Förstudie Främja Kvinnors Företagande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie Främja Kvinnors Företagande"

Transkript

1 Förstudie Främja Kvinnors Företagande Nulägesanalys för Regionförbundet i Jönköpings län Stockholm 31 maj 2012 Peter Kempinsky, Moa Almerud, Peter Bjerkesjö, Inger Danilda

2 Innehåll Innehåll Om uppdraget Bakgrund Genomförande Läsanvisning Utgångspunkter för uppdraget Jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande systemet Studier av kvinnors företagande års satsningar på kvinnors företagande Jämställdhet och tillväxt Jämställdhet ökar tillväxten Varför ökar jämställdhet tillväxt? Regionalt sammanhang Företagens villkor och verklighet i Jönköping Tidigare studier av infrastrukturen för kvinnors företagande Jämställdhet och policies för regional utveckling i Jönköping Näringslivs- och branschstruktur ur ett jämställdhetsperspektiv Det företagsfrämjande systemet Aktörer i det företagsfrämjande systemet Aktörerna och kvinnors företagande Slutsatser och rekommendationer Sammanfattning av förstudiens slutsatser (SWOT) Rekommendationer till generella insatser Förslag till konkreta satsningar Bilaga 1. Intervjupersoner Bilaga 2. Källförteckning Förstudie FKF Jönköping 2 (40) Kontigo AB

3 1 Om uppdraget 1.1 Bakgrund Regeringen har under perioden avsatt 400 mkr i programmet Främja Kvinnors företagande, som administreras via Tillväxtverket. De mål som formulerats för programmet och dess insatser är: Fler företag som drivs av kvinnor utvecklas och växer Nyföretagandet bland kvinnor ökar Fler kvinnor kan tänka sig att starta eller köpa ett företag Fler kvinnor väljer att driva företaget på heltid eller väljer att anställa Synliggöra kvinnors företagande och lyfta fram förebilder Kunskapen och kompetensen om kvinnors företagande ökar hos allmänhet, offentliga aktörer och i samhället i övrigt Insatser riktade till kvinnor integreras i det ordinarie företagsfrämjande systemet, till exempel när det gäller rådgivning, finansiering och myndigheters verksamheter. I Jönköpings län fördelar Regionförbundet dessa medel (3,8 mkr under perioden) till affärs- och innovationsutvecklingssatsningar. I Tillväxtverkets beslut om fördelning av medel inom ramen för programmet ingår att Regionförbundet skall genomföra en förstudie som ska belysa hur rådgivningen fungerar, finansieringsfrågor, tillgången till affärsutvecklingsinsatser och information. Kunskaper om nya branscher, olika typer av företag(are) och prioriteringar hos beslutsfattare är andra områden som kan belysas. Den aktuella förstudien och kartläggningen är ett av länets bidrag till en nationell strategi med målet att bidra till att kvinnor och män efter programperioden skall få del av företagsfrämjarsystemet på lika villkor. Kontigos uppdrag avser en kartläggning och analys av det företagsfrämjande systemet i Jönköpings län utifrån ett jämställdhetsperspektiv med koppling till det nationella programmet Främja kvinnors företagande. Syftet med förstudien är: 1. Att ge en nulägesbeskrivning av förutsättningarna för kvinnor och män att ta del av det företagsfrämjande systemet. 2. Att analysera hur det ser ut idag i Jönköpings län utifrån tillgängligt material och intervjuer med företagsfrämjare samt branschföreträdare. 3. Att ge förslag på hur regionen skall arbeta för att kvinnors företagande skall bli en del av det regionala tillväxtarbetet. Förstudien har en koppling till ett kommande uppdrag att jämställdhetsintegrera den regionala tillväxtpolitiken. Förstudie FKF Jönköping 3 (40) Kontigo AB

4 1.2 Genomförande Förstudien har genomförts under perioden mars - maj 2012 och inleddes med en inventering av skriftligt material samt material tillgängligt på internet med relevans för uppdraget. Dokumentstudier har omfattat genomgång av strategier, utvecklingsprogram och studier av länets förutsättningar. En del av materialet har omfattat ett större geografiskt område än Jönköpings län t.ex. OECD rapporten för Småland- Blekinge (2012) och Regionalt strukturfondsprogram för Småland och Öarna (Tillväxtverket 2011). En genomgång har även skett av webbplatserna för de företagsfrämjande aktörerna, som ett sätt att inledningsvis få grundläggande uppgifter om det företagsfrämjande systemet. (Se bilaga 2 för referenser till dokument och webbplatser) Därefter har intervjuer genomförts med ett strategiskt urval av representanter för organisationer inom det företagsfrämjande systemet. Urvalet av företagsfrämjare skedde i samråd med uppdragsgivaren. Intervjuerna har syftat till att få ett kvalitativt underlag för en nulägesbild av organisationernas arbete för att främja kvinnors företagande och målsättningar, strategier och utvecklingsmöjligheter gällande jämställdhetsintegrering. (Se bilaga 1 för intervjupersoner). Vidare genomförde Kontigo 9 maj ett arbetsmöte med aktörerna där ett antal av de aktörer som intervjuats inom studien/arbetsgruppen deltog. Vid workshopen presenterades och diskuterades de preliminära slutsatserna från förstudien. Dessa diskussioner har sedan fungerat som underlag för rapporten. För att sätta in studien i ett sammanhang har Kontigo gått igenom den statistik för Jönköpings län som publicerats av Tillväxtverket inom ramen för Företagens villkor och verklighet 2011 och 2012 och studier med koppling till villkoren för kvinnors företagande i länet. De preliminära resultaten från förstudien har analyserats utifrån aktuell forskning med koppling till kvinnors företagande och jämförts med insatser i andra regioner. Uppdraget har genomförts av ett konsultteam bestående av Peter Kempinsky, Moa Almerud, Peter Bjerkesjö och Inger Danilda. 1.3 Läsanvisning I kapitel 2 redovisas våra utgångspunkter för uppdraget och i kapitel 3 beskrivs det empiriska och teoretiska sambandet mellan jämställdhet och tillväxt. Vidare i kapitel 4 redogör vi för det regionala sammanhanget som påverkar förutsättningarna i Jönköpings län. I kapitel 5 presenteras en nulägesbeskrivning av det pågående jämställdhetsarbetet och främjandet av kvinnors företagande i det företagsfrämjande systemet och i kapitel 6 presenteras våra slutsatser och rekommendationer för det fortsatta arbetet. Förstudie FKF Jönköping 4 (40) Kontigo AB

5 2 Utgångspunkter för uppdraget I detta avsnitt presenteras de utgångspunkter som Kontigo har att förhålla sig till i genomförandet av förstudien. En central utgångspunkt som Kontigo haft för uppdraget är att insatser för kvinnors (och mäns) företagande samt integrering av ett jämställdhetsperspektiv i det företagsfrämjande systemet handlar om tillväxtmöjligheter för länet. En annan utgångspunkt är att insatser för kvinnors företagande bör analyseras utifrån det regionala sammanhanget (segregering på arbetsmarknaden, branscher, nyföretagande etc.). Dessa perspektiv belyses i kapitel 2 och 3 i föreliggande rapport. Andra utgångspunkter, som vi väljer att kort beskriva i detta avsnitt, har varit (1) jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande systemet, (2) studier av kvinnors företagande (3) erfarenheter från 20 års satsningar på kvinnors företagande i Sverige. 2.1 Jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande systemet I Sverige och inom EU har jämställdhetsintegrering varit på agendan sedan mitten av 1990-talet och jämställdhetsintegrering utgör strategin för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen i Sverige. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i såväl beslutsfattande, som i planering och utförande av en verksamhet. Förslag och beslut bör analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga möjliga konsekvenser för kvinnor och män. Att arbeta med jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande systemet handlar om att utveckla och förändra systemet så att det inte riskerar att förstärka ojämställda förhållanden. Vid första anblicken kan det framstå som att många företagsstöd är könsneutrala, men de kan ha olika effekter för kvinnor (som grupp) och män (som grupp) som driver företag. Företagsstöden har t.ex. inte varit utformade för branscher där många kvinnor driver företag som KKN (Kulturella och Kreativa Näringar). Genom att många inkubatorer prioriterar företag med teknisk inriktning har många kvinnor (och även män) med företag inom innovativ tjänsteverksamhet svårt att få tillgång till resurser. Jämställdhetsintegrering innebär inte att lägga till insatser för kvinnors företagande till det befintliga företagsfrämjande systemet. Det innebär istället att insatser för kvinnors företagande används för att utforma arbetssätt, metoder och modeller, som sedan kan integreras i systemet för att utveckla och förändra detsamma. Om vi betraktar de företagsfrämjande insatserna som könsneutrala finns en stor risk att rådande strukturer förstärks, vilket påverkar förutsättningarna både för kvinnor och för män. 2.2 Studier av kvinnors företagande Högskolan i Jönköping återfinns i den absoluta forskningsfronten såväl nationellt som internationellt när de gäller studier av företagande/entreprenörskap ur ett genusperspektiv med koppling till kvinnors företagande. I OECD rapporten för Små- Förstudie FKF Jönköping 5 (40) Kontigo AB

6 land-blekinge 1 hänvisas också till studier av professor Helene Ahl vid Högskolan för Lärande och Kommunikation. Forskningen bland annat vid Högkolan i Jönköping 2 har visat att en manlig norm genomsyrar regionalt tillväxtarbete och det företagsfrämjande systemet samt att begrepp som entreprenör, företagare och innovatör i högre utsträckning associeras till män (som grupp) än kvinnor (som grupp). Studier har också visat att själva forskningen om företagande och det företagsfrämjande systemet ofta lyfter fram skillnader mellan kvinnor och män som företagare, snarare än att belysa villkoren i och för företagandet. Den lyfter fram brister hos kvinnor som företagare snarare än brister i system och strukturer i samhället. I den svenska forskningen framkommer ofta att skillnaderna är små mellan kvinnors och mäns företagande, och att de skillnader som finns ofta kan förklaras mot bakgrund faktorer som t.ex. bransch och deltidsarbete. Tidigare studier i bl.a. Jönköpings län har också visat på betydelsen av att analysera den sociala och organisatoriska infrastrukturen i ett strategiskt arbete för att kvinnors företagande ska kunna integreras i det regionala tillväxtarbetet. Studier som genomförts framförallt i Gnosjöregionen har haft stor betydelse för att öka kunskapen om företagsklimat ur ett genusperspektiv, den lokala kontextens betydelse och infrastrukturer för kvinnors företagande. (se vidare i kapitel 4) års satsningar på kvinnors företagande Det första programmet för kvinnors företagande i Sverige lanserades i början av 1990-talet och över tid har både inriktningen och storleken på insatserna varierat. Utöver näringspolitiken har insatserna haft koppling till regionalpolitik, arbetsmarknadspolitik, forskningspolitik och i allt högre utsträckning jämställdhetspolitik. Det har handlat om satsningar på affärsrådgivare för kvinnor, lån för kvinnor, resurscentraverksamhet, experimentella projekt, forskningsprogram och transnationellt samarbete inom EU. Sedan jämställdhetsintegrering som strategi började tillämpas i Sverige har det handlat om såväl riktade insatser som vänt sig till kvinnor som (potentiella) företagare, som satsningar som vänt sig till företagsfrämjare. Insatserna riktade till företagsfrämjare har inte sällan fokuserat på kompetensutveckling, nätverkande och coachning för affärsrådgivare i syfte att öka genusmedvetenheten. Dels för att skapa förutsättningar för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det företagsfrämjande systemet, dels för att öka kvalitén i rådgivningssystemet och stödet till företagare oavsett kön. Det kan vara svårt att mäta resultaten av insatser för kvinnors företagande och vi har idag fortfarande begränsat med kunskap om effekterna. Däremot har vi kunskaper om hur deltagare upplevt olika insatser, hur många företag som startats upp inom ramen för olika satsningar och hur insatserna integrerats eller inte i det företagsfräm- 1 OECD Territorial Reviews Småland Blekinge, Se t.ex. Ahl, Helene (2002). The construction of the female entrepreneur as the other: Management, organizations and society: London: Rouledge Ahl, Helene. (2011) politik för kvinnors företagande i Sverige och USA: Kvinnors företagande mål eller medel? (pp ). Stockholm: SNS Förlag. Förstudie FKF Jönköping 6 (40) Kontigo AB

7 jande systemet. 3 Uppföljningen av insatserna i Östergötland (från 1992 och framåt), som var ett av pilotlänen för de första insatserna, visar att kvinnors företagande relativt mäns företagande inte förändrats i någon större utsträckning. 4 Samtidigt menar forskarna att detta inte skall tolkas som ett misslyckande och att effekterna kan komma längre fram. De insatser som skett för att främja kvinnors företagande har varit och är en mycket liten del av de totala främjandeinsatserna. Det sker fortsatt en sned fördelning av resurser mellan kvinnor (som grupp) och män (som grupp) eftersom många insatser vänder sig till branscher där relativt få kvinnor är sysselsatta och verksamma som företagare. Det är också viktigt att komma ihåg att företagandet påverkas av en rad andra faktorer än det företagsfrämjande systemet. 3 Se t.ex Kontigo (2010) Följeforskning av UTCED ett pilotprojekt där fem län samverkar för att främja kvinnors företagande och arbetsliv. Slutrapport Tillväxtverket (2010) Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Resultat för programmet Främja kvinnors företagande. 4 Rapp, Gunilla & Syndin, Elisabeth & (2011) Att främja kvinnors företagande. Exemplet Östergötland. Helix Working papers ISSN: , Helix Vinn Excellence Centre, Linköpings Universitet. Förstudie FKF Jönköping 7 (40) Kontigo AB

8 3 Jämställdhet och tillväxt Som en förklaring och utgångspunkt till varför vi ser det som viktigt att jämställdhetsintegrera det företagsfrämjande systemet vill vi i detta kapitel presentera hur vi ser på sambandet mellan jämställdhet och tillväxt och varför ett jämställdhetsperspektiv är viktigt i det regionala tillväxtarbetet. Vi kan börja med att konstatera att det finns ett samband mellan jämställdhet och ekonomisk tillväxt. Detta har konstaterats i forskning på både global, regional och lokal nivå. Forskningen visar på tydliga teoretiska samband och dessa samband har i stor utsträckning kunnat beläggas empiriskt. Hur starkt sambandet är beror i stor utsträckning på hur jämställdhet definieras, men några av de aspekter som studerats är deltagande i arbetskraften och inkomst, tillgång till och deltagande i olika typer av utbildning, egenmakt och deltagande i beslutsfattande positioner samt könssegregeringen på arbetsmarknaden och fördelning av förvärvsarbete och obetalt arbete mellan könen. 3.1 Jämställdhet ökar tillväxten På global nivå finns ett index, Gender Equity Index, som mäter samvariation mellan jämställdhet och BNP-nivå. Det finns även ett flertal andra index som skildrar samband mellan jämställdhet och andra faktorer som i sin tur har stor betydelse för tillväxten. Samtliga av dessa index visar att ökad jämställdhet mätt genom index samvarierar med ökad BNP eller med andra variabler som i sin tur har starka samband med välstånd och tillväxt. 5 På europeisk nivå har Åsa Löfström under år 2009 studerat sambandet närmare, genom ländernas placering på FN:s Gender Development Index och deras respektive BNP-nivå per capita. Hon fann ett samband på drygt 0,88, vilket kan betraktas som ett starkt samband. 6 5 Löfström (2009) Gender equality, economic growth and employment, s Ibid, s. 14. Förstudie FKF Jönköping 8 (40) Kontigo AB

9 Figur 1. Sambandet mellan jämställdhet och BNP-nivå i Europa, baserat på statistik från år Ett annat sätt att betrakta sambandet mellan jämställdhet och tillväxt är att undersöka hur stor tillväxtökningen skulle bli om arbetsmarknaden blev jämställd. Tillväxtpotentialen varierar mellan länderna, men för Europa som helhet beräknas den genomsnittliga tillväxtpotentialen vara 29 procent. För Sveriges del skulle BNP-nivån stiga med 21 procent om arbetsmarknaden vore jämställd. Ökat deltagande i arbetskraften, 16 % Utjämnad lönenivå, 43 % Utjämning av deltidsarbetet, 41 % Figur 2. Sveriges potentiella BNP-ökning (21 procent), av en jämställd arbetsmarknad. Fördelat på olika förklaringsfaktorer. 7 Ibid, s.14. Förstudie FKF Jönköping 9 (40) Kontigo AB

10 De två största anledningarna till tillväxtpotentialen är att lönenivåer och deltidsarbete utjämnas mellan könen. Detta gäller givetvis även för företagare. Minst betydelse har kvinnornas ökade lönearbete, vilket kan förklaras av att kvinnor i Sverige redan har en hög frekvens av lönearbete. På europeisk nivå skiljer sig siffrorna. Där är detta den största förklaringen (40 procent) medan utjämningen av lönenivåer och deltidsarbete svarar för 30 procent vardera. Sammantaget kan det konstateras att det finns en stor tillväxtpotential i jämställdhet. Jämställdhet har många olika dimensioner, men tillväxtpotentialen är störst av jämställdhet på arbetsmarknaden (inklusive företagande). Forskningen visar dock att många andra dimensioner av jämställdhet också har betydelse för tillväxten. 3.2 Varför ökar jämställdhet tillväxt? Kontigo har på uppdrag av Tillväxtverket gjort en omfattande forskningsöversikt av sambandet mellan jämställdhet och tillväxt. 8 Resultatet av denna översikt visade att det finns fem huvudsakliga anledningar till att jämställdhet ökar tillväxten. Dessa är att jämställdhet gör att humankapitalet används effektivare, det fördjupar demokratin och ökar det sociala kapitalet, det höjer den regionala attraktiviteten och det förbättrar innovationsförmågan. 9 Därutöver kan många studier bekräfta att jämställda företag utvecklas bättre än ojämställda företag. I resten av detta avsnitt beskrivs anledningarna till detta Humankapitalet används effektivare När människor arbetar med det som de är bäst på utvecklas ekonomin bättre. Människors kapacitet kommer till sin rätt och all talang nyttjas optimalt. När samhället inte är jämställt snedvrids detta. Diskriminering och föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt påverkar människors val av utbildning och yrke eller inom vilket område man väljer att starta företag. Valen färgas av kön istället för talang och den ekonomiska tillväxtpotentialen kan inte realiseras fullt ut. Detta har testats empiriskt och det är konstaterat att en sned könsfördelning i högre utbildning och på arbetsmarknaden dämpar tillväxten Demokratin fördjupas och det sociala kapitalet ökar Demokrati och socialt kapital är i sig faktorer som gynnar tillväxten i ekonomin. När demokratin fördjupas ökar legitimiteten för samhällets institutioner, korruptionen minskar och viljan att bidra till samhällsutvecklingen ökar. Det sociala kapitalet skapar länkar mellan olika grupper av befolkningen och ökar tilliten till samhället och andra människor, vilket i sig ökar investeringsviljan. Dessutom bidrar det till att flödet av kunskap och idéer ökar, samt underlättar matchningen på arbetsmarknaden Tillväxtverket (2011) Att välja jämställdhet, rapport Tillväxtverket (2011) Att välja jämställdhet, rapport 0107, se kap 2, sid 22ff 10 Boschini (2006) The Impact of Gender Stereotypes on Economic Growth, Working Paper Series, The International Working Group on Gender, Macroeconomics, and International Economics. Hämtad på: Breen (1997) Inequality, Economic Growth and Social Mobility, The British Journal of Sociology, Vol. 48, No. 3 (Sep., 1997), pp Putnam, Leonardi and Nanetti (1992). Making democracy work: civic traditions in modern Italy. Princeton, N.J.: Princeton University Press. Förstudie FKF Jönköping 10 (40) Kontigo AB

11 Både demokratin och det sociala kapitalet stärks när jämställdheten ökar. Därigenom ökar även tillväxten i ekonomin. Empiriskt är det väl belagt att fördjupad demokrati och socialt kapital ökar tillväxttakten i ekonomin. Sambandet jämställdhet och fördjupad demokrati samt socialt kapital har huvudsakligen belagts genom negativa samband. Många studier visar att grupper där bara vissa män har tillträde fattar skeva beslut som missar utvecklingspotentialen i de områden där främst kvinnor och män med andra sociala bakgrunder än deras egna finns representerade. Mest aktuell i ett svenskt tillväxtsammanhang är forskarna Forsberg och Lindgren, som 2010 visade att den regionala tillväxtpotentialen gick förlorad när de regionala partnerskapen bestod huvudsakligen av en grupp män i toppositioner med inbördes täta relationer. Likriktningen ledde till en stark betoning av traditionell, mansdominerad industri, på bekostnad av alla andra näringar i regionen Den regionala attraktiviteten ökar För att locka människor att flytta in eller bo kvar i en region är det inte längre tillräckligt att erbjuda arbetstillfällen, bostäder och infrastruktur. Människor lockas i stor utsträckning av dynamiska miljöer som präglas av mångfald, tolerans och rika valmöjligheter för alla. Företag vill vara lokaliserade där de har tillgång till den arbetskraft de behöver och detta är en förklaring till de ständigt växande storstäderna, på bekostnad av små städer och glesbygdssamhällen. 13 I ett nordiskt perspektiv har detta belagts utifrån studier av utflyttningsorter i Nordens periferi, där det finns ett mönster av att kvinnor (och vissa män) flyttar från glesbygden medan (andra) män stannar kvar. Speciellt i Norrlands inland har detta lett till ett överskott av män. Samhällen präglade av traditionellt manliga intressen tenderar att driva bort kvinnor och män som inte har dessa intressen. De flyttar till städer med ett rikare utbud av såväl arbetstillfällen som kulturella aktiviteter. Detta mönster går igen inte bara i Sverige utan ses även på Island, Grönland, Färöarna, Norge och Finland. 14 Liknande resonemang förs i den regionala analys av Småland- Blekinge som OECD genomfört Innovationsförmågan förbättras Kreativitet och innovationer uppstår när erfarenheter från olika områden möts och ger upphov till nya idéer. I detta är öppenhet i de system där innovationerna uppstår Putnam, Robert D. (2000). Bowling alone: the collapse and revival of American community. New York: Simon & Schuster. van Oorschot, Arts and Gelissen (2006) Social Capital in Europe: Measurement and Social and Regional Distribution of a Multifaceted Phenomenon Acta Sociologica, Vol. 49, No. 2, Social Capital, pp Forsberg & Lindgren (red.) (2010) Nätverk och skuggstrukturer i regionalpolitiken. Karlstad: Karlstad University Press. 13 Florida (2002) The rise of the creative class: and how it's transforming work, leisure, community and everyday life. New York: Basic Books. 14 Molina, Johansson & Berglund (red.) (2005). Med periferien i sentrum: en studie av lokal velferd, arbeidsmarked og kjønnsrelasjoner i den nordiske periferien. Alta: Norut NIBR Finnmark. 15 Se avsnitt 2.1 Anpassning till de demografiska problemen, OECD (engelsk originalversion) och Regionförbundet Södra Småland (svensk översättning) (2012) OECD territorial Reviews Småland Blekinge, svensk version. Rapport Förstudie FKF Jönköping 11 (40) Kontigo AB

12 central. Öppenheten leder till att fler idéer uppstår och den större samlingen av kompetens med olika erfarenheter ökar effektiviteten i systemet genom att dåliga idéer avfärdas snabbare. Empiriska studier har visat att sannolikheten för innovationer är nästintill dubbelt så hög i företag med jämn representation av män och kvinnor i personalen (maximalt procent av ena könet) som i företag där ena könet överväger kraftigt ( procent av ena könet). Det finns också viss empiri från företagssektorn, bl.a. rapporterar Volvo Personvagnar positiva erfarenheter i termer av att blandade arbetsgrupper är mer innovativa än enkönade Jämställda företag utvecklas bättre Sett utifrån ett företagsperspektiv finns ytterligare ett samband mellan jämställdhet och tillväxt; det förbättrar företagens utveckling. Varför detta sker är troligen till stor del en sammanvägd effekt av de övriga sambanden. I ett enskilt företag kan de sammanlagda effekterna av de olika sambanden studeras samtidigt. Studier visar bland annat att jämställda företag har markant bättre lönsamhet än andra företag i samma bransch. Statistisk prognostisering visar att jämställda personalgrupper år 2012 har dubbelt så stor sannolikhet att överträffa ledningens förväntningar som personalgrupper där enbart män ingår. Det finns också goda belägg för att kvinnor i ledningen och på chefsposter förbättrar företagens beslut. Det leder till ökad lönsamhet och ökade aktieutdelningar, samt ökad avkastning på det egna kapitalet. Även det motsatta sambandet har belagts empiriskt. Ju större övervikt av ett kön på arbetsplatsen, desto lägre är lönsamheten Danilda & Granat Thorslund, red. (2011) Innovation & Gender, VINNOVA Information VI 2011:03 Västerås: Vinnova. 17 Kotiranta, Kovalainen & Rouvinen (2007) Female Leadership and Firm Profitability, Helsiniki: Finnish Business and Policy Forum, EVA Analysis No 3. Nutek (1999) Jämställdhet och lönsamhet, R 1999:19. Nutek : Stockholm. Adler (årtal okänt) Women in the Executive Suite Correlate to High Profits. European Project on Equal Pay. Hämtad på: uploads/adler_web.pdf. Förstudie FKF Jönköping 12 (40) Kontigo AB

13 4 Regionalt sammanhang I detta kapitel ges en beskrivning av det regionala sammanhanget. En kännedom om den regionala kontexten är viktig för att förstå de förutsättningar utanför det företagsfrämjande systemet som påverkar insatser för kvinnors företagande i Jönköpings län. 4.1 Företagens villkor och verklighet i Jönköping Jönköpings län har en segregerad arbetsmarknad och i likhet med övriga landet återskapas detta genom könsbundna utbildningsval. Kvinnor arbetar till lika stor del i offentlig som i privat sektor i länet medan män arbetar till största delen i privat sektor. Bransch Män Kvinnor Jordbruk, skogsbruk och fiske 81 % 19 % Tillverkning och utvinning 74 % 26 % Energiförsörjning; miljöverksamhet 83 % 17 % Byggverksamhet 93 % 7 % Handel 57 % 43 % Transport och magasinering 77 % 23 % Hotell- och restaurangverksamhet 41 % 59 % Information och kommunikation 71 % 29 % Finans- och försäkringsverksamhet 46 % 54 % Fastighetsverksamhet 68 % 32 % Företagstjänster 56 % 44 % Offentlig förvaltning och försvar 45 % 55 % Utbildning 23 % 77 % Vård och omsorg; sociala tjänster 15 % 85 % Kulturella och personliga tjänster m.m. 42 % 58 % Okänt 41 % 59 % Tabell 1: Fördelning mellan män och kvinnor inom olika branscher i Jönköpings län. 18 När det gäller företagandet är det ofta mer könssegregerat än arbetsmarknaden i övrigt, även om kvinnor är verksamma som företagare i alla branscher, inkluderat till- 18 Källa raps, SCB Förstudie FKF Jönköping 13 (40) Kontigo AB

14 verkningsindustrin i Jönköpings län. Kvinnor återfinns dock i högre utsträckning inom de områden som Regionförbundet lyft fram inom ramen för program FKF t.ex. tjänste- och servicesektorn, kreativa och kulturella näringar, vård och omsorg. Även kvinnors deltidsarbete och flexibla arbetstider inom den offentligt finansierade vårdoch omsorgssektorn har betydelse för företagandet. Länet står delvis inför större utmaningar än andra län, när det gäller att främja kvinnors företagande. I jämförelse med riket som helhet hamnar länet t.ex. långt ner på rankingen i Jämställt företagarindex som tas fram årligen av Företagarna (2012) med avseende på andelen kvinnor av samtliga företagare i länet och andelen företagare av kvinnor i arbetsför ålder. Endast Tranås hamnar på riksgenomsnittet (se tabell nedan). Stockholms län har högst andel kvinnor bland företagarna, 32,4 % och Jönköpings län har lägst andel med 25,3 % i statistiken. När det gäller andelen unga företagarkvinnor är dock bilden något ljusare och länet återfinns på plats 1o i 2012 års index och Jönköpings kommun på plats 12. Flera kommuner i länet ligger dock mycket långt ner i förhållande till andra svenska kommuner även för detta index. I tabellen nedan har kommunerna i länet placerats in i olika kategorier utifrån statistiken Högre andel kvinnor i gruppen företagare än riksgenomsnittet (över 30 % Andel kvinnor i gruppen företagare nära riksgenomsnittet (27-29%) Lägre andel kvinnor i gruppen företagare än riksgenomsnittet (under 27 %) Hög andel företagare bland kvinnor i arbetsför ålder (över 5 %) Andel företagare bland kvinnor i arbetsför ålder nära riksgenomsnitt (4-5 %) Låg andel företagare bland kvinnor i arbetsför ålder (under 4 %) Tranås (27,3% och 4,0) Mullsjö (28,8% och 3,8 %) Aneby (22,3 och 4,2) Vaggeryd (25,4% och 4,0) Vetlanda (25,0 och 4,1) Tabell 2: Andel företagare bland kvinnor i arbetsför ålder samt andelen kvinnor i gruppen företagare. 19 Även i den statistik som tas fram av PAR hamnar Jönköpings län sist i statistiken för 2011 med 23,5 % näringsaktiva kvinnor (riksgenomsnitt 26,6 %) och 15 % kvinnor i styrelser i länets företag (riksgenomsnitt 19.2 %). 20 Eksjö (24,1% och 3,8 %) Gislaved (26,0% och 3,8 %) Gnosjö (24,0% och 3,8%) Habo (23,4% och 3,1 %) Jönköping (25,7% och 2,8 %) Nässjö (25,7% och 3,5%) Sävsjö (21,2% och 3,8 %) Värnamo (25,8 % och 19 Källa för statistiken Företagarna (2012) Fakta om kvinnors företagande Rapport från Företagarna Mars Den modell som vi använt i tabellen utgår från en studie av Hedfeldt, Mona (2008) Företagande kvinnor i bruksort. Arbetsliv och vardagsliv i samspel. Örebro Studies in Human Geography. Örebro Universitet. 20 Statistiken bygger på 2011 års siffror för aktiebolag, försäkringsaktiebolag, bankaktiebola, ömsesidiga försäkringsbolag, sparbanker och ekonomiska föreningar samt bolagsmän i handels och kommanditbolag med fler än fem anställda. Se PAR/Pressreleaser/ Kvinnligt-foretagande-okar--i-snigeltakt Förstudie FKF Jönköping 14 (40) Kontigo AB

15 Studien Företagens villkor och verklighet (Tillväxtverket, 2011) visar samma mönster, dvs. att Jönköping i jämförelse med övriga landet har en lägre andel (19,1 %) företag som drivs av kvinnor. Det gäller även jämförelser med angränsande län som t.ex. Kalmar (23,9 %). Halland ett annat angränsande län har också en lägre andel (19.8 %) än riket som helhet. När det gäller nyföretagande ligger dock Jönköpings län över riksgenomsnittet och år 2010 startades 33 % av de nya företagen av kvinnor i Jönköpings län jämfört med 32 % i riket som helhet. 21 Sedan 2006 har andelen nyföretagare som är kvinnor stigit 3 %. Samtidigt ger statistiken bara en del av bilden och den måste tolkas i sitt sammanhang. Dessutom finns fortsatt brister i statistiken, olika källor ger delvis skilda resultat för Jönköpings län Studien Företagens villkor och verklighet (Tillväxtverket, 2011) visar att den största andelen företag ledda av kvinnor i Jönköpings län återfinns inom Kultur, nöje, fritid & annan service (25 %), Handel (22 %), Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik (14 %), Tillverkning (13 %), Hotell & Restaurang (9 %) och Vård- och omsorg (8 %). De stora skillnaderna i jämförelse med riket som helhet är en högre andel inom Tillverkning (13 % jämfört med 4 % för riket) och en lägre andel inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik (14 % jämfört med 22 % för riket). Resultaten från Företagens villkor och verklighet visar att tillväxtviljan är högre bland kvinnoledda företag i Jönköpings län än i riket som helhet. I studien anger nästan hälften (47 %) av företagen ledda av kvinnor att de vill växa både vad gäller omsättning och antalet anställda. Motsvarande siffra för riket är 37 % och endast Norrbotten och Jämtland har högre andel företagare som vill växa genom att anställa. När det gäller tillväxthinder uppvisar statistiken från länet i stor utsträckning på samma mönster som riket som helhet. Brist på egen tid upplevs som det största hindret. Konkurrens från andra företag, lagar och myndighetsregler är också hinder som många företagare anger, även om dessa faktorer tycks ha något lägre betydelse i Jönköpings län än i riket som helhet. När det gäller lönsamhet anger 17 % det som ett hinder i Jönköpings län, vilket är jämförbart med rikets 18 %. Däremot anger vart femte företag (20 %), som leds av en kvinna i Jönköpings län att tillgången till lämplig arbetskraft är ett tillväxthinder, jämfört med 14 % i riket som helhet. 4.2 Tidigare studier av infrastrukturen för kvinnors företagande Som nämnts i inledningen har studier och forskning bl.a. i Jönköpings län visat på betydelsen av att analysera den sociala och organisatoriska infrastrukturen för kvinnors och mäns företagande. Om vi vill belysa företagsklimatet i en region och infrastrukturen måste vi bredda dessa begrepp. Det är fortsatt sällsynt att regioner lyfter fram en bred arbetsmarknad för kvinnor samt en väl utbyggd omsorg som viktiga delar av ett gott företagsklimat. Vi behöver ta hänsyn till sociala strukturer i form av familjeband och offentligt finansierade tjänster som barn- och äldreomsorg, organisatoriska strukturer i form av rådgivning, stöd och service som erbjuds av företags- 21 Den här statistiken omfattar företag med 0-47 anställda med minsta omsättning på kr per år och i statistiken finns inte företag inom jordbruk, skogsbruk, fiske, fastighet och finans med. Förstudie FKF Jönköping 15 (40) Kontigo AB

16 främjare (som i den här förstudien), och kulturer och värderingar som råder i regionerna samt våra bilder av vem som är företagare och vem som är företagsam. 22 I Strategi för kulturella och kreativa näringar i Jönköpings län belyses även den kulturella infrastrukturen i termer av det offentliga kulturlivet, barn- och ungdomsverksamhet och föreningsliv. Vi behöver, för att kunna skapa ett gott företagsklimat, förstå lokala och regionala genus/könskontrakt och vad som påverkar kvinnors och mäns olika roller på arbetsmarknaden. Roller som har betydelse för valet att bli företagare eller inte och för branschval. De lokala genuskontrakten kan skilja sig mellan olika delar av ett län som Jönköping, och därmed vad som uppfattas som kvinnligt och manligt. Det skapar både möjligheter och hinder när det gäller att öka kvinnors företagande i olika lokalsamhällen och inom olika branscher. Ett gott företagsklimat innebär att hänsyn tas till skillnaderna mellan villkor för kvinnors och mäns företagande samt insatser som leder till hållbar förändring. Kvinnorna har haft huvudansvaret för barnen och deras män för familjens försörjning. Så är fallet såväl för de ensamma företagerskorna som för dem som driver företag tillsammans med sina män eller med någon som de inte är gifta eller sambo med. 23 Ovanstående citat är från en rapport utgiven av Nutek (idag Tillväxtverket) Kvinnors företagande, en avspegling av samhället. Kvinnor som företagare i Gnosjö och Jönköping. 24 Framförallt Gnosjö i Jönköpings län, som ofta lyfts fram i termer av ett gott företagsklimat, har intresserat forskare ur olika aspekter. Samtidigt som många kvinnor och män i kommunen är företagare är andelen kvinnor lägre än i många andra kommuner (se avsnitt 4.1). Forskaren Katarina Pettersson 25 beskriver i sin avhandling Företagande män och osynliggjorda kvinnor där hon granskat bilden av Gnosjö att företagandet betraktas som en domän för män, medan hem och familj är en domän för kvinnor. En liknande bild återfinns i Caroline Wigrens 26 avhandling om Gnosjöandan där många av de män som hon intervjuade gav uttryck för att kvinnors roll var att ta hand om familjen. Även i en studie av Ylva Saarinen 27 där hon intervjuade företagsfrämjare och företagare (kvinnor) i olika branscher, med olika storlek, framkommer liknande mönster. Dessa studier lyfter fram osynligheten i kvinnors företagande där många kvinnor inte identifierar sig med rollen som företagare, företagsfrämjarna ser kvinnor som med- 22 Se t.ex. Danilda (2001) Finns det ett speciellt företagsklimat för kvinnor som driver företag? I Ekstedt. Eskil (red.), Kunskap och handling för företagande och regional utveckling, Arbetsliv i omvandling, Arbetslivsinstitutet, 2001:4 23 sid 71-72, Javefors Grauers, Eva (2004) Kvinnors företagande, en avspegling av samhället. Kvinnor som företagare i Gnosjö och Jönköping. Nutek R 2004:3 24 Javefors Grauers, Eva (2004) Kvinnors företagande, en avspegling av samhället. Kvinnor som företagare i Gnosjö och Jönköping. Nutek R 2004:3 25 Pettersson, Katarina 82002) Företagande män och osynliggjorda kvinnor. Uppsala: Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet 26 Wigren, Caroline (2003) The spirit of Gnosjö The Grand narrative and Beyond. Jönköping: Jönköping International Business School. 27 Saarinen, Ylva (2002), Kvinnors företagande i Gnosjö. Uppsala: Kulturgeografiska institutionen. Förstudie FKF Jönköping 16 (40) Kontigo AB

17 hjälpare i företagen snarare än som affärspartners, och föreställningar om att kvinnor som företagare endast återfinns i vissa branscher eller driver hobbyföretag återskapas. Studierna visar på hur kvinnor (som grupp) i högre grad än män (som grupp) anpassar sig efter omgivningens förväntningar när det gäller ansvar för hem och familj och den manliga företagarvärlden. Såväl bransch som verksamhetsort och kompanjonskap har betydelse för företagandet och det finns en tydlig könsmärkning. Det kan dock konstateras att arbetet med ekonomi inom tillverkningsföretagen är ett kvinnligt område men inom detaljhandeln ett manligt område. Inom detaljhandeln ligger detta arbete på företagsledningsnivå och utförs av de manliga företagarna men så är inte fallet då det utförs av de kvinnliga företagarna inom tillverkningsindustrin, 28 Både i det regionala strukturfondsprogrammet för Småland och Öarna och OECD rapporten för Småland-Blekinge riktas också uppmärksamheten på att det finns lägre förväntningar på kvinnors än mäns företagande samt att möjligheterna till ekonomisk avkastning på affärsidéer från kvinnor värderas lägre. 29 De föreställningar som finns om vilka företag som är värdefulla skapar hinder för kvinnors företagande och samhället bör bli bättre på att uppmärksamma kvinnor som är entreprenörer och de företag som de skapar. 30 Gun Hedlund och Mona Hedfeldt vid Örebro universitet 31 har studerat regionala partnerskap i bl.a. Jämtland och Jönköping samt om dessa är ett hinder eller en resurs för kvinnors företagande. I deras studier framkommer att fokus i partnerskapen främst är att öka nyföretagande bland kvinnor snarare än insatser för tillväxt i de branscher där många kvinnor redan idag driver företag. De rekommenderar därför mer satsningar på etablerade företag(are) och branschspecifik kompetens inom företagsrådgivningen. Inom ramen för program FKF i Jönköping har också Regionförbundet valt att framförallt stödja projekt som vänder sig till etablerade företagare. Hedlund och Hedfeldts studier anknyter också till behovet av att ta hänsyn till olika infrastrukturer för att skapa ett gynnsamt företagsklimat både för kvinnor och för män som driver företag. Det tar t.ex. upp att frågor som nattdagis för dem som driver företag i turist- och servicebranscher idag inte betraktas som en del av en viktig infrastruktur. 4.3 Jämställdhet och policies för regional utveckling i Jönköping Det finns en insikt i Jönköpings län om behovet av satsningar för att förbättra villkoren i länet och i verksamhetsplan och budget för Regionförbundet 2012 betonas att insatser för kvinnors företagande är angelägna. Däremot är jämställdhet, jämställdhetsintegrering och villkoren för kvinnors och mäns företagande i stor utsträckning 28 Sid 71, Javefors Grauers, Eva (2004) Kvinnors företagande, en avspegling av samhället. Kvinnor som företagare i Gnosjö och Jönköping. Nutek R 2004:3. 29 Sid 92, Tillväxtverket (2001) Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Småland och öarna Sid 21, OECD (engelsk originalversion) och Regionförbundet Södra Småland (svensk översättning) (2012) OECD territorial Reviews Småland Blekinge, svensk version. Rapport 31 Vinnova (2011) Kvinnors företagande. Konferensdokumentation. Kvinnors företagande forskning, politik och praktik. Resultat från 10 forskningsprojekt. Konferens den 2 september Förstudie FKF Jönköping 17 (40) Kontigo AB

18 osynliga i de regionala analyser, strategier och uppföljningar/utvärderingar som vi tagit del av i samband med förstudien (se bilaga 2 för referenser till dokument som studerats). I de fall företagande tas upp handlar det främst om att öka företagandet bland kvinnor. Företagsfrämjande insatser föreslås för grupper som inte tillhör normen och kön osynliggörs i satsningar på t.ex. ungdomar och utrikes födda. Språket återskapar normer genom att planer och strategier väljer att betona kvinnors företagande och inte tala om kvinnors och mäns företagande. Genom att inte betona insatser för entreprenörskap bland unga kvinnor och män, insatser för utrikes födda kvinnor och utrikes födda män osv. Det medför också svårigheter att följa upp effekterna av olika insatser för kvinnor och män. Ett område som problematiseras i det underlag vi tagit del av bl.a. i rapporten Jönköpings län i ett omvärldsperspektiv är inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män som är större i länet än i övriga landet. Här saknas dock jämförelser mellan anställda kvinnor och män, mellan kvinnor och män med olika utbildningsnivåer, mellan kvinnor och män som är företag(are) i olika branscher. Ett annat område som problematiseras, bl.a. i rapporten Tillväxtpolitik för Region Jönköping, är kommunikationer och pendling med koppling till kvinnors och mäns geografiska arbetsmarknader. För större grupper och särskilt kvinnor är arbetsmarknaderna i länet mindre och mer geografiskt begränsade. På längre sikt är det naturligtvis inte rimligt att t.ex. Aneby, Sävsjö och Värnamo är mer eller mindre isolerade arbetsmarknader för kvinnor. 32 I Tillväxtverkets genomgång av de Regionala Utvecklingsprogrammen (RUP) noteras också för Jönköping att programmet lyft fram betydelsen av kollektivtrafik samt analyser av pendlande ur ett jämställdhetsperspektiv. Dessutom noteras vikten av att bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden och att öka insikten om jämställdhetens betydelse för hållbar tillväxt. När det gäller andra program uppmärksammar Tillväxtverket det strukturerade arbetet inom landsbygdsprogrammet i Jönköpings län som ett gott exempel med koppling till jämställdhet. 33 I utvärderingen av det Regionala Utvecklingsprogrammet (RUP) för länet framkommer att horisontella kriteriet jämställdhet vid projektansökningar fungerat som ett sätt att tvinga aktörer att tänka strategiskt och bredda sin verksamhet. Bland resultaten beskrivs ett VD-nätverk för kvinnor. Samtidigt framkommer att det finns flera projekt som i ansökningarna haft skrivningar om jämställdhet, men där perspektivet inte kommit till uttryck i genomförandet. Enstaka projekt som utvärderats har haft jämställdhet som övergripande mål. Det låga intresset i näringslivet, den låga medvetenheten om ojämställdhetens konsekvenser och den låga medvetenheten om att länet har problem med ojämställdhet är några av de svagheter som också lyfts fram i en slutrapport från en omfattande sats- 32 sid Tillväxtverket (2011) Att välja jämställdhet, Regeringsuppdrag att utreda och beskriva förekomsten av ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet. Förstudie FKF Jönköping 18 (40) Kontigo AB

19 ning på ett projekt för jämställdhetsintegrering i Jönköpings län Lika Möjligheter. De insatser som föreslås är bl.a. utbildning, nätverk, stödjande åtgärder och hjälpmedel och opinionsbildade. 34 Den strategi som tagits fram för kulturella och kreativa näringar i Jönköpings län (KKN-strategin) och Kulturplanen för i länet är de underlag som belyser jämställdhetsaspekter i större utsträckning. Här betonas bl.a. att kulturen kan vara ett hinder för nyföretagande och det finns mål i KKN-strategin med koppling till andelen nya företag ledda av kvinnor/män. Av Kulturplanen framgår att jämställdhetsperspektivet ska integreras och att jämställdhetsarbetet är nödvändigt för att nå de kulturpolitiska målen. Kvinnor är mer benägna att starta företag inom tjänstesektorn och KKN än inom exempelvis traditionell verkstadsindustri. En tröskel för nystart kan vara att det råder en kultur med manliga värderingar samt att stödsystem för nyföretagandet i länet inte har tillräckligt mycket kunskap om KKN 35 Det regionala strukturfondsprogrammet för Småland och Öarna har mer utvecklade skrivningar avseende genus/jämställdhetsperspektiv och delar av programmet kan fungera som en av flera modeller för utformningen av framtida program i Jönköpings län. Ett exempel är att indikatorer i programmet delats upp både på kvinnor/män och utrikes födda kvinnor/män. Det finns också mer kvalitativa analyser av genus/jämställdhet även om jämställdhetsperspektivet inte fullt ut integrerats i t.ex. beskrivningar av insatsområdet Innovation och förnyelse. 4.4 Näringslivs- och branschstruktur ur ett jämställdhetsperspektiv I den funktionsanalys av innovationssystemet i Småland-Blekinge som Kontigo genomfört framkommer att trä- och skog, tillverkningsindustrin och upplevelseindustrin var de branscher som de innovationsfrämjade aktörerna vände sig till. Utifrån det underlagsmaterial vi studerat inom ramen för förstudien (se bilaga 2) kan vi konstatera att tillverkningsindustrin lyfts fram och problematiseras i stor utsträckning. Tillverkningsindustrin är av stor betydelse för regionen, som också har en mindre arbetsmarknad för tjänster än riket som helhet. Kvinnor driver i högre grad tillverkningsföretag i Jönköpings län än i övriga delar av landet (se avsnitt 3.1) Andra näringar uppmärksammas inte på samma sätt även om behovet av att diversifiera näringslivet framkommer både i studier, i strategier och i utvärderingar. I flera underlag betonas behovet av kunskapsintensiva tjänster (t.ex. IT, finansiella tjänster, marknadsföring, design) i länet och i några även behovet av utveckling och satsningar inom personliga tjänster. OECD rapporten för Småland-Blekinge föreslår satsningar inom turismsektorn. Tjänstesektorn relateras dock i stor utsträckning till de behov som finns av komplementerande och stödjande tjänster till tillverkningsindustrin. 34 Länsstyrelsen, ESF - rådet och regionförbundet (2007) Lika Möjligheter Erfarenheter från ett jämställdhetsintegreringsprojekt i Jönköpings län. 35 Sid 6 Förstudie FKF Jönköping 19 (40) Kontigo AB

20 I Tillväxtpolitik för Region Jönköping återfinns dock skrivningar om flera olika näringar även om det saknas mer gedigna analyser av t.ex. specialisering inom vård och omsorg. En näring där många kvinnor är anställda och företagare. Däremot finns i samma rapport en gedigen analys av specialisering inom just tillverkningsindustrin. Ett hinder för analyser av tjänstenäringar är att den statistik som finns ofta släpar efter och inte är lika detaljerad som för tillverkningsindustrin. En studie av genusaspekter på SNI-koden visar att i tjänstebranscher där många kvinnor är verksamma finns ofta färre koder på detaljnivå. 36 Inom vård och omsorg finns en stor tillväxtpotential och inte minst med koppling till IT, vilket får allt större uppmärksamhet både i Sverige och inom EU. Såväl ur ett jämställdhets- som ett tillväxtperspektiv är det därför viktigt att analyserna fördjupas inom denna näring i Jönköpings län. Genom analyser av olika näringar där många kvinnor är verksamma skapas bättre förutsättningar att uppnå effekter i det företagsfrämjande systemet. I verksamhetsplan och budget för Regionförbundet 2012 betonas också insatser för nya företag och branscher, framförallt inom tjänstesektorn. Här nämns speciellt insatser för att främja kulturella och kreativa näringar och i KKN-strategin konstateras att länet har en låg andel företag(are) inom dessa näringar. KKN-strategin belyser en rad utmaningar och möjligheter för länet i detalj. Både i KKN-strategin och Kulturplanen för länet finns också en rad förslag kopplat till behovet av kompetensutveckling för och nätverk i det företagsfrämjande systemet, inkluderat Science Park systemet. Infrastrukturen behöver stärkas och det behövs ökade kunskaper om de villkor som råder inom KKN i det företagsfrämjande systemet. De föreställningar som finns om att näringen inte skapar riktiga jobb och att tjänsterna inte behövs behöver motverkas. Sammantaget finns flera intressanta ansatser med koppling till KKN och även i utvärderingen av projekt inom RUP återfinns beskrivningar av innovativa projekt som vänt sig till KKN. Enskilda lokala satsningar och resultat från olika projekt behöver dock integreras i den övergripande strategin. Fortsatta analyser av och satsningar på tjänstenäringar är centralt för att bredda synen på företagandet. Det är viktigt för att länet ska kunna ta sig an de utmaningar man står inför i en omställning från traditionell tillverkningsindustri. I underlag för RUS, 2012 Region Jönköping 2025 beskrivs de mobila medborgarna som söker sig till intressanta arbetsmarknader och livsmiljöer. Entreprenörskap i moderna regioner drivs av tillgången på välutbildad arbetskraft med kunskaper som kan omsättas i tjänsteverksamheter. 36 Nutek (2006) Klassificering och perception en studie av genusaspekter på SNI-koden som klassificeringsverktyg av näringsgrenar. R 2006:20. Förstudie FKF Jönköping 20 (40) Kontigo AB

21 5 Det företagsfrämjande systemet I detta kapitel beskrivs de aktörer som utgör det företagsfrämjande systemet i Jönköpings län och en nulägesbeskrivning ges av hur aktörerna idag arbetar med jämställdhetsintegrering och främjande av kvinnors företagande. Vi beskriver även hur aktörerna förhåller sig till främjande av kvinnors företagande, vilka hinder de ser för kvinnors företagande, vilken kunskap och kompetens de upplever att de har i frågan samt vilken kunskap och kompetens de anser behövs för ett mer effektivt främjande av kvinnors företagande. Avslutningsvis beskrivs hur Regionförbundets arbete och roll ser ut vad gäller främjande av kvinnors företagande. Kapitlet baseras främst på de intervjuer som genomförts med de företagsfrämjande aktörerna. 5.1 Aktörer i det företagsfrämjande systemet Stöd till företag(are) omfattar olika aktörer samt olika typer av tjänster och verksamheter. En del av förstudien har inneburit att söka inventera och kategorisera olika typer av tjänster kopplat till vilka aktörer som erbjuder dessa tjänster. En utgångspunkt när vi tittar på det företagsfrämjande systemet är entreprenörskapets olika faser. För detta har vi använt oss av en modell som tydliggör inom vilka av entreprenörskapets faser olika främjande aktörer verkar. Modellen ger på ett enkelt sätt en bild av faserna i utvecklingen av entreprenörskap som kan tjäna som stöd för en analys av de olika typer av insatser och tjänster som bör kunna erbjudas och vilka aktörer som erbjuder vad i de olika faserna. Verkligheten är naturligtvis mer komplex. En entreprenör kan ha flera idéer samtidigt som befinner sig i olika faser. Kedjan är heller inte rak utan det kan krävas omtag för att en idé skall kunna omsättas till ett företag. Med utgångspunkt i modellen kan dock arbetsdelning, samverkan, överlappning och uppdrag för de olika aktörerna tydliggöras med särskilt fokus på hur förutsättningarna ser ut för kvinnor och män att ta del av var och en av det företagsfrämjande systemets faser. Inom ramen av förstudien har Kontigo genomfört intervjuer med ett urval av de aktörer som utgör det företagsfrämjande systemet i Jönköpings län. Dessa, och vilken fas de är verksamma inom. Som vi kan se är en majoritet av aktörerna verksamma inom mer än en fas. ALMI Företagspartner Jönköping AB: ALMI vänder sig till alla som vill starta eller som driver företag, men har via moderbolaget i uppdrag att arbeta särskilt mot olika grupper, som kvinnor, unga och utrikes födda. Utöver den ordinarie verksamheten driver ALMI i Jönköping ett EU-projekt med inriktning mot affärsutveckling (bl.a. lönsamhetsstyrning och marknadsföring) för kvinnor som driver företag samt ansvarar för ett program om köp av företag (ägarskiften) som särskilt vänt sig till kvinnor. Nyföretagarcentrum i Jönköping och Nyföretagarcentrum i Vetlanda: Nyföretagarcentrum erbjuder kostnadsfri rådgivning och till blivande företagare och företagare i uppstartsfasen. Förstudie FKF Jönköping 21 (40) Kontigo AB

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Kvinnors företagande och utvecklingen av Skåne som innovativ region

Kvinnors företagande och utvecklingen av Skåne som innovativ region Kvinnors företagande och utvecklingen av Skåne som innovativ region Förstudie kring Främja Kvinnors företagande för Region Skåne Stockholm 2012-08-06 Innehåll Innehåll... 2 1 Inledning... 3 1.1 Uppdragets

Läs mer

Ett trettiotal rekommendationer

Ett trettiotal rekommendationer Ett trettiotal rekommendationer Territorial Review Den 2012 kunskapsbaserade 12 rekommendationer med 32 underrekommendationer ekonomin måste utvecklas Alltför stort inslag av lågteknologisk industri Industrins

Läs mer

Förstudie Främja kvinnors företagande i Jämtland

Förstudie Främja kvinnors företagande i Jämtland Förstudie Främja kvinnors företagande i Jämtland Stockholm, mars 2013 Kontigo AB Innehållsförteckning 1 Om uppdraget... 3 1.1 Bakgrund och syfte med förstudien... 3 1.2 Genomförande av förstudien... 3

Läs mer

Region Hallands förstudie inom ramen för att främja kvinnors företagande

Region Hallands förstudie inom ramen för att främja kvinnors företagande Region Hallands förstudie inom ramen för att främja kvinnors företagande juni 2012 Jämställdhetsintegrering av det företagsfrämjande systemet i Halland Förstudie inom ramen för Främja kvinnors företagande

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi?

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Gunilla Thorstensson, programansvarig Lyft näringslivet, 2014-11-05 Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag

Läs mer

Företagsfrämjande på lika villkor

Företagsfrämjande på lika villkor Företagsfrämjande på lika villkor Jenny Idebro 30 september 2014, Stockholm Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag

Läs mer

Kommunalt forum

Kommunalt forum Kommunalt forum Några bakgrundsbilder som kan vara bra att ha med inför framtiden I vårt län är vi ekonomiskt helt beroende av industriföretagen Sverige World Economic Forum Global Competitiveness Index

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag beviljades 116 miljoner kronor under samma period. Källa: Tillväxtverket, Hur kan företagsstöden

Läs mer

Kvinnors företagande och den regionala intäktsbasen

Kvinnors företagande och den regionala intäktsbasen Kvinnors företagande och den regionala intäktsbasen Förstudie kring Främja Kvinnors Företagande för Region Blekinge Stockholm 2012-08-29 Innehåll 1. Om uppdraget... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Att

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Jämställt regional utveckling?

Jämställt regional utveckling? Regional utveckling 2018, Stockholm, 8 maj 2018 Jämställt regional utveckling? Yvonne von Friedrichs Professor i företagsekonomi (entreprenörskap) Sverige är ett jämställt land? Jämställdhet handlar om

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Vilket påstående är rätt?

Vilket påstående är rätt? PÅSTÅENDE 1 Jämställda styrelser blir verklighet år 2185. PÅSTÅENDE 2 Jämställda styrelser blir verklighet år 2039. Rätt svar: 2 Förutsatt att utvecklingen fortsätter i dagens takt. Vi tycker att det är

Läs mer

Kvinnors och mäns företagande

Kvinnors och mäns företagande s och mäns företagande Fakta & statistik 2009 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets publikationsservice

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län

Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Varför är innovationer viktiga? Innovationer ger teknologisk utveckling som leder till ökad

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Meet and Eat. 14 september 2016 CreActive

Meet and Eat. 14 september 2016 CreActive Meet and Eat 14 september 2016 CreActive LIU RELATION/Susanne Pettersson 2 FÖRENA Företag når akademisk kompetens LIU RELATION/Susanne Pettersson 16-09-14 3 Projekttid: 160501-171115 Tillväxtverket 8 lärosäten

Läs mer

Vilket påstående är rätt?

Vilket påstående är rätt? PÅSTÅENDE 1 Jämställda styrelser blir verklighet år 2185. PÅSTÅENDE 2 Jämställda styrelser blir verklighet år 2039. Rätt svar: 2 Förutsatt att utvecklingen fortsätter i dagens takt. Vi tycker att det är

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Bakgrund Motsvarande statistik togs fram 2013 och föreliggande undersökning är en jämförelse mellan åren. Denna sammanfattande rapport inleds

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagsamheten 2018 Jönköpings län

Företagsamheten 2018 Jönköpings län Företagsamheten 2018 Jönköpings län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Kvinnors företagande- Enkät till företagarkvinnor i Kalmar län 2012

Kvinnors företagande- Enkät till företagarkvinnor i Kalmar län 2012 Kvinnors företagande- Enkät till företagarkvinnor i Kalmar län 2012 Winnet Kalmar län www.kalmarlan.winnet.se kalmarlan@winnet.se Besöksadress: Båtgatan 5, Oskarshamn Postadress Box 137, 572 23 Oskarshamn

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Presidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet

Presidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Tid: 2016-04-12 09:00-11:10 Plats: Malin Wengholms tjänsterum 15 Ett regionalt näringslivsinriktat forskningsprogram för

Läs mer

Förstudie Främja Kvinnors Företagande Kalmar län

Förstudie Främja Kvinnors Företagande Kalmar län Förstudie Främja Kvinnors Företagande Kalmar län Eskilstuna/Kristianstad den 16 maj 2012 Cecilia Boström och Inger Danilda 1 Förord Den här rapporten är resultaten av en förstudie, som genomförts i Kalmar

Läs mer

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -???

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? VÄRMLAND -LANDSBYGD, -BRUKSBYGD, -GLESBYGD, OCH STÄDER TRADITIONELLT NÄRINGSLIV Tung basindustri: stål, skog, papper samt

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Kvinnor och mäns företagande

Kvinnor och mäns företagande Kvinnor och mäns företagande Uppsala län Företagens villkor och verklighet 2011 1 Andel företag som drivs av kvinnor 2 24% 23% 20% 1 10% 0% Uppsala Källa: Företagens villkor och verklighet 2011 2 Riket

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 2017 Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte

Läs mer

Översyn av hur företagande kan främjas ur ett genus och jämställdhetsperspektiv

Översyn av hur företagande kan främjas ur ett genus och jämställdhetsperspektiv Översyn av hur företagande kan främjas ur ett genus och jämställdhetsperspektiv Stockholm, februari 2012 Moa Almerud, Christina Johannesson, Johanna Jupiter, Pär Lindquist, Ylva Saarinen Sammanfattning

Läs mer

Sysselsättningen i Jönköpings län 2017

Sysselsättningen i Jönköpings län 2017 Sysselsättningen i Jönköpings län 2017 Med fokus på näringsgrenars utveckling jämfört med andra län 2013-2017 December 2018 Ola Olsson, Regional utveckling Innehåll Inledning... 3 Utveckling Jönköpings

Läs mer

Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt

Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt 15 nov 2012 Malin Lindberg, forskare vid Luleå tekniska universitet Ny politik för tillväxt & innovation Globalt (OECD) Europa (EU2020) Sverige (SNIS) Regionalt

Läs mer

SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET SYNTES AV ERFARENHETER FRÅN FRÄMJA KVINNORS FÖRETAGANDE

SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET SYNTES AV ERFARENHETER FRÅN FRÄMJA KVINNORS FÖRETAGANDE SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET SYNTES AV ERFARENHETER FRÅN FRÄMJA KVINNORS FÖRETAGANDE SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET Juni, 2012 Beställare: Ramböll Management Consulting Konsult:

Läs mer

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2008 2009 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2008 2009 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats Antal % Antal

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Handlingsplan. Jämställd regional tillväxt i Västerbotten

Handlingsplan. Jämställd regional tillväxt i Västerbotten Handlingsplan Jämställd regional tillväxt i Västerbotten Inledning Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att utveckla arbetet för jämställd regional tillväxt. Målet med uppdraget är att kvinnor

Läs mer

Forum förnyelse. Tjänsteskrivelse RJL 2015/1784

Forum förnyelse. Tjänsteskrivelse RJL 2015/1784 Tjänsteskrivelse 2015-10-05 RJL 2015/1784 Regionledningskontoret Regional utveckling Karolina Borg Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Forum förnyelse Förslag till beslut Bevilja Internationella

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen

Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS 2019 INNEHÅLL 03 FÖRORD Dags att öka takten 12 KVALITATIV UNDERSÖKNING Intervjuer med 400 företagare 04 STYRELSEKARTLÄGGNINGEN

Läs mer

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär

Läs mer

Välkommen! Regional casting labb

Välkommen! Regional casting labb Välkommen! Regional casting labb Helena Gidlöf, SKL Göran Hallin, Kontigo Peter Kempinsky Regionernas roll Rapport/kartläggning/analys Strategiska roller i det regionala utvecklingsarbetet Hur regionerna

Läs mer

De nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering.

De nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering. FS 2018:8 2018-12-04 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2017 65 840 Norrköpingsbor förvärvsarbetade år 2017. Det var en ökning med 1 580 personer sedan året innan. Andelen av befolkningen

Läs mer

Kvinnors företagande - problem eller möjlighet

Kvinnors företagande - problem eller möjlighet Erfarenheter från: Glesbygdeverket Mittuniversitetet Kvinnors företagande - problem eller möjlighet Innehåll: Vad är kvinnors företagande? Bilder & Attityder Fakta & fönster: exempel från rapport juni

Läs mer

Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning. Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14

Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning. Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14 Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14 Uppdraget: genus och jämställdhet i Kompetensforum Utbildning Workshop 1 Workshop 2 Genomförande Utifrån branschanalys

Läs mer

Regionledningskontoret Regional utveckling Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet

Regionledningskontoret Regional utveckling Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Tjänsteskrivelse 2015-10-27 RJL 2015/2222 Regionledningskontoret Regional utveckling Karolina Borg Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Ung företagsamhet Förslag till beslut Nämnden för

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2016

Entreprenörskapsbarometern 2016 Entreprenörskapsbarometern 2016 Förord Med Entreprenörskapsbarometern 2016 fördjupas kunskapen om människors syn på företagande. Undersökningen visar till exempel vilka för- och nackdelar personer ser

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Presidium Nämnd för Arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet

Presidium Nämnd för Arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Tid: 2016-11-30 kl. 08.30-11.30 Plats: Regionens hus, Sal B 12 Ett regionalt näringslivsinriktat forskningsprogram - för

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016 FS 2017:4 2017-12-05 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 64 260 personer år 2016. Det var en ökning med 1 700 personer sedan året innan

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

VD och styrelser ur ett könsperspektiv VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2009 2010 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2009 2010 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats i kommunen,

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring 3-1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 3 7 9 11 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 3 Ålder uell fördelning

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

NÄRINGSLIVSANALYS JÖNKÖPINGS LÄN

NÄRINGSLIVSANALYS JÖNKÖPINGS LÄN NÄRINGSLIVSANALYS JÖNKÖPINGS LÄN Tillväxt och lönsamhet 22 Februari 2017 Magnus Johansson Mina Mashouri senior analyst Bisnode Simpler analyst Bisnode Simpler JÖNKÖPING LÄNS NÄRINGSLIV Hur ser ert näringsliv

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 FS 2016:2 2016-03-02 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2014 med 340 personer till 61 160. Antalet arbetstillfällen

Läs mer

OCH BOENDESEGREGATION ARBETSMARKNADSINTEGRATION. Sofia Wixe

OCH BOENDESEGREGATION ARBETSMARKNADSINTEGRATION. Sofia Wixe BOENDESEGREGATION OCH ARBETSMARKNADSINTEGRATION Sofia Wixe Forskare i nationalekonomi Centre for Entrepreneurship and Spatial Economics Jönköping International Business School sofia.wixe@ju.se FORUM FÖRNYELSE

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 3-1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 1 13 1 9 1 1 7 1 1 1 3 7 9 11 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 3 Ålder uell fördelning

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring 27-216 Befolkningens åldersfördelning 216 14 138 136 134 132 13 128 126 124 122 12 27 29 211 213 2 1 2 3 4 6 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 216 Folkmängdsförändring

Läs mer

Kortversion. Heroiska män och pålästa kvinnor. En förstudie av det företags främjande systemet i Stockholms län KORTVERSION

Kortversion. Heroiska män och pålästa kvinnor. En förstudie av det företags främjande systemet i Stockholms län KORTVERSION Kortversion Heroiska män och pålästa kvinnor En förstudie av det företags främjande systemet i Stockholms län KORTVERSION Länsstyrelsen i Stockholm har i en förstudie undersökt förutsättningarna för kvinnor

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten,

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka

STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS 2018 Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka INNEHÅLL 03 04 05 06 07 08 09 11 12 FÖRORD Stor potential för tillväxt i våra företag STYRELSEKARTLÄGGNINGEN 2018

Läs mer

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag

Läs mer

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning , REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning Handlingsplanen framtagen av: Conny Danielsson Dan Gustafsson Region Dalarna, Tillväxtenheten Avdelningen för kompetensförsörjning Mars 2017 0 Regionala

Läs mer

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 9 9 9 9 9 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars (7,7%)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars (7,7%) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars 2013 13 250 (7,7%) 5 960 kvinnor (7,4%) 7 280 män (7,9%) 3 720 unga 18-24 år (16,1%)

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

9 augusti Andreas Mångs, Analysavdelningen. Den svenska. exportföretag. halvåret , 8 procent. procent. Från. Arbetsförmedlingen

9 augusti Andreas Mångs, Analysavdelningen. Den svenska. exportföretag. halvåret , 8 procent. procent. Från. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 augusti 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, juli 2013 12 491 (7,3 %) 5 801 kvinnor (7,2 %) 6

Läs mer

Genusperspektiv. ett måste för innovativa kluster

Genusperspektiv. ett måste för innovativa kluster Bild 1 Genusperspektiv ett måste för innovativa kluster 11 september 2012 Marita Svensson Fiber Optic Valley Bild 4 För tre år sen förstod jag att jag inte förstod jag hade ju ändå varit pappaledig men

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring 28-217 Befolkningens åldersfördelning 217 14 138 136 134 132 13 128 126 124 122 12 118 28 21 212 214 216 1 2 3 4 6 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 217 Folkmängdsförändring

Läs mer

En internationell dimension i vardagspolitiken

En internationell dimension i vardagspolitiken Utgångspunkt En internationell dimension i vardagspolitiken Från strategier till praktisk handling Ett lokalt/regionalt uppdrag som löses genom insatser på flera olika nivåer och sammanhang Norrbottenskonferensen,

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014 Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Mars och April 2014 Det regional uppdraget Region Halland uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Ta

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 13 13 13 13 13 9 1 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv 2008-03-28 i Sve Kvinnors företagande

Läs mer

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 11 11 11 11 11 1 1 1 1 1 9 9 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 31 31 3 3 9 9 9 1 3 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 31 3 3 9 9 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer