finlandssvenska och svenska kemiklassrum

Transkript

1 Textanvändning ndning i finlandssvenska och svenska kemiklassrum NNMF Mars 2010 Kristina Danielsson Institutionen för nordiska språk och Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling Stockholms universitet / Projektet Kemi som redskap för naturvetenskapligt lärande * bakgrund Kemiämnet uppfattas som svårt Läroböcker i kemi uppfattas som svåra (Eleverna i finska (inkl. finlandssvenska) skolor klarar sig bättre i internationella undersökningar (PISA) än elever i svenska skolor) * Tvärvetenskapligt projekt finansierat av Vetenskapsrådet Presenteras bl.a. i Danielsson & Ekvall 2008; en första rapport från projektet är under utgivning. Projektet Kemi som redskap för naturvetenskapligt lärande bakgrund Tvärvetenskapligt Pedagoger Språkvetare Kemister/kemididaktiker Analyser av klassrumspraktiker utifrån de olika perspektiven Språkvetenskapligt: analyser av läromedel, kartläggning av textpraktiker utifrån olika aspekter Fokus både på lärare och elever 1

2 Material Undervisningen i tre finlandssvenska och tre svenska skolor har följts under en period då man arbetar med avgränsat kemiområde, från första introduktion till återlämning av slutprov Alla lektioner har videofilmats All textanvändning (vidgat textbegrepp) har dokumenteras med digitalkamera All textanvändning kring fokuselever (2-4 i varje klassrum) har dokumenterats (film + foto) Intervjuer med lärare och fokuselever Utgångspunkt för analys av textpraktiker En central del av att lära sig ett nytt (skol)ämne är att gradvis närma sig och bli en del av den (skrift)språkliga praktik som utmärker ämnet * Bl.a. texterna konstituerar själva ämnetinnehållet Detta måste få konsekvenser för arbetet i skolans alla ämnen *jfr t.ex. SFL-pedagogiken (Christie 2005, Schleppegrell & Fang 2009, m.fl.) Skriftspråkspraktiken i klassrummet forskningsfrågor I vad mån används text (vidgat textbegrepp) och vilka texter aktualiseras i undervisningen? I vilka situationer används text? Hur använder och förhåller sig lärare/elever till läroboken och andra texter? (Hur) arbetar läraren med elevernas närmande till de naturvetenskapliga genrerna och hur svarar eleverna i så fall på detta? Vilka attityder till textanvändning har man? 2

3 Läroboken central enligt vad vi vet sen tidigare * Styr ofta vad läraren tar upp i undervisningen Styr ofta själva planeringen av ett ämnesområde men: Hur används den i praktiken? Tidigare forskning antyder att den ofta används främst som uppslagsbok (t.ex. Knain) * t.ex. Selander 2003 (SOU 2003:15 ) De klassrum vi besökt I alla utom ett: Läroboken styr vad läraren tar upp i ämnesområdet Läroboken styr lärarens planering (lektionernas innehåll avspeglar olika avsnitt i boken) Elever får läxa i läroboken varje vecka Det prov som ges i slutet av perioden bygger på ett avsnitt i läroboken I ett: Läroboken används inte alls (men eleverna har fått en) Läraren har utifrån kursplan bestämt innehåll Eleverna får i läxa att arbeta med instuderingsfrågor Det prov som ges i slutet av perioden bygger på elevernas anteckningar och innehållet i instuderingsfrågorna Texter som förekommer i klassrummen 3

4 Lärobok översikt PS Lärobok instuderingsfrågor (Hur) talar man om boken i klassrummet? (Eleverna arbetar med instuderingsfrågor) Fred: vad gör en lösning sur? om du inte kommer ihåg det så tittar du.. där ((pekar i boken på gröntonad textruta där svaret finns)) (Freds klass, lektion 16, ht 2007) 4

5 (Hur) talar man om läroboken i klassrummet? Inför arbete med instuderingsfrågor på introduktionspass: Elev: men hur ska vi kunna svara på frågorna när vi inte har gått igenom det här ännu? Sune: ni har ju er bok (Sunes klass, lektion 1, ht 2009) I övrigt: tystnad Plansch med PS Lärares tavelanteckningar och elevers avskrifter Lärare: nu måste ni skriva lite Elever: måste vi skriva av? ska vi skriva av? 5

6 Lärares tavelanteckningar och elevers avskrifter Lärares tavelanteckningar och elevers avskrifter Fred: ni behöver ett häfte för att ni ska anteckna vad ni iakttar så ska ni anteckna ett litet resultat.. skriv "arbete med joner" som rubrik så får ni det.. så syns det vad ni har gjort sedan om ni söker upp det (Freds klass, lektion 7, ht 2007) Lärares tavelanteckningar och elevers avskrifter Fred: och så ska ni skriva ner hur de två utgångslösningarna ser ut och sen hur den lösning ser ut som blir när ni har slagit ihop dom 6

7 Etiketter på t.ex. burkar Diverse vägganslag m.m. Hur instruerar lärarna inför eget skrivande? Inför arbete med anteckningar i samband med laboration: Sune: gör en fin tabell och skriv in resultaten (Sunes klass, labb 1, ht 2009) 7

8 Frida: så skriver ni en laborationsrapport.. använd konsten att skriva rapport (Fridas klass, lektion 38, ht 2008) Läroboken Potentiellt svåranvänd (utöver termer m.m.): Många olika textslag (utöver faktarutor, ingresser, rubriker också formler, tabeller, diagram m.m.) Ibland undertryckt information Struktur och fokus kan skilja sig mellan lärobok och undervisning Naturvetenskapliga fenomen kan beskrivas på en nivå (den observerbara makronivån) förklaras på en annan nivå (den osynliga mikronivån) kommuniceras på en tredje nivå (symboler och formler) Skillnaderna mellan nivåerna görs inte alltid tydlig i lärobok och undervisning Elever om läroboken Hur vet man vad som är viktigt? rubrikerna och sån här svartare text (pekar på ingresstext) de gröna rutorna vet inte, allt det som visas på bilderna Hur samspelar text och bild? all information finns i själva texten förstår man texten behövs inte bilderna förstår man bilden behövs inte bildtexten 8

9 Elever om användning av läroboken (frustrerad) elev i lärobokslösa klassrummet Sven har sagt vilka sidor jag kan läsa men det är ingen mening, jag förstår ändå ingenting Det skulle vara bättre om vi använde boken också, för förstår man inte anteckningarna får man ingen hjälp Elev(er) hos Frida Bra om vi kunde läsa i läroboken (högt) tillsammans i klassrummet Lärare om boken Fred: visst är det intressant att liksom späda på och låta fint att börja liksom "många av färgerna i växter fungerar antingen som syror eller som baser" /.../ och så vidare /.../ visst är det fint att man har hela den här storyn. men ibland vill det liksom bli lite för mycket story /.../och det är därför som jag skriver upp på tavlan kortsnuttar som de har i sitt eget häfte / / så kan jag skriva kort på tavlan "indikator: påvisar med färgförändring surhet eller basiskhet" kort bara istället för hela det här köret då (Fred, lärarintervju, ht 2007) Lärare om boken Frida översätter själv delar av ett engelskt läromedel och kopierar. Eleverna klipper ut och klistrar in i sina anteckningsböcker. 9

10 Lärare om läroboken Sven (som inte använder lärobok) menar att läroböckerna styr för mycket av innehåll och nivå på undervisningen. De elever som ber om läroboksstöd får ett avsnitt i boken angivet, men inget stöd i vilka sidor som är särskilt relevanta för det specifika området, vilka strategier som kan användas etc. Diskussionsfrågor En erfaren lärare måste inte klamra sig fast i boken Hur vanlig är den inställningen? Är den ett problem? Vilka krav kan man ställa på exempelvis lärare i kemi när det gäller genrearbete? Kan en lösning vara ämnesöverskridande samarbete? Vilka former för samarbete kan man tänka sig? Vilken roll kan/vill modersmålsläraren spela? Vinster/problem med ämnesöverskridande arbete? Hur ska man hantera läroboksgenrerna? 10