Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden

Transkript

1 Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in1 1 24/9/07 14:33:22

2 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in2 2 24/9/07 14:33:23

3 Konkurrenskraft Kilpailukyky Kestävä Hållbar kehitys Tasapaino? Balans? utveckling Toimitusvarmuus Leveranssäkerhet Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in3 3 24/9/07 14:33:24

4 Innehållsförteckning Förord 5 Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden 6 1. Steg för steg mot en europeisk elmarknad 7 Konkurrensen ökar säkerheten 7 Från en regional till en europeisk marknad 7 2. Den nordiska elmarknaden i dag 8 Elproduktion 8 Överföring av el i stamnätet 9 Eldistribution 9 Elhandel 10 Konsumenternas elpris 10 Börspriset på el 10 Utsläppsrätter påverkar elpriset 11 Prisområden och områdespriser 11 Utbud och efterfrågan styr elpriset 12 Prisvariationer visar att marknaden fungerar 12 Befintliga och planerade överföringsförbindelser i Norden Den nordiska elmarknaden i framtiden en effektiv elmarknad som gynnar både människor och miljö 14 Målsättningar 14 En gemensam konsumentmarknad 15 Leveranssäker och kostnadseffektiv eldistribution 15 En väl fungerande grossistmarknad 16 Långsiktig och förutsägbar energipolitik 17 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in4 4 24/9/07 14:33:24

5 Förord I det moderna samhället är en säker tillgång på el nödvändigt för att trygga vår välfärd och höga levnadsstandard. El är dessutom en speciell produkt genom att den inte kan lagras. Förändrad konsumtion måste i samma ögonblick mötas av motsvarande förändring av elproduktionen. Vår elförsörjning hanteras sedan slutet av 1990-talet på en gemensam nordisk elmarknad. Fördelarna med detta är bland annat att efterfrågetoppar kan hanteras av reservkapacitet i alla de nordiska länderna, ökad konkurrens mellan elproducenter på en större marknad samt att uppsatta miljömål kan nås på det mest effektiva sättet. I likhet med andra europeiska länder, har länderna i Norden förbundit sig att sträva efter att nå vissa energipolitiska mål, exempelvis minskad klimatpåverkan, energieffektivisering, ökad andel förnybara bränslen och en långsiktigt tryggad energiförsörjning. Det bästa sättet att nå dessa mål är att utveckla den gemensamma nordiska elmarknaden ytterligare. Vi hoppas kunna bidra till en konstruktiv och konkret diskussion om hur den nordiska elmarknaden kan utvecklas. Vår ambition är att denna rapport ska ses som en del i arbetet med att säkra en långsiktigt stabil elförsörjning till konkurrenskraftiga priser. Hör gärna av Dig med synpunkter. Christian Lundberg VD Fortum Sverige christian.lundberg@fortum.com 5 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in5 5 24/9/07 14:33:24

6 6 Den nordiska elmarknaden i dag... Det har gått ett drygt decennium sedan Sverige och Norge avreglerade sina elmarknader och 1996 bildades det som i dag är den gemensamma nordiska elbörsen NordPool. Två år senare anslöt sig Finland, och när Danmark 2000 gjorde detsamma blev den nordiska grossistmarknaden helt gemensam. Den nordiska elmarknaden har varit en framgång. Konkurrensen har skärpts, vilket innebär både ökad samhällsekonomisk effektivitet och långsiktigt pressade priser. Det finns i dag hundratals aktörer inom elmarknadens delar produktion, distribution och elhandel i Norden. Leveranssäkerheten och tryggheten har ökat genom möjligheterna för länderna att hjälpa varandra vid efterfrågetoppar eller andra extraordinära händelser, till exempel vid större elavbrott i ett land. Miljön är en vinnare, eftersom kraftproduktion med liten miljöpåverkan, som vattenkraft och kärnkraft, även kommer de länder till del som huvudsakligen har mer miljöpåverkande kraftproduktion tillgänglig inom landet. Börsen NordPool har av UNCTAD (FN:s organ för handel, investeringar och utveckling) beskrivits som den mest utvecklade elbörsen i Europa. Den samhällsekonomiska vinsten är stor eftersom tillgänglig produktionskapacitet i hela Norden används på ett sätt som gör att den dyrare produktion endast används när den behövs. Det betyder att marknaden ser till att den billigast möjliga produktionsmixen används i varje ögonblick.... och i framtiden Även om den gemensamma nordiska elmarknaden har lett till hårdare konkurrens, ökad trygghet och minskad miljöpåverkan kan ytterligare ett antal åtgärder vidtas för att vi ska kunna utnyttja den fulla potentialen av en gemensam nordisk marknad. Denna rapport beskriver de åtgärder som Fortum ser som de viktigaste: Standardisering av teknik och regelverk så att konsumenterna kan teckna avtal med vilket elhandelsföretag som helst, i stället för att som i dag vara hänvisade till elhandlare enbart i det egna landet. Förbättrad överföringskapacitet mellan de nordiska länderna i syfte att minimera risken för prishöjande flaskhalsar mellan olika länder. Harmonisering av: reglerna för tillsynen av elnätsföretagens verksamhet granskningen av att aktörer verksamma på flera delar av elmarknaden håller sina verksamheter åtskilda de olika stödformer och styrmedel som finns på elmarknaden Med mer enhetliga regelverk behöver mindre resurser läggas på administrativa åtaganden, vilket i längden möjliggör lägre priser. Långsiktig och förutsägbar energipolitik i de nordiska länderna, så att förutsättningarna för investeringar i ny, miljövänlig produktionskapacitet stärks. Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in6 6 24/9/07 14:33:25

7 1. Steg för steg mot en europeisk elmarknad De nationella elmarknaderna i Norden avreglerades under 1990-talet, vilket ledde till stora förändringar i marknadernas funktionssätt. En central åtgärd i dessa reformer var att separera de konkurrensutsatta verksamheterna (elproduktion och elhandel) från monopolverksamheter (de nationella stamnäten och de regionala och lokala elnäten). En viktig konsekvens av konkurrensutsättningen var att energibolagen tvingades bli mer kundorienterade. En bärande idé var att fri konkurrens skapar effektivast möjliga användning av resurserna. Konkurrensen ökar säkerheten Konkurrensen leder dessutom till en fungerande marknad också vid efterfrågetoppar vilket minskar behovet av dyr reservkapacitet. Om utbudet av el inte räcker till för att tillgodose en hög efterfrågan ökar priset på den el som finns, vilket dämpar efterfrågan och därmed kan stabiliteten i systemet bibehållas. På en marknad med ett förutbestämt pris finns det däremot inget som dämpar efterfrågan, eftersom alla får betala samma pris oavsett hur mycket efterfrågan ökar. Eftersom utbudet av el inte är oändligt, kan en sådan situation leda till att systemet belastas så hårt att delar av industrier eller städer måste kopplas bort från nätet under kortare eller längre period. En konkurrensutsatt elmarknad har en rad fördelar. Den skapar ökad valfrihet för kunderna genom att antalet aktörer och produkter på marknaden blir fler. För att kunna hantera de viktiga klimatfrågorna krävs det dessutom ett gemensamt globalt perspektiv, eftersom nationella åtgärder var för sig är otillräckliga. Exempelvis är det nödvändigt att alla länder tar ansvar för att reducera sina koldioxidutsläpp. Tack vare den gemensamma nordiska elmarknaden kan länder med ett överskott av koldioxidfri och relativt billig el från vattenkraft och kärnkraft sälja denna till länder med underskott. Utan den fria handeln över gränserna skulle dessa länder behöva ta i anspråk inhemsk elproduktion som skulle innebära större miljöpåverkan och högre kostnader. Med en gemensam marknad ökar av samma skäl leveranssäkerheten för de enskilda länderna. Om det i ett visst land råder tillfälligt underskott på el, kan el överföras från länder med tillfälligt överskott. Det bidrar till en tryggare elförsörjning även i ansträngda lägen. Från en regional till en europeisk marknad En grundläggande tanke med EU är att göra det möjligt att producera varor och tjänster där det är mest effektivt, givet de gemensamma spelregler som medlemsstaterna har kommit överens om. Samma resonemang kan appliceras på elmarknaden. EU:s målsättning är att skapa en inre europeisk energimarknad. I EU-kommissionens strategi föreslås att EU:s elmarknad skapas i två steg. Först bildas regionala marknader baserade på avreglerade nationella marknader. Därefter integreras de olika regionala marknaderna till en gemensam europeisk elmarknad. Den nordiska elmarknaden anses i det sammanhanget vara en förebild inom EU, eftersom den har utvecklats mycket väl. Idag Imorgon Igår Nationell 1990-talet Nordisk 2000 Europeisk 2010-talet Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in7 7 24/9/07 14:33:28

8 2. Den nordiska elmarknaden i dag Elmarknaden består av elproduktion (1), överföring av el i stamnätet och eldistribution (2) samt elhandel (3). Elproduktion och elhandel är konkurrensutsatta verksamheter, medan stamnätet och eldistributionen är naturliga monopol. 1 Företag som verkar på flera av dessa marknader måste enligt lag separera distributionsverksamheten från elproduktionen och elhandeln. Elproduktion STAMNÄT REGIONNÄT LOKALNÄT Den nordiska elproduktionen består av en rad olika kraftslag. De viktigaste är vattenkraft, kärnkraft, värmekraft (med kol, naturgas, träflis och torv som vanligaste bränslen) och vindkraft. Dessutom importerar de nordiska länderna el från Ryssland, Estland och, från tid till annan, även från Tyskland och Polen. Efterfrågan på el varierar beroende på årstid, veckodag och tidpunkt på dagen. Eftersom mycket el i Norden används för uppvärmning spelar utomhustemperaturen stor roll för elförbrukningen. Utbud och efterfrågan av el måste alltid vara lika eftersom el inte kan lagras, vilket innebär att produktionen måste anpassas i takt med att efterfrågan varierar. 2 3 De olika kraftslagens kostnadsstruktur skiljer sig avsevärt från varandra, vilket också betyder att de är olika lämpliga att ta i drift i olika situationer. Både investeringskostnaderna och de fasta kostnaderna är mycket höga i en del kraftverk, exempelvis kärnkraftverk. För att få lönsamhet i sådana kraftverk krävs att deras nyttjandegrad är hög året om, det vill säga att deras produktionskapacitet utnyttjas så mycket som möjligt. TWh Produktion och import av el i Norden. Nettoimport Vind Övrigt Biobränsle Naturgas Torv Olja Kol Kärnkraft Vattenkraft Andra typer av kraftverk har höga driftkostnader, framför allt i form av kostnad för bränslet, i förhållande till sin energiproduktion. Exempel på detta är gasturbiner och kol- eller oljebaserad kondenskraft. Den typen av kraftproduktion tas därför framför allt i anspråk vid tillfälliga efterfrågetoppar. Normalt sett är vattenkraft det billigaste kraftslaget, följt av kärnkraft, värmekraft och vindkraft. Elproduktion i Norden 395 TWh > 350 företag Vattenfall Eldistribution i Norden 14 miljoner kunder ~ 500 företag Fortum Vattenfall Elhandel i Norden 14 miljoner kunder > 450 företag Fortum Dong Energy Övriga Fortum Övriga E.ON Övriga Vattenfall E.ON Dong Energy Hafslund Dong Energy E.ON Statkraft Hafslund Källa: Fortum, företagsinformation; andelar för de största aktörerna, 2005 års siffror, effekten av strukturförändringarna i Danmark och Finland har beaktats. Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in8 8 24/9/07 14:33:34

9 Vattenkraften har en speciell roll i energisystemet på grund av sin goda anpassningsförmåga. Dels finns det vattenkraftverk där vattnet däms upp i dammar, dels vattenkraftverk där vattnet i stället rinner direkt genom kraftverket utan att lagras. I den förra typen av vattenkraftverk däms vattnet upp i stora dammar, vilket ger goda möjligheter att anpassa produktionen beroende på efterfrågan. I Norge och Sverige är sådana vattenkraftverk de vanligast förekommande. I den senare typen av vattenkraftverk, som är den vanligaste i Finland, är kraftverkets vattenreservoar däremot liten och möjligheterna att anpassa produktionen är begränsad. Vattenkraften är en unik kraftkälla. Produktionskostnaderna är relativt låga, eftersom bränslet vattnet ständigt kommer tillbaka och kan utnyttjas på nytt. Dessutom bidrar vattenkraftverken inte till koldioxidutsläpp eller andra typer av växthusgaser. Under ett normalår svarar vattenkraften för ungefär hälften av Nordens elproduktion, men beroende på tillrinningen av vatten kan produktionen variera kraftigt. Skillnaden mellan ett torrår och ett våtår kan vara över 60 TWh, vilket motsvarar ungefär 15 procent av den nordiska elförbrukningen. Under ett torrår kompletteras den begränsade produktionskapaciteten i vattenkraftverken med kondenskraft och import av el. Under ett våtår kan vi tvärtom exportera el från Norden till andra länder. Överföring av el i stamnätet Den systemansvarige operatören i varje land driver, underhåller och utvecklar det nationella stamnätet för överföring av el och ansvarar för att elsystemet är i balans. De systemansvariga operatörerna äger dessutom förbindelselänkar mellan Sverige, Finland, Norge och Danmark. Det nära samarbetet mellan de olika systemansvariga operatörerna har varit en förutsättning för en effektiv nordisk elmarknad. I alla nordiska länder är den systemansvarige operatören fristående från elproducenterna och överför el på lika villkor för alla. I Sverige är det statliga Svenska Kraftnät som är både systemansvarig och ägare av stamnätet. Detta skiljer sig från många andra europeiska länder, där de systemansvariga operatörerna ibland ägs av bolag som parallellt bedriver verksamhet inom såväl eldistribution som elhandel och produktion. Eldistribution Från det nationella stamnätet distribueras elen till kunderna via regionala och lokala elnät. Vissa regionala och lokala elnät är privata, medan andra sköts av offentliga aktörer. Alla elnätsföretag omfattas dock av samma regleringar och kontrolleras av myndigheterna. Regleringarna syftar till att kontrollera prisnivån på elnätsföretagens tjänster och att försäkra kunder och samhälle om en tillförlitlig elförsörjning. Elnätsföretagen är skyldiga att driva, underhålla och utveckla sina elnät. De har ensamrätt på att bedriva elnätsverksamhet inom ett specifikt geografiskt område och har därmed skyldighet att förse detta område med elnät. De har också skyldighet att distribuera el på lika villkor för alla. Prisregleringen från myndigheternas sida innebär i praktiken att det finns en definierad maximal vinstnivå för elnätsföretagen, vilket beror på att företagen har ett så kallat naturligt monopol inom sitt område. Samtidigt skärps lagstiftningen på området och förväntningarna på leveranssäkerhet ökar allt mer. Ett elnätsföretag som även bedriver elhandel måste separera dessa funktioner i fristående enheter. Myndigheterna övervakar att detta sker på ett godtagbart sätt. Både prisregleringen och kraven på att hålla olika funktioner åtskilda varierar påtagligt mellan de olika nordiska länderna. Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in9 9 24/9/07 14:33:35

10 10 Elhandel En elproducent kan sälja sin el antingen genom den gemensamma nordiska elbörsen NordPool, eller direkt till elhandelsföretag eller större elkunder. Elhandelsföretag köper el direkt från producenterna eller genom NordPool och säljer el till hushåll och till företag. Samma elhandelsföretag kan verka både på grossistmarknaden och på konsumentmarknaden. I likhet med elproduktionen är elhandeln konkurrensutsatt, dock än så länge endast land för land. Elkunderna kan välja att köpa el från vilket elhandelsföretag de vill inom det egna landet. Priset på el baseras på börspriset, vilket bestäms på NordPool. Konsumentpriset följer i princip börsprisets variationer. Elkunderna kan välja om de vill ha fast eller rörligt elpris en modell som i stora delar påminner om exempelvis lånemarknaden. För närvarande kan hushållen inte köpa el utanför det egna landet, men 2005 ställde sig de nordiska länderna bakom målsättningen om en gemensam nordisk elhandelsmarknad till år Ett viktigt steg i den riktningen togs i maj 2007, då de nordiska tillsynsmyndigheterna bestämde sig för att utarbeta en modell för byte av elhandelsföretag över nationsgränserna. Konsumenternas elpris Elpriset består av tre delar. Priset på själva elenergin, elnätspriset (priset för elöverföringen), samt skatter och obligatoriska avgifter. öre/kwh % 60 Skatt 40 El 30% 20 Nät 25% Konsumenterna har möjlighet att välja mellan olika elhandelsföretag. Däremot kan konsumenterna inte välja elnätsföretag, eftersom det bara finns ett sådant företag inom varje geografiskt område. Börspriset på el Den gemensamma nordiska elbörsen NordPool är en central del av den nordiska elmarknaden. På NordPools så kallade spotmarknad handlas el till dagspris. Det finns också en marknad för elhandelskontrakt på längre sikt, som baseras på förväntningar om framtida dagspriser på el. Elproducenter, stora elkunder, elhandlare och mäklare hör till dem som handlar på NordPool. Börsen har över 400 medlemmar, och av den el som användes i Norden under 2006 såldes 64 procent genom NordPool. I likhet med andra börser baserar sig börshandeln på Nord- Pool på de bedömningar av den framtida utvecklingen som marknadens aktörer gör. Genom att NordPool är en öppen marknad kan vem som helst via NordPools hemsida följa prisutvecklingen och de faktorer som styr priset. NordPool fungerar som andra råvarubörser, exempelvis olje- och kopparbörserna, och har av UNCTAD (FN:s organ för handel, investeringar och utveckling) beskrivits som den mest utvecklade elbörsen i Europa. Elproducenterna bjuder normalt sett ut sin produktion på NordPool och anger hur mycket de vill ha betalt för en viss mängd el, medan elhandelsföretag och storförbrukare av el anger hur mycket de är beredda att betala. Buden gäller elleveranser under det kommande dygnet. Genom att kombinera alla aktörers bud skapar NordPool timvisa utbuds- och efterfrågekurvor. Där kurvorna möts uppstår börspriset för respektive timme. Den typen av prissättning används även för att bestämma priset på andra typer av varor och tjänster det vill säga marknadspriset baseras på den sist använda och förbrukade enheten av en given vara eller tjänst. Exempelvis finns det bara ett marknadspris för papper, oavsett om det producerats i en ny eller gammal pappersmaskin. Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in /9/07 14:33:36

11 Elproducenternas erbjudanden om att sälja el bestäms dels av tillgången på el, dels på tillgängliga energislag och dess produktionskostnader. Pris Vattenkraft TWh Kärnkraft Handel Efterfrågan Kraftvärme Börspriset på el bestäms av utbud och efterfrågan. Systemet innebär att kraftverken startas i rätt ordning. Det betyder att de mest kostnadseffektiva kraftverken startas först, medan de dyrare alternativen endast tas i drift vid efterfrågetoppar. CO 2-kostnader (15 På /h) kort sikt Rörliga måste kostnader producenten kunna täcka Bränslekostnader sina startkostnader. Fasta kostnader /MWh På längre sikt måste 80 marginalen även räcka till för att täcka kraftverkets 70 långsiktiga kapitalkostnader Utsläppsrätter påverkar elpriset Rörliga kostnader Kolkondens Oljekondens Gasturbiner EU:s handel med utsläppsrätter inleddes den 1 januari och syftar till att reducera utsläppen av koldioxid. 10 Utsläppsrätterna 0 handlas på en särskild marknad, där tillgång och Kolefterfrågan Gas Kärnkrafkraft styr priset Vatten- på Vind en utsläppsrätt. Ren kol Antalet På lång utsläppsrätter sikt måste elpriset täcka fördelas både fasta och mellan rörliga kostnader. EU:s medlemsländer beroende på bland annat deras storlek och industristruktur. Principen bakom utsläppsrätterna är att kraftproduktion med fossila bränslen görs mindre lönsam, eftersom sådan produktion kräver utsläppsrätter. I relativa termer blir därför koldioxidfri produktion billigare. Systemet med utsläppsrätter påverkar elpriset ibland kraftigt. Prispåverkan har hittills varierat stort, från cirka 0,5 till cirka 15 öre per kilowattimme. Priserna på utsläppsrätter föll generellt under våren 2006 när det stod klart att fler utsläppsrätter hade fördelats än vad som efterfrågades för perioden För år 2008 ligger prisnivån dock på en högre nivå. Prisområden och områdespriser Ibland är behovet av elöverföring större än den tillgängliga överföringskapaciteten, vilket skapar en flaskhals som delar marknaden i olika prisområden. Exempel på hur ett prisområde bildas: I Finland är det hög efterfrågan på el, men elen räcker inte till. I Sverige finns ett överskott av el, men överföringskapaciteten mellan länderna är otillräcklig. Det skapar elbrist i Finland, vilket ökar priset på el i Finland. Därmed har ett områdespris på el skapats, som skiljer sig från NordPools elpris vid samma tidpunkt. År 2006 utgjorde Sverige och Finland samma prisområde under ungefär av årets timmar (93%). Under resterande timmar skilde sig alltså det svenska och det finska grossistpriset på el åt. Flaskhalsar av detta slag är sällsynta och går inte att förutse. Prisskillnaderna är vanligtvis mycket små oftast mindre än 0,5 procent och de inträffar i båda riktningar. Sverige är mycket väl integrerat med den nordiska elmarknaden. Konkurrensverket visade i en rapport (maj 2007) att Sverige under 2006 var isolerat från alla andra länder i Norden under endast 9 av årets timmar. 11 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in /9/07 14:33:38

12 Utbud och efterfrågan styr elpriset Vintern föregicks av en längre period av överskott på el, vilket ledde till låga elpriser. Under vintern steg dock börspriset på el som en följd av ovanligt låg tillrinning i de nordiska vattenkraftverken, vilket startade en livlig diskussion om elpriserna och om den nordiska elmarknaden. När kapaciteten i vattenkraftverken inte räckte till fick kolkraftverk som tidigare legat i malpåse tas i drift. De stigande elpriserna dämpade samtidigt efterfrågan, vilket i kombination med handeln med el över nationsgränserna visade att den nordiska elmarknaden fungerade, även om det innebar tillfälligt höga elpriser. Alternativet hade varit värre, nämligen brist på el, vilket skulle kunnat leda till allvarliga konsekvenser. Sambandet mellan vattentillrinningen och elpriset är mycket tydligt. Vid god vattentillgång sjunker priset, medan mindre vatten innebär stigande pris. Ett likartat förhållande rådde under sommaren och hösten Under sommaren föll det exceptionellt lite nederbörd, vilket innebar att kapaciteten i de nordiska vattenkraftverken minskade avsevärt, med stigande elpris som följd. Kraftig nederbörd under höst och tidig vinter resulterade sedan i det omvända sjunkande priser. Prisvariationer visar att marknaden fungerar Att öppna upp elmarknaderna för konkurrens har enligt ett flertal studier ökat effektiviteten i branschen. Prisvariationer är ett säkert tecken på att marknaden fungerar. Ibland finns ett överskott av el, ibland ett underskott, vilket återspeglas i elpriset eftersom detta baseras på tillgång och efterfrågan. Öre/kWh Källa: NordPool Spotpriset (dagspriset) på NordPool sedan Vatten och snö jämfört med normalt (TWh) Nordiskt spotpris (EUR/MWh) /2000 1/2000 1/2002 1/2003 1/2004 Källa: NordPool /2005 1/2006 Sambandet mellan vattentillrinningen och elpriset är mycket tydligt. Vid god vattentillgång sjunker priset, medan mindre vatten innebär stigande pris. Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in /9/07 14:33:39

13 Befintliga och planerade överföringsförbindelser i Norden De nordiska systemansvariga operatörerna har föreslagit följande investeringar för att öka elöverföringskapaciteten. 1. Fenno-Skan 2 (800 MW, färdigställd 2010) 2. Förbindelse Mellansverige Sydsverige ( MW, färdigställd ) 3. Nea-Järpströmmen (200/750 MW, färdigställd 2009) 4. Skagerrak, avsiktsförklaring beslutad i december 2006 (600 MW, färdigställd 2012) 5. Stora Bält (600 MW, färdigställd 2010) Befintliga svenska utlandsförbindelser (total överföringskapacitet, MW) Import Export Själland Jylland Norra Finland Finland, Fenno-Skan Södra Norge Norra och mellersta Norge Polen Tyskland Källa: Energimarknadsinspektionen (EMIR 2007:02) Som jämförelse var Sveriges elförbrukning under 2006 som högst kl den 19 januari. Då förbrukades MW, och nettoimporten av el uppgick till 670 MW befintlig förbindelse 5. planerad förbindelse Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in /9/07 14:33:40

14 3. Den nordiska elmarknaden i framtiden en effektiv elmarknad som gynnar både människor och miljö Nuläge Den gemensamma nordiska elmarknaden har sedan dess framväxt under slutet av 1990-talet varit en framgång på en rad områden. Leveranssäkerheten har ökat, konkurrensen skärpts och möjligheterna att öka andelen mindre miljöpåverkande elproduktion har ökat. Det innebär inte att den nordiska elmarknaden är perfekt. Fortfarande behövs ett antal olika åtgärder för att konsumenter och företag i Norden verkligen ska kunna dra full nytta av den gemensamma marknaden. Nedan ges en närmare beskrivning av Fortums målsättningar för att driva på förbättringarna av den nordiska elmarknaden vad gäller konsumentmarknadens utveckling; produktion, överföring och distribution av el; grossistmarknadens funktionssätt samt de energipolitiska styrmedlens utformning. Målsättningarna bör ses som övergripande utgångspunkter för en konstruktiv dialog om de politiska beslut och det fortsatta engagemang från energibolagen som behövs för att fortsätta att förbättra världens mest utvecklade energimarknad. 14 Målsättningar 1. En gemensam konsumentmarknad Konsumenterna kan köpa el från vilket elhandelsföretag som helst i Norden. Genom timvis mätning har hushållen god kontroll över sin elkonsumtion och kan därmed aktivt påverka sina kostnader. Konsumenterna förstår övergripande hur elmarknaden fungerar och känner till att de kan välja bland olika elhandelsföretag. 2. Leveranssäker och kostnadseffektiv eldistribution Den nordiska elöverföringen är effektiv med gemensamma regler och har tillräcklig kapacitet för att minimera uppkomsten av flaskhalsar. Eldistributionen i de regionala och lokala näten präglas av hög kvalitet, god kundnytta och neutralitet. Granskningen av elnätsföretagen och elnätspriset är harmoniserad, liksom kraven på att aktörerna särskiljer sina verksamheter på elmarknadens olika delar. 3. En väl fungerande grossistmarknad Aktörerna litar på elmarknadens förmåga att trygga både den kortsiktiga och långsiktiga balansen mellan utbud och efterfrågan. NordPool, eller senare en paneuropeisk elbörs, erbjuder en effektiv marknadsplats för handel både på den s k spotmarknaden (dagspris på el) och på den finansiella marknaden (handel med framtida elleveranser). Produktionsmarknaden är transparent, vilket innebär att alla aktörer har samtidig och identisk information om de faktorer som påverkar elpriset. Prisbildningen på elmarknaden är allmänt känd och prisvariationer ses som ett normalt inslag på en fungerande marknad. 4. Långsiktig och förutsägbar energipolitik Den nordiska energipolitiken är långsiktig och logisk. Den nordiska elmarknadens alla delar följer samma förutsägbara lagar och regelverk. Konkurrens mellan företagen på lika villkor. En nordisk marknad med enhetliga spelregler gynnar en miljöanpassad kraftproduktion. Nordisk miljömedvetenhet en förebild för omvärlden. Klimatmålen och dess lösningar är samordnade på global nivå. Stödsystemen för el producerad med förnybara energikällor baseras på ett nordiskt, marknadsbaserat certifikatsystem, vilket är det effektivaste sättet att främja användningen av förnybara energikällor. Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in /9/07 14:33:41

15 Målsättningar och förslag på åtgärder 1. En gemensam konsumentmarknad Konsumenterna kan köpa el från vilket elhandelsföretag som helst i Norden. De systemansvariga operatörerna ansvarar för att det finns tillräckligt med överföringskapacitet mellan länderna, vilket möjliggör prisområden som är större än i dag och sträcker sig över nationsgränserna. Länderna kommer överens om standardiserade regler och skapar förutsättningar för en utveckling mot en helt nordisk elmarknad. Genom timvis mätning har hushållen god kontroll över sin elkonsumtion och kan därmed aktivt påverka sina kostnader. Automatisk mätaravläsning gör det möjligt för den enskilde konsumenten att få bättre kontroll över sin elkonsumtion. Konsumenterna förstår övergripande hur elmarknaden fungerar, känner till att de kan välja bland olika elhandelsföretag och ställer krav på god service. Energibranschen och myndigheterna har förenklat och förtydligat informationen till kunderna. Målsättningar och förslag på åtgärder 2. Leveranssäker och kostnadseffektiv eldistribution Den nordiska elöverföringen är effektiv med gemensamma regler och har tillräcklig kapacitet för att minimera uppkomsten av flaskhalsar. Med stöd från regeringarna stärks samarbetet mellan de nordiska systemansvariga operatörerna, med målsättningen att så småningom bilda en gemensam nordisk systemansvarig operatör. De systemansvariga operatörerna ökar överföringskapaciteten i förbindelserna mellan länderna, utifrån tidigare gjorda investeringsbeslut. De enskilda ländernas inhemska överföringskapacitet anpassas utifrån hela den nordiska elmarknadens behov. Eldistributionen i de regionala och lokala näten präglas av hög kvalitet, god kundnytta och neutralitet. Granskningen av elnätsföretagen och elnätspriset är harmoniserad, liksom kraven på att aktörerna särskiljer sina verksamheter inom elmarknadens olika delar. De nordiska energimarknadsmyndigheterna samarbetar med varandra och den nationella lagstiftningen är harmoniserad i syfte att skapa ett nordiskt regelverk för distribution av el. Alla elnätsföretag som ingår i en koncern som också bedriver elproduktion och/eller elhandel bedriver sin nätverksamhet helt avskild från övrig affärsverksamhet. 15 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in /9/07 14:33:41

16 Målsättningar och förslag på åtgärder 3. En väl fungerande grossistmarknad Aktörerna litar på elmarknadens förmåga att trygga både den kortsiktiga och långsiktiga balansen mellan utbud och efterfrågan. Branschen investerar i ny produktionskapacitet baserad på prissignaler från marknaden, vilket ökar det långsiktiga förtroendet för utbuds- och efterfrågebalansen. NordPool, eller en paneuropeisk elbörs, erbjuder en effektiv marknadsplats för handel både på den så kallade spotmarknaden (dagspris på el) och på den finansiella marknaden (handel med framtida elleveranser). NordPool har ytterligare utvecklat sin verksamhet och transparens. Produktionsmarknaden är transparenta, vilket innebär att alla aktörer har samtidig och identisk information om de faktorer som påverkar elpriset. Alla aktörer på marknaden har realtidsinformation om produktionsläget i Norden. Myndigheterna främjar transparens och skapar en enhetlig ram för all marknadskommunikation. Prisbildningen på elmarknaden är allmänt känd och prisvariationer är ett normalt inslag på en fungerande marknad. Prisbildningen är transparent, bland annat genom att energibranschen aktivt informerar om de faktorer som påverkar priset. Priselasticiteten fungerar, det vill säga marknadens aktörer är priskänsliga och agerar på olika sätt beroende på prisnivå. 16 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in /9/07 14:33:42

17 Målsättningar och förslag på åtgärder 4. Långsiktig och förutsägbar energipolitik Den nordiska energipolitiken är långsiktig och den nordiska elmarknadens alla delar följer samma förutsägbara lagar och regelverk. En långsiktig, harmoniserad energipolitik skapar förutsättningar för goda verksamhets- och investeringsvillkor. De nordiska ländernas beslutsfattare stöder EU:s utfästelse att sträva efter en europeisk elmarknad. Konkurrensen mellan företagen har ökat och sker på lika villkor. Restriktionerna för ägande av produktionsanläggningar tas bort. Beskattningen av olika typer av företag harmoniseras. Kraven på att aktörerna särskiljer sina verksamheter inom elmarknadens olika delar harmoniseras. En nordisk marknad med enhetliga spelregler gynnar en miljöanpassad kraftproduktion. Efterfrågan på kraftproduktion med minsta möjliga miljöpåverkan har bäst förutsättningar att tillgodoses på en nordisk marknad där det energipolitiska ramverket behandlar alla aktörer lika. Beslut om investeringar fattas mot bakgrund av energipolitiska och marknadsmässiga villkor. Effektiva tillståndsprocesser främjar investeringar i långsiktigt hållbar kraftproduktion. Nordisk miljömedvetenhet en förebild för omvärlden. På den nordiska elmarknaden prioriteras miljöfrågorna. Med miljömedvetenhet i fokus utgör den gemensamma elmarknaden ett föredöme för andra regionala elmarknader i Europa. Klimatmålen och dess lösningar är samordnade på global nivå. Ett globalt system för handel med utsläppsrätter skapar bästa möjliga förutsättningar att nå målen på ett ansvarsfullt och kostnadseffektivt sätt. Handel med utsläppsrätter är transparent och harmoniserad så att branschens aktörer behandlas på samma sätt i alla länder. Fördelningen av utsläppsrätter sker genom ett auktionsförfarande och inte, som i dag, genom gratis tilldelning. Stödsystemen för el producerad med förnybara energikällor baseras på ett nordiskt, marknadsbaserat certifikatsystem, vilket är det effektivaste sättet att främja användningen av förnybara energikällor. El som produceras med förnybara energikällor stöds av det nordiska systemet för gröna certifikat. 17 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in /9/07 14:33:42

18 Källor El- och gasmarknadsutredningen (januari 2005) Energimarknadsinspektionen: Prisbildning och konkurrens på elmarknaden (mars 2006) Energimyndigheten: Finansiella elmarknaden (mars 2006) EU-kommissionen: 4th benchmarking report on Internal Energy Market, DGTREN (januari 2005) 5th benchmarking report on Internal Energy Market, DGTREN (januari 2007) Energy Sector inquiry, preliminary report, EU DGCOMP (mars 2006) Energy Sector inquiry, preliminary report, EFTA, DGCOMP (mars 2006) Energy Sector inquiry, final report, DGCOMP (januari 2007) Konkurrensverket: Konkurrensen i Sverige 2006 (december 2006) Konkurrensverket: Konkurrensförhållandena på elmarknaden (maj 2007) Lars Bergman: Why has the Nordic electricity market worked so well? (juni 2005) Matti Purasjoki: Sähkön tukku- ja vähittäismarkkinoiden toimivuus (oktober 2006) Mikko Kara: Sähkö- ja päästöoikeusmarkkinat Suomen näkökulmasta (december 2005) Niclas Damsgaard/ECON: Är elpriset för högt? (augusti 2006) Nordiska konkurrensmyndigheterna: A Powerful Competition Policy (juli 2003) 18 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in /9/07 14:33:42

19 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in /9/07 14:33:42

20 Låt den goda energin cirkulera. Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in /9/07 14:33:43