Barns skärmbaserade texthantering:

Transkript

1 Barns skärmbaserade texthantering: Sammansatta texter och nya perspektiv på progression och bedömning Charlotte Engblom

2

3 Yngre barn: 7 och 8 år Specifikt datorskärmar Barns skärmbaserade Bestående av flera semiotiska modaliteter texthantering: Sammansatta texter och nya perspektiv på progression och bedömning Konsumtion och produktion av text Tecken på lärande

4 We live in times of considerable uncertainty uncertainty about what is important in education, and uncertainty about what matters in the upbringing of young children. Merchant (2008:751)

5 the multilinguistic and multicultural nature of society as much as the culturally and representationally plural world of the screen and the Internet, requires us to think in new and different ways about what literacy is and how it ought to be considered successfully mastered. (Johnson & Kress 2003:9)

6 Material: Årskurs 1 2 på en skola: 2008 pågående, observationer Hembesök hos 5 barn, observationer Film från klassrum och hem Foton Texter: digitala och på papper Intervjuer Metod: Sociosemiotisk etnografi

7 Skilda världar? Textaktiviteter hemma som resurs för lärande i skolan Tillsammans med Anders Björkvall Stockholms universitet

8 Skärmbaserad texthantering i hemmet och i skolan skiljer sig åt a) kvantitativt b) kvalitativt Burke & Hammett (2009), Fast (2007), Marsh (2003), Olin-Scheller (2006), Pahl & Rowsell (2005)

9 New literacies Nya tekniska möjligheter för multimodalitet, produktion, informellt lärande och flerspråkighet. Nya villkor och normer för distribution och spridning av kunskap. (Lankshear & Knobel 2003, 2006)

10

11

12 Tecken på lärande (Kress 2010, Kress & Selander 2010) inom multimodal texthantering innebär en ökad förmåga att (jfr Bearne 2009a, 2009b) : 1) Bestämma modalitet och innehåll för särskilda syften och mottagare 2) Strukturera texten 3) Använda tekniska och konventionella möjligheter för kommunikativ effekt 4) Reflektera kring texthantering

13 8-årig pojke: Får man använda vilken stil man vill? (Björkvall 2009)

14

15 Resonemang om spatial design Saga: den ska vi väl ha däruppe Amanda: vaddå däruppe, där (i mitten) eller där (längst upp) Saga: ja nej jag tycker däruppe Amanda: nej jag tycker där som vi hade (i mitten) Saga: men då kommer det att gå nedåt såhär Amanda: ja det är mycket finare

16 Ökad förmåga att hantera multimodala texter gynnas av att: - semiotiska resurser uppfattas som avgörande för meningsskapandet och finns att utnyttja,

17 - texthanteringsprocessen ses i sin helhet, - tecken på lärande för modaliteter utöver verbalspråket erkänns, - det finns ett metaspråk för multimodal texthantering som möjliggör reflektion.

18 Kursplanen i svenska Lgr 11 Centralt innehåll svenskämnet ska bl.a. innehålla: skapande av texter där ord och bild samspelar (ljud kommer först i årskurs 4 6) arbete där bilder och andra hjälpmedel kan stödja presentationer texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn

19 Centralt innehåll Läsa och skriva Årskurs 1 3: Handstil samt att skriva på dator. Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden. Årskurs 4 6: Handstil samt att skriva på dator, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. Årskurs 7 9: Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.

20 Utgångspunkter för undervisning (jfr Merchant 2008) 1) Digitalt skrivande efter penna och papper Intervju med lärare: man använder en läslära, börjar med de vanligaste bokstäverna s, v, a, e och i, man arbetar med att forma bokstäver, håller på med välskrivning, ordbilder, tränar in ordbilder, det blir en rutin med en ny bokstav varje vecka

21 2) Parallell introduktion av digitalt skrivande Intervju med samma lärare: Jag började med två bokstäver, men tänkte att det här funkar liksom inte tillsammans med datorn för där är alla bokstäver på en gång plus talsyntesen, de får alla ljud

22 3) Ämnets innehåll realiseras och transformeras via både traditionella verktyg och digitala resurser utifrån kommunikativa behov

23 Charlotte Engblom Avdelningen för humaniora Högskolan i Gävle cem@hig.se

24 Publikationer Engblom, Charlotte. (Inskickad). Skärmbaserad multimodal texthantering i årskurs 1 och i hemmet. Design, komposition och lärande. I: Svenskans beskrivning 31. Björkvall, Anders & Engblom, Charlotte. (2007). Finns det nytta med nöje? Barns självvalda skärmbaserade textaktiviteter som resurs för lärande i skolan. I: B.-L. Gunnarsson och A.-M. Karlsson (red.), Ett vidgat textbegrepp. (TeFa. 46.) Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. S Björkvall, Anders & Engblom, Charlotte. (2010). Young children s exploration of semiotic resources during unofficial computer activities in the classroom. Journal of early childhood literacy. 10. (3) S Björkvall, Anders & Engblom, Charlotte. (2010). Flerspråkighet och multimodalitet som lärandepotential. I: N. Musk & Å. Wedin (red.), Flerspråkighet, identitet och lärande: Skola i en föränderlig tid. Lund: Studentlitteratur. S

25 Referenser Bearne, Eve. (2009a). Assessing multimodal texts. I: Assessing new literacies: perspectives from the classroom, Burke, Anne & Hammett, Roberta F. (red.). New York: Peter Lang. S Bearne, Eve. (2009b). Multimodality, literacy and texts: Developing a discourse. Journal of early childhood literacy. 9 (2). S Björkvall, Anders. (2009). Den visuella texten: multimodal analys i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Burke, Anne & Hammett, Roberta F. (red.) (2009). Assessing new literacies: perspectives from the classroom. New York: Peter Lang. Fast, Carina. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Johnson, David & Gunther Kress. (2003). Globalisation, literacy and society: redesigning pedagogy and assessment, Assessment in Education, 10 (1). S Kress, Gunther R. (2010). Multimodality: a social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge. Lankshear, Colin & Knobel, Michele (2003). New literacies: changing knowledge and classroom learning. Buckingham [England]: Society for Research into Higher Education & Open University Press. Lankshear, Colin. & Knobel, Michele. (2006). New literacies [Elektronisk resurs] everyday practices and classroom learning. Maidenhead: Open University Press. Marsh, Jackie. (2003). One-way Traffic? Connections between literacy practices at home and in the nursery. British Educational Research Journal. 3. London: Carfax. S Merchant, Guy. (2008). Digital writing in the early years. I: Handbook on new literacies, Julie Coiro. (red.). New York: Lawrence Erlbaum Associates. Olin-Scheller, Christina (2006). Mellan Dante och Big Brother: en studie om gymnasieelevers textvärldar. Diss. Karlstad : Karlstads universitet, Pahl, Kate. & Rowsell, Jennifer. (2005). Literacy and education: understanding the new literacy studies in the classroom. London: Paul Chapman. Selander, Staffan & Kress, Gunther. (2010). Design för lärande: ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedt.