Översyn av hur företagande kan främjas ur ett genus och jämställdhetsperspektiv

Transkript

1 Översyn av hur företagande kan främjas ur ett genus och jämställdhetsperspektiv Stockholm, februari 2012 Moa Almerud, Christina Johannesson, Johanna Jupiter, Pär Lindquist, Ylva Saarinen

2 Sammanfattning Uppdrag och utgångspunkter Uppdraget Kontigo har på uppdrag av Västra Götalandsregionen genomfört en översyn av det företagsfrämjande systemets förmåga, handlingsutrymme och utvecklingsbehov för att främja kvinnors företagande och integrera ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Kontigo ska även ge förslag på hur Västra Götalandsregionen kan arbeta för att kvinnors företagande ska integreras i det regionala tillväxtarbetet. Kontigo har inom ramen för uppdraget genomfört telefonintervjuer med representanter för det företagsfrämjande systemet, en fokusgrupp med representanter för stödsystemets kunder samt en statistisk översikt gällande kvinnors företagande i regionen. Utgångspunkter I Västra Götaland, precis som i övriga delar av landet, är vanligare att män är sysselsatta som företagare än att kvinnor är det. År 2010 var 5,2 procent av de sysselsatta kvinnorna verksamma som företagare. Andelen män som var företagare var 12,6 procent. Andelen sysselsatta kvinnor som är företagare har dock ökat i samtliga av Västra Götalands delregioner under perioden Andelen kvinnor av den totala företagarstocken ligger idag under 30 procent, och denna andel har inte förändrats under de senaste åren. Statistiken visar på en relativt segregerad arbetsmarknad där en majoritet av branscherna en tydlig övervikt av antingen män eller kvinnor. Minsta andelen kvinnor återfinns i byggbranschen (8 procent) och största andelen inom Vård och omsorg och sociala tjänster (88 procent) Tidigare studier har visat att Västra Götaland har ett välutvecklat regionalt företagsfrämjande stödsystem. Västra Götalandsregionen är en viktig finansiär av företagsfrämjande aktiviteter och erbjuder verksamhetsbidrag till ett stort antal företagsfrämjande aktörer från uppstartsfas till utvecklingsfas. I vilken utsträckning kvinnor tar del av stödet varierar mycket mellan olika aktörer inom det företagsfrämjande systemet, beroende på aktörernas fokus. Drivhuset och Coompanion är två aktörer som i dagsläget har en relativt stor andel kvinnor bland sina kunder jämfört med andelen kvinnor i den totala företagsstocken. Inkubatorer med fokus på mansdominerade branscher har en låg andel kvinnor som kunder. Den fokusgrupp som Kontigo genomförde med kvinnor som verkar som företagare i regionen visade på att en majoritet av fokusgruppsdeltagarna har upplevt någon form av diskriminering i en rådgivningssituation. Deltagarna menar dock att det diskriminerande bemötandet inte alltid är på grund av kön utan kan kopplas till ålder och okunskap kring den bransch de verkar i. ÖversynVGR 2 (42) Kontigo AB

3 De företagsfrämjande aktörernas bild av nuläget I intervjuer med representanter för det företagsfrämjande stödsystemet har Kontigo ställt frågor kring vilka med- och motkrafter de ser för kvinnors företagande i regionen idag. Vi har även frågat om hur intervjupersonerna ser på sin handlingsförmåga vad gäller främjande av kvinnors företagande. Det handlar här om hur man säkrar att rätt kompetens och kunskap finns inom organisationen. Vi har även ställt frågor kring hur de ser på sitt eget handlingsutrymme när det gäller att främja kvinnors företagande. Handlingsutrymmet avgörs av faktorer som verksamhetens uppdrag, policydokument, verksamhetsplan eller budget. Med- och motkrafter för kvinnors företagande Som en viktig medkraft nämner intervjupersonerna det faktum att kvinnors företagande och jämställdhetsintegrering idag är uppmärksammade områden både regionalt och nationellt. Flera intervjupersoner nämner vikten av att kvinnor inkluderas i företagsnätverk samt att goda exempel på kvinnor som driver företag lyfts fram. Som motkrafter för kvinnors företagande nämns att Västra Götalandsregionen inte har lyckats implementera strategin för jämställdhetsintegrering i alla regionens verksamheter samt att uppföljningen kring dessa frågor är bristande. De styrmedel, som finns upplevs främja mäns företagande i högre utsträckning än kvinnors och mansdominerade branscher upplevs prioriteras och uppmärksammas i högre utsträckning än kvinnodominerade. Etablerade normer och attityder i samhället, både kring kön och kring branscher, upplevs påverka kvinnors företagande på ett negativt sätt. På individnivå upplever intervjupersonerna att en bristande självkänsla bland kvinnor som grundar sig i föreställningar om manligt och kvinnligt samt könsroller och traditionella familjemönster påverkar kvinnors företagande negativt. Upplevd handlingsförmåga De intervjuade företagsfrämjarna arbetar på olika sätt och i mycket olika omfattning med jämställdhetsintegrering. Endast ett fåtal arbetar aktivt gentemot de mål som finns nationellt för kvinnors företagande och aktörerna prioriterar andra mål framför dem för kvinnors företagande, som de inte ser som sina egna mål. Många intervjupersoner ser inte att det finns behov av jämställdhetsarbete, då de redan idag anser att de bemöter alla kunder på ett likvärdigt sätt. Kompetensen om jämställdhet och företagande i kvinnodominerade branscher skiljer sig mellan olika företagsfrämjare. Generellt uppfattas kunskapen om jämställdhetsintegrering som låg och många saknar en strategi för hur organisationen ska jämställdhetsintegreras. Det finns även många olika uppfattningar kring vilken kompetens som krävs för att jämställdhetsintegrering ska möjliggöras. När aktörerna tillfrågas om vilka behov de har av kompetensutveckling på området, efterlyser många ett ökat kunskapsstöd om jämställdhet, dock med förbehållet att det inte får kosta för mycket eller ta för mycket tid i anspråk. ÖversynVGR 3 (42) Kontigo AB

4 Upplevt handlingsutrymme och faktiskt integreringsarbete Företagsfrämjarnas upplevda utrymme att arbeta med jämställdhetsintegrering skiftar. För några är det en självklarhet att arbetet ska främja mäns och kvinnors företagande i lika hög utsträckning och de anser att de har ett relativt stort utrymme att se till att detta sker. Andra företagsfrämjare poängterar att jämställdhet inte finns med i lokala policies och verksamhetsplaner, eller att de mål som finns om jämställdhet varken följs upp eller förväntas leda till någon reell förändring av verksamheten. De kommunala aktörerna uttrycker ofta att det svårt att få med sig politikerna. Många organisationer upplever att deras handlingsutrymme begränsas av en resursknapphet i organisationen i form av både tid och pengar. Flera aktörer påpekar att deras handlingsutrymme minskar genom de specifika mål som regionen sätter för deras verksamhet. På frågan om vad som skulle behövas för att öka deras handlingsutrymme efterlyser många aktörer fler och/eller tydligare krav från finansiären. När det gäller det faktiska jämställdhetsintegrerande arbetet kan Kontigo konstatera att det idag främst består i olika kombinationer av punktinsatser. Det som tycks saknas bland aktörerna är en mer systematisk påverkan av verksamhetens arbetssätt och inriktning i sin helhet. Rekommendationer för det framtida arbetet Med utgångspunkt i vad som framkommit i intervjuer både med det företagsfrämjande systemet och dess kunder har Kontigo formulerat ett antal förslag för det fortsatta arbetet med att integrera kvinnors företagande och jämställdhet i det ordinarie tillväxtarbetet. Dessa är, Motivera genom att visa på samband mellan tillväxt och jämställdhet: Frågan om jämställdhetsintegrering kan ges ökad legitimitet bland de företagsfrämjande aktörerna genom ett aktivt arbete för att påvisa sambandet mellan tillväxt och jämställdhet i företagsfrämjande aktörers uppdrag, genom konsekvensanalyser, etc. Styr genom tydliga krav och förväntningar: Ett aktivt arbete med integrering ställer krav på att verksamheterna redovisar hur man har arbetat och med vilka resultat, och på att regionen systematiskt följer upp arbetet. För att systematisera detta arbete bör formen för mål, indikatorer och uppföljning utvecklas. Integrera jämställdhetsarbetet i ordinarie verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete: Uppföljning av kundnöjdhet uppdelat på kön, Omvärldsanalyser/behovsanalyser med ett tydligt kundfokus, och med inriktning på potentiella kundgrupper, viktiga verktyg för att säkra att det företagsfrämjande systemet motsvarar de behov som finns vad gäller branschspecifik kunskap, bemötande, m.m. Samverka kring processtöd för jämställdhetsintegrering: Översynen visar att det företagsfrämjande systemet saknar resurser, tid och kompetens för att integrera jämställdhet. Genom regional samordning kring processtöd ÖversynVGR 4 (42) Kontigo AB

5 för jämställdhetsintegrering av det företagsfrämjande stödsystemet kan aktörerna lära av varandra och även dela på resurser för utvecklingsarbetet. Representation, marknadsföring och goda exempel: Organisationerna bör se över marknadsföringen mot kund för att säkra en bred representation vad gäller kön, ålder och etnicitet. Regionen bör tydligare backa upp och marknadsföra de organisationer som svarar mot kraven på jämställdhetsintegrering. ÖversynVGR 5 (42) Kontigo AB

6 Innehåll Innehåll Uppdrag och genomförande Om uppdraget Metod och genomförande Konsultteam Läsanvisning Jämställdhet och tillväxt i teorin Jämställdhet ökar tillväxten Varför ökar jämställdhet tillväxt? Kvinnors företagande i Västra Götaland mål, utfall, stöd och kundupplevelser Målbild Kvinnors företagande i Västra Götaland Det företagsfrämjande stödsystemet i Västra Götaland De företagsfrämjande aktörernas bild av nuläget Analysmodell Upplevda med- och motkrafter för kvinnors företagande Upplevd handlingsförmåga Upplevt handlingsutrymme Erfarenheter av jämställdhetsintegrering Förståelse av aktörernas synsätt och arbetssätt Jämställdhetsintegrering i Västra Götaland analys Modell för (analys av) jämställdhetsintegrering Nuläget i Västra Götaland Rekommendationer för det framtida arbetet Från ord till handling...35 Bilaga 1. Källförteckning Bilaga 2. Intervjupersoner...42 ÖversynVGR 6 (42) Kontigo AB

7 1 Uppdrag och genomförande 1.1 Om uppdraget Tillväxtverket har fått i uppdrag av regeringen att verka som samordnande part av programmet Främja kvinnors företagande. Västra Götalandsregionen har under perioden tilldelats 7,4 miljoner kronor från programmet som ska finansiera affärs- och innovationsutvecklingsinsatser i regionen. I Tillväxtverkets beslut om fördelning av medel ingår att den regionalt tillväxtansvariga aktören ska genomföra en förstudie som belyser jämställdhetsaspekten. Kontigo har därför fått i uppdrag av Västra Götalandsregionen att genomföra en nulägesanalys av det företagsfrämjande systemets förmåga, handlingsutrymme och utvecklingsbehov att främja kvinnors företagande och integrera ett genus- och jämställdhetsperspektiv. I uppdraget ingår även att ge förslag på hur Västra Götalandsregionen kan arbeta för att kvinnors företagande ska kunna integreras i det regionala tillväxtarbetet framöver. Detta mot bakgrund av att programmet Främja Kvinnors företagande med dess riktade insatser kommer att avslutas år Metod och genomförande Kontigo har under november januari 2012 genomfört ett 30-tal intervjuer med ett urval representanter för organisationer inom det företagsfrämjande systemet i Västra Götaland. Intervjuerna syftade till att skapa ett detaljerat, varierat och kvalitativt underlag för att få en nulägesbild av organisationernas arbete för att främja kvinnors företagande och målsättningar, strategier och utvecklingsmöjligheter gällande jämställdhetsintegrering. Vidare genomförde Kontigo en workshop med totalt 14 av de aktörer från det företagsfrämjande stödsystemet, som intervjuats inom studien. Utöver detta har även en fokusgrupp med 12 företagare (kvinnor) genomförts med syftet att fånga upp även kundernas bild av hur stödsystemet fungerar ur jämställdhetssynpunkt. Syftet med fokusgruppen var att få ut så mycket information kring området som möjligt samt att få en djupare information än via exempelvis en enkät. Vi vill betona att materialet ger en kvalitativ bild så som den upplevs av de som deltog i fokusgruppen. Den faktiska målgruppen är självfallet mycket större än så och resultaten kan därför inte generaliseras.. För att sätta in studien i en kontext har Kontigo gjort en sammanställning av statistik på regional nivå, som belyser utvecklingen av kvinnors företagande i regionen. Kontigo har även tagit del av tidigare studier med relevans för uppdraget. 1.3 Konsultteam Uppdraget har genomförts av Kontigos konsulter Moa Almerud (projektledare och uppdragsansvarig), Christina Johannesson (metod- och kvalitetsansvarig), Johanna Jupiter, Ylva Saarinen, Pär Lindquist. Teamet har gemensamt arbetat i uppdragets alla delar med materialinsamling, analys samt rapportförfattande. ÖversynVGR 7 (42) Kontigo AB

8 1.4 Läsanvisning I kapitel 2 presenteras det empiriska och teoretiska sambandet mellan jämställdhet och tillväxt. Vidare i avsnitt 3 presenteras utgångspunkter för översyn som målbilder för arbetet, statistik av kvinnors företagande i Västra Götalandsregionen. Kapitel 3 sammanfattar även den fokusgrupp som genomfördes med kvinnor som verkar som företagare i Västra Götlandsregionen. I kapitel 4 genomför Kontigo en analys av de företagsfrämjande aktörernas handlingsutrymmes- och handlingsförmåga gällande att integrera jämställdhet i det företagsfrämjande systemet. Vidare i kapitel 5 analyserar Kontigo utgångspunkterna för det fortsatta arbetet för att i kapitel 6 summera rapporten genom reko0mdationer för det fortsatta arbetet. ÖversynVGR 8 (42) Kontigo AB

9 2 Jämställdhet och tillväxt i teorin Då ett av syftena med denna översyn är att ge förslag på hur kvinnors företagande kan integreras i det regionala tillväxtarbetet vill vi inledningsvis presentera hur vi ser på sambandet mellan jämställdhet och tillväxt och varför ett jämställdhetsperspektiv är viktigt i tillväxtarbetet. Vi kan börja med att konstatera att det finns ett samband mellan jämställdhet och ekonomisk tillväxt. Detta har konstaterats i forskning på både global, regional och lokal nivå. Forskningen visar på tydliga teoretiska samband och dessa samband har i stor utsträckning kunnat beläggas empiriskt. Hur starkt sambandet är beror i stor utsträckning på hur jämställdhet definieras, men några av de aspekter som studerats är deltagande i arbetskraften och inkomst, tillgång till och deltagande i olika typer av utbildning, egenmakt och deltagande i beslutsfattande positioner samt könssegregeringen på arbetsmarknaden och fördelning av förvärvsarbete och obetalt arbete mellan könen. 2.1 Jämställdhet ökar tillväxten På global nivå finns ett index, Gender Equity Index, som mäter samvariation mellan jämställdhet och BNP-nivå. Det finns även ett flertal andra index som skildrar samband mellan jämställdhet och andra faktorer som i sin tur har stor betydelse för tillväxten. Samtliga av dessa index visar att ökad jämställdhet mätt genom index samvarierar med ökad BNP eller med andra variabler som i sin tur har starka samband med välstånd och tillväxt. 1 På europeisk nivå har Åsa Löfström under år 2009 studerat sambandet närmare, genom ländernas placering på FN:s Gender Development Index och deras respektive BNP-nivå per capita. Hon fann ett samband på drygt 0,88, vilket kan betraktas som ett starkt samband. 2 1 Löfström (2009) Gender equality, economic growth and employment, s Ibid, s. 14. ÖversynVGR 9 (42) Kontigo AB

10 Figur 1. Sambandet mellan jämställdhet och BNP-nivå i Europa, baserat på statistik från år Ett annat sätt att betrakta sambandet mellan jämställdhet och tillväxt är att undersöka hur stor tillväxtökningen skulle bli om arbetsmarknaden blev jämställd. Tillväxtpotentialen varierar mellan länderna, men för Europa som helhet beräknas den genomsnittliga tillväxtpotentialen vara 29 procent. För Sveriges del skulle BNP-nivån stiga med 21 procent om arbetsmarknaden vore jämställd. Ökat deltagande i arbetskra/en, 16 % Utjämnad lönenivå, 43 % Utjämning av del=dsarbetet, 41 % Figur 2. Sveriges potentiella BNP-ökning (21 procent), av en jämställd arbetsmarknad. Fördelat på olika förklaringsfaktorer. 3 Ibid, s.14. ÖversynVGR 10 (42) Kontigo AB

11 De två största anledningarna till tillväxtpotentialen är att lönenivåer och deltidsarbete utjämnas mellan könen. Minst betydelse har kvinnornas ökade lönearbete, vilket kan förklaras av att kvinnor i Sverige redan har en hög frekvens av lönearbete. På europeisk nivå skiljer sig siffrorna. Där är detta den största förklaringen (40 procent) medan utjämningen av lönenivåer och deltidsarbete svarar för 30 procent vardera. Sammantaget kan det konstateras att det finns en stor tillväxtpotential i jämställdhet. Jämställdhet har många olika dimensioner, men tillväxtpotentialen är störst av jämställdhet på arbetsmarknaden. Forskningen visar dock att många andra dimensioner av jämställdhet också har betydelse för tillväxten. 2.2 Varför ökar jämställdhet tillväxt? Kontigo har på uppdrag av Tillväxtverket gjort en omfattande forskningsöversikt av sambandet mellan jämställdhet och tillväxt. 4 Resultatet av denna översikt visade att det finns fem huvudsakliga anledningar till att jämställdhet ökar tillväxten. Dessa är att jämställdhet gör att humankapitalet används effektivare, det fördjupar demokratin och ökar det sociala kapitalet, det höjer den regionala 5 attraktiviteten och det förbättrar innovationsförmågan. Därutöver kan många studier bekräfta att jämställda företag utvecklas bättre än ojämställda företag. I resten av detta avsnitt beskrivs anledningarna till detta Humankapitalet används effektivare När människor arbetar med det som de är bäst på utvecklas ekonomin bättre. Människors kapacitet kommer till sin rätt och all talang nyttjas optimalt. När samhället inte är jämställt snedvrids detta. Diskriminering och föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt påverkar människors val av utbildning och yrke. Valen färgas av kön istället för talang och den ekonomiska tillväxtpotentialen kan inte realiseras fullt ut. Detta har testats empiriskt och det är konstaterat att en sned könsfördelning i högre utbildning och på arbetsmarknaden dämpar tillväxten Demokratin fördjupas och det sociala kapitalet ökar Demokrati och socialt kapital är i sig faktorer som gynnar tillväxten i ekonomin. När demokratin fördjupas ökar legitimiteten för samhällets institutioner, korruptionen minskar och viljan att bidra till samhällsutvecklingen ökar. Det sociala kapitalet skapar länkar mellan olika grupper av befolkningen och ökar tilliten till samhället och andra människor, vilket i sig ökar investeringsviljan. Dessutom bidrar det till att flödet av kunskap och idéer ökar, samt underlättar matchningen på arbetsmarknaden. 7 5 Saarinen, Hallin, Kempinsky (2011) Jämställd tillväxt 6 Boschini (2006) The Impact of Gender Stereotypes on Economic Growth, Working Paper Series, The International Working Group on Gender, Macroeconomics, and International Economics. Hämtad på: Breen (1997) Inequality, Economic Growth and Social Mobility, The British Journal of Sociology, Vol. 48, No. 3 (Sep., 1997), pp Putnam, Leonardi and Nanetti (1992). Making democracy work: civic traditions in modern Italy. Princeton, N.J.: Princeton University Press. ÖversynVGR 11 (42) Kontigo AB

12 Både demokratin och det sociala kapitalet stärks när jämställdheten ökar. Därigenom ökar även tillväxten i ekonomin. Empiriskt är det väl belagt att fördjupad demokrati och socialt kapital ökar tillväxttakten i ekonomin. Sambandet jämställdhet och fördjupad demokrati samt socialt kapital har huvudsakligen belagts genom negativa samband. Många studier visar att grupper där bara (vissa grupper av) män har tillträde fattar skeva beslut som missar utvecklingspotentialen i de områden där främst kvinnor och män med andra sociala bakgrunder än deras egna finns representerade. Mest aktuell i ett svenskt tillväxtsammanhang är forskarna Forsberg och Lindgren, som 2010 visade att den regionala tillväxtpotentialen gick förlorad när de regionala partnerskapen bestod huvudsakligen av en grupp män i toppositioner med inbördes täta relationer. Likriktningen ledde till en stark betoning av traditionell, mansdominerad industri, på bekostnad av alla andra näringar i regionen Den regionala attraktiviteten ökar För att locka människor att flytta in eller bo kvar i en region är det inte längre tillräckligt att erbjuda arbetstillfällen, bostäder och infrastruktur. Människor lockas i stor utsträckning av dynamiska miljöer som präglas av mångfald, tolerans och rika valmöjligheter för alla. Företag vill vara lokaliserade där de har tillgång till den arbetskraft de behöver och detta är en förklaring till de ständigt växande storstäderna, på bekostnad av små städer och glesbygdssamhällen. 9 I ett nordiskt perspektiv har detta belagts utifrån studier av utflyttningsorter i Nordens periferi, där det sedan finns ett mönster av att kvinnor (och vissa män) flyttar från glesbygden medan (andra) män stannar kvar. Speciellt i Norrlands inland har detta lett till ett överskott av män. Samhällen präglade av traditionellt manliga intressen tenderar att driva bort kvinnor och män som inte har dessa intressen. De flyttar till städer med ett rikare utbud av såväl arbetstillfällen som kulturella aktiviteter. Detta mönster går igen inte bara i Sverige utan ses även på Island, Grönland, Färöarna, Norge och Finland Innovationsförmågan förbättras Kreativitet och innovationer uppstår när erfarenheter från olika områden möts och ger upphov till nya idéer. I detta är öppenhet i de system där innovationerna uppstår central. Öppenheten leder till att fler idéer uppstår och den större samlingen av kompetens med olika erfarenheter ökar effektiviteten i systemet genom att dåliga idéer Putnam, Robert D. (2000). Bowling alone: the collapse and revival of American community. New York: Simon & Schuster. van Oorschot, Arts and Gelissen (2006) Social Capital in Europe: Measurement and Social and Regional Distribution of a Multifaceted Phenomenon Acta Sociologica, Vol. 49, No. 2, Social Capital, pp Forsberg & Lindgren (red.) (2010) Nätverk och skuggstrukturer i regionalpolitiken. Karlstad: Karlstad University Press. 9 Florida (2002) The rise of the creative class: and how it's transforming work, leisure, community and everyday life. New York: Basic Books. 10 Molina, Johansson & Berglund (red.) (2005). Med periferien i sentrum: en studie av lokal velferd, arbeidsmarked og kjønnsrelasjoner i den nordiske periferien. Alta: Norut NIBR Finnmark. ÖversynVGR 12 (42) Kontigo AB

13 avfärdas snabbare. Empiriska studier har visat att sannolikheten för innovationer är nästintill dubbelt så hög i företag med jämn representation av män och kvinnor i personalen (maximalt procent av ena könet) som i företag där ena könet överväger kraftigt ( procent av ena könet). Det finns också viss empiri från företagssektorn, bl.a. rapporterar Volvo Personvagnar positiva erfarenheter i termer av att blandade arbetsgrupper är mer innovativa än enkönade Jämställda företag utvecklas bättre Sett utifrån ett företagsperspektiv finns ytterligare ett samband mellan jämställdhet och tillväxt; det förbättrar företagens utveckling. Varför detta sker är troligen till stor del en sammanvägd effekt av de övriga sambanden. I ett enskilt företag kan de sammanlagda effekterna av de olika sambanden studeras samtidigt. Studier visar bland annat att jämställda företag har markant bättre lönsamhet än andra företag i samma bransch. Statistisk prognosticering visar att jämställda personalgrupper år 2012 har dubbelt så stor sannolikhet att överträffa ledningens förväntningar som personalgrupper där enbart män ingår. Det finns också goda belägg för att kvinnor i ledningen och på chefsposter förbättrar företagens beslut. Det leder till ökad lönsamhet och ökade aktieutdelningar, samt ökad avkastning på det egna kapitalet. Även det motsatta sambandet har belagts empiriskt. Ju större övervikt av ett kön på arbetsplatsen, desto lägre är lönsamheten Danilda & Granat Thorslund, red. (2011) Innovation & Gender, VINNOVA Information VI 2011:03 Västerås: Vinnova. 12 Kotiranta, Kovalainen & Rouvinen (2007) Female Leadership and Firm Profitability, Helsiniki: Finnish Business and Policy Forum, EVA Analysis No 3. Nutek (1999) Jämställdhet och lönsamhet, R 1999:19. Nutek : Stockholm. Adler (årtal okänt) Women in the Executive Suite Correlate to High Profits. European Project on Equal Pay. Hämtad på: uploads/adler_web.pdf. ÖversynVGR 13 (42) Kontigo AB

14 3 Kvinnors företagande i Västra Götaland mål, utfall, stöd och kundupplevelser I detta kapitel beskriver vi utgångspunkterna för vår översyn och rekommendationer. De handlar dels om vilka mål och ramverk Västra Götalandsregionen har att förhålla sig till i sitt arbete att främja kvinnors företagande, hur kvinnors företagande ser ut i regionen idag, samt en kortfattad beskrivning av hur det företagsfrämjande systemet är konstruerat och hur kvinnor tar del av stödet idag. 3.1 Målbild I detta avsnitt presenteras de mål som satts upp för programmet Främja kvinnors företagande, och de mål som beskrivs i Västra Götlandsregionens vision för det regionala utvecklingsarbetet Målbild för främja kvinnors företagande För programmet Främja kvinnors företagande och dess insatser har följande mål tagits fram: Fler företag som drivs av kvinnor utvecklas och växer Nyföretagandet bland kvinnor ökar Fler kvinnor kan tänka sig att starta eller köpa ett företag Fler kvinnor väljer att driva företaget på heltid eller väljer att anställa Synliggöra kvinnors företagande och lyfta fram förebilder Kunskapen och kompetensen om kvinnors företagande ökar hos allmänhet, offentliga aktörer och i samhället i övrigt Insatser riktade till kvinnor integreras i det ordinarie företagsfrämjande systemet, till exempel när det gäller rådgivning, finansiering och myndigheters verksamheter 13 Kontigo vill särskilt uppmärksamma det sista målet som utgör motivet för denna översyn, d.v.s. hur erfarenheter från programmet Främja kvinnors företagande kan integreras i det ordinarie företagsfrämjande systemet Västra Götlandsregionens jämställdhetsintegreringsarbete Jämställdhetsintegrering är en metod för jämställdhetsarbete som i mångt och mycket är ett resultat av FN:s kvinnokonferens 1995 i Beijing. Inom EU har jämställdhetsintegrering varit på agendan sedan Amsterdamfördraget 1997 och medlemsstaterna bör använda sig av metoden för sitt jämställdhetsarbete. Jämställdhetspolitiken ska genomsyra alla politikområden och jämställdhetsintegrering utgör strategin för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen i Sverige. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i såväl beslutsfattande, som i planering och utförande av en 13 mjakvinnorsforetagande/meromprogrammet.4.74f57d0f1283a4f88ff html ÖversynVGR 14 (42) Kontigo AB

15 verksamhet. Förslag och beslut bör analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga möjliga konsekvenser för kvinnor och män. Enligt Vision Västra Götaland Det goda livet ska fyra perspektiv genomsyra det regionala utvecklingsarbetet den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. I visionen beskrivs att ta hand om resurser hos både kvinnor och män innebär bredare perspektiv och större möjligheter till nytänkande och utveckling. I utvecklingsarbetet ska varje insats analyseras och beskrivas utifrån ett kvinno-/mansperspektiv. Visionen innehåller mål med koppling till jämställdhet: Den könsuppdelade arbetsmarknaden är bruten och likaså de könstraditionella yrkes- och utbildningsvalen. En jämställd maktstruktur i såväl näringslivet som offentlig verksamhet och i politiken. Hälsan är lika god hos både kvinnor och män. En region utan mäns våld mot kvinnor och där kvinnor inte är utsatta. Kvinnor och män har lika lön för lika och likvärdigt arbete. 3.2 Kvinnors företagande i Västra Götaland Hur ser då kvinnors företagande ut i regionen idag? Generellt kan sägas att det i Västra Götaland, precis som i övriga delar av landet, är vanligare att män är sysselsatta 14 som företagare än att kvinnor är det. I hela Västra Götalandsregionen var år ,2 procent av de sysselsatta kvinnorna verksamma som företagare 15 (övriga var anställda). Andelen män som var företagare var 12,6 procent. Andelen kvinnor som var företagare var lägst i Göteborgsregionen, medan samtliga övriga delregioner låg över genomsnittet för hela regionen. Generellt sett var andelen kvinnor som är företagare större i små kommuner jämfört med i de större kommunerna. Detta kan förklaras av att små kommuner har en annan näringslivsstruktur än de större kommunerna, där det istället är vanligare att offentlig sektor och större arbetsställen dominerar arbetsmarknaden. I Fyrbodal var andelen företagare bland sysselsatta kvinnor år 2010 högre än genomsnittet för delregionen i alla kommuner utom Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg. I Göteborgsregionen låg samtliga kommuner utom Göteborg och Mölndal över genomsnittet; i delregionen Sjuhärad låg samtliga kommuner utom Borås över genomsnittet och i delregionen Skaraborg hade framförallt Skövde en betydligt lägre andel företagare bland sysselsatta kvinnor jämfört med genomsnittet. Att andelen företagare är större i små kommuner är ett mönster som gäller även för män. 14 Statistiken baseras på den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) och omfattar samtliga sysselsatta från 16 år och äldre. Som sysselsatt enligt RAMS räknas individ som arbetat i genomsnitt minst en timme under november månad. Denna definition används även i arbetskraftsundersökningarna (AKU). 15 Som företagare räknas egna företagare och anställda i eget aktiebolag. ÖversynVGR 15 (42) Kontigo AB

16 Region Andel sysselsatta kvinnor som är företagare Andel sysselsatta män som är företagare Fyrbodal 5,7 % 15,1% Göteborg 4,9 % 11,0% Sjuhärad 5,3 % 14,8% Skaraborg 5,9 % 14,4% Västra Götalandsregionen 5,2 % 12,6% Tabell 1. Andel företagare i Västra Götalandsregionen och delregioner år 2010 Vidare kan nämnas att andelen sysselsatta kvinnor som är företagare har ökat i samtliga av Västra Götalands delregioner under perioden Den största ökningen på ca 2 procent har skett i delregionen Fyrbodal. Region Fyrbodal 3,7 % 5,3 % 5,7 % Göteborg 3,3 % 4,6 % 4,9 % Sjuhärad 4,7 % 5 % 5,3 % Skaraborg 5,1 % 5,6 % 5,9 % Västra Götaland 3,8 % 4,9 % 5,2 % Tabell 2. Andel sysselsatta kvinnor som är företagare Under senare år har det talats om ett dolt entreprenörskap som inte syns i den offentliga statistiken. Med detta avses anställda som också driver företag som bisyssla eller hobbyverksamhet ; kombinatörer. Det totala företagandet i ekonomin kan därmed sägas vara större än det som normalt syns i den offentliga statistiken i form av individer som har företagandet som huvudsaklig försörjningskälla. I Västra Götalandsregionen var andelen anställda kvinnor som också driver företag 16 7,3 procent år Andelen män var samma år 10,7 procent. I likhet med företagarna i tabellen ovan, är kombinatörerna relativt sett färre i Göteborgsregionen jämfört med övriga delregioner. Samma geografiska mönster gäller alltså för kombinatörer som för annat företagande. Det kan därför sägas vara relevant att tala om företagarbygder eller företagarkommuner med utgångspunkt i att även det dolda företagandet är större i dessa kommuner. 16 Anställda som deklarerar för inkomst av näringsverksamhet. ÖversynVGR 16 (42) Kontigo AB

17 Region Andel anställda kvinnor som är kombinatörer Andel anställda kvinnor som är kombinatörer Fyrbodal 8,4 % 12,6% Göteborg 6,3 % 9,3 % Sjuhärad 9,2 % 12,7 % Skaraborg 8,8 % 12,7 % Västra Götalandsregionen 7,3 % 10,7 % Tabell 3. Andel kombinatörer i Västra Götalandsregionen och delregioner år 2010 Även om andelen sysselsatta kvinnor som är företagare har ökat i regionen under de senaste åren har andelen kvinnor bland det totala antalet företagare i regionen som helhet inte förändrats under perioden Andelen kvinnor av den totala företagarstocken är fortfarande under 30 procent. Region Fyrbodal 26 % 26 % 26 % Göteborg 30 % 28 % 29 % Sjuhärad 25 % 25 % 25 % Skaraborg 28 % 26 % 27 % Västra Götalandsregionen 28 % 27 % 28 % Tabell 4: Andel företagande kvinnor av det totala antalet företagare Företagsstarter sker av förklarliga skäl oftast inom den bransch som personen, som startar företaget, har varit verksam i tidigare. Det kan därför vara av intresse att visa hur könsfördelningen ser ut över olika branscher i regionen. Som vi kan se i tabellen nedan har en majoritet av branscherna en tydlig övervikt av antingen män eller kvinnor. Den bransch som var mest mansdominerad år 2010 var byggbranschen, där 94 procent av de verksamma var män och 6 procent kvinnor. Den mest kvinnodominerade branschen var samma år Vård och omsorg och sociala tjänster där 88 procent var kvinnor och 12 procent var män. Den bransch som var mest jämnt fördelad mellan könen var handel där det endast var 2 procent färre verksamma män än kvinnor. Bransch Män Kvinnor Jordbruk, skogsbruk och fiske 79 % 21 % Tillverkning och utvinning 75 % 25 % Energiförsörjning; miljöverksamhet 85 % 15 % Byggverksamhet 94 % 6 % Handel 51 % 49 % Transport och magasinering 80 % 20 % Hotell- och restaurangverksamhet 41 % 59 % Information och kommunikation 72 % 28 % Finans- och försäkringsverksamhet 72 % 28 % ÖversynVGR 17 (42) Kontigo AB

18 Fastighetsverksamhet 67 % 33 % Företagstjänster 56 % 44 % Offentlig förvaltning och försvar 41 % 59 % Utbildning 21 % 79 % Vård och omsorg; sociala tjänster 12 % 88 % Kulturella och personliga tjänster m.m. 41 % 59 % Okänt 49 % 51 % Tabell 5: Könsfördelning anställda i olika branscher i Västra Götaland 3.3 Det företagsfrämjande stödsystemet i Västra Götaland Analys av stödsystemets funktionalitet Kontigo (dåvarande FBA) genomförde år 2008, på uppdrag av Västra Götalandsregionen, en analys av utbud och efterfrågan inom innovationssystemet i Västra Götaland. 17 Vi kunde där konstatera att Västra Götaland har ett välutvecklat regionalt stödsystem där de olika delregionala aktörerna i regel har funnit sina roller i samspel med varandra, även om det på regional nivå förekom vissa överlappningar i erbjudandet till företagen. Analysen visade även att det erbjuds mer stöd till företagande i tidigare faser än till företag som befinner sig i utvecklingsfasen. Ett utvecklingsbehov för innovationssystemet som helhet låg i stödaktörernas affärsrelaterade kompetens, vilket lyftes fram både av främjande aktörer och av entreprenörer och företagare. Ökade krav från innovatörer och entreprenörer på individualisering av stödverksamheten var en viktig anledning till att Kontigo förespråkade en stärkt samordning mellan delregionernas stödsystem, så att specialiserad stödkompetens i en delregion skulle kunna tillgodogöras innovatörer och entreprenörer i hela regionen. Slutligen kunde Kontigo även konstatera att en stor del av verksamheten, och i synnerhet insatser riktade mot särskilda företagargrupper, skedde inom ramen av olika projekt och tidsbegränsade satsningar. 17 Innovationssystemet i Västra Götaland - En analys av utbud och efterfrågan, 2008 ÖversynVGR 18 (42) Kontigo AB

19 3.3.2 Stödsystemets finansiärer Västra Götalandsregionen är en viktig finansiär av företagsfrämjande aktiviteter och erbjuder verksamhetsbidrag till ett stort antal aktörer inom det företagsfrämjande stödsystemet. I tabellen nedan redovisas vilka företagsfrämjande aktörer som erhöll verksamhetsbidrag för budgetåret Almi Företagspartner Väst AB Coompanion Almi riktade insatser Connect Väst Nätverket Inkubatorkompetens Drivhuset vid GU Brewhouse Drivhuset vid Högskolan i Borås Chalmers Innovation Drivhuset vid Högskolan Väst Encubator projektmedel Företagsakuten Espira Innovatum Framtidens Företag Lindholmen Science Park Matix projektmedel Ung företagsamhet Gothia Science Park Venture Cup Sahlgrenska Science Park Enterprise Europe Network Tabell 6. Aktörer/initiativ som erhöll verksamhetsbidrag av VGR 2011 Som tabellen visar finansierar Västra Götalandsregionen aktörer verksamma i samtliga av entreprenörskapets skeden, från nystart kopplat till högskolor (Drivhuset) till utveckling av tillväxtföretag (Connect Väst). Detta är av intresse då Västra Götalandsregionen, i egenskap av finansiär, har möjligheter att ställa krav på de verksamheter de finansierar. Kommuner och kommunalförbund fungerar, tillsammans med Västra Götalandsregionen, som finansiärer och fördelar medel till ett antal olika satsningar inom innovation och entreprenörskap. I kommunerna återfinns även företagsutvecklare som informerar och lotsar företag och blivande företagare. Regionförbunden, i vilka kommunerna är medlemmar, samverkar på regional nivå inom ett flertal frågor. Vision Västra Götaland, som är ett viktigt dokument ur jämställdhetssynpunkt, togs fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna genom de fyra kommunalförbunden Fyrbodal, Göteborgsregionen, Sjuhärad och Skaraborg Hur tar kvinnor del av stödsystemet? Parallellt med denna översyn driver Resurscentra projektet Jämställdhetsintegrering i rådgivarorganisationer. Inom ramen av detta projekt har en studie genomförts av jämställdhetsintegreringsarbetet i de fyra organisationerna NyföretagarCentrum, Almi, Coompanion och Drivhuset i Västra Götaland. Studien visar att det i dagsläget är en relativt stor andel kvinnor bland kunderna hos dessa aktörer jämfört med andelen kvinnor i den totala företagsstocken. Av dessa aktörer har Drivhuset Göteborg och Skaraborg den största andelen kvinnor som kunder (60 %) följt av Coompanion i Trollhättan och Göteborg (55 %). Av de organisationer som ingick i studien hade ALMI Företagspartner Väst AB i två delregioner den lägsta andelen kvinnor som kunder (25 %). ÖversynVGR 19 (42) Kontigo AB

20 Vad gäller regionens inkubatorer är andelen kvinnor som är kunder lägre. En kartläggning av inkubatorernas jämställdhetsarbete 18 visar att av de sysselsatta i företag som befinner sig i eller har passerat inkubatorerna drivs ca 25 % av kvinnor. Av idéer som leder till en företagsbildning i någon av Västra Götalands inkubatorer härrör ca 13 % från en kvinna eller från ett team där en kvinna ingår. Endast företag som är kopplade till GU Holding har en jämn fördelning mellan män och kvinnor bland de sysselsatta, vilket delvis förklaras av GU Holdings fokus på medicinsk FoU en bransch som sysselsätter många kvinnor. Inkubatorn Innovatum, som har många företag inom film och media, har bara åtta procent kvinnor bland de sysselsatta i inkubatorföretagen 19. Sammanfattningsvis kan sägas att i vilken utsträckning kvinnor tar del av stöd skiljer sig åt mellan olika aktörer inom det företagsfrämjande systemet, beroende på aktörernas fokus. Coompanions fokus på kooperativt företagande bidrar troligtvis till den relativt höga andelen kvinnor bland kunderna, då ekonomisk förening är en förhållandevis jämställd företagsform som visat sig vara mer attraktiv för kvinnor än andra företagsformer. Inkubatorer med fokus på mansdominerade branscher har idag en jämförelsevis låg andel kvinnor som kunder Hur upplever företagande kvinnor systemet ur jämställdhetssynpunkt? Som en del av Kontigos materialinsamling genomfördes en fokusgrupp (se även metoddiskussion avsnitt 1.2) med företagande kvinnor i regionen. Syftet var att fånga upp företagande kvinnors erfarenheter av det företagsfrämjande stödsystemet i Västra Götalandsregionen. Kontigo vill här poängtera att denna analys grundar sig på en fokusgrupp med ett urval av kvinnor som är företagare i regionen. Värt att notera är att tidigare undersökningar av större populationer har visat på att både män och kvinnor är lika nöjda med företagsstödet. 20 Dock ställer denna typ av undersökningar sällan den direkta frågan om de har blivit diskriminerande bemötta p.g.a. sitt kön, ålder etnicitet, m.m. En majoritet av fokusgruppsdeltagarna uppger att de har upplevt någon form av diskriminering i rådgivningssituationen. Deltagarna menar dock att det diskriminerande bemötandet inte alltid är på grund av kön utan kan kopplas till ålder och okunskap kring den bransch de verkar i. Så här uttrycker sig några av deltagarna: En del kanske tittar på idé, en del kanske kategoriserar efter kön, i ett sådant möte är min upplevelse att man ofta blir indelad i något fack när man kommer, kanske som slarver eller som besserwisser. Det är tusentals attityder som spelar in i mötet. 18 Jämställdhet på Agendan En kartläggning av inkubatorernas arbete för jämställdhetinkubatorer, Enreko AB, Jämställdhet på Agendan En kartläggning av inkubatorernas arbete för jämställdhetinkubatorer, Enreko AB, Se till exempelvis s 23 i Kontigos utvärdering Entrepreneur Sthlm - kvalitet och kundnytta i rådgivningen? Resultat av kundundersökning genomförd under våren 2010, på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län. ÖversynVGR 20 (42) Kontigo AB

21 Jag har mött på flera män som dissat mina idéer och som inte har samma referensramar och då har jag känt att jag inte ges samma möjligheter. Det är viktigt och se att man kan tjäna pengar på områden som exempelvis hälsa, har rådgivarna inte kunskap om detta och inte ser möjligheterna att det går att tjäna pengar inom det området då har vi problem. Flertalet fokusgruppsdeltagare menar att det fortfarande existerar fördomar mot kvinnors företagande, som till viss del återspeglar sig i det företagsfrämjande stödsystemet. Flertalet påpekar vikten av kunskap om branscher där fler kvinnor verkar samt utvecklingspotentialen inom dessa branscher. Fokusgruppsdeltagarna ser att behov finns av ökad kompetens kring jämställdhet och genus bland vissa rådgivare. Några av deltagarna tar upp att det har hänt att de tagit med sin man på möten med rådgivare och banker för att de ska bli tagna på allvar som företagare. Deltagarna menar att ett jämställdhetsperspektiv på rådgivningen till stor del handlar om attityder, att rådgivarna ska se företagaren och inte könet men samtidigt vara medvetna om hur normer kring kön kan påverka bemötandet. Här anser några av deltagarna att Västra Götalandsregionen har ett ansvar kring att följa upp det företagsfrämjande stödsystemet ur jämställdhetssynpunkt. Så här uttrycker sig en av deltagarna: Vilka krav finns det på rådgivarsystemet? Transparens på riktigt! Finns det tydliga krav och uppföljning kring detta så är det inget som ska gå att fippla med! Innan de lever upp till kraven eller att det följs upp ordentligt så tror jag att det kan behövas särskilda satsningar för kvinnor tyvärr. Något som återkommer i diskussionen är att den starka fokuseringen på tillväxtföretag bidrar till bilden av att många företagande kvinnor inte driver riktiga företag. Till viss del kritiserar även deltagarna de mål som satts upp för programmet Främja kvinnors företagande för att vara för inriktade på tillväxtföretag. Så här uttrycker sig några av deltagarna: För mig handlar det om att kunna bli tagen på allvar för att få självförtroende i det här med företagande. Ditt företag räknas inte på riktigt för du inte har si och så många anställda eller om du inte omsätter si och så mycket. Finns andra saker som borde räknas in som samverkanspartner hur man skapar möjligheter. Var på en träff på tag sen, där sades det du är ingen företagare om man inte fakturera minst 1 miljon om året. Så sitter man där och fakturerar kr ja då krymper man. Hur gör man för att komma åt det? En ytterligare aspekt som lyfts av fokusgruppen är att även programsatsningar som Främja kvinnors företagande kan reproducera stereotypa bilder och myter om företagande kvinnor. Bland annat diskuterar deltagarna programmets satsning på ambassadörer för kvinnors företagande. Ambassadörerna får ingen betalning eller ersättning, utan bygger på ideellt arbete. Flertalet fokusgruppsdeltagare är kritiska till att ambassadörerna inte får någon ersättning för att de bedriver mentorskap, håller föredrag på arbetsplatser, skolor etc. Någon av deltagarna tar upp att programmet delat ÖversynVGR 21 (42) Kontigo AB

22 ut pris till årets snällaste ambassadör, vilket de anser sänder ut stereotypa bilder om att kvinnor som är företagare ska vara snälla och duktiga. Deltagarna menar att förebilder kan vara positivt för att synliggöra kvinnor som företagare, men att dessa insatser bör få ekonomisk ersättning, och att det är centralt att fundera över vilka erfarenheter från programsatsningen regionen bör tar med sig för det framtida arbetet. Deltagarna är relativt överens om att det är rätt att gå från särskilda satsningar till att framöver integrera jämställdhet i det ordinarie företagsfrämjande stödsystemet. Några av deltagarna menar att det är då särskilt viktigt att stärka genuskompetensen bland rådgivare och se till att genuskompetens räknas som en merit vid anställning av kommande rådgivare. Fokusgruppen ger även vid handen att rådgivningsorganisationerna kan bli bättre på att marknadsföra sig så att de når en bredare målgrupp. Några deltagare i fokusgruppen lyfter Drivhuset i Göteborg som ett gott exempel, som genom ett välkomnande kontor och en modern marknadsföring aktivt arbetar med att tilltala en bredare kundgrupp. ÖversynVGR 22 (42) Kontigo AB

23 4 De företagsfrämjande aktörernas bild av nuläget I detta kapitel ges en beskrivning av vad som har framkommit i intervjuer med de företagsfrämjande aktörerna. Vi inleder med en beskrivning av den analysmodell vi har använt. 4.1 Analysmodell För att analysera det insamlade materialet har Kontigo arbetat fram och använt den analysmodell som presenteras nedan. Analysmodellen har även legat till grund för den intervjuguide som använts vid intervjuer med aktörer inom det företagsfrämjande systemet. Analysmodellen består av ett antal olika komponenter, Nuläge: För att beskriva utgångspunkten för arbetet med att främja kvinnors företagande har vi använt oss av statistik som beskriver hur företagandet i regionen ser ut idag, av studier som visar på hur stödsystemet är uppbyggt samt på hur kvinnor tar del av detta idag. (se avsnitt ). Målbild: Denna komponent utgörs av de mål som har satts upp för kvinnors företagande, d.v.s. att fler företag som drivs av kvinnor utvecklas och växer, nyföretagandet bland kvinnor ökar, fler kvinnor kan tänka sig att starta eller köpa ett företag samt att fler kvinnor väljer att driva företaget på heltid eller väljer att anställa. Tanken är att regionen genom olika typer av insatser ska förflytta sig från nuläge till den satta målbilden (se avsnitt 3.1). ÖversynVGR 23 (42) Kontigo AB

24 Med- och motkrafter för kvinnors företagande: Denna komponent utgörs av faktorer som ligger utanför det företagsfrämjande systemets och som kan utgöra hinder för kvinnors företagande, eller som kan påverka kvinnors företagande positivt. Stödsystemets handlingsförmåga: Denna komponent handlar om hur stödsystemets aktörer upplever sin egen handlingsförmåga och hur man säkrar att rätt kompetens/kunskap finns inom organisationen för att man ska kunna nå de uppsatta målen. Det kan handla om utbildningar, certifiering av personal, rekryteringspolicy, m.m. I det följande avsnittet används analysmodellens komponenter för att beskriva den bild som de företagsfrämjande aktörerna själva har av nuläget. Stödsystemets handlingsutrymme: Denna komponent speglar det handlingsutrymme som stödsystemets aktörer upplever att de har idag för att arbeta aktivt mot den målbild som finns för kvinnors företagande. Handlingsutrymmet avgörs av de ramar som aktörerna verkar inom, och som kan handla om verksamhetens uppdrag, policydokument, verksamhetsplan eller budget. 4.2 Upplevda med- och motkrafter för kvinnors företagande I de intervjuer som Kontigo har genomfört med företagsfrämjande aktörer har vi ställt frågor kring om dessa uppfattar att det idag finns specifika hinder för kvinnor att verka som företagare i regionen, och vari dessa hinder i så fall kan bestå. Vi har även frågat dem vilka faktorer aktörerna ser som positiva för att främja och öka kvinnors företagande. Medkrafter för kvinnors företagande Flera intervjupersoner upplever att en tydlig medkraft är att kvinnors företagande som område har uppmärksammats under de senaste åren, bl.a. som följd av programmet Främja kvinnors företagande. Ett flertal aktörer anser att även jämställdhetsintegrering är någonting som de ofta stöter på i olika sammanhang och kontinuerliga påminnelser om att jämställdhetsintegrering påverkar kvinnors företagande positivt. Många intervjupersoner upplever vidare att det är lättare att motivera ett aktivt arbete för att främja kvinnors företagande om man på ett tydligt sätt lyckas synliggöra varför ett riktat arbete är viktigt ur tillväxtsynpunkt, rättvisesynpunkt eller ur demokratisynpunkt. En ytterligare faktor som upplevs ha en positiv inverkan på kvinnors företagande är att man i informationsspridning och mediebevakning visar på en bredd i företagandet där goda exempel även inkluderar företagande kvinnor i olika branscher. Många intervjupersoner hävdar även att välfungerande nätverk och samverkan mellan kvinnor som är företagare är viktiga för att kvinnor ska stärka varandra och våga bryta gamla mönster. ÖversynVGR 24 (42) Kontigo AB

25 Motkrafter för kvinnors företagande Den strategi som Västra Götalandsregionen har tagit fram för uppföljning av jämställdhetsintegrering borde kunna ha en positiv inverkan på kvinnors företagande i regionen. Flera intervjuade aktörer ser det dock istället som en motkraft för kvinnors företagande, att man inte lyckats implementera strategin i alla regionens verksamheter. Det faktum att det finns riktlinjer som inte kontrolleras eller följs upp anses ge signaler om att de krav som ställs på att allt tillväxtarbete ska inkludera ett jämställdhetsperspektiv i realiteten är förhållandevis tandlösa. Många aktörer upplever vidare att de styrmedel, som idag finns i form av målsättningar och mått på företagandet i regionen, främja mäns företagande i högre utsträckning än kvinnors. Ett flertal intervjupersoner nämner som negativ påverkansfaktor att mansdominerade branscher prioriteras och uppmärksammas i högre utsträckning än kvinnodominerade. Detta upplevs ha en negativ inverkan på företagandet inom kvinnodominerade branscher. En utbredd uppfattning bland intervjupersonerna är även att etablerade synsätt, normer och attityder i samhället, både kring kön och kring branscher, är svåra att frigöra sig från och de påverkar kvinnors företagande på ett negativt sätt. På individnivå upplever intervjupersonerna att kvinnor i mindre utsträckning än män ser sig själva som entreprenörer och att en bristande självkänsla bland kvinnor gör att färre kvinnor än män vågar satsa på ett eget företagande. Även denna självkänsla anses grunda sig i gamla föreställningar om manligt och kvinnligt. En ovilja bland kvinnor mot att satsa på företagande anses även ligga i könsroller och traditionella familjemönster som innebär att kvinnor fortfarande tar ett större ansvar för familjen och hemmet. Kontigo konstaterar att det finns ett utbrett synsätt bland de intervjuade aktörerna att de flesta av de faktorer som påverkar kvinnors företagande positivt eller negativt ligger utanför deras uppdrag eller påverkan. De anser att det mer handlar om att ändra synsätt på manligt och kvinnligt redan i (för)skolan, en mer jämställd familjepolitik, m.m. 4.3 Upplevd handlingsförmåga De intervjuade företagsfrämjarna arbetar på olika sätt och i olika omfattning med jämställdhet. Detta beror både på i vilken del av systemet de arbetar, och vilken kompetens och prioritet som jämställdhetsarbetet har i organisationen. Det beror också på hur de olika organisationerna ser på jämställdhet och vad det innebär att arbeta med dessa frågor, ett resonemang som vi återkommer till stycke 4.6. ÖversynVGR 25 (42) Kontigo AB