DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV"

Transkript

1 EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1

2 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till den verklighet vi lever i dag och de behov som finns i samhället måste vi utveckla vårt sätt att se på lärande. Detta anser Staffan Selander och Gunther Kress som i sin bok Design för lärande ett multimodalt perspektiv presenterar ett delvis nytt sätt att se på lärande, ett sätt som kompletterar pedagogiska inriktningar som dominerat pedagogiken under de senaste 50 åren, d.v.s. behaviorismen, konstruktivismen och det sociokulturella tänkandet. De tar också upp konkreta sätt på vilka nya verktyg/läromedel/kunskapskanaler kan användas i undervisningen, något som lärare ännu inte gör i så stor utsträckning. Dock har boken ansetts ge svar på ett behov som många pedagoger känner. Här följer en kort resumé av bokens budskap och innehåll samt en del egna reflektioner kring lärande ur ett multimodalt perspektiv. Design för lärande ett multimodalt perspektiv De snabba förändringar som sker i världen i dag och de enorma mängder information som ständigt når oss och som finns tillgänglig för oss, bidrar till att vi lär oss mycket mer utanför traditionella inlärningsmiljöer än vad vi gjorde tidigare. En stor del av inlärningen sker alltså i en informell läromiljö. Informationskanalerna är många och de digitala medierna har påverkat vårt sätt att kommunicera och gjort att informationsflödet blivit ännu snabbare. Denna utveckling innebär också att allt fler kommer till utbildningar med kunskap och erfarenheter som läraren inte kunnat räkna med. Tillgängligheten till information gör att läraren i allt lägre utsträckning har tillgång till de rätta svaren och den senaste informationen inom det område som behandlas. Denna verklighet har förändrat lärarens position och roll väldigt mycket. Lärandet har dessutom förskjutits från en lokal till en global lärmiljö. Tack vare de tekniska kommunikationsmedel som finns tillgängliga idag samt en högre mobilitet får studerande inte bara intryck från sin egen skola, by eller familj utan från hela världen. De behöver heller inte utgöra en lika sociokulturellt homogen grupp som tidigare, utan kan ha väldigt olika bakgrund vilket påverkar deras utgångspunkt och deras förutsättningar för lärande. Deras egen kunskapskultur, d.v.s. hur de uppfattar kunskap och inlärning, kan också variera. Studerandes proximala zon varierar alltså, vilket bör beaktas i utbildningsplaneringen. I vår vardag nås vi ständigt av signaler, tecken och intryck. Den information som når oss kan dock vara väldigt varierande även om den behandlar samma fenomen. Detta beror på att olika yrkes- och 2

3 intressegrupper har allt mer olika synsätt och får allt svårare att förstå varandra. Verkligheten och behoven inom olika yrkesområden är också väldigt olika. Världen är med andra ord rätt splittrad. Frågan är hur man kan planera utbildningen utgående ifrån en sådan verklighet. Hur skall man planera utbildning för en så oförutsägbar framtid som väntar studerande? Tidigare utbildades man dessutom i högre grad för ett specifikt yrke medan man idag kanske kommer att byta karriärsinriktning flera gånger under sitt liv. Författarna menar att studerande bör handledas i att skapa mening och sammanhang i denna verklighet. De bör lära sig att forma en sammanhängande bild av lärande i sig och utveckla sin egen syn på lärande och kompetensutveckling. Selander och Kress anser att skolan borde stödja denna utveckling mer effektivt. De anser att fokus i skolan styrs av en skoldebatt som främst handlar om effektivitet och produktivitet i hopp om att få framgång i internationella jämförelser, jämförelser som främst är ämnesbaserade. Det man inte mäter i dessa är studerandes förmåga att analysera och utveckla kritiskt tänkande, frågan om identitet eller hur man ser sig själv som en lärande individ, yrkesmänniska och samhällsmedborgare, träning i att utveckla kreativa sidor, samverka med andra och lösa problem. Dessa kompetenser är enligt Selander och Kress mycket viktiga i dagens och framtidens samhälle. Samverkan och kommunikation lyfter de fram som mycket viktiga faktorer även för lärandet. Samarbete där studerande kan ha nytta och lära sig av varandras kunskap och erfarenheter gynnar inlärningen. Läraren måste vara ödmjuk inför studerandes tidigare kunskap och öppen för det faktum att relevant information kan fås på annat håll än i klassrummet. Detta bör hon se som en resurs. Hon måste också i allt högre grad söka svaren tillsammans med studerande och åta sig en roll som handledare, utgående ifrån sina egna kunskapsramar. Samverkan med omvärlden är också väldigt viktig. Så som skolan har sett ut hittills har studerande under en lång tid tränats in i en alldeles egen social kultur, ofta med svag koppling till världen utanför. I stället borde läraren sträva efter att på bästa sätt relatera undervisningen till omvärlden. Som alternativ till att arrangera undervisning i ett formellt klassrum borde läraren se möjligheterna att förverkliga undervisningen i olika lärmiljöer. Dessa kan vara både fysiska och virtuella. Inom yrkesutbildningen ingår ju både praktik och teori. På så sätt kommer studerande i kontakt med näringslivet och får prova på sin profession redan under studietiden. Dock ingår praktik och teori ofta i som två separata inslag. Den teoretiska undervisningen är på många håll ganska traditionell. Detta kunde utvecklas med varierande metoder som bygger på en syn på lärande ut ett multimodalt perspektiv. Vi kommer att kort beskriva lärande ur ett multimodalt perspektiv utgående ifrån samma modell som Selander och Kress presenterar i sin bok. Först ser vi det dock nödvändigt att klargöra de viktiga begrepp 3

4 som ingår i deras syn på lärande. Dessa är didaktiskt design, design för lärande, design i lärande, multimodalitet och multimodal kommunikation. Didaktisk design: innebär hur man kan forma sociala processer för att skapa förutsättningar för lärande och hur individen ständigt skapar ny information och utvecklar sin förståelse genom meningsskapande processer. Det här sker inte bara i skolan utan ständigt, var vi än befinner oss. Design för lärande: avser alla arrangemang för lärande som produceras i olika sammanhang (lagar och förordningar, skolbyggnader, undervisningsresurser som läromedel, olika slag av utrustning och hjälpmedel för lärande) Normer och värderingar, bedömnings- och sanktionssystem och ekonomiska ramar utgör en del av designens förutsättningar. Läraren är en designer av undervisningen och en av dem som förfogar över resurserna. Läraren har således en makt och kan behålla kontrollen. Lärmiljön kan också varieras (skola, museum, operationssal, naturen, digital lärmiljö). Ibland kan det vara ändamålsenligt att undervisa genom simulering, dvs i en autentisk eller iscensatt, nästan autentiskt miljö. Design i lärande: innebär att den enskildes lärande uppmärksammas i hela sin innebörd, inte bara i relation till vissa på förhand uppställda mål. Den studerande får delta i designandet av sin egen lärväg. Här kan dras direkta paralleller till AHOT processen, dvs erkännande och godkännande av tidigare erhållen kompetens/kunskap. Vad godkänns, på vilka bedömningsgrunder och med vilka mätinstrument? Genom att låta de studerande delta och prova på att göra saker på riktigt utvecklar denne redan under studietiden en insikt, förståelse och förmåga att handla och kommunicera på ett meningsfullt sätt. Genom att gestalta, klassificera, visualisera och presentera sin förståelse på olika sätt synliggörs lärandet. Det kan vara frågan om muntlig framställning, modeller, filmsnuttar, ljudinspelningar, samspel med andra (drama) etc. På så sätt konkretiseras dels stoffet för den lärande och dels kan man som lärare se på vilket sätt studeranden uppfattat det hela. Multimodalitet: avser resurser av olika slag som finns tillhands för att tolka världen och skapa mening. Föremål, gester, ord och symboler får en innebörd i ett socialt sammanhang. De betyder ingenting i sig. Vi skapar mening genom 4

5 att klassificera världen och relatera den information vi stöter på till vår tidigare erfarenhet. På så sätt skapar vi nya mönster och ny förståelse. Multimodal kommunikation: blir allt viktigare och utmanar skriftspråket som källan till vetande i skolan. Vi måste kunna tillåta andra informationskällor ljud, bild, internet, korta texter all slags informationskällor. Inlärningen är det viktiga. Det här går hand i hand med tillgänglighetsprincipen och tanken om att anpassa undervisningen så att den lämpar sig för olika inlärningsstilar. Utgående ifrån denna modell kommer vi nu att kort beskriva hur Selander och Kress menar att lärande sker, som en kommunikativ, teckenskapande aktivitet. Lärande är en kommunikativ teckenskapande aktivitet. Precis som vi redan nämnt sker inlärning bäst genom samspel och samarbete. Förr såg man kommunikation som en enkel processkedja där budskapet förmedlades till en passiv mottagare. Inom design-teoretiskt tänkande ser man dock kommunikation som en iscensättning av en situation. Lärandekedjan ser ut enligt följande: iscensättning -> tolkning -> representation -> reflektion som leder till inlärning. På sätt och vis kan modellen liknas vid olika konstruktivistiska och socio-konstruktivistiska metoder, såsom problembaserat lärande, undersökande pedagogik etc. Dock är grupparbete inte nödvändigt, men nog interaktion med andra och omvärlden. Så här kunde processen se ut: 1) Studerande indelas i grupper och får en uppgift att lösa 2) Den enskilda studeranden uppfattar problemet på basen av sin tidigare kunskap och erfarenhet. 5

6 3) Gruppen söker information genom de informationskällor och hjälpmedel som står till buds 4) Informationen bearbetas och tolkas i gruppen. Inlärning sker hos individen. 5) Gruppen drar slutsatser. Inlärning sker hos individen. 6) Gruppen presenterar sina resultat. 7) Gruppen får feedback av läraren och eventuellt av andra studerande vilket leder till ytterligare reflektion och inlärning sker. Selanders och Kress budskap är alltså att se lärande utifrån nya perspektiv. Det handlar om ett nytt tänkesätt. I jämförelse med hur man sett på lärande och hur man byggt upp undervisningen i skolan tidigare, uppmanar Selander och Kress att anpassa undervisningen enligt det samhälle och den verklighet vi lever i dag. Allt som kan stödja den studerande i sin inlärningsprocess kan inkluderas i undervisningen och relevant tidigare erhållen kunskap bör kunna tillgodoräknas den studerande förutsatt att denne på något sätt kan synliggöra och bevisa sin kompetens. Att designa lärandet utgående ifrån ett multimodalt perspektiv ger fler individer möjlighet att lära sig och utvecklas utgående ifrån sina egna förutsättningar, sociokulturella som kunskapsmässiga. I och med en variation av metoder, verktyg och lärmiljöer anpassas undervisningen också bättre till studerandes inlärningsstil. Dessutom ger samarbete med andra och koppling till omvärlden mervärde, d.v.s. inlärningen blir mer effektiv i och med att informationen och impulserna kommer från olika håll. Det är inte bara den kunskap som läraren valt ut att förmedla som är det centrala. 6

Lärande och utveckling genom leken.

Lärande och utveckling genom leken. Lärande och utveckling genom leken. En studie om pedagogers syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Ann-Charlotte Augustsson och Cecilia Jacobsson Handledare: Maj Arvidsson Examinator:

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14. Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14. Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14 Rätten till kunskap En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever Skolinspektionens rapport 2010:14 Diarienummer 40-2009:2037 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz Kvalitetsgranskning

Läs mer

Att läsa bilder med kroppen

Att läsa bilder med kroppen Att läsa bilder med kroppen En studie om yngre förskolebarns kommunicerande Hanna Thuresson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Pedagogiskt arbete licentiatuppsats Karlstad University Studies

Läs mer

D-UPPSATS. Tid för reflektion

D-UPPSATS. Tid för reflektion D-UPPSATS 2008:113 Tid för reflektion en studie över att synliggöra och att bli medveten om sitt eget lärande Märtha Andersson Luleå tekniska universitet D-uppsats Svenska och lärande Institutionen för

Läs mer

IDAG HAR VI BARA LEKT. All lek har en mening och bidrar till lärande. Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2008

IDAG HAR VI BARA LEKT. All lek har en mening och bidrar till lärande. Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2008 Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2008 IDAG HAR VI BARA LEKT All lek har en mening och bidrar till lärande Camilla Eriksson och Sandra Svensson Sammanfattning Arbetets art:

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

FORSKNING I KORTHET 2014:2. Bedömning för lärande en vägledning utifrån aktuell forskning. av Andreia Balan och Anders Jönsson

FORSKNING I KORTHET 2014:2. Bedömning för lärande en vägledning utifrån aktuell forskning. av Andreia Balan och Anders Jönsson FORSKNING I KORTHET 2014:2 Bedömning för lärande en vägledning utifrån aktuell forskning av Andreia Balan och Anders Jönsson Forskning i korthet 2014:2 Bedömning för lärande en vägledning utifrån aktuell

Läs mer

Sex förskollärares tankar om integration av nyanlända barn

Sex förskollärares tankar om integration av nyanlända barn Beteckning: Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Sex förskollärares tankar om integration av nyanlända barn Lise-Lotte Andersson & Pia Möller Heikkilä December 2008 Examensarbete, 15 högskolepoäng

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer

Pia Williams & Niklas Pramling

Pia Williams & Niklas Pramling Att bli en berättande person: Samverkan mellan bibliotek och förskola i syfte att främja barns språkutveckling Pia Williams & Niklas Pramling Innehåll Förord... 4 Inledning... 5 Rapportens disposition...

Läs mer

EXAMENSARBETE. Hur kan individuell inlärning underlättas? Att främja individuell inlärning genom att öka medvetenheten om olika intelligenser

EXAMENSARBETE. Hur kan individuell inlärning underlättas? Att främja individuell inlärning genom att öka medvetenheten om olika intelligenser EXAMENSARBETE 2004:07 PED Hur kan individuell inlärning underlättas? Att främja individuell inlärning genom att öka medvetenheten om olika intelligenser Teresa Pettersson Maria Sundbom Luleå tekniska universitet

Läs mer

Förskolan Trollets verksamhetsidé

Förskolan Trollets verksamhetsidé Förskolan Trollets verksamhetsidé - 1 - Förskolan Trollets verksamheter Administration Klunkens backe 10 393 52 Kalmar Förskolechef Zanna Lakatos 0480-45 31 35 zanna.lakatos@kalmar.se Ringdansen Adelgatan

Läs mer

Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL

Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL Hans-Åke Scherp. Att leda lärande samtal (Andra tryckningen) ISBN 91-85019-50-X Författaren Grafisk form: Gun-Britt Scherp Omslagsbild: Uwe Hamayer, Kiel Tryck:

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning Rapport 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Skolinspektionens rapport 2014:04 Diarienummer 2013:1536 Stockholm 2014 Foto: Monica

Läs mer

Den pedagogiska grundsynen i fokus

Den pedagogiska grundsynen i fokus Lärarhögskolan i Stockholm Särskild lärarutbildning Den pedagogiska grundsynen i fokus En undersökning om vilken pedagogisk grundsyn fyra lärare har och hur detta påverkar arbetsformen eget arbete i klassrummet.

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund.

Läs mer

Varför är din iphone så stor?

Varför är din iphone så stor? Varför är din iphone så stor? En studie om ipad i förskolan Anna Lundholm Ehn och Erika Olsson Barn- och ungdomsvetenskapliga Institutionen Examensarbete 15 hp Varför är din iphone så stor? En studie om

Läs mer

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Beteckning: Akademin för Utbildning och Ekonomi För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Calle Dahlberg December 2010 Examensarbete

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall

Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins

Läs mer

Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan.

Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. EXAMENSARBETE Hösten 2012 Lärarutbildningen Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Författare Malin Lundstedt Linda Olsson Handledare Lena Jensen www.hkr.se Abstrakt Bakgrund

Läs mer

Vad är det för skillnad?

Vad är det för skillnad? Vad är det för skillnad? Olika pedagogisk grundsyn leder till olika sätt att bemöta barn med autism Ulrika Aspeflo Jag hör ofta kollegor säga att alla vi som arbetar med barn med autism arbetar på ungefär

Läs mer

På fritids tänker man inte på att man lär sig saker

På fritids tänker man inte på att man lär sig saker På fritids tänker man inte på att man lär sig saker Lärande på fritidshem Ingrid Bardon D-uppsats Pedagogik Höstterminen 2008 Handledare Ann Ludvigsson Examinator Christina Chaib HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTREDNING Projekt: Författare: Version: Elever i behov av särskilt IT-stöd v3.3.017 Förvaltning/avdelning: Godkänd av beställare: Senast ändrad: Utbildningsförvaltningen,

Läs mer

Grundläggande tankar om språk och språkets betydelse för individen i samhället.

Grundläggande tankar om språk och språkets betydelse för individen i samhället. Grundläggande tankar om språk och språkets betydelse för individen i samhället. Karlstadmodellen är en samling tankar kring språkets väsen och dess betydelse för individen och samhället. Karlstadmodellens

Läs mer

Nu för årskurs 1 6. BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1 6. Nya Språket lyfter!

Nu för årskurs 1 6. BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1 6. Nya Språket lyfter! Nu för årskurs 1 6. BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1 6 Nya Språket lyfter! Enligt Lgr 11 BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS

Läs mer

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan Ta plats på arenan En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan STUDIEMATERIAL Om mänskliga rättigheter Om hur Sverige styrs Om samverkan Om påverkansarbete Om att vara

Läs mer

Man ska kunna rättfärdiga varför man har satt följande betyg

Man ska kunna rättfärdiga varför man har satt följande betyg Man ska kunna rättfärdiga varför man har satt följande betyg En studie om hur lärare i idrott och hälsa dokumenterar elevers kunskaper och utveckling som en del i bedömningsprocessen Linda Karlsson GYMNASTIK-

Läs mer

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Svenska språket B Sommaren 2011 Helen Jonsson Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var En redovisning av vad elever och lärare tycker om placering

Läs mer

En motiverande bok om att beställa användbarhet

En motiverande bok om att beställa användbarhet En motiverande bok om att beställa användbarhet Henrik Artman, Ulrika Dovhammar, Stefan Holmlid, Ann Lantz, Sinna Lindquist, Erik Markensten och Anna Swartling 1 2 ATT BESTÄLLA NÅGOT ANVÄNDBART ÄR INTE

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd ISB Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap Examensarbete i lärarutbildningen - 2007 Elever i behov av särskilt stöd En undersökning av hur skolpersonal reflekterar och definierar om begreppet

Läs mer