Text och textanvändning i kemiklassrum

Transkript

1 Text och textanvändning i kemiklassrum NOFA 3 13 maj 2011 Kristina Danielsson, Institutionen för språkdidaktik Stockholms universitet /

2 Utgångspunkt Att bli del av ett nytt socialt sammanhang innebär att bli en del av den språkliga diskursen. Att lära sig ett nytt (skol)ämne innebär alltså att gradvis bli en del av ämnets språk.

3 Om naturvetenskapens (verbala) språk The evolution of science was, we maintain, the evolution of scientific grammar. (Halliday & Martin 1993:12) the mastery of science is in large part mastery of its specialized ways of using language. (Lemke 1990: 21)

4 Exempel på naturvetenskapliga genrer (t.ex. Martin & Rose 2008) Göra vetenskap : procedur, återberättande av procedur Förklara naturvetenskap : orsaksförklaring, m.m. Organisera naturvetenskaplig information : beskrivande eller taxonomisk rapport ( atomen består av protoner, neutroner och elektroner ) Utmana vetenskapen : utredning, diskussion varje genre har sina utmärkande drag

5 Om multimodaliteten i naturvetenskapligt språk (verbalspråk, bilder, matematiskt symbolspråk, etc.) not only must students master each separate disciplinary and media literacy at a high level, but they must also learn to co-ordinate and articulate multiple literacies simultaneously (Lemke 2000)

6 Exempel på multiliteracies i kemilärobok Verbalspråk Kemiskt symbolspråk Abstrakta modeller

7 Över gripande syfte för min delstudie Vilka möjligheter ges eleverna att närma sig och bli en del av det naturvetenskapliga (skrift)språket?

8 Insamlingsmetod i projektet som helhet Videofilmning av helklass (fokus: vad gör läraren?) och fokuselever Digitala bilder på all textanvändning (literacy events, t.ex. Barton) utifrån fokuseleverna Insamling av alla texter som eleverna möter Intervjuer med lärare och fokuselever om textanvändning m.m.

9 Forskningsfrågor Vilka skrifthändelser förekommer och vilka texter används i samband med dem (vidgat, multimodalt textbegrepp)? Förekommer explicit textarbete i klassrummen? Vad är utmärkande för de texter som eleverna möter och/eller producerar i klassrummen (SFLanalyser)? Vilka ev. skillnader kan skönjas mellan de olika klassrummen i relation till hur texter används?

10 Exempel på skrifthändelse Fred ritar en atommodell på tavlan och berättar samtidigt om hur den är uppbyggd

11 Elevavskrifter

12 Analysmetoder Urskiljande av verksamhetstyper med textaktiviteter utifrån kartläggning av skrifthändelser Kartläggning av vilka texter som förekommer och analys av hur arbetet med dem ser ut inom verksamhetstyperna (metatextuella samtal etc.) Analys av typiska texter (SFL för både verbala texter och bilder: t.ex. Halliday 2004, Kress & van Leeuwen 2006)

13 Resultat: Verksamhetstyper med textaktiviteter Teorigenomgång Laborationsarbete Arbete med instuderingsfrågor Privat textanvändning (analyseras inte vidare) Typiskt sidoaktivitet och under kort tid (texterna analyserades inte vidare, med tanke på syfte med undersökningen)

14 Verksamhetstyper med textaktiviteter Teorigenomgång Lärare föreläser och ritar/skriver på tavlan, elever skriver av, användning av PS (S, FS) Laborationsarbete Lärare instruerar muntligt (S, FS) och skriftligt på tavlan (FS, S), elever skriver av (FS) Elever, läser etiketter på burkar, läser av ph-papper, gör ev. korta anteckningar under laboration (FS) Lärare har genomgång på tavlan, eleverna skriver av (FS) (Elever skriver laborationsrapport)

15 Verksamhetstyper med textaktiviteter Arbete med instuderingsfrågor Elever arbetar enskilt eller i par med frågor ur lärobok eller frågehäfte: sökläser i bok, läser egna och andras anteckningar, skriver enstaka ord/fraser i anteckningshäfte (frågorna gås igenom: lärare gör tavelanteckningar, elever skriver av/kompletterar tidigare anteckningar)

16 Teorigenomgång: avskrift från tavlan Avskrifter kan visa tecken på lärande: elever lägger till information som gör att anteckningar står på egna ben bättre än läraranteckningen tecken på svårigheter: elever försöker skriva av noggrant men gör fel som tyder på att de inte förstått, eller kopierar även lärares felaktigheter (bildexempel borttagna)

17 Vilka genrer syns i klassrummet? Göra vetenskap : procedur, återberättande av procedur (knappt delar) Förklara naturvetenskap : orsaksförklaring, m.m. (knappt i bok som inte används aktivt) Organisera naturvetenskaplig information : beskrivande eller taxonomisk rapport (atomen består av protoner, neutroner och elektroner) (knappt, men i viss mån i tavelanteckningar) Utmana vetenskapen : utredning, diskussion (inte alls)

18 Metatextuella samtal? Metatextuella samtal mycket sällsynta (oavsett verksamhetstyp), och bara på ytnivå det är viktigt att ni skriver ned det här skriv arbete med joner som rubrik så ni hittar det sen måste vi skriva?, nu måste ni skriva lite jag försöker vara så symmetrisk som möjligt, ni måste förstå att det här är en förenklad modell jag läste men jag förstod inte >> men ni som har läst då?

19 Likheter skillnader FS S, tentativa slutsatser Inga stora skillnader, men I alla klassrum ägnar sig elever åt pincettläsning och pincettskrivande men detta är särskilt påtagligt i FS-klassrummen Lärarna ackompanjerar muntliga genomgångar med skriftliga noteringar på tavlan mer strukturerat i FS; eleverna skriver alltid av i FS FS-klassrummen på ett övergripande plan mer lika sinsemellan än vad S-klassrummen är sinsemellan