Förstudie Främja kvinnors företagande i Jämtland

Transkript

1 Förstudie Främja kvinnors företagande i Jämtland Stockholm, mars 2013 Kontigo AB

2 Innehållsförteckning 1 Om uppdraget Bakgrund och syfte med förstudien Genomförande av förstudien Stöd till kvinnors företagande Jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande systemet Studier av kvinnors företagande års satsningar på kvinnors företagande Jämställdhet och tillväxt Ökad jämställdhet bidrar till ökad tillväxt Varför ökar jämställdhet tillväxt? Näringslivsstruktur och tillväxtförutsättningar i Jämtlands län Näringslivsstruktur, sysselsättning och företagande i Jämtland Innovationsdriven tillväxt i Jämtland Det företagsfrämjande systemet i Jämtland Insatser för att främja företagande och näringslivsutveckling i Jämtland Finansiella resurser i det företagsstödjande systemet Aktörer i företagsfrämjande systemet Aktörernas bild av förutsättningar för kvinnors företagande Aktörernas handlingsförmåga Aktörernas handlingsutrymme Slutsatser och rekommendationer Vad innebär det att jämställdhetsintegrera det företagsfrämjande systemet? Sammanfattande kommentarer och rekommendationer Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 2 (49) Kontigo AB

3 1 Om uppdraget 1.1 Bakgrund och syfte med förstudien Regionförbundet i Jämtlands län har ansvaret för den regionala utvecklingen i Jämtlands län. Inom ramen för detta har Regionförbundet fått möjligheten att ansvara för programmet "Främja kvinnors företagande". Regeringen har under perioden avsatt totalt 400 mkr i programmet Främja Kvinnors företagande, vilket administreras via Tillväxtverket. I Tillväxtverkets beslut om fördelning av medel inom ramen för programmet ingår att Regionförbundet skall genomföra en förstudie som ska belysa hur rådgivningen fungerar, finansieringsfrågor, tillgången till affärsutvecklingsinsatser och information. Kunskaper om nya branscher, olika typer av företag(are) och prioriteringar hos beslutsfattare är andra områden som kan belysas. Kontigo ska i denna förstudie genomföra en kartläggning och analys av det företagsstödjande systemet i Jämtland utifrån ett jämställdhetsperspektiv och med koppling till det nationella programmet Främja kvinnors företagande, med följande utgångspunkter: En kartläggning av det företagsfrämjande systemet i Jämtlands län utifrån dess aktörer, tjänster/aktiviteter och specialisering En beskrivning av kvinnors och mäns förutsättningar att ta del av det företagsfrämjande systemet En beskrivning och analys av hur de företagsfrämjande aktörerna betraktar arbete med att främja kvinnors företagande En kvantitativ, jämförande analys av kvinnors och mäns företagande i olika branscher i Jämtlands län En beskrivning av förutsättningar för innovationsdriven tillväxt i Jämtlands län En analys av resultaten och förslag på hur Regionförbundet i Jämtlands län med de företagsfrämjande aktörerna kan arbeta för att kvinnors företagande bättre integreras i det regionala tillväxtarbetet och i aktörernas ordinarie arbete 1.2 Genomförande av förstudien Kontigo har i arbetet med förstudien använt flera olika metoder och typer av underlagsmaterial. Intervjuer har genomförts via telefon med företrädare för regionala aktörer för att få en bild av verksamheterna och deras roll och ansvar i det företagsstödjande systemet, organisationernas arbetssätt och förhållningssätt kopplat till jämställdhetsperspektivet. Intervjuerna utgör ett viktigt underlag för att bedöma Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 3 (49) Kontigo AB

4 vilket handlingsutrymme och vilken handlingsförmåga som finns på aktörsnivå i det företagsstödjande systemet. Kontigo har vidare sammanställt och analyserat statistiskt underlagsmaterial rörande dels regionens näringslivsstruktur, arbetsmarknad och företagande med mera utifrån ett könsperspektiv. Detta för att få en bild av förutsättningarna för näringslivs- och företagsutveckling i länet med utgångspunkt i ett jämställdhetsperspektiv. Kontigo har också fått tillgång till data kring fördelning av resurser till projektverksamhet från regionförbundet Jämtlands län samt statistik kring hur olika typer av regionala företagsstöd fördelas mellan företag som drivs av kvinnor respektive män. Slutligen har Kontigo gått igenom regionala strategi- och policydokument och annat skriftligt material av betydelse för kartläggningen och analysen. Uppdraget har genomförts av ett konsultteam bestående av Peter Bjerkesjö, Göran Hallin och Isabelle Zupanc. Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 4 (49) Kontigo AB

5 2 Stöd till kvinnors företagande En central utgångspunkt som Kontigo haft för uppdraget är att insatser för kvinnors (och mäns) företagande samt integrering av ett jämställdhetsperspektiv i det företagsfrämjande systemet handlar om tillväxtmöjligheter för länet. En annan utgångspunkt är att insatser för kvinnors företagande bör analyseras utifrån det regionala sammanhanget (segregering på arbetsmarknaden, branscher, nyföretagande etc.). Dessa perspektiv belyses i kapitel 5 i föreliggande rapport. Andra utgångspunkter, som vi väljer att kort beskriva i detta avsnitt, har varit (1) jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande systemet, (2) studier av kvinnors företagande (3) erfarenheter från 20 års satsningar på kvinnors företagande i Sverige. 2.1 Jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande systemet I Sverige och inom EU har jämställdhetsintegrering varit på agendan sedan mitten av 1990-talet och jämställdhetsintegrering utgör strategin för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen i Sverige. Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i såväl beslutsfattande, som i planering och utförande av en verksamhet. Förslag och beslut bör analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga möjliga konsekvenser för kvinnor och män. Att arbeta med jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande systemet handlar om att utveckla och förändra systemet så att det inte riskerar att förstärka ojämställda förhållanden. Vid första anblicken kan det framstå som att många företagsstöd är könsneutrala, men de kan ha olika effekter för kvinnor (som grupp) och män (som grupp) som driver företag. Företagsstöden har t.ex. inte varit utformade för branscher där många kvinnor driver företag, till exempel kulturella och kreativa näringar. Genom att många inkubatorer prioriterar företag med teknisk inriktning har många kvinnor (och även män) med företag inom innovativ tjänsteverksamhet svårt att få tillgång till resurser. Jämställdhetsintegrering innebär inte att lägga till insatser för kvinnors företagande till det befintliga företagsfrämjande systemet. Det innebär istället att insatser för kvinnors företagande används för att utforma arbetssätt, metoder och modeller, som sedan kan integreras i systemet för att utveckla och förändra detsamma. Om vi betraktar de företagsfrämjande insatserna som könsneutrala finns en stor risk att rådande strukturer förstärks, vilket påverkar förutsättningarna både för kvinnor och för män. 2.2 Studier av kvinnors företagande Forskningen har visat att en manlig norm genomsyrar regionalt tillväxtarbete och det företagsfrämjande systemet samt att begrepp som entreprenör, företagare och innovatör i högre utsträckning associeras till män (som grupp) än kvinnor (som grupp). Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 5 (49) Kontigo AB

6 Studier har också visat att själva forskningen om företagande och det företagsfrämjande systemet ofta lyfter fram skillnader mellan kvinnor och män som företagare, snarare än att belysa villkoren i och för företagandet. Den lyfter fram brister hos kvinnor som företagare snarare än brister i system och strukturer i samhället. I studier av förhållanden i Sverige framkommer ofta att skillnaderna är små mellan kvinnors och mäns företagande, och att de skillnader som finns ofta kan förklaras mot bakgrund faktorer som t.ex. bransch och deltidsarbete. Tidigare studier har också visat på betydelsen av att analysera den sociala och organisatoriska infrastrukturen i ett strategiskt arbete för att kvinnors företagande ska kunna integreras i det regionala tillväxtarbetet. Studier som genomförts i bland annat Jönköping, Halland och Östergötland har haft stor betydelse för att öka kunskapen om företagsklimat ur ett genusperspektiv, den lokala kontextens betydelse och infrastrukturer för kvinnors företagande års satsningar på kvinnors företagande Det första programmet för kvinnors företagande i Sverige lanserades i början av 1990-talet och över tid har både inriktningen och storleken på insatserna varierat. Utöver näringspolitiken har insatserna haft koppling till regionalpolitik, arbetsmarknadspolitik, forskningspolitik och i allt högre utsträckning jämställdhetspolitik. Det har handlat om satsningar på affärsrådgivare för kvinnor, lån för kvinnor, resurscentraverksamhet, experimentella projekt, forskningsprogram och transnationellt samarbete inom EU. Sedan jämställdhetsintegrering som strategi började tillämpas i Sverige har det handlat om såväl riktade insatser som vänt sig till kvinnor som (potentiella) företagare, som satsningar som vänt sig till företagsfrämjare. Insatserna riktade till företagsfrämjare har inte sällan fokuserat på kompetensutveckling, nätverkande och coachning för affärsrådgivare i syfte att öka genusmedvetenheten. Dels för att skapa förutsättningar för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det företagsfrämjande systemet, dels för att öka kvalitén i rådgivningssystemet och stödet till företagare oavsett kön. Det kan vara svårt att mäta resultaten av insatser för kvinnors företagande och vi har idag fortfarande begränsat med kunskap om effekterna. Däremot har vi kunskaper om hur deltagare upplevt olika insatser, hur många företag som startats upp inom ramen för olika satsningar och hur insatserna integrerats eller inte i det företagsfrämjande systemet. 1 Uppföljningen av insatserna i Östergötland (från 1992 och framåt), som var ett av pilotlänen för de första insatserna, visar att kvinnors företagande relativt mäns företagande inte förändrats i någon större utsträckning. 2 Samtidigt menar forskarna att detta inte skall tolkas som ett misslyckande och att 1 Se t.ex Kontigo (2010) Följeforskning av UTCED ett pilotprojekt där fem län samverkar för att främja kvinnors företagande och arbetsliv. Slutrapport Tillväxtverket (2010) Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Resultat för programmet Främja kvinnors företagande. 2 Rapp, Gunilla & Syndin, Elisabeth & (2011) Att främja kvinnors företagande. Exemplet Östergötland. Helix Working papers ISSN: , Helix Vinn Excellence Centre, Linköpings Universitet. Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 6 (49) Kontigo AB

7 effekterna kan komma längre fram. De insatser som skett för att främja kvinnors företagande har varit och är en mycket liten del av de totala främjandeinsatserna. Kunskapen om vad olika typer av främjandeinsatser ger för resultat och effekter är också begränsad, även om flera studier har gjorts under senare år av framförallt myndigheten för Tillväxtanalys. Det sker fortsatt en sned fördelning av resurser mellan kvinnor (som grupp) och män (som grupp) eftersom många insatser vänder sig till branscher där relativt få kvinnor är sysselsatta och verksamma som företagare. Det är också viktigt att komma ihåg att företagandet påverkas av en rad andra faktorer än det företagsfrämjande systemet. Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 7 (49) Kontigo AB

8 3 Jämställdhet och tillväxt Som en utgångspunkt till varför vi ser det som viktigt att jämställdhetsintegrera det företagsfrämjande systemet vill vi i detta kapitel presentera hur vi ser på sambandet mellan jämställdhet och tillväxt och varför ett jämställdhetsperspektiv är viktigt i det regionala tillväxtarbetet. Vi kan börja med att konstatera att det finns ett samband mellan jämställdhet och ekonomisk tillväxt. Detta har konstaterats i forskning på både global, regional och lokal nivå. Forskningen visar på tydliga teoretiska samband och dessa samband har i stor utsträckning kunnat beläggas empiriskt. Hur starkt sambandet är beror i stor utsträckning på hur jämställdhet definieras, men några av de aspekter som studerats är deltagande i arbetskraften och inkomst, tillgång till och deltagande i olika typer av utbildning, egenmakt och deltagande i beslutsfattande positioner samt könssegregeringen på arbetsmarknaden och fördelning av förvärvsarbete och obetalt arbete mellan könen. 3.1 Ökad jämställdhet bidrar till ökad tillväxt På global nivå finns ett index, Gender Equity Index, som mäter samvariation mellan jämställdhet och BNP-nivå. Det finns även ett flertal andra index som skildrar samband mellan jämställdhet och andra faktorer som i sin tur har stor betydelse för tillväxten. Samtliga av dessa index visar att ökad jämställdhet mätt genom index samvarierar med ökad BNP eller med andra variabler som i sin tur har starka samband med välstånd och tillväxt. 3 På europeisk nivå har Åsa Löfström under år 2009 studerat sambandet närmare, genom ländernas placering på FN:s Gender Development Index och deras respektive BNP-nivå per capita. Hon fann ett samband på drygt 0,88, vilket kan betraktas som ett starkt samband. 4 3 Löfström (2009) Gender equality, economic growth and employment. 4 Ibid. Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 8 (49) Kontigo AB

9 Figur 1. Samband mellan jämställdhet och BNP-nivå i Europa, data för år Ett annat sätt att betrakta sambandet mellan jämställdhet och tillväxt är att undersöka hur stor tillväxtökningen skulle bli om arbetsmarknaden blev jämställd. Tillväxtpotentialen varierar mellan länderna, men för Europa som helhet beräknas den genomsnittliga tillväxtpotentialen vara 29 procent. För Sveriges del skulle BNPnivån stiga med 21 procent om arbetsmarknaden vore jämställd. Figur 2. Sveriges potentiella BNP-ökning (totalt 21 procent), av en jämställd arbetsmarknad fördelat på olika förklaringsfaktorer Ökat deltagande i arbetskraften, 16 % Utjämnad lönenivå, 43 % Utjämning av deltidsarbetet, 41 % De två största anledningarna till tillväxtpotentialen är att lönenivåer och deltidsarbete utjämnas mellan könen. Detta gäller givetvis även för företagare. Minst betydelse har kvinnors ökade lönearbete, vilket kan förklaras av att kvinnor i Sverige redan har en hög frekvens av lönearbete. På europeisk nivå skiljer sig siffrorna. Där 5 Ibid. Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 9 (49) Kontigo AB

10 är detta den största förklaringen (40 procent) medan utjämningen av lönenivåer och deltidsarbete svarar för 30 procent vardera. För att beräkna tillväxtökningen har ett antal antaganden gjorts. 6 Dessa är: 1. Kvinnors deltagande i arbetskraften ökar till samma nivå som mäns i respektive land. 2. Kvinnors deltidsarbete minskar till samma nivå som mäns i respektive land. 3. Produktiviteten av kvinnors arbete ökar till samma nivå som mäns i respektive land. (Detta antagande bygger på att det finns en korrelation mellan produktivitet och lönenivå, samt att nuvarande löner utgör ett mått på produktiviteten i respektive arbete.) Löfström nyanserar sina slutsatser och antaganden med en diskussion om hur ekonomin i stort skulle påverkas av att respektive antagande infriades. Det handlar exempelvis om förskjutningen i ekonomin mellan obetalt och betalt arbete samt undanträngningen av män inom vissa sektorer, när kvinnornas insteg inom dessa sektorer ökar. Det handlar även om att mäns lönenivåer (och deras antagna produktivitet) troligen sjunker, när de i ökad utsträckning börjar arbeta inom de låglönesektorer där kvinnor idag arbetar. Löfström underbygger sina resonemang med internationell forskning. De ekonomiska sambanden där är betydligt mer komplicerade än de antaganden som gjorts ovan. Den typen av samband är emellertid svåra att beräkna. Sammantaget kan det konstateras att det finns en stor tillväxtpotential i jämställdhet. Jämställdhet har många olika dimensioner, men tillväxtpotentialen är störst av jämställdhet på arbetsmarknaden (inklusive företagande). Forskningen visar dock att många andra dimensioner av jämställdhet också har betydelse för tillväxten. 3.2 Varför ökar jämställdhet tillväxt? Kontigo har på uppdrag av Tillväxtverket gjort en omfattande forskningsöversikt av sambandet mellan jämställdhet och tillväxt. 7 Resultatet av denna översikt visade att det finns fem huvudsakliga anledningar till att jämställdhet ökar tillväxten. Dessa är att jämställdhet gör att humankapitalet används effektivare, det fördjupar demokratin och ökar det sociala kapitalet, det höjer den regionala attraktiviteten och det förbättrar innovationsförmågan. 8 Därutöver kan många studier bekräfta att jämställda företag utvecklas bättre än ojämställda företag. I resten av detta avsnitt beskrivs anledningarna till detta Humankapitalet används effektivare När människor arbetar med det som de är bäst på utvecklas ekonomin bättre. Människors kapacitet kommer till sin rätt och all talang nyttjas optimalt. När samhället inte är jämställt snedvrids detta. Diskriminering och föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt påverkar människors val av utbildning och yrke 6 Löfström (2009) Gender equality, economic growth and employment. 7 Tillväxtverket (2011) Att välja jämställdhet, rapport Tillväxtverket (2011) Att välja jämställdhet, rapport 0107, se kap 2, sid 22ff Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 10 (49) Kontigo AB

11 eller inom vilket område man väljer att starta företag. Valen färgas av kön istället för talang och den ekonomiska tillväxtpotentialen kan inte realiseras fullt ut. Detta har testats empiriskt och det är konstaterat att en sned könsfördelning i högre utbildning och på arbetsmarknaden dämpar tillväxten Demokratin fördjupas och det sociala kapitalet ökar Demokrati och socialt kapital är i sig faktorer som gynnar tillväxten i ekonomin. När demokratin fördjupas ökar legitimiteten för samhällets institutioner, korruptionen minskar och viljan att bidra till samhällsutvecklingen ökar. Det sociala kapitalet skapar länkar mellan olika grupper av befolkningen och ökar tilliten till samhället och andra människor, vilket i sig ökar investeringsviljan. Dessutom bidrar det till att flödet av kunskap och idéer ökar, samt underlättar matchningen på arbetsmarknaden. 10 Både demokratin och det sociala kapitalet stärks när jämställdheten ökar. Därigenom ökar även tillväxten i ekonomin. Empiriskt är det väl belagt att fördjupad demokrati och socialt kapital ökar tillväxttakten i ekonomin. Sambandet jämställdhet och fördjupad demokrati samt socialt kapital har huvudsakligen belagts genom negativa samband. Många studier visar att grupper där bara vissa män har tillträde fattar skeva beslut som missar utvecklingspotentialen i de områden där främst kvinnor och män med andra sociala bakgrunder än deras egna finns representerade. Mest aktuell i ett svenskt tillväxtsammanhang är forskarna Forsberg och Lindgren, som 2010 visade att den regionala tillväxtpotentialen gick förlorad när de regionala partnerskapen bestod huvudsakligen av en grupp män i toppositioner med inbördes täta relationer. Likriktningen ledde till en stark betoning av traditionell, mansdominerad industri, på bekostnad av alla andra näringar i regionen Den regionala attraktiviteten ökar För att locka människor att flytta in eller bo kvar i en region är det inte längre tillräckligt att erbjuda arbetstillfällen, bostäder och infrastruktur. Människor lockas i stor utsträckning av dynamiska miljöer som präglas av mångfald, tolerans och rika valmöjligheter för alla. Företag vill vara lokaliserade där de har tillgång till den arbetskraft de behöver och detta är en förklaring till de ständigt växande storstäderna, på bekostnad av små städer och glesbygdssamhällen Boschini (2006) The Impact of Gender Stereotypes on Economic Growth, Working Paper Series, The International Working Group on Gender, Macroeconomics, and International Economics. Hämtad på: Breen (1997) Inequality, Economic Growth and Social Mobility, The British Journal of Sociology, Vol. 48, No. 3 (Sep., 1997), pp Putnam, Leonardi and Nanetti (1992). Making democracy work: civic traditions in modern Italy. Princeton, N.J.: Princeton University Press. Putnam, Robert D. (2000). Bowling alone: the collapse and revival of American community. New York: Simon & Schuster. van Oorschot, Arts and Gelissen (2006) Social Capital in Europe: Measurement and Social and Regional Distribution of a Multifaceted Phenomenon Acta Sociologica, Vol. 49, No. 2, Social Capital, pp Forsberg & Lindgren (red.) (2010) Nätverk och skuggstrukturer i regionalpolitiken. Karlstad: Karlstad University Press. 12 Florida (2002) The rise of the creative class: and how it's transforming work, leisure, community and everyday life. New York: Basic Books. Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 11 (49) Kontigo AB

12 I ett nordiskt perspektiv har detta belagts utifrån studier av utflyttningsorter i Nordens periferi, där det finns ett mönster av att kvinnor (och vissa män) flyttar från glesbygden medan (andra) män stannar kvar. Speciellt i Norrlands inland har detta lett till ett överskott av män. Samhällen präglade av traditionellt manliga intressen tenderar att driva bort kvinnor och män som inte har dessa intressen. De flyttar till städer med ett rikare utbud av såväl arbetstillfällen som kulturella aktiviteter. Detta mönster går igen inte bara i Sverige utan ses även på Island, Grönland, Färöarna, Norge och Finland. 13 Liknande resonemang förs i den regionala analys av Småland- Blekinge som OECD genomfört Innovationsförmågan förbättras Kreativitet och innovationer uppstår när erfarenheter från olika områden möts och ger upphov till nya idéer. I detta är öppenhet i de system där innovationerna uppstår central. Öppenheten leder till att fler idéer uppstår och den större samlingen av kompetens med olika erfarenheter ökar effektiviteten i systemet genom att dåliga idéer avfärdas snabbare. Empiriska studier har visat att sannolikheten för innovationer är nästintill dubbelt så hög i företag med jämn representation av män och kvinnor i personalen (maximalt procent av ena könet) som i företag där ena könet överväger kraftigt ( procent av ena könet). Det finns också viss empiri från företagssektorn, bl.a. rapporterar Volvo Personvagnar positiva erfarenheter i termer av att blandade arbetsgrupper är mer innovativa än enkönade Jämställda företag utvecklas bättre Sett utifrån ett företagsperspektiv finns ytterligare ett samband mellan jämställdhet och tillväxt; det förbättrar företagens utveckling. Varför detta sker är troligen till stor del en sammanvägd effekt av de övriga sambanden. I ett enskilt företag kan de sammanlagda effekterna av de olika sambanden studeras samtidigt. Det finns studier som bland annat visar att jämställda företag har bättre lönsamhet än andra företag i samma bransch. Statistisk prognostisering visar att jämställda personalgrupper år 2012 har dubbelt så stor sannolikhet att överträffa ledningens förväntningar som personalgrupper där enbart män ingår. Det finns också goda belägg för att kvinnor i ledningen och på chefsposter förbättrar företagens beslut. Det leder till ökad lönsamhet och ökade aktieutdelningar, samt ökad avkastning på det egna kapitalet. Även det motsatta sambandet har belagts empiriskt. Ju större övervikt av ett kön på arbetsplatsen, desto lägre är lönsamheten Molina, Johansson & Berglund (red.) (2005). Med periferien i sentrum: en studie av lokal velferd, arbeidsmarked og kjønnsrelasjoner i den nordiske periferien. Alta: Norut NIBR Finnmark. 14 Se avsnitt 2.1 Anpassning till de demografiska problemen, OECD (engelsk originalversion) och Regionförbundet Södra Småland (svensk översättning) (2012) OECD territorial Reviews Småland Blekinge, svensk version. Rapport 15 Danilda & Granat Thorslund, red. (2011) Innovation & Gender, VINNOVA Information VI 2011:03 Västerås: Vinnova. 16 Kotiranta, Kovalainen & Rouvinen (2007) Female Leadership and Firm Profitability, Helsinki: Finnish Business and Policy Forum, EVA Analysis No 3. Nutek (1999) Jämställdhet och lönsamhet, R 1999:19. Nutek : Stockholm. Adler (årtal okänt) Women in the Executive Suite Correlate to High Profits. European Project on Equal Pay. Hämtad på: uploads/adler_web.pdf. Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 12 (49) Kontigo AB

13 4 Näringslivsstruktur och tillväxtförutsättningar i Jämtlands län Detta kapitel syftar till att övergripande beskriva näringslivsstruktur och arbetsmarknad i Jämtland utifrån ett genusperspektiv. Kapitlet avslutas även med ett underlag rörande tillväxtvilja och upplevda hinder för tillväxt bland kvinnor som driver företag i Jämtland. 4.1 Näringslivsstruktur, sysselsättning och företagande i Jämtland Historiskt sett har näringslivsstrukturen i Jämtlands län haft sin bas i jord- och skogsbruket. Denna sektor är dock fortfarande en relativt viktig del av näringslivet på grund av en gles befolkningsstruktur i länet med en stor andel av befolkningen på landsbygden. Till skillnad från många andra regioner utanför storstadsområdena, saknar Jämtland tung tillverknings- eller processindustri. Sysselsättningen och sysselsättningstillväxten under de senaste decennierna har därför koncentrerats till offentlig sektor och den privata tjänstesektorn. Totalt sett ökar sysselsättningen något i Jämtland sett till den senaste tioårsperioden. Arbetsmarknaden uppvisar dock, precis som i generellt i riket, en stark könssegregering. En regional trend det senaste decenniet är vidare att sysselsättningsutvecklingen koncentreras till centralorten Östersund samt turistkommuner som Åre och Härjedalen. Sysselsättningen i övriga delar av länet uppvisar en stagnerande eller vikande trend. Denna trend är nära kopplad till befolkningsutvecklingen i länet som uppvisar ett liknande mönster. Förutom Östersund och Åre, så minskar folkmängden i samtliga kommuner i länet under den senaste tioårsperioden. I den regionala utvecklingsstrategin 17 konstateras att Jämtland står inför ett antal betydande strukturella utmaningar. Länet karakteriseras av en glest fördelad och åldrande befolkning som dessutom minskar. Utbildningsnivån i länet är generellt låg, särskilt bland män. Sysselsättningen inom de gamla basnäringarna minskar och arbetsmarknaden är starkt könssegregerad. Arbetsmarknaden bedöms som svag, vilket orsakar höga sjuktal och stor arbetslöshet. Glesbygdsstrukturen och avstånd till avsättningsmarknader utgör också en risk för ett allt högre kostnadsläge på sikt, vilket försämrar länets och näringslivets konkurrenskraft. Jämtlands styrkeområden är framförallt knutet till naturresurser och attraktiva natur- och kulturmiljöer. Detta skapar förutsättningar för strukturomvandling och näringslivsutveckling med bas i dessa tillgångar, bland annat inom turism, bioenergi, 17 Länsstyrelsen Jämtlands län (2009) Regional utvecklingsstrategi för Jämtlands län, reviderad Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 13 (49) Kontigo AB

14 träindustri och livsmedelssektor. Andra styrkor är en tradition av företagande och entreprenörskap, inte minst bland kvinnor de senaste åren, samt Mittuniversitetet En könssegregerad arbetsmarknad Arbetsmarknaden är könssegregerad på så sätt att kvinnor och män i stor utsträckning är sysselsatta inom olika branscher, verksamheter och yrken. Denna könssegregering påverkar även kvinnors och mäns förutsättningar att driva företag. I det här avsnittet ska vi titta närmare på dessa mönster för Jämtlands län. I tabell 1 nedan kan vi se att näringslivsstrukturen i Jämtlands län i några avseenden skiljer sig från strukturen för riket. De areella näringarna (jordbruk, skogsbruk, fiske) utgör en klart större andel av det totala näringslivet i Jämtland än i riket. Samtidigt är tillverknings- och utvinningsindustrin är klart mindre i Jämtland än i riket, färre än var tionde sysselsatt i Jämtland är verksam inom industrin. Ser vi till tjänstesektorn så är branscher som domineras av offentlig tjänsteproduktion, som civila myndigheter och försvaret, utbildningsväsendet och vårdsektorn, jämförelsevis viktigare för Jämtlands län jämfört med riket som helhet. Dessa tre branscher står för omkring 40 procent av den totala sysselsättningen i länet. Vad som kan noteras är en strukturomvandling inom den offentliga förvaltningen och försvaret, som uppstod efter nedläggningen av Östersunds Garnison och efterföljande omlokalisering av statliga myndigheter till Östersund. Detta har bidragit till en annan typ av kvalificerade arbetstillfällen på arbetsmarknaden inom den offentliga förvaltningen, inte minst för högutbildade kvinnor. 18 Inom den privata tjänstesektorn är framförallt branscher som företagstjänster och informations- och kommunikationstjänster mindre i Jämtland jämfört med riket. Dessa branscher, som hör till vad man brukar kalla för kunskapsintensiva företagstjänster (KIBS), är normalt starkt koncentrerade till storstadsregioner. Den privata tjänstesektorn i allmänhet, och kunskapsintensiva tjänsteföretag i synnerhet, växer framförallt i stora regioner med hög grad av specialisering i näringslivet. Ser vi till sysselsättningsmönster för kvinnor och män i Jämtlands län och riket så ser vi att vissa branscher är tydligt könssegregerade, också på denna aggregerade nivå som redovisas här. Detta gäller framförallt de areella näringarna, tillverkningsindustrin, byggindustrin, transportindustrin, utbildningsväsendet samt vårdsektorn. För männen i Jämtland är de areella näringarna, tillverkningsindustrin, byggindustrin, handeln och företagstjänstesektorn viktiga branscher ur sysselsättningssynpunkt. För kvinnorna är utbildningsväsendet och vårdsektorn mycket viktiga, precis som för kvinnor i riket, och omkring hälften av kvinnorna i Jämtland är sysselsatta i dessa sektorer. 18 Riksrevisionen (2009) Omlokalisering av myndigheter. Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 14 (49) Kontigo AB

15 Tabell 1. Andel sysselsatta efter bransch i Jämtland och riket år 2011 Bransch Män Kvinnor Samtliga Jämtland Riket Jämtland Riket Jämtland Riket Jordbruk, skogsbruk och fiske 9% 3% 2% 1% 6% 2% Tillverknings- och utvinningsindustri 13% 19% 4% 7% 8% 13% Företag inom energi och miljö 2% 1% 0% 0% 1% 1% Byggindustri 13% 12% 1% 1% 7% 7% Handel 11% 13% 9% 12% 10% 12% Transportföretag 7% 8% 2% 2% 5% 5% Hotell och restauranger 4% 3% 5% 3% 4% 3% Informations- och kommunikationsföretag 3% 5% 1% 2% 2% 4% Kreditinstitut och försäkringsbolag 1% 2% 1% 2% 1% 2% Fastighetsbolag 2% 2% 1% 1% 1% 2% Företagstjänster 10% 12% 8% 10% 9% 11% Civila myndigheter och försvaret 6% 5% 9% 7% 8% 6% Utbildningsväsendet 5% 5% 17% 16% 11% 10% Enheter för vård och omsorg 7% 5% 32% 28% 19% 16% Personliga och kulturella tjänster 4% 4% 5% 5% 5% 4% Okänt 1% 1% 2% 1% 2% 1% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% Källa: SCB (RAMS) Jämtland har till skillnad mot många andra regioner utanför storstadslänen ingen tydlig näringslivsstruktur med bas i tillverknings- eller processindustri, utan är istället en mer utpräglad småföretagarregion. Ser vi till samtliga sysselsatta i Jämtland år 2011 så är 14 procent verksamma som företagare, vilket kan jämföras med 10 procent för riket som helhet. Hela 20 procent av alla sysselsatta män i Jämtland är verksamma som företagare och 9 procent av kvinnorna. I riket som helhet är motsvarande andel 14 procent för män och 7 procent för kvinnor. Sett till företagarnas fördelning i olika branscher så ser vi att jordbruk, skogsbruk, fiske är den största företagarbranschen i länet. Två av tio företagande kvinnor och tre av tio företagande män är verksamma inom denna sektor. Vidare är framförallt personliga och kulturella tjänster en vanlig bransch för företagande kvinnor i Jämtland medan byggindustrin är betydligt viktigare för företagande män. Handel och företagstjänster är vanliga företagarbranscher för både kvinnor och män. Vidare är det en mycket stor andel (14 procent) företagande kvinnor i Jämtland som i statistiken saknar branschtillhörighet. De allra flesta företag som saknar branschtillhörighet är småskaliga näringsverksamheter med mycket begränsad omsättning. Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 15 (49) Kontigo AB

16 Tabell 2. Andel företagare efter bransch i Jämtland och riket år 2011 Bransch Män Kvinnor Samtliga Jämtland Riket Jämtland Riket Jämtland Riket Jordbruk, skogsbruk och fiske 30% 16% 21% 10% 28% 14% Tillverknings- och utvinningsindustri 7% 7% 5% 4% 7% 6% Företag inom energi och miljö 0% 0% 0% 0% 0% 0% Byggindustri 16% 18% 2% 2% 12% 13% Handel 11% 13% 12% 13% 11% 13% Transportföretag 6% 6% 1% 1% 4% 4% Hotell och restauranger 3% 4% 7% 4% 4% 4% Informations- och kommunikationsföretag 2% 6% 1% 2% 2% 5% Kreditinstitut och försäkringsbolag 0% 0% 0% 0% 0% 0% Fastighetsbolag 2% 2% 1% 2% 1% 2% Företagstjänster 11% 17% 12% 20% 11% 18% Civila myndigheter och försvaret 0% 0% 0% 0% 0% 0% Utbildningsväsendet 1% 1% 1% 3% 1% 2% Enheter för vård och omsorg 2% 2% 5% 7% 3% 4% Personliga och kulturella tjänster 4% 5% 18% 20% 8% 10% Okänt 4% 3% 14% 11% 7% 5% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% Källa: SCB (RAMS) I Jämtlands regionala utvecklingsstrategi från 2009 konstateras att Jämtlands arbetsmarknad är förhållandevis svag. Ser vi till utvecklingen på arbetsmarknaden totalt sett de senaste fyra åren så minskar också sysselsättningen för både kvinnor och män i Jämtland. Utvecklingen i riket som helhet visar på en svag ökning i sysselsättning för både kvinnor och män. Under denna period har vi även drabbats av en global finanskris, som fått eftervärkningar i näringslivet och på arbetsmarknaden. Den finansiella krisen, som även accentuerat vissa strukturella problem inom industrin och andra branscher, har dock påverkat olika branscher och därmed till viss del kvinnor och män, på olika sätt. Inom industrin i Jämtland har minskat vart fjärde jobb försvunnit mellan år Också i riket som helhet minskar sysselsättningen inom industrin, men inte lika kraftigt som i Jämtland. Den stora sysselsättningsminskningen inom industrin i Jämtland drabbar framförallt män, även om den relativa minskningen är stor också för kvinnor. Tjänstesektorn visar i princip på nolltillväxt totalt sett, men skillnaden mellan olika branscher är stor. Samtidigt har strukturomvandlingen inom offentlig förvaltning efter försvarsnedläggningen i regionen främst gagnat kvinnors sysselsättning. Inom den privata tjänstesektorn ökar också kvinnornas sysselsättning starkt inom framförallt företagstjänstesektorn. Inom de areella näringarna ökar sysselsättningen för både kvinnor och män i Jämtland, en utveckling som också finns i riket som helhet. I kontrast till den generella utvecklingen på arbetsmarknaden med minskande total sysselsättning, så ökar antalet företagare i Jämtland och särskilt bland kvinnor. Totalt sett har antalet företagare ökat med 4 procent och antalet kvinnor som försörjer sig som företagare har ökat med 6 procent mellan Företagandet har ökat i än Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 16 (49) Kontigo AB

17 större utsträckning i riket som helhet, så utvecklingen i Jämtland är en del av en generell trend. Företagandet ökar särskilt inom branscherna personliga tjänster, företagstjänster, informations- och kommunikationstjänster (IKT) och byggsektorn. Ökningen av kvinnor som driver företag i dessa branscher är starkare än för män, undantaget IKT. Noterbart vad gäller kvinnors företagande är också att i stora kvinnodominerade branscher som utbildnings- och vårdsektorn, så minskar kvinnornas företagande, medan antal företagande män ökar i dessa. Tabell 3. Förändring av antal sysselsatta och företagare per bransch i Jämtland år Bransch Samtliga sysselsatta Företagare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Jordbruk, skogsbruk och fiske 11% 10% 11% 2% 6% 3% Tillverknings- och utvinningsindustri -26% -33% -28% 4% 4% 4% Företag inom energi och miljö 17% 25% 18% Byggindustri 5% 27% 6% 12% 24% 13% Handel 4% 1% 2% -8% -2% -6% Transportföretag -1% -11% -3% -8% -10% Hotell och restauranger 4% -3% 0% -7% 7% -1% Informations- och kommunikationsföretag -22% -31% -25% 16% 10% 15% Kreditinstitut och försäkringsbolag -9% -18% -14% Fastighetsbolag 7% -4% 3% 18% 33% 21% Företagstjänster 4% 11% 7% 12% 28% 17% Civila myndigheter och försvaret 2% 15% 9% Utbildningsväsendet -6% -2% -3% 7% -8% 0% Enheter för vård och omsorg 5% -2% -1% 14% -2% 4% Personliga och kulturella tjänster 2% 7% 4% 13% 19% 17% Hela näringslivet -3% -2% -2% 3% 6% 4% Källa: SCB (RAMS) Grad av segregering på arbetsmarknaden och i företagande Det finns ett tydligt samband mellan hur stor andel kvinnor och män som är sysselsatta i olika branscher och sektorer och könsfördelningen bland företagarna i respektive bransch. Detta samband illustreras i figur 3 nedan. Det finns ett förhållandevis starkt positivt samband, R2=0,7, mellan andelen kvinnor av samtliga sysselsatta per bransch och andelen kvinnor bland företagarna i branscherna, vilket är i nivå med riket som helhet. 19 SCB har till år 2011 förändrat sin mätmetod i RAMS, så att denna bättre harmoniserar med andra undersökningar, framförallt AKU. Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 17 (49) Kontigo AB

18 Figur 3. Samband mellan andel (%) kvinnor av samtliga sysselsatta och samtliga företagare i olika branscher. År Andel kvinnor av samtliga företagare 100% R² = 0, % 60% 40% 20% 0% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Andel kvinnor av samtliga sysselsatta Källa: SCB (RAMS) Vi har hittills kunnat konstatera om arbetsmarknaden och företagandet i Jämtland, att kvinnor och män är sysselsatta i olika branscher och att detta mönster även gäller företagandet. Statistiken indikerar även att könssegregeringen i Jämtland är ungefär i nivå med riket som helhet. Ett vanligt sätt att mäta graden av könssegregering är genom olika typer av segregeringsindex (index of dissimilarity). Detta kan göras med utgångspunkt i till exempel män och kvinnors fördelning i olika branscher (yrken förekommer också vanligt förekommande i olika studier). Indexet kan anta värden mellan 0 och 100, där värden nära noll innebär att män och kvinnor är jämnt fördelade över branscherna, medan värden nära 100 innebär att män och kvinnor återfinns i totalt skilda branscher. Generellt kan sägas att indexvärdet tenderar att öka med skalnivån, dvs graden av segregering ökar ju finare branschindelning som indexet beräknas från. Här har index för könssegregering beräknats för såväl sysselsättningen totalt sett som för företagande (SNI på 2-siffersnivå). Indexvärden ska i tabell 4 nedan tolkas som att i Jämtland behöver 46,7 procent av alla kvinnor byta bransch för att sysselsättningen i olika branscher ska vara jämnt fördelad mellan kvinnor och män. För företagandet är den branschvisa segregeringen i Jämtland något lägre jämfört med den totala sysselsättningen. Arbetsmarknaden och företagandet i Jämtland är vidare något starkare segregerat jämfört med riket som helhet. Tabell 4. Segregeringsindex för sysselsatta och företagare Samtliga sysselsatta Företagare Jämtland 46,7 43,5 Riket 43,5 41,4 Källa: SCB (RAMS) Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 18 (49) Kontigo AB

19 4.1.3 Nyföretagande bland kvinnor och män Nyföretagandet är en viktig del av dynamiken i näringslivet. Nya företag stimulerar konkurrens och kan tillföra marknaden nya affärsidéer, produkter och innovationer som skapar nya tillväxtområden i regionen. Totalt sett startades 965 nya företag i Jämtland år Ser vi till antalet nystartade företag per 1000 invånare (16-64 år) i Jämtland är detta 12,3, vilket är i nivå med riksgenomsnittet. Det är dock bara två län, Skåne och framförallt Stockholm, som har ett högre nyföretagande per 1000 invånare än Jämtland. Jämför vi t.ex. Jämtland med omkringliggande län så är nyföretagandet genomgående högre i Jämtland än i de övriga. Den långsiktiga trenden både nationellt och i Jämtland är att antalet nya företag ökar, både till följd av förändrade metoder att identifiera nya företag, men även en faktisk utveckling. Andelen nystartade företag som drivs av kvinnor är relativt stabil i Jämtlands län under de senaste åren. På nationell nivå kan en svagt ökande trend observeras på nationell nivå under 2000-talet startades 34 procent av alla företag i Jämtland av kvinnor (den högsta siffran sedan 2002) medan andelen i riket var 32 procent. 21 Ser vi till antalet nya företag per 1000 kvinnor så ligger Jämtland på 7,8, vilket är i nivå med riket, men högre än i omkringliggande län. Tabell 5. Andel nystartade företag som leds av enbart kvinnor eller enbart män År Jämtlands län Riket Leds av kvinnor Leds av män Leds av kvinnor Leds av män (%) (%) (%) (%) Källa: Tillväxtanalys 20 Metoden för att identifiera nystartade företag har förändrats till år 2011 och siffran är inte jämförbar med tidigare år. 21 Det finns i skrivande stund inte tillgång till data om nyföretagande uppdelat efter kön senare än Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 19 (49) Kontigo AB

20 4.1.4 Tillväxtvilja och upplevda tillväxthinder för kvinnor som driver företag Som avslutning ska vi titta närmare på hur förutsättningarna för fler och växande företag som drivs av kvinnor ser ut i Jämtlands län med utgångspunkt i den nationella undersökningen Företagens villkor och verklighet, som genomförts av Tillväxtverket i samarbete med SCB vart tredje år (den senaste från år 2011). Ett företag kan växa dels genom att antalet anställda i företaget ökar, en annan form av tillväxt är ökad omsättning med bibehållen omfattning av arbetskraft i företaget. Det senare förutsätter någon form av ökad produktivitet. Andelen kvinnor som driver företag i Jämtland och som vill växa genom att öka antalet anställda är näst högst i landet enligt undersökningen Företagens villkor och verklighet år 2011 (enbart i Norrbotten är tillväxtviljan högre ur detta perspektiv). Riksgenomsnittet för företag som drivs av kvinnor är 37 procent, medan 49 procent av företagen som drivs av kvinnor i Jämtland vill växa genom att öka antalet anställda. Det är en något mindre andel av kvinnorna i Jämtland som enbart vill växa genom att öka sin omsättning. Totalt sett är tillväxtviljan i Jämtland något högre än i riket som helhet, och det är bara i sex andra län som tillväxtviljan är större. Figur 4. Andel företag som drivs av kvinnor som vill låta sitt företag växa Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet 2011 Vilka är då de upplevda hindren för tillväxt för kvinnor som driver företag i Jämtland? Totalt sett bland kvinnor i riket som helhet och i Jämtland upplevs bristen Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 20 (49) Kontigo AB

21 på egen tid som det största tillväxthindret. Det som utmärker företagande kvinnor i Jämtland är att tillgång till externt ägarkapital och lån och krediter upplevs som klart större tillväxthinder än bland kvinnor i riket som helhet. Vidare upplevs kapacitetsbrister i lokaler, infrastruktur och marknadens efterfrågan som större tillväxthinder ibland kvinnor i Jämtland. Detta tyder sammantaget på svagare marknadsförutsättningar i Jämtland än jämfört med genomsnittet för riket. Sannolikt påverkar de svaga marknadsförutsättningarna också tillgången på externt ägarkapital och krediter. Figur 5. Andel företag som drivs av kvinnor som anger att följande faktorer utgör ett stort tillväxthinder Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Sammanfattning Jämtlands län har en näringsstruktur som präglas av företagande, med tyngdpunkt i tjänstesektorn och jord- och skogsbruket. Till skillnad från många andra regioner saknar man tung industri som bas och nav i näringslivet. Den offentliga sektorn har varit viktig för arbetsmarknadens utveckling de senaste decennierna. Arbetsmarknaden bedöms i regionens egna strategidokument som svag och starkt könssegregerad, det vill säga kvinnor och män återfinns i stor utsträckning i olika branscher. Den starka könssegregeringen är något som länet har gemensamt med riket som helhet. Könssegregeringen gäller både på arbetsmarknaden som helhet och bland företagare. Jämtlands län har haft en svag utveckling på arbetsmarknaden de senaste åren jämfört med utvecklingen i riket som helhet. Medan sysselsättningen uppvisar nolltillväxt så ökar dock företagandet bland både kvinnor och män. Dock är ökningen bland kvinnor dubbelt så stor som för män i Jämtland. Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 21 (49) Kontigo AB

22 Såväl företagandet generellt sett som nyföretagandet är högt i Jämtland. Kvinnornas andel av företagarna totalt och bland nyföretagarna i länet är ungefär i nivå med riket som helhet. Tillväxtviljan bland kvinnor som driver företag i Jämtland är hög. Totalt sett vill ca 8 av 10 företagande kvinnor att deras företag ska växa. Hälften vill växa genom att öka antalet anställda, vilket är klart högre än genomsnittet för riket. Kvinnor som driver företag i Jämtland upplever i flera avseenden större tillväxthinder än genomsnittet bland företagande kvinnor i riket. Detta gäller begränsad efterfrågan på marknaden samt brister i infrastruktur. Vidare upplevs också tillgång till externt ägarkapital och krediter som större tillväxthinder i Jämtland jämfört med genomsnittet för riket. Detta förstärker den sammantagna bilden av jämförelsevis svaga marknadsförutsättningar i Jämtland relativt riket som helhet. 4.2 Innovationsdriven tillväxt i Jämtland Det finns en rad faktorer som påverkar tillväxt och innovationsförmåga i en region. En utgångspunkt är dock att en innovationsdriven tillväxt skapas i ett komplex samspel mellan å ena sidan industriell förnyelse- och marknadsförmåga och å andra sidan en mer generell nivå av förmågor såsom entreprenörskap, kreativitet, öppenhet och mångfald. Nedan presenteras en principiell modell för faktorer som kan anses viktiga för en innovationsdriven tillväxt, det vill säga faktorer som påverkar innovationsklimatet i en region. Modellen har utvecklats inom ramen för ett projekt som drivits av Reglab, med syftet att konstruera ett index för att mäta regional innovationskapacitet. Det är i det här sammanhanget värt att understryka att index, som bygger på ett urval av indikatorer, endast i begränsad utsträckning belyser de regionala innovationsförutsättningarna ur ett genusperspektiv. Viktigt att tänka på är att modellens fokus är faktorer som kan anses påverka innovationskapaciteten i en region, det vill säga de förutsättningar och förmågor som påverkar denna. Detta är inte samma sak som att mäta faktorer som påverkar tillväxt, något som är viktigt att poängtera. I en modell som mäter förutsättningar för tillväxt, måste en rad andra faktorer inkluderas, till exempel faktorer som framhålls inom den endogena tillväxtteorin (såsom konkurrens, handel etc.) eller de aspekter som ingår när totalfaktorproduktivitet eller arbetsproduktivitet mäts (såsom arbetade timmar, arbetskraftsdeltagande etc.). Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 22 (49) Kontigo AB

23 måste en rad andra faktorer inkluderas, till exempel faktorer som framhålls inom den endogena tillväxtteorin (såsom konkurrens, handel etc.) eller de aspekter som ingår när totalfaktorproduktivitet eller arbetsproduktivitet mäts (såsom arbetade timmar, arbetskraftsdeltagande etc.). Figur Innovationsindex I modell modell för för innovationsdriven iven tillväxt tillväxt På På en en övergripande nivå nivå är är makrofaktorer som som skattesystem, infrastruktur och och regel- regelverk i vid i mening vid mening av betydelse. av betydelse. Dessa Dessa utgör utgör basen basen i modellen i modellen men men behandlas behandlas inte inte vidare vidare i modellen i modellen då detta då detta är faktorer är faktorer som som är gemensamma är gemensamma för för samtliga samtliga av landets av landets regioner. regioner. Utöver Utöver gynnsamma gynnsamma makroförhållanden makroförhållanden krävs även krävs ett även antal ett grundförut- antal grundförutsättningar som samspelar med marknadsförmåga å den ena sidan och förnyelseförmåga å den andra. Mer i detalj kan dessa beskrivas på följande sätt. Grundförutsättningar: hit räknar vi exempelvis faktorer som öppenhet, mångfald Region Blekinge Förstudie Främja Kvinnors Företagande 15(46) Kontigo AB och tolerans och rörligheten på arbetsmarknaden. Faktorer som i litteraturen pekas ut som viktiga grundläggande förutsättningar för att skapa ett öppet och kreativt klimat där individer (kvinnor och män) och därmed idéer möts och utvecklas. Dessa faktorer är ofta mer trögföränderliga och de ligger utanför det som traditionellt räknas till innovations- eller tillväxtpolitikens område. En förmåga till förnyelse: hit räknar vi en regions förmåga och kapacitet att möta och utvecklas i takt med omvärldens förändringstryck. Faktorer som vi ser som centrala här är förmåga till nyskapande i näringslivet; att det finns ett positivt klimat och en positiv attityd till förändring och förnyelse, samt att det finns tillgång till resurser för innovation. Faktorerna i detta block är i högre grad påverkbara, och mer snabbföränderliga, än vad som är fallet med grundförutsättningarna. En förmåga att förpacka och kommersialisera en idé på en marknad: att det finns en förmåga att ta tillvara idéer och föra ut dessa på en marknad ser vi som en tredje viktig förmåga. Till detta område menar vi att faktorer som a) näringslivets öppenhet och internationella kopplingar är centrala, b) tillgång till kapital, och c) förmåga att förpacka och skydda innovationer genom design-, varumärkes- eller patentskydd. Faktorerna i detta block är också tänkta att i högre grad vara påverkbara, och mer snabbföränderliga, än vad som är fallet med grundförutsättningarna. Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 23 (49) Kontigo AB

24 Tabell 6. Indikatorer i innovationsindex Grundförutsättning Öppenhet, tolerans och mångfald av människor och företag Kompetent arbetskraft för innovation och förnyelse Dynamik som skapar förutsättning för lärande och nya idéer Förnyelseförmåga Förmåga till nyskapande Ett positivt klimat till förändring och förnyelse Fysiskt kapital Marknadsförmåga Internationella nätverk i näringslivet Faktisk förmåga till kommersialisering Andel utlandsfödda i dagbefolkningen Fördelning av andelen kvinnor och män inom chefsyrken i dagbefolkningen De 10 största branscherna i länets andel av total sysselsättningen Andel sysselsatta inom kreativa klassen i dagbefolkningen Andel individer som bytt arbetsgivare under de senaste 3 åren Andel nystartade företag per 100 befintliga företag Andel elever som deltagit i Ung Företagsamhets utbildningskoncept av totala antalet gymnasieelever Andel som instämmer att företaget är innovativt i Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet Forskningsmedel som andel av BRP FoU-resurser vid privata arbetsställen som andel av BRP Utlandsägda företag som andel av totala företagsstocken Export som andel av bruttoregionalprodukten Andel entreprenöriella individer i dagbefolkningen Andelen Patent-, varumärkes- och designansökningar per capita Regionens andel av totala antalet riskkapitalinvesteringar Källa: Reglab (2011) Innovationsindex 2011 Regional förmåga till ekonomisk förnyelse Det är i sammanhanget viktigt att tänka på att modellens fokus är faktorer som kan anses påverka innovationskapaciteten i en region, det vill säga de förutsättningar och förmågor som påverkar denna, något som inte är samma sak som att mäta faktorer som påverkar tillväxt. I en modell som mäter förutsättningar för tillväxt, måste en rad andra faktorer inkluderas, till exempel faktorer som framhålls inom den endogena tillväxtteorin (såsom konkurrens, handel etc.) eller de aspekter som ingår när totalfaktorproduktivitet eller arbetsproduktivitet mäts (såsom arbetade timmar, arbetskraftsdeltagande etc.). Vidare är det viktigt att understryka att indexet endast i begränsad utsträckning belyser de regionala innovationsförutsättningarna ur ett genusperspektiv, och att det i detta sammanhang endast utgör en del av den samlade analysen i föreliggande rapport. Nedan redovisas utfallet för Jämtlands län i indexet. Siffrorna bygger på det underlag som tagits fram av Reglab och avser år I analysen nedan ingår även två jämförelselän Västernorrland och Gävleborg samt riket. Detta får att få en kontrast att tolka de jämtländska förhållandena mot. 22 Här kan nämnas att Reglab sannolikt avser att under vintern och våren uppdatera indexet till senast tillgänglig statistik. Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 24 (49) Kontigo AB

25 4.2.1 Regionens grundförutsättningar Vad kan vi med utgångspunkt i innovationsindexet säga om Jämtlands grundförutsättningar för innovation? Jämtlands totala indexvärde för grundförutsättningar är 84 (riket = 100), vilket är högre än de båda jämförelselänen. Ur figur 7 nedan kan vi utläsa att regionen ligger under riksgenomsnittet för tre av fem indikatorer (andel sysselsatta inom kreativa klassen, utlandsfödda samt andelen av totala dagbefolkningen som är sysselsatta i de 10 största branscherna). Vi finner även att länet faller väl ut vad det gäller rörligheten på arbetsmarknaden (mätt som andel individer som bytt arbetsgivare) samt en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom chefsyrken. En jämförelsevis hög rörlighet på arbetsmarknaden under de senaste åren skulle kunna vara en konsekvens av de stora förändringar som skett inom offentlig förvaltning och försvaret samt större företagsnedläggningar. För dessa båda indikatorer ligger Jämtland i paritet med riksgenomsnittet. Figur 7. Grundförutsättningar för innovation i Jämtland Andel individer som bytt arbetsgivare under de senaste 3 åren som andel av dagbefolkningen Andel sysselsatta inom kreativa klassen i dagbefolkningen Andel utlandsföddas i dagbefolkningen Andel sysselsatta i de 10 största branscherna i länet Fördelning mellan kvinnor och män inom chefsyrken i dagbefolkningen 23 Jämtlands län 22 Västernorrlands län 21 Gävleborgs län Riket Regionens förnyelseförmåga För att förutsättningarna för innovation ska kunna tas tillvara krävs en förmåga till förnyelse i regionen. Vad gäller Jämtlands förmåga till förnyelse i näringslivet blir utfallet lägre än för grundförutsättningarna; regionens indexvärde på 68 (riket = 100) är också lägre än de båda jämförelse länen (71 för Västernorrland respektive 83 för Gävleborgs län). Länet tappar främst inom två områden, båda kopplade till resurser för forskning och utveckling. Vi ser i spindeldiagrammet nedan att länet ligger långt under riksgenomsnittet och väl under de båda jämförelselänen avseende FoUresurser i näringslivet samtidigt som länet erhåller låga värden för forskningsmedel vid lärosätet fördelat per dagbefolkning. Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 25 (49) Kontigo AB

26 Vi kan däremot se att länet ligger i nivå med riket och jämförelselänen avseende andelen företag som själva anger sig vara innovativa, vilket indikerar att det finns en innovationsförmåga, men att innovativ verksamhet inte är kopplad till öronmärkta medel till forskning och utveckling. Delvis speglar detta sannolikt också länets näringslivsstruktur med en hög andel små- och medelstora företag, företrädesvis i tjänstesektorn, inom vilka processer kring forskning och, kanske framförallt, utveckling ser annorlunda ut än i större tillverkningsföretag som på nationell nivå står för en stor andel av privata FoU-investeringar. Därmed ska inte de låga värdena för FoU-investeringar självklart tolkas som att forsknings- och utvecklingsarbete inte sker i näringslivet i regionen, utan detta arbete har annan karaktär och andra förutsättningar. Förnyelsegraden i länets näringsliv mätt som andel nystartade företag per 100 befintliga är lägre än riksnittet och under nivån för jämförelselänen. Mot detta ska vägas att företagandet totalt sett är högt i Jämtland, men förnyelsegraden är alltså totalt sett lägre än i riket. Samtidigt är deltagandet inom Ung företagsamhets insatser hög i länet. Studier visar på ett samband mellan ett högt deltagande i UF-verksamhet och företagandet totalt sett, vilket också verkar gälla för Jämtland. Figur 8. Förnyelseförmåga i det regionala näringslivet i Jämtland Andel företag som intstämmer i att företaget är innovativt av totala företagsstocken Forskningsmedel vid högskola fördelat på dagbefolkning Andel elever som deltagit i Ung företagsamhet utbildningskoncept som andel av totala antalet gymnasieelever FoU-resurser vid privata och offentliga arbetsställen/ BRP Förnyelsegrad i näringslivet 23 Jämtlands län 22 Västernorrlands län 21 Gävleborgs län Riket Regionens marknadsförmåga Avgörande för en innovationsdriven tillväxt är förmågan att föra en ny produkt (såväl vara som tjänst) till en marknad. De indikatorer som vi menar visar på en regions samlade förmåga till detta återfinns inom det block vi kallar marknadsförmåga. Jämtlands samlade indexvärde på detta område är 78 (riket = 100), vilket är lägre än Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 26 (49) Kontigo AB

27 Västernorrland (88) men högre än Gävleborg (71). Länet förefaller ha ett styrkeområde inom andelen entreprenöriella individer i dagbefolkningen, där man uppvisar värden på över 50 punkter över riksgenomsnittet. Även om utfallet avseende ansökningar om patent, varumärkes- och designskydd respektive andelen riskkapitalinvesteringar är lägre än rikgenomsnittet, ligger Jämtland i nivå eller strax över jämförelselänen (här bör beaktas att framförallt storstadslänen drar upp riksgenomsnittet kring dessa faktorer). Sammanställning visar också på att det internationella inslaget i näringslivet är förhållandevis lågt i länet. Detta gäller både exportens andel av bruttoregionalprodukten och andelen utlandsägda företag av hela företagsstocken, vilka är lägre än för jämförelselänen och riket. Detta hör sannolikt ihop med att man saknar stora exporterande tillverkningsföretag, samt att utländskt ägande i näringslivet är vanligast i storstadsregionerna och att näringslivet i Jämtland domineras av småföretag som ofta inte ingår i internationella koncerner. Figur 9. Förnyelseförmåga i det regionala näringslivet i Jämtland Export som andel av bruttoregionalprodukten Andel entreprenöriella individer i dagbefolkningen Andelen Patent- varumärkesoch designansökningar per capita Utlandsägda företag som andel av totala företagsstocken Regionens andel av totala antalet riskkapital investeringar 23 Jämtlands län 22 Västernorrlands län 21 Gävleborgs län Riket Sammanfattning Avslutningsvis ska vi kort kommentera vad vi ser att redovisningen av innovationsindex nedbrutet på samtliga indikatorer för Jämtlands län, betyder avseende regionens förutsättningar för innovationsdriven tillväxt. Jämför vi totalvärdet för innovationsindex på länsnivå år 2010 så rankas Jämtland som nummer fem från slutet. Det är dock små skillnader mellan de län som återfinns direkt framför och efter Jämtland. Vi vill framhålla att indexet baseras på tvärsnittsdata med utgångspunkt i förhållanden år Det är viktigt att ha detta i åtanke och vara försiktig i analysen och i de slutsatser som dras. Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 27 (49) Kontigo AB

28 I tabellen nedan sammanfattas resultatet av innovationsindex för Jämtland i de områden som indexet byggs upp av. Tabell 7. Sammanfattning av resultat av innovationsindex för Jämtland Område Styrkor Utvecklingsbehov Grundförutsättningar Jämn könsfördelning på chefsposter Låg andel utlandsfödda bland sysselsatta Relativt hög andel sysselsatta som bytt arbetsgivare de 3 senaste åren Låg grad av diversifiering i näringslivet Låg andel sysselsatta i kreativa klassen Förnyelseförmåga Högt deltagande i Ung Företagsamhet Låg nivå på FoU-investeringar i näringslivet Andel företag som anser sig innovativa är i nivå med riksgenomsnittet Låg andel forskningsmedel vid regionalt lärosäte Relativt låg förnyelsegrad i näringslivet Marknadsförmåga Hög andel entreprenöriella individer Liten export som andel av BRP Låga värden för riskkapitalinvesteringar Få patent, varumärkes- och designskyddsansökningar Låg andel utlandsägda företag Grundförutsättningar Samtliga variabler kopplat till grundförutsättningarna i indexet är trögrörliga faktorer som är svåra att påverka på kort eller medellång sikt. Vidare finns en till Jämtlands nackdel strukturell dimension som består i att de i indexet ingående värdena i flera fall är relaterade till regionstorlek. Framförallt ökar förutsättningarna för rörlighet på arbetsmarknaden och graden av diversifiering i näringslivet med regionstorlek. Empiriskt har det vidare visat sig att den kreativa klassen, dvs sysselsatta i så kallade kreativa yrken, är större i stora regioner. Andelen utrikesfödda är också högre i storstadsregionerna, vilket även får effekter för andel utrikesfödda i arbetskraften. Allt detta talar för att det är logiskt att Jämtland får lägre värden än riksgenomsnittet, då detta påverkas starkt av förhållandena i storstadsregionerna. Ett område där Jämtland får högre värden än riksgenomsnittet är andel jobbytare, men Kontigo misstänker att de höga värdena kan hänga samman med strukturella förändringar på arbetsmarknaden de senaste åren inom industrin och offentlig förvaltning och försvar. Förnyelseförmåga Vad gäller regionens förutsättningar för förnyelse i näringslivet är bilden som framträder något sammansatt. Vad gäller resurser för FoU uppvisar regionen mycket låga värden för FoU-investeringar i näringslivet och forskningsmedel vid regionalt lärosäte. Länet har låg tillgång till dessa viktiga resurser för förnyelseförmåga i näringslivet. Å andra sidan går det att kompensera för detta genom innovativ verksamhet som inte fångas upp genom dessa nyckeltal. Bland annat är andelen företag i Jämtland som anser sig innovativa i nivå med riket. Vidare kan universitet Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 28 (49) Kontigo AB

29 och högskolor genom ett aktivt arbete ha stor relevans och betydelse för det regionala näringslivet vad gäller kompetensförsörjning, även om forskningsmedlen är begränsade. Vidare får länet relativt låga värden för förnyelsegraden i näringslivet, dvs antal nya företag i förhållande till antal befintliga. Samtidigt vet vi att både företagandet totalt sett och nyföretagandet i länet är jämförelsevis högt. Deltagandet i UF:s verksamhet är också högt i länet. Kontigo ser därför inte företagandet i sig som en svaghet i länet, utan att en utmaning istället är att bidra till tillväxt i befintliga företag. Marknadsförmåga Som vi varit inne på tidigare i denna rapport så utgör företagandet en styrka i regionen och länet har en hög andel entreprenöriella individer. Detta är en styrka att förädla för regionala företagsstödjande aktörer. Kontigo vill mot bakgrund av resultatet i innovationsindex på detta område sätta frågetecken kring innovationskapaciteten och den innovativa höjden i det regionala näringslivet. Jämtland har liten export som andel av BRP och låga värden för riskkapitalinvesteringar. Innovationsförmåga är en förutsättning för att vara konkurrenskraftig på en internationell marknad och riskkapitalet styrs framförallt till innovativa verksamheter med stor marknadspotential. Samma faktorer har betydelse för att attrahera utländska investeringar i näringslivet och på så sätt få tillgång till resurser utanför regionen. Här får Jämtland dock låga värden. Andelen patent-, varumärkes- och designansökningar per capita i Jämtland är låg, vilket indikerar att den innovativa höjden i företagande och idéutveckling är jämförelsevis låg. Det kan därför finnas anledning att se över den stödjande strukturen kring detta område för att bättre främja idé- och företagsutveckling med innovativ höjd samt insatser för att främja innovation kopplat till kvinnors företagande. Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 29 (49) Kontigo AB

30 5 Det företagsfrämjande systemet i Jämtland 5.1 Insatser för att främja företagande och näringslivsutveckling i Jämtland De strategiska program och planer som i stor utsträckning ligger till grund för och styr inriktningen för det regionala arbetet med tillväxt och näringslivsutveckling, är den regionala utvecklingsstrategin för Jämtlands län, det regionala tillväxtprogrammet (RTP) för perioden samt strukturfondsprogrammet för Mellersta Norrland Utgångspunkten för framförallt de två sistnämnda är den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Denna prioriterar bland annat innovation och förnyelse genom tillskapandet av innovativa miljöer och en satsning på entreprenörskap. I en region som Jämtland som geografiskt präglas av gles- och landsbygd och med en jämförelsevis stor jord- och skogsbrukssektor, så måste även Landsbygdsprogrammet, eller delar av detta, anses vara av betydelse för näringslivsutveckling i Jämtland (och av större betydelse än i många andra län). Landsbygdsprogrammet för Jämtlands län betonar att fokus på t.ex. livsmedelsproduktion med olika mervärden, ny varu- och tjänsteproduktion med anknytning till jord- och skogsbruk samt kunskap, innovation och entreprenörskap, vilket gör att det ligger i linje med prioriteringar i det generella regionala tillväxtarbetet. Det regionala tillväxtprogrammet (RTP) för Jämtlands län är det styrande dokument som samlar och styr resurser och insatser i syfte att uppnå en långsiktigt hållbar tillväxt i länet. Prioriteringar inom RTP anknyter till den mer övergripande regionala utvecklingsstrategin (RUS), som lyfter fram näringsliv och företagande som ett av fyra huvudområden. En viktig utgångspunkt är också den nationella strategin för konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning som pekar på behovet av ett processinriktat program utifrån näringslivets behov. Något som lyfts upp är också den pågående lågkonjunkturen och möjligheterna att inom ramen för RTP dämpa konsekvenserna av dess verkningar i länet. RTP är indelad i tre delar, som omfattar åtgärder inom innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud samt tillgänglighet. Den första av dessa svarar mot de övergripande målen i RUS som gäller näringsliv och företagande: Fler personer är företagare än idag Fler personer besöker Jämtlands län än idag Fler företag säljer på en marknad utanför länet I RUS omnämns jämställdhet mellan könen som en prioriterad fråga kopplat till att göra länet attraktivt för unga kvinnor, som är mer flyttningsbenägna än män. Det är också ett av de horisontella kriterier som utifrån principerna för hållbarhet ska genomsyra samtliga utvecklingsområden. Sedan december 2012 har också en handlingsplan för jämställdhet kopplat till regionens utveckling slagits fast av Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 30 (49) Kontigo AB

31 regionstyrelsen. I denna lyfts jämställdhet fram som en demokratifråga och ett medel för ökad tillväxt och utveckling. I målen för de åtgärder som lyfts upp i RTP framträder en bild av prioriterade områden i länet. Framförallt lyfts turism- och upplevelseföretagande tillsammans med området förnyelsebar energi, samt strategiska nätverk mellan länets företag och mellan länets företag och universitets- och forskningsvärlden. Det framhålls också att Jämtland, som aldrig haft sin näringsstrukturella bas inom industrin, präglas av en mångfald av företag som fortsatt ska prioriteras. Attraktivitet kopplat till natur-, kultur- och livsmiljövärden samt inte minst ny teknikspridning och framför allt tillämpningen av distansoberoende teknik lyfts också upp som viktiga faktorer för att män och kvinnor i alla åldrar ska välja att bosätta sig och etablera verksamheter i länet. Detta är förstås också en viktig förutsättning för att säkra en önskvärd arbetskraftstillgång, liksom för att i förlängningen kunna uppnå en hållbar tillväxt. 5.2 Finansiella resurser i det företagsstödjande systemet I det här avsnittet görs en beskrivning av delar av de finansiella medel som kanaliseras genom de aktörer och strukturer som syftar till att främja näringslivs- och företagsutveckling i Jämtland. Utgångspunkten för beskrivningen är ett tillväxtperspektiv med fokus på näringslivets utveckling. Redovisningen av finansiering avser här offentliga medel. Finansieringen av det företagsstödjande systemet kommer från flera olika källor. EU är en mycket viktig finansieringskälla för finansiering av projektverksamhet, genom framförallt Regionala utvecklingsfonden och Landsbygdsprogrammet. Ytterligare en väsentlig del av de finansiella medel som kommer det regionala företagsstödjande arbetet till del utgörs av anslagsmedlen 1:1 Regionala tillväxtåtgärder och 1:2 Transportbidrag. Det förstnämnda inte minst som regional medfinansiering för att växla upp olika former av EU-medel. Dessa anslagsmedel innefattar regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet som beviljats av länsstyrelserna, självstyrelseorganen, de kommunala samverkansorganen, Tillväxtverket och regeringen. Projektverksamheten ska syfta till att uppnå målet för den regionala tillväxtpolitiken och ligga i linje med de regionala utvecklingsprogrammen, regionala tillväxtprogram och regionala strukturfondsprogram. Bidrag till projektverksamhet får beviljas med högst 50 procent av utgifterna. I övrigt tillförs länet nationella resurser genom Almi eller finansiering för behovsmotiverad forskning eller utveckling av innovationssystem genom Vinnova och KK-stiftelsen. Utveckling av innovationsstödjande verksamhet finansieras även genom Mittuniversitetet. Kommunerna är också betydelsefulla finansiärer i systemet genom bland annat verksamhetsbidrag till olika aktörer, medfinansiering i projekt eller genom att tillhandahålla andra typer av resurser. Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 31 (49) Kontigo AB

32 Tabell 8. Identifierade finansieringskällor i det företagsstödjande systemet Typ av aktör EU Nationell Regional Lokal Universitet/Högskola Finansiärer/aktörer Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Landsbygdsprogrammet Vinnova, Tillväxtverket, KK-stiftelsen, Almi Regionförbundet Jämtland, Länsstyrelsen Jämtland Kommunerna Mittuniversitetet Regionala projektmedel och företagsstöd För Jämtlands län utgör anslagen 1:1 Regionala tillväxtåtgärder och 1:2 Transportbidrag totalt drygt 200 miljoner kronor årligen den senaste treårsperioden. Regionala företagsstöd i form av regionalt investeringsstöd (RIS), regionalt bidrag till företagsutveckling (FUB), såddfinansiering samt stöd till kommersiell service beslutas av Länsstyrelsen, medan ansvaret för att fördela de regionala projektmedlen från år 2011 överförts från Länsstyrelsen till Regionförbundet Jämtlands län. Transportbidraget och selektivt sysselsättningsbidrag beslutas centralt av Tillväxtverket. Den största enskilda posten för Jämtlands län enligt tabell 9 nedan är regionalt investeringsstöd, som får beviljas till materiella och immateriella investeringar i stödområde A och B. Hela länet omfattas av detta stöd. Regionalt stöd till företagsutveckling är också ett investeringsstöd, men kan bara sökas av privatägda små och medelstora företag i gles- och landsbygd. Tabell 9. Regionala projekt- och företagsstöd beviljade till Jämtlands län år Stödtyp Regionalt investeringsstöd 91,8 75,7 87,6 Regionalt bidrag till 15,8 16,1 13,2 företagsutveckling Selektivt sysselsättningsbidrag 0,0 0,0 2,6 Såddfinansiering 4,9 5,2 7,4 Stöd till kommersiell service 3,5 5,9 3,9 Transportbidrag 52,8 45,6 45,5 Projektmedel 57,2 63,0 54,2 Totalt 225,9 211,5 214,4 Källa: Tillväxtverket De regionala projektmedlen utgör cirka hälften av det totala anslaget 1:1, men fördelningen skiljer sig mellan olika län. Projektmedlen kan ses som en katalysator för andra program/insatser och ger en bild över hur respektive län valt att prioritera och lägga upp delar av sitt tillväxtarbete. I Jämtlands län prioriteras framförallt insatser inom innovation och förnyelse, med viss variation rörande satsningar Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 32 (49) Kontigo AB

33 inriktade mot innovativa miljöer eller entreprenörskap mellan åren. Framförallt år 2010 prioriterades insatser kopplat till innovativa miljöer framför entreprenörskap. 23 Tabell 10. Beslutade regionala projektmedel 2011 från anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder fördelade efter den nationella strategins prioriteringar och insatsområden (mnkr) Nationell prioritering Innovation och förnyelse Innovativa miljöer 14,7 43,3 17,6 Entreprenörskap 29,9 4,1 28,0 Kompetensförsörjning och Kompetensförsörjning 3,5 3,0 0,3 ökat arbetskraftutbud Ökat arbetskraftutbud Tillgänglighet Regionförstoring 5,3 2,4 3,5 Ett utvecklat informationssamhälle 2,2 - - Strategiskt gränsöverskridande samarbete 1,0 5,5 1,0 Övrigt - 3,6 3,9 Totalt 56,5 61,8 54,2 Källa: Tillväxtverket Som vi varit inne på tidigare så är det Regionförbundet Jämtlands län som från år 2011 beslutar om användning och fördelning av medel från anslag 1:1 till regional projektverksamhet. Kontigo har fått uppgifter om beslutade beviljade medel för åren 2011 och 2012 samt hur dessa medel bedöms fördelas över projektperioden framåt i tiden. Detta redovisas för ett antal olika insatsområden i tabell 10 nedan. Totalt har Regionförbundet beviljat projektmedel om knappt 80 miljoner kronor, varav hälften till regionala utvecklingsprojekt av generell karaktär (dvs projekt och insatser som inte utgår ifrån EU:s strukturfonder, Landsbygdsprogrammet eller Interreg). Kontigo har inte kunnat göra någon bedömning av dessas strategiska inriktning i de nationella prioriteringarna enligt ovan, men kan konstatera att det är genom dessa medel Regionförbundet har störst möjlighet att styra och direkt påverka utformning, genomförande och uppföljning eller utvärdering av olika insatser. Knappt 30 miljoner har beviljats till medfinansiering i Mål 2-projekt och en mindre del har gått till medfinansiering i projekt med stöd från Landsbygdsprogrammet eller Interreg. I dessa fall styr programmens/fondernas prioriteringar och villkor, och Regionförbundet har framförallt mer indirekta möjligheter att påverka utformning, genomförande och uppföljning eller utvärdering. 23 De regionala beslutsfattarna har dock i sin redovisning till Tillväxtverket i efterhand fått klassificera samtliga beslutade medel, varför klassificeringen kan bli något godtycklig. Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 33 (49) Kontigo AB

34 Tabell 11. Beviljade stöd till regionala projekt år ch 2012 samt bedömt resursutnyttjande Insatsområde ERUF Mål 2 - Regional konkurrenskraft 3,8 9,0 8,6 6,0 0 27,3 och sysselsättning Regional utveckling generellt 14,1 13,8 6,8 4,8 0,7 40,1 Interreg gränsöverskridande samarbete 0,6 1,9 1,6 1,0 0 5,2 Landsbygdsprogrammet 1,0 2,1 2,3 1,2 0 6,7 Övrigt 0 0, ,1 Totalt 19,4 26,9 19,3 13,0 0,7 79,4 Källa: Regionförbundet Jämtlands län Fördelning av stöd och resurser till företagande kvinnor och män i Jämtland Som vi såg ovan så utgör de regionala investeringsstöden en väsentlig del av de regionala företagsstöden. Målet med de regionala investeringsstöden är att underlätta tillväxt i utsatta regioner. Dessutom skall stöden bidra till en socialt hållbar tillväxt där bland annat ett jämställt näringsliv lyfts fram. Ur jämställdhetsperspektiv är det därför viktigt att analysera hur dessa fördelas mellan kvinnor och män och om det finns något i regelverkens utformning som påverkar kvinnor och mäns lika möjligheter att ta del av dessa. Myndigheten för Tillväxtanalys utredde år 2010 om regelverket för de regionala företagsstöden ger olika möjligheter för företag som leds av kvinnor respektive män att ta del av stöden och i sådana fall föreslå hur regelverken kan förändras för att minska ojämlikheten. Tillväxtanalys menar att det inte finns några belägg för att denna skeva fördelning beror på att regelverken skulle missgynna företag som leds av kvinnor. Skillnaden i stödutnyttjande mellan män och kvinnor förklaras istället av branschtillhörighet och storlek på företagen. Eftersom kvinnor i högre grad än män driver företag i branscher som har en regional eller lokal marknad påverkar utformningen av konkurrensvillkoren kvinnor i större utsträckning än män. Villkoret att företaget skall verka på en marknad som är större än den lokala styr urvalet. Tillväxtanalys föreslår därför att konkurrensvillkoren bör granskas närmare för att säkerställa tydlighet i praxis och att möjliggöra granskning av hur reglerna tillämpas i takt med att konkurrensvillkoren i olika branscher förändras. 24 Länsstyrelsen i Jämtlands län har gjort en beräkning av andelen företag som drivs av kvinnor och män i samtliga branscher med undantag för områdena privata och offentliga hushållstjänster. Detta för att eliminera företag som i huvudsak verkar på en lokal marknad och inte kan stödjas utifrån stödförordningarna (RIS och FUB). Resultatet visar på att cirka 13% av länets resterande företag drivs av kvinnor och resten av män. 24 Tillväxtanalys (2010) Lika rätt och lika möjligheter till företagsstöd? Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 34 (49) Kontigo AB

35 Tabell 12. Antal företag som drivs av män och kvinnor i Jämtlands län efter bransch Bransch Antal män Antal kvinnor Totalt Andel (%) företag som drivs av kvinnor Okänd % Jordbruk, skogsbruk, fiske % Tillverkning och utvinning % Energi, vatten, avlopp % Byggverksamhet % Företagsinriktade tjänster % Privata hushållstjänster Offentliga hushållstjänster Blandade tjänster % Totalt % Källa: Länsstyrelsen i Jämtlands län Det är Länsstyrelsen som hanterar och beslutar om de regionala företagsstöden. År 2010 gjordes en beräkning över andelen företagsstöd som lämnats till män respektive kvinnor enligt förordningarna om Regionalt bidrag till företagsutveckling (FUB) och Regionalt investeringsstöd (RIS). Fördelningen på olika slags branscher och kön framgår av tabell 13 nedan. Totalt ser vi att 10 procent av stöden går till företag med kvinnor som företagsledare. Detta är i samma nivå som Myndigheten för Tillväxtanalys fann i sin nationella studie från samma år och det är också i nivå med andelen företag som drivs av kvinnor enligt tabell 12 ovan. Tabell 13. Antal företagsstöd (RIS och FUB) till företag i Jämtland år efter kön och bransch Bransch Antal män Antal kvinnor Totalt Andel (%) kvinnor Jordbruk, skogsbruk, fiske % Tillverkning och utvinning % Energi, vatten, avlopp Byggverksamhet % Företagsinriktade tjänster Privata hushållstjänster* % Offentliga hushållstjänster* Blandade tjänster Totalt % Källa: Länsstyrelsen i Jämtlands län *hushållstjänster utgörs av tjänster som huvudsakligen har hushåll eller konsumenter som kunder. Länsstyrelsen konstaterar med utgångspunkt i ovanstående, att det är osäkert att utifrån branschtillhörighet dra slutsatser om företagens marknadsinriktning som speglar förordningarnas (RIS och FUB) krav. Andelen stöd till företag där kvinnor står som företagsledare motsvarar inte deras andel av företagsstocken, men den förklaring Tillväxtanalys gjort är tillämpbar även i Jämtland, då kvinnor i större omfattning än män driver företag med en lokal marknad i branscher som inte är berättigade till företagsstöd. Länsstyrelsen menar i likhet med Tillväxtanalys att det bör vara relevant att se över villkoren för stöden eftersom nuvarande tillämpning Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 35 (49) Kontigo AB

36 medför att andelen kvinnor som får stöd är väldigt liten. Länsstyrelsen menar att utifrån ett regionalpolitiskt perspektiv behöver länet fler lönsamma företag med kvinnor som företagsledare och att företagsstöden är ett viktigt medel för möjligheten att stödja start och utveckling av företag som drivs av kvinnor. Sammanställningar över andra typer av finansiella resursers fördelning mellan kvinnor och män i Jämtland visar på en något mindre snedvriden fördelning mellan kvinnor och män. I tabell 14 nedan redovisas andelen beviljade företagsstöd inom Landsbygdsprogrammet fördelat efter kön eller i de fall då enbart ett företag står som sökande. Andelen kvinnor över hela perioden är 17 procent, men andelen minskar andra halvan av perioden. Dock är detta till förmån för företag som sökande och där har vi ingen information om det är en man eller kvinna som är företagsledare. Tabell 14. Fördelning av beviljade företagsstöd inom Landsbygdsprogrammet i Jämtland år Sökande Perioden Perioden Perioden Företag som sökande 15% 22% 19% Kvinna som sökande 22% 13% 17% Man som sökande 63% 64% 64% Samtliga 100% 100% 100% Källa: Länsstyrelsen i Jämtlands län Lånefinansiering via Almi är en annan form av marknadskompletterande åtgärd, men som till skillnad från övriga stöd som vi gått igenom inte betalas ut som ett bidrag. I tabell 15 ser vi antal beviljade lån till företag i Jämtlands län perioden och andelen lån som beviljats till företag med kvinna som företagsledare. Här är andelen kvinnor klart högre än vad som är fallet för både investeringsstödet och företagsstödet via landsbygdsprogrammet. En anledning kan vara att Almis verksamhet inte begränsas av branschtillhörighet utan vänder sig till alla företag. Tabell 15. Antal beviljade lån vid Almi Mitt AB Jämtlands län år År Beviljade lån antal Antal kvinnor Andel (%) kvinnor 49% 30% 30% 33% 40% 35% Källa: Almi Mitt AB Jämtlands län Stöd till att främja kvinnors företagande I Jämtlands län drivs för närvarande två projekt med inriktning mot att främja kvinnors företagande. Projektet Jämställt Näringsliv i Jämtlands län startade 2011 och arbetar med fokus på företagande kvinnors villkor. Projektet drivs av Åtigårn Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 36 (49) Kontigo AB

37 ekonomisk förening, regionalt resurscentra för kvinnor, med finansiering från Tillväxtverket. Det andra projektet är Främja kvinnors företagande i Jämtland. Med utgångspunkt i erfarenheter från tidigare programperiod för programmet, beslutade Länsstyrelsen, Regionförbundet och Almi inför år 2011 att insatserna i huvudsak skulle bestå i att stödja start av nya företag och att stödja utveckling av befintliga företag med kvinnor som företagsledare. I Jämtlands län har man därför utvecklat ett företagsstöd i form av en tillväxtcheck till befintliga företag som administreras av Länsstyrelsen, medan insatser för nyföretagande hanteras av Almi inom ramen för ARENA-projektet. Tillväxtchecken för befintliga företag är ett investeringsbidrag som ingår i en affärs- och innovationsutvecklingsinsats inom programmet. Syftet var att hitta en efterfrågestyrd modell med stöd i befintliga företagsstödförordningar, där kvinnor kan investera i utvecklingsinsatser för sina företag. Tillväxtchecken beviljas till kvinnor som driver företag på affärsmässig grund och har ambition att växa eller utvecklas. Tillväxtchecken finansierar 50 % av externa kostnader och bidragsbeloppet kan variera från kronor till kronor. Tillväxtchecken är ett medel för att hantera den snedfördelning som sker mellan kvinnor och män i de ordinarie investeringsstöden. Tillväxtchecken har fördelats mellan olika branscher enligt tabell 16 nedan, som också visar totalt beviljat belopp och belopp per företag. Tabell 16. Antal beviljade stöd per prioriteringsområde samt beviljat belopp (kv 4) 2012 Samtliga beviljade stöd Gröna näringar 0 5 Tjänste- och servicesektorn 3 16 Kreativa och kulturella näringar 6 8 Vård och omsorg 0 2 Utbildning 2 1 IT- och internet för ökad affärsnytta 1 0 i gles- och landsbygd Övrigt 5 8 Totalt beviljat belopp (Tkr) Beviljat belopp per företag (Tkr) Källa: Regionförbundet Jämtland Länsstyrelsen har gjort en ny uppföljning av fördelningen av företagsstöd under åren , det vill säga för perioden då stödet till kvinnors företagande integrerats i ordinarie struktur för de regionala företagsstöden (RIS och FUB). Resultatet visar att andelen kvinnor som erhåller stöd ökat till 18 procent. Totalt sett speglar fördelningen av regionala företagsstöd till kvinnor och män under motsvarande fördelning bland företagsledare i länet. Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 37 (49) Kontigo AB

38 Tabell 17. Antal företagsstöd (RIS och FUB) till företag i Jämtland år efter kön och bransch Bransch Antal män Antal kvinnor Samtliga Andel (%) kvinnor Jordbruk, skogsbruk, fiske % Tillverkning och utvinning % Energi, vatten, avlopp % Byggverksamhet % Företagsinriktade tjänster % Privata hushållstjänster % Offentliga hushållstjänster Blandade tjänster Totalt % Källa: Länsstyrelsen i Jämtlands län 5.3 Aktörer i företagsfrämjande systemet Det finns ett antal offentligt finansierade aktörer som erbjuder stöd till företag och blivande företag i Jämtlands län. De olika aktörerna är inriktade på olika så kallade faser i företagandet och erbjuder olika sorters tjänster, insatser och aktiviteter. I figuren nedan illustreras de olika företagsfrämjande aktörerna i regionen, varav en del blivit intervjuade i förstudien, samt inom vilka faser de i huvudsak är verksamma. Figur 10. De företagsfrämjande aktörerna i Jämtland. Idé/främja Uppstart Etablera/Tillväxt Akademinära aktörer/ fokus på innovation MIUN Innovation Mittuniversitetet Mid Sweden Science Park Business Incubator Jämtland Aktörer för regionala profiloch styrkeområden Peak Innovation, Eldrimner, Torsta, Safety and Rescue Region Generellt företagsfrämjande aktörer Regionala policyaktörer och finansiärer: Regionförbundet Jämtlands Län, Länsstyrelsen ALMI Företagspartner, Coompanion NyföretagarCentrum, Ung Företagsamhet IUC, Connect Kommunernas näringslivskontor/kommunala näringslivsbolag Arbetsförmedlingen Exportrådet Företagarna, Handelskammaren Regionförbundet Jämtlands län har i huvudsak en övergripande och strategisk roll i regionen, som syftar till att samordna och effektivisera det regionala utvecklingsarbetet för att bidra till goda förutsättningar för länets näringsliv. I detta ingår samordning av andra aktörers arbete för att främja näringslivets utveckling och konkurrenskraft, på strategisk nivå exempelvis genom att utarbeta strategier för Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 38 (49) Kontigo AB