Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden"

Transkript

1 Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in1 1 24/9/07 14:33:22

2 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in2 2 24/9/07 14:33:23

3 Konkurrenskraft Kilpailukyky Kestävä Hållbar kehitys Tasapaino? Balans? utveckling Toimitusvarmuus Leveranssäkerhet Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in3 3 24/9/07 14:33:24

4 Innehållsförteckning Förord 5 Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden 6 1. Steg för steg mot en europeisk elmarknad 7 Konkurrensen ökar säkerheten 7 Från en regional till en europeisk marknad 7 2. Den nordiska elmarknaden i dag 8 Elproduktion 8 Överföring av el i stamnätet 9 Eldistribution 9 Elhandel 10 Konsumenternas elpris 10 Börspriset på el 10 Utsläppsrätter påverkar elpriset 11 Prisområden och områdespriser 11 Utbud och efterfrågan styr elpriset 12 Prisvariationer visar att marknaden fungerar 12 Befintliga och planerade överföringsförbindelser i Norden Den nordiska elmarknaden i framtiden en effektiv elmarknad som gynnar både människor och miljö 14 Målsättningar 14 En gemensam konsumentmarknad 15 Leveranssäker och kostnadseffektiv eldistribution 15 En väl fungerande grossistmarknad 16 Långsiktig och förutsägbar energipolitik 17 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in4 4 24/9/07 14:33:24

5 Förord I det moderna samhället är en säker tillgång på el nödvändigt för att trygga vår välfärd och höga levnadsstandard. El är dessutom en speciell produkt genom att den inte kan lagras. Förändrad konsumtion måste i samma ögonblick mötas av motsvarande förändring av elproduktionen. Vår elförsörjning hanteras sedan slutet av 1990-talet på en gemensam nordisk elmarknad. Fördelarna med detta är bland annat att efterfrågetoppar kan hanteras av reservkapacitet i alla de nordiska länderna, ökad konkurrens mellan elproducenter på en större marknad samt att uppsatta miljömål kan nås på det mest effektiva sättet. I likhet med andra europeiska länder, har länderna i Norden förbundit sig att sträva efter att nå vissa energipolitiska mål, exempelvis minskad klimatpåverkan, energieffektivisering, ökad andel förnybara bränslen och en långsiktigt tryggad energiförsörjning. Det bästa sättet att nå dessa mål är att utveckla den gemensamma nordiska elmarknaden ytterligare. Vi hoppas kunna bidra till en konstruktiv och konkret diskussion om hur den nordiska elmarknaden kan utvecklas. Vår ambition är att denna rapport ska ses som en del i arbetet med att säkra en långsiktigt stabil elförsörjning till konkurrenskraftiga priser. Hör gärna av Dig med synpunkter. Christian Lundberg VD Fortum Sverige 5 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in5 5 24/9/07 14:33:24

6 6 Den nordiska elmarknaden i dag... Det har gått ett drygt decennium sedan Sverige och Norge avreglerade sina elmarknader och 1996 bildades det som i dag är den gemensamma nordiska elbörsen NordPool. Två år senare anslöt sig Finland, och när Danmark 2000 gjorde detsamma blev den nordiska grossistmarknaden helt gemensam. Den nordiska elmarknaden har varit en framgång. Konkurrensen har skärpts, vilket innebär både ökad samhällsekonomisk effektivitet och långsiktigt pressade priser. Det finns i dag hundratals aktörer inom elmarknadens delar produktion, distribution och elhandel i Norden. Leveranssäkerheten och tryggheten har ökat genom möjligheterna för länderna att hjälpa varandra vid efterfrågetoppar eller andra extraordinära händelser, till exempel vid större elavbrott i ett land. Miljön är en vinnare, eftersom kraftproduktion med liten miljöpåverkan, som vattenkraft och kärnkraft, även kommer de länder till del som huvudsakligen har mer miljöpåverkande kraftproduktion tillgänglig inom landet. Börsen NordPool har av UNCTAD (FN:s organ för handel, investeringar och utveckling) beskrivits som den mest utvecklade elbörsen i Europa. Den samhällsekonomiska vinsten är stor eftersom tillgänglig produktionskapacitet i hela Norden används på ett sätt som gör att den dyrare produktion endast används när den behövs. Det betyder att marknaden ser till att den billigast möjliga produktionsmixen används i varje ögonblick.... och i framtiden Även om den gemensamma nordiska elmarknaden har lett till hårdare konkurrens, ökad trygghet och minskad miljöpåverkan kan ytterligare ett antal åtgärder vidtas för att vi ska kunna utnyttja den fulla potentialen av en gemensam nordisk marknad. Denna rapport beskriver de åtgärder som Fortum ser som de viktigaste: Standardisering av teknik och regelverk så att konsumenterna kan teckna avtal med vilket elhandelsföretag som helst, i stället för att som i dag vara hänvisade till elhandlare enbart i det egna landet. Förbättrad överföringskapacitet mellan de nordiska länderna i syfte att minimera risken för prishöjande flaskhalsar mellan olika länder. Harmonisering av: reglerna för tillsynen av elnätsföretagens verksamhet granskningen av att aktörer verksamma på flera delar av elmarknaden håller sina verksamheter åtskilda de olika stödformer och styrmedel som finns på elmarknaden Med mer enhetliga regelverk behöver mindre resurser läggas på administrativa åtaganden, vilket i längden möjliggör lägre priser. Långsiktig och förutsägbar energipolitik i de nordiska länderna, så att förutsättningarna för investeringar i ny, miljövänlig produktionskapacitet stärks. Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in6 6 24/9/07 14:33:25

7 1. Steg för steg mot en europeisk elmarknad De nationella elmarknaderna i Norden avreglerades under 1990-talet, vilket ledde till stora förändringar i marknadernas funktionssätt. En central åtgärd i dessa reformer var att separera de konkurrensutsatta verksamheterna (elproduktion och elhandel) från monopolverksamheter (de nationella stamnäten och de regionala och lokala elnäten). En viktig konsekvens av konkurrensutsättningen var att energibolagen tvingades bli mer kundorienterade. En bärande idé var att fri konkurrens skapar effektivast möjliga användning av resurserna. Konkurrensen ökar säkerheten Konkurrensen leder dessutom till en fungerande marknad också vid efterfrågetoppar vilket minskar behovet av dyr reservkapacitet. Om utbudet av el inte räcker till för att tillgodose en hög efterfrågan ökar priset på den el som finns, vilket dämpar efterfrågan och därmed kan stabiliteten i systemet bibehållas. På en marknad med ett förutbestämt pris finns det däremot inget som dämpar efterfrågan, eftersom alla får betala samma pris oavsett hur mycket efterfrågan ökar. Eftersom utbudet av el inte är oändligt, kan en sådan situation leda till att systemet belastas så hårt att delar av industrier eller städer måste kopplas bort från nätet under kortare eller längre period. En konkurrensutsatt elmarknad har en rad fördelar. Den skapar ökad valfrihet för kunderna genom att antalet aktörer och produkter på marknaden blir fler. För att kunna hantera de viktiga klimatfrågorna krävs det dessutom ett gemensamt globalt perspektiv, eftersom nationella åtgärder var för sig är otillräckliga. Exempelvis är det nödvändigt att alla länder tar ansvar för att reducera sina koldioxidutsläpp. Tack vare den gemensamma nordiska elmarknaden kan länder med ett överskott av koldioxidfri och relativt billig el från vattenkraft och kärnkraft sälja denna till länder med underskott. Utan den fria handeln över gränserna skulle dessa länder behöva ta i anspråk inhemsk elproduktion som skulle innebära större miljöpåverkan och högre kostnader. Med en gemensam marknad ökar av samma skäl leveranssäkerheten för de enskilda länderna. Om det i ett visst land råder tillfälligt underskott på el, kan el överföras från länder med tillfälligt överskott. Det bidrar till en tryggare elförsörjning även i ansträngda lägen. Från en regional till en europeisk marknad En grundläggande tanke med EU är att göra det möjligt att producera varor och tjänster där det är mest effektivt, givet de gemensamma spelregler som medlemsstaterna har kommit överens om. Samma resonemang kan appliceras på elmarknaden. EU:s målsättning är att skapa en inre europeisk energimarknad. I EU-kommissionens strategi föreslås att EU:s elmarknad skapas i två steg. Först bildas regionala marknader baserade på avreglerade nationella marknader. Därefter integreras de olika regionala marknaderna till en gemensam europeisk elmarknad. Den nordiska elmarknaden anses i det sammanhanget vara en förebild inom EU, eftersom den har utvecklats mycket väl. Idag Imorgon Igår Nationell 1990-talet Nordisk 2000 Europeisk 2010-talet Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in7 7 24/9/07 14:33:28

8 2. Den nordiska elmarknaden i dag Elmarknaden består av elproduktion (1), överföring av el i stamnätet och eldistribution (2) samt elhandel (3). Elproduktion och elhandel är konkurrensutsatta verksamheter, medan stamnätet och eldistributionen är naturliga monopol. 1 Företag som verkar på flera av dessa marknader måste enligt lag separera distributionsverksamheten från elproduktionen och elhandeln. Elproduktion STAMNÄT REGIONNÄT LOKALNÄT Den nordiska elproduktionen består av en rad olika kraftslag. De viktigaste är vattenkraft, kärnkraft, värmekraft (med kol, naturgas, träflis och torv som vanligaste bränslen) och vindkraft. Dessutom importerar de nordiska länderna el från Ryssland, Estland och, från tid till annan, även från Tyskland och Polen. Efterfrågan på el varierar beroende på årstid, veckodag och tidpunkt på dagen. Eftersom mycket el i Norden används för uppvärmning spelar utomhustemperaturen stor roll för elförbrukningen. Utbud och efterfrågan av el måste alltid vara lika eftersom el inte kan lagras, vilket innebär att produktionen måste anpassas i takt med att efterfrågan varierar. 2 3 De olika kraftslagens kostnadsstruktur skiljer sig avsevärt från varandra, vilket också betyder att de är olika lämpliga att ta i drift i olika situationer. Både investeringskostnaderna och de fasta kostnaderna är mycket höga i en del kraftverk, exempelvis kärnkraftverk. För att få lönsamhet i sådana kraftverk krävs att deras nyttjandegrad är hög året om, det vill säga att deras produktionskapacitet utnyttjas så mycket som möjligt. TWh Produktion och import av el i Norden. Nettoimport Vind Övrigt Biobränsle Naturgas Torv Olja Kol Kärnkraft Vattenkraft Andra typer av kraftverk har höga driftkostnader, framför allt i form av kostnad för bränslet, i förhållande till sin energiproduktion. Exempel på detta är gasturbiner och kol- eller oljebaserad kondenskraft. Den typen av kraftproduktion tas därför framför allt i anspråk vid tillfälliga efterfrågetoppar. Normalt sett är vattenkraft det billigaste kraftslaget, följt av kärnkraft, värmekraft och vindkraft. Elproduktion i Norden 395 TWh > 350 företag Vattenfall Eldistribution i Norden 14 miljoner kunder ~ 500 företag Fortum Vattenfall Elhandel i Norden 14 miljoner kunder > 450 företag Fortum Dong Energy Övriga Fortum Övriga E.ON Övriga Vattenfall E.ON Dong Energy Hafslund Dong Energy E.ON Statkraft Hafslund Källa: Fortum, företagsinformation; andelar för de största aktörerna, 2005 års siffror, effekten av strukturförändringarna i Danmark och Finland har beaktats. Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in8 8 24/9/07 14:33:34

9 Vattenkraften har en speciell roll i energisystemet på grund av sin goda anpassningsförmåga. Dels finns det vattenkraftverk där vattnet däms upp i dammar, dels vattenkraftverk där vattnet i stället rinner direkt genom kraftverket utan att lagras. I den förra typen av vattenkraftverk däms vattnet upp i stora dammar, vilket ger goda möjligheter att anpassa produktionen beroende på efterfrågan. I Norge och Sverige är sådana vattenkraftverk de vanligast förekommande. I den senare typen av vattenkraftverk, som är den vanligaste i Finland, är kraftverkets vattenreservoar däremot liten och möjligheterna att anpassa produktionen är begränsad. Vattenkraften är en unik kraftkälla. Produktionskostnaderna är relativt låga, eftersom bränslet vattnet ständigt kommer tillbaka och kan utnyttjas på nytt. Dessutom bidrar vattenkraftverken inte till koldioxidutsläpp eller andra typer av växthusgaser. Under ett normalår svarar vattenkraften för ungefär hälften av Nordens elproduktion, men beroende på tillrinningen av vatten kan produktionen variera kraftigt. Skillnaden mellan ett torrår och ett våtår kan vara över 60 TWh, vilket motsvarar ungefär 15 procent av den nordiska elförbrukningen. Under ett torrår kompletteras den begränsade produktionskapaciteten i vattenkraftverken med kondenskraft och import av el. Under ett våtår kan vi tvärtom exportera el från Norden till andra länder. Överföring av el i stamnätet Den systemansvarige operatören i varje land driver, underhåller och utvecklar det nationella stamnätet för överföring av el och ansvarar för att elsystemet är i balans. De systemansvariga operatörerna äger dessutom förbindelselänkar mellan Sverige, Finland, Norge och Danmark. Det nära samarbetet mellan de olika systemansvariga operatörerna har varit en förutsättning för en effektiv nordisk elmarknad. I alla nordiska länder är den systemansvarige operatören fristående från elproducenterna och överför el på lika villkor för alla. I Sverige är det statliga Svenska Kraftnät som är både systemansvarig och ägare av stamnätet. Detta skiljer sig från många andra europeiska länder, där de systemansvariga operatörerna ibland ägs av bolag som parallellt bedriver verksamhet inom såväl eldistribution som elhandel och produktion. Eldistribution Från det nationella stamnätet distribueras elen till kunderna via regionala och lokala elnät. Vissa regionala och lokala elnät är privata, medan andra sköts av offentliga aktörer. Alla elnätsföretag omfattas dock av samma regleringar och kontrolleras av myndigheterna. Regleringarna syftar till att kontrollera prisnivån på elnätsföretagens tjänster och att försäkra kunder och samhälle om en tillförlitlig elförsörjning. Elnätsföretagen är skyldiga att driva, underhålla och utveckla sina elnät. De har ensamrätt på att bedriva elnätsverksamhet inom ett specifikt geografiskt område och har därmed skyldighet att förse detta område med elnät. De har också skyldighet att distribuera el på lika villkor för alla. Prisregleringen från myndigheternas sida innebär i praktiken att det finns en definierad maximal vinstnivå för elnätsföretagen, vilket beror på att företagen har ett så kallat naturligt monopol inom sitt område. Samtidigt skärps lagstiftningen på området och förväntningarna på leveranssäkerhet ökar allt mer. Ett elnätsföretag som även bedriver elhandel måste separera dessa funktioner i fristående enheter. Myndigheterna övervakar att detta sker på ett godtagbart sätt. Både prisregleringen och kraven på att hålla olika funktioner åtskilda varierar påtagligt mellan de olika nordiska länderna. Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in9 9 24/9/07 14:33:35

10 10 Elhandel En elproducent kan sälja sin el antingen genom den gemensamma nordiska elbörsen NordPool, eller direkt till elhandelsföretag eller större elkunder. Elhandelsföretag köper el direkt från producenterna eller genom NordPool och säljer el till hushåll och till företag. Samma elhandelsföretag kan verka både på grossistmarknaden och på konsumentmarknaden. I likhet med elproduktionen är elhandeln konkurrensutsatt, dock än så länge endast land för land. Elkunderna kan välja att köpa el från vilket elhandelsföretag de vill inom det egna landet. Priset på el baseras på börspriset, vilket bestäms på NordPool. Konsumentpriset följer i princip börsprisets variationer. Elkunderna kan välja om de vill ha fast eller rörligt elpris en modell som i stora delar påminner om exempelvis lånemarknaden. För närvarande kan hushållen inte köpa el utanför det egna landet, men 2005 ställde sig de nordiska länderna bakom målsättningen om en gemensam nordisk elhandelsmarknad till år Ett viktigt steg i den riktningen togs i maj 2007, då de nordiska tillsynsmyndigheterna bestämde sig för att utarbeta en modell för byte av elhandelsföretag över nationsgränserna. Konsumenternas elpris Elpriset består av tre delar. Priset på själva elenergin, elnätspriset (priset för elöverföringen), samt skatter och obligatoriska avgifter. öre/kwh % 60 Skatt 40 El 30% 20 Nät 25% Konsumenterna har möjlighet att välja mellan olika elhandelsföretag. Däremot kan konsumenterna inte välja elnätsföretag, eftersom det bara finns ett sådant företag inom varje geografiskt område. Börspriset på el Den gemensamma nordiska elbörsen NordPool är en central del av den nordiska elmarknaden. På NordPools så kallade spotmarknad handlas el till dagspris. Det finns också en marknad för elhandelskontrakt på längre sikt, som baseras på förväntningar om framtida dagspriser på el. Elproducenter, stora elkunder, elhandlare och mäklare hör till dem som handlar på NordPool. Börsen har över 400 medlemmar, och av den el som användes i Norden under 2006 såldes 64 procent genom NordPool. I likhet med andra börser baserar sig börshandeln på Nord- Pool på de bedömningar av den framtida utvecklingen som marknadens aktörer gör. Genom att NordPool är en öppen marknad kan vem som helst via NordPools hemsida följa prisutvecklingen och de faktorer som styr priset. NordPool fungerar som andra råvarubörser, exempelvis olje- och kopparbörserna, och har av UNCTAD (FN:s organ för handel, investeringar och utveckling) beskrivits som den mest utvecklade elbörsen i Europa. Elproducenterna bjuder normalt sett ut sin produktion på NordPool och anger hur mycket de vill ha betalt för en viss mängd el, medan elhandelsföretag och storförbrukare av el anger hur mycket de är beredda att betala. Buden gäller elleveranser under det kommande dygnet. Genom att kombinera alla aktörers bud skapar NordPool timvisa utbuds- och efterfrågekurvor. Där kurvorna möts uppstår börspriset för respektive timme. Den typen av prissättning används även för att bestämma priset på andra typer av varor och tjänster det vill säga marknadspriset baseras på den sist använda och förbrukade enheten av en given vara eller tjänst. Exempelvis finns det bara ett marknadspris för papper, oavsett om det producerats i en ny eller gammal pappersmaskin. Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in /9/07 14:33:36

11 Elproducenternas erbjudanden om att sälja el bestäms dels av tillgången på el, dels på tillgängliga energislag och dess produktionskostnader. Pris Vattenkraft TWh Kärnkraft Handel Efterfrågan Kraftvärme Börspriset på el bestäms av utbud och efterfrågan. Systemet innebär att kraftverken startas i rätt ordning. Det betyder att de mest kostnadseffektiva kraftverken startas först, medan de dyrare alternativen endast tas i drift vid efterfrågetoppar. CO 2-kostnader (15 På /h) kort sikt Rörliga måste kostnader producenten kunna täcka Bränslekostnader sina startkostnader. Fasta kostnader /MWh På längre sikt måste 80 marginalen även räcka till för att täcka kraftverkets 70 långsiktiga kapitalkostnader Utsläppsrätter påverkar elpriset Rörliga kostnader Kolkondens Oljekondens Gasturbiner EU:s handel med utsläppsrätter inleddes den 1 januari och syftar till att reducera utsläppen av koldioxid. 10 Utsläppsrätterna 0 handlas på en särskild marknad, där tillgång och Kolefterfrågan Gas Kärnkrafkraft styr priset Vatten- på Vind en utsläppsrätt. Ren kol Antalet På lång utsläppsrätter sikt måste elpriset täcka fördelas både fasta och mellan rörliga kostnader. EU:s medlemsländer beroende på bland annat deras storlek och industristruktur. Principen bakom utsläppsrätterna är att kraftproduktion med fossila bränslen görs mindre lönsam, eftersom sådan produktion kräver utsläppsrätter. I relativa termer blir därför koldioxidfri produktion billigare. Systemet med utsläppsrätter påverkar elpriset ibland kraftigt. Prispåverkan har hittills varierat stort, från cirka 0,5 till cirka 15 öre per kilowattimme. Priserna på utsläppsrätter föll generellt under våren 2006 när det stod klart att fler utsläppsrätter hade fördelats än vad som efterfrågades för perioden För år 2008 ligger prisnivån dock på en högre nivå. Prisområden och områdespriser Ibland är behovet av elöverföring större än den tillgängliga överföringskapaciteten, vilket skapar en flaskhals som delar marknaden i olika prisområden. Exempel på hur ett prisområde bildas: I Finland är det hög efterfrågan på el, men elen räcker inte till. I Sverige finns ett överskott av el, men överföringskapaciteten mellan länderna är otillräcklig. Det skapar elbrist i Finland, vilket ökar priset på el i Finland. Därmed har ett områdespris på el skapats, som skiljer sig från NordPools elpris vid samma tidpunkt. År 2006 utgjorde Sverige och Finland samma prisområde under ungefär av årets timmar (93%). Under resterande timmar skilde sig alltså det svenska och det finska grossistpriset på el åt. Flaskhalsar av detta slag är sällsynta och går inte att förutse. Prisskillnaderna är vanligtvis mycket små oftast mindre än 0,5 procent och de inträffar i båda riktningar. Sverige är mycket väl integrerat med den nordiska elmarknaden. Konkurrensverket visade i en rapport (maj 2007) att Sverige under 2006 var isolerat från alla andra länder i Norden under endast 9 av årets timmar. 11 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in /9/07 14:33:38

12 Utbud och efterfrågan styr elpriset Vintern föregicks av en längre period av överskott på el, vilket ledde till låga elpriser. Under vintern steg dock börspriset på el som en följd av ovanligt låg tillrinning i de nordiska vattenkraftverken, vilket startade en livlig diskussion om elpriserna och om den nordiska elmarknaden. När kapaciteten i vattenkraftverken inte räckte till fick kolkraftverk som tidigare legat i malpåse tas i drift. De stigande elpriserna dämpade samtidigt efterfrågan, vilket i kombination med handeln med el över nationsgränserna visade att den nordiska elmarknaden fungerade, även om det innebar tillfälligt höga elpriser. Alternativet hade varit värre, nämligen brist på el, vilket skulle kunnat leda till allvarliga konsekvenser. Sambandet mellan vattentillrinningen och elpriset är mycket tydligt. Vid god vattentillgång sjunker priset, medan mindre vatten innebär stigande pris. Ett likartat förhållande rådde under sommaren och hösten Under sommaren föll det exceptionellt lite nederbörd, vilket innebar att kapaciteten i de nordiska vattenkraftverken minskade avsevärt, med stigande elpris som följd. Kraftig nederbörd under höst och tidig vinter resulterade sedan i det omvända sjunkande priser. Prisvariationer visar att marknaden fungerar Att öppna upp elmarknaderna för konkurrens har enligt ett flertal studier ökat effektiviteten i branschen. Prisvariationer är ett säkert tecken på att marknaden fungerar. Ibland finns ett överskott av el, ibland ett underskott, vilket återspeglas i elpriset eftersom detta baseras på tillgång och efterfrågan. Öre/kWh Källa: NordPool Spotpriset (dagspriset) på NordPool sedan Vatten och snö jämfört med normalt (TWh) Nordiskt spotpris (EUR/MWh) /2000 1/2000 1/2002 1/2003 1/2004 Källa: NordPool /2005 1/2006 Sambandet mellan vattentillrinningen och elpriset är mycket tydligt. Vid god vattentillgång sjunker priset, medan mindre vatten innebär stigande pris. Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in /9/07 14:33:39

13 Befintliga och planerade överföringsförbindelser i Norden De nordiska systemansvariga operatörerna har föreslagit följande investeringar för att öka elöverföringskapaciteten. 1. Fenno-Skan 2 (800 MW, färdigställd 2010) 2. Förbindelse Mellansverige Sydsverige ( MW, färdigställd ) 3. Nea-Järpströmmen (200/750 MW, färdigställd 2009) 4. Skagerrak, avsiktsförklaring beslutad i december 2006 (600 MW, färdigställd 2012) 5. Stora Bält (600 MW, färdigställd 2010) Befintliga svenska utlandsförbindelser (total överföringskapacitet, MW) Import Export Själland Jylland Norra Finland Finland, Fenno-Skan Södra Norge Norra och mellersta Norge Polen Tyskland Källa: Energimarknadsinspektionen (EMIR 2007:02) Som jämförelse var Sveriges elförbrukning under 2006 som högst kl den 19 januari. Då förbrukades MW, och nettoimporten av el uppgick till 670 MW befintlig förbindelse 5. planerad förbindelse Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in /9/07 14:33:40

14 3. Den nordiska elmarknaden i framtiden en effektiv elmarknad som gynnar både människor och miljö Nuläge Den gemensamma nordiska elmarknaden har sedan dess framväxt under slutet av 1990-talet varit en framgång på en rad områden. Leveranssäkerheten har ökat, konkurrensen skärpts och möjligheterna att öka andelen mindre miljöpåverkande elproduktion har ökat. Det innebär inte att den nordiska elmarknaden är perfekt. Fortfarande behövs ett antal olika åtgärder för att konsumenter och företag i Norden verkligen ska kunna dra full nytta av den gemensamma marknaden. Nedan ges en närmare beskrivning av Fortums målsättningar för att driva på förbättringarna av den nordiska elmarknaden vad gäller konsumentmarknadens utveckling; produktion, överföring och distribution av el; grossistmarknadens funktionssätt samt de energipolitiska styrmedlens utformning. Målsättningarna bör ses som övergripande utgångspunkter för en konstruktiv dialog om de politiska beslut och det fortsatta engagemang från energibolagen som behövs för att fortsätta att förbättra världens mest utvecklade energimarknad. 14 Målsättningar 1. En gemensam konsumentmarknad Konsumenterna kan köpa el från vilket elhandelsföretag som helst i Norden. Genom timvis mätning har hushållen god kontroll över sin elkonsumtion och kan därmed aktivt påverka sina kostnader. Konsumenterna förstår övergripande hur elmarknaden fungerar och känner till att de kan välja bland olika elhandelsföretag. 2. Leveranssäker och kostnadseffektiv eldistribution Den nordiska elöverföringen är effektiv med gemensamma regler och har tillräcklig kapacitet för att minimera uppkomsten av flaskhalsar. Eldistributionen i de regionala och lokala näten präglas av hög kvalitet, god kundnytta och neutralitet. Granskningen av elnätsföretagen och elnätspriset är harmoniserad, liksom kraven på att aktörerna särskiljer sina verksamheter på elmarknadens olika delar. 3. En väl fungerande grossistmarknad Aktörerna litar på elmarknadens förmåga att trygga både den kortsiktiga och långsiktiga balansen mellan utbud och efterfrågan. NordPool, eller senare en paneuropeisk elbörs, erbjuder en effektiv marknadsplats för handel både på den s k spotmarknaden (dagspris på el) och på den finansiella marknaden (handel med framtida elleveranser). Produktionsmarknaden är transparent, vilket innebär att alla aktörer har samtidig och identisk information om de faktorer som påverkar elpriset. Prisbildningen på elmarknaden är allmänt känd och prisvariationer ses som ett normalt inslag på en fungerande marknad. 4. Långsiktig och förutsägbar energipolitik Den nordiska energipolitiken är långsiktig och logisk. Den nordiska elmarknadens alla delar följer samma förutsägbara lagar och regelverk. Konkurrens mellan företagen på lika villkor. En nordisk marknad med enhetliga spelregler gynnar en miljöanpassad kraftproduktion. Nordisk miljömedvetenhet en förebild för omvärlden. Klimatmålen och dess lösningar är samordnade på global nivå. Stödsystemen för el producerad med förnybara energikällor baseras på ett nordiskt, marknadsbaserat certifikatsystem, vilket är det effektivaste sättet att främja användningen av förnybara energikällor. Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in /9/07 14:33:41

15 Målsättningar och förslag på åtgärder 1. En gemensam konsumentmarknad Konsumenterna kan köpa el från vilket elhandelsföretag som helst i Norden. De systemansvariga operatörerna ansvarar för att det finns tillräckligt med överföringskapacitet mellan länderna, vilket möjliggör prisområden som är större än i dag och sträcker sig över nationsgränserna. Länderna kommer överens om standardiserade regler och skapar förutsättningar för en utveckling mot en helt nordisk elmarknad. Genom timvis mätning har hushållen god kontroll över sin elkonsumtion och kan därmed aktivt påverka sina kostnader. Automatisk mätaravläsning gör det möjligt för den enskilde konsumenten att få bättre kontroll över sin elkonsumtion. Konsumenterna förstår övergripande hur elmarknaden fungerar, känner till att de kan välja bland olika elhandelsföretag och ställer krav på god service. Energibranschen och myndigheterna har förenklat och förtydligat informationen till kunderna. Målsättningar och förslag på åtgärder 2. Leveranssäker och kostnadseffektiv eldistribution Den nordiska elöverföringen är effektiv med gemensamma regler och har tillräcklig kapacitet för att minimera uppkomsten av flaskhalsar. Med stöd från regeringarna stärks samarbetet mellan de nordiska systemansvariga operatörerna, med målsättningen att så småningom bilda en gemensam nordisk systemansvarig operatör. De systemansvariga operatörerna ökar överföringskapaciteten i förbindelserna mellan länderna, utifrån tidigare gjorda investeringsbeslut. De enskilda ländernas inhemska överföringskapacitet anpassas utifrån hela den nordiska elmarknadens behov. Eldistributionen i de regionala och lokala näten präglas av hög kvalitet, god kundnytta och neutralitet. Granskningen av elnätsföretagen och elnätspriset är harmoniserad, liksom kraven på att aktörerna särskiljer sina verksamheter inom elmarknadens olika delar. De nordiska energimarknadsmyndigheterna samarbetar med varandra och den nationella lagstiftningen är harmoniserad i syfte att skapa ett nordiskt regelverk för distribution av el. Alla elnätsföretag som ingår i en koncern som också bedriver elproduktion och/eller elhandel bedriver sin nätverksamhet helt avskild från övrig affärsverksamhet. 15 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in /9/07 14:33:41

16 Målsättningar och förslag på åtgärder 3. En väl fungerande grossistmarknad Aktörerna litar på elmarknadens förmåga att trygga både den kortsiktiga och långsiktiga balansen mellan utbud och efterfrågan. Branschen investerar i ny produktionskapacitet baserad på prissignaler från marknaden, vilket ökar det långsiktiga förtroendet för utbuds- och efterfrågebalansen. NordPool, eller en paneuropeisk elbörs, erbjuder en effektiv marknadsplats för handel både på den så kallade spotmarknaden (dagspris på el) och på den finansiella marknaden (handel med framtida elleveranser). NordPool har ytterligare utvecklat sin verksamhet och transparens. Produktionsmarknaden är transparenta, vilket innebär att alla aktörer har samtidig och identisk information om de faktorer som påverkar elpriset. Alla aktörer på marknaden har realtidsinformation om produktionsläget i Norden. Myndigheterna främjar transparens och skapar en enhetlig ram för all marknadskommunikation. Prisbildningen på elmarknaden är allmänt känd och prisvariationer är ett normalt inslag på en fungerande marknad. Prisbildningen är transparent, bland annat genom att energibranschen aktivt informerar om de faktorer som påverkar priset. Priselasticiteten fungerar, det vill säga marknadens aktörer är priskänsliga och agerar på olika sätt beroende på prisnivå. 16 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in /9/07 14:33:42

17 Målsättningar och förslag på åtgärder 4. Långsiktig och förutsägbar energipolitik Den nordiska energipolitiken är långsiktig och den nordiska elmarknadens alla delar följer samma förutsägbara lagar och regelverk. En långsiktig, harmoniserad energipolitik skapar förutsättningar för goda verksamhets- och investeringsvillkor. De nordiska ländernas beslutsfattare stöder EU:s utfästelse att sträva efter en europeisk elmarknad. Konkurrensen mellan företagen har ökat och sker på lika villkor. Restriktionerna för ägande av produktionsanläggningar tas bort. Beskattningen av olika typer av företag harmoniseras. Kraven på att aktörerna särskiljer sina verksamheter inom elmarknadens olika delar harmoniseras. En nordisk marknad med enhetliga spelregler gynnar en miljöanpassad kraftproduktion. Efterfrågan på kraftproduktion med minsta möjliga miljöpåverkan har bäst förutsättningar att tillgodoses på en nordisk marknad där det energipolitiska ramverket behandlar alla aktörer lika. Beslut om investeringar fattas mot bakgrund av energipolitiska och marknadsmässiga villkor. Effektiva tillståndsprocesser främjar investeringar i långsiktigt hållbar kraftproduktion. Nordisk miljömedvetenhet en förebild för omvärlden. På den nordiska elmarknaden prioriteras miljöfrågorna. Med miljömedvetenhet i fokus utgör den gemensamma elmarknaden ett föredöme för andra regionala elmarknader i Europa. Klimatmålen och dess lösningar är samordnade på global nivå. Ett globalt system för handel med utsläppsrätter skapar bästa möjliga förutsättningar att nå målen på ett ansvarsfullt och kostnadseffektivt sätt. Handel med utsläppsrätter är transparent och harmoniserad så att branschens aktörer behandlas på samma sätt i alla länder. Fördelningen av utsläppsrätter sker genom ett auktionsförfarande och inte, som i dag, genom gratis tilldelning. Stödsystemen för el producerad med förnybara energikällor baseras på ett nordiskt, marknadsbaserat certifikatsystem, vilket är det effektivaste sättet att främja användningen av förnybara energikällor. El som produceras med förnybara energikällor stöds av det nordiska systemet för gröna certifikat. 17 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in /9/07 14:33:42

18 Källor El- och gasmarknadsutredningen (januari 2005) Energimarknadsinspektionen: Prisbildning och konkurrens på elmarknaden (mars 2006) Energimyndigheten: Finansiella elmarknaden (mars 2006) EU-kommissionen: 4th benchmarking report on Internal Energy Market, DGTREN (januari 2005) 5th benchmarking report on Internal Energy Market, DGTREN (januari 2007) Energy Sector inquiry, preliminary report, EU DGCOMP (mars 2006) Energy Sector inquiry, preliminary report, EFTA, DGCOMP (mars 2006) Energy Sector inquiry, final report, DGCOMP (januari 2007) Konkurrensverket: Konkurrensen i Sverige 2006 (december 2006) Konkurrensverket: Konkurrensförhållandena på elmarknaden (maj 2007) Lars Bergman: Why has the Nordic electricity market worked so well? (juni 2005) Matti Purasjoki: Sähkön tukku- ja vähittäismarkkinoiden toimivuus (oktober 2006) Mikko Kara: Sähkö- ja päästöoikeusmarkkinat Suomen näkökulmasta (december 2005) Niclas Damsgaard/ECON: Är elpriset för högt? (augusti 2006) Nordiska konkurrensmyndigheterna: A Powerful Competition Policy (juli 2003) 18 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in /9/07 14:33:42

19 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in /9/07 14:33:42

20 Låt den goda energin cirkulera. Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in /9/07 14:33:43

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Reform för lägre elkostnader för konsumenter Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Inledning Villaägarnas Riksförbund har utvecklat ett par förslag som sänker kostnaderna för konsumtion av el utan att

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Marknadsmakt eller fundamenta? Bo Andersson Analyschef, Graninge Trading AB Systempris Nord Pool 800 700 600 500 400 300 NOK/MWh 200 100 1996 1997 1998 1999 2000 2001

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Norden Ett förtydligande är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har Nord Pool som källa och de svenska

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011 Det lyser i landet 2 Fingrid i korthet Elektricitet är en oskiljaktig del av varje finländares vardag. Finland fungerar med el. Fingrid är ett företag som ansvarar för att stamnätet dvs. elöverföringssystemet

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden

Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden Swedbank Analys Nr 1 17 februari 2012 Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden Produktionsbegränsningar i den svenska kärnkraftsproduktionen och hög elanvändning på grund av kallt

Läs mer

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar?

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? SEEF Handelshögskolan 18 Februari Gunnar Lundberg Situationsbeskrivning Kärnkraftverk ur drift: 17/12: R1, R2, R3, F2 och O3,

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Projektuppgift E. Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015

Projektuppgift E. Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Projektuppgift E Denna projektuppgift är uppdelad i fyra uppgifter, som täcker prisbildning på elmarknader,

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-22 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 52 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 3,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 2013-06-17 ngenic 2011 2 ngenic utvecklar och tillhandahåller tjänster till privatpersoner, fastighetsägare

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Verkställande direktörens tal vid ordinarie bolagsstämma den 16 mars 2006. Herr minister, herr ordförande, bästa aktieägare, mina damer och herrar.

Verkställande direktörens tal vid ordinarie bolagsstämma den 16 mars 2006. Herr minister, herr ordförande, bästa aktieägare, mina damer och herrar. Verkställande direktörens tal vid ordinarie bolagsstämma den 16 mars 2006 Herr minister, herr ordförande, bästa aktieägare, mina damer och herrar. Verksamhetsåret 2005 var ett utmärkt år för Fortum. Vi

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Den nya elmarknaden. Framgång eller misslyckande?

Den nya elmarknaden. Framgång eller misslyckande? NICLAS DAMSGAARD RICHARD GREEN Den nya elmarknaden Framgång eller misslyckande? SNS FÖRLAG A. Slutsatser och sammanfattning Sverige avreglerade sin elmarknad den 1 januari 1996. Före avregleringen köpte

Läs mer

Elpriset upp 180% på 10 år! Varför?

Elpriset upp 180% på 10 år! Varför? Elpriset upp 180% på 10 år! Varför? Vad kan göras för att effektivisera börshandeln? På uppdrag av En rapport från Maj 2006 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. NordPool den

Läs mer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer 2012:04 Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer Energimarknadsinspektionen har från regeringen fått i uppdrag att sammanställa och offentliggöra rollbeskrivningar för elmarknadens och naturgasmarknadens

Läs mer

Behovet av snabbreglerad elkraft

Behovet av snabbreglerad elkraft Lunds Universitet Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Energivetenskaper MVKN10 Energitransporter Behovet av snabbreglerad elkraft Författare: Axel Andell Hansén Christian Kempe Handledare: Svend

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet Med- og motvind Stavanger, 2009-09-07 Vindkraften en folkrörelse Vind under snabb teknisk utveckling Vindkraften har blivit symbol för förnybar el. Vindkraften väcker mycket starka känslor. Vindkraften

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer ETT FAKTABLAD FRÅN ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Uppdaterad 2015 01 08 Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer Beskrivningarna i detta faktablad ska göra det enklare för dig som kund att förstå

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Prisfallet brutet och elpriserna vände åter uppåt

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Prisfallet brutet och elpriserna vände åter uppåt Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-1-5 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 14,4 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Instruktioner Endast de uppgifter som är markerade på det bifogade svarsbladet behöver lösas (på de

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Miljövärdering av el

Miljövärdering av el Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen

Läs mer

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt?

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? 2013-12-20 Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? Vi har nu skrivit några månadsbrev om vår tro kring elpriser, utsläppsrätter och elcertifikat. Fokus har oftast legat på kommande kvartal

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 16

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 16 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-9-7 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 37 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 16,3 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - Rörligt eller Fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-6 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 34, EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Elsamarbetet i Europa

Elsamarbetet i Europa Elsamarbetet i Europa med fokus på Norden 2008 12 01 Peter Johansson Björn Lagergréen Mattias Höjman Innehållsförteckning Inledning... 3 Elsamarbete i Europa... 4 Bakgrund... 4 Regionala europeiska TSO

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

E 2 nergim 0 arknad 07

E 2 nergim 0 arknad 07 2007 Energimarknad Energimarknadsinspektionen Omslagsfoto: Boden/Ledingham/Scanpix Övriga bilder: Bryan Mullennix, Stephen Mallon, Michael Wildsmith/Getty images. David Mendelsohn, Kevin Burke/Scanpix

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Mer överföringskapacitet ger det högre elpriser?

Mer överföringskapacitet ger det högre elpriser? Mer överföringskapacitet ger det högre elpriser? nr 2 7 årgång 35 Elpriserna har under senare år stigit kraftigt. Vad kommer att hända med elpriserna i framtiden? Elmarknaderna i Europa integreras alltmer

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer