Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su."

Transkript

1 Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet

2 Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New London Group Den autonoma modellen neutral och universell teknik fristående från det sociala litterat: modern, västerländsk Den ideologiska modellen kulturkänslig varierar efter kontexten social praxis socialt konstruerade kunskapsprinciper maktförhållanden

3 Litteracitet en social konstruktion som varierar efter den kulturella kontexten. en bred och samlad beteckning på aktiviteter som i ett socialt sammanhang omfattar användningen av tal, bilder, symboler och tecken i direkt eller indirekt koppling till skrift. en uppsättning socialt organiserade praktiker som för sin spridning använder ett symbolsystem och en teknik. (Scribner & Cole, 1981)

4 Flerspråkighet och litteracitet Olika språk och kulturer Olika litteracitetspraktiker Varierad expertis Translanguaging Pluriliteracy

5 Centrala begrepp Litteracitetshändelser (konkreta aktiviteter, Heath 1983) Litteracitetspraxis (kulturella normer, värderingar, attityder, ideologier, konventioner, Street 1984) Street 2000:22: Lit. practices refer to this broader cultural conception of particular ways of thinking about and doing reading and writing in cultural contexts.

6 Heath (1983): Ways with words etnografisk forskning, sociokulturell analys Olika litteracitetspraktiker i Trackton (funktion, kreativ, koppling till omgivningen) Roadville, (litteracitet sanning, inte fiktion) Main town (godnattsagor, IRE) Läsning: teknisk färdighet + skapa mening från omgivningen

7 Scribner & Cole (1981) från psykologiskt till socialt paradigm etnografisk forskning Vai folket, Liberia olika språk olika litteracitetspraxis engelska resonera, dra slutsatser* arabiska lära långa texter utantill vai språket lösa rebusar, instruera *Formell skolning, situationsoberoende, abstrakt språk talking about tasks Omfattande, globala kognitiva färdigheter från litt. tänker man sig inte.

8 Från psykologiskt till socialt paradigm Scribner & Cole (1981) Litteracitet innebär inte bara att veta hur man läser och skriver en specifik text utan hur man använder denna kunskap för specifika syften i specifika sammanhang. Utformningen av dessa praktiker, inklusive de tekniska aspekterna, bestämmer färdigheterna och konsekvenserna kopplade till litteraciteten. (Scribner & Cole 1981: 236, min översättn). Vad som menas med litteracitet varierar från en situation till en annan och beror på ideologi. [ ] litteracitetens mening beror på de sociala institutioner som den är inbäddad i (Street 1984: 8, min övers.) Litteraciteten är aldrig neutral värdebemängd social produkt

9 Vad betyder detta för den flerspråkige? Att utveckla litteracitet på ett nytt språk innebär att (till viss del) tillägna sig kulturella beteenden och värderingar kopplade till språket. För minoritetstalare som utvecklar litteracitet på majoritetsspråket kan detta ha betydelse för och eventuellt påverka individens identitet.

10 E Exempel från den svenska skolan Andraspråkseleven som från tidigare skolgång är van vid att lära sig fakta utantill och reproducera dem har svårt att förstå när provet i samhällskunskap går ut på att lösa och resonera kring ett problem med hjälp av de fakta eleven lärt sig. Får man tänka egna tankar?

11 Brist eller resurs? Qarin Franker (2007) Begränsande modell Utvidgande modell Skolans domän Skolans domän Litteraciteten som barriär Litteraciteten som gemensamt område Vardagslivets domän Vardagslivets domän

12 Litteracitet som metafor =specialiserad tillgång till kunskap och information datorlitteracitet, visuell/ medialitteracitet, politisk litteracitet, kulturell litteracitet, skollitteracitet Litteraciteter Förord av Street 2001 i Literacy and Development:..läs och skrivpraktikerna inom litteraciteten är bara en del av vad människor kommer att behöva lära sig för att anses vara litterata i framtiden (min övers.)

13 Litteracitet Kulturell litteracitet Operationell litteracitet Kritisk litteracitet Textanvändare Textdeltagare Kodknäckare Textanalytiker efter Luke & Freebody 1999, Gibbons 2006

14 Referenser Barton, David (2007). Literacy: An Introduction to the Ecology of Written Language. Oxford: Blackwell. Blommaert, Jan (2003). Commentary: A sociolinguistics of globalization. Journal of Sociolinguistics 7/4. Franker, Qarin (2009). Bildvalet har betydelse. I: Päivi Juvonen (red.). Språk och lärande. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7 8 november Stockholm: ASLA. Heath, Shirley B. (1983/1996). Ways with Words: Language, Life and Work in Communities and Classrooms. Cambridge: Cambridge Univ. Press. Kulbrandstad Iversen, Lise (2003). Lesing i utvikling. Teoretiske og didaktiske perspektiver. Bergen: Fagbokforlaget. Martin Jones, Marilyn & Kathryn Jones (Eds) (2000). Multilingual Literacies. Amsterdam: John Benjamins Publishing Co. Scribner, Sylvia & Cole, Michael (1981), The psychology of literacy. Cambridge: Cambridge University Press. Street, Brian (1993), Cross Cultural Approaches to Literacy. Cambridge: Cambridge University Press.

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag?

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet IKT och flerspråkighet i Norden (FLIN) 21 oktober Krav på läsförmåga När? Vem?

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

Läsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag?

Läsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag? Läsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet Torghandel ledare 19 september Läromedelstext 1958 Läromedelstext 1968 Läromedelstext

Läs mer

GRUNDLÄGGGANDE LITTERACITET FÖR NYANLÄNDA UNGDOMAR NY MODUL I LÄSLYFTET VT17

GRUNDLÄGGGANDE LITTERACITET FÖR NYANLÄNDA UNGDOMAR NY MODUL I LÄSLYFTET VT17 GRUNDLÄGGGANDE LITTERACITET FÖR NYANLÄNDA UNGDOMAR NY MODUL I LÄSLYFTET VT17 ANNA WINLUND/QARIN FRANKER/BRITT KLINTENBERG INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET GÖTEBORGS UNIVERSITET RUC SPRÅKDAGEN 12/4-2016/

Läs mer

SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR

SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR ANNA WINLUND, INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET) Innehåll Presentation av Pauline

Läs mer

Man har ju ändå intelligens

Man har ju ändå intelligens Man har ju ändå intelligens Om resurser, respekt och meningsfullhet i alfabetiseringsundervisning VOX Norskkonferens i Oslo 28/4 2015 Qarin Franker Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.

Läs mer

Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik

Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik Tarja Alatalo Högskolan Dalarna, tao@du.se Barbro Westlund, Stockholms universitet Anna Strid, Elevhälsan i

Läs mer

KOMPETENSBESKRIVNING AV LÄRARE. i grundläggande litteracitet för vuxna med andra modersmål än de nordiska

KOMPETENSBESKRIVNING AV LÄRARE. i grundläggande litteracitet för vuxna med andra modersmål än de nordiska KOMPETENSBESKRIVNING AV LÄRARE i grundläggande litteracitet för vuxna med andra modersmål än de nordiska DET NORDISKA ALFARÅDET Nordisk koordinator Helga Arnesen, www.alfaradet.net Fackansvarig Qarin Franker,

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Alfabetiseringsundervisningen och vardagens krav på litteracitet Qarin Franker Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för

Läs mer

Hur kan vi arbeta med elevnära texter?

Hur kan vi arbeta med elevnära texter? Hur kan vi arbeta med elevnära texter? Några tankar framförda av Carina Fast 7 september 2009 Skolverkets språk-, läs och skrivsatsning 5åriga Joel skriver sitt namn på matoranska (Fast, 2009) Förskolläraren:

Läs mer

Grundläggande litteracitet för nyanlända elever

Grundläggande litteracitet för nyanlända elever Grundläggande litteracitet för nyanlända elever Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Läslyftet. Att kunna läsa, skriva och använda text är avgörande i dagens globala och informationstäta

Läs mer

US200Ä - Svenska som andraspråk med inriktning mot vuxenutbildning II inom ämneslärarprogrammet, gymnasieskolan, 30 hp

US200Ä - Svenska som andraspråk med inriktning mot vuxenutbildning II inom ämneslärarprogrammet, gymnasieskolan, 30 hp Kurslitteratur US200Ä - Svenska som andraspråk med inriktning mot vuxenutbildning II inom ämneslärarprogrammet, gymnasieskolan, 30 hp Delkurs 1: Andraspråksutveckling hos vuxna och ungdomar, 15 hp Abrahamsson,

Läs mer

Grundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium

Grundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium Göteborg 2013-09- 09 Q Franker/Irène Emanuelsson Göteborgs universitet Grundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium Center för skolutveckling erbjuder i samarbete

Läs mer

Pojkars och flickors lärande, didaktik och literacy. Del I Jönköping/Stockholm 6 september 2016

Pojkars och flickors lärande, didaktik och literacy. Del I Jönköping/Stockholm 6 september 2016 Pojkars och flickors lärande, didaktik och literacy. Del I Jönköping/Stockholm 6 september 2016 Gunilla Molloy, docent i svenska med didaktisk inriktning Varför har flickor bättre betyg än pojkar? Skriv

Läs mer

Barns användande av texter på skärmen

Barns användande av texter på skärmen Barns användande av texter på skärmen en mångfald av lärandepotentialer catarina.schmidt@hlk.hj.se Läs- och medievanor Vikten av kritisk textutforskning Lärande- potentialer Etnografisk undersökning Foton

Läs mer

Prövning i Engelska 5, ENGENG05, 100 poäng

Prövning i Engelska 5, ENGENG05, 100 poäng Prövning i Engelska 5, ENGENG05, 100 poäng Här följer information om prövning, skriftlig och muntlig del, kursplan samt länkar till Skolverkets sida med exempel från tidigare nationella prov. 1. Skriftlig

Läs mer

Förslag till kompetensbeskrivning av en alfabetiseringslärare

Förslag till kompetensbeskrivning av en alfabetiseringslärare Förslag till kompetensbeskrivning av en alfabetiseringslärare Detta är den första nordiska beskrivningen av en professionell alfabetiseringslärare. Förslaget, som har arbetats fram av det nordiska Alfarådet,

Läs mer

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen. 21.11.2014 Gun Oker-Blom

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen. 21.11.2014 Gun Oker-Blom Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Upplägg Ny värld ny läroplan Vår tids läskompetens Kritisk läskunnighet Multilitteracitet allmänt Multilitteracitet i LP 2016 LP- strukturen

Läs mer

Vad texter gör. Om aktörnätverksteori och andra ramar för att förstå texters roller (funktioner, makt, kraft )

Vad texter gör. Om aktörnätverksteori och andra ramar för att förstå texters roller (funktioner, makt, kraft ) Vad texter gör Om aktörnätverksteori och andra ramar för att förstå texters roller (funktioner, makt, kraft ) Forum för textforskning 2008 Anna-Malin Karlsson anna-malin.karlsson@nordiska.su.se Sagt och

Läs mer

Literacy, flerspråkighet och kulturella praktiker, 7,5 hp. Literacy, multilingualism and cultural practices, 7,5 Higher Education Credits

Literacy, flerspråkighet och kulturella praktiker, 7,5 hp. Literacy, multilingualism and cultural practices, 7,5 Higher Education Credits Kursplan/Syllabus Literacy, flerspråkighet och kulturella praktiker, 7,5 hp Literacy, multilingualism and cultural practices, 7,5 Higher Education Credits Kurskod: 15LI026 Giltig fr.o.m.: VT 2010 Utbildningsnivå:

Läs mer

ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen

ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen Regionalt nätverk för svenskämnena och ämnesspråk Ewa Bergh Nestlog Doktorand i svenska med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet i Växjö ewa.bergh.nestlog@lnu.se 1 Interaktion

Läs mer

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas? Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29

Läs mer

Litteracitetspraxis ett begrepp som öppnar för skolutveckling Åsa Wedin För: Svensklärarföreningens årsskrift 2006

Litteracitetspraxis ett begrepp som öppnar för skolutveckling Åsa Wedin För: Svensklärarföreningens årsskrift 2006 Litteracitetspraxis ett begrepp som öppnar för skolutveckling Åsa Wedin För: Svensklärarföreningens årsskrift 2006 Introduktion Av tradition har den svenska skriftspråksundervisningen varit fokuserad på

Läs mer

Translanguaging hur flerspråkighet kan den användas i undervisningen Gudrun Svensson

Translanguaging hur flerspråkighet kan den användas i undervisningen Gudrun Svensson Translanguaging hur flerspråkighet kan den användas i undervisningen Gudrun Svensson Elevers förstaspråk kan vara en resurs för lärande. Istället för att se bristande kunskaper i skolspråket svenska som

Läs mer

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik

Läs mer

Visuella texter i alfabetiseringsundervisningen -ett kritiskt förhållningssätt

Visuella texter i alfabetiseringsundervisningen -ett kritiskt förhållningssätt Visuella texter i alfabetiseringsundervisningen -ett kritiskt förhållningssätt Workshop på NC:s Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk. Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning.

Läs mer

Kursplan. Institutionen för samällsvetenskap. Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01. Socialpsykologi, 21-40 poäng.

Kursplan. Institutionen för samällsvetenskap. Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01. Socialpsykologi, 21-40 poäng. Kursplan Institutionen för samällsvetenskap Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Socialpsykologi, 21-40 poäng The Social Psychology Programme Socialpsykologi

Läs mer

Språket, individen och samhället VT08

Språket, individen och samhället VT08 Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära

Läs mer

Läsande och skrivande som tolkning och förståelse Skriftspråk som meningsskapande literacypraxis

Läsande och skrivande som tolkning och förståelse Skriftspråk som meningsskapande literacypraxis Pedagogisk Forskning i Sverige 2011 årg 16 nr 1 s 36 51 ISSN 1401-6788 Läsande och skrivande som tolkning och förståelse Skriftspråk som meningsskapande literacypraxis CATARINA SCHMIDT Akademin för humaniora,

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Textmiljön i tre klassrum

Textmiljön i tre klassrum Textmiljön i tre klassrum En beskrivning av skrifthändelser i en finlandssvensk skola, en språkbadsskola och en sverigesvensk skola Sofia Jusslin Avhandling för pedagogie magisterexamen Åbo Akademi Fakulteten

Läs mer

Sammanfattning och metareflektion

Sammanfattning och metareflektion Modul: Lässtrategier för skönlitteratur Del 8: Sammanfattning och reflektion Sammanfattning och metareflektion Ingrid Mossberg Schüllerqvist, Karlstads universitet Ni har nu kommit fram till den avslutande

Läs mer

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och förändring Henrik Ifflander VT2014 Huvudfrågor i organisationsteori organisation människa rationalitet icke-rationalitet stabilitet förändring Makt... Direkt makt - handlingsmakt, Weber

Läs mer

Läsa och skriva i alla ämnen. Föreläsare: Gunilla Molloy, Barbro Westlund

Läsa och skriva i alla ämnen. Föreläsare: Gunilla Molloy, Barbro Westlund Läsa och skriva i alla ämnen Föreläsare: Gunilla Molloy, Barbro Westlund Begreppsförvirring? Läsförmåga Läsförståelse Literacy Vad behöver man veta för att förstå denna text? Sticka 12(12)14 (14) v. På

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Mål med språksamtalet

Mål med språksamtalet Mål med språksamtalet Optimera flerspråkiga barns möjlighet till en god språkutveckling såväl i första som i andraspråket i förskolan och tillsammans med föräldrarna. Samtalet ska utmynna i en språkplan

Läs mer

Kursplan. Religionsvetenskap

Kursplan. Religionsvetenskap Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod REC160 Dnr 99:131D Beslutsdatum 1999-12-06 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne RELIGIONSVETENSKAP, religionshistorisk inriktning, kandidatkurs HISTORY

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Att möta text på sitt andraspråk. - en studie av två nyanlända elevers litteracitetspraktiker i skolan

Att möta text på sitt andraspråk. - en studie av två nyanlända elevers litteracitetspraktiker i skolan GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Att möta text på sitt andraspråk - en studie av två nyanlända elevers litteracitetspraktiker i skolan Anna Winlund Magisteruppsats i svenska som

Läs mer

Orden känns mer laddade då

Orden känns mer laddade då Orden känns mer laddade då En fallstudie om tvåspråkiga gymnasieelever med svenska som andraspråk och deras litteracitet Martina Åhman Institution för språkdidaktik Svenska som andraspråk med didaktik

Läs mer

Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen?

Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen? KAPET. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, årgång 6, nr 1, 2010 Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen? Carin Roos Lektor i specialpedagogik

Läs mer

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se Cirkelledarutbildning Utvecklingsstöd Översikt över Språkforskningsinstitutets kompetensutvecklingsprogram. Insatser för att höja elevernas språk- och kunskapsutveckling i Stockholms skolor Kartläggning

Läs mer

Abrahamsson, Niclas (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.(ca 160 s.)

Abrahamsson, Niclas (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.(ca 160 s.) Kurslitteratur US205F - Svenska som andraspråk med didaktik II, 30 hp Delkurs 1: Svenska i tvärspråklig belysning, 7,5 hp Abrahamsson, Niclas (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.(ca 160

Läs mer

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Allmänt om kursen Kursen syftar till: 1) att ge en bred översikt över det vetenskapsteoretiska fältet samt att ge kunskap om centrala vetenskapsteoretiska

Läs mer

Med andra ord. Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn. Susanne Duek. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Med andra ord. Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn. Susanne Duek. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Med andra ord Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn Susanne Duek Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Pedagogiskt arbete DOKTORSAVHANDLING Karlstad University Studies 2017:4

Läs mer

(Flerspråkiga) barns läsning en miljöfråga?

(Flerspråkiga) barns läsning en miljöfråga? (Flerspråkiga) barns läsning en miljöfråga? Denna artikel belyser lärares arbete med barns läsinlärning och socialisation ill läsande individer. Utgångspunkten är tre studier om läsning; en större storskalig

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Har handlat om Deba%en om

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Studiehandledning på modersmålet för nyanlända elever

Studiehandledning på modersmålet för nyanlända elever Studiehandledning på modersmålet för nyanlända elever -En studie som undersöker svårigheter och stöttning vid högläsning med nyanlända elever Av: Ranja Shamoun Handledare: Stina Hållsten Södertörns högskola

Läs mer

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson Om en skola för alla - och vägen dit Josefin Nilsson Om en skola för alla Om en skola för alla Medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet www.andrasprak.su.se

Läs mer

Skrivande och samtal vägar in i läsningen. Karin Jönsson, Malmö högskola

Skrivande och samtal vägar in i läsningen. Karin Jönsson, Malmö högskola Skrivande och samtal vägar in i läsningen Karin Jönsson, Malmö högskola Samtal och skrivande kring texter är en viktig del i att bygga förståelse. Det är i social aktion som elevernas läsning och förståelse

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kursplan och läromedelsförteckning

Kursplan och läromedelsförteckning Kursplan och läromedelsförteckning Institutionen för humaniora Kurskod ENB102 Dnr 03:91D Beslutsdatum 2003-06-10 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne ENGELSKA - allmän kurs ENGLISH - General course

Läs mer

Kurs: Forskning om undervisning, lärande och bedömning i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp Kurskod: SSA203

Kurs: Forskning om undervisning, lärande och bedömning i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp Kurskod: SSA203 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation 1 (5) Kurs: Forskning om undervisning, lärande och bedömning i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp Kurskod: SSA203 Litteraturlista August, Diane & Hakuta,

Läs mer

Elevnära, anpassning och textrörlighet. Elevnära som språkhandling och innehåll. Nyckelord för arbetsprocessen:

Elevnära, anpassning och textrörlighet. Elevnära som språkhandling och innehåll. Nyckelord för arbetsprocessen: Elevnära, anpassning och textrörlighet Av Carin Jonsson, Umeå universitet Elevnära som språkhandling och innehåll I projektet Den elevnära texten i ord och bild tränas eleverna i att hitta och förstå sagans

Läs mer

Litteracitet och visuella texter

Litteracitet och visuella texter Litteracitet och visuella texter Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi Qarin Franker Doctoral Dissertation 2011 Department of Language Education Stockholm University Abstract Literacies and

Läs mer

Pekplattans pedagogiska potential -

Pekplattans pedagogiska potential - Pekplattans pedagogiska potential - vilka mönster kan identifieras i pojkars och flickors skrivande när pekplattan är en naturlig resurs i klassrummet? Ria Heilä-Ylikallio, professor i modersmålets didaktik

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET. Litteraturlista. SSA134 Svenska som andraspråk, fördjupningskurs del 1, 15 hp. Gäller från HT16

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET. Litteraturlista. SSA134 Svenska som andraspråk, fördjupningskurs del 1, 15 hp. Gäller från HT16 INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET Litteraturlista SSA134 Svenska som andraspråk, fördjupningskurs del 1, 15 hp Swedish as a Second Language, In-Depth Course part 1, 15 higher education credits Språkvetenskaplig

Läs mer

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK Lite forskning om AKK, om AKK och inlärning Många svårigheter känner vi igen som typiska för området AKK dessa kompliceras dock

Läs mer

Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling

Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling Förskolans organisation Kontakt med föräldrarna - bjuda in föräldrarna i verksamheten Sociopolitiska sammanhanget Förhållningssätt

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Det utvidgade litteracitetsbegreppet. Daniel Karström ISD, Institutionen för språkdidaktik

Det utvidgade litteracitetsbegreppet. Daniel Karström ISD, Institutionen för språkdidaktik Det utvidgade litteracitetsbegreppet Daniel Karström ISD, Institutionen för språkdidaktik AVKODNING Hur bokstäver, bokstavskombinationer och ord i en text tyds/tolkas till motsvarande ljud i det talade

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Skolutveckling på mångfaldens grund

Skolutveckling på mångfaldens grund Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren

Läs mer

Text och textanvändning i kemiklassrum

Text och textanvändning i kemiklassrum Text och textanvändning i kemiklassrum NOFA 3 13 maj 2011 Kristina Danielsson, Institutionen för språkdidaktik Stockholms universitet / Utgångspunkt Att bli del av ett nytt socialt sammanhang innebär att

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

Kurslitteratur Flerspråkighet - individ och samhälle, 7,5 hp

Kurslitteratur Flerspråkighet - individ och samhälle, 7,5 hp Kurslitteratur Flerspråkighet - individ och samhälle, 7,5 hp Bijvoet, E. & Fraurud, K. (2006). Svenska med något utländskt. Språkvård 3/2006. S. 4-10. Kan laddas ned från: http://www.sprakochfolkminnen.se.

Läs mer

Artikelskrivandets konst, 7.5 hp

Artikelskrivandets konst, 7.5 hp Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier HT 2014 KURSPLAN Artikelskrivandets konst, 7.5 hp Huvudområde: Pedagogik Utbildningsnivå: Forskarutbildning Betygsskala: För denna kurs ges

Läs mer

USSV2A - Svenska som andraspråk II inom ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp

USSV2A - Svenska som andraspråk II inom ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp Kurslitteratur 1 (6) USSV2A - Svenska som andraspråk II inom ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp Delkurs 1: Språk- och kunskapsutvecklande arbete, 6 hp

Läs mer

Kurser för utbildning på forskarnivå sammanställning Courses at third-cycle level/phd Courses overview Obligatoriska kurser/obligatory Courses

Kurser för utbildning på forskarnivå sammanställning Courses at third-cycle level/phd Courses overview Obligatoriska kurser/obligatory Courses Kurser för utbildning på forskarnivå sammanställning Courses at third-cycle level/phd Courses overview Obligatoriska kurser/obligatory Courses HT16/ Autumn 16 VT17/ Spring 17 HT17/ Autumn 17 VT18/ Spring

Läs mer

KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(6) KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng English, 31-60 credits, 30 credits Kurskod: LENB17 Fastställd av: Utbildningsledare 2013-11-01 Gäller fr.o.m.: Hösten 2015 Version: 8 Diarienummer: HLK

Läs mer

MST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem

MST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem MST Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem MÅL MST terapeuter arbetar för att stötta föräldrar till att få kontroll

Läs mer

Litteraturlista ALLMÄN SPRÅKVETENSKAP och FONETIK. Period 1:

Litteraturlista ALLMÄN SPRÅKVETENSKAP och FONETIK. Period 1: Litteraturlista ALLMÄN SPRÅKVETENSKAP och FONETIK Period 1: 090119-080325 Språket, individen och samhället 7,5 hp Dahl, Ö. Språkets enhet och mångfald. 2007. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. Steinberg,

Läs mer

Kursplan. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5) Mål för utbildning på avancerad nivå. Kursens mål

Kursplan. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5) Mål för utbildning på avancerad nivå. Kursens mål 1(5) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Skriftspråklärande - teckenspråkighet och hörselnedsättning, 15 högskolepoäng Literacy Learning - Deafness and Hard of Hearing,

Läs mer

Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. (Valda delar om 160 sidor.)

Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. (Valda delar om 160 sidor.) Kurslitteratur US259F - Svenska som andraspråk med didaktik II, 30 hp Delkurs 1: Svenska i tvärspråklig belysning, 7,5 hp Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. (Valda delar

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp

Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp Social Work MA, Youth, Identity, Social Problems and Possibilities for Change, 7,5 Credits

Läs mer

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien

Läs mer

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår

Läs mer

MST Vetenskapsteori och etik

MST Vetenskapsteori och etik MST Vetenskapsteori och etik MST bygger på specifika teoretiska grunder och en uppsättning antaganden om människan samt forskning om människans utveckling. Bronfenbrenner klientens ekologi THE FIT problemets

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Svenska som additivt språk. Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet

Svenska som additivt språk. Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet Svenska som additivt språk Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet 2009 09 11 1 Språket börjar över potatismoset (A.M. Körling 2008) bas utbyggnad

Läs mer

Eftertänksam läsning (Applegate & Applegate, 2010) Hattie, 2009 2013-05-06. Praktisk läsförståelsepedagogik. Bedömning av och för läsförståelse

Eftertänksam läsning (Applegate & Applegate, 2010) Hattie, 2009 2013-05-06. Praktisk läsförståelsepedagogik. Bedömning av och för läsförståelse Praktisk läsförståelsepedagogik barbro.westlund@isd.su.se Institutionen för språkdidaktik (ISD) Department of Language Education Dyslexikongressen i Göteborg 130426 Pressley et al, 1989 Det finns ingen

Läs mer

LSI210, Svenska som andraspråk för blivande lärare II, 30 högskolepoäng

LSI210, Svenska som andraspråk för blivande lärare II, 30 högskolepoäng LITTERATURLISTA ISTA LSI210 Gäller fr.o.m. ht 11 LSI210, Svenska som andraspråk för blivande lärare II, 30 högskolepoäng Flerspråkighet och språkvariation, 7,5 hp Axelsson, Monica (1999). Skolframgång

Läs mer

Andrespråksforskningens relevans i et didaktisk perspektiv

Andrespråksforskningens relevans i et didaktisk perspektiv Andrespråksforskningens relevans i et didaktisk perspektiv Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik Den femte nasjonale forskerkonferensen om norsk som andrespråk 18-19 okt. 2012, Høgskolen i Hedmark,

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

ATT STUDERA BILISMENS MENING. 1

ATT STUDERA BILISMENS MENING. 1 Olle Hagman, fil.lic. & civ. ing. doktorand vid Socialantropologiska institutionen och medverkandei forskargruppen MACS (Man, the Automobile, Culture & Society)vid Avdelningen för humanteknologi och vetenskapsstudier,

Läs mer

ÄSVA11, Svenska 1, 30 högskolepoäng Swedish 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA11, Svenska 1, 30 högskolepoäng Swedish 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA11, Svenska 1, 30 högskolepoäng Swedish 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av prodekanen med ansvar för grundutbildning

Läs mer

Auktorisation som tolk

Auktorisation som tolk PROVSPECIFIKATION Auktorisation som tolk Prov i allmän språkfärdighet Sid 2 (6) 2014-04-24 Prov i språkfärdighet För att kunna bli auktoriserad som tolk krävs bland annat att man ska behärska svenska och

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

DEN PROFESJONELLE ALFABETISERINGSLÄRAREN

DEN PROFESJONELLE ALFABETISERINGSLÄRAREN DEN PROFESJONELLE ALFABETISERINGSLÄRAREN Presentation på den nordiska alfakonferensen i Sandefjord 19 21 september 2012 Qarin Franker & Lilly Christensen Presentationens innehåll Bakgrund Process för framtagandet/udviklingen

Läs mer

LSI210, Svenska som andraspråk för blivande lärare II, 30 högskolepoäng

LSI210, Svenska som andraspråk för blivande lärare II, 30 högskolepoäng LITTERATURLISTA LSI210 Gäller fr.o.m. ht 09 LSI210, Svenska som andraspråk för blivande lärare II, 30 högskolepoäng Flerspråkighet och språkvariation, 7,5 hp Axelsson, Monica (1999). Skolframgång och minoritetsstatus.

Läs mer

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Dnr: 2015/2965 3.1.2 Kursplan Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Huvudområde Statsvetenskap Ämnesgrupp

Läs mer

Familjerekonstruktion Så gör jag. Familjeterapikongressen Växjö 2015-09-04

Familjerekonstruktion Så gör jag. Familjeterapikongressen Växjö 2015-09-04 Familjerekonstruktion Så gör jag Familjeterapikongressen Växjö 2015-09-04 Ett ord som en människa fäster sig vid kan verka i oberäknelig tid Det kan framkalla glädje till livets slut det kan uppväcka obehag

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv

Läs mer