En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt"

Transkript

1 Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information om EU:s energipolitik och därigenom stimulera en diskussion inför valet till Europaparlamentet om de energipolitiska vägval som Europeiska unionen står inför. Fortum stödjer de övergripande målen och arbetar aktivt för att nå dessa.

2 En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Europeiska unionens energipolitik har tre centrala mål: hållbar utveckling, bibehållen konkurrenskraft och tryggad energiförsörjning. Det ska ske genom att bland annat förbättra energieffektiviteten, utveckla den inre energimarknaden, stödja införandet av ny teknik samt utnyttja förnybara energikällor mer effektivt. För att nå målen krävs samarbete, engagemang, forskning och teknikutveckling samt ett fokus på de långsiktiga fördelarna. De tre målen är tätt kopplade till varandra: En väl fungerande konkurrensutsatt marknad bidrar till en tryggad energiförsörjning samtidigt som den utgör grunden för kostnadseffektiva marknadsbaserade styrmedel för utsläppsmålen. Energieffektivisering och en ökad andel av förnyelsebar energiproduktion leder till en tryggad energiförsörjning samtidigt som utsläppen minskar. Fortum arbetar med de övergripande målen på flera olika sätt vi utvecklar produktionstekniker med inga eller låga utsläppsnivåer, vi investerar i förnyelsebar produktion och kärnkraft samt driver projekt inom såväl hållbar utveckling som utveckling av infrastruktur för en framgångsrik övergång till laddningsbara bilar. För «att nå målen krävs samarbete, engagemang, forskning och teknikutveckling samt ett fokus på de långsiktiga fördelarna» EU:s centrala energipolitiska mål Förbättra konkurrenskraften EU:s mål är att möjliggöra fri rörlighet för varor och tjänster. Genom att på EU-nivå skapa en effektiv inre marknad för energi kan vi trygga energiförsörjningen och konkurrensen. Det är viktigt att alla europeiska medborgare och företag har tillgång till konkurrenskraftigt prissatt energi. Utöver att uppmuntra till effektivare energianvändning och konkurrens och därigenom åstadkomma ett effektivare utnyttjande av naturresurserna inom EU leder en effektiv inre energimarknad också till att det blir lättare att nå klimatmålen. Tryggad energiförsörjning Europas beroende av externa oljeoch gastillgångar ökar ständigt och utvecklingen av den inre marknaden är en utmaning. EU:s mål är att trygga tillgången på energi i alla situationer. Även om energiproduktionen är en fråga för respektive medlemsstat har EU en viktig roll att spela genom att utveckla den inre marknaden liksom att bland annat sätta gemensamma mål om förnyelsebar produktion. För att lyckas måste investeringar i alternativa energiformer och ny kraftproduktionskapacitet till, dessutom krävs en genomtänkt energipolitik som stimulerar denna utveckling. Hållbar utveckling De energipolitiska val som görs har stor betydelse för en hållbar utveckling. Det förutsätter en balans mellan ekonomi, sociala faktorer och miljön. EU:s största miljöutmaning är idag klimatförändringen. Dess effekter märks både som ekonomiska kriser och som extrema naturfenomen. EU har ställt upp flera andra miljömål vid sidan om att motverka klimatförändringen. Dessa gäller bland annat naturskydd, avfallshantering samt vård av vattendrag och landskap.

3 Från ord till handling Inom respektive målområde; hållbar utveckling, bibehållen konkurrenskraft och tryggad energiförsörjning, har medlemsstaterna gemensamt beslutat om mål och medel. Europeiska unionen får en allt större betydelse för att följa upp och säkerställa att dessa åtgärder också genomförs. För «att möta klimatmålen behöver alla tillgängliga medel användas» Handeln med utsläppsrätter är en av grunderna i Europas gemensamma klimatpolitik. Det finns en stark önskan att även nå en global överenskommelse om systemet med utsläppsrätter vid Köpenhamnsmötet Handeln med utsläppsrätter inom EU kommer att omfatta samtliga 27 medlemsländer. Men för att möta klimatmålen behöver alla tillgängliga medel användas. Det innebär att satsningen på produktion med låga utsläpp omfattar såväl förnybara energislag, kärnkraft som koldioxidavskiljning och -lagring. Energieffektivisering är dock det mest effektiva sättet att minska utsläppsnivåerna, något som kommer att stimuleras genom olika insatser. Utsläppsminskningar behöver ske även inom andra områden än i industrisektorn. Inom transportsektorn fortsätter utsläppen att öka. Inom EU diskuteras ett förslag att helt fasa ut de fossila bränslena inom transportsektorn till Det ska ske genom att satsa på biobränslen och elbilar. Kärnan i EU-samarbetet är en väl fungerande inre marknad. Sedan 1990-talet har arbetet pågått med att utveckla energimarknaden i denna riktning och de nödvändiga regelverken ligger nu för beslut. En ökad konkurrens gynnar konsumenterna EU har sedan 1990-talet strävat efter en inre energimarknad. Genom att effektivisera elmarknaderna kan konsumenterna erbjudas energi till konkurrenskraftiga priser vilket är en av de viktigaste faktorerna för företagens konkurrenskraft. EU:s strategi är att utveckla väl fungerande regionala marknader vilka sedan integreras med varandra, till en gemensam inre energimarknad. De nordiska länderna är en föregångare i arbetet med att utveckla en regional marknad. Genom den nordiska börsen Nord Pool har en gemensam elmarknad för Finland, Sverige, Norge och Danmark skapats. Inom denna marknad sätts priset dagligen utifrån efterfrågan och utbud. Nu håller en gemensam marknad på att utvecklas runt Östersjön. Den bidrar till ökad konkurrens och en prisutveckling baserad på utbud och efterfrågan något alla tjänar på. EU-kommissionens tidigare beslutade åtgärder tillsammans med EU:s energi- och klimatpaket lägger grunden för en gemensam framtida energimarknad. Särskilt betonas tillgången till elnäten, även för nya producenter, samt ett ökat samarbete rörande kontroll och uppföljning. Det är en av anledningarna till att kommissionen i sitt stimulanspaket lagt in investeringar i nya elnät mellan regioner och länder inom EU. Det föreslagna regelverket beräknas bli godkänt under våren 2009, före valet till Europaparlamentet, och ska därefter genomföras i samtliga medlemsstater. En fri och fungerande marknad stimulerar ett effektivt resursutnyttjande och utgör även en grund för att kunna använda marknadsbaserade styrmekanismer, såsom utsläppsrätter, inom klimatpolitiken.

4 «Fram till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser reduceras med 20 procent, de förnybara energikällornas andel ska utgöra 20 procent av den totala konsumtionen och energikonsumtionen ska effektiviseras med 20 procent» Tryggad energiförsörjning för samhällets grundfunktioner En av energipolitikens främsta utmaningar är att kunna säkerställa tillgången på energi i hela Europa. Frågan blir allt viktigare i ljuset av ett ständigt ökande energibehov. Särskilt bekymmersam är det ökande olje- och gasberoendet. Det är framförallt efterfrågan på el som ökar. Det finns flera orsaker till detta, bland annat en ökad användning inom transportsektorn. Europas kraftverk är ålderstigna och stora investeringar behöver göras bara för att underhålla nuvarande produktionskapacitet. För att möta denna utmaning behövs såväl energieffektivisering som investeringar i kärnkraft, förnyelsebar produktion och satsningar på forskning och utveckling. En fungerande inre marknad är en förutsättning och utgångspunkt för en tryggad energiförsörjning. Detta behöver kombineras med insatser för att stimulera ökad energieffektivisering. För den externa energihandeln betonar EU betydelsen av decentralisering och hållbara partnerskap. Kanske är det så att det är just frågan om en tryggad energiförsörjning som fått medlemsstaterna att uppmärksamma hur ömsesidigt beroende de är av varandra inom energiområdet i allmänhet och för elproduktionen i synnerhet. Detta leder till att EU tar ett starkare grepp över det energipolitiska området. Mindre utsläpp, mer förnybar energi EU:s så kallade energi- och klimatpaket är mest känt som till Det beskriver målet med EU:s klimatpolitik: fram till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser reduceras med 20 procent, de förnybara energikällornas andel ska utgöra 20 procent av den totala konsumtionen och energikonsumtionen ska effektiviseras med 20 procent. Energi- och klimatpaketet antogs i december Centrala åtgärder är att utöka systemet för utsläppshandel, direktivet gällande koldioxidavskiljning och -lagring, bindande mål för respektive medlemsstat om att öka de förnybara energikällornas andel samt förbättring av energieffektiviteten. Också kärnkraften har en viktig roll då det gäller att nå utsläppsmålen. Alla EU-länder stöder utsläppsreduceringarna, men det finns delade uppfattningar om metoderna och hur minskningarna ska delas upp mellan länderna. Direktivet för utsläppshandel förbinder alla länder allt hårdare till utsläppsreduceringar, fördelningen av utsläppsrätterna förtydligas och systemet effektiviseras. Med direktivet som rör avskiljning och lagring av koldioxid vill EU säkerställa att tekniken används på ett sätt som är säkert för miljön. Satsningar på tekniken görs genom sätta upp 12 pilotanläggningar runt om i Europa fram till år I det så kallade RES-direktivet om förnybar energi finns inskrivna mål för varje medlemsstat. Länderna kan själva besluta om de åtgärder som vidtas för att eftersträva målen, så länge åtgärderna stöder utvecklingen på EU-nivå.

5 «En effektiv överföring över gränserna tryggar energiförsörjningen och ökar konsumenternas valmöjlighet» Renare trafik med elbilar Redan om några år hör det till vardagen att vi om kvällarna inte bara laddar vår mobil, utan även vår bil. Biltillverkarna är på väg att att lansera laddningsbara bilar på bred front. Denna nya generation hybridbilar och renodlade elbilar laddas direkt från elnätet. Då elbilen laddas med el som produceras från koldioxidfria och förnybara energikällor orsakar elbilar inga utsläpp av koldioxid. En elmotor är fyra gånger så energieffektiv som en bensinmotor, vilket minskar beroendet av fossila bränslen ytterligare. Fortum har idag testverksamhet i både Sverige och Finland. Syftet är att testa och utveckla infrastrukturen för laddning och betalning. För att få erfarenhet av hur laddningbara bilar fungerar i kallt klimat genomförs ett av projekten i norra Finland. Elnät som knyter samman Europa viktiga för konkurrensen En fungerande elmarknad är nödvändig för Europas förmåga att tillgodose sitt energibehov till konkurrenskraftiga priser. Då behöver elkraften kunna överföras mellan länderna på den europeiska marknaden. Elnäten som överför och distribuerar elen är lika viktiga som kraftproduktionen. En öppen inre marknad för energi inom EU kräver att infrastrukturen för stam- och överföringsnäten utvecklas så att näten öppnas för alla producenter. En effektiv överföring över gränserna tryggar energiförsörjningen och ökar konsumenternas valmöjlighet. Elnäten har historiskt varit nationellt ägda och kraftigt reglerade vilket motverkat en öppen elmarknad. Medlemsstaterna har därför förbundit sig att de nationella nätägarna ska samarbeta på EU-nivå, tillsammans med berörda myndigheter, för att påskynda utvecklingen av en öppen inre marknad för energi. Utveckling av koldioxidavskiljning och -lagring Globalt är kol det dominerande bränslet. Det finns god tillgång på kol samtidigt som många länder saknar möjligheten att utveckla förnyelsebar energi, som exempelvis vattenkraft, i stor skala. Det innebär att kolet kommer att behålla sin position som den främsta energikällan även under kommande decennier. Därför har utvecklingen av en utsläppsfri kolkraft stor betydelse för att åstadkomma kraftfulla minskningar av koldioxidutsläppen. Avskiljning och lagring av koldioxid (Carbon Capture and Storage, CCS) är en teknik där koldioxiden som uppkommer vid förbränning av kol eller andra fossila bränslen tas tillvara och lagras, exempelvis i underjordiska geologiska formationer. Det förhindrar koldioxiden från att komma ut i atmosfären. Det finns redan en del forskning och erfarenheter av CCS-tekniker, men storskaliga tillämpningar kräver dock betydande forsknings- och utvecklingssatsningar. EU främjar aktivt teknikutvecklingen inom avskiljning och lagring av koldioxid. EU-kommissionen har tagit initiativ till att tolv storskaliga CCSdemonstrationsprojekt upprättas innan slutet av I dessa projekt testas CCS-tekniker i riktiga kraftverk för att man ska få tillräckligt med erfarenhet före Fortum, tillsammans med Industrins Kraft (TVO), har målsättningen att ett av dessa demonstrationsprojekt ska genomföras vid kraftverket i Meri-Pori, Finland.

6 «I systemet för utsläppshandeln sätts ett utsläppstak» Målet «är att minska koldioxidutsläppen och att minska importberoendet samtidigt som regional utveckling och innovation främjas» Systemet för utsläppshandeln utökas och förbättras Handeln med utsläppsrätter som inleddes år 2005 är det huvudsakliga medlet för att begränsa utsläppen av växthusgaser inom EU. I systemet för utsläppshandeln sätts ett utsläppstak och aktörerna ges möjlighet att handla med de andelar, utsläppsrätter, som överskrider och underskrider utsläppstaket. Därigenom reduceras utsläppen där det är mest kostnadseffektivt. EU-länderna antog i fjol det nya direktivet för utsläppshandel som en del av klimat- och Mer förnyelsebar energi Även om det är medlemsstaternas ansvar att besluta om strukturen på sin energiproduktion har EU:s medlemsstater kommit överens om målen för förnybara energikällor. Målet är att minska koldioxidutsläppen och att minska importberoendet samtidigt som regional utveckling och innovation främjas. EU:s mål är att öka de förnyelsebara energikällornas andel av energiförbrukningen till 20 procent år Fördelningen mellan medlemsstaterna sträcker sig från Maltas 10 procent ända upp till Sveriges andel om 49 procent. Målet för Finland är 38 procent. Inom varje lands transportsektor måste minst 10 procent av förbrukningen komma från förnyelsebar energi. energipaketet. Målet med reformen är att stärka och förbättra systemet under systemets tredje period, tiden efter I och med det nya direktivet utökas utsläppshandeln och utsläppen ges en övre gräns på EU-nivå istället för de nuvarande nationella begränsningarna. Allt färre utsläppsrätter delas ut och enligt förslaget kommer dessa från och med 2013 även att fördelas genom ett auktionsförfarande. Redan från start kommer all elproduktion att omfattas av systemet. Direktiven tillåter gemensamma stödåtgärder mellan flera medlemsstater. Det verkar som om medlemsstaterna kommer att försöka nå upp till målen genom egna stödåtgärder. Det finns dock en risk för att länderna genom egna lösningar snedvrider konkurrensen och att det även leder till högre kostnader. Det är önskvärt med gemensamma regionala stödsystem och samarbeten på EU-nivå. Fortum är en stor producent av vattenkraft och biomassabaserad energi. Fortum investerar även i utvecklingen av vind-, våg- och solkraftsproduktion samt i decentraliserad energiproduktion där exempelvis hushåll kan delta i energiproduktionen. Den största potentialen finns i energieffektivisering Flera internationella studier pekar på att det bästa och billigaste sättet att minska koldioxidutsläppen är att förbättra energieffektiviteten. EU har ett omfattande program för att främja energieffektivitet. I första hand är det inriktat på byggnader, men omfattar även märkning och obligatoriska energiförbrukningskrav på apparater och annan utrustning. EU främjar även energieffektiviseringstjänster som energikonsumenterna kan använda för att minska sin energiförbrukning och -kostnad. Dessa ska tillsammans bidra till att målet om en 20-procentig effektivitetsökning inom energiförbrukningen uppnås till år Detta innebär en utmaning. Det är en sammanlagd effekt av många olika små åtgärder som eftersträvas och besparingarna uppstår inte alltid i det led som genomför åtgärden, eller så uppstår den först långt senare. För att kunna hjälpa kunderna med att identifiera och genomföra sina möjligheter till energieffektivisering, har Fortum startat Energihjälpen.

7 Vem bestämmer om energipolitiken? Även om medlemsländerna har ansvaret för energiproduktionen och användningen av naturresurser får de energipolitiska besluten effekter som sträcker sig över nationsgränserna. Därmed växer behovet av gemensamma beslut. Europeiska unionen är en betydande aktör inom energi- och klimatpolitiken. Centrala politiska frågor rörande den inre marknaden och konkurrenspolitiken, vilka hör till EU:s beslutanderätt, inverkar direkt på energifrågorna. EU:s högsta beslutande organ är ministerrådet vilket består av representanter från de 27 medlemsstaternas regeringar. Europaparlamentet, vilket har 785 direktvalda representanter, delar i de flesta fall lagstiftningsbefogenheterna med ministerrådet, så bägge organen röstar i varje aktuell fråga. EU:s lagstiftning består av direktiv och förordningar. Kommissionen, med dess 27 medlemmar, övervakar hela EU:s intressen och ger förslag på direktiv och förordningar till rådet och parlamentet. I kommissionen är Generaldirektoratet för miljö ansvarigt för arbetet kring klimatförändringen och Generaldirektoratet för energi och transport ansvarar för energipolitiken. fotografi: Gorilla / Lauri Rotko (s. 3). Pernille Tofte (s. 4), Jukka Rapo (s. 6), Jan Djenner (s. 10) I och med Lissabonavtalet får energin ett eget avsnitt i EU:s grundfördrag. Det innebär att medlemmarna förbinder sig allt starkare till de gemensamma målen. Påverka din kandidat! En gemensam energipolitik i Europa växer nu fram. Det ses som nödvändigt för att målen om en tryggad energiförsörjning, arbetet mot klimatförändringen och konkurrenskraftiga priser på energi ska kunna nås. Klimat- och energifrågorna har blivit allt viktigare och tillhör numera några av EU:s mest prioriterade frågor. Allt tyder dessutom på att dessa frågors betydelse kommer att öka ytterligare. För att nå målen behövs både inriktningsbeslut och aktiva åtgärder. För parlamentets ledamöter kommer denna mandatperiod, , att präglas av dessa frågor. Vi vill därför uppmana dig att fråga din kandidat i Europavalet hur hon eller han tänker agera så att målen nås. Fortum Stockholm

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar.

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar. EUROPEAN FEDERATION OF PUBLIC SERVICE UNIONS RUE ROYALE 45 1000 BRUSSELS TEL: 32 2 250 10 80 FAX : 32 2 250 10 99 E-MAIL : EPSU@EPSU.ORG EPSU:s ståndpunkt om EU-kommissionens förslag till direktiv om utsläppsrätter

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

* * 1.1 Ekonomiska och sociala kommittén följer med stor oro den utveckling i EU och medlemsstaterna som

* * 1.1 Ekonomiska och sociala kommittén följer med stor oro den utveckling i EU och medlemsstaterna som TEN/030 FRÄMJANDE AV EL/FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR Bryssel den 20 september 2000 YTTRANDE från Ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av el från

Läs mer

Miljövärdering av el

Miljövärdering av el Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI

NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNA KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI Mänskligheten står inför ett dilemma. Samtidigt som behovet av energi ökar i takt med att världens befolkning

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

LÅT KOLET LIGGA. Gröna förslag för ett kolfritt EU

LÅT KOLET LIGGA. Gröna förslag för ett kolfritt EU LÅT KOLET LIGGA Gröna förslag för ett kolfritt EU LÅT KOLET LIGGA. PM 2014-05-15 2 Sammanfattning Vi har just nu en unik möjlighet att rädda världen från en klimatkatastrof. FN:s klimatpanel visar att

Läs mer

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet Med- og motvind Stavanger, 2009-09-07 Vindkraften en folkrörelse Vind under snabb teknisk utveckling Vindkraften har blivit symbol för förnybar el. Vindkraften väcker mycket starka känslor. Vindkraften

Läs mer

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 En bakgrund STVs och IVAs energiprojekt energi får ett modernt samhälle att fungera våra energisystem belastar

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Granskning av meddelande om en klimatoch energipolitisk ram 2020 2030

Granskning av meddelande om en klimatoch energipolitisk ram 2020 2030 Näringsutskottets utlåtande 2013/14:NU29 Granskning av meddelande om en klimatoch energipolitisk ram 2020 2030 Sammanfattning I detta utlåtande behandlar utskottet Europeiska kommissionens meddelande En

Läs mer

Regeringens insatser för vindkraft

Regeringens insatser för vindkraft November 2008 Regeringens insatser för vindkraft Lars Andersson Energienheten Energipolitik för jobb, välfärd och miljö (juni 2006) De fyra partierna i Allians för Sverige går till val på en gemensam energipolitik.

Läs mer

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller?

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller? Tillsyn över energihushållning Vad är det som gäller? Energitillsyn spelar roll! Sveriges nationella miljömål syftar till att lösa de större miljöproblemen i landet till år 2020. Miljö balken är en viktig

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Bilaga 3. EU:s och Sveriges klimat- och energimål

Bilaga 3. EU:s och Sveriges klimat- och energimål bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2011-1078 rir 2013:19 Bilaga 3. EU:s och Sveriges klimat- och energimål Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009 2013(RiR 2013:19) slutrapport: hållbar

Läs mer

Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050

Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050 Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Konkreta åtgärder behövs 7 Utmaningar 7 Nyckelområden 8 Smarta elnät 9 Ökad produktion av koldioxidsnål el

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige

Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige Antaget vid Europaforum Norra Sverige XXI, Östersund 13 mars 2015 Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige Europaforum norra Sverige välkomnar den nya

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Säker användning av teknik för avskiljning. och. lagring av koldioxid. i Europa. Klimatåtgärder

Säker användning av teknik för avskiljning. och. lagring av koldioxid. i Europa. Klimatåtgärder Säker användning av teknik för avskiljning lagring av koldioxid i Europa och Klimatåtgärder Avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) är en ny teknik som kan få stor betydelse i kampen mot klimatförändringarna.

Läs mer

Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen

Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen Mål för energieffektivisering och ökad förnybarhet ökar kostnaden att uppnå mål för minskade utsläpp av växthusgaser till 2020. För att vara motiverade

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Bilaga 3 - Nationella och regionala mål och samarbeten Nationella klimat- och energimål Halten av växthusgaser i atmosfären, i enlighet med klimatkonventionen ska stabiliseras

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken S V E N S K» energi Svensk* Fjärrvärme Finansminister Anders Borg Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia till: It- och energiminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum 2011-11-30

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer