Formellt och informellt lärande på nätet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Formellt och informellt lärande på nätet"

Transkript

1 Digitalisering grundskola och gymnasieskola Modul: Digitalt berättande Del 4: Elever producerar digitalt Formellt och informellt lärande på nätet Lennart Rolandsson, universitetslektor i didaktik vid Uppsala universitet Det digitala samhället erbjuder en situation där skolan inte nödvändigtvis är den dominerande aktören för utbildning. I rapporten Svenskarna och Internet (Findahl & Davidsson, 2015) framgår att 97 % av åringarna använder sig av Internet dagligen. Även om nätet i mångt och mycket används som rent nöje ska vi inte bortse från att det även fungerar som en kunskapsförmedlare (Hylén, 2013). Vi lär oss ständigt nya saker via exempelvis Google, YouTube och tillsammans med andra i olika sociala kontexter. Detta kan leda till en förändrad syn på lärande, utbildning och skola, och även påverka lärarrollen. Om nätet ska användas för undervisning i skolan, blir det intressant att undersöka hur man skulle kunna tillvarata elevers informella lärande dvs. det lärande som sker då eleven på sin fritid självmant tar till sig ny kunskap på nätet. Vi behöver diskutera vad det är som gör en plats på nätet så intressant att många väljer den för att dela, skapa och lära tillsammans. Digitalisering omförhandlar lärarrollen De senaste åren har trycket på en digitaliserad skola ökat. Man önskar en skola som följer teknikutvecklingen i samhället (SOU 2015:91). År 2011 fick svensk skola en ny läroplan som pekade på skolans uppdrag att använda digitala verktyg för att alla elever skall utveckla demokratisk kompetens och kommunikativ förmåga (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). År 2013 fick Sveriges kommuner och landsting i uppdrag av regeringen att driva på skolans digitalisering gav Skolverket förslag på nationella strategier för digitalisering av skolväsendet samtidigt som man gav förslag kring förtydligande av läroplanen gällande digitaliseringen (Skolverket, 2016). Tillgången till digitala verktyg är idag god i många skolor. Trots detta tycks undervisningen inte ha förändrats i någon större utsträckning. Enligt forskning verkar tekniken framförallt användas till informationssökning, skrivande och till att göra presentationer (Grönlund, 2014). Det finns alltså ett stort behov av en förändrad it-undervisning. Något Skolverkets it-uppföljning också styrker: det finns ett stort behov av kompetensutveckling inom digitaliseringsområdet på alla nivåer inom skolan (Skolverket, 2016). I en nyligen publicerad rapport från Norge (Ekspertgruppa om lærerrollen, 2016) framgår att en digitalisering av den norska skolan ställer krav på en ny lärarroll. Det krävs också djupare ämnesdidaktiska kunskaper samt en god förståelse bland skolledare och lärare av hur it och digitala medier kan användas för att utveckla elevernas problemlösningsförmåga och deras kritiska tänkande. Detta är dock ingen direkt nyhet. Redan på 1990-talet arbetade Jedeskog (1996, 1998) med att problematisera it och undervisning. Hon sökte en förståelse för hur it användes i undervisningen och kunde då konstatera att it-användandet hos lärare behövde utvecklas. Nu nästan 20 år senare i nämnda norska expertgrupp konstaterar man 1 (5)

2 att lärarna själva antagit utmaningen, då de uppfattar digitaliseringen som en starkt drivande faktor bakom lärarrollens förändring. Lärarna inser att det krävs nya kunskaper och förmågor för att använda it och digitala medier i undervisningen. Diskussionen om skolutveckling har därför förskjutits från undervisningens utformning till lärares ämnesdidaktiska kompetens. Det finns med andra ord en större medvetenhet idag om ämnesdidaktisk reflektion i respektive ämne (Rolandsson, 2015). Informellt och formellt olika miljöer för lärande I takt med samhällets digitalisering har gränsen mellan lärande på nätet och lärande i skolan blivit otydligare. Internet erbjuder publika och informella miljöer där elever har möjligheter att lära på annat sätt än det skolan vanligtvis erbjuder. Ett välkänt exempel är Khan Academy som används över hela världen. Khan Academy är en ideell organisation, grundad 2006 av Salman Khan, som erbjuder praktiska övningar och instruktionsfilmer på nätet. Här kan man i egen takt välja vilka områden man önskar öva sig inom såsom matematik, vetenskap, datorprogrammering, historia, konsthistoria, ekonomi och mycket mer. Ett svenskt exempel är Daniel Barkers flippade filmer för fysik och matematik. Två, av många, exempel som visar på möjligheter för elever och lärare att använda nätbaserade källor i sitt lärande och i sin undervisning. Samhörighetsutrymmen White och Le Cornu (2011) gör en tydlig distinktion mellan två grupper av nätanvändare som de benämner bofasta och besökare. De bofasta är de som använder mycket av sin tid till att umgås, lära sig nya saker, undervisa och byta material medan besökarna är de som endast använder nätet som ett verktyg. Lite förenklat kan man säga att läraren, medvetet eller omedvetet, anpassar sin undervisning och sina uppgifter efter antigen den ena eller den andra gruppen av användare. Skolans undervisning har tenderat att bygga mer på ett tillvägagångssätt som passar de så kallade besökarna. Detta kan medföra att undervisningen känns främmande för många av de bofasta som vanligtvis använder sig av nätet på ett mer djupgående sätt utanför skolan. Läraren har därför en utmaning i att utforma och utveckla undervisningen för att även passa dessa elever men kanske framför allt för att bättre tillvarata potentialen i digitaliseringen. Enligt forskning, är samhörighetsutrymmen exempel på virtuella platser där grupper av människor samlats på grund av ett delat intresse eller en gemensam aktivitet. Enligt Gee (2005) kan dessa utrymmen överbrygga eventuella hinder som finns (ålder, ras, socioekonomisk status och utbildningsnivå) och dessutom tillåta varje användare att delta i den grad som han/hon själv önskar. En finess med dessa platser är att experter och nybörjare har möjlighet att delta på lika villkor, under förutsättning att de följer vissa oskrivna regler t.ex. att du bara delar sådant du känner till, att du använder referenser som styrker dina påståenden och att du ger återkoppling och kommentarer enbart inom områden där du är kunnig (Jenkins, 2009). Dessutom är denna typ av utrymmen mycket kreativa miljöer från vilka nya estetiska experiment och innovationer kan uppstå (Blau, 2005). Enligt Jenkins (2006) och Gee (2005) sker skapandet av denna typ av samhörighet, på grund av de känslor och de behov som uppstår då man delar, bekräftar, kommenterar och gillar. En liten 2 (5)

3 bekräftelse i form av en kommentar kan skapa stora effekter och leda till oanade samarbeten där det finns människor som är villiga att investera av sin tid. Sociala medier och Internet erbjuder stora möjligheter för att samla experter som har möjlighet att fokusera inom ett smalt kunskapsområde. Det är därför inte förvånande att man kan hitta dessa utrymmen eller platser på till exempel Facebook, Youtube eller Twitter. Platser där specifika målgrupper samlas för att kommentera, bidra i diskussioner och skapa nytt material. I informella miljöer på nätet finns därför många exempel på hur undervisning kan organiseras. Gee och Hayes (2009) konstaterar att lärandet i klassrummet är ganska förutsägbart, medan platser på nätet förändras och exploateras utifrån användarnas intressen och aktiviteter. Detta konstaterande återkommer även i studier av Black (2005a, 2005b) då hon beskriver en viss typ av återkoppling (jfr engelska editorial feedback), som kan uppstå då man arbetar med kamratbedömning ( peer-to-peer ) för att växa i sitt skrivande och läsande. En situation som är vanlig i informella miljöer på nätet. Dessutom kan man tänka sig att i den bästa av världar så kommer elever att uppleva hur kvalitén på deras arbeten blir en konsekvens av andras engagemang, samarbete och kommentarer. Elever som får arbeta i ett sådant sammanhang erbjuds en god miljö för lärande. Elever får direkt återkoppling från andra, på något de själva skapat. Sammanfattning I takt med samhällsförändringar och ny kommunikationsteknik, förändras också skolan och dess arbetssätt. Genom att studera samhörighet på nätplatser kan lärare reflektera kring lärande på nätet. En rimlig utgångspunkt för undervisning är att elever har olika erfarenheter av lärande i informella miljöer. En god ambition för undervisning är därför att läraren designar undervisning, så att elever upplever att kvalité är en konsekvens av utbyte med andra och den interaktion man erhåller. I informella sammanhang kan man uppleva hur grupper inom vissa samhörighetsutrymmen uppstår och försvinner efter behov, medan skolans uppdrag och lärares arbetssätt är betydligt svårare att förändra. Lärarens uppgift blir att hitta arbetssätt där informella sammanhang kan användas i formella miljöer. Ytterst kanske det innebär att gränsen mellan det informella och det formella kommer att suddas ut. Kanske kan det vara dina elever som tillsammans med dig lyckas sudda ut gränsen mellan det informella och det formella lärandet. En spännande utmaning som kräver mod och stöd från kollegor. 3 (5)

4 Referenslista Blau, A. (2005). The Future of Independent Media. Deeper News 10, 1, 3, Black, R. W. (2005a). Access and Affiliation: The Literacy and Composition Practices of English Language Learners in an Online Fanfiction Community. Journal of Adolescent & Adult Literacy 49, 2, ; Black, R. W. (2005b). Online Fanfiction: What Technology and Popular Culture Can Teach Us about Writing and Literacy Instruction. New Horizons for Learning Online Journal 11, 2. Ekspertgruppa om lærerrollen. (2016). Om lærerrollen. Et kunnskapsgrunnlag. Findahl, O. och Davidsson, P. (2015). Svenskarna och Internet års undersökning av svenska folkets internetvanor. Rapport publicerad av iis. Fullan, M. och Stiegelbauer, S. (1991). The New Meaning of Educational Change. School Effectiveness and School Improvement, 2, 4, Gee, J. P. (2005). Semiotic Social Spaces and Affinity Spaces: From The Age of Mythology to Today's Schools. In D. Barton & K. Tusting (Eds.), Beyond communities of practice: Language, power and social context (pp ). Cambridge: Cambridge University Press. Gee, J. P. och Hayes, E. (2009). Public Pedagogy through Video Games: Design, Resources & Affinity Spaces. Game Based Learning. Retrieved from Jedeskog, G. (1996) Lärare vid datorn. Sju högstadielärares undervisning med datorer Linköpings universitet. Skapande vetande. Jedeskog, G. (1998) Datorer, IT och en förändrad skola. Lund: Studentlitteratur. Jenkins, H. (2006). Convergence Culture: Where Old and New Media Collide. New York: New York University Press. ISBN Jenkins, H. (2009). Confronting the challenges of participatory culture: media education for the 21st century. Cambridge, MA: The MIT Press. Hylén, J. (2011). Digitaliseringen av skolan. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kirkpatrick, H. och Cuban, L. (1998). Computers Make Kids Smarter Right?. TECHNOS Quarterly For Education and Technology, 7, 2. Hämtad från (5)

5 Rolandsson, L. (2015). Programmed or Not: A study about programming teachers beliefs and intentions in relation to curriculum. Doktorsavhandling. KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), Lärande, Teknikdidaktik. Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2011b). Kunskapsbedömning i skolan praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stödmaterial. Stockholm: Elanders Sverige. Skolverket. (2016). It-användning och it-kompetens i skolan. Skolverkets IT-uppföljning Hämtad från P- m8xjkfhewszehtca..&url=http%3a%2f%2fwww.skolverket.se%2fpublikationer%3fi d%3d3667" \t "_blank SOU 2015:91. Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden White, D. och Le Cornu, A. (2011). Visitors and Residents: A new typology for online engagement. First Monday, 16, (5)

Digitalt berättande - en sammanfattning och en utblick

Digitalt berättande - en sammanfattning och en utblick Digitalisering Grundskola och gymnasieskola Modul: Digitalt berättande Del 8: Digitalt berättande en sammanfattning Digitalt berättande - en sammanfattning och en utblick Vad är digitalt berättande? Konceptet

Läs mer

Digitala resurser i undervisningen

Digitala resurser i undervisningen Digitala resurser i undervisningen EN FALLSTUDIE I DIGITAL NO-DIDAKTIK Handledare: Susanne Pelger Ann-Marie Pendrill Syfte Att öka kunskapen om hur lärare kan arbeta med digitalt stöd på ett didaktiskt

Läs mer

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

Skolverkets arbete med skolans digitalisering Skolverkets arbete med skolans digitalisering Uppdraget enligt Regleringsbrev 2018 främja digitaliseringen inom skolväsendet underlätta för skolor och huvudmän att ta tillvara digitaliseringens möjligheter

Läs mer

Flippat lärande. högstadiet

Flippat lärande. högstadiet Flippat lärande på högstadiet Flippat klassrum Ny metod? Bergman/Sams 2007 Spridning! Traditionell undervisning: Kommer först Genomgång Hemläxa Flippad undervisning: Kommer först Förberedelser, Genomgång,

Läs mer

Designmönster som dokumentation och utveckling av IKT i undervisningen

Designmönster som dokumentation och utveckling av IKT i undervisningen Digitalisering Grundskola och gymnasieskola Modul: Leda och lära i tekniktäta klassrum Del 6: Att arbeta med designmönster Designmönster som dokumentation och utveckling av IT i undervisningen Robert Ramberg

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag?

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet IKT och flerspråkighet i Norden (FLIN) 21 oktober Krav på läsförmåga När? Vem?

Läs mer

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg: Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Daniel Östlund, fil dr Universitetslektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Seminariets upplägg: Varför inkludering?

Läs mer

Matematik och det nya medialandskapet

Matematik och det nya medialandskapet Matematik och det nya medialandskapet Per Jönsson, Malmö Högskola Thomas Lingefjärd, Göteborgs Universitet 27 januari 2010 Översikt Föränderligt medialandskap Lärande med nya medier Teknologi och programvara

Läs mer

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola

#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola #allaskalyckas digital kompetens It-strategi för grundskola och grundsärskola Barn - och utbildningsförvaltningen 2017 Innehåll Inledning... 2 Hallstahammar kommuns vision 2025... 2 Nationell it-strategi...

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer

Presentationens upplägg

Presentationens upplägg Det heterogena engelsk-klassrummets ämnesdidaktiska utmaningar: En jämförelse mellan elever med stor respektive liten mängd extramural engelska Pia Sundqvist, Karlstads universitet Liss Kerstin Sylvén,

Läs mer

Programmering i skolan!

Programmering i skolan! Programmering i skolan! kunskap utveckling inspiration Didaktisk planering i klassrummet så arbetar du motiverande och inkluderande! Lärarens ansvar för undervisning i programmering utveckla din förståelse

Läs mer

Undervisning och lärande - läroplansteori och didaktik

Undervisning och lärande - läroplansteori och didaktik Kursplan Uttagen: 2014-09-26 Undervisning och lärande - läroplansteori och didaktik Teaching and Learning - Curriculum Theory and Didactics 7.5 högskolepoäng Kurskod: 6PE155 Inrättad: 2014-05-20 Inrättad

Läs mer

DIGITALISERING I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN

DIGITALISERING I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN DIGITALISERING I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Utbildningsförvaltningens ställningstagande 11 januari 2017 Utbildningsförvaltningens ställningstagande kring digitalisering i förskolan och skolan Haninge 2017-01-11

Läs mer

Antaganden för förändring

Antaganden för förändring AKTIONSFORSKNING - MODELL FÖR PRAKTIKNÄRA FORSKNING FÖR EN STÄRKT VETENSKAPLIG GRUND I SKOLVÄSENDET Karin Rönnerman, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, IPS Antaganden för förändring Utbildning

Läs mer

IT-användning och IT-kompetens i skolan

IT-användning och IT-kompetens i skolan IT-användning och IT-kompetens i skolan Förslag till nationell strategi för skolans digitalisering för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan Den digitala våren 2 februari: Nationellt

Läs mer

Kritisk läsning. David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt

Kritisk läsning. David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt Kritisk läsning David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt 2017-2019 Dagens upplägg Bakgrund Syftet med studien Vår undervisning inom ramarna

Läs mer

HÖGSKOLAN DALARNA

HÖGSKOLAN DALARNA HÖGSKOLAN DALARNA 2017-03-02 Handledarrollen och Kollegialt lärande Désirée von Ahlefeld Nisser och Maria Olsson 12 april 2018 2018-04-13 2 Punkter för dagens föreläsning Syfte Tillbakablick: Mål och syfte

Läs mer

Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer

Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer Michael Tengberg Karlstads universitet Syftet med passet att bidra med ett teoretiskt grundat verktyg för observation,

Läs mer

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld IT-strategi för bättre lärande Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS IT-STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och även Pysslingen Skolor står inför

Läs mer

Hållbara anpassningar inom gymnasieskolans estetiska program

Hållbara anpassningar inom gymnasieskolans estetiska program Hållbara anpassningar inom gymnasieskolans estetiska program Vilken plats kan specialpedagogiken ha i det kreativa? Barbro Johansson, universitetslektor i Specialpedagogik, Specialpedagogiska institutionen

Läs mer

Digitalisering i skolan

Digitalisering i skolan Digitalisering i skolan 1 Frågeblanketten läses maskinellt. Vi ber dig därför att: Använda bläckpenna Markera dina svar med kryss, så här: Om du svarat fel täck hela rutan med det felaktiga krysset, så

Läs mer

1 och 1 eller 1+1 1 and 1 or 1+1. Odense 26 maj 2014 Jorryt van Bommel Karlstads Universitet

1 och 1 eller 1+1 1 and 1 or 1+1. Odense 26 maj 2014 Jorryt van Bommel Karlstads Universitet 1 och 1 eller 1+1 1 and 1 or 1+1 Odense 26 maj 2014 Jorryt van Bommel Karlstads Universitet Prata med grannen Talk to your neighbour 2 minuter 2 minutes Upplägg - Content Mötesplatser och samtal Meeting

Läs mer

PROGRAMMERING I SKOLAN Utbildning av kollegor på Carlssons skola CECILIA CHRISTIANSEN ULRIHCA MALMBERG

PROGRAMMERING I SKOLAN Utbildning av kollegor på Carlssons skola CECILIA CHRISTIANSEN ULRIHCA MALMBERG ATT UNDERVISA I PROGRAMMERING I SKOLAN Utbildning av kollegor på Carlssons skola CECILIA CHRISTIANSEN ULRIHCA MALMBERG SYFTE Lärarna ska känna sig redo! Datalogiska kunskaper Pedagogiska kunskaper Utveckla

Läs mer

Verktyg för bedömning och lärande - kan IT va nåt?

Verktyg för bedömning och lärande - kan IT va nåt? Verktyg för bedömning och lärande - kan IT va nåt? Snabb översikt av läget i Ale. Sen Ht -11 har samtliga elever på Ale gymnasium tillgång till egen dator Vuxenutbildningen har mycket god tillgång på moderna

Läs mer

Peter Karlberg. Undervisningsråd - skolans

Peter Karlberg. Undervisningsråd - skolans Peter Karlberg Undervisningsråd - skolans digitalisering peter.karlberg@skolverket.se @peterkarlberg Nationell strategi Styrdokument Kompetensutveckling Leda digitalisering Nationell strategi Styrdokument

Läs mer

IKT-Strategi BoU

IKT-Strategi BoU 2016/BUN 0154 IKT-Strategi BoU 2017-2020 2016-12-13 Tyresö kommun / 2016-12-13 2 (5) IKT strategi BoU 2017-2020 Forskningen inom området tyder på att en ökad IKT-användning i skolan ger en positiv effekt

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

Skolverkets arbete med skolans digitalisering Skolverkets arbete med skolans digitalisering Nationell strategi för skolans digitalisering Övergripande mål Det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa

Läs mer

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens 1 EU:s åtta nyckelkompetenser 2 I slutet av 2006 presenterade EU 8 nyckelkompetenser som man ansåg att alla medborgare inom EU behövde för den personliga

Läs mer

Förändringstakten i Sverige och i omvärlden

Förändringstakten i Sverige och i omvärlden Förändringstakten i Sverige och i omvärlden Den digitala våren 2016 12 februari: Nationellt skolutvecklingsprogram för digitaliseringen 21 mars: öppen remiss styrdokumenten 31 mars: Nationella prov 5 april:

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

Programmering i matematik och teknik i grundskolan

Programmering i matematik och teknik i grundskolan Programmering i matematik och teknik i grundskolan Program november 2017 09.15 Digital kompetens styrdokumentsförändringar 10.30 Programmering ur ett historiskt perspektiv och undervisningsperspektiv

Läs mer

Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever

Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2.

Läs mer

Vad betyder detta för hur eleverna möter universitetets skriftliga ämnes(fag)kulturer?

Vad betyder detta för hur eleverna möter universitetets skriftliga ämnes(fag)kulturer? Vad betyder detta för hur eleverna möter universitetets skriftliga ämnes(fag)kulturer? Mona Blåsjö Stockholms universitet Universitets/forskningsperspektiv Studenternas skrivmiljöer på universitetet Skrivforskning

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

Analys av ett strukturerande och synliggörande av bedömning på fritidshemmet.

Analys av ett strukturerande och synliggörande av bedömning på fritidshemmet. Analys av ett strukturerande och synliggörande av bedömning på fritidshemmet. Att föra fram fritidshemmets didaktik som ett komplement till skolan En viktig del av fritidshemmets och fritidslärarens uppdrag

Läs mer

O:MEET 11 augusti. Synligt lärande. Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun.

O:MEET 11 augusti. Synligt lärande. Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun. O:MEET 11 augusti Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun. Tisdag 11 augusti 2015 Restaurangen Brattebergsskolan Liknande innehåll på förmiddag och eftermiddag för att

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Lärarhandledningar kan i princip se ut hur som helst. Vissa innehåller mer

Lärarhandledningar kan i princip se ut hur som helst. Vissa innehåller mer Linda Ahl, Lena Hoelgaard & Tuula Koljonen Lärarhandledning för inspiration och kompetensutveckling Lärarhandledningar till matematikläromedel har stor potential. De kan stödja och inspirera läraren i

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Läsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag?

Läsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag? Läsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet Torghandel ledare 19 september Läromedelstext 1958 Läromedelstext 1968 Läromedelstext

Läs mer

IT-handlingsplan. Kyrkmons skola

IT-handlingsplan. Kyrkmons skola IT-handlingsplan Kyrkmons skola Materialet skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande - Icke kommersiell Dela lika 2015-12-14 1 IT-handlingsplan Kyrkmons

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LGTK10 Teknik 1 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Technology 1 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-12-20 och

Läs mer

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll?

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll? Lärandemiljön spelar den någon roll? Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Bakgrunden Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Kursen Sociologi helt på nätet, nivå A-D Inga möten på campus Textbaserad, ingen variation

Läs mer

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-10-27 1 (6) Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1 1 Underlag för denna handlingsplan är den av rektorerna framtagna handlingsplan för

Läs mer

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner? Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera

Läs mer

Jörgen From, Umeå universitet

Jörgen From, Umeå universitet Jörgen From, Umeå universitet FJÄRRUNDERVISNING = PEDAGOGISK UTVECKLING! Jörgen From Pedagogiska institutionen I KORTA DRAG Fjärrundervisning: Innebär pedagogisk utveckling Innebär skolutveckling Är en

Läs mer

Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning

Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning Malin Lavett Lagerström Licentiand NV-didaktik på Stockholms universitet NV/teknik-lärare

Läs mer

Anna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande

Anna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande Anna-Lena Godhe lektor i pedagogik Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande Sylvana Sofkova Hashemi docent i utbildningsvetenskap Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Rik och

Läs mer

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser

Läs mer

Språk-, läs- och skrivutveckling

Språk-, läs- och skrivutveckling RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet

Läs mer

Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg

Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg Lesson studies Kompetensutveckling för lärare Förbättra elevernas lärande Bidra till lärares professionella kunskap Pragmatisk

Läs mer

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Spansklärares värderingar, dilemman och förslag 1 Språk och ämnesspråk 2 1 Vad ingår i en kommunikativ språkundervisning? Grammatisk kompetens Sociolingvistisk

Läs mer

75% seminarium 26 februari 2018, LUX-huset LIC-FORSKARSKOLAN COMMUNICATE SCIENCE IN SCHOOL, CSIS

75% seminarium 26 februari 2018, LUX-huset LIC-FORSKARSKOLAN COMMUNICATE SCIENCE IN SCHOOL, CSIS 75% seminarium 26 februari 2018, LUX-huset LIC-FORSKARSKOLAN COMMUNICATE SCIENCE IN SCHOOL, CSIS Varmt välkommen till 75%-seminarium för sex av våra licentiander i forskarskolan Communicate science in

Läs mer

TIG085, IKT och specialpedagogik som stöd för lärande, 15 högskolepoäng

TIG085, IKT och specialpedagogik som stöd för lärande, 15 högskolepoäng IT universitetets fakultetsnämnd TIG085, IKT och specialpedagogik som stöd för lärande, 15 högskolepoäng Grundnivå ICT and Special Needs Education as Support for Learning, 15 ECTS credits 1. Fastställande

Läs mer

Leda digitalisering 24 november Ale

Leda digitalisering 24 november Ale Leda digitalisering 24 november Ale Program för dagen 13.00 - Nationell strategi för skolan digitalisering (30 min) 13.30 Presentera effektkedjan i lärgrupperna (30 min) 14.00 - Gemensam reflektion (15

Läs mer

3101 studentschema v001, 22 februari 2014

3101 studentschema v001, 22 februari 2014 3101 studentschema v001, 22 februari 2014 Schema för kursen UM3101 mom 3 (grupp 1 och 2), vårterminen 2014. Information om lokaler samt kurslitteratur i slutet av dokumentet. Med reservation för eventuella

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LTK010 Teknik som skolämne, del 1, 15 högskolepoäng Technology as a school subject, part 1, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-03-20

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Problemlösning Del 5: Bedömning i problemlösning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström (2012) Originalartikel från modul, Taluppfattning och tals användning, åk 1-3 Termen bedömning,

Läs mer

Digital kompetens DIGITAL KOMPETENS I 21:A ÅRHUNDRADET FRIDA EDMAN. onsdag, 2010 april 28

Digital kompetens DIGITAL KOMPETENS I 21:A ÅRHUNDRADET FRIDA EDMAN. onsdag, 2010 april 28 DIGITAL KOMPETENS I 21:A ÅRHUNDRADET FRIDA EDMAN VARANNAN 4-ÅRING PÅ NÄTET (MEDIERÅDET) Ska skolan anpassa sig till dem eller inte? Förändringsprocessen seg i skolan -något måste hända!! EX: Beatels i

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,

Läs mer

IKT och lärande. Institutionen för Datavetenskap och Medieteknik Katrin Lindwall - Karl-Johan Rosqvist - Marcelo Milrad

IKT och lärande. Institutionen för Datavetenskap och Medieteknik Katrin Lindwall - Karl-Johan Rosqvist - Marcelo Milrad IKT och lärande Institutionen för Datavetenskap och Medieteknik Katrin Lindwall - Karl-Johan Rosqvist - Marcelo Milrad Länkar Gör Sverige i framtiden digital kompetens SOU 2015:28 goo.gl/9rjgkh Stärkt

Läs mer

Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson

Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya Max Jakobsson Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya Bakgrund Läraren, rektor och det kollegiala lärandet Erfarenheter

Läs mer

Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid

Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid 2017-10-19 2 Programmering i skolan 2017-10-19 3 Lgr 11 (rev. 2017) Arbetssätt för utveckling

Läs mer

Leda digitalisering Ale ht17

Leda digitalisering Ale ht17 Leda digitalisering Ale ht17 Vilka är vi? Sandra.Svensson@grkom.se Niklas.Svensson@grkom.se Vi arbetar med: skolutveckling, grupputveckling och ledarutveckling i hela Göteborgsregionen Varför är vi här

Läs mer

Textkompetenser, Genre och Literacitet

Textkompetenser, Genre och Literacitet Textkompetenser, Genre och Literacitet Interaktiva tavlor och IT i Svenska utvecklingsarbete i Uddevalla NORDIC SMART SCHOOL PROJECT SYLVANA SOFKOVA HASHEMI, FIL. DR. Institutionen för Individ och samhälle

Läs mer

MIK i skolans styrdokument

MIK i skolans styrdokument MIK i skolans styrdokument MEDIE- OCH INFORMATIONSKUNNIGHET Att förstå mediers roll Att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information Att själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika

Läs mer

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders

Läs mer

Att använda gester som en medierande resurs i mångspråkiga nv-klasser. Zeynep Ünsal

Att använda gester som en medierande resurs i mångspråkiga nv-klasser. Zeynep Ünsal Att använda gester som en medierande resurs i mångspråkiga nv-klasser Zeynep Ünsal zeynep.unsal@mnd.su.se Vilka är tvåspråkiga? Tvåspråkiga elever: De elever som använder två (eller fler) språk i sitt

Läs mer

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPP11, Ämneslärarprofessionen i samhälle och skola, 30 högskolepoäng The Subject Teacher Profession in Society and School, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Läs mer

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande. 1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning

Läs mer

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Frågan är Hur (hvordan) utvecklar man bäst kvalitet i matematikundervisning

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor

Läs mer

Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan

Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan Datum 2018/2019 Barn- och utbildningsförvaltningen Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan 2018/2019 Tidsperiod: 2018/2019 Vikten av digital kompetens Digital kompetens för elever

Läs mer

Fritidshemmens rikskonferens Språket på fritids Petra Magnusson

Fritidshemmens rikskonferens Språket på fritids Petra Magnusson Fritidshemmens rikskonferens 2017 Språket på fritids Petra Magnusson Rektor med ambitioner, fritidspersonal med lust och nyfikenhet Kommunens lektor: kunskaper om/i språkutv och kollegialt lärande Skolenhet

Läs mer

Digitalisering i skolan och vuxenutbildningen

Digitalisering i skolan och vuxenutbildningen Digitalisering i skolan och vuxenutbildningen 1 Frågeblanketten läses maskinellt. Vi ber dig därför att: Använda bläckpenna Skriva tydliga siffror, så här: Markera dina svar med kryss, så här: Om du svarat

Läs mer

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp Education MA, On-line learning Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng PE021A Pedagogik Avancerad

Läs mer

Ämnesnätverk. Struktur för arbete i Askersunds Kommun 2019/ Askersunds Kommun Anneli Jöesaar

Ämnesnätverk. Struktur för arbete i Askersunds Kommun 2019/ Askersunds Kommun Anneli Jöesaar Ämnesnätverk Struktur för arbete i Askersunds Kommun 2019/20 2019-04-25 Askersunds Kommun Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund... 3 2. Organisation... 3 2.1 Nätverk gymnasieskola och grundskola...

Läs mer

Kursuppläggning. Kunskapssyn och bedömning Ämnesdidaktisk fördjupningskurs med inriktning mot naturorienterande ämnen 5 poäng

Kursuppläggning. Kunskapssyn och bedömning Ämnesdidaktisk fördjupningskurs med inriktning mot naturorienterande ämnen 5 poäng Kursuppläggning Kunskapssyn och bedömning Ämnesdidaktisk fördjupningskurs med inriktning mot naturorienterande ämnen 5 poäng Går det att förbättra elevernas lärande genom att utveckla strategier för bedömning

Läs mer

EN003U Engelska Grundnivå

EN003U Engelska Grundnivå 1 (6) Kursplan för: Engelska GR (A), Engelska för lärare åk 4-6, 30hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet II, 30 hp English Ba (A), English for Primary School Teachers 4-6, Continuing Education for Teachers II

Läs mer

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research Michal Drechsler Karlstad University michal.drechsler@kau.se SMEER Science Mathematics Engineering Education Research PCK PCK is involved in knowing what knowledge is relevant, Re-constructing the knowledge

Läs mer

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens) IKT PLAN - FÖRSKOLA Att rusta våra barn, elever och personal för en framtid som vi ännu inte vet något om så att de med öppenhet, nyfikenhet och självförtroende vågar prova, utforska nytt och ständigt

Läs mer

Handledarutbildning NT. Arlanda den 3 maj 2017

Handledarutbildning NT. Arlanda den 3 maj 2017 Handledarutbildning NT Arlanda den 3 maj 2017 Digital kompetens i styrdokumenten Av läroplanernas första del framgår det att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att: Förstå hur digitalisering

Läs mer

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus

Läs mer

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola 1 VÅGA VISA frågebank vid observation på skola Frågebanken är avsedd att användas som stödmaterial vid förberedelse inför intervjuer vid observation. Tänk igenom i förväg vad ni vill få reda på i varje

Läs mer

Varför programmering i läroplanerna?

Varför programmering i läroplanerna? Att programmera Varför programmering i läroplanerna? Regeringsuppdrag förändringar i läroplaner och kursplaner för att förstärka och tydliggöra programmering som ett inslag i undervisningen (bl.a.) Läroplanen

Läs mer

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 Fokus på kunskap och förmågor Världen är i ständig förändring. Teknikutvecklingen, klimatutmaningen och globaliseringen påverkar vår vardag och förändringstakten ser inte ut

Läs mer

Digital kompetens. Kvalitetsdag Nacka 9 februari Jan Hylén, Mats Östling EDUCATIONANALYTICS.SE

Digital kompetens. Kvalitetsdag Nacka 9 februari Jan Hylén, Mats Östling EDUCATIONANALYTICS.SE Digital kompetens Kvalitetsdag Nacka 9 februari 2018 Jan Hylén, Mats Östling Källa: Future of Jobs Report, World Economic Forum 2016 Andra kompetenser efterfrågas Andra kompetenser efterfrågas Skolans

Läs mer

Kursplan. Kurskod DAA766 Dnr MSI 01/02:21 Beslutsdatum

Kursplan. Kurskod DAA766 Dnr MSI 01/02:21 Beslutsdatum Kursplan Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kurskod DAA766 Dnr MSI 01/02:21 Beslutsdatum 2001-10-12 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne IKT - Skola och lärande, del II ICT - Learning

Läs mer

Programmering i matematik och teknik i grundskolan

Programmering i matematik och teknik i grundskolan Programmering i matematik och teknik i grundskolan Program oktober 2017 09.15 Digital kompetens styrdokumentsförändringar 10.30 Programmering ur ett historiskt perspektiv och undervisningsperspektiv

Läs mer

Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen

Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2015/2016 Karina Bronell, rektor Beskrivning av verksamheten Genom den samlade läroplanen

Läs mer

L3EN10, Engelska för lärare F-3, 15,0 högskolepoäng English for teachers grades 0-3, 15.0 higher education credits

L3EN10, Engelska för lärare F-3, 15,0 högskolepoäng English for teachers grades 0-3, 15.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L3EN10, Engelska för lärare F-3, 15,0 högskolepoäng English for teachers grades 0-3, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Strategi för barns och elevers lärande i en digital värld

Strategi för barns och elevers lärande i en digital värld Strategi för barns och elevers lärande i en digital värld Strategi Diarienummer: UF/2017:86 Dokumentet är beslutat av: Utbildningsnämnden Dokumentet beslutades den: 13 juni 2017 Dokumentet gäller för:

Läs mer

Internetbaserad språkundervisning

Internetbaserad språkundervisning Internetbaserad språkundervisning Kalle Larsen Lärare i engelska och italienska Spånga gymnasium, Stockholm Något ständigt aktuellt i den internationella engelskundervisning av idag som ofta återspeglas

Läs mer

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN DIGITAL UTVECKLINGSPLAN 2018-2022 1. INLEDNING Digital utvecklingsplan ersätter IT-policy för förskola och grundskola i Ystads kommun 2010. Ystads kommun prioriterar digitaliseringen av utbildningsverksamheten.

Läs mer