtt arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8
Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8 Inledning Marie Olsson I flera av kunskapskraven i de samhällsvetenskapliga
Läs merGenom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden
Läs mer3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk
3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Läs merCentralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merSkolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Läs merJohn Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ
John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera
Läs merCentralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merAlva ordnar loppis Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Alva och hennes klasskompisar som ska samla in pengar till en skolresa. De behöver få ihop mycket pengar. De bestämmer sig för
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Ahmed, Dewa och jag ska spela match idag. Matchen börjar bra och vi gör det första målet. Sedan får vi problem och det andra laget gör mål. Efter förlängningen
Läs merFör prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:
prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid
Läs merLgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller
Läs merUtdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning
Pär Sahlin Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning Före läsning modellering Här nedan följer ett par uppgifter som fungerar att göra före eleverna börjar läsa. Övningarna hjälper eleverna att
Läs merRobinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka
Robinsonader 7 9 LGR11 SvA Förankring i läroplanen Robinsonader är äventyrsberättelser som handlar om människor som hamnat på öde öar i havet eller om ensamma och övergivna människor i städerna och på
Läs merHur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska
Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas
Läs merCentralt innehåll. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken. Träna på språkriktighet; skrivregler, skiljetecken och att bygga meningar.
Lpp Svenska N7 Vt -2012 Ämnesområde: Tema Frihet Ansvarig lärare: Thomas Hansson-Dahl Thomas.Hansson-Dahl@edu.upplandsvasby.se Läsa och skriva Centralt innehåll Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken
Läs merVi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål
Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl
Läs merKursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2
Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar
Läs merKursplanen i engelska
I Lvux12, avsnitt 1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund står det att hänsyn ska tas till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå samt att vuxenutbildningen ska ta till
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick
Läs merInledning, Lästrumpet
Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga
Läs merSkolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;
1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Läs merDet engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska
Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens
Läs merTextsamtal utifrån skönlitteratur
Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur
Läs merLgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Bente Bratlund Boken handlar om: Lisa får ett mejl av en hemlig beundrare, som heter Adrian. Han skickar mejl, ger henne en ros och en dag skickar han en ring till henne.
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs Y
kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Läs merLjungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016
Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Hur arbetar skolan med läs- och skrivinlärning? Hur kan du som förälder på bästa sätt stötta ditt barn i sin läs- och skrivutveckling?
Läs merModersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk
Grundsärskolan Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Läs merStötta en stjärnläsare
Stötta en stjärnläsare Hej kära förälder eller annan vuxen! Vet du att du är viktig? Superviktig ja lika viktig som en superhjälte! Du har möjlighet att påverka ditt barns läsutveckling! Genom att uppmuntra
Läs merBästa vänner RIKKE DYRHAVE
SIDAN 1 Boken handlar om: Vilma och Sara är bästa vänner. De gillar att dansa, men Vilma har skadat foten. Hon kan inte dansa, när de är på fritids. Niklas, som jobbar på fritids, föreslår att Vilma ska
Läs merÖvergripande planering
Övergripande planering Ämne: Svenska Årskurs: 7 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Torbjörn Wahlén Resurs: Reviderad: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga
Läs merKursplanen i svenska som andraspråk
planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer
Läs merRockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)
Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt
Läs merDisco VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om en kille och hans två kompisar som ska gå på disco. De pratar före discot om att de tycker att det är löjligt att dansa. När de kommer till
Läs merBilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741
Bilaga 8 Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav 2010-03-22 Dnr 2008:741 Skolverkets förslag till kursplan i samiska i sameskolan Samiska Samerna är vårt lands enda urfolk och samiskan
Läs mer